Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad"

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Historik

2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser Landskronas historiska utveckling. Ansvarig för detta tematiska PM har varit Lena Hector, stadsantikvarie fritids- och kulturförvaltningen. 2

3 Geografisk avgränsning 3

4 Inledning Landskrona är en stad rik på kulturmiljöer som väl speglar stadens utveckling. Den medeltida stadsplanen från stadens grundande är fortfarande läsbar i stadsrummet liksom den brutala omvandlingen till Sveriges militära fäste i väster under 1700-talet. Landskronas utveckling under 1800-och 1900-talen visas i offentliga byggnader, parker och välbevarade bostadsområden, men också genom hamnen och järnvägens betydelse för industrin. Landskrona är än idag mycket av en industristad. Stadens gestaltning har genom åren formats av tydliga direktiv från kungamakt, stat eller på en lokal nivå; viljestarka stadsarkitekter som haft mandat att forma staden efter tidens arkitekturideal eller som i det senare fallet även haft ett tydligt socialt engagemang. Landskronas årsringar är allt mer svårlästa ju längre fram i tiden man kommer. Detta kanske ligger i sakens natur, det är svårare att analysera sin samtid. Men man kan även se detta som ytterligare en årsring. Makten att forma staden ligger idag på fler händer. Före Landskrona Det förhistoriska landskapet kring Landskrona har en lång historia som går tillbaka till äldre stenåldern. Vid utgrävningarna i Tågerup blottlades en av Skandinaviens större stenåldersbosättningar. På ett näs vid sammanflödet av Braån och Saxån, bodde människor under cirka 1500 år och levde som jägare, samlare och fiskare. I Glumslöv och på Rönneberga backar ligger bronsåldershögarna som pärlband på höjdryggarna. Däremot är järnåldersbygderna framförallt lokaliserade till områden söder och norr om Landskronaområdet vilket under järnåldern har beskrivits som ett mellanrum. På 1300-talet omtalas både ett Norra och Södra Säby där den norra anses vara identisk med dagens Säby och den södra legat i direkt anslutning till Landskrona. Södra Säby fiskeläge på platsen där staden grundas. Södra Säby omnämns första gången Det rika sillfisket är troligen anledningen till bybildningen som skett redan på 1200-talet. Stadens grundande Den medeltida staden Landskrona är en av de senare medeltida städerna som anlades först på 1400-talet. Den 20 mars 1413 fick Landskrona sina första stadsprivilegier. Erik av Pommern, som var kung över Sverige, Danmark och Norge, ville bilda en handelsstad som inte styrdes av Hansan. Saxåns submarina fåra med sin naturliga djuphamn visade sig vara en lämplig plats för Landskronas grundande. Staden passade in i hans tankar om att kontrollera Öresund och så småningom införa en Öresundstull. Redan 1428 brände hansestäderna Landskrona och därefter fick Hansan grepp om staden. Den medeltida stadsplanen i Landskrona är ovanligt regelbunden. Ofta har de äldre medeltida städerna en oregelbundenhet med slingrande gator, anpassad efter topografin. Detta kan ses som om städerna var oplanerade, organiskt framväxta, men det fanns ett tydligt syfte med detta. Oregelbundenheten skapade många kvartershörn i städerna vilket gjorde att husen exponerades, stadsplaneringen kan sägas vara gjord ur de gåendes perspektiv. En av förklaringarna till Landskronas regelbundna plan kan vara att staden är just anlagd. Hela den 4

5 medeltida staden var omgiven av en vallgrav och vall med portar i de fyra väderstrecken. Inoch utfarter till staden kontrollerades genom stadsportarna. Mot havet fanns istället för vallgrav en stadsmur med en eller två portar. Strandlinjen gick ungefär vid nuvarande Drottninggatan. Bild från Den lyckade staden Vid Västerport låg ett karmelitkloster grundat av Erik av Pommern. Både port och kloster revs när citadellet började anläggas Bebyggelsen i det medeltida Landskrona utgjordes av en låg bebyggelse i korsvirke. Viktiga byggnader som rådhus, kloster och kyrka var murade i tegel och stack upp över takåsarna. Att så få hus uppfördes i tegel berodde förmodligen på att det var brist på bränsle till att bränna tegel till husen. Johannes Baptistae kyrka, som låg i nuvarande stadsparken, var en kyrka med monumentala proportioner, i storleksordning med Lunds domkyrka. I den medeltida staden får man också tänka in kålgårdar och lust- och örtagårdar. Utanför den inhägnade staden låg stadsjordarna som var stadens mark som användes för bete och odling. Landskrona Citadell uppförs under den danske kungen Christian III. En bred vallgrav anläggs runt slottet och staden. Genom freden i Roskilde år 1658 blir Skåne och Landskrona svenskt. Landskrona blir därmed en del av det svenska gränsförsvaret. Runt slottet anläggs en bastionbefästning och olika befästningsverk runt staden medför att en tredjedel av den medeltida stadsplanen förstörs. Säbyholm, eller som det ursprungligen hette, Säby Ladugård, var under den danska tiden kungsladugård under Landskrona slott. Från 1658 arrenderade svenska kronan ut gården. År 1709 blev de dåvarande byggnaderna brända och i grund förstörda av danskarna, och platsen låg öde till generalmajor W Bennet år 1718 började bygga corps- de- logiet. Delar av det medeltida gatunätet finns bevarat i staden liksom rådhustorg och kyrkplats. Citadellet är den enda kvarvarande medeltida bebyggelsen. 5

6 1700-tals staden - Den Nya staden i havet År 1747 beslutar Sveriges riksdag att göra Landskrona till rikets starkaste fäste i väster, därmed fattar man också beslut om ett av de mest omfattande försvarsprojekt som klubbats igenom i svensk historia. Överste von Liewen utarbetade ett planförslag tillsammans med de båda fortifikationsofficerarna Strussenfelt och von Arbin. Den nya planen grundar sig på ett äldre förslag av Erik Dahlberg, men med en hel del förändringar. Det gamla citadellet skulle införlivas i en befästningsgördel runt staden och på grundet Gråen skulle ett citadell uppföras för att skydda hamnen och staden. Den nya staden skulle byggas i havet på utfylld mark för att komma närmare djuphavsrännan i söder. Planförslaget bygger på holländskt mönster med rutnätsplan och kanalsystem. Ur försvarssynpunkt var det viktigt med fria sikt- och skyttelinjer och därför lades gatorna ut radialt från Gråen, vilket medförde att kvarter och tomter fick en rombisk form. Redan 1755 ritades dock stadsplanen om och det radiella gatunätet fick ett mer rätvinkligt utseende. Överintendent Carl Hårleman anlitades för kasernbygget i Landskrona liksom för byggandet av den nya kyrkan. Hårleman var en av Sveriges främsta arkitekter och tillsammans med Tessin den yngre introducerade han rokokon i Sverige liksom det brutna rokokotaket, det sk mansardtaket. I den nya staden planerades för ett torg i väster och ett i öster med intilliggande kyrkor. Däremellan tänkte man sig ett rådhus vid en halvcirkelformad öppen plats. Innanför befästningsanläggningarna i norr planerades för sex kaserner. I 1700-talets stadsplan fanns en tydlig hierarki mellan stadens gator. De förnämsta gatorna var kanal- och paradgatorna som 6

7 Drottninggatan och Kungsgatan. Vid dessa gator fick endast grundmurade ståtliga stenhus uppföras. Det fanns förelagda ritningar i den Hårlemanska andan som ofta användes då det gav subventioner i form av fri sten och kalk. Gamla Kassan vid Parkgatan är ett fint exempel på de ståtliga stenhusen. Fasaderna är rikt dekorerade med rustiscerade sockelvåningar och markerade mitt- eller sidopartier. Putsen är avfärgad i bleka kulörer. Taken har mansardtak klädda med tegel eller plåt. På övriga gator skulle något enklare artikulerade stenhus uppföras och mot gränderna planerades för enklare korsvirkeshus. I Fiskargränden finns exempel på den enklare bebyggelsen. För att ge plats åt den nya staden och befästningsanläggningarna revs stora delar av den medeltida staden däribland Johannes Baptistae kyrka som låg i vägen för befästningsarbetena och som börjar raseras Sofia Albertina kyrka invigs 1788 men det ska dröja ända fram till 1816 innan de båda tornen är på plats. Samma år som Sofia Albertina invigs, 1788, avstannar också arbetena med den nya staden. Stadskassan är mager och Danmark ses inte längre som den stora fienden vilket gör att Landskrona som strategisk försvarsstad inte längre är lika självklar. Endast den östra tredjedelen av den Nya staden förverkligades med utlagda kvarter, varav endast ett fåtal blev bebyggda. Arbetet med den nya staden i havet har trots sin begränsade utbyggnadsperiod avsatt många läsbara spår i staden. Rutnätsplanen med slutna kvarter och öppna platser, huvudgator och gränder, ståtliga stenhus och enklare korsvirkeshus finns det relativt många exempel på. Den enda kasern som uppfördes, idag Landskrona museum, ligger i den nya stadens norra del. Befästningsgördeln är fortfarande till vissa delar läsbar tack vare senare tiders stadsplanering. Mellanrummet Befästningsarbetena av Landskrona avstannade redan 1788 men först 1805 togs ett formellt beslut att arbetena med den nya staden skulle upphöra. De avbrutna utfyllnadsarbetena lämnade Landskrona i ett ganska eländigt skick där brist på tjänligt vatten var ett stort problem, gatubelysning saknas och hamnen behövde muddras. Landskrona, liksom många andra svenska städer, präglades av stagnation under första hälften av 1800-talet. Vid 1800 hade Landskrona 3800 invånare. När utbyggandet av den Nya staden helt avstannat 1805 tas en ny stadsplan fram där området innanför vallgraven avsätts för publika trädgårdar och parker. Med den nya stadsplanen blir Landskrona nu en civil stad. De främsta inkomstkällorna är jordbruk, handel och sjöfart. Vid denna tid finns bland annat garverier, tobaksfabriker och ett sockerbruk i staden. Vid 1850 finns endast sockerbruket kvar. Det kommer att dröja innan de planerade parkerna anläggs och få av de tomterna som läggs ut i stadsplanen bebyggs. På grund av det rådande ekonomiska läget byggs mycket lite i Landskrona under första hälften av 1800-talet. Det fåtal hus som ändå byggs uppförs i enkel odekorerad puts varav de flesta byggs om under senare delen av 1800-talet. 7

8 Industristaden - civil stad Under andra halvan av 1800-talet upplever Landskrona en blomstringsperiod. Industrin får nu ett rejält uppsving och tar över stadsbyggandet efter militären. Hamnen har muddrats och byggts om. År 1865 knyts Landskrona till järnvägsnätet vilket underlättar för industrin och söder om spåret anläggs en ny hamn på utfylld mark, här placeras också industrier. Stadens folkmängd ökade relativt måttfullt mellan 1810 och 1850 från cirka till cirka för att sedan kraftigt stiga till cirka invånare vid sekelskiftet Vid sekelskiftet fanns det i staden ett sjuttiotal fabriker, och Landskrona räknades då som landets nionde industristad. Sockerraffinaderi, textilindustri, slakteri, ångkvarn, kemiska industrier (främst Konstgödningsfabriken 1882), mekaniska verkstäder och gjuteri var industrier i staden. I staden fanns dessutom av en betydande sjöfart. Spannmålshandlare CF Nees verksamhet har gett avtryck i staden i form av Neeska magasinet från 1857, intill magasinet lät han uppföra sin bostad. På det gamla befästningsområdet, nuvarande Teaterparken, fanns hans privata trädgård. Skånska sockerfabriksaktiebolaget hade sitt fabrikskomplex med raffinaderi och vitbetssockerfabrik i hamnen där även sockerkungen Tranchell lät bygga sitt privata palats. Efter en eldsvåda flyttades vitbetssockerfabriken ut till Säbyholm. Under andra hälften av 1800-talet expanderar tegeltillverkningen. Den lokala byggnadsstadgan föreskriver att endast bränt tegel får användas, en hel del tegel exporteras även till Köpenhamn. I kvarter Neptun växer också Sveriges första konfektionsindustri upp. På hörntomten Brocksgatan- Ödmanssonsgatan bygger Schlasbergs upp sin första fabrik år Fabriken är idag riven. 8

9 Under denna tid stensätts gator, gasrör dras fram och ett nytt vattenverk förbättrar vattenkvaliteten. I och med att stadens befolkning växer ställs krav på att större delar av stadens mark planläggs. I centrala staden försöker man att binda ihop den medeltida bebyggelse som inte förstördes av befästningsarbetena med den nya staden. Fortfarande är stadskärnan och värnarna skilda åt av vallgravar. På 1860-talet tar stadsingenjör Brolan fram nya stadsplaner för stadens östra värn. Med ny byggnadsordning som föreskriver våningshöjd på minst två våningar, grundmurade hus i bränt tegel och med takmaterial som är obrännbart, fortsätter stenstaden att växa fram. Den täta kvartersstaden som utmärker stenstaden finns representerad i kvarter Baner, Sten Sture och Palander. Stadens förste stadsarkitekt Fredrik Sundbärg tillträder 1901 och redan samma år tar han fram en ny stadsplan som en reaktion på de monotona rutnätsplanerna. Planen innebär bland annat att Östergatans betydelse som infartsgata går förlorad. Den nya Ödmanssonsgatan får funktion som huvudgata och mot denna förläggs husens huvudfasader. Sundbärg förespråkar en organisk stadsplan och ritar själv de större byggnaderna som skall vara stadsbildens accenter och fondmotiv. Vattengravarna från befästningsstaden fylls igen och här uppförs en rad offentliga byggnader som saluhallen, teatern, brandstationen, Post- och telegrafhuset, Tuppaskolan och Dammhagsskolan. Likt det sena 1800-talets stadsplaneideal samlas nu stadens offentliga byggnader som en gördel runt stadskärnan. Parkerna och de offentliga byggnaderna markerar ett identitetsskifte i staden från militär anläggning där den administrativa förvaltningen hölls innanför murarna på slottet, till att bli en civil och offentlig stad med allmänna byggnader för stadens invånare. 9

10 Industrialismen medför en enorm befolkningsökning i städerna och bostadsbristen är stor. Boendemiljön för arbetarfamiljerna var i många fall undermålig med trångboddhet och ohälsa. Enligt tradition var det industrierna själva som skulle ordna bostadsfrågan för sina anställda, något som inte uppfylldes. Längs stadens infartsgator bygger arbetarna enkla gatuhus. Även kring vagnmansgårdarna förtätas bebyggelsen och Kvarntorgsområdet uppstår. Då området ej är planlagt växer det fram organiskt med oregelbundna kvarter och ett slingrande vägnät. De små gatuhus som uppfördes på talen var av traditionellt utseende. Man använde sig av traditioner från tidigare generationers byggande. Byggnadsritningar var mycket sällsynta för den mindre bebyggelsen. 10

11 Medan arbetarna bor i hyreskaserner inne i staden flyttar fabriksägarna ut till stadens utkanter. Längs Strandvägen och vid S:t Olovs sjö byggs patriciervillor efter beställning från Landskronas societet. Vid sekelskiftet har det industriella uppsvinget och handelns framgångar gett städerna ökade resurser. I Landskrona tillsätts en bostadskommitté Stadens andra stadsarkitekt, Frans Ekelund, leder kommittéarbetet. För att komma till rätta med bostadsbristen föreslår utredningen egnahemsrörelsen som modell. Staden upplät mark, byggde bostäder och gav fördelaktiga lån för att underlätta för mindre bemedlade familjer. Ekelund upprättade även ett antal typritningar som bifogades utredningen. Här föreslås större villor, radhus och parhus för nya kvarter utanför stadsplanen, något som var en förutsättning för att lånen kunde nyttjas. Frans Ekelund upprättar själv stadsplanen för det område som idag går under namnet Egna hem. Området byggs ut successivt och planen är mycket genomarbetad med varierande husstorlekar och kvarter. I trädgårdarna ska finnas möjlighet att odla nyttoväxter för egen försörjning. Utredningen föreslår också hyreshus för de växande arbetarskarorna på Öresundsvarvet. På ängarna runt kvarter Gripen och på Exercisfältet stod baracker för bostadslösa. I kvarter Gripen får Ekelund möjlighet att bebygga ett helt tomt kvarter. Ekelunds idéer präglas tydligt av arts and craftsrörelsen med lokalt och regionalt förankrad utformning och materialval, omsorg om husens individualitet samt ett socialt engagemang. I hans arkitektur finns även en hantverksmässig prägel som kommer till uttryck i mönstermurningar i tegelfasaderna och artikulerade putsfasader. 11

12 Ekelund kommer att rita ett stort antal bostadshus i Landskrona under sin verksamma tid som stadsarkitekt. Hans gärning som stadsarkitekt har lämnat spår i var och vartannat kvarter i staden. Kolonirörelsen i Landskrona Stora delar av stadens obebyggda markområden i stadens utkanter uppläts för koloniträdgårdar och kolonirörelsen får i Landskrona ett av sina första och starkaste fästen. Koloniområdena har en viktig social funktion. Syftet med kolonilotterna var att förbättra arbetarklassens livsvillkor genom att erbjuda möjlighet till rekreation och husbehovsodling. Särskilt värdefullt blev möjligheten att odla potatis och grönsaker under världskrigstiden. Citadellets koloniområde är förmodligen Sveriges äldsta. När de gamla befästningsvallarna spelat ut sin roll ur försvarssynpunkt anlades de första koloniträdgårdarna på citadellets vallar. Vallarna styckades upp i mindre vallotter, till en början fick anställda vid garnisonen arrendera lotterna. Området präglas av småskaliga stugor varav många är från förra sekelskiftet med fantasifull snickarglädje. Kolonirörelsen är en del av den starka arbetarrörelse som växte fram i staden i samband med industrins etablering. 12

13 Borstahusen Borstahusen kom att etableras redan i slutet av 1700-talet. I Kalkugnslyckan, i Bortshusens norra del, anlades en kalkugn som skulle förse den nya stadens alla byggnader med kalkbruk. Detta kom att bli startpunkten för Borstahusens fiskeläge. Boende i Borstahusen försörjde sig inte bara på fisket utan även på det närbelägna sockerbruket i Säbyholm och på kalkbruket. Sockerbetor från Ven lastades av i hamnen i Borstahusen och transporterades vidare på en smalspårig järnväg till Säbyholm. Pumphuset försåg sockerfabriken med vatten. I Borstahusen kan man urskilja tre olika tillväxtperioder som också avspeglar sig i områdets bebyggelsekaraktärer. Modernismens stad Sol, ljus och luft var ledord för funktionalismen, den riktning inom arkitektur och stadsbyggande som slog igenom runt Funktionalismen var en reaktion mot den slutna stenstaden och dess trångboddhet som man menade var ett hot mot folkhälsan. Samtidigt lanserar den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson Folkhemstanken som bland annat innebar att samhället skulle präglas av jämlikhet och att alla medborgare skulle ha tillgång till en god bostad. År 1933 tillsattes den bostadssociala utredningen med syfte att skapa goda och sunda bostäder för alla medborgare. Funktionella och ändamålsenliga bostäder eftersträvas och fristående lamellhus blir allt vanligare och områden delas upp efter funktion. Lamellhusen längs Vallgatan visar på de nya idealen, liksom bebyggelsen i ädelstenskvarteren. Egna Hemsbebyggelsen i Hyllingelyckan tillkommer på 1940-talet. Industrin i Landskrona är fortfarande betydande där Landsverk har ett uppsving på grund av krigsmaterialproduktionen. Metallindustrin expanderar då Paul Bergsöe och Järnkonst tillkommer. 13

14 Sandvången Efter andra världskriget rationaliseras jordbruket ytterligare. Befolkningsökningen i städerna fortsätter. För att råda bot på trångboddheten planerar man nu för helt nya stadsdelar s.k. grannskapsenheter. Dessa var tänkta att fungera som fristående, självförsörjande satelliter med boendeservice som skolor, barnstugor, butikscentrum och gemensam tvätt- och värmeanläggning. Grannskapsenheterna var trafikseparerade, ofta med en ringväg runt bebyggelsen, som i sin tur var grupperad kring ett grönområde med de olika gemensamhetsanläggningarna. Man tänkte sig vidare att staden skulle växa genom att grannskapsenhet lades till grannskapsenhet. Sandvången utgör ett skolexempel på denna nya typ av stadsdel. Landskronahems Sandvången var 1950-talets stora byggprojekt för att avhjälpa den stora bostadsbristen i Landskrona Under en tioårsperiod byggdes 813 lägenheter. Området skulle ansluta till befintlig villabebyggelse i söder och öster. Bebyggelsen i området utgörs av punkthus i 7 våningar, lamellhus och radhus med egen trädgård. Området fick gemensam värme och tvättanläggning, mindre butikscentra och skola flyttade de första hyresgästerna in. För många innebar det att man äntligen fick varmvatten och badrum. Hela bygget var klart Utefter den nyanlagda Ringvägen planerades ett område för lättare industri där Schlasbergs konfektionsindustrier flyttade in i början av 50-talet. Samtidigt som nya bostadsområden växer fram i stadens utkanter omvandlas och saneras delar av stadskärnan. I statliga utredningar pekade man på att stadskärnorna hade stadsplanetekniska brister. Blandningen av bostäder och verksamheter ansågs som ett problem liksom de bristande möjligheterna att lösa framkomligheten för den växande bilismen. Stadsplaneringen kom till stor del att handla om bilens framkomlighet, och till de åtgärder som vidtogs hörde trafikseparering och bilfria bostadsområden. Efter avrivningar i kvarter Gröna Lund öppnar Domus 1965 på Järnvägsgatan med parkering på varuhusets tak. 14

15 Bilismens framväxt var en av de viktigaste faktorerna för en förändrad stadsbild efter Bilen höll på att bli var mans egendom och Landskrona var landets största bilimporthamn. Under 1960-talet byggs motorvägen mellan Malmö och Helsingborg med anslutning in till Landskrona. De gamla järnvägsvallarna byggs om till infartsgata har staden nära invånare. Perioden från mitten av 1960-talet och tio år framåt har kommit att kallas rekordåren. Industrierna, handeln och god service lockar folk, dels från omgivande landsbygd och småorter, dels som arbetskraftinvandring. Bostadsbristen var stor i början av 1960-talet och med hjälp av statliga lån skulle man bygga bort problemet. Storskaligheten i byggandet krävde en industrialiserad byggproduktion. I Landskrona byggdes sex tusen lägenheter under perioden Kopparängen, Pilängen och Silverängen är exempel på rekordårens bebyggelse i Landskrona. Radhusområden och områden med gruppbyggda friliggande småhus är också en del av miljonprogrammets bostäder. I Fröjdenborg ritar Aina Berggren gulteglade sjuvåningshus vid tvätteprammen. Aina Berggren är också arkitekten bakom Köpenhamnsterminalen liksom många förtätningar i känsliga bebyggelseområden som Kvarntorget och Borstahusen. Inte bara rekordårens bebyggelse avsätter spår i stadens utkanter. Ralph Erskine ritar Esperanza som uppförs Området omfattar 130 bostäder radhus och atriumhus. Bebyggelsen är grupperad kring ett system av gågator och grönytor som plats för lek och gemenskap. Radhusen mot Helsingborgsvägen skyddar mot buller. I söder ansluter området 15

16 till Samuelssons och Jaeneckes Nyvång. Öresundsparken och Kryddgränderna är andra exempel på det sena 1960-talets bostadsområden. I Landskrona görs stora satsningar på idrottsrörelsen. Skånes första ishall invigs 1963, 1965 invigs idrottshallen ritad av Arne Jacobsen. Karlsund fortsätter att utvecklas till ett område för fritid och rekreation. Även inom kultursektorn finns Konsthallen, Skånska teatern, Landskrona museum. Under 1970-talet upplever Landskrona en industriell nedgång. Textilindustrin lägger ned och varvet går allt sämre. För första gången står nyproducerade lägenheter tomma. År 1981 lägger Öresundsvarvet slutligen ned och 2500 varvsarbetare mister jobbet. I mitten av 1980-talet är 6,5 % av lägenheterna i Landskrona tomma. Omdaning av verksamhetsområden till attraktiva bostadsområden sker även i Landskrona i början av 2000-talet. Nyhamn byggs men resultatet är inte övertygande, kanske för att staden själv tycks ambivalent inför satsningen. Övergången från den industriella epoken till den postindustriella är inte självklar. Bebyggelsen i Landskrona håller i många delar hög kvalitet. Många gånger har det varit en stad med gott självförtroende där man vågat satsa på modern arkitektur, detta syns inte minst i Sundbärgs och Ekelunds bebyggelse i staden. Objekt som Samuelssons konsthall och Jacobsens idrottshall sticker också ut. Trots den allmänna nedgång som ofta beskrivs av staden med varvskris, bostadssegregation och arbetslöshet har man fortfarande möjliggjort för ganska kaxiga byggnader som Wingårds Citadellbad och Japanhuset. Landskronas värdefulla bebyggelsemiljöer är utan tvekan en av stadens viktigaste tillgångar. För en levande stadskärnan krävs ett gott självförtroende där man vågar ställa krav på fastighetsägare att vårda karaktärerna, våga värna staden! 16

17 Säkerställandeläge i Landskrona - Bevarandeplaner och skyddad bebyggelse i Landskrona Bevarandeplaner från 1977 och 1986 En del av 1700-talsbebyggelsen säkerställd i detaljplan Stora delar av Landskrona utgör riksintresse för kulturmiljövården säkerställ riksintressets värden Byggnadsminnen Tranchellska huset Gamla Kassan Adolf Fredriks kasern (Landskrona museum), tyghuset och Kasernplan Citadellet och Järnvägsstationen är statliga byggnadsminnen Stora delar av stadskärnan utgör fornlämning - den medeltida staden Behov Urvalet i Bevaringsplanerna behöver till stora delar omvärderas. Den yngre bebyggelsen är underrepresenterad. Identifiera skyddsvärd bebyggelse efter 1970 Strategi för att säkerställa skyddsvärd bebyggelse i detaljplaner. Burlövmodellen? Gårdsbebyggelse Industristaden Landskrona - inventering. Inte bara bebyggelse utan även strukturer som exempelvis infrastrukturens utveckling. Arbetarrörelsen har en lång och stark tradition i staden. Oklart om kunskapsläget för arbetarrörelsens fysiska spår i staden. Folkets park, Folkets hus, Nykterhetsrörelsen, Verdandi. Miljömålet God bebyggd miljö. Skyddad bebyggelse i staden. Kartunderlag. 17

18 Litteratur: Ahlberg, Nils Stadens mönster- de historiska kartorna berättar Ahlberger, Christer Den svenska staden - vinnare och förlorare Anglert, Brorsson, Larsson och Reisnert Den lyckade staden Landskrona Blennow, Anna-Maria. Stadsarkitekternas epok Blomgren, Christer En stad i ständig förändring. Eriksson, Eva Den moderna stadens födelse. Jönsson, Åke Historien om en stad I-III. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö museer Underlag för byggnadsminnesförklaring. Gamla Kasern, tyghuset och Kasernplan. Bevaringsplan för Landskrona del I och II och Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. KULTURMILJO/LANDSKAPSVARD/KULTURMILJOPROGRAM/Pages/kulturmiljoprogram.aspx Landskronas museums databas; 18

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Visby. Historiska Visby. veckan då livet förflyttas 700 år bakåt i tiden.

Visby. Historiska Visby. veckan då livet förflyttas 700 år bakåt i tiden. 1 Visby Visby är en idyllisk småstad och samtidigt Gotlands största tätort med cirka 25000 åretruntboende, ett centrum för handel, utbildning och administration. Fakta: Visby, Gotland - hansestad och världsarvsstad

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Uppdrag, projekt mm 1993-2009 arkitekt Måns Hallén Bygghyttan Ekonomisk Förening 1993-1998 Upprustning Fengersfors Bruk 1993-1998 Byggmässan Friska Hus

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

Lillhamra Kv. Vänskapen

Lillhamra Kv. Vänskapen Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure Så här vill vi bo En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure 2(7) I en fristående villa och gärna bygga i egen regi.

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

www.valhallpark.se Fritid Kommunikationer Handel Arbete Boende - den goda miljön Valhall Park 110822.indd 1 2011-08-22 15:32:02

www.valhallpark.se Fritid Kommunikationer Handel Arbete Boende - den goda miljön Valhall Park 110822.indd 1 2011-08-22 15:32:02 www.valhallpark.se Boende Arbete Fritid Kommunikationer Handel - den goda miljön Valhall Park 110822.indd 1 2011-08-22 15:32:02 Var ligger Valhall Park? Valhall Park ligger ett stenkast från havet, 5 kilometer

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Det är också strax innanför det gamla portläget som du finner det unika kulturkvarteret

Det är också strax innanför det gamla portläget som du finner det unika kulturkvarteret 1 Sven Rosborn 2003 Ett unikt Malmökvarter Malmö grundades redan vid mitten av 1200-talet. På en lång sandrevel, på båda sidorna om en gammal strandväg som löpte utmed kusten, växte den äldsta staden fram.

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN.

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. ANTAGANDEHANDLING Sid 1 (4) VÄCKELSÅNG 6:14 m fl VÄCKELSÅNGS SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget hör denna beskrivning, genomförandebeskrivning

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer