Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad"

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Historik

2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser Landskronas historiska utveckling. Ansvarig för detta tematiska PM har varit Lena Hector, stadsantikvarie fritids- och kulturförvaltningen. 2

3 Geografisk avgränsning 3

4 Inledning Landskrona är en stad rik på kulturmiljöer som väl speglar stadens utveckling. Den medeltida stadsplanen från stadens grundande är fortfarande läsbar i stadsrummet liksom den brutala omvandlingen till Sveriges militära fäste i väster under 1700-talet. Landskronas utveckling under 1800-och 1900-talen visas i offentliga byggnader, parker och välbevarade bostadsområden, men också genom hamnen och järnvägens betydelse för industrin. Landskrona är än idag mycket av en industristad. Stadens gestaltning har genom åren formats av tydliga direktiv från kungamakt, stat eller på en lokal nivå; viljestarka stadsarkitekter som haft mandat att forma staden efter tidens arkitekturideal eller som i det senare fallet även haft ett tydligt socialt engagemang. Landskronas årsringar är allt mer svårlästa ju längre fram i tiden man kommer. Detta kanske ligger i sakens natur, det är svårare att analysera sin samtid. Men man kan även se detta som ytterligare en årsring. Makten att forma staden ligger idag på fler händer. Före Landskrona Det förhistoriska landskapet kring Landskrona har en lång historia som går tillbaka till äldre stenåldern. Vid utgrävningarna i Tågerup blottlades en av Skandinaviens större stenåldersbosättningar. På ett näs vid sammanflödet av Braån och Saxån, bodde människor under cirka 1500 år och levde som jägare, samlare och fiskare. I Glumslöv och på Rönneberga backar ligger bronsåldershögarna som pärlband på höjdryggarna. Däremot är järnåldersbygderna framförallt lokaliserade till områden söder och norr om Landskronaområdet vilket under järnåldern har beskrivits som ett mellanrum. På 1300-talet omtalas både ett Norra och Södra Säby där den norra anses vara identisk med dagens Säby och den södra legat i direkt anslutning till Landskrona. Södra Säby fiskeläge på platsen där staden grundas. Södra Säby omnämns första gången Det rika sillfisket är troligen anledningen till bybildningen som skett redan på 1200-talet. Stadens grundande Den medeltida staden Landskrona är en av de senare medeltida städerna som anlades först på 1400-talet. Den 20 mars 1413 fick Landskrona sina första stadsprivilegier. Erik av Pommern, som var kung över Sverige, Danmark och Norge, ville bilda en handelsstad som inte styrdes av Hansan. Saxåns submarina fåra med sin naturliga djuphamn visade sig vara en lämplig plats för Landskronas grundande. Staden passade in i hans tankar om att kontrollera Öresund och så småningom införa en Öresundstull. Redan 1428 brände hansestäderna Landskrona och därefter fick Hansan grepp om staden. Den medeltida stadsplanen i Landskrona är ovanligt regelbunden. Ofta har de äldre medeltida städerna en oregelbundenhet med slingrande gator, anpassad efter topografin. Detta kan ses som om städerna var oplanerade, organiskt framväxta, men det fanns ett tydligt syfte med detta. Oregelbundenheten skapade många kvartershörn i städerna vilket gjorde att husen exponerades, stadsplaneringen kan sägas vara gjord ur de gåendes perspektiv. En av förklaringarna till Landskronas regelbundna plan kan vara att staden är just anlagd. Hela den 4

5 medeltida staden var omgiven av en vallgrav och vall med portar i de fyra väderstrecken. Inoch utfarter till staden kontrollerades genom stadsportarna. Mot havet fanns istället för vallgrav en stadsmur med en eller två portar. Strandlinjen gick ungefär vid nuvarande Drottninggatan. Bild från Den lyckade staden Vid Västerport låg ett karmelitkloster grundat av Erik av Pommern. Både port och kloster revs när citadellet började anläggas Bebyggelsen i det medeltida Landskrona utgjordes av en låg bebyggelse i korsvirke. Viktiga byggnader som rådhus, kloster och kyrka var murade i tegel och stack upp över takåsarna. Att så få hus uppfördes i tegel berodde förmodligen på att det var brist på bränsle till att bränna tegel till husen. Johannes Baptistae kyrka, som låg i nuvarande stadsparken, var en kyrka med monumentala proportioner, i storleksordning med Lunds domkyrka. I den medeltida staden får man också tänka in kålgårdar och lust- och örtagårdar. Utanför den inhägnade staden låg stadsjordarna som var stadens mark som användes för bete och odling. Landskrona Citadell uppförs under den danske kungen Christian III. En bred vallgrav anläggs runt slottet och staden. Genom freden i Roskilde år 1658 blir Skåne och Landskrona svenskt. Landskrona blir därmed en del av det svenska gränsförsvaret. Runt slottet anläggs en bastionbefästning och olika befästningsverk runt staden medför att en tredjedel av den medeltida stadsplanen förstörs. Säbyholm, eller som det ursprungligen hette, Säby Ladugård, var under den danska tiden kungsladugård under Landskrona slott. Från 1658 arrenderade svenska kronan ut gården. År 1709 blev de dåvarande byggnaderna brända och i grund förstörda av danskarna, och platsen låg öde till generalmajor W Bennet år 1718 började bygga corps- de- logiet. Delar av det medeltida gatunätet finns bevarat i staden liksom rådhustorg och kyrkplats. Citadellet är den enda kvarvarande medeltida bebyggelsen. 5

6 1700-tals staden - Den Nya staden i havet År 1747 beslutar Sveriges riksdag att göra Landskrona till rikets starkaste fäste i väster, därmed fattar man också beslut om ett av de mest omfattande försvarsprojekt som klubbats igenom i svensk historia. Överste von Liewen utarbetade ett planförslag tillsammans med de båda fortifikationsofficerarna Strussenfelt och von Arbin. Den nya planen grundar sig på ett äldre förslag av Erik Dahlberg, men med en hel del förändringar. Det gamla citadellet skulle införlivas i en befästningsgördel runt staden och på grundet Gråen skulle ett citadell uppföras för att skydda hamnen och staden. Den nya staden skulle byggas i havet på utfylld mark för att komma närmare djuphavsrännan i söder. Planförslaget bygger på holländskt mönster med rutnätsplan och kanalsystem. Ur försvarssynpunkt var det viktigt med fria sikt- och skyttelinjer och därför lades gatorna ut radialt från Gråen, vilket medförde att kvarter och tomter fick en rombisk form. Redan 1755 ritades dock stadsplanen om och det radiella gatunätet fick ett mer rätvinkligt utseende. Överintendent Carl Hårleman anlitades för kasernbygget i Landskrona liksom för byggandet av den nya kyrkan. Hårleman var en av Sveriges främsta arkitekter och tillsammans med Tessin den yngre introducerade han rokokon i Sverige liksom det brutna rokokotaket, det sk mansardtaket. I den nya staden planerades för ett torg i väster och ett i öster med intilliggande kyrkor. Däremellan tänkte man sig ett rådhus vid en halvcirkelformad öppen plats. Innanför befästningsanläggningarna i norr planerades för sex kaserner. I 1700-talets stadsplan fanns en tydlig hierarki mellan stadens gator. De förnämsta gatorna var kanal- och paradgatorna som 6

7 Drottninggatan och Kungsgatan. Vid dessa gator fick endast grundmurade ståtliga stenhus uppföras. Det fanns förelagda ritningar i den Hårlemanska andan som ofta användes då det gav subventioner i form av fri sten och kalk. Gamla Kassan vid Parkgatan är ett fint exempel på de ståtliga stenhusen. Fasaderna är rikt dekorerade med rustiscerade sockelvåningar och markerade mitt- eller sidopartier. Putsen är avfärgad i bleka kulörer. Taken har mansardtak klädda med tegel eller plåt. På övriga gator skulle något enklare artikulerade stenhus uppföras och mot gränderna planerades för enklare korsvirkeshus. I Fiskargränden finns exempel på den enklare bebyggelsen. För att ge plats åt den nya staden och befästningsanläggningarna revs stora delar av den medeltida staden däribland Johannes Baptistae kyrka som låg i vägen för befästningsarbetena och som börjar raseras Sofia Albertina kyrka invigs 1788 men det ska dröja ända fram till 1816 innan de båda tornen är på plats. Samma år som Sofia Albertina invigs, 1788, avstannar också arbetena med den nya staden. Stadskassan är mager och Danmark ses inte längre som den stora fienden vilket gör att Landskrona som strategisk försvarsstad inte längre är lika självklar. Endast den östra tredjedelen av den Nya staden förverkligades med utlagda kvarter, varav endast ett fåtal blev bebyggda. Arbetet med den nya staden i havet har trots sin begränsade utbyggnadsperiod avsatt många läsbara spår i staden. Rutnätsplanen med slutna kvarter och öppna platser, huvudgator och gränder, ståtliga stenhus och enklare korsvirkeshus finns det relativt många exempel på. Den enda kasern som uppfördes, idag Landskrona museum, ligger i den nya stadens norra del. Befästningsgördeln är fortfarande till vissa delar läsbar tack vare senare tiders stadsplanering. Mellanrummet Befästningsarbetena av Landskrona avstannade redan 1788 men först 1805 togs ett formellt beslut att arbetena med den nya staden skulle upphöra. De avbrutna utfyllnadsarbetena lämnade Landskrona i ett ganska eländigt skick där brist på tjänligt vatten var ett stort problem, gatubelysning saknas och hamnen behövde muddras. Landskrona, liksom många andra svenska städer, präglades av stagnation under första hälften av 1800-talet. Vid 1800 hade Landskrona 3800 invånare. När utbyggandet av den Nya staden helt avstannat 1805 tas en ny stadsplan fram där området innanför vallgraven avsätts för publika trädgårdar och parker. Med den nya stadsplanen blir Landskrona nu en civil stad. De främsta inkomstkällorna är jordbruk, handel och sjöfart. Vid denna tid finns bland annat garverier, tobaksfabriker och ett sockerbruk i staden. Vid 1850 finns endast sockerbruket kvar. Det kommer att dröja innan de planerade parkerna anläggs och få av de tomterna som läggs ut i stadsplanen bebyggs. På grund av det rådande ekonomiska läget byggs mycket lite i Landskrona under första hälften av 1800-talet. Det fåtal hus som ändå byggs uppförs i enkel odekorerad puts varav de flesta byggs om under senare delen av 1800-talet. 7

8 Industristaden - civil stad Under andra halvan av 1800-talet upplever Landskrona en blomstringsperiod. Industrin får nu ett rejält uppsving och tar över stadsbyggandet efter militären. Hamnen har muddrats och byggts om. År 1865 knyts Landskrona till järnvägsnätet vilket underlättar för industrin och söder om spåret anläggs en ny hamn på utfylld mark, här placeras också industrier. Stadens folkmängd ökade relativt måttfullt mellan 1810 och 1850 från cirka till cirka för att sedan kraftigt stiga till cirka invånare vid sekelskiftet Vid sekelskiftet fanns det i staden ett sjuttiotal fabriker, och Landskrona räknades då som landets nionde industristad. Sockerraffinaderi, textilindustri, slakteri, ångkvarn, kemiska industrier (främst Konstgödningsfabriken 1882), mekaniska verkstäder och gjuteri var industrier i staden. I staden fanns dessutom av en betydande sjöfart. Spannmålshandlare CF Nees verksamhet har gett avtryck i staden i form av Neeska magasinet från 1857, intill magasinet lät han uppföra sin bostad. På det gamla befästningsområdet, nuvarande Teaterparken, fanns hans privata trädgård. Skånska sockerfabriksaktiebolaget hade sitt fabrikskomplex med raffinaderi och vitbetssockerfabrik i hamnen där även sockerkungen Tranchell lät bygga sitt privata palats. Efter en eldsvåda flyttades vitbetssockerfabriken ut till Säbyholm. Under andra hälften av 1800-talet expanderar tegeltillverkningen. Den lokala byggnadsstadgan föreskriver att endast bränt tegel får användas, en hel del tegel exporteras även till Köpenhamn. I kvarter Neptun växer också Sveriges första konfektionsindustri upp. På hörntomten Brocksgatan- Ödmanssonsgatan bygger Schlasbergs upp sin första fabrik år Fabriken är idag riven. 8

9 Under denna tid stensätts gator, gasrör dras fram och ett nytt vattenverk förbättrar vattenkvaliteten. I och med att stadens befolkning växer ställs krav på att större delar av stadens mark planläggs. I centrala staden försöker man att binda ihop den medeltida bebyggelse som inte förstördes av befästningsarbetena med den nya staden. Fortfarande är stadskärnan och värnarna skilda åt av vallgravar. På 1860-talet tar stadsingenjör Brolan fram nya stadsplaner för stadens östra värn. Med ny byggnadsordning som föreskriver våningshöjd på minst två våningar, grundmurade hus i bränt tegel och med takmaterial som är obrännbart, fortsätter stenstaden att växa fram. Den täta kvartersstaden som utmärker stenstaden finns representerad i kvarter Baner, Sten Sture och Palander. Stadens förste stadsarkitekt Fredrik Sundbärg tillträder 1901 och redan samma år tar han fram en ny stadsplan som en reaktion på de monotona rutnätsplanerna. Planen innebär bland annat att Östergatans betydelse som infartsgata går förlorad. Den nya Ödmanssonsgatan får funktion som huvudgata och mot denna förläggs husens huvudfasader. Sundbärg förespråkar en organisk stadsplan och ritar själv de större byggnaderna som skall vara stadsbildens accenter och fondmotiv. Vattengravarna från befästningsstaden fylls igen och här uppförs en rad offentliga byggnader som saluhallen, teatern, brandstationen, Post- och telegrafhuset, Tuppaskolan och Dammhagsskolan. Likt det sena 1800-talets stadsplaneideal samlas nu stadens offentliga byggnader som en gördel runt stadskärnan. Parkerna och de offentliga byggnaderna markerar ett identitetsskifte i staden från militär anläggning där den administrativa förvaltningen hölls innanför murarna på slottet, till att bli en civil och offentlig stad med allmänna byggnader för stadens invånare. 9

10 Industrialismen medför en enorm befolkningsökning i städerna och bostadsbristen är stor. Boendemiljön för arbetarfamiljerna var i många fall undermålig med trångboddhet och ohälsa. Enligt tradition var det industrierna själva som skulle ordna bostadsfrågan för sina anställda, något som inte uppfylldes. Längs stadens infartsgator bygger arbetarna enkla gatuhus. Även kring vagnmansgårdarna förtätas bebyggelsen och Kvarntorgsområdet uppstår. Då området ej är planlagt växer det fram organiskt med oregelbundna kvarter och ett slingrande vägnät. De små gatuhus som uppfördes på talen var av traditionellt utseende. Man använde sig av traditioner från tidigare generationers byggande. Byggnadsritningar var mycket sällsynta för den mindre bebyggelsen. 10

11 Medan arbetarna bor i hyreskaserner inne i staden flyttar fabriksägarna ut till stadens utkanter. Längs Strandvägen och vid S:t Olovs sjö byggs patriciervillor efter beställning från Landskronas societet. Vid sekelskiftet har det industriella uppsvinget och handelns framgångar gett städerna ökade resurser. I Landskrona tillsätts en bostadskommitté Stadens andra stadsarkitekt, Frans Ekelund, leder kommittéarbetet. För att komma till rätta med bostadsbristen föreslår utredningen egnahemsrörelsen som modell. Staden upplät mark, byggde bostäder och gav fördelaktiga lån för att underlätta för mindre bemedlade familjer. Ekelund upprättade även ett antal typritningar som bifogades utredningen. Här föreslås större villor, radhus och parhus för nya kvarter utanför stadsplanen, något som var en förutsättning för att lånen kunde nyttjas. Frans Ekelund upprättar själv stadsplanen för det område som idag går under namnet Egna hem. Området byggs ut successivt och planen är mycket genomarbetad med varierande husstorlekar och kvarter. I trädgårdarna ska finnas möjlighet att odla nyttoväxter för egen försörjning. Utredningen föreslår också hyreshus för de växande arbetarskarorna på Öresundsvarvet. På ängarna runt kvarter Gripen och på Exercisfältet stod baracker för bostadslösa. I kvarter Gripen får Ekelund möjlighet att bebygga ett helt tomt kvarter. Ekelunds idéer präglas tydligt av arts and craftsrörelsen med lokalt och regionalt förankrad utformning och materialval, omsorg om husens individualitet samt ett socialt engagemang. I hans arkitektur finns även en hantverksmässig prägel som kommer till uttryck i mönstermurningar i tegelfasaderna och artikulerade putsfasader. 11

12 Ekelund kommer att rita ett stort antal bostadshus i Landskrona under sin verksamma tid som stadsarkitekt. Hans gärning som stadsarkitekt har lämnat spår i var och vartannat kvarter i staden. Kolonirörelsen i Landskrona Stora delar av stadens obebyggda markområden i stadens utkanter uppläts för koloniträdgårdar och kolonirörelsen får i Landskrona ett av sina första och starkaste fästen. Koloniområdena har en viktig social funktion. Syftet med kolonilotterna var att förbättra arbetarklassens livsvillkor genom att erbjuda möjlighet till rekreation och husbehovsodling. Särskilt värdefullt blev möjligheten att odla potatis och grönsaker under världskrigstiden. Citadellets koloniområde är förmodligen Sveriges äldsta. När de gamla befästningsvallarna spelat ut sin roll ur försvarssynpunkt anlades de första koloniträdgårdarna på citadellets vallar. Vallarna styckades upp i mindre vallotter, till en början fick anställda vid garnisonen arrendera lotterna. Området präglas av småskaliga stugor varav många är från förra sekelskiftet med fantasifull snickarglädje. Kolonirörelsen är en del av den starka arbetarrörelse som växte fram i staden i samband med industrins etablering. 12

13 Borstahusen Borstahusen kom att etableras redan i slutet av 1700-talet. I Kalkugnslyckan, i Bortshusens norra del, anlades en kalkugn som skulle förse den nya stadens alla byggnader med kalkbruk. Detta kom att bli startpunkten för Borstahusens fiskeläge. Boende i Borstahusen försörjde sig inte bara på fisket utan även på det närbelägna sockerbruket i Säbyholm och på kalkbruket. Sockerbetor från Ven lastades av i hamnen i Borstahusen och transporterades vidare på en smalspårig järnväg till Säbyholm. Pumphuset försåg sockerfabriken med vatten. I Borstahusen kan man urskilja tre olika tillväxtperioder som också avspeglar sig i områdets bebyggelsekaraktärer. Modernismens stad Sol, ljus och luft var ledord för funktionalismen, den riktning inom arkitektur och stadsbyggande som slog igenom runt Funktionalismen var en reaktion mot den slutna stenstaden och dess trångboddhet som man menade var ett hot mot folkhälsan. Samtidigt lanserar den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson Folkhemstanken som bland annat innebar att samhället skulle präglas av jämlikhet och att alla medborgare skulle ha tillgång till en god bostad. År 1933 tillsattes den bostadssociala utredningen med syfte att skapa goda och sunda bostäder för alla medborgare. Funktionella och ändamålsenliga bostäder eftersträvas och fristående lamellhus blir allt vanligare och områden delas upp efter funktion. Lamellhusen längs Vallgatan visar på de nya idealen, liksom bebyggelsen i ädelstenskvarteren. Egna Hemsbebyggelsen i Hyllingelyckan tillkommer på 1940-talet. Industrin i Landskrona är fortfarande betydande där Landsverk har ett uppsving på grund av krigsmaterialproduktionen. Metallindustrin expanderar då Paul Bergsöe och Järnkonst tillkommer. 13

14 Sandvången Efter andra världskriget rationaliseras jordbruket ytterligare. Befolkningsökningen i städerna fortsätter. För att råda bot på trångboddheten planerar man nu för helt nya stadsdelar s.k. grannskapsenheter. Dessa var tänkta att fungera som fristående, självförsörjande satelliter med boendeservice som skolor, barnstugor, butikscentrum och gemensam tvätt- och värmeanläggning. Grannskapsenheterna var trafikseparerade, ofta med en ringväg runt bebyggelsen, som i sin tur var grupperad kring ett grönområde med de olika gemensamhetsanläggningarna. Man tänkte sig vidare att staden skulle växa genom att grannskapsenhet lades till grannskapsenhet. Sandvången utgör ett skolexempel på denna nya typ av stadsdel. Landskronahems Sandvången var 1950-talets stora byggprojekt för att avhjälpa den stora bostadsbristen i Landskrona Under en tioårsperiod byggdes 813 lägenheter. Området skulle ansluta till befintlig villabebyggelse i söder och öster. Bebyggelsen i området utgörs av punkthus i 7 våningar, lamellhus och radhus med egen trädgård. Området fick gemensam värme och tvättanläggning, mindre butikscentra och skola flyttade de första hyresgästerna in. För många innebar det att man äntligen fick varmvatten och badrum. Hela bygget var klart Utefter den nyanlagda Ringvägen planerades ett område för lättare industri där Schlasbergs konfektionsindustrier flyttade in i början av 50-talet. Samtidigt som nya bostadsområden växer fram i stadens utkanter omvandlas och saneras delar av stadskärnan. I statliga utredningar pekade man på att stadskärnorna hade stadsplanetekniska brister. Blandningen av bostäder och verksamheter ansågs som ett problem liksom de bristande möjligheterna att lösa framkomligheten för den växande bilismen. Stadsplaneringen kom till stor del att handla om bilens framkomlighet, och till de åtgärder som vidtogs hörde trafikseparering och bilfria bostadsområden. Efter avrivningar i kvarter Gröna Lund öppnar Domus 1965 på Järnvägsgatan med parkering på varuhusets tak. 14

15 Bilismens framväxt var en av de viktigaste faktorerna för en förändrad stadsbild efter Bilen höll på att bli var mans egendom och Landskrona var landets största bilimporthamn. Under 1960-talet byggs motorvägen mellan Malmö och Helsingborg med anslutning in till Landskrona. De gamla järnvägsvallarna byggs om till infartsgata har staden nära invånare. Perioden från mitten av 1960-talet och tio år framåt har kommit att kallas rekordåren. Industrierna, handeln och god service lockar folk, dels från omgivande landsbygd och småorter, dels som arbetskraftinvandring. Bostadsbristen var stor i början av 1960-talet och med hjälp av statliga lån skulle man bygga bort problemet. Storskaligheten i byggandet krävde en industrialiserad byggproduktion. I Landskrona byggdes sex tusen lägenheter under perioden Kopparängen, Pilängen och Silverängen är exempel på rekordårens bebyggelse i Landskrona. Radhusområden och områden med gruppbyggda friliggande småhus är också en del av miljonprogrammets bostäder. I Fröjdenborg ritar Aina Berggren gulteglade sjuvåningshus vid tvätteprammen. Aina Berggren är också arkitekten bakom Köpenhamnsterminalen liksom många förtätningar i känsliga bebyggelseområden som Kvarntorget och Borstahusen. Inte bara rekordårens bebyggelse avsätter spår i stadens utkanter. Ralph Erskine ritar Esperanza som uppförs Området omfattar 130 bostäder radhus och atriumhus. Bebyggelsen är grupperad kring ett system av gågator och grönytor som plats för lek och gemenskap. Radhusen mot Helsingborgsvägen skyddar mot buller. I söder ansluter området 15

16 till Samuelssons och Jaeneckes Nyvång. Öresundsparken och Kryddgränderna är andra exempel på det sena 1960-talets bostadsområden. I Landskrona görs stora satsningar på idrottsrörelsen. Skånes första ishall invigs 1963, 1965 invigs idrottshallen ritad av Arne Jacobsen. Karlsund fortsätter att utvecklas till ett område för fritid och rekreation. Även inom kultursektorn finns Konsthallen, Skånska teatern, Landskrona museum. Under 1970-talet upplever Landskrona en industriell nedgång. Textilindustrin lägger ned och varvet går allt sämre. För första gången står nyproducerade lägenheter tomma. År 1981 lägger Öresundsvarvet slutligen ned och 2500 varvsarbetare mister jobbet. I mitten av 1980-talet är 6,5 % av lägenheterna i Landskrona tomma. Omdaning av verksamhetsområden till attraktiva bostadsområden sker även i Landskrona i början av 2000-talet. Nyhamn byggs men resultatet är inte övertygande, kanske för att staden själv tycks ambivalent inför satsningen. Övergången från den industriella epoken till den postindustriella är inte självklar. Bebyggelsen i Landskrona håller i många delar hög kvalitet. Många gånger har det varit en stad med gott självförtroende där man vågat satsa på modern arkitektur, detta syns inte minst i Sundbärgs och Ekelunds bebyggelse i staden. Objekt som Samuelssons konsthall och Jacobsens idrottshall sticker också ut. Trots den allmänna nedgång som ofta beskrivs av staden med varvskris, bostadssegregation och arbetslöshet har man fortfarande möjliggjort för ganska kaxiga byggnader som Wingårds Citadellbad och Japanhuset. Landskronas värdefulla bebyggelsemiljöer är utan tvekan en av stadens viktigaste tillgångar. För en levande stadskärnan krävs ett gott självförtroende där man vågar ställa krav på fastighetsägare att vårda karaktärerna, våga värna staden! 16

17 Säkerställandeläge i Landskrona - Bevarandeplaner och skyddad bebyggelse i Landskrona Bevarandeplaner från 1977 och 1986 En del av 1700-talsbebyggelsen säkerställd i detaljplan Stora delar av Landskrona utgör riksintresse för kulturmiljövården säkerställ riksintressets värden Byggnadsminnen Tranchellska huset Gamla Kassan Adolf Fredriks kasern (Landskrona museum), tyghuset och Kasernplan Citadellet och Järnvägsstationen är statliga byggnadsminnen Stora delar av stadskärnan utgör fornlämning - den medeltida staden Behov Urvalet i Bevaringsplanerna behöver till stora delar omvärderas. Den yngre bebyggelsen är underrepresenterad. Identifiera skyddsvärd bebyggelse efter 1970 Strategi för att säkerställa skyddsvärd bebyggelse i detaljplaner. Burlövmodellen? Gårdsbebyggelse Industristaden Landskrona - inventering. Inte bara bebyggelse utan även strukturer som exempelvis infrastrukturens utveckling. Arbetarrörelsen har en lång och stark tradition i staden. Oklart om kunskapsläget för arbetarrörelsens fysiska spår i staden. Folkets park, Folkets hus, Nykterhetsrörelsen, Verdandi. Miljömålet God bebyggd miljö. Skyddad bebyggelse i staden. Kartunderlag. 17

18 Litteratur: Ahlberg, Nils Stadens mönster- de historiska kartorna berättar Ahlberger, Christer Den svenska staden - vinnare och förlorare Anglert, Brorsson, Larsson och Reisnert Den lyckade staden Landskrona Blennow, Anna-Maria. Stadsarkitekternas epok Blomgren, Christer En stad i ständig förändring. Eriksson, Eva Den moderna stadens födelse. Jönsson, Åke Historien om en stad I-III. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö museer Underlag för byggnadsminnesförklaring. Gamla Kasern, tyghuset och Kasernplan. Bevaringsplan för Landskrona del I och II och Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. KULTURMILJO/LANDSKAPSVARD/KULTURMILJOPROGRAM/Pages/kulturmiljoprogram.aspx Landskronas museums databas; 18

Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en

Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en landareal på 141 kvadratkilometer och där bor idag cirka 39 039 invånare. 72 HISTORISK BAKGRUND Staden Landskrona

Läs mer

Citadellstaden 1:1 Stadsparken, fornlämning 12 BELYSNINGSSTOLPAR

Citadellstaden 1:1 Stadsparken, fornlämning 12 BELYSNINGSSTOLPAR Arkeologisk förundersökning 2013 Citadellstaden 1:1 Stadsparken, fornlämning 12 BELYSNINGSSTOLPAR Landskrona stad, Landskrona kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:8 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN REGISTERBLAD 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN Nr KN 35 Namn : i-iamstad, INNERSTADEN OCH OSTRA FöRSIADEN HALMSTADS KOMMUN' KARTA: 4C NV LAGE: X 6287 Y 1319 KULTURGMX=RAFISK

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

PROGRAMSAMRÅDSHANDLING

PROGRAMSAMRÅDSHANDLING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådshandling 1(10) DETALJPLANEPROGRAM tillhörande Detaljplan för kvarteret Hunden fastigheterna Hunden 2-6 och 8-17 Katrineholms kommun PROGRAMSAMRÅDSHANDLING Upprättad

Läs mer

Sundsvall [Y 8] Id: Y 8 Namn: Sundsvall Kommun: Sundsvall Socken: - Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra karaktärstyper: -

Sundsvall [Y 8] Id: Y 8 Namn: Sundsvall Kommun: Sundsvall Socken: - Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra karaktärstyper: - Sundsvall [Y 8] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 8 Namn: Sundsvall Kommun: Sundsvall Socken: - Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

GRÖNSAKEN. En broschyr om Slottsskogskolonien

GRÖNSAKEN. En broschyr om Slottsskogskolonien GRÖNSAKEN 2005 En broschyr om Slottsskogskolonien Välkommen till oss i Slottsskogskolonien! Gammal eller ny medlem, du är en del i den ideella föreningen Slottsskogskolonien, som drivs av medlemmarna själva.

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri

Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Malmöhus slott Plats: Malmöhusvägen Byggnadsår: äldsta byggnaden från 1434 Byggherre: Eric av Pommern Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Myntergården Malmöhus slott

Läs mer

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011

Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011 Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv p Erik Casten Carlberg Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011 Saltkristallen i Helsingborg Riksintresset Helsingborg, värdetext Motivering:

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset SAMMANSTÄLLNING AV DIALOGMÖTE 3 (ÅTERKOPPLING) Bakgrund I januari 2015 genomfördes en medborgardialog med boende i Paradiset. Dialogen genomfördes efter det att samhällsbyggnadskontoret fått planuppdrag

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Landskrona 2008. Annika Cronsioe Stadsarkitekt

Landskrona 2008. Annika Cronsioe Stadsarkitekt L a n d s k r o n a Aktuella planer och byggprojekt i Landskrona kommun 2008 Landskrona 2008 Under det senaste året har mycket hänt i Landskrona. Nyhamnsprojektet går mot sin fullbordan och snart kan

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget.

Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget. 2015-06-16 Dnr: MK BN 2015/00012 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser. Dnr P 414 PLANBESKRIVNING Antagandehandling 2007-03-09 Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser Uddevalla kommun ILLUSTRATION 12 nya parkeringsplatser varav 1 är handikappanpassad

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under

Läs mer

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona 007 C h r i s t o f f e r L i n d s k o v E x a m e n s a r b e t e 3 0 h p M a g i s t e r p r o g r a m m e t i F y s i s k p l a

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken

Läs mer

Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet.

Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet. Planbeskrivning Granskningshandling Detaljplan för DEL AV KV. JÄGAREN Osby Tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet. Dnr 2014.ks2145 214 Samhällsbyggnad Osby kommun 283 80 Osby

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 Luleå kommun avser att sälja delar av fastigheten Notviken 4:40 i anslutning till Hyvelgränd och Stickvägen. Syftet är att bygga prisvärda bostadsrätter för

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(8) Dnr 2571/2008 FASTIGHETEN NOTVARPEN 23 M FL DOMSTEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark och exploateringsenheten inkom den 1 oktober 2008 med en beställning avseende upprättande

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Sandra Gustafsson 2016-12- 08 PBN 2015 001672 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för Kåbo 49:1 BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet

Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet Nytt parkeringsdäck (II vån) Befintlig bollplan Beskrivning av platsen Förslaget innebär att man bebygger en del av grönområdet,

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet

Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Stadsledningskontoret 1(6) Datum 2014-09-16 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress

Läs mer

Visby. Historiska Visby. veckan då livet förflyttas 700 år bakåt i tiden.

Visby. Historiska Visby. veckan då livet förflyttas 700 år bakåt i tiden. 1 Visby Visby är en idyllisk småstad och samtidigt Gotlands största tätort med cirka 25000 åretruntboende, ett centrum för handel, utbildning och administration. Fakta: Visby, Gotland - hansestad och världsarvsstad

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av fastigheterna Engelsmannen 6 och Bornholmaren 1 m m i stadsdelen Blackeberg för bostäder(ca 64 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av fastigheterna Engelsmannen 6 och Bornholmaren 1 m m i stadsdelen Blackeberg för bostäder(ca 64 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2011-03-22 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheterna Engelsmannen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Hur formas ett land, en stad och dess invånare? Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Landskrona citadell. Antikvarisk medverkan NYTT SOPHUS VID MATERIALGÅRDEN. Landskrona citadell/landskrona i Landskrona kommun Skåne län

Landskrona citadell. Antikvarisk medverkan NYTT SOPHUS VID MATERIALGÅRDEN. Landskrona citadell/landskrona i Landskrona kommun Skåne län Antikvarisk medverkan Landskrona citadell NYTT SOPHUS VID MATERIALGÅRDEN Landskrona citadell/landskrona i Landskrona kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:003 Anders Reisnert Malmö

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

FRÅN SMÅHUS TILL FLERBOSTADSHUS. Klippans kommun, 25 maj 2016

FRÅN SMÅHUS TILL FLERBOSTADSHUS. Klippans kommun, 25 maj 2016 FRÅN SMÅHUS TILL FLERBOSTADSHUS Klippans kommun, 25 maj 2016 BAKGRUND bostadsbrist kommuner har ansvar för bosättning av nyanlända med uppehållstillstånd möjligheter att förtäta villastad, vanligt förekommande

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun 2015-06-17 1 (9)

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun 2015-06-17 1 (9) Sara Kopparberg 1 (9) 2015 KSM 0336 Miljö- och samhällsbvggnadsutskottet Stadsbyggnadschef Diarienummer tyresö konwm Samhällsbyggnadschef Stadsbyggnadschef Åke Skoglund Sara 1< parberg förordningen 1998:905

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01458 Datum: 2015-06-08 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med

Läs mer

Gäddan 15, Tågaborg N. Underlag för planuppdrag

Gäddan 15, Tågaborg N. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Gäddan 15, Tågaborg N Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att, genom en ändring

Läs mer

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) Upprättad 2013-01-18 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län Handläggare: 1 (6) Johan Sjöström Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser och illustration - PLANENS SYFTE Syftet

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (6) ANTAGANDEHANDLING 2012-10-29 Dnr MSN 2010/96 214 Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 313, Svetshallen

Läs mer

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer