Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Historik

2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser Landskronas historiska utveckling. Ansvarig för detta tematiska PM har varit Lena Hector, stadsantikvarie fritids- och kulturförvaltningen. 2

3 Geografisk avgränsning 3

4 Inledning Landskrona är en stad rik på kulturmiljöer som väl speglar stadens utveckling. Den medeltida stadsplanen från stadens grundande är fortfarande läsbar i stadsrummet liksom den brutala omvandlingen till Sveriges militära fäste i väster under 1700-talet. Landskronas utveckling under 1800-och 1900-talen visas i offentliga byggnader, parker och välbevarade bostadsområden, men också genom hamnen och järnvägens betydelse för industrin. Landskrona är än idag mycket av en industristad. Stadens gestaltning har genom åren formats av tydliga direktiv från kungamakt, stat eller på en lokal nivå; viljestarka stadsarkitekter som haft mandat att forma staden efter tidens arkitekturideal eller som i det senare fallet även haft ett tydligt socialt engagemang. Landskronas årsringar är allt mer svårlästa ju längre fram i tiden man kommer. Detta kanske ligger i sakens natur, det är svårare att analysera sin samtid. Men man kan även se detta som ytterligare en årsring. Makten att forma staden ligger idag på fler händer. Före Landskrona Det förhistoriska landskapet kring Landskrona har en lång historia som går tillbaka till äldre stenåldern. Vid utgrävningarna i Tågerup blottlades en av Skandinaviens större stenåldersbosättningar. På ett näs vid sammanflödet av Braån och Saxån, bodde människor under cirka 1500 år och levde som jägare, samlare och fiskare. I Glumslöv och på Rönneberga backar ligger bronsåldershögarna som pärlband på höjdryggarna. Däremot är järnåldersbygderna framförallt lokaliserade till områden söder och norr om Landskronaområdet vilket under järnåldern har beskrivits som ett mellanrum. På 1300-talet omtalas både ett Norra och Södra Säby där den norra anses vara identisk med dagens Säby och den södra legat i direkt anslutning till Landskrona. Södra Säby fiskeläge på platsen där staden grundas. Södra Säby omnämns första gången Det rika sillfisket är troligen anledningen till bybildningen som skett redan på 1200-talet. Stadens grundande Den medeltida staden Landskrona är en av de senare medeltida städerna som anlades först på 1400-talet. Den 20 mars 1413 fick Landskrona sina första stadsprivilegier. Erik av Pommern, som var kung över Sverige, Danmark och Norge, ville bilda en handelsstad som inte styrdes av Hansan. Saxåns submarina fåra med sin naturliga djuphamn visade sig vara en lämplig plats för Landskronas grundande. Staden passade in i hans tankar om att kontrollera Öresund och så småningom införa en Öresundstull. Redan 1428 brände hansestäderna Landskrona och därefter fick Hansan grepp om staden. Den medeltida stadsplanen i Landskrona är ovanligt regelbunden. Ofta har de äldre medeltida städerna en oregelbundenhet med slingrande gator, anpassad efter topografin. Detta kan ses som om städerna var oplanerade, organiskt framväxta, men det fanns ett tydligt syfte med detta. Oregelbundenheten skapade många kvartershörn i städerna vilket gjorde att husen exponerades, stadsplaneringen kan sägas vara gjord ur de gåendes perspektiv. En av förklaringarna till Landskronas regelbundna plan kan vara att staden är just anlagd. Hela den 4

5 medeltida staden var omgiven av en vallgrav och vall med portar i de fyra väderstrecken. Inoch utfarter till staden kontrollerades genom stadsportarna. Mot havet fanns istället för vallgrav en stadsmur med en eller två portar. Strandlinjen gick ungefär vid nuvarande Drottninggatan. Bild från Den lyckade staden Vid Västerport låg ett karmelitkloster grundat av Erik av Pommern. Både port och kloster revs när citadellet började anläggas Bebyggelsen i det medeltida Landskrona utgjordes av en låg bebyggelse i korsvirke. Viktiga byggnader som rådhus, kloster och kyrka var murade i tegel och stack upp över takåsarna. Att så få hus uppfördes i tegel berodde förmodligen på att det var brist på bränsle till att bränna tegel till husen. Johannes Baptistae kyrka, som låg i nuvarande stadsparken, var en kyrka med monumentala proportioner, i storleksordning med Lunds domkyrka. I den medeltida staden får man också tänka in kålgårdar och lust- och örtagårdar. Utanför den inhägnade staden låg stadsjordarna som var stadens mark som användes för bete och odling. Landskrona Citadell uppförs under den danske kungen Christian III. En bred vallgrav anläggs runt slottet och staden. Genom freden i Roskilde år 1658 blir Skåne och Landskrona svenskt. Landskrona blir därmed en del av det svenska gränsförsvaret. Runt slottet anläggs en bastionbefästning och olika befästningsverk runt staden medför att en tredjedel av den medeltida stadsplanen förstörs. Säbyholm, eller som det ursprungligen hette, Säby Ladugård, var under den danska tiden kungsladugård under Landskrona slott. Från 1658 arrenderade svenska kronan ut gården. År 1709 blev de dåvarande byggnaderna brända och i grund förstörda av danskarna, och platsen låg öde till generalmajor W Bennet år 1718 började bygga corps- de- logiet. Delar av det medeltida gatunätet finns bevarat i staden liksom rådhustorg och kyrkplats. Citadellet är den enda kvarvarande medeltida bebyggelsen. 5

6 1700-tals staden - Den Nya staden i havet År 1747 beslutar Sveriges riksdag att göra Landskrona till rikets starkaste fäste i väster, därmed fattar man också beslut om ett av de mest omfattande försvarsprojekt som klubbats igenom i svensk historia. Överste von Liewen utarbetade ett planförslag tillsammans med de båda fortifikationsofficerarna Strussenfelt och von Arbin. Den nya planen grundar sig på ett äldre förslag av Erik Dahlberg, men med en hel del förändringar. Det gamla citadellet skulle införlivas i en befästningsgördel runt staden och på grundet Gråen skulle ett citadell uppföras för att skydda hamnen och staden. Den nya staden skulle byggas i havet på utfylld mark för att komma närmare djuphavsrännan i söder. Planförslaget bygger på holländskt mönster med rutnätsplan och kanalsystem. Ur försvarssynpunkt var det viktigt med fria sikt- och skyttelinjer och därför lades gatorna ut radialt från Gråen, vilket medförde att kvarter och tomter fick en rombisk form. Redan 1755 ritades dock stadsplanen om och det radiella gatunätet fick ett mer rätvinkligt utseende. Överintendent Carl Hårleman anlitades för kasernbygget i Landskrona liksom för byggandet av den nya kyrkan. Hårleman var en av Sveriges främsta arkitekter och tillsammans med Tessin den yngre introducerade han rokokon i Sverige liksom det brutna rokokotaket, det sk mansardtaket. I den nya staden planerades för ett torg i väster och ett i öster med intilliggande kyrkor. Däremellan tänkte man sig ett rådhus vid en halvcirkelformad öppen plats. Innanför befästningsanläggningarna i norr planerades för sex kaserner. I 1700-talets stadsplan fanns en tydlig hierarki mellan stadens gator. De förnämsta gatorna var kanal- och paradgatorna som 6

7 Drottninggatan och Kungsgatan. Vid dessa gator fick endast grundmurade ståtliga stenhus uppföras. Det fanns förelagda ritningar i den Hårlemanska andan som ofta användes då det gav subventioner i form av fri sten och kalk. Gamla Kassan vid Parkgatan är ett fint exempel på de ståtliga stenhusen. Fasaderna är rikt dekorerade med rustiscerade sockelvåningar och markerade mitt- eller sidopartier. Putsen är avfärgad i bleka kulörer. Taken har mansardtak klädda med tegel eller plåt. På övriga gator skulle något enklare artikulerade stenhus uppföras och mot gränderna planerades för enklare korsvirkeshus. I Fiskargränden finns exempel på den enklare bebyggelsen. För att ge plats åt den nya staden och befästningsanläggningarna revs stora delar av den medeltida staden däribland Johannes Baptistae kyrka som låg i vägen för befästningsarbetena och som börjar raseras Sofia Albertina kyrka invigs 1788 men det ska dröja ända fram till 1816 innan de båda tornen är på plats. Samma år som Sofia Albertina invigs, 1788, avstannar också arbetena med den nya staden. Stadskassan är mager och Danmark ses inte längre som den stora fienden vilket gör att Landskrona som strategisk försvarsstad inte längre är lika självklar. Endast den östra tredjedelen av den Nya staden förverkligades med utlagda kvarter, varav endast ett fåtal blev bebyggda. Arbetet med den nya staden i havet har trots sin begränsade utbyggnadsperiod avsatt många läsbara spår i staden. Rutnätsplanen med slutna kvarter och öppna platser, huvudgator och gränder, ståtliga stenhus och enklare korsvirkeshus finns det relativt många exempel på. Den enda kasern som uppfördes, idag Landskrona museum, ligger i den nya stadens norra del. Befästningsgördeln är fortfarande till vissa delar läsbar tack vare senare tiders stadsplanering. Mellanrummet Befästningsarbetena av Landskrona avstannade redan 1788 men först 1805 togs ett formellt beslut att arbetena med den nya staden skulle upphöra. De avbrutna utfyllnadsarbetena lämnade Landskrona i ett ganska eländigt skick där brist på tjänligt vatten var ett stort problem, gatubelysning saknas och hamnen behövde muddras. Landskrona, liksom många andra svenska städer, präglades av stagnation under första hälften av 1800-talet. Vid 1800 hade Landskrona 3800 invånare. När utbyggandet av den Nya staden helt avstannat 1805 tas en ny stadsplan fram där området innanför vallgraven avsätts för publika trädgårdar och parker. Med den nya stadsplanen blir Landskrona nu en civil stad. De främsta inkomstkällorna är jordbruk, handel och sjöfart. Vid denna tid finns bland annat garverier, tobaksfabriker och ett sockerbruk i staden. Vid 1850 finns endast sockerbruket kvar. Det kommer att dröja innan de planerade parkerna anläggs och få av de tomterna som läggs ut i stadsplanen bebyggs. På grund av det rådande ekonomiska läget byggs mycket lite i Landskrona under första hälften av 1800-talet. Det fåtal hus som ändå byggs uppförs i enkel odekorerad puts varav de flesta byggs om under senare delen av 1800-talet. 7

8 Industristaden - civil stad Under andra halvan av 1800-talet upplever Landskrona en blomstringsperiod. Industrin får nu ett rejält uppsving och tar över stadsbyggandet efter militären. Hamnen har muddrats och byggts om. År 1865 knyts Landskrona till järnvägsnätet vilket underlättar för industrin och söder om spåret anläggs en ny hamn på utfylld mark, här placeras också industrier. Stadens folkmängd ökade relativt måttfullt mellan 1810 och 1850 från cirka till cirka för att sedan kraftigt stiga till cirka invånare vid sekelskiftet Vid sekelskiftet fanns det i staden ett sjuttiotal fabriker, och Landskrona räknades då som landets nionde industristad. Sockerraffinaderi, textilindustri, slakteri, ångkvarn, kemiska industrier (främst Konstgödningsfabriken 1882), mekaniska verkstäder och gjuteri var industrier i staden. I staden fanns dessutom av en betydande sjöfart. Spannmålshandlare CF Nees verksamhet har gett avtryck i staden i form av Neeska magasinet från 1857, intill magasinet lät han uppföra sin bostad. På det gamla befästningsområdet, nuvarande Teaterparken, fanns hans privata trädgård. Skånska sockerfabriksaktiebolaget hade sitt fabrikskomplex med raffinaderi och vitbetssockerfabrik i hamnen där även sockerkungen Tranchell lät bygga sitt privata palats. Efter en eldsvåda flyttades vitbetssockerfabriken ut till Säbyholm. Under andra hälften av 1800-talet expanderar tegeltillverkningen. Den lokala byggnadsstadgan föreskriver att endast bränt tegel får användas, en hel del tegel exporteras även till Köpenhamn. I kvarter Neptun växer också Sveriges första konfektionsindustri upp. På hörntomten Brocksgatan- Ödmanssonsgatan bygger Schlasbergs upp sin första fabrik år Fabriken är idag riven. 8

9 Under denna tid stensätts gator, gasrör dras fram och ett nytt vattenverk förbättrar vattenkvaliteten. I och med att stadens befolkning växer ställs krav på att större delar av stadens mark planläggs. I centrala staden försöker man att binda ihop den medeltida bebyggelse som inte förstördes av befästningsarbetena med den nya staden. Fortfarande är stadskärnan och värnarna skilda åt av vallgravar. På 1860-talet tar stadsingenjör Brolan fram nya stadsplaner för stadens östra värn. Med ny byggnadsordning som föreskriver våningshöjd på minst två våningar, grundmurade hus i bränt tegel och med takmaterial som är obrännbart, fortsätter stenstaden att växa fram. Den täta kvartersstaden som utmärker stenstaden finns representerad i kvarter Baner, Sten Sture och Palander. Stadens förste stadsarkitekt Fredrik Sundbärg tillträder 1901 och redan samma år tar han fram en ny stadsplan som en reaktion på de monotona rutnätsplanerna. Planen innebär bland annat att Östergatans betydelse som infartsgata går förlorad. Den nya Ödmanssonsgatan får funktion som huvudgata och mot denna förläggs husens huvudfasader. Sundbärg förespråkar en organisk stadsplan och ritar själv de större byggnaderna som skall vara stadsbildens accenter och fondmotiv. Vattengravarna från befästningsstaden fylls igen och här uppförs en rad offentliga byggnader som saluhallen, teatern, brandstationen, Post- och telegrafhuset, Tuppaskolan och Dammhagsskolan. Likt det sena 1800-talets stadsplaneideal samlas nu stadens offentliga byggnader som en gördel runt stadskärnan. Parkerna och de offentliga byggnaderna markerar ett identitetsskifte i staden från militär anläggning där den administrativa förvaltningen hölls innanför murarna på slottet, till att bli en civil och offentlig stad med allmänna byggnader för stadens invånare. 9

10 Industrialismen medför en enorm befolkningsökning i städerna och bostadsbristen är stor. Boendemiljön för arbetarfamiljerna var i många fall undermålig med trångboddhet och ohälsa. Enligt tradition var det industrierna själva som skulle ordna bostadsfrågan för sina anställda, något som inte uppfylldes. Längs stadens infartsgator bygger arbetarna enkla gatuhus. Även kring vagnmansgårdarna förtätas bebyggelsen och Kvarntorgsområdet uppstår. Då området ej är planlagt växer det fram organiskt med oregelbundna kvarter och ett slingrande vägnät. De små gatuhus som uppfördes på talen var av traditionellt utseende. Man använde sig av traditioner från tidigare generationers byggande. Byggnadsritningar var mycket sällsynta för den mindre bebyggelsen. 10

11 Medan arbetarna bor i hyreskaserner inne i staden flyttar fabriksägarna ut till stadens utkanter. Längs Strandvägen och vid S:t Olovs sjö byggs patriciervillor efter beställning från Landskronas societet. Vid sekelskiftet har det industriella uppsvinget och handelns framgångar gett städerna ökade resurser. I Landskrona tillsätts en bostadskommitté Stadens andra stadsarkitekt, Frans Ekelund, leder kommittéarbetet. För att komma till rätta med bostadsbristen föreslår utredningen egnahemsrörelsen som modell. Staden upplät mark, byggde bostäder och gav fördelaktiga lån för att underlätta för mindre bemedlade familjer. Ekelund upprättade även ett antal typritningar som bifogades utredningen. Här föreslås större villor, radhus och parhus för nya kvarter utanför stadsplanen, något som var en förutsättning för att lånen kunde nyttjas. Frans Ekelund upprättar själv stadsplanen för det område som idag går under namnet Egna hem. Området byggs ut successivt och planen är mycket genomarbetad med varierande husstorlekar och kvarter. I trädgårdarna ska finnas möjlighet att odla nyttoväxter för egen försörjning. Utredningen föreslår också hyreshus för de växande arbetarskarorna på Öresundsvarvet. På ängarna runt kvarter Gripen och på Exercisfältet stod baracker för bostadslösa. I kvarter Gripen får Ekelund möjlighet att bebygga ett helt tomt kvarter. Ekelunds idéer präglas tydligt av arts and craftsrörelsen med lokalt och regionalt förankrad utformning och materialval, omsorg om husens individualitet samt ett socialt engagemang. I hans arkitektur finns även en hantverksmässig prägel som kommer till uttryck i mönstermurningar i tegelfasaderna och artikulerade putsfasader. 11

12 Ekelund kommer att rita ett stort antal bostadshus i Landskrona under sin verksamma tid som stadsarkitekt. Hans gärning som stadsarkitekt har lämnat spår i var och vartannat kvarter i staden. Kolonirörelsen i Landskrona Stora delar av stadens obebyggda markområden i stadens utkanter uppläts för koloniträdgårdar och kolonirörelsen får i Landskrona ett av sina första och starkaste fästen. Koloniområdena har en viktig social funktion. Syftet med kolonilotterna var att förbättra arbetarklassens livsvillkor genom att erbjuda möjlighet till rekreation och husbehovsodling. Särskilt värdefullt blev möjligheten att odla potatis och grönsaker under världskrigstiden. Citadellets koloniområde är förmodligen Sveriges äldsta. När de gamla befästningsvallarna spelat ut sin roll ur försvarssynpunkt anlades de första koloniträdgårdarna på citadellets vallar. Vallarna styckades upp i mindre vallotter, till en början fick anställda vid garnisonen arrendera lotterna. Området präglas av småskaliga stugor varav många är från förra sekelskiftet med fantasifull snickarglädje. Kolonirörelsen är en del av den starka arbetarrörelse som växte fram i staden i samband med industrins etablering. 12

13 Borstahusen Borstahusen kom att etableras redan i slutet av 1700-talet. I Kalkugnslyckan, i Bortshusens norra del, anlades en kalkugn som skulle förse den nya stadens alla byggnader med kalkbruk. Detta kom att bli startpunkten för Borstahusens fiskeläge. Boende i Borstahusen försörjde sig inte bara på fisket utan även på det närbelägna sockerbruket i Säbyholm och på kalkbruket. Sockerbetor från Ven lastades av i hamnen i Borstahusen och transporterades vidare på en smalspårig järnväg till Säbyholm. Pumphuset försåg sockerfabriken med vatten. I Borstahusen kan man urskilja tre olika tillväxtperioder som också avspeglar sig i områdets bebyggelsekaraktärer. Modernismens stad Sol, ljus och luft var ledord för funktionalismen, den riktning inom arkitektur och stadsbyggande som slog igenom runt Funktionalismen var en reaktion mot den slutna stenstaden och dess trångboddhet som man menade var ett hot mot folkhälsan. Samtidigt lanserar den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson Folkhemstanken som bland annat innebar att samhället skulle präglas av jämlikhet och att alla medborgare skulle ha tillgång till en god bostad. År 1933 tillsattes den bostadssociala utredningen med syfte att skapa goda och sunda bostäder för alla medborgare. Funktionella och ändamålsenliga bostäder eftersträvas och fristående lamellhus blir allt vanligare och områden delas upp efter funktion. Lamellhusen längs Vallgatan visar på de nya idealen, liksom bebyggelsen i ädelstenskvarteren. Egna Hemsbebyggelsen i Hyllingelyckan tillkommer på 1940-talet. Industrin i Landskrona är fortfarande betydande där Landsverk har ett uppsving på grund av krigsmaterialproduktionen. Metallindustrin expanderar då Paul Bergsöe och Järnkonst tillkommer. 13

14 Sandvången Efter andra världskriget rationaliseras jordbruket ytterligare. Befolkningsökningen i städerna fortsätter. För att råda bot på trångboddheten planerar man nu för helt nya stadsdelar s.k. grannskapsenheter. Dessa var tänkta att fungera som fristående, självförsörjande satelliter med boendeservice som skolor, barnstugor, butikscentrum och gemensam tvätt- och värmeanläggning. Grannskapsenheterna var trafikseparerade, ofta med en ringväg runt bebyggelsen, som i sin tur var grupperad kring ett grönområde med de olika gemensamhetsanläggningarna. Man tänkte sig vidare att staden skulle växa genom att grannskapsenhet lades till grannskapsenhet. Sandvången utgör ett skolexempel på denna nya typ av stadsdel. Landskronahems Sandvången var 1950-talets stora byggprojekt för att avhjälpa den stora bostadsbristen i Landskrona Under en tioårsperiod byggdes 813 lägenheter. Området skulle ansluta till befintlig villabebyggelse i söder och öster. Bebyggelsen i området utgörs av punkthus i 7 våningar, lamellhus och radhus med egen trädgård. Området fick gemensam värme och tvättanläggning, mindre butikscentra och skola flyttade de första hyresgästerna in. För många innebar det att man äntligen fick varmvatten och badrum. Hela bygget var klart Utefter den nyanlagda Ringvägen planerades ett område för lättare industri där Schlasbergs konfektionsindustrier flyttade in i början av 50-talet. Samtidigt som nya bostadsområden växer fram i stadens utkanter omvandlas och saneras delar av stadskärnan. I statliga utredningar pekade man på att stadskärnorna hade stadsplanetekniska brister. Blandningen av bostäder och verksamheter ansågs som ett problem liksom de bristande möjligheterna att lösa framkomligheten för den växande bilismen. Stadsplaneringen kom till stor del att handla om bilens framkomlighet, och till de åtgärder som vidtogs hörde trafikseparering och bilfria bostadsområden. Efter avrivningar i kvarter Gröna Lund öppnar Domus 1965 på Järnvägsgatan med parkering på varuhusets tak. 14

15 Bilismens framväxt var en av de viktigaste faktorerna för en förändrad stadsbild efter Bilen höll på att bli var mans egendom och Landskrona var landets största bilimporthamn. Under 1960-talet byggs motorvägen mellan Malmö och Helsingborg med anslutning in till Landskrona. De gamla järnvägsvallarna byggs om till infartsgata har staden nära invånare. Perioden från mitten av 1960-talet och tio år framåt har kommit att kallas rekordåren. Industrierna, handeln och god service lockar folk, dels från omgivande landsbygd och småorter, dels som arbetskraftinvandring. Bostadsbristen var stor i början av 1960-talet och med hjälp av statliga lån skulle man bygga bort problemet. Storskaligheten i byggandet krävde en industrialiserad byggproduktion. I Landskrona byggdes sex tusen lägenheter under perioden Kopparängen, Pilängen och Silverängen är exempel på rekordårens bebyggelse i Landskrona. Radhusområden och områden med gruppbyggda friliggande småhus är också en del av miljonprogrammets bostäder. I Fröjdenborg ritar Aina Berggren gulteglade sjuvåningshus vid tvätteprammen. Aina Berggren är också arkitekten bakom Köpenhamnsterminalen liksom många förtätningar i känsliga bebyggelseområden som Kvarntorget och Borstahusen. Inte bara rekordårens bebyggelse avsätter spår i stadens utkanter. Ralph Erskine ritar Esperanza som uppförs Området omfattar 130 bostäder radhus och atriumhus. Bebyggelsen är grupperad kring ett system av gågator och grönytor som plats för lek och gemenskap. Radhusen mot Helsingborgsvägen skyddar mot buller. I söder ansluter området 15

16 till Samuelssons och Jaeneckes Nyvång. Öresundsparken och Kryddgränderna är andra exempel på det sena 1960-talets bostadsområden. I Landskrona görs stora satsningar på idrottsrörelsen. Skånes första ishall invigs 1963, 1965 invigs idrottshallen ritad av Arne Jacobsen. Karlsund fortsätter att utvecklas till ett område för fritid och rekreation. Även inom kultursektorn finns Konsthallen, Skånska teatern, Landskrona museum. Under 1970-talet upplever Landskrona en industriell nedgång. Textilindustrin lägger ned och varvet går allt sämre. För första gången står nyproducerade lägenheter tomma. År 1981 lägger Öresundsvarvet slutligen ned och 2500 varvsarbetare mister jobbet. I mitten av 1980-talet är 6,5 % av lägenheterna i Landskrona tomma. Omdaning av verksamhetsområden till attraktiva bostadsområden sker även i Landskrona i början av 2000-talet. Nyhamn byggs men resultatet är inte övertygande, kanske för att staden själv tycks ambivalent inför satsningen. Övergången från den industriella epoken till den postindustriella är inte självklar. Bebyggelsen i Landskrona håller i många delar hög kvalitet. Många gånger har det varit en stad med gott självförtroende där man vågat satsa på modern arkitektur, detta syns inte minst i Sundbärgs och Ekelunds bebyggelse i staden. Objekt som Samuelssons konsthall och Jacobsens idrottshall sticker också ut. Trots den allmänna nedgång som ofta beskrivs av staden med varvskris, bostadssegregation och arbetslöshet har man fortfarande möjliggjort för ganska kaxiga byggnader som Wingårds Citadellbad och Japanhuset. Landskronas värdefulla bebyggelsemiljöer är utan tvekan en av stadens viktigaste tillgångar. För en levande stadskärnan krävs ett gott självförtroende där man vågar ställa krav på fastighetsägare att vårda karaktärerna, våga värna staden! 16

17 Säkerställandeläge i Landskrona - Bevarandeplaner och skyddad bebyggelse i Landskrona Bevarandeplaner från 1977 och 1986 En del av 1700-talsbebyggelsen säkerställd i detaljplan Stora delar av Landskrona utgör riksintresse för kulturmiljövården säkerställ riksintressets värden Byggnadsminnen Tranchellska huset Gamla Kassan Adolf Fredriks kasern (Landskrona museum), tyghuset och Kasernplan Citadellet och Järnvägsstationen är statliga byggnadsminnen Stora delar av stadskärnan utgör fornlämning - den medeltida staden Behov Urvalet i Bevaringsplanerna behöver till stora delar omvärderas. Den yngre bebyggelsen är underrepresenterad. Identifiera skyddsvärd bebyggelse efter 1970 Strategi för att säkerställa skyddsvärd bebyggelse i detaljplaner. Burlövmodellen? Gårdsbebyggelse Industristaden Landskrona - inventering. Inte bara bebyggelse utan även strukturer som exempelvis infrastrukturens utveckling. Arbetarrörelsen har en lång och stark tradition i staden. Oklart om kunskapsläget för arbetarrörelsens fysiska spår i staden. Folkets park, Folkets hus, Nykterhetsrörelsen, Verdandi. Miljömålet God bebyggd miljö. Skyddad bebyggelse i staden. Kartunderlag. 17

18 Litteratur: Ahlberg, Nils Stadens mönster- de historiska kartorna berättar Ahlberger, Christer Den svenska staden - vinnare och förlorare Anglert, Brorsson, Larsson och Reisnert Den lyckade staden Landskrona Blennow, Anna-Maria. Stadsarkitekternas epok Blomgren, Christer En stad i ständig förändring. Eriksson, Eva Den moderna stadens födelse. Jönsson, Åke Historien om en stad I-III. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö museer Underlag för byggnadsminnesförklaring. Gamla Kasern, tyghuset och Kasernplan. Bevaringsplan för Landskrona del I och II och Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. KULTURMILJO/LANDSKAPSVARD/KULTURMILJOPROGRAM/Pages/kulturmiljoprogram.aspx Landskronas museums databas; 18