Peder Björn Kl

Transkript

1 1 Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande. Landstingshuset, Linköping 44 Ordföranden hälsar alla välkomna samt förklarar sammanträdet öppnat. Närvarande 45 Ledamöter Marie Morell (M) ordförande Anita Jernberger (FP) 1:e vice ordförande Mats Johansson (S) 2:e vice ordförande Göran Gunnarsson (C) 3:e vice ordförande Helene Andersson Molina (S) Gary Sparrborn (M) Hans Elf (S) Camilla Ericson (VL) Per Jameson (M) Anna Larsson (S) Margareta Fransson (MP) Miko Månsson (S) Sven Brus (KD) Jessica Holmqvist (V) tjänstgörande ersättare Camilla Jonsson (S) tjänstgörande ersättare Hanna Österman (M) tjänstgörande ersättare Elisabeth Edlund (S) Kalev Teder (VL) Ersättare Frånvarande Madelaine Johansson (C) Jan Owe-Larsson (M) Klas Corbelius (S) Monika Holtstad Sandberg (KD) Emil Broberg (V) Monika Gideskog (M) Carina Johansson (FP) Bernt Bergholm (S) Rolf Wilhelmsson (M)

2 2 Övriga (under hela eller del av sammanträdet) Landstingssekreterare Peder Björn Ekonomidirektör Mikael Borin Politisk sekreterare Petra Hellsing (KD) Politisk sekreterare Alexander Höglund (FP) Pressekreterare Bodil Knuthammar Utvecklingsdirektör Martin Magnusson Landstingsdirektör Barbro Naroskyin Säkerhetschef Mats Persson Landstingsråd Lasse Pettersson (VL) Gruppledare Joakim Pripp (SD) Ekonom Malin Sucksdorff HR-direktör Mats Uddin sekreterare Val för protokollsjustering Sammanträdets föredragningslista 46 Mats Johansson utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll. 47 Ordföranden informerar om att ärendet Scenkonstbolag utgår från föredragningslistan som med den ändringen godkänns. Informationer 48 Mats Persson informerar om ärendet Miljöredovisning 2013 och omfokusområde Insatser för att höja medarbetarnas miljökunskap. Barbro Naroskyin och Martin Magnusson informerar om ärendet Akut omhändertagande vid Lasarettet i Motala med fokus på Scenario 1. Marie Morell, Barbro Naroskyin, Mikael Borin och Mats Uddin informerar om övriga ärenden på föredragningslistan. Malin Sucksdorff informerar om den nya strukturen och innehållet i delårsrapporterna till landstingsstyrelsen. Marie Morell och Barbro Naroskyin informerar om nuläget i regionfrågan. Barbro Naroskyin informerar om nuläget i förhandlingarna om ALF-avtalet mellan landstingen och staten. Barbro Naroskyin informerar om aktuella rekryteringar. Mats Uddin informerar om rekryteringsläget inför sommaren 2014.

3 3 Ärenden Mikael Borin informerar om ekonomiska underlag, besöksstatistik m. m. som legat till grund för hemsjukvårdsreformen. Margareta Fransson och Per Jameson informerar från konferensen Funktionshinder i tiden. Per Jameson informerar om processen att Handisam föreslås bli Myndigheten för delaktighet. Årsredovisning 2013 Landstinget i Östergötland LiÖ ska enligt lag överlämna landstingets samlade årsredovisning till landstingsfullmäktige senast 15 april. Årsredovisningen för år 2013 föreligger inklusive bilagan landstingsfakta. I årsredovisningen ingår även den sammanställda redovisningen (koncernbokslutet). Årsredovisningar för respektive nämnd/produktionsenhet finns tillgängliga på Internet på respektive enhets webbplats. Trafiknämnden beslutade vid sammanträde den 2 april 2014 enligt TN 26/2014, att tillstyrka landstingsstyrelsen att godkänna landstingets årsredovisning för år Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid sammanträde den 8 april 2013 enligt HSN 32 /2014, att tillstyrka landstingsstyrelsen att godkänna landstingets årsredovisning för år tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t godkänna landstingets årsredovisning Protokollsanteckningar Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Camilla Jonsson, Elisabeth Edlund, (Socialdemokraterna) och Margareta Fransson (Miljöpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: Vi vill föra ett urval av våra synpunkter rörande årsredovisningen till protokollet. För den som får en cancerdiagnos vänds livet upp och ner.

4 4 Då är det av största vikt att vården som landstinget i Östergötland erbjuder inte bara håller högsta medicinska kvalitet, utan också sker snabbt. Vi noterar tyvärr att landstinget vad gäller väntetider inom cancersjukvården inte enbart försämrat sin ranking nationellt, från en tioendeplacering 2011 till 19:e placering 2013, utan också misslyckas med att nå sina egna uppsatta mål. Under 2013 opererades enbart 64 % av cancerpatienterna inom tre veckor från operationsbeslut, målet är uppsatt till 85 %. Att Östergötland inte lyckas få bukt med att en för hög andel av patienterna får en vårdrelaterad infektion är djupt beklagligt. Problemet har varit känt sedan länge och dessutom pekats ut som ett prioriterat område att arbeta med. Årsredovisningen pekar på att skillnaden i hälsa ökar mellan olika socioekonomiska grupper såväl inom som mellan Östergötlands kommuner. Det är en oroande utveckling som måste brytas. För att utjämna skillnader i hälsa behövs såväl generella som riktade insatser för att nå olika grupper i befolkningen utifrån behov. Under år 2013 har landstingets kostnader för bemanningsföretag kontinuerligt ökat. Ökningstakten är tyvärr bland de högsta i landet. Ska landstinget säkerställa en patientsäker vård måste politiska åtgärder vidtas så att den långsiktiga kompetensförsörjningen säkras. Trots historiskt stora ekonomiska tillskott och ett omfattande analysarbete så uppvisade de sjukvårdande resultatenheterna ett ekonomiskt underskott på 71 miljoner kronor. Det är anmärkningsvärt att den politiskt uppställda målsättningen på en vårdekonomi i balans misslyckades. Svar på motion: Rimligare villkor för politikerpension. LiÖ Ricardo Olivares (V) 50 Ricardo Olivares (V) har den 4 mars 2013 inkommit med motionen Rimligare villkor för politikerpension. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 5 mars 2013, LF 33/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären vill att landstingsfullmäktige beslutar om ett antal nya regler för pensioner för tidigare landstingspolitiker. Vi delar uppfattningen om att det finns ett behov av att se över nuvarande pensionsregler. Däremot har vi valt att avvakta Sveriges Kommuner och Landstings förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL), vilka antogs av dess styrelse i oktober 2013, istället för att ta fram egna lösningar för

5 5 förtroendevalda i Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland tillämpar för närvarande (i enlighet med beslut i landstingsfullmäktige ) tidigare Svenska Kommunförbundets rekommenderade bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF). Bestämmelserna som Sveriges Kommuner och Landsting nu föreslår ska kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som tidigare bestämmelser. För att förenkla hanteringen finns inga övergångsbestämmelser. De nya bestämmelserna är utformade för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region och för att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Sveriges Kommuner och Landsting föreslår att kommuner/landsting/regioner beslutar att anta bestämmelserna. Ett sådant förslag kommer därför att föreläggas landstingsstyrelsen i juni, varpå landstingsfullmäktige sedan fattar beslut i ärendet senare i samma månad. Med hänvisning till ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta a t t anse motionen besvarad. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad. Svar på motion: Investera i framtidens undersköterskor Emil Broberg (V) m. fl. LiÖ Emil Broberg (V) och Ricardo Olivares (V) har den 7 maj 2013 inkommit med motionen Investera i framtidens under-sköterskor Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 19 juni 2013, LF 101/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna föreslår i sin motion att Landstinget i Östergötland genomför en ungdomssatsning där 100 ungdomar rekryteras för att under ett år genomgå ett utbildningsprogram där kunskaper och erfarenheter från erfarna undersköterskor tas till vara och förs över till framtida generationer anställda.

6 6 Deltagarna som genomgått utbildningen ska också erbjudas anställning i landstinget efter genomgången utbildning. Syftet är att rekrytera framtidens undersköterskor. Det framgår dock inte av motionen vilken kompetensnivå på ungdomarna som avses av motionärerna. Redan 2008 inledde Landstinget i Östergötland och fackförbundet Kommunal en dialog om hur man på bästa sätt skulle kunna ta till vara och utveckla undersköterskans roll på ett bra och effektivt sätt i framtiden. Detta arbete ledde till att ett flertal populära och specifika utbildningsmoduler för undersköterskor kom till och sedan hösten 2009 har så gott som varje utbildningsmodul varit fulltecknade. Därför har landstinget valt att fortsätta denna utbildningssatsning i länet. Landstinget har för närvarande inga problem med att rekrytera undersköterskor. Däremot ser vi en ökad svårighet att rekrytera sjuksköterskor, framför allt inom vissa specialiteter. Detta har medfört att vissa verksamheter nu väljer att anställa fler undersköterskor för att täcka bemanningsbehovet. Vidare ser vi att med en ökad andel äldre i befolkningen kommer efterfrågan på vård- och omsorg att öka och man kan se att behoven i glesbygd kommer att vara större än i storstadsområdena. Det är angeläget att ungdomars intresse för vård- och omsorgsprogrammet fortsätter att öka. Det är i synnerhet inom äldreomsorgen på kommunal nivå som SKL prognostiserar att de stora behoven kommer att uppstå. Det är därför betydelsefullt med ett nära samarbete mellan utbildningssamordnare och arbetsliv på både landstingsnivå och kommunal nivå för att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet och attraherar våra ungdomar. Landstinget i Östergötland medverkar i regionalt Vård och Omsorgscollege som genomför insatser för att stimulera ungdomar att söka till Vård- och omsorgsprogrammet, exempelvis genom informationsmaterial och radioreklam. För att klara personalförsörjningen framöver krävs det dessutom att vi jobbar målmedvetet och professionellt för att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Under hösten 2013 ordnade landstinget praktikplatser för 194 undersköterskor både från gymnasieskolan och vuxengymnasiet, vilket motsvarar 863 veckor. Hösten 2014 kommer landstinget att behöva erbjuda fler praktikplatser för lärlingar då fler skolor kommer att erbjuda denna lärlingsutbildning som innebär att individen gör halva sin tid på praktikplatsen, staten går in och betalar kr/student och termin till de verksamheter som tar emot lärlingen. Inom ramen för LiÖs arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare (Employer Branding-arbete) gör vi några strategiska satsningar för ungdomar:

7 7 Vi tar vi emot PRAO-elever från högstadiet inom många av våra verksamheter. Dessutom deltar vi i öppet hus inför gymnasievalet i de tre länsdelarna. Vi erbjuder även sommarpraktikplatser för ca 100 gymnasieungdomar. Regeringen satsar nu tillsammans med arbetsmarknadens parter på att skapa ytterligare en väg in till arbetsmarknaden för Sveriges unga. Det är viktigt att stärka kopplingen mellan utbildning och arbete och därmed säkra arbetsgivares långsiktiga kompetensförsörjning. Därför har man tecknat så kallade yrkesintroduktionsavtal inom ett antal områden, däribland vård och omsorg. I och med detta kan arbetsgivare som anställer unga mellan år på yrkesintroduktionsavtal söka ekonomiskt stöd för detta. Denna anställning, så kallade YA-jobb, innebär kombinerat arbete med handledning och utbildning. En bra förutsättning för att långsiktigt utveckla kvalitet och kompetens inom vård och omsorg. Detta initiativ är något som vi är positiva till och vill titta närmare på. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t ge landstingsstyrelsen i uppdrag att se över möjligheterna att införa YAjobb i Landstinget i Östergötland, samt a t t därmed anse motionen besvarad tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t ge landstingsstyrelsen i uppdrag att se över möjligheterna att införa Y- jobb i Landstinget i Östergötland, samt a t t därmed anse motionen besvarad Svar på motion: Förhindrande av könsselektiva aborter inom Landstinget i Östergötland Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Förhindrande av könsselektiva aborter inom Landstinget i Östergötland Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 132/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen:

8 8 Motionären föreslår i sin motion att könsbestämning vid ultraljudsundersökningar inte ska ske innan vecka 22 för att förhindra könsselektiva aborter i Landstinget i Östergötland. Sedan 1975 gäller Abortlag (SFS 1975:595) i Sverige. Det innebär att en kvinna har rätt att ta beslut, oavsett vilka skäl hon har, om att avbryta sin graviditet fram till och med 18:e graviditetsveckan. Därefter krävs tillstånd av socialstyrelsen samt att det finns särskilda skäl. Alla blivande mammor i Östergötland erbjuds två ultraljudsundersökningar under graviditeten, en i graviditetsvecka och en i vecka Könsbestämning ingår inte i någon av ultraljudsundersökningarna. Könet hos fostret kan dock ibland, men inte alltid, ses i den 17:e graviditetsveckan. Rutinultraljud genomförs regelmässigt i den 18:e graviditetsveckan och om barnmorskan då kan se vilket kön fostret har, och föräldrarna efterfrågar denna information, ska barnmorskan enligt Socialstyrelsens rekommendationer delge detta. Abortstatistiken från 2011 (för 2012 finns ännu ingen då det pågår en översyn om vilken detaljeringsgrad abortstatistiken ska innehålla) visar att de allra flesta aborter görs före graviditetsvecka 8, då könsbestämning inte är möjlig. Ett mycket litet antal aborter sker efter graviditetsvecka 12, då det första rutinultraljudet görs. Dessa sena aborter görs nästan uteslutande på grund av sjukdom hos fostret. Könsselektiva aborter förekommer i enstaka fall beroende på att man utfört fosterdiagnostik på särskild indikation, där det i dessa fall rör sig om svåra könsbundna ärftliga sjukdomar. Det kan i sådana fall gälla både flick- och pojkfoster. Abort efter graviditetsvecka 18 kräver tillstånd av Socialstyrelsen om synnerliga skäl föreligger som t ex att fostret inte är livsdugligt eller att kvinnans liv eller hälsa är i allvarlig fara. Eftersom rutinultraljudet sammanfaller i tiden med den bortre gränsen för fri abort finns det god kontroll från verksamheten för indikationen för sen abort. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta att avslå motionen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen

9 9 Svar på motion: Kött som serveras inom Landstinget i Östergötland ska inte komma från djur som ritualslaktats Joakim Pripp (SD) LiÖ : 53 Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Kött som serveras inom Landstinget i Östergötland ska inte komma från djur som ritualslaktats. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 133/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår i sin motion att Landstinget i Östergötland ska garantera att det kött som serveras inom verksamheten kommer från djur som slaktats enligt svensk djurskyddslagstiftning. och att Landstinget ska utföra noggranna kontroller bland de livsmedel man köper in för att säkerställa att inget kött kommer från leverantörer som slaktar eller handlar med kött från djur som slaktats utan bedövning. Landstinget i Östergötland är mån om god djurhållning och har högt ställda krav på allt kött som serveras inom verksamheten enligt ett beslut i Landstingsfullmäktige All kostproduktion och restaurangverksamhet som utförs på uppdrag av leverantör till landstinget skall garantera bästa möjliga djurskydd d v s att animaliska produkter som används uppfyller motsvarande krav som ställs i svensk djurskyddslagstiftning. Ett nytt avtal, med beräknad driftstart hösten 2014, har följande krav i avtalet gällande kost- och restaurangverksamhet: Säljaren skall tillse att de inköp som sker för uppdragets räkning minst skall följa de obligatoriska kraven (baskraven) i Miljöstyrningsrådets kriteriedokument för animaliska livsmedel. Kravet innebär t ex att säljaren åtar sig att kött som köps in för uppdragets räkning uppfyller krav om att djuret är helt bedövat när avblodning sker, att antibiotika endast används efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Därtill skall säljaren tillse att kött som köps in för uppdragets räkning uppfyller Miljöstyrningsrådets specifika baskrav för respektive gris-, nöt-, lamm-, och naturbeteskött samt kyckling och ägg. Säljaren skall dessutom redovisa för köparen hur arbete och kontroll bedrivs för att uppfylla köparens krav om gott djurskydd. Uppföljning av ställda krav sker via avtalsansvarig på FM centrum samt via Landstingets miljöstrateg.

10 10 Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta att anse motionen besvarad. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad. Svar på motion: Inför obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända invandrare Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Inför obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända invandrare Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 134/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Joakim Pripp (SD) har i sin motion föreslagit att smittskyddsläkare i landstinget, som är den myndighet som har den lagstadgade uppgiften att minimera smittsamma sjukdomars utbredning bland befolkningen, får i uppdrag att verka för att samtliga nyanlända invandare genomgår en obligatorisk hälsoundersökning i syfte att upptäcka eventuell tbc- och hivsmitta. Asylsökande och flyktingar skall så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige erbjudas hälsoundersökning. Enligt svensk lagstiftning är landstinget skyldigt att erbjuda hälsoundersökning av utlandsfödd när denne etablerat boende inom landstinget (Lag 2008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.). Ett generellt hälsoundersökningsobligatorium är däremot inte möjligt med nuvarande lagstiftning, vilket gör att det inte är möjligt att bifalla motionen. Endast personer som vet eller misstänker att de har en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom har, enligt smittskyddslagen (2004:168), skyldighet att utan dröjsmål söka läkare. Migrationsverket skall informera landstinget om vilka personer som är aktuella (Förordning 2008:347 - om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.), men landstinget får också information från Arbetsförmedlingen och BVC om personer som skall erbjudas hälsoundersökning. Smittskyddsenheten, under ledning av smittskyddsläkaren, i Landstinget i Östergötland arbetar sedan flera år intensivt med att erbjudandet om hälsoundersökning når aktuella grupper och att dessa grupper antar erbjudandet idag kommer ca 70 % av de som kallas.

11 11 Exempel på konkreta insatser för att öka deltagandet är att skicka ut kallelser på olika språk som somaliska, arabiska, dari, engelska och romani, att skriva information på lätt svenska på 1177.se samt att sjuksköterskor från landstinget deltar i Migrationsverkets informationsträffar för asylsökande och berättar om vad en hälsoundersökning är och hur den går till. Även punktinsatser har genomförts vid flera tillfällen, då ett stort antal nyanlända ankommit på en gång, för att snabbt kunna ge dessa personer en hälsoundersökning. Landstinget har också satsat på hälsokommunikatörer som talar flera språk och det ingår bland annat i deras uppdrag att informera och sprida kunskap om att hälsoundersökningar erbjuds till nyanlända invandrare. Landstinget i Östergötland konstaterar att de rapporterade fallen av tuberkulos har ökat såväl nationellt som i Östergötland mellan åren 1998 och Enligt lagstadgade anmälningar till smittskyddsenheten för de senaste två åren har dock antalet rapporterade fall av aktiv tuberkulos minskat från 37 fall 2011 till 28 fall 2013 här i Östergötland. Bland individer som blir smittade med tuberkulos utvecklar endast cirka 10 procent symptomgivande (aktiv) tuberkulos. Övriga 90 procent förblir symptomsfria (latent tuberkulos). Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Garantera rätten till samvetsfrihet Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Garantera rätten till samvetsfrihet Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 135/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen:

12 12 Motionären föreslår i sin motion att Landstinget i Östergötland inför tydliga riktlinjer som garanterar rätten till samvetsfrihet inom verksamheten. med hänvisning till Europarådets resolution från Motionären vill att en anställd, institution eller sjukhus(som) inte vill medverka till dödshjälp, abort eller något annat som kan leda till döden hos ett mänskligt foster av samvetsmässiga skäl så ska de kunna avstå från detta utan att hållas ansvariga eller diskrimineras. Motionärerna lyfter här ett svårt och känslosamt ämne som berör många olika aspekter av etiska dilemman och personlig frihet kontra ansvar. Europarådet tog år 2011 tog fram en resolution som skyddar vårdpersonals rätt till samvetsfrihet. Resolutionen innebär att ingen person, sjukhus eller institution ska tvingas, hållas ansvarig för, eller på något sätt diskrimineras för att man på grund av samvetsbetänkligheter inte vill utföra eller medverka till abort, dödshjälp eller någon handling som kan orsaka döden för ett mänskligt foster eller embryo. Resolutionen framhåller också tydligt att föreskrifter som ska garantera vårdpersonal rätt till samvetsfrihet även måste garantera att den kvinna som på laglig grund önskar avsluta en graviditet ska kunna få en abort utförd. Utifrån detta resonemang inbjuder Europarådet medlemsstaterna att utveckla bestämmelser som definierar och reglerar rätten till samvetsfrihet samtidigt som man försäkrar tillgången till vård och hälsa. Resolutionen från Europarådet är dock enbart en rekommendation och skyldighet för ett enskilt landsting att tillämpa den finns därför inte. Sedan 1975 finns en abortlag i Sverige (SFS 1975:595) som innebär att en kvinna har rätt att ta beslut, oavsett skäl, om att avbryta sin graviditet fram till och med 18:e graviditetsveckan. Därefter krävs tillstånd av socialstyrelsen samt att det finns särskilda skäl. En gravid kvinna ska i kontakten med landstinget få bästa möjliga hjälp med att slussas vidare så att inte praktiska, ekonomiska eller sociala svårigheter hindrar henne att fullfölja sin graviditet. Om hon ändock väljer att genomföra en abort har hon i sitt utsatta läge rätt att känna sig trygg i mötet med vårdpersonalen och ska vara garanterad att få den hjälp hon har rätt till enligt gällande lagstiftning. Eftersom det i barnmorskans arbetsuppgifter tydligt ingår att utföra aborter så är arbetsvägran då inte ett alternativ. Landstingets uppfattning är vidare att detta inte löses genom lagstiftning utan i samförstånd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta att avslå motionen.

13 13 tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Skapa flexibla vårdplatser Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Skapa flexibla vårdplatser Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 136/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären vill att Landstinget i Östergötland utreder hur flexibla vårdplatser kan skapas, med motiveringen att man vill se en förstärkt patientsäkerhet och få bort överbeläggningar. Frågan om att motverka överbeläggningar och trygga patientsäkerheten är viktig och angelägen. Det pågår dock redan ett stort antal aktiviteter och projekt med syfte just att minska behovet av akuta och planerade inläggningar. Exempelvis har vi ALMA-teamen vid samtliga akutmottagningar, med uppgift att hitta alternativa lösningar än inläggning, eller att hjälpa till och planera så att vårdtiden kan bli så kort som möjligt. Det omfattande arbetet med polikliniska utredningar och behandlingar, inklusive operationer, är också exempel på aktiviteter för att minska vårdplatsbehovet. Ökat fokus på patienter med ökad risk att återinläggas genom tidig kontakt efter utskrivning i både projektet Aktiv Hälsostyrning (AHS) och Säker hemgång har också, som ett av flera syften, att minska behovet av återinläggning och därmed dämpa vårdplatsbehovet. På sjukhusen skapas ökad flexibilitet, bland annat genom att kliniker gör överenskommelser om att ta emot patienter från varandra när det uppstår vårdplatsbrist. Dessa överenskommelser innefattar också att rätt kompetens skall finnas för aktuella patientgrupper och att det medicinska ansvaret är tydliggjort och överenskommelserna är vidimerade av chefläkarna. På Vrinnevisjukhuset finns akutvårdsplatser vid akutmottagningen (AVA) som kan nyttjas för flera olika patientgrupper, även detta ett exempel på ökad flexibilitet. På Universitetssjukhuset och Lasarettet i Motala finns intermediärvårdplatser på Medicinska akutkliniken (MEA), för att vårda patienter som behöver mera övervakning än vad en vanlig vårdavdelning kan klara, men som inte är i akut behov av intensivvård.

14 14 Även detta skapar en ökad flexibilitet. Landstinget i Östergötland arbetar också ständigt med att förbättra utskrivningsrutiner, speciellt när det föreligger krav på samordnad vårdplanering, för att minska undvikbar vårdtid. Även det aktuella projektet Rätt läkemedel (införande av läkemedelsberättelse mm), med syfte att minska läkemedelsrelaterade komplikationer, har som ett mål att minska undvikbara återinläggningar. Möjligheten att ansluta patienter till avancerad eller basal hemsjukvård kan ibland nyttjas för att förhindra en akutinläggning, men är också en möjlighet för att minska onödigt förlängda vårdtider. För närvarande pågår också en utredning om utökning av patienthotell och/eller step-down platser för att satsa på mellanvårdformer som alternativ till ordinarie slutenvård. Vidare pågår en process för att tillskapa utredningsenheter på samtliga sjukhus, med uppdrag att snabbt och effektivt kunna ta emot och utreda patienter med allvarliga, men oklara symtom. Där är ett syfte att, förutom att få till effektivare vårdflöde, även snabbare komma till en rätt diagnos. Även detta torde kunna minska ett mindre behov av inläggningar då det stundtals blir oklart vem som tar ansvar för denna patientgrupp. Det arbetas sålunda redan ständigt och intensivt med frågan om vårdplatser, varför vi inte ser behov av ytterligare en utredning enligt motionens intentioner. Det är snarare angeläget att utvärdera olika angreppssätt och åtgärder, inte minst de mest aktuella projekten såsom Säker hemgång och Aktiv Hälsostyrning. Med hänvisning till ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad. Svar på motion: Marknadsför aktivt donationskort på vårdcentraler blodtapp i Norrköping och Linköping Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Marknadsför aktivt donationskort på vårdcentraler blodtapp i Norrköping och Linköping Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 137/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar.

15 15 Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår i sin motion att Alla bör ta ställning i frågan om man vill skriva ett donationskort och hjälpa till med att rädda liv. ( ) Den bör ställas till patienter på vårdcentraler och vid blodtapp i Norrköping och Linköping för att den ska få större uppmärksamhet. Med hänvisning av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta, att aktivt informera om donationskort vid vårdcentraler och blodtapp i Norrköping och Linköping. Det finns en transplantationslag i Sverige som bygger på att varje människa har rätt att själv bestämma om man vill donera eller inte. Men trots detta och trots att de flesta svenskar är positiva till att donera organ och vävnader efter sin död så blir många möjliga donationer inte av ofta beroende på att varken vårdpersonalen eller de anhöriga känner till vilken inställning den som avlidit hade till donation. När detta är oklart säger de anhöriga ofta nej. Donationsfrågan är en angelägen fråga och landstinget i Östergötland satsar därför redan på information i syfte att få fler östgötar att ta ställning. Organdonation lyfts med regelbundenhet i landstingets övergripande informations- och kommunikationskanaler och socialstyrelsens informationsmaterial om organ- och vävnadsdonation finns tillgängliga på apotek och vårdcentraler i hela länet där patienter och besökare har möjlighet att fylla i sitt eget donationskort. I Landstinget i Östergötland finns dessutom en speciell donationsverksamhet med ansvar för att ta tillvara på organ och vävnader från avlidna donatorer för att hjälpa patienter som väntar på transplantation. Även de arbetar intensivt med att informera Östergötlands invånare om donation och transplantation och genomför årligen olika informationskampanjer. Att vårdpersonal inom landstinget i Östergötland i dagsläget inte rutinmässigt frågar patienterna om de fyllt i donationskort har många orsaker. Att fråga en patient som sökt för nedstämdhet och depression kan i vissa fall vara direkt olämpligt. Patientens varierande religiösa och kulturella bakgrund kan göra att donationsfrågan upplevs som respektlös om de lyfts på fel sätt etc. Detta är något som donationsverksamheten också framhäver; människor reagerar väldigt olika på frågan om donation. En miljö där donationsfrågan däremot tycks vara mer given och självklar är inom blodgivningsverksamheterna. Den som kommer dit är inte sjuk eller i underläge utan fullt frisk och redan villig att donera, åtminstone blod. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta

16 16 a t t uppdra till landstingsstyrelsen att ytterligare intensifiera arbetet med att informera om donationskort i hela länet. a t t därmed anse motionen besvarad. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t uppdra till landstingsstyrelsen att ytterligare intensifiera arbetet med att informera om donationskort i hela länet, samt a t t därmed anse motionen besvarad. Svar på motion: Anmälan av motion: Utbildning i att hindra vårdrelaterade infektioner Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Utbildning i att hindra vårdrelaterade infektioner Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 138/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären vill att Landstinget i Östergötland ska utbilda alla berörda anställda inom sjukvården i hur man hindrar vårdrelaterade infektioner. Det är en viktig fråga som motionären lyfter, där ett stort arbete redan pågår. Vårdhygien Östergötland bedriver kontinuerligt och landstingsövergripande, sedan många år, utbildning i hygienrutiner för studenter, i alla kategorier, inom grundutbildningar på Linköpings universitet (sjuksköterskeutbildning, läkarutbildning, sjukgymnastutbildning, arbetsterapeututbildning och biome dicinskanalytikerutbildning) samt för omvårdnadsprogram på gymnasienivå. Särskild hygienintroduktion ges inför arbete i patientnära verksamhet för utländska gäststudenter samt för läkare med utländsk legitimation som skall omvandlas till svensk legitimation. Dessutom bedrivs regelbundet återkommande utbildning i basala hygienrutiner för feriearbetare och entreprenörer inom serviceområdena; städ, vaktmästeri och vårdnära service. På varje enhet finns ett hygienombud som regelbundet erbjuds utbildning inom hygienområdet för att de ska kunna sprida kunskapen på sina respektive enheter.

17 17 Under 2013 har utbildning om rengöring och hantering av instrument och utrustning i vården erbjudits hygienombuden. Det pågår sedan 2008 observationsstudier av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler på de flesta av landstingets enheter. Varje månad observeras ett 20-tal medarbetare på varje avdelning i patientnära arbete och följsamheten registreras. Återkoppling till personalen sker regelbundet på avdelningsmöten där eventuella brister diskuteras och hur man ska förbättra sina resultat. För att ge enheterna/avdelningarna praktiska redskap till egenkontroll av sin verksamhet utifrån vårdhygieniska aspekter har ett 60-tal vårdhygienronder genomförts under Resultatet ägs av enheten och kan användas som underlag för förbättringsarbete samt också som jämförelse vid de återkommande ronderna. Vad motionären föreslår, att utbilda berörda anställda inom sjukvården för att förhindra vårdrelaterade infektioner, är alltså ett redan pågående arbete som ska fortsätta. Med hänvisning till ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta a t t anse motionen besvarad. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad. Svar på motion: Anmälan av motion: Angående stopp för industriellt framställda transfetter i maten Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Angående stopp för industriellt framställda transfetter i maten Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 139/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen:

18 18 Sverigedemokraterna föreslår i sin motion att Landstingsfullmäktige beslutar att livsmedel som landstinget köper in och serverar inte ska innehålla industriellt framställda transfetter. På nationell nivå strävar Livsmedelsverket (SLV) efter att sänka halterna av industriellt framställda transfetter. Resultatet visar att denna metod fungerar när det gäller de svenska produkterna. Intaget i Sverige är till och med lägre än i vissa länder som infört nationell lagstiftning mot transfetter. Det minskade intaget av transfett har framför allt skett genom att livsmedelsindustrin frivilligt har ersatt delvis härdat fett med andra fettråvaror. Inom Landstinget i Östergötland serveras dagligen ett stort antal måltider till patienter, medarbetare och andra matgäster. För oss är det viktigt att den mat som serveras är smaklig, näringsriktig och av god kvalitet, eftersom en bra kosthållning kan främja hälsa och förebygga sjukdom. För att uppnå bästa tänkbara kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården är det dessutom viktigt att det för den enskilda individen ställs samma krav på nutritionsbehandlingen som på annan medicinsk behandling. På landstinget följer vi Livsmedelsverkets nationella råd när det gäller näringsrekommendationer oavsett om det gäller mat till patienter eller mat som serveras till besökare och personal i landstingets personalrestauranger. Landstingets nuvarande kostavtal Dnr UC ställer höga krav på att den mat som produceras i landstingets egna kök har en hälsosam inriktning. Ett exempel på det är att minst en av maträtterna som serveras i restaurangerna skall vara nyckelhålscertifierad. Ett annat exempel är att andelen halvfabrikat skall begränsas i produktionen. Vi kan även notera att Sverige, trots utebliven lagstiftning i frågan, har lyckats sänka nivåhalten för industriellt framställt transfett, med hjälp av frivilliga branschöverenskommelser på nationell nivå. En lagstiftning i frågan skulle kunna innebära att man införde en miniminivå som är högre än dagens frivilliga överenskommelser. I dagsläget ser vi därför att branschorganisationerna har en effektivare metod och som dessutom är baserad på frivillig basis. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t Landstinget i Östergötland ska uppmuntra branschorganisationer att fortsatt hitta effektiva lösningar för att sänka halterna av transfetter på frivillig basis. a t t därmed avslå motionen.

19 19 tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t Landstinget i Östergötland ska uppmuntra branschorganisationer att fortsatt hitta effektiva lösningar för att sänka halterna av transfetter på frivillig basis, samt a t t därmed avslå motionen. Svar på motion: Information och uppföljning vid upprepad abort Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Information och uppföljning vid upprepad abort Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 140/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår i sin motion att den som genomgått en abort erbjuds spiral eller annat preventivmedel som passar bäst under 5 år, utan extra kostnad. Att den skriftliga informationen till kvinnan som ska genomgå en abort även ska innehålla information om vem man kan kontakta om man vill adoptera bort barnet, eller vill veta mer om adoption. Sedan 1975 gäller Abortlag (SFS 1975:595) i Sverige. Det innebär att en kvinna själv har rätt att ta beslut, oavsett vilka skäl hon har, om att avbryta sin graviditet fram till och med 18:e graviditetsveckan. Därefter krävs tillstånd av Socialstyrelsen samt att det finns särskilda skäl. Alla kvinnor som överväger att genomgå en abort erbjuds tid för besök på kvinnoklinikernas mottagningar. De får där träffa en läkare, barnmorska eller vid behov även en kurator för samtal. Det finns många olika anledningar till varför en kvinna väljer att göra abort. Att fatta ett sådant beslut torde inte vara lätt för någon. Om kvinnan känner minsta tvekan kan kuratorn hjälpa till med stödsamtal, råd, samt med en eventuell kontakt med t.ex. socialtjänsten. Vid dessa stödsamtal är det viktigt att landstingets medarbetare är stöttande och lyhörda för kvinnans signaler och tankar. Som vårdgivare ska vi heller inte ifrågasätta, eller komma med alternativa lösningar, för en oönskad graviditet.

20 20 Preventivmedelsrådgivning ges redan vid den första kontakten och i de flesta fall kommer kvinnan fram till ett för henne fungerande preventivmedel. Vid utförande av aborten följs beslutet om preventivmedel upp. Subvention av preventivmedel erbjuds alla kvinnor upp till 26 års ålder. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Anmälan av motion: Samma förmånliga avgifter för pensionärer som för asylsökande Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Samma förmånliga avgifter för pensionärer som för asylsökande. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 142/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Joakim Pripp (SD) har skrivit en motion om att samma avgifter för sjukvård, tandvård och mediciner ska gälla för pensionärer, som för asylsökande och papperslösa. Den 1 juli 2013 trädde en ny lag i kraft gällande hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Den nya lagen innebär att landstingen är skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas utan tillstånd i Sverige subventionerad hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, dvs vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Det är staten som ska bära kostnaderna för de papperslösas vård och landstingen, som levererar vården, erhåller en ersättning för detta. Patientavgiften är densamma som för asylsökande, dvs. 50 kr för läkarbesök i primärvård och specialistvård efter remiss, samt 25 kr för sjukvårdande behandling. Barn och ungdomar som inte fyllt 18 år och som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd har rätt till all slags vård till samma patientavgifter som barn folkbokförda i Östergötland.

21 21 Gällande pensionärer betalar de avgift för öppenvårdsbesök som alla andra, dvs enligt landstingets fastställda taxa. Däremot så finns särskilda bestämmelser gällande slutenvårdsavgiften. Patienter intagna för sluten vård på sjukvårdsinrättning inom Landstinget i Östergötland betalar en avgift relaterad till patientens ålder enligt nedanstående: Ålder Vårdavgift per dag 0-19 år 0 kr per dag år 100 kr per dag 65 w 50 kr per dag Ytterligare en avgiftsbestämmelse som gäller för personer över 65 år är influensavaccination, där det framgår att influensavaccin ges avgiftsfritt till vissa riskgrupper; personer som under året fyller 65 år eller är äldre samt till personer som i övrigt ingår i av Socialstyrelsen fastställd riskgrupp. Vi ser ingen anledning att ompröva avgiftsbestämmelserna i enlighet med vad motionären föreslår. Med hänvisning till ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta a t t avslå motionen. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Anmälan av motion: Skapa en app för Landstinget i Östergötland Joakim Pripp (SD) LiÖ Joakim Pripp (SD) har den 24 september 2013 inkommit med motionen Skapa en app för Landstinget i Östergötland. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 8 oktober 2013, LF 143/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår i sin motion att göra det möjligt att boka tid till vårdcentraler genom en applikation (app) till mobilen samt titta närmare på andra användningsområden för applikationer och inkludera dessa i densamma.

22 22 Det är viktigt med en bra tillgänglighet till vården, i det är de digitala möjligheterna en viktig del. I landstingets treårsbudget slår vi, bland annat, fast att hälso- och sjukvårdens tjänster ska utvecklas genom att fler tjänster görs tillgängliga inom ramen för Mina vårdkontakter, till exempel tidbokning. Landstinget erbjuder idag flera olika webbtjänster via mobilen eller surfplattan som gör det möjligt för invånarna i Östergötland att uträtta ärenden med vården, läsa fakta om sjukdomar och behandlingar, få egenvårdsråd eller ställa frågor och få ett personligt svar. Det sker genom 1177 vårdguiden, det vill säga hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Samarbetet tar sig uttryck i att vi erbjuder olika paketerade webbtjänster mot olika målgrupper och behov; webbplatsen 1177.se, UMO.se och inloggningstjänsten Mina vårdkontakter. Alla dessa tjänster är byggda för att möta den ökande andelen av invånare som surfar via mobila lösningar. Innehållet och designen i tjänsterna anpassas efter den skärmstorlek som surfaren använder vid besökstillfället. Via 1177.se når invånarna i Östergötland all patientinformation från Landstinget i Östergötland. Här finns bland annat 700 ingångar till alla våra mottagningar. Via Mina vårdkontakter kan invånarna boka av och omboka tid, förnya recept och kontakta vården. Under 2014 läggs ytterligare en tjänst till i utbudet, då kommer invånarna även att kunna boka tid på olika mottagningar i Östergötland. Utöver ovan nämnda webbtjänster kan vi genom samarbetet med 1177 vårdguiden erbjuda två appar som riktar sig till gravida och nyblivna föräldrar. BVC-appen hjälper föräldrar att hålla reda på barnets BVC-besök, vikt- och längdkurvor och allmänna vaccinationer och i graviditetappen kan man se bilder och läsa om fostrets utveckling och vad som händer i kvinnans kropp vecka för vecka, under hela graviditeten. Det finns dock några fördelar med webblösningar jämfört med appar, webbtjänster är direkt tillgängliga för alla användare via en webbläsare med olika typer av mobila enheter. Appar kräver att man först hämtar och installerar program från App Store eller Android market. Dessutom är innehållet i webbtjänster till skillnad från appar sökbart i Google.se. Innehållet på en webbplats är mer dynamiskt än en app när det gäller uppdatering av innehåll, om man vill ändra designen eller innehållet i en mobil webbplats blir förändringarna omedelbart synliga. En app däremot, kräver uppdateringar som måste hämtas av användaren.

23 23 Att använda webblösning innebär en lägre kostnad genom att landstinget samverkar i både utveckling och förvaltning som möter invånarnas behov. Om man skapar appar som kan tillgodoses genom 1177 vårdguiden ökar kostnaderna för drift- och förvaltning genom att vi måste uppdatera och förvalta innehåll på fler plattformar. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Förbättra tillgängligheten för hörselskadade Efat Saiady (S) LiÖ Efat Saiady (S) har den 25 november 2013 inkommit med motionen Förbättra tillgängligheten för hörselskadade. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 27 november 2013, LF 187/2013, att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Landstinget i Östergötland har visionen Bra vård och bättre hälsa. Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård, med ett hälsofrämjande synsätt, finns tillgänglig när den behövs. För individer med funktionsnedsättningar krävs det av landstinget att man är extra uppmärksam på deras behov. Varje patient och medborgare ska bemötas utifrån hans eller hennes individuella behov och förutsättningar. Bra tillgänglighet handlar också om att medborgarna ska ges stöd att söka rätt nivå i hälso- och sjukvården. Patientens väg in i vården ska därför underlättas och anpassas efter patientens behov. Det kan handla om information, hjälpmedel, öppettider och rätt kompetens på rätt plats. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården är en av landstinget prioriterade strategiska mål. Tillgängligheten till vården har de senaste åren avsevärt förbättrats och Landstinget i Östergötland har varit bland de bästa i landet men tillgängligheten kan fortfarande bli bättre. Därför fastlade vi i landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner för 2014 att landstinget särskilt ska uppmärksamma uppföljningen av det

24 24 förbättringsarbete som verksamheten deltar i, med målet att enskilda individer med funktionshinder ska uppleva ökad delaktighet/tillgänglighet i samhällslivet. Motionären pekar särskilt på tillgängligheten för hörselskadade. Bland annat nämner hon att det är viktigt att en hörselskadad patient, precis som alla andra patienter, bemöts på ett korrekt sätt och att kommunikationen mellan vården och patienten fungerar väl. Nedan beskriver vi hur landstinget arbetar i nuläget för att möta behoven hos hörselskadade och vad vi anser kan förbättras. Landstingets nuvarande beredskap För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna veta hur de på bästa sätt kan bemöta en patient är det viktigt att relevant information om patienten framkommer. Landstinget i Östergötland har i sitt huvudsakliga journalsystem, Cosmic, valt att samla en del bakgrundsinformation om patienter i något som kallas Gemensamma dokument. Syftet med Gemensamma dokument är att tillgängliggöra väsentlig bakgrundsinformation om patienten. Där finns informationen uppdelad i tre sektioner: Medicinsk bakgrund, Samtycke och forskning, samt Social bakgrund. Vid varje patientmöte ansvarar hälso- och sjukvårdspersonalen för att informationen i Gemensamma dokument är uppdaterad och korrekt. Riktlinjer för detta arbetssätt finns under landstingets intranät Lisa. Under exempelvis Medicinsk bakgrund finns sökordet Hörsel. Där ska information dokumenteras rörande en persons förmåga att uppfatta ljud. Information om en patients hörsel kan innehålla text om hörselnedsättning samt eventuella behov av hjälpmedel såsom hörapparat. Här kan personalen även ange den senast genomförda hörselkontrollen. Regler och riktlinjer Landstinget i Östergötland följer Boverkets Byggregler (BBR) i samband med om- och nybyggnationer. Just nu pågår flera stora fastighetsprojekt inom landstinget. I Linköping pågår en omfattande ny- och ombyggnation av Universitetssjukhuset, Framtidens US. För Norrköping har vi antagit VisIoN 2020 för hur Vrinnevisjukhuset ska utvecklas. I Finspång pågår planering för det nya Vårdcentrum som ska ersätta nuvarande uttjänta byggnad. I Vadstena har vi tagit första spadtaget för en rättsmedicinsk regionklinik, för att på ett säkert sätt kunna ta hand om våra svårast sjuka patienter inom psykiatrin. Alla dessa satsningar görs för att underlätta smartare vårdprocesser och för att tillgodose våra patienters behov.

25 25 Enligt BBR 20, antagen den 18 juni 2013, ska t ex samlingssalar och receptioner förses med teleslinga: Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. Detta har varit landstingets standard sedan i början av 2000-talet. I installationen ingår mikrofon, förstärkare samt teleslinga. I dagsläget finns ingen exakt uppfattning om vilka avdelningar och mottagningar som eventuellt saknar rätt utrustning eller vilka som följer gällande riktlinjer. Ansvaret för nyttjandet av ovan nämnda utrustning och efterlevnad av gällande riktlinjer ligger i dagsläget på respektive vårdverksamhet. Inventering och beräkningar Om varje vårdcentral, tandvårdsklinik och sjukhusmottagning i länet skulle ha ovan föreslagna utrustning blir det uppskattningsvis enheter. Kostnaden för varje installation, inklusive utrustning, är ca 20 tkr. Totalsumman hamnar på tkr. Detta är under förutsättning att ingen har denna utrustning idag vilket naturligtvis inte är fallet. Inom ramen för projekten Framtidens US och VisIoN 2020 görs en inventering av vilka avdelningar/mottagningar/receptioner som saknar denna utrustning vilket kommer att medföra en avsevärt förbättrad utbyggnad av hörselutrusningar på våra sjukhus. I ett kortare perspektiv kan en enkel inventering göras av landstingets centralreceptioner och större mottagningar för att därigenom säkerställa att dessa har erforderlig hörselutrustning. Uppskattningsvis handlar detta om ca enheter. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t uppdra till lanstingsstyrelsen att åtgärda de brister som finns gällande teleslingor mm i landstingets receptioner, a t t uppdra till lanstingsstyrelsen att genomföra en inventering av behovet av annan utrustning i landstinget lokaler för att säkerställa en god tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel, a t t kostnaderna för att säkerställa en god tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel ska täckas av de medel som reserverades inom finansförvaltningen i finansplan , samt