HE LAGERSTRÖM AB Dokumentnamn HL Exempel-RM 2 Sammanfattning.doc

Transkript

1 (5) SAMMANFATTNING Analysgruppen har bedömt 41 arbetsmoment och de fördelar sig på följande sätt: 20 med acceptabel risk (1), 6 med viss risk (2), åtgärdas, 7 med allvarlig risk (3), måste åtgärdas, 8 arbetsmoment med risk för stressrelaterade skador (bedömningen redovisas endast i sammanfattningen längre fram). Riskanalysen visar att den planerade omorganisationen är möjlig under förutsättning dels att riskerna i arbetssäkerhetsanalysen beaktas och dels att de skriftliga arbetsinstruktionerna kompletteras så att de uppfyller kraven i AFS 2001:1. Arbetsledarens roll blir än viktigare för att tillse att tillräcklig extrapersonal sätts in där den bäst behövs. Tydliga regler för minimal bemanning behövs så att personalen inte startar ett arbetsmoment med underbemanning eller kan beskyllas för arbetsvägran. Analysgruppen föreslår att en förman per skift ansvarar för den övergripande arbetsfördelningen. Eventuell ökning av tillbud, olyckor och långsiktiga skador på rörelseorganen bör bevakas. Organisationsförändringen bör följas upp. SYFTET MED RISKANALYSEN Idag betjänas varje RM av tre operatörer, varav minst en är försterullare. Betjäningen förstärks vid behov med personal från andra maskiner. I den nya organisationen skall fyra operatörer gemensamt betjäna RM1 och RM2. Till sin hjälp har de dessutom extrapersonal om upp till sju personer (statistiken visar att den i genomsnitt kommer att bestå av fem personer). Arbetssäkerhetsanalysen skall identifiera eventuella ökade risker för arbetsskador i den nya organisationen. GRÄNSER FÖR RISKANALYSEN I RM 2 Arbetsmoment i RM-källaren är inte medtagna i riskanalysen, inte heller arbetsmoment som RMpersonal utför i andra maskiner. Underhållsarbeten är inte medtagna. ARBETSSÄKERHETSANALYSEN - METODBESKRIVNING Arbetssäkerhetsanalys (Job Safety Analysis) är en sedan länge etablerad riskanalysmetod, typ människa-maskin, för att identifiera och bedöma farliga förhållanden i en arbetsuppgift. Metoden finns beskriven i Säkerhetsanalys i skyddsarbetet av Lars Harms-Ringdahl. Arbetsgång: 1. Analysgruppen gjorde en lista över de personalkategorier som arbetar vid RM (operatörer, arbetsledare, underhållspersonal) och valde att börja med de tre operatörernas arbetsuppgifter. 2. En lista över operatörernas arbetsmoment upprättades, den vanliga arbetsgången, udda sysslor, störningar och de arbetsmoment som störningen genererar. Listan kompletterades med personalbehov för arbetsmomentet och momentets frekvens och tidsåtgång idag.

2 (5) 3. De arbetsmoment där ökad risk befarades, i och med den nya organisationen, markerades för senare analys. 4. Riskerna i de markerade arbetsmomenten, när två operatörer skall utföra dem, identifierades och bedömdes. Kan två operatörer utföra arbetsuppgiften utan ökad risk? När måste man vara tre på grund av den ökade risken eller på grund av att det krävs sex händer för att över huvud taget kunna utföra arbetsuppgiften? ARBETSMATERIALET Utredningen innehåller känslig information och stannar inom analysgruppen tills utredningen är klar att lämnas över till beställaren som avgör vilka som skall ta del av den. Deltagarna i analysgruppen kan däremot tala om utredningen med sina arbetskamrater i mer allmänna ordalag. SKILLNADER MELLAN RM 1 OCH RM 2 Båda maskinerna är identiska förutom att de är spegelvända och här följer några skillnader som kan ge förhöjd risk: Manöverorganens placering är annorlunda. Detta kan leda till felmanöver när personal byter RM, framför allt i stressande situationer. Detta kan ge mycket allvarliga konsekvenser. Hylsiläggningen kan ge hylsfel. RM 1 har en annan golvutformning (bombering) som resulterar i ökat problem med att dela rullarna vilket skapar mer arbete och ökar risken för skador. Problemet kan också sitta i vaggans bombering. På RM 1 truckas rullar oftare på ett skiftlag. RM 1 har större och bättre tillgång till lagringsyta för rullar. BELASTNINGS- OCH FÖRSLITNINGSSKADOR Redan idag finns det operatörer på RM som har problem med rörelseorganen och trenden på hela Hylte Mill är att problem med axlar och nackar ökar. Riskanalysen visar att risken för belastnings- och förslitningsskador sannolikt ökar när färre operatörer skall dela på arbetsuppgifterna. Bedömningen har gjorts i samråd med sjukgymnast (Maria Axelsson). Att knuffa igång en stor rulle på slätt golv, till exempel, kräver en kraft av N riktad horisontellt mot rullens centrum ( N när kraften anläggs högre upp på rullen), enligt AFS 1998:1 är detta på gränsen till det acceptabla även för få rullar per skift. Att knuffa upp samma rulle från bandet kräver betydligt större kraft (utanför mätinstrumentet), även små rullar kräver betydlig kraft. Med färre personer än man är idag ökar antalet knuffade rullar per person och gränsen för det acceptabla passeras. Fimp- och hylshantering är andra arbetsmoment som bör ses över oavsett ändringar i organisationen.

3 (5) STRESSRELATERADE SKADOR Riskanalysen visar, för ett antal arbetsmoment, att risken för stressrelaterade skador troligtvis ökar när tre operatörer på en RM ersätts med fyra operatörer på två RM (bedömningen har gjorts i samråd med företagshälsan (Anne Lindqvist)): felhandlingar som ökar risken för olycksfall, olust att gå till jobbet, kroppsliga symptom, oro, oro för oron, sömnrubbningar, relationsproblem i gruppen, etc. Förslag till åtgärder för att minska risken för stressrelaterade skador kan vara att: motivera personalen för förändringen, omorganisationen, så att personalen förstår att förändringen är till nytta också för dem, säkerställ att det alltid finns tillgång till extrapersonal så att operatören inte behöver gå hem och vara orolig, behov av extrapersonal, i vissa arbetsmoment, då ökad arbetsbelastning ökar stressen och därigenom risken för skador på grund av felhandlingar, ökad förståelse mellan personalgrupper, säkerställ att extrapersonalen är utbildad så att de klarar sina nya arbetsuppgifter fullt ut, säkerställ att RM-operatörerna vet att de får kompetent hjälp. Kunskapen om stressrelaterade skador är inte så stor, men Arbetsmiljöverket har under de senaste åren fokuserat på riskerna. Ur Arbetsmiljöverkets tidskrift Arbetarskydd 04/03 Psykiatrikern Inga-Lena Bengtsson har de senaste åren fått en stor grupp nya patienter med nya symptom: ambitiösa och empatiska (medkännande) människor som dukat under för organisationsförändringar. - Det finns en gräns för hur många omorganisationer en människa klarar av under sitt arbetsliv. De kan jämföras med skilsmässor eller andra svåra förluster, där självbilden rubbas, säger hon. - Men hur ser det ut idag? Jo, många arbetsplatser organiseras om årligen. Då bryts våra relationer upp. Det skapar otrygghet, stress och till sist långvarig sjukdom. SKRIFTLIGA ARBETS- OCH SÄKERHETSINSTRUKTIONER

4 (5) RM skall ha skriftliga arbets- och säkerhetsinstruktioner enligt AFS 2001:1, Systematiskt Arbetsmiljöarbete, 7. Dels genererar Arbetssäkerhetsanalysen underlag till dessa instruktioner dels finns de i manualen till RM. ARBETSLEDARENS ROLL Idag konkurrerar/tävlar de olika arbetslagen mot varandra. Man jämför sin egen produktion med grannmaskinens och vill gärna vara bäst. Detta leder till att arbetslaget strävar efter en hög produktion i sin RM. Ett stopp eller en störning, pappersbrott, etc., skall avhjälpas så snabbt som möjligt och arbetslaget arbetar hårt för att lösa uppgiften. Arbetsledarens dilemma i den nya organisationen är att han å ena sidan skall ta tillvara sitt arbetslags intressen, han kan utsättas för grupptryck och vill dessutom vara lojal mot laget, och å andra sidan vara beredd att skicka delar av laget till andra maskiner. Arbetsledarna konkurrerar med varandra och skall samtidigt hjälpa varandra med de konflikter detta kan generera. Arbetsledarna behöver tydliga regler där risken så kräver: för hur många operatörer som minimum krävs för ett arbetsmoment så att detta inte utförs med underbemanning med ökad risk för skada som följd, för hur arbetsmoment och maskiner skall prioriteras vid underbemanning, för vem som är behörig att utföra ett visst arbetsmoment, och för vem som har tolkningsrätten vid olika uppfattning om hur reglerna skall tolkas. Förslag finns att en förman per skift sköter den övergripande arbetsfördelningen.

5 (5) ORO BLAND OPERATÖRERNA Organisationsförändringen oroar operatörerna och följande förhållanden har framförts i analysgruppen: Oerfaren personal, till exempel sommarvikarier, nyanställda och operatörer från andra maskiner, kräver ledning och övervakning och ökar arbetsbelastningen på de ordinarie RMoperatörerna med ökad risk för dels stressrelaterade skador och dels belastnings- och förslitningsskador. RM 1 och 2 är till synes identiska men uppför sig olika. En operatör från RM 1 är inte lika kunnig om riskerna i RM 2 med ökad risk för skador som följd. Knapparna sitter spegelvänt, till exempel. De äldre operatörerna kan ha svårt för att hålla samma tempo som de yngre med ökad risk för dels stressrelaterade skador och dels belastnings- och förslitningsskador. Man oroar sig för att personalen kommer att pressas ännu hårdare. När man är få vid RM och situationen kräver fler, och inte får det, ökar risken för skador och stress. Oro bland reserverna vad händer med oss, var hör vi hemma? Om man inte får hjälpen i tid, väntar man eller startar man ändå? Man är lojal gentemot RM och PM, man vill inte vara den svaga länken - yrkesstolthet. Man försöker hinna med arbetet trots mindre resurser med ökad risk för skador som följd. Oro för att man måste lära sig flera nya jobb och kanske inte vill eller kan. Vad skall den här omorganisationen tjäna till? Oro finns att omorganisationen genomförs under semesterperioden.