FJÄRRVÄRME TILL STORA OCH LILLA LÄKARVILLAN SAMT PORTSTUGAN

Transkript

1 RAPPORT 201:20 ARKEOLOGISKA FÖRUNDERSÖKNINGAR FJÄRRVÄRME TILL STORA OCH LILLA LÄKARVILLAN SAMT PORTSTUGAN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Fjärrvärme till Stora och Lilla Läkarvillan samt Portstugan Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Syfte och metod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Ritningar Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands länsmuseum genomförde 2005 och 2007 två arkeologiska förundersökningar i kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var Vadstena Fastighets AB. Vid undersökningarna framkom kulturlager samt bebyggelselämningar i form av en grundmur, en möjlig syllstensrad, ett dike, ett flätverk samt två stenläggningar. I en av de yngre kontexterna hittades fynd av fajans och yngre rödgods vilket pekar på en datering till 1700-talet. I de äldre lagren hittades däremot inte några daterbara fynd. Generellt var kulturlagren dåligt bevarade och stratigrafin var mycket nedbruten, sannolikt till följd av riklig förekomst av träd- och växtrötter. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 16:1 Vadstena 9:1 Vadstena 22: Vadstena 1:1 Vadstena 2:1 Vadstena 17:1 Vadstena 28:1Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29: Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 21:1 Vadstena :1 Vadstena 3:1Vadstena 7:1 Vadstena 8: Vadstena 15: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Två arkeologiska förundersökningar har genomförts inom kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Undersökningarna, som genomfördes i samband med schaktningsarbeten, utfördes i april 2005 och i mars Den första undersökningen föranleddes av att Stora läkarvillan och Lilla läkarvillan anslöts till fjärrvärme. Avsikten var att förläggas de nya ledningarna i anslutning till ett befintligt VA-schakt som grävts Ledningsgrävningen från 1980-talet hade dock utförts utan arkeologisk medverkan. Den andra undersökningen genomfördes då den så kalllade Portstugan skulle anslutas till den förstnämnda fjärrrvärmeledningen. Arbetena kom att beröra ca 105 respektive 35 löpmeter. Uppdragsgivare var Vadstena Fastighets AB som även stod för de arkeologiska kostnaderna. Arbetet utfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län. Ansvarig för fältarbetet var Anders Lundberg och för rapportarbetet ansvarade undertecknad. Arkeologisk bakgrund Kvarteret Asylen är beläget omedelbart sydöst om Vadstena slott. Slottet som uppfördes 155 var en av Gustav Vasas riksborgar. Från skriftligt källmaterial är det känt att en hel stadsdel, benämnd Sanden, avhystes inför slottsbygget. Arkeologiska undersökningar på slottets borggård har påvisat att där funnits tio gårdar som anlagts från 100-talets första hälft fram till avhysningen 15. Förutom byggnadskonstruktioner påträffades två gator samt delar av stadens medeltida försvarsverk (Hedvall 2002). Slottets funktion som befästningen kom dock snart att ändras till residens för bland annat Gustav Vasas son Hertig Magnus (Rudh 1985). Under Johan III s tid skedde omfattande ombyggnadsarbeten och under årens lopp kom flera gårdar i slottets närhet att tvångsinlösas för anläggning av exempelvis slottsträdgård och stallhagar. Totalt löstes ett hundratal gårdar in under perioden 15 till De exproprierade tomterna motsvaras idag av Slottsområdet, Slottsparken och kv Asylen samt området sydväst om vallgravarna (Hedvall m fl 2002:11). Kvarteret Asylen ligger inom den södra delen slottsanläggningen och området har nyttjats som trädgård. Slottsträdgården, som sannolikt anlades under den senare delen av 1500-talet, finns återgiven på historiska kartor (Unnerbäck 1981). På 162 och 1705 års stadskarta finns såväl fruktträd som odlingar markerade (LMS D121-1:d8:15, LMS D121-1:). Så här lyder beskrivningen till 1705 års stadskarta: En trädgård under slottet lydande, därest nu för tiden, är både unge och gamla fruktbärande träd tillfinnandes samt en hop gamla askträd utmed gångar och sidor planterade. Och dessutom nyttige kryddängar, samt vacker höväxt överallt, som trädgårdsmästaren allt sådant för ett visst avgående arrende till sin nytta brukar och där till trädgårdsstuga med andra nödiga hus hävdar. (Eekeboum 1979) Kartan från 1705 visar även bebyggelse i trädgårdens nordöstra del. Unnerbäck (1981) menar att huset sannolikt är identiskt med den så kallade Portstugan som idag ligger utmed Slottsgatan. Byggnaden har dock byggts om under senare delen av 1800-talet (Unnerbäck 1981). Kunskapen om den medeltida bebyggelsen inom kv Asylen är förhållandevis dålig. Skriftliga källor från 158 beskriver dock att området utnyttjats till trädgårdar och kålgårdar långt innan det blev slottsträdgård (Hasselmo 1982:63). Den norra delen av kvarteret har varit föremål för ett mindre antal små arkeologiska undersökningar i samband med ledningsgrävningar. Medeltida bebyggelselämningar har påträffats invid Lilla Läkarvillan. På en halvmeters djup under nuvarande marknivå framkom bland annat golvlager, en avfallsgrop och stenläggningar. Kulturlagrens mäktighet var ca 0,8-1,0 m (Hörfors 1992). Inom samma område, norr om Asylen-byggnaden, har ytterligare två undersökningar genomförts vid vilka kulturlager och en stenläggning påträffades (Feldt 2000 a och b). Sedan de aktuella arbetena utfördes, 2005 och 2007, har en mer omfattande arkeologisk förundersökning utförts i kvarterets södra del. Vid undersökningen påträffades kultur- och odlingslager från medeltid och sannolikt även spår efter planteringar från tiden för slottsträdgården. Dessutom hittades en, möjligen två, stensatta vägar. Däremot fanns inte några tydliga spår efter byggnader (Karlsson 201). Det finns flera indikationer på att stadens medeltida försvarsverk kan återfinnas inom kv Asylen 10. Enligt en uppgift från 158 i Gustav Vasas räkenskaper omnämns bebyggelse i det tänkta trädgårdsområdet som liggande vid gravebacken. Huruvida namnet syftar på den medeltida stadsvallen eller den nyanlagda slotts graven är dock oklart (Hedvall 2002:70). Vidare beskriver komminister Per Kylander i slutet av 1700-talet att den medeltida försvarsgropen nu endast ses som ett dike som går genom staden och Slotts Trägården. I området för nuvarande kv Asylen ska det även, så sent som i slutet av 1800-talet, ha funnits rester av den gamla stadsgraven. Lämningen bestod då av dammliknande fördjupningar dit staden borgare släppte sina ankor

7 (Bergman 1955:32). Vid 2013 års undersökning i den södra delen av kvarteret framkom lämningar som sannolikt ska kopplas samman med försvarsverket (Karlsson 201). För mer ingående redogörelser om försvarsverket hänvisas till Ett byggnadsverk till värn och tröst (Hedvall 2002) och Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken (Karlsson 201). I samband med undersökningarna skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: Finns kulturlager i området? Hur mäktiga är de och vilken datering har de? Har det funnits medeltida bebyggelse i området? Kan stadens försvarsverk identifieras i området? Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämningen berördes i så liten omfattning som möjligt. Därför skulle schakten i möjligaste mån förläggas i/intill äldre befintliga ledningsschakt, tidigare utschaktade ytor och områden med påförda fyllnadsmassor. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes och dokumenterades avseende karaktär, omfattning och om möjligt datering. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med schaktningsarbetena. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenterades med ritningar och beskrivningar. Läget för lämningarna prickades in (för hand) på en översiktplan. Resultat 2005 års undersökning - Stora och Lilla Läkarvillan Schakten var totalt ca 105 m långa, ca 0,6 m breda och ca 0,7 m djupa. Över merparten av sträckningen återfanns kulturlager direkt under grästorven. Kulturlagren uppvisade dåliga bevaringsförhållanden och nedbruten stratigrafi, sannolikt till följd av riklig förekomst av träd- och växtrötter. I schakt 1, till Stora Läkarvillan, påträffades och dokumenterades spridda anläggningar i form av ett fragmentariskt flätverksgärde, en syllstensrad och en nedgrävning. Strax sydost om Stora Läkarvillan 2005 Schakt Schakt 1 Figur 3. Översiktsplan med 2005 års schakt markerat med grått och 2007 års schakt med brunt. Markeringarna 1-8 avser lägen för anläggningar och andra observationer (se Resultat). Grön markering avser sektionsritningar. Skala 1:

8 framkom diffusa spår efter en ränna/dike med fragmentarisk bevarat trä längsmed en av kanterna (nr 1). Träet tolkades som rester efter ett flätverksgärde. I grusgången intill denna fyndplats konstaterades att området var urschaktat ned till schaktbotten och igenfyllt med grus (nr 2). Vidare noterades en möjlig syllstensrad i den södra schaktkanten (nr 3). I schaktbotten framkom 0,1-0,3 m stora stenar vilka låg i ett till två skift. Konstruktionen återfanns inom en ca 10 m lång sträcka. Kulturlager fanns både över och under stenarna. Lagren innehöll träkol, tegelkross, kalkbruk och obrända djurben och var mycket infiltrerat/nedbrutet av trädrötter. På grund av rötterna kunde inte några lagerskiljen/stratigrafi iakttagas. I anslutning till syllstensraden påträffades en 0, m bred nedgrävning (nr ). Nedgrävningen hade mycket distinkta nedgrävningskanter och sågs endast i den södra schaktkanten. Fyllningen bestod av gråsvart sotigt och siltig sand som innehöll småsten, tegelkross och obrända djurben. Kulturlager fanns även i schakt 2, till Lilla läkarvillan. Även här var lagren och därmed även stratigrafin kraftigt nedbruten. Ungefär i mitten av schaktet var ett markant lagerskilje (nr 5). Norr om skiljet framkom inte orörd undergrund i botten av schaktet, d v s kulturlagren var mäktigare än schaktdjupet på 0,75 m. Söder om skiljet framkom undergrunden i botten av schaktet. Kulturlagren söder om skiljet bedömdes också vara mindre komplexa. På en kortare sträcka norr om lagerskiljet anträffades, på 0, m djup, en stenläggning med 0,1-0,3 m stora (nr 6). Stenläggningen bestod av ett skikt sten. I de två schakten fanns även flera störningar i form av sentida markingrepp som VA-ledningar, tele- och elkablar års undersökning - Portstugan Vid 2007 års undersökning var schaktet ca 35 m långt samt 0,9 m brett och 0,8 m djupt. Inom sträckan framkom och dokumenterades en stenläggning, en grundmur samt kulturlager. Dessutom fanns flera sentida störningar, bland annat i form av VA-ledningar. Stenläggningen framkom inom en ca 7 m lång sträcka i den nordöstra delen av schaktet (nr 7). Den påträffades på 0,2 m djup under nuvarande markyta och stenarna låg i ett ca 0,2 m tjockt sättsandslager (L). Under detta lager var ett ca 0, m tjockt lager bestående av brungrå humös sand och innehöll tegelkross, kalkprickar, fajans och yngre rödgods (med vitleredekor) (L3). Lagret överlagrades i sin tur tre kontexter: en grundmur och två lager (L2 och L5). Lager 2 bestod av beige sandig lera med enstaka småsten och kalkstenflisor. Det uppfattades som omrört och tolkades som ett s k uppkastlager, d v s omdeponerade jordmassor. Lager 5 var ett mycket homogent lager av svart, fet, sandig silt och innehöll tegelkross och djurben. Det sistnämnda lagret återfanns i anslutning till grundmuren (nr 8). Muren var påträffades på 0, m djup var ca 1,5 m bred. Den bestod av ca 0,3-0, m stora stenar och täcktes av kalkbruk, tegelkross och kalkstensflisor. Muren löpte i nordöst-sydvästlig riktning. I bottnen av schaktet var mörkbrun siltig sand med enstaka småsten (L1). Orörd mark framkom inte inom den dokumenterade delen av schaktet. Undersökningarna visar således att såväl kulturlager som bebyggelselämningar finns i området. Lagren var dock tämligen fyndtomma vilket gör dem svåra att tidsbestämma. Det framkom inte några lämningar som kan knytas till det medeltida försvarsverket. 6

9 Referenser Eekboum, J Beskrivning till 1705 års karta över Vadstena. Källor till Vadstenas historia Nr Föreningen Gamla Vadstena. Småskriftserie. Feldt, A-C. 2000a. Asylenparken i Vadstena. Antikvarisk kontroll. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2000:6. Feldt, A-C. 2000b. Lilla Läkarvillan. Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2000:18 Hasselmo, M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hedvall, R Ett byggnadsverk till värn och tröst Vadstena medeltida stadsbefästning. I: Arkeologi i Vadstena Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 6. Linköping. Hedvall, R m fl Arkeologi i Vadstena Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 6. Linköping. Hörfors, O Kv Asylen1. Rapport. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum. Karlsson, E Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken. Östergötlands museum. Arkeologi och byggnadsvård. Rapport 201:11. Rudh, A (red) Vadstena slott: från residens till landsarkiv. Västerås. Unnerbäck, A Gamla Asylen och Slottsträdgården i Vadstena. PM Riksantikvarieämbetet. I: Kv Asylen, Vadstena. Utredning gällande Södra sjukhusbyggnaden. Östergötlands museum topografiska arkiv. Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt nr D121-1:d8:15. Upprättad år 162. Vadstena stad. Östergötlands län. Akt nr D121-1:. Upprättad år Vadstena stad. Östergötlands län. 7

10 Tekniska uppgifter Lokal kv Asylen 10 Socken Vadstena Kommun Vadstena Län och landskap Östergötland RAÄ nr 21 Ekonomiska kartans blad 6E 7j NV Koordinater (n/e) 9333/ Koordinatsystem SWEREF 99TM Lst dnr samt Lst beslut , muntligen Claréus 2007 Lst handläggare Annika Toll, Carin Claréus ÖM dnr 38/05 samt 157/07 ÖM projektnummer samt Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Vadstena Fastighets AB Vadstena Fastighets AB Projektledare Anders Lundberg Personal - Rapportarbete Emma Karlsson Typ av undersökning Arkeologiska förundersökningar Fältarbetstid samt Sträcka 105 m samt 35 m Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Nej Nej Nej Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 201:20 Östergötlands museum 8

11 Dnr 38/05:1 Bilaga 1. Ritningar Sektion vid punkt Gråsvart, sotig och siltig sand. Innehåll av djurben, småsten, tegelkross. 2 Melerad, grå/beige, lerig kulturjord. 3 Brungrå kulturjord. Ljusbrun, nedbruten kulturjord. Kv Asylen m Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 38/ Anders Lundberg Renritning Lasse Norr 9

12 V Dnr 153/07:1 7m 6 5 Sektion mot S 3 T T 5 T 5m 3 Sektion mot Ö 2 3 T T 5 1 Mörkbrun, siltig sand. Enstaka småsten. 2 Beige, sandig lera. Omrörd. Enstaka småsten och kalkstensflis. Uppkastlager? 3 Brungrå, humös sand. Tegelkross, kalkprickar, fajans, yngre rödgods (m vitleredekor). Sättsand + kullersten (även i motstående sektion). 5 Svart, fet, sandig silt. Mycket homogen. Enstaka tegelkross och djurben. 10 V

13 V m Orange PVC-rör ~ ~ ~ 3 ~ 2 1 ~ 1 0m 8,20m 8m Sektion mot S 7m ~ Orange PVC-rör ~ 3 5 Kv Asylen m Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 153/ Anders Lundberg Renritning Lasse Norr 11 V

14 12

15

16 Östergötlands länsmuseum genomförde 2005 och 2007 två arkeologiska förundersökningar i kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var Vadstena Fastighets AB. Vid undersökningarna framkom kulturlager samt bebyggelselämningar i form av en grundmur, en möjlig syllstensrad, ett dike, ett flätverk samt två stenläggningar. I en av de yngre kontexterna hittades fynd av fajans och yngre rödgods vilket pekar på en datering till 1700-talet. I de äldre lagren hittades däremot inte några daterbara fynd. Generellt var kulturlagren dåligt bevarade och stratigrafin var mycket nedbruten, sannolikt till följd av riklig förekomst av träd- och växtrötter. ISSN Rapport 201:20