Årgång 7 Årsskrift 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årgång 7 Årsskrift 2005"

Transkript

1 Årgång 7 Årsskrift 2005

2

3 Bränneriet Verksamheten Människorna Byggnaden Utgiven av Sandbybygdens Hembygdsförening 3

4 Fotona har välvilligt ställts till förfogande av Nils-Arne Andersson, Bengt Hansson, Inga Karlstrand och Anders Larsson. Redaktionskommittén har utgjorts av Bo-Arne Andersson, Nils-Arne Andersson, Inge Larsson samt Charlotte Brattström, som också varit redaktör. Årsskriften utges med stöd från LKF, Lunds Kommuns Fastighets AB. ISSN Sandbybygdens hembygdsförening samt resp. författare 2005 Tryckt hos Xanto Grafiska AB,

5 Innehåll Förord 4 Inledning. 5 Av Börje Svensson liter om dagen. 7 Föredrag av Nils-Arne Andersson. Bränneriet i drift. 23 Bild och text av Inga Karlstrand. Kvitton och räkningar berättar. 33 Av Inge Larsson. Ur protokollsböckerna Urval av Bo-Arne Andersson. Bränneriet blir bostadshus. 61 Av Yngve Lundquist. Sandbyoriginal. Helylle emellertid 67 Anekdoter om Anton Nilsson Husing. Av Bo-Arne Andersson. Anton var en snäll människa. 79 Samtal mellan Elsa Jönsson, Nils-Arne Andersson och Charlotte Brattström om Anton Nilsson Husing. Verksamhetsberättelse för år

6 Förord Bränneriet i Södra Sandby var i nästan sjuttio år en viktig verksamhet, som märktes i hela byn. Under kampanjmånaderna rullade potatisvagnarna, först efter häst och sedan efter traktorer, genom byn till bränneriet. Vissa dagar låg ett lock av dimma över byn och det luktade starkt. Nu när bränningen upphört sedan trettio år är byggnaden ett minnesmärke med moderna bostäder. Det är därför en stor glädje för Sandbybygdens Hembygdsförening att kunna presentera 2005 års årsskrift med tema Bränneriet. Utgångspunkten har varit Nils-Arne Anderssons föredrag på ett möte i Hembygdsföreningen hösten Detta möte lockade över 100 personer till Församlingshemmet. Hedersgäster var Inga Bengtsson-Karlstrand, som var Bränneriets sista VD och kyrkoherde emeritus Sigurd Karlstrand. Bränneriets handlingar, protokoll, aktieböcker och bokföring finns kvar. Protokollsböckerna har Bo-Arne Andersson gjort ett urval ur och kvitton och räkningar ger Inge Larsson exempel på. Att bygga om bränneribyggnaden till moderna bostäder var inget enkelt företag. Bidragen från arkitekt Yngve Lundquist och LKF s VD Börje Svensson vittnar därom. I Sandby, liksom i alla andra byar, fanns människor som var utanför, original. Den mest kände i Sandby var Anton Nilsson Husing. Om honom berättades och berättas fortfarande mängder av historier. Bo-Arne Andersson har samlat några av dem. För att komplettera bilden av Anton Nilsson Husing har vi samtalat med Elsa Jönsson, som träffat Anton under sin barndom och uppväxt. Sist i skriften publiceras verksamhetsberättelsen för år Hembygdsföreningen tackar författarna för allt arbete de lagt ner. Ett varmt tack också till LKF för ett frikostigt stöd till utgivningen av årsskriften. Redaktionskommittén har i år bestått av Bo-Arne Andersson, Nils-Arne Andersson, Inge Larsson och Charlotte Brattström, som också varit redaktör. Redaktionskommittén tar tacksamt emot idéer och förslag till kommande årsskrifter. Södra Sandby i oktober 2005 Roland Nilenheim ordförande 6

7 Inledning Att bygga om en speciell industribyggnad till bostäder var inte ett förstahandsval på 1990-talet. Det då nyligen ombyggda Mejeriet i Lund och bomässan i Karlskrona med bostäder i fd kaserner och framför allt ett tidigare bageri var några associationer som pekade på möjligheter. Utan dessa och en god pedagogisk förmåga hade nog inte Yngve Lundquist nått fram med sin idé att göra bostäder i Bränneriet. Pågående bostadsprojekt i sydvästra Skåne kunde räknas på ena handens fingrar. I stort sett hela bygg- och fastighetsbranschen hade tagit siesta efter fastighetskrisen. Och kommunernas bostadsplaner låg på hyllan. Skulle LKF våga ge sig in i detta udda projekt? Även om tron på Lund och stadens utvecklingsmöjligheter fanns bedömde alla att risken i bostadsprojekt var större i kommundelarna än i staden.men Bränneriet i Sandby var unikt som projekt. Huset gav med Yngve Lundquists finurliga lösningar bra bostäder. Skogsdungen med bäcken och möllan uppe på backen var förtjusande. Dessutom kunde det byggas två nya nätta bostadshus i denna fina miljö. För projektet var det viktigt att fler än LKF trodde att Bränneriet bevarades bäst om det gavs ett nytt livskraftigt innehåll. Stadsarkitekt Bengt Aronssons positiva inställning var därför helt avgörande. Efter moget övervägande gav LKF:s styrelse klartecken till projektet. Projektgenomförandet gick dock inte på räls. Anbuden var för den tiden i överkant, så att en del förändringar behövdes för att få projektet att ekonomiskt stå på egna ben. PEAB anlitades som entreprenör och genomförde projektet på ett proffsigt sätt har dock det gamla Bränneriet fått ett delvis nytt utseende. Den gamla byggnadens energi- och värmestatus höll inte riktigt måttet. Tilläggsisolering och en vacker röd puts klär nu huset. En del tycker det är lika elegant som den ursprungliga tegelfasaden. Lund i september 2005 Börje Svensson VD, LKF 7

8 8

9 4 711 liter om dagen Föredrag om Södra Sandby Bränneri på Hembygdsföreningens möte Av Nils-Arne Andersson 9

10 Jag hade inte trott själv att jag skulle bli så tagen av brännvinet på gamla dar, som jag har blivit. Det började när jag skulle sortera de gamla handlingarna från bränneriet, som jag hade hämtat, när Inga Bengtsson inte längre skulle vara Inga Bengtsson utan bli fru Karlstrand. När hon flyttade från Skatteberga till Lund, så hämtade jag ett helt billass; det var så fullt i bilen att jag knappt kunde växla. Inga hade ringt mig en förmiddag och sagt: kommer du inte nu, så kastar jag papperna och bränner dem. Inga vill inte vidkännas den berättelsen, men så var det. Nu finns alltså handlingarna kvar. Brännvinets historia Jag hade tänkt att disponera mitt anförande så, att jag gör en förhoppningsvis ganska snabb genomgång av brännvinets historia för att sedan landa i Sandby och vårt bränneri. Sist vill jag visa ett dussintal bilder från vardagen i bränneriet, bilder som Inga har tagit.(se bildark s. 23). Om jag då börjar väldigt långt tillbaka i tiden, så har jag kunnat läsa mig till, för det finns väldigt mycket litteratur om brännvinet, att kineserna hade förmågan redan tvåtusen år före Kristus att destillera vin till brännvin, så att man fick bränt vin. Den kunskapen spred sig till Europa och första gången man hör talas om brännvin här i Sverige i officiella handlingar är år Då står det i en kassabok från Stockholms stad att man har köpt brännvin. Inte för att dricka utan för att man blandade brännvinet med salpeter och gjorde krut. Att där är krut i brännvinet, det vet vi. Men något som också betydde väldigt mycket för att sprida kunskap om brännvinet och mycket annat var munkarna i klostren. Munkarna vandrade härifrån till Rom och till det Heliga Landet och kunde vara borta 5, 6, 8 år. De kom tillbaka till Sverige och hade väldigt mycket kunskap, om byggnadsarbeten, trädgårdsodling, läkemedel och som sagt dryckestillverkning.. Någonting som jag också har märkt när jag har forskat i detta, är hur oändligt mycket som kungar,regeringar, krig och krigshändelser har spelat in i brännvinets historia. Kungarna insåg ganska snart att brännvinet inte bara var ett berusningsmedel, det var också ett skatteobjekt. Redan Gustav Vasa började lägga skatt på brännvinspannorna. Enligt uppgift fanns det brännvinspannor i landet på en befolkning på 3 miljoner, då kan ni själva förstå att det dracks ganska friskt. På 1600-talet var Gustav II Adolf nere i Tyskland i 30 åriga kriget och han hade sina soldater med sig. 10

11 Karl XII, 100 år senare, var längre österut, i Ryssland. Han var inackorderad i Turkiet i 8 år tillsammans med sin stab och sin regering. I den mån soldater och officerare kom hem igen, hade de både vanan att dricka brännvin och kunskapen hur man bränner på ett kanske effektivare sätt med sig hem. Grevinnan Eva Ekeblad Men det kan vara rätt roligt för kvinnorna att höra att det är inte bara Inga Bengtsson-Karlstrand, som betytt mycket för brännvinets historia utan också grevinnan Eva Ekeblad, född de la Gardie, på Stola säteri i Västergötland. Hennes man var riksråd hos kung Adolf Fredrik. Hon experimenterade hemma på godset i det egna bränneriet och kom fram till att den konstiga växten, som Jonas Alströmer tagit hem och som hittills bara odlats till prydnad, potatisen, den kunde man odla i större skala och använda som råvara till brännvinsframställning. Hon kom år 1748 i sina experiment fram till att från 1 tunnland potatis kunde man få ut tre och halv gånger så mycket brännvin som från samma areal spannmål. Och det var en Gudi behaglig gärning, därför att spannmålen räckte inte till. Först 1950 blev Sverige självförsörjande på spannmål. Det tror man inte när man ser överflödet idag. Spannmålen gick i alldeles för hög grad till brännvin och gubbarna drack brännvin och kvinnor och barn svalt. Drickandet var så pass utbrett att det var en fara för folkhälsan. Grevinnan skrev en uppsats och skickade den till Kungl. Vetenskapsakademien och som belöning för detta blev hon första kvinnliga medlem av Vetenskapsakademien. Det här fick den effekten att man nu började odla potatis på ett helt annat vis för att bränna brännvin och kunde använda spannmålen bättre. Men drickandet ökade också. Det uppmärksammades av många; Linné skrev 1760: En sup livar som ett slag på märren, det rycker upp för tillfället men ökar ingalunda kraften. Drickandet spred sig i alla samhällsklasser. Därom vittnar ett brev från nästan 100 år senare.1830 skriver Esaias Tegnér, han har då blivit biskop i Växjö, till en kollega: Den allmännaste oordning råder här bland prästerskapet till följd av fylleriet, några av de skarpaste fyllbultarna har jag fått avsatta, dock efter många omvägar och processer, ty numera är det lättare att avsätta en kung än en försupen präst. Det här rullade på och det brändes överallt och tydligen här i Södra Sandby också. Jag fick just innan jag startade ett utdrag från ett protokoll ifrån kommunstämman i Södra Sandby 1865, där åbon Per Hansson på nr 4 får utsett ett vittne till uppmätning och probering av brännvin. 11

12 Redan 1901 gjorde man en räntabilitetsberäkning för ett potatis- och sädesbränneri Om jag tar ett raskt kliv till slutet av 1800-talet, så hade det hänt mycket ute i Europa, speciellt i Tyskland. Tyskarna med sina lätta jordar i norra delen framför allt, hade gjort en rad tekniska framsteg. Man hade lärt sig att koka potatisen under tryck med ånga, man hade lärt sig att destillera det, så att man fick ett renare brännvin och man hade lärt sig att mäsken 12

13 skulle jäsa i slutna tankar. Allt detta gjorde ju att man fick ut betydligt mer brännvin och att man fick ett renare brännvin. De här tankarna nådde Södra Sandby också. Knut Persson skrev stiftelseurkund år 1900 Det fanns en man på nr 4(nuvarande församlingshemmet), som hette Knut Persson.Denne man måste vara ett unikum. Han var nämndeman, han var kommunalnämndens ordförande, han drev denna gården och ett par tre andra gårdar i Sandby och under en period drev han även Kristinetorps gård vid Löberöd. Han hade en handstil som imponerade, som vi kan se av stiftelseurkunden. Han hade då kläm på att brännvin kunde vara något för Sandbybönderna att producera, för kunde man odla potatis på de lätta jordarna, så kunde man utnyttja deras kapacitet. Man kunde lämna potatisen till förhoppningsvis ett eget bränneri, man kunde få dranken tillbaka till djurfoder. På de viset kunde man hålla fler djur och öka produktiviteten. Han skrev ett upprop år 1900, som är en stiftelseurkund. Han kallade ett antal intressenter till ett möte på Fågelsångs Tivoli, hotellet var ännu inte byggt utan kom till först Redan 1901 gjorde Carl Holmbergs mekaniska verkstad två olika räntabilitetsberäkningar, den ena på kg potatis med en avverkningsförmåga på 14 timmar, den andra med kg. Det är noggranna kalkyler med alla förutsättningar, inkomster och utgifter upptagna och som visar att man kunde nå ett positivt resultat. Man samlades för att bilda föreningen Södra Sandby fabriker med bindande personligt ansvar. Då fick han ett 100 tal potatisodlande bönder att skriva på en förbindelse att man var villig att köpa en andel på 250 kronor. För den andelen fick man då leverera potatis och hämta dranken.det bildades en styrelse och de äldre här i salen har säkert hört namnen någon gång: i styrelsen gick in Lars Rasmusson, Lars Persson, Hans Christenson på 16 (Almbacken), Nils Håkansson i Åkarp och Per Andersson i Sularp. Knut Persson åtog sig rollen som revisor. Han var nämndeman och betraktades som lagkunnig, även om han inte var juridiskt studerad, och han har gjort bränneriet många tjänster. Då satte man igång i ett rasande tempo. Det första man gjorde, som finns i huvudboken från 1901, är att från änkan Karna Hansson på nr 15 köpa tomten för kronor. Troligen var det en dellikvid, för hon kommer tillbaka sedan i kassaböckerna. 13

14 Det stora bygget Hur man sedan kom igång så snabbt och lyckades är förunderligt. Hur fick man t ex fram ritningar på detta stora bygge? Man infordrade anbud på bygget och det var byggmästare Nils Persson i Flyinge, Flyinge nr 3, som åtog sig att uppföra bygget för kronor. Det skrevs ett entreprenadkontrakt med Nils Persson och här kan man återigen ana Knut Perssons vilja bakom detta. Nils Persson satte igång att bygga och året därpå kom han med en tilläggsräkning på över kronor. Styrelsen behandlade detta och sa att mer än 300 kronor kunde han inte få. Styrelsen hade tre anmärkningar; Nils Persson hade använt icke fullgoda murare och icke fullgoda tegelstenar. Detta sistnämnda är konstigt för nu 100 år senare, kan de som bor i Bränneriet idag se att där finns inte en tegelsten, som är sönder. Man var också oense hur man skulle värdera ställningarna, när de togs ned. Nu hade Knut Persson skrivit in i entreprenadavtalet att eventuella tvister skulle avgöras i skiljedom och det tillsattes tre i protokollet namngivna skiljemän, en lagman och två byggmästare, som kom hit och tittade på Nils Perssons arbete. De kom fram till att det var inte så galet som styrelsen tyckt utan han tillerkändes ett tillägg på kronor och 83 öre. Då var huset under uppförande men så skulle man ha maskineriet och inventarierna. Det enda företag, som kunde leverera detta var Carl A. Holmberg i Lund, en mekanisk verkstad som låg i kvarteret Clemenstorget Knut den stores torg. De åtog sig att uppföra hela inredningen. Det var betydligt dyrare, det gick på kronor. Hur finansierade man? Hur finansierade man detta, man hade ju bara andelarna? Jo, det finns lånehandlingar från Skånska enskilda banken i Lund, Sparbanken i Lund och Löberöds sparbank (återigen Knut Persson). Man satte igång och tydligen hade man lyckats att få fabriken så pass i stånd att man redan 1902 enl. huvudboken kunde köpa in potatis, råg, korn och majs. Man köpte majs i 10-tonsposter från en grosshandlare i Köpenhamn. Det finns rätt mycket material om majshandeln, för i Sandby tyckte man majsen var för dålig, när den kom hit. Det var inte rätt vikt i säckarna och sedan blev man också osams när man skulle räkna tomsäckar, det stämde inte. Det finns en flitig korrespondens 1901 mellan firma Kolding och Sandbybränneriet. Tydligen kom man igång i begränsad omfattning säsongen Från 1903 finns anteckningar att man börjat köpa in potatis och då är inköpen av spannmål och majs betydligt mindre. Så från sommaren 1903 är potatisbränningen igång. 14

15 Vem sålde man till? Vem sålde man då spriten till? Jo, ett statligt företag som hette Svenska spritcentralen, som var störst på marknaden men inte allenarådande. Det fanns en rad andra s k spritfabriker, som köpte upp råbrännvin från brännerierna. Det fanns en i Dalby, en i Eslöv och en i Lund. Saturnusfabriken fanns redan då. Ibland heter det reningsfabrik. Uppköparna försökte spela ut brännerierna mot varandra. Bränneriidkarna, både de som gjorde sprit på potatis och de som gjorde på sockerbetor, som Dalby, Gårdstånga Nygård, Svenstorp och andra gods, försökte att gå samman i en organisation. Det var många svårigheter, men 1907 gick man samman i Sveriges bränneriidkarförening, som faktiskt finns fortfarande. Priserna pressades. I industrialiseringens spår hade vi också skogsindustrin i Norrland. Det fanns massafabriker, som tillverkade sulfitsprit, sk planksaft. Det här blev en besvärande konkurrens till brännvinsbrännerierna i Skåne, vilket gjorde att priserna pressades. Sandby bränneri anslöt sig till Bränneriidkarföreningen år1907 och det gick rätt så hyfsat ett par år. Första världskriget och potatisflingor Sedan föll skotten i Sarajevo och första världskriget utbröt. Nu kommer krig och krigshändelser åter in i bilden. Säsongen hade varit rätt så framgångsrik ekonomiskt. Men när kriget bröt ut, stängdes alla gränser. Allting som man importerat tidigare blev det ett tvärt slut på. För Bränneriets del var det framför allt stenkol men även spannmål. Staten, som delade ut kvoter hur mycket man fick lov att bränna, gav heller inte något besked. Först i november gav man besked på att man fick bränna och då kom bränningen igång i Sandby bränneri, men i väldigt begränsad omfattning. För samtidigt hade ju regeringen agerat, därför att folk svalt, det fanns inte livsmedel. Då startade man ett statligt organ, som hette Folkhushållnin gskommmittén, och denna ålade vissa brännerier att tillverka potatisflingor. Man torkade in potatis, det blev som havregryn ungefär och det skulle man då ha att dryga ut mjölet i bagerierna och korven i charkuterierna. Sandby bränneri tvingades göra detta, men det var en väldigt dålig affär. Det blev en lång skriftväxling. Som lök på laxen blev man osams med Folkhushåll-ningskommittén, när kriget var slut, om var man skulle göra av apparaturen. Staten ville inte ha den, och Bränneriet ville inte ha den, den stod ju i vägen. Det hade uppstått kortslutning i ledningarna med eld som följd. Som ett mått på hur osäkert det är, skriver man i protokollen 15

16 att styrelsen föreslår stämman att man skulle sälja inventarier, ev. fast egendom. Det tycker jag låter allvarligt. Det vittnar om hur less man var på det. Nu blev det inte så, produktionen kom igång igen. Men potatisen fick bara gå till direktkonsumtion och därför försökte man ersätta potatisen med kålrötter och morötter. Det slutade med att styrelsen uppdrog åt en man, hovrättsnotarie Bergengren i Hörby, att stämma staten för den här flingemaskinen.det är rätt roligt att läsa protokollen för mycket är nämnt, men vers 2 på ett ärende finns oftast inte. Man kan inte följa ett ärendes gång utan det flyter ut i intet och det gjorde väl antagligen det här åtalet också. Det var allmänt besvärligt under efterkrigsåren. Den allmänna depressionen var djup, Ivar K reuger sköt sig i Paris och det var en jättestor arbetslöshet. Folk hade inte råd att köpa de livsmedel som fanns. Det var besvärligt också för potatisbrännerierna, men på den tiden fanns det skånska mannar som styrde Sveriges rike, Per Albin Hansson, Per Edvin Sköld, Axel Persson Bramstorp och Ivar Persson i Skabersjö, riksdagsmän från Skåne, som tydligen hade tyngd. Under tiden hade man också i Bränneriidkarföreningen fått en väldigt stark ledning, greve Pontus De la Gardie på Borrestad gods vid Degeberga. Han fick då draghjälp av Gustav Elovsson i Vä, som var riksdagsman och sedemera talman.de lyckades övertala Per Albin Hansson och co att från och med 1934 skulle all sprit för human konsumtion tillverkas av potatis. Därmed försvann betbrännerierna och sulfitspriten fick endast användas som teknisk sprit. Detta var utmärkt för potatisodlarna för de fick vara i fred. Åren efter 1934 blev mycket goda år och Bränneriet gick bra enligt bokföringen. Andra världskriget Men sen hände det igen. Andra världskriget bröt ut och då blev det exakt likadant; gränserna stängdes, priserna gick upp och det blev ont om livsmedel. Nu hade staten bättre beredskap, det fanns väl någon som varit med om första världskriget. Statens jordbruksnämnd och Statens livsmedelskommission kom till. Så här i efterhand tycker jag man kan säga att man lyckades bra. Man hade ont om livsmedel, men jag tror inte man kan säga att någon svalt i Sverige under andra världskriget. Det hände faktiskt under första världskriget. Det finns ju en rolig historia om en stockholmsdam, som kom ner på Söderslätt och frågade en bonde: Hur upplevde ni ransoneringarna under kriget? Ja, svarade bonden, det blev aldrig så populärt här nere. 16

17 För det var ju så att på den skånska landsbygden slog inte ransoneringen så hårt. Man hade alltid en del i täppan och man kunde alltid få licens för någon gris, som gick och bröt benet. Men krigsår är krigsår och även denna gång skulle vi tillverka potatisflingor. Väldigt många brännerier stannade och stannade för gott. Men vi i Sandby blev återigen ålagda att göra potatisflingor och det kom hit en appparatur. Precis som förra gången var det inte en särskilt lysande affär. Det intressanta för min egen del är att ett av mina första minnen från bränneriet är, när man tillverkade potatisflingor uppe på andra våningen.där hade man de färdiga flingorna i bruna papperspåsar och sedan sliskade man dessa ner till de gengasdrivna lastbilarna, som sedan åkte iväg. Så protokollförde man i brevboken, när man hade lastat. Då skrev man två brev, ett till firman som skulle ta emot flingorna och ett likalydande till Jordbruksnämnden att nu har vi levererat flingorna. Ett annat tecken på det här med krigsåren var att det finns ett brev från Södra Sandby kommun att man ville ha en förbandsplats i den stora lagerbyggnaden. Det blev inte av, men jag har minne av att man hade en förbandsplats i källaren. Det var Röda Korsarna som skötte om det. Det finns också en korrespondens att man ville ha lite värme på där, det var ju en rå källarlokal. Flingemaskinen en följetong Jag tycker att jag har läst mycket i protokollsväg, men det här om flingemaskinen tar priset och det ska jag be att få läsa upp: I anledning av Eder skrivelse av den 22 november 1951 med begäran om uppgift huruvida Statens jordbruksnämnd hade några särskilda yrkanden i anledning av Eder i skrivelsen gjorda anmälan därom att Eder förbindelse att förvara den potatisflingeapparatur som anskaffades under år 1942 utgår med utgången av innevarande år, får jordbruksnämnden anhålla om Edert yttrande huruvida och på vilka villkor Ni på resp. brännerier eventuellt är villiga att förvara ovannämnda appparatur under förslagsvis fem år. Stockholm den 16 september Å Statens jordbruksnämnds vägnar. Robert Magnusson Det här går då till styrelsen, som uppdrog åt VD att svara.han skriver: Med anledning av bemälda skrivelse får jag efter sammanträde anföra följande. Vi vill givetvis i den mån det är möjligt ställa oss jordbruksnämndens kommande föreskrifter till efterrättelse. Men det utrymme flingeapparaturen upptar skulle av oss användas till utvidgning av potatiskällaren, varför vi anser att viss hyra vore skälig. Försäkringsavgifterna f. n. 157:50 ska helt bestridas 17

18 Upprop att teckna aktier år

19 av jordbruksnämnden. Högaktningsfullt AB Södra Sandby fabriker Jöns Bengtsson. Som svar på detta kommer ett brev, ett cirkulärbrev till alla fabrikerna: Vi får härmed meddela att vi i avvaktan på resultatet av förhandlingarna med jordbruksnämnden betalar brandförsäkran för flingeapparaturen t o m den 15 juli detta år. Kristianstad den 19 januari 1952 Sveriges bränneriidkarföreing. Nils Göransson Från förening till aktiebolag Varför skiftade man företagsform efter bara ett par år, från förening till aktiebolag? I brevboken finns ett 25-tal likalydande brev till andelsägarna. Dessa brev är skrivna den 23 december och den 24 december Detta brev tillställs andelsägarna, där de uppmanas å det skarpaste att inom sex dagar leverera den kontrakterade mängden potatis. Det är rätt tufft att få ett brev julafton att man ska leverera potatis inom så kort tid. Kanske är det detta som är incitamentet till att Knut Persson fick skriva ett nytt upprop om teckning av andelar. För när man sedan tecknade andelarna var det andra än potatisodlare som fick lov att teckna aktier. Den aktieteckningen gick tydligen rätt bra. Här är ett upprop, det fanns tydligen tre likalydande uppropslistor. Det var alltså inte bara potatisodlande bönder utan t ex Carl Holmbergs Mekaniska verkstad med Carl Holmbergs egen namnteckning tecknar sig för 12 aktier och Hakon von Zweibergk tecknar sig för två aktier. Vem var då det?jo, det var brännmästaren. Det finns en familjegrav på kyrkogården i Sandby, där det står C. A. Zweibergk. Det jag också la märke till är att Per Molén tecknar en aktie. Per Molén var folkskollärare här i Sandby. Han var under en tid bokförare och kassaförvaltare. Då hade åter Knut Persson skrivit uppropet och ett utkast till bolagsordning. Aktierna var numrerade och det finns en aktiebok, där man kan följa genom årtionden vem som var ägare till resp. aktie. När det var utdelning kunde man klippa en kupong och gå antingen till Sparbanken eller handlanden Per Gräntz. Det var roligt att läsa bolagsordningen, för det som Knut Persson skrivit för hand finns i tryck här, det finstilta. När jag läser det uppmärksammar jag en formulering. Där står då hur aktiebolaget ska företrädas av en styrelse, hur den ska väljas och hur besluten ska tagas. Då står här: Vid omröstning skall enkel pluralitet vara avgörande. Så pluralitet användes redan då. 19

20 Så bolaget kom igång och de aktier som var tecknade köptes. Genom alla åren har det varit en väldigt liten aktiehandel. Aktierna gick från far till son eller följde med gården. Ny teknisk utrustning Albert Bengtsson, Ingas man, blev invald som suppleant i styrelsen och efterträdde sedan sin far som VD. Albert var kunnig, han var intresserad och han var entreprenören, företagaren. Under hans tid kom väldigt mycket av den tekniska utrustningen på Bränneriet att bytas ut och förnyas. Man fick de slutna jäskaren, man fick nya kolonner, man rev ut den gamla ångpannan, den som eldades med stenkol, man fick in en oljeldad panna istället. Allt detta skedde under Alberts tid. Tyvärr gick han bort allt för tidigt, januari Men då var Inga så pass inkörd i hanteringen där, så att på sikt efterträdde Inga Albert och var VD fram till slutet 1971 och aktieägare. Det som nu hände gick väldigt lugnt och stilla till. Personalen, det var Jarl Lindell först. Han började jobba på bränneriet, men ganska snart skickades han till brännmästarskolan i Fjälkinge, som drevs av Bränneriidkarföreningen. Sedan var han brännmästare, en väldigt duktig och ansvarsfull sådan. Det var också så att han tog in sina bröder, så att tre bröder Lindell jobbade i Sandby bränneri. Och så Johan Berlin och Inga Bengtsson, det var hela besättningen. Från småbrännerier till Gärdsbränneriet Men under tiden hade ju diskussionerna börjat hur vi gör med brännerierna i framtiden.om vi sätter en passare vid Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad och så 20 km runt om, så fanns det 40 brännerier Då kan ni själva räkna ut att de inte kunde vara särskilt stora och effektiva. Redan då började man att diskutera: så här kan vi inte ha det, vi måste rationalisera, vi måste slå ihop brännerierna. Det började man med främst i Kristianstad. Men även längre söderut. Vi fick ett brev från Bränneriidkarföreningen om att slå ihop Sandby, Harlösa och Västra Tvet. Ambitionen var att minst ett av dessa brännerier skulle bort. Men då tog styrelsen i Sandby sats ordentligt och skrev till Bränneriidkarföreningen: Vi är beredda att bekosta nödvändig upprustning av maskineriet för att bränna samtliga bränneriers kapacitet, 1 miljon liter om året på 120 dagar. Jag vet inte om Bränneriidkarföreningen förstummades av detta, men det blev inget av. ( Så mycket brände vi aldrig, säger Inga Bengtsson-Karlstrand). Återigen detta ärende försvann i protokollsböckerna och rann ut i sanden. 20

21 Det gjorde det också några år senare, när man var ute i en betydligt större krets; Hörby, Harlösa, Hurva, Äsperöd, Ynglingarum. Då försökte man få dem till en organisation, men återigen rann det ut i sanden. Men under tiden hade Bränneriidkarföreningen och Vin & Spritcentralen, som nu var allenahärskande på marknaden, sonderat terrängen om man inte kunde göra något ytterligare började man bygga det nya stora Gärdsbränneriet. Från början var det bara tänkt att man skulle ersätta en del av brännerierna runt Kristianstad. Det fanns en väldigt duktig ingenjör som hette Körnell, som var visionär på det viset att han såg framtiden. Han hade tagit till bränneriets kapacitet så pass att när man satte igång, utnyttjade man knappt halva kapaciteten, vilket gjorde att man kunde lägga ner en Köpebrevet där Södra Sandby kommun köper fastigheten år

22 rad brännerier. Men det räckte inte och för att göra en lång historia kort, så kom man efter sega förhandlingar mellan Bränneriidkarföreningen och Vin & Sprit fram till att säsongen skulle vara den sista säsongen, då man körde på småbrännerierna. Man hade gjort en uppgörelse och vad jag kan förstå av handlingarna, så var det inte spritpriserna eller potatispriserna, som man kivade om, utan det var ersättningen för de nu långa transporterna.vi körde potatis från Sandby till Gärdsbränneriet, det tycker man är långt. Vi gjorde det hemma på Almbacken,och min duktige hjälpare Widerberg körde hemifrån halv 8 och var tillbaka vid halv 12-tiden. Det tror man inte med traktor och två vagnar och över Linderödsåsen. Gärdsbränneriet blev då utbyggt så det kunde ta hela kapaciteten. Förra måndagen ringde jag upp till bränneriet och frågade hur mycket kör ni nu och fick svaret liter i timmen. Det var nästan vad Sandby brände på en dag. Men då ska ni märka att de här l i timmen x 24 timmar x 7 dagar i veckan x 42 arbetsveckor, det är en enorm kapacitet och det lär vara ett av Europas största brännerier. Nu är odlarna inte delägare längre. Lucianatten 1993 gick den sista potatisen in i Gärdsbränneriet. Nu är det enbart vete, som är underlaget för vodkan, som säljes över hela världen med stigande framgång och olika smaker. Uppgörelsen om aktierna en hemvändarkväll Nu hade vi gjort den här uppgörelsen, vårt bränneri slutade och vi skulle också göra en hygglig uppgörelse här hemma i Sandby. Vi hade fått acceptera det pris, som staten satte på våra aktier. Vi var kallade till ett sammanträde den 8 mars 1971, alla aktieägare på Storgården (Sandby hotell). Vi skulle medföra våra aktiebrev, för de skulle vi lämna ifrån oss. Statens representant var Bränneriidkarföreningens tidigare direktör, Algot Andersson, som med den äran skötte det hela. Vi hade haft mycket kontakt med honom de senaste 10 åren. Han delade ut pengarna ca / aktie. Vi fick pengar för våra aktier och det var en förtätad stämning. Det var något av en hemvändarkväll och igenkännandets afton. Som jag nämnde tidigare gick aktierna i arv. Många av aktieägarna hade inte alls med potatis att göra, men de ville behålla aktierna och det var kul att komma hem till stämman en gång om året. Till inlösen av aktierna fick vi också sju andelar i det nya Gärdsbränneriet. Varje andel hade den unika värdet att den berättigade till att leverera kilo potatis. Jag stod bredvid en av de utärvda aktieägarna, en bankdirektör, som sa: 7 ton potatis å min villatomt! Hans glädje var behärskad. Eftersom jag stod bredvid så sa 22

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman.

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i BioInvent International AB (publ), org nr 556537-7263, den 19 juni 2013 i Lund. Närvarande aktieägare: Enligt förteckning i Bilaga 1. Stämman öppnades

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

556052-2798 BOLAGSORDNING. 1 Bolagets firma. Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte

556052-2798 BOLAGSORDNING. 1 Bolagets firma. Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte 556052-2798 BOLAGSORDNING 1 Bolagets firma Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Hultsfreds kommun, Kalmar län. 3 Bolagets verksamhet Föremålet för

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

BOLAGSORDNING. 1 Firma Bolagets firma är OEM International Aktiebolag (PUBL).

BOLAGSORDNING. 1 Firma Bolagets firma är OEM International Aktiebolag (PUBL). OEM International Aktiebolag Org. nr 556184-6691 BOLAGSORDNING 1 Firma Bolagets firma är OEM International Aktiebolag (PUBL). 2 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Tranås kommun, F. 3 Verksamhet

Läs mer

Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län.

Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län. Bolagsordning NOVOTEK Aktiebolag 1. FIRMA Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2. SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län. 3. VERKSAMHET Bolaget skall självt

Läs mer

FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER STADGAR

FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER STADGAR FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER STADGAR (antagna den 2 juni 1932, senast reviderade den 2 april 2005) Föreningen och dess uppgifter 1. Föreningen Auktoriserade Translatorer är en sammanslutning av

Läs mer

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ),

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), 556863-3977 ( Bolaget ), föreslår att den extra bolagsstämman

Läs mer

Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 29 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0412 KF Revidering av bolagsordning för Strömstadsgaragen Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut

Läs mer

Ändring av bolagsordning för Kristinehamns Energi AB, Kristinehamns Elnät AB, Kristinehamns Fjärrvärme AB samt Kristinehamns Energi Fastighets AB

Ändring av bolagsordning för Kristinehamns Energi AB, Kristinehamns Elnät AB, Kristinehamns Fjärrvärme AB samt Kristinehamns Energi Fastighets AB TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou, 0550-880 09 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Datum 2015-01-08 KS 2015:14 Ändring av bolagsordning för Kristinehamns Energi AB, Kristinehamns

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om uppdelning av aktier (aktiesplit) och ändring av bolagsordningen

Styrelsens förslag till beslut om uppdelning av aktier (aktiesplit) och ändring av bolagsordningen Styrelsens förslag till beslut om uppdelning av aktier (aktiesplit) och ändring av bolagsordningen I syfte att underlätta handeln med bolagets noterade aktier på Nasdaq Stockholm, föreslår styrelsen att

Läs mer

Bolagsordning. Poolia AB (publ), org nr 556447-9912. antagen vid årsstämman den 28 april 2009. Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ).

Bolagsordning. Poolia AB (publ), org nr 556447-9912. antagen vid årsstämman den 28 april 2009. Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ). Bolagsordning för Poolia AB (publ), org nr 556447-9912 antagen vid årsstämman den 28 april 2009 1. FIRMA Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ). 2. STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt

Läs mer

Stadgar Stegerholmens badförening

Stadgar Stegerholmens badförening Stadgar Stegerholmens badförening INLEDANDE BESTÄMMELSER Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Stegerholmens Badförening ek. för. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

556170-4015 BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Elekta AB (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholms stad.

556170-4015 BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Elekta AB (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholms stad. 556170-4015 BOLAGSORDNING Bolagets firma är Elekta AB (publ). 1 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholms stad. 2 3 Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att, direkt eller indirekt genom dotter-

Läs mer

FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER FEDERATION OF AUTHORISED TRANSLATORS IN SWEDEN

FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER FEDERATION OF AUTHORISED TRANSLATORS IN SWEDEN FÖRENINGEN AUKTORISERADE TRANSLATORER FEDERATION OF AUTHORISED TRANSLATORS IN SWEDEN STADGAR antagna den 2 juni 1932, senast reviderade den 28 mars 2015 (Bilaga: Bolagsordning för Eurofat AB) Föreningen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL)

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL) KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL) Aktieägarna i Dagon AB (publ), org.nr. 556431-0067, kallas härmed till extra bolagsstämma den 14 juni 2012 i bolagets fastighet på Hanögatan 11 i Malmö,

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens

Läs mer

samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget skall inte självt bedriva spelverksamhet.

samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget skall inte självt bedriva spelverksamhet. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i Betsson AB (publ), org nr 556090-4251, den 31 oktober 2006 i Stockholm Närvarande: Enligt förteckning i bilaga 1, med angivande av antal aktier och

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms kommun.

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom Bilaga B STADGAR l Namn Stiftelsens namn skall vara FFNS' STIFTELSE FöR FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING (F-Stiftelsen). 2 Ändamål F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom dels de medel som erhålles

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

Justeras: Gabriel Melki. Ann Johansson. Lennart Kalderén. Sverker Westman. Mats Siljebrand. 1 Stämmans öppnande

Justeras: Gabriel Melki. Ann Johansson. Lennart Kalderén. Sverker Westman. Mats Siljebrand. 1 Stämmans öppnande Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag - SYVAB i aulan på Himmerfjärdsverket, onsdagen den 15 juni 2011 klockan 9.30. Justeras: Gabriel Melki Ann

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ).

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ). Intellecta AB (publ) 556056-5151 Bolagsordning Antagen vid årsstämma den 11 maj 2009 1 Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

Bolagsordning Logistikposition

Bolagsordning Logistikposition Styrdokument Bolagsordning Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.14) Godkänd av kommunfullmäktige, 115 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-03-17,

Läs mer

Protokoll fört vid bolagsstämma med aktieägarna i H & M Hennes & Mauritz AB i Stockholm den 26 april 2005.

Protokoll fört vid bolagsstämma med aktieägarna i H & M Hennes & Mauritz AB i Stockholm den 26 april 2005. Protokoll fört vid bolagsstämma med aktieägarna i H & M Hennes & Mauritz AB i Stockholm den 26 april 2005. Närvarande aktieägare: Se bilagda förteckning. 1 Stämman öppnades av Stefan Persson. Advokat Sven

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Årsstämma 1 (15) 2007-05-22. TORNBERGET Fastighetsförvaltnings AB i Haninge PROTOKOLL ÅRSSTÄMMA. Gilbert de Wendel, Haninge kommun

Årsstämma 1 (15) 2007-05-22. TORNBERGET Fastighetsförvaltnings AB i Haninge PROTOKOLL ÅRSSTÄMMA. Gilbert de Wendel, Haninge kommun Årsstämma 1 (15) TORNBERGET Fastighetsförvaltnings AB i Haninge PROTOKOLL ÅRSSTÄMMA Plats: Årsta Slott, Haninge Dag: Tisdag den 22 maj 2007 Närvarande ägare: Närvarande övriga: Gilbert de Wendel, Haninge

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006

Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006 Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006 Beslut om styrelsens förslag om ändringar i bolagsordningen P 22 Styrelsen föreslår att bolagsordningen ändras för att anpassa den

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIK BIOGAS AB Fastställd av kommunfullmäktige 2008-02-28, 13 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västervik Biogas AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen A. Förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsen föreslår att stämman beslutar om ändring av bolagsordningen enligt

Läs mer

Revidering av bolagsordningar

Revidering av bolagsordningar SÖDERTÄLJE Tjänsteskrivelse KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2009-02-02 " Kommunstyrelsen Revidering av bolagsordningar Sammanfattning av ärendet Koncernstyreisen i Telge har beslutat föreslå revideringar i bolagsordningarna

Läs mer

BOLAGSORDNING. för NCC AKTIEBOLAG. (Organisationsnummer 556034-5174) Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.).

BOLAGSORDNING. för NCC AKTIEBOLAG. (Organisationsnummer 556034-5174) Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.). BOLAGSORDNING för NCC AKTIEBOLAG (Organisationsnummer 556034-5174) 1 Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.). 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Solna, Stockholms län. 3 Bolaget har

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015.

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063 Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. 1 Firma Bolagets firma är RealXState AB. Bolaget är ett publikt aktiebolag (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Protokoll den 26 april 2010 vid årsstämma med aktieägarna i AKTIEBOLAGET GEVEKO.

Protokoll den 26 april 2010 vid årsstämma med aktieägarna i AKTIEBOLAGET GEVEKO. Protokoll den 26 april 2010 vid årsstämma med aktieägarna i AKTIEBOLAGET GEVEKO. Styrelsen för AB Geveko hade kallat aktieägarna att sammanträda till årsstämma denna dag kl. 16.30 i Hotel Riverton i Göteborg.

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015

Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015 Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015 Punkt 13 på dagordningen (beslut om ändring av bolagsordningen) Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål B O L A G S O R D N I N G för SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål Bankens firma är Swedbank AB. Bolaget är publikt (publ). Banken, ursprungligen bildad av svenska sparbanker, har till uppgift att bedriva

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort.

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. STADGAR Landsorts Vägförening 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. 2 Föreningen har till ändamål att driva och sköta den enskilda vägen på Landsort

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Firma Bolagets firma är Elmia AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Jönköpings kommun, Jönköpings län.

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636 Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna

Läs mer

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor.

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor. 1 (5) Bolagsordning Ratos AB Artikel 1: Firma Bolaget, som är publikt (publ), skall ha firman Ratos AB. Artikel 2: Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. Artikel 3: Bolagets verksamhet

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ)

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) 1 Bankens firma Bankens firma är Swedbank Sjuhärad AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bankens styrelse skall ha sitt säte i Borås. 3 Bankens

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Bolagsordning. VänerEnergi AB. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29

Bolagsordning. VänerEnergi AB. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29 Bolagsordning VänerEnergi AB Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29 Sida: 2 (5) Bolagsordning VänerEnergi AB Kommunfullmäktiges beslut 33/13 1 Firma Bolagets firma är Vänerenergi AB.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 24 Sida Kf Dnr 55/2012 706 Patientavgift för inkontinenshjälpmedel Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Förslag till

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Stadgar för ekonomiska föreningen Håanabben VA och Fiber.

Stadgar för ekonomiska föreningen Håanabben VA och Fiber. Stadgar för ekonomiska föreningen Håanabben VA och Fiber. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Ekonomiska Föreningen Håanabben VA och Fiber. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i. Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ)

Handlingar inför årsstämma i. Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) Handlingar inför årsstämma i Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) Torsdagen den 14 maj 2014 DAGORDNING för årsstämma med aktieägarna i Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) torsdagen den 15 maj 2014 Dagordning

Läs mer

Registreringsbevis. Exempelbolaget AB. Utfärdat av UC allabolag AB 2014-03-27 kl. 17:44 Orgnr: 556000-8899. Juridiskt namn:

Registreringsbevis. Exempelbolaget AB. Utfärdat av UC allabolag AB 2014-03-27 kl. 17:44 Orgnr: 556000-8899. Juridiskt namn: Juridiskt namn: Exempelbolaget AB Organisationsnummer: 556730-7367 Bolagsform: Aktiebolag Bildat datum: 1917-01-16 Registreringsdatum: 1917-02-11 F-Skatt: Registrerad Registreringsdatum: 1994-01-11 Moms:

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/Kungsbron 1, Stockholm. Närvarande: Aktieägare Antal aktier och röster

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/Kungsbron 1, Stockholm. Närvarande: Aktieägare Antal aktier och röster Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i Vasallen AB (publ), org nr 556475-4793, torsdagen den 24 april 2014 Plats: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/Kungsbron 1, Stockholm Närvarande: Aktieägare

Läs mer

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 1 (5) BOLAGSORDNING för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 Bolagets verksamhet 1 Bolaget, vars firma är Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt,

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma

Läs mer

Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Carl Bennet.

Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Carl Bennet. Protokoll fört vid ordinarie bolagsstämma med aktieägarna i Getinge AB (publ) i Halmstad den 19 april 2005 1 Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Carl Bennet. Carl Bennet utsågs att såsom ordförande

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG Enligt begäran från aktieägare till mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget, kallas aktieägarna i MSC Konsult Aktiebolag (publ), org. nr

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1 Allmänna bestämmelser Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Hovenäsets Intresseförening 2. Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att verka för åretrunt-

Läs mer

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) Firma och ändamål

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) Firma och ändamål B O L A G S O R D N I N G för SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål Bankens firma är Swedbank AB. Bolaget är publikt (publ). Banken, ursprungligen bildad av svenska sparbanker, har till uppgift att bedriva

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag 2014 Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed kallas

Läs mer

Bolagsordning för Svartälvstorps Förvaltnings AB

Bolagsordning för Svartälvstorps Förvaltnings AB Bolagsordning för Svartälvstorps Förvaltnings AB 2(5) Innehållsförteckning 1 Firma... 3 2 Föremålet för bolagets verksamhet... 3 3 Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning... 3 4 Aktiekapital... 3 5 Antal

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hundar Utan Hem

Stadgar för Föreningen Hundar Utan Hem Stadgar för Föreningen Hundar Utan Hem 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hundar Utan Hem 2 Bakgrund Varje år avlivas fler än 70 000 friska unga hundar på Irland, i onödan. Situationen är densamma

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer