Förbundsplan. för. Denna verksamhetsplan gäller från och med 1 januari 2016 till och med 31 december Datum: Ansvarig: Styrelsen

Transkript

1 Förbundsplan för 2016 Denna verksamhetsplan gäller från och med 1 januari 2016 till och med 31 december Datum: Ansvarig: Styrelsen

2 Sammanfattning Nästa år firar Samordningsförbundet Finsam-Falun (fortsättningsvis Finsam eller förbundet) 10-årsjubileum! Verksamheten har under dessa år utvecklats till att bygga på fyra ben; individinriktade samordnade rehabiliteringsinsatser, samverkansarenor, kartläggning av nya samverkansbehov samt förebyggande insatser. Sista åren har förbundet satsat mycket på förebyggande insatser mot skolan och i år utvecklar vi dessa insatser. Förbundet fortsätter stödja det strukturförändrande arbetet med samverkansmodellen från skola till arbetsliv vars syfte är att elever med lindrig utvecklingstörning eller autism skall få en lättare övergång från gymnasiet till vuxen- och arbetsliv. Dessutom startar vi spår 2 i modellen för att även stödja elever med olika kognitiva svårigheter på både nationella program och IM-programmet. En arbetsterapeut finansieras (tillsammans med folkhälsorådet) på elevhälsan för att arbeta med teknikstöd och andra hjälpmedel som ska underlätta skolgången. Vårt framgångsrika coachingteam fortsätter att testa att arbeta med de indikatorer som NNS i samarbete med Örebro universitet tagit fram för att mäta resultat av samverkansarbetet. Grön förrehabilitering, fortsätter förbundet att finansiera i väntan på att Landstingets avdelning för hälsofrämjande skall kunna söka nya ESF-medel för att utveckla verksamheten. Med Finsam-medel startade Arbetsförmedlingen under hösten 2015 en strukturinsats mot offentlig sektor. Syftet är att fler praktikplatser och jobb skall kartläggas hos de offentliga myndigheterna, för att Finsams behovsgrupper lättare skall få praktik och arbete. Detta arbete skall bli intressant att följa. Nyanlända kvinnor är en ny behovsgrupp för Finsam och styrelsen har beslutat om att bevilja medel till en hälsofrämjande- och motivationshöjande insats för dessa kvinnor. Insatsen skall starta under 2016 och det är primärvården tillsammans med Arbetsförmedlingen som är drivande i samverkan med AIK. I övrigt kommer förbundet att fortsätta att arrangera olika mötesplatser för kunskapsspridning och främjande av samverkan mellan parterna. En viktig mötesplats är de frukostmöten som förbundet arrangerar för parternas personal några ggr per termin. Även andra utbildningsinsatser kommer arrangeras. Antalet arbetsintegrerande sociala företag har senaste åren ökat markant. Det är en positiv utveckling, eftersom dessa företags möjligheter att anställa personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är mycket viktiga. Förbundet kommer fortsätta följa utvecklingen på detta område inom näringslivet genom ESF-projektet Kompetensbyrån 2.0 som förbundet är medfinansiär i. Förbundschefen sitter även med i projektets styrgrupp. Till sist vill vi tipsa om förbundets hemsida samt facebook-sidan Finsam-Falun för att få mer information om aktuella nyheter om förbundets verksamhet. Styrelsen 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning s.2 Del I: FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning av organisationen... s.4 Förbundets behovsgrupp och uppdrag... s.4 Uppdrag och ansvarsområden för referensgrupper till förbundet s.5 Del II: NULÄGE, KRAV OCH BEHOV Styrande dokument...s.5 Verksamhet..... s.5 Prioriterade behov...s.6 Uppföljning och utvärdering av förbundets verksamhet...s.9 Del III: FRAMTID; SLUTMÅL Övergripande mål...s.9 Verksamhetsmål... s.9 Del IV: BUDGET s. 10 3

4 Del I Förutsättningar Beskrivning av organisationen Samordningsförbundet Finsam-Falun, bildades 1 januari 2006 och har sitt säte i Falun. Bildandet grundar sig på Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser SFS 2003:1210. Medlemmar i förbundet är Falu Kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Dalarna. Medlemmarna kallas omväxlande för parterna eller myndigheterna. Samordningsförbundet Finsam-Falun styrs av en förbundsordning som reviderades Samordningsförbundet kallas nedan omväxlande förbundet eller Finsam. Förbundet leds av en styrelse med fyra ordinarie ledamöter samt fyra ersättare. Ledamöterna kommer från de fyra parter som ingår i förbundet. Styrelsen har en mandatperiod på 4 år. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande bland ledamöterna. Styrelsen har anställt en förbundschef med ansvar för att styrelsens beslut verkställs och följs upp. Förbundschefen leder samordningsförbundets utvecklingsarbete och fungerar som en länk mellan de olika referensgrupperna och styrelsen. Referensgrupperna är: - Lokala samverkansgruppen, LSG - Operativa chefsgruppen - Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS), i vilken förbundet även är medlem i. Vid behov bildas även ytterligare samverkansforum som ex.vis. styrgrupper och arbetsgrupper för olika individinriktade- eller strukturövergripande insatser som Finsam driver och/eller finansierar, Förbundets behovsgrupp och uppdrag Förbundets behovsgrupp är personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser mellan flera myndigheter för att nå egen försörjning. Förbundets uppdrag är att genom finansiell samordning av insatser underlätta möjligheterna att för individen uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Förbundet ska också sträva efter en effektiv användning av gemensamma resurser och främja och stödja samverkan för en positiv utveckling av parternas verksamheter. Uppdrag för styrelsen Styrelsen har en uppdragsbeskrivning som heter Arbetsordning för styrelsen. Den är ett komplement till förbundsordningen. Styrelsen ansvarar enligt förbundsordningen för förbundets verksamhet, organisation och förvaltning. Styrelsen skall fastställa förbundets strategiska inriktning och verksamhet genom att årligen senast den 30 november fastställa förbundsplan och budget för kommande år. Styrelsen skall även följa upp och utvärdera mål och resultat för förbundets verksamhet. Uppdrag för förbundschefen Styrelsen har fastställt en uppdragsbeskrivning hämtad från Bilaga till arbetsordningen, som heter Instruktion för förbundets förbundschef. Den reviderades av styrelsen Förbundschefens uppgifter: ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de mål, riktlinjer och anvisningar som styrelsen beslutat och efter den lag som styr förbundets verksamhet. utveckla förbundets verksamhet genom att identifiera nya behovsgrupper, föreslå lösningar i samverkan med parterna och bereda ansökningar inför styrelsens beslut. se till att styrelsens beslut verkställs. förbereda styrelsemöten och rapportera till styrelsen hur verksamheten fortlöper. skriva protokoll på styrelsemötena. se till att insatser och verksamheter utvärderas och följs upp. tar initiativ till nya samverkansformer och deltar i lokala samverkansgruppen, operativa chefsgruppen och andra referensgrupper och samverkansforum 4

5 Uppdrag och ansvarsområden för referensgrupper till förbundet Lokala samverkansgruppen, LSG Lokala samverkansgruppen är en fristående chefsgrupp som fungerar som referensgrupp till förbundet. I gruppen ingår verksamhetscheferna för socialförvaltningens vuxensektion, Arbetsförmedlingen, öppenvårdspsykiatrin, primärvården, arbetsmarknad- kompetens- och integrationsförvaltningen (AIK) samt förbundschefen från Finsam. I gruppen ingår också samverkansansvarig från Försäkringskassan och Landstingets områdessamordnare. LSG tar årligen fram en egen aktivitetsplan. Tillsammans analyseras gemensamma behov som återkopplas till sin verksamhet. Gruppen är en arena för att utveckla samverkan mellan myndigheter och processer utifrån individens samordnade behov. LSG kartlägger nya behovsgrupper samt behov av insatser för dessa behovsgrupper. LSG finns inte i förbundets linjeorganisation och har inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen, utan är ett stöd till förbundschefen vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen vad gäller ansökningar om nya insatser. Operativa chefsgruppen En chefsgrupp bestående av enhetscheferna för socialförvaltningens försörjningsstödsenheter, LSS biståndshandläggare, arbetsmarknadsenheten, öppenvårdspsykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och förbundschefen från Finsam. Gruppen träffas regelbundet för att diskutera hur samverkan och flöden fungerar mellan parterna på den operativa nivån. Nationella nätverket för samordningsförbund, NNS Förbundet är medlem i föreningen NNS, vars ändamål är att vara språkrör för samt stödja och utveckla samordningsförbunden i landet. NNS bevakar den nationella politiken inom Finsam-området samt är ett forum för gemensamt lärande. De anordnar seminarier, konferenser, utbildningar och bildar arbetsgrupper kring gemensamma frågor som rör förbundens verksamhet och uppdrag. Del II: Nuläge; krav och behov Styrande dokument Från statliga styrdokument 1. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser SFS 2003:1210 Övriga styrande dokument 1. Förbundsordningen 2. Arbetsordning för styrelsen samt instruktion för förbundschefen 3. Riktlinjer för upphandling 4. Placeringspolicy 5. Kriterier för ansökan av medel till insatser 6. Nationella rådets rekommendation om storlek på eget kapital Verksamhet Personer som drabbats av ohälsa behöver ofta olika typer av stöd för att kunna ta sig tillbaka till arbetslivet eller till studier. Kombinationer av medicinska, sociala och arbetslivsinriktade insatser förbättrar oddsen för en lyckad rehabilitering. Genom samordningsförbundet samverkar Falu kommun, Arbetsförmedlingen, Landstinget Dalarna och Försäkringskassan kring sådana insatser. Finsam utvecklar samverkan kring rehabilitering genom att arbeta med de fyra benen (fet stil): FINANSIERA Verksamheter där myndigheterna samverkar kan hel- eller delfinansieras med Finsam-medel. Syftet med verksamheterna är att vara experimentverkstad och prova nya arbetsmodeller inom samverkansområdet. De samordnade resurserna skall på ett effektivt sätt bidra till att personer med behov av samordnat stöd skall uppnå eller förbättra sin förmåga att komma in på arbetsmarknaden 5

6 eller börja studera. Vägen till egen försörjning kan vara olika för varje deltagare i tidsperspektiv och i den individuella planeringen. Vår grundidé är att ge våra deltagare möjlighet att utvecklas i egen takt och efter egna förutsättningar kunna nå sina mål. STIMULERA Förbundet fungerar som lärande organisation och skapar förutsättningar för att öka kunskapen inom samverkansområdet genom olika mötesplatser, som t.ex. frukostmöten, konferenser, utbildningsinsatser. IDENTIFIERA Utifrån ett helhetsperspektiv ringar förbundet, tillsammans med parterna in utvecklingsområden för ökad samverkan mellan myndigheterna. Efter att kartläggningsarbetet är gjort stödjer förbundet parterna i den utvecklingsprocess som därefter startar med syftet att förbättra samverkan. FÖREBYGGA Tillsammans med parterna arbetar förbundet med förebyggande insatser av olika slag för att förhindra att personer i riskgrupper drabbas av ohälsa och hamnar i utanförskap. FINANSIERA Individinriktade samordnade rehabresurser Kartläggning av nya samverkansbehov STIMULERA Samverkansarenor; mötesplatser, utbildning mm. FÖREBYGGA Individinriktade förbyggande insatser och/eller strukturövergripande insatser Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas! Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 Prioriterade behov Beslutade insatser Coachingteamet Det coachingteam som förbundet finansierat sedan 2007, är sedan 2012 integrerat i ordinarie verksamhet på Arbetsmarknad-, kompetens-, och integrationsförvaltningen i Falu Kommun. Deltagarna i coachingteamet är år, alla med behov av samordnat rehabiliteringsstöd. Förbundet finansierar drygt två tjänster, dvs. 2,3 åa. Resten av verksamheten finansierar parterna själva. Coachingteamets personal och deltagare har under 2015 deltagit i NNS projekt som pilotförbund för att testa olika indikatorers användarbarhet att mäta resultat. Om projektets resultat visar att indikatorerna är användbara kommer indikatorerna fortsätta att användas för att mäta resultat av verksamheten.(indikatorprojektet avslutas våren 2016.) Deltagarna når egen försörjning genom arbete (med eller utan anställningsstöd) eller studier. Det sker en positiv förändring i deltagarnas utvecklingsprocess mot egen försörjning (mäts med hjälp av uppföljningsverktyget ORS/SRS). Grön förrehabilitering; försöksperiod 1 september december 2017 Landstinget Dalarnas avdelning för hälsofrämjande har under några drivit verksamheten. Förrehabiliteringen till arbetslivsinriktad rehabilitering ute i skog och natur har visat goda resultat. Det ligger därför ett förslag hos Landstingets politiker om att helt ta över verksamheten med Fornby folkhögskola i Borlänge (ägs av Landstinget) som huvudman. Med tanke på Landstingets ansträngda ekonomiska situation är ett beslut om ev. implementering uppskjutet. Samtidigt har verksamheten sett ett behov av att utökas med ytterligare en grupp på grund av ökad inströmning av deltagare. Landstinget har prövat att söka utvecklingsmedel via ESFs utlysningar, men inte lyckats än. Finsam behöver därför finansiera verksamheten ytterligare en period innan Landstinget kan finansiera verksamheten själv. 6

7 Det övergripande målet är att deltagarna skall förbättra sina förmågor för att skapa förutsättningar för att förvärvsarbeta eller studera. Att individerna som deltar i verksamheten uppnår en förbättrad egenupplevd hälsa både fysiskt och psykiskt. Att motivera och förbereda deltagarna inför fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Att individen går vidare till en arbetslivsinriktad rehabilitering. Att individen upplever att arbetsförmågan har stärkts genom grön förrehabilitering. Att samtliga deltagare som genomgått grön förrehabilitering har en personlig handlingsplan för sin egen fortsatta rehabilitering. Att Landstinget Dalarna och/eller andra aktörer efter försöksperiodens slut kan finansiera verksamheten själv. Samverkansmodell skola-arbetsliv, spår 1 Gruppen unga med aktivitetsersättning ökar och för att förebygga att gruppen ska fortsätta öka i Falun, har förbundet tillsammans med parterna arbetat fram en samverkansmodell för en bättre övergång från skoltid till arbetsliv. I modellen ingår gymnasiesärskolan, IM-programmet (elever med autism), LSS, habiliteringen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt Finsam. Modellen sjösattes i augusti 2014 och är fortfarande i en uppstartsfas. I modellen ingår att en arbetsterapeut (som finansieras av LSS) arbetar i skolan. Det fortsatta utvecklingsarbetet är organiserat via en chefsgrupp, arbetsgrupp samt referensgrupp. Förbundschefen fungerar som processtödjare. Att fler av de individer som står till arbetsmarknadens förfogande uppnår någon form av anställning två år efter avslutade studier på gymnasiesärskolan eller IM-programmet. Att rätt personer söker daglig verksamhet enligt LSS och aktivitetsersättning efter utredning av funktions- och arbetsförmåga. Sprida kunskap om att personer, med lindrig utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, via samverkan kan prestera och samspela som andra anställda på en arbetsplats. Att arbetsterapeutens bedömning av funktionsförmåga kan ge kvalitativt bättre underlag för bedömningar när det gäller rätt till subventionerad anställning, aktivitetsersättning, insatser via LSS (daglig verksamhet, boendestöd) etc. Samverkansmodell skola-arbetsliv, spår 2 ; försöksperiod 1 januari december 2018 En ytterligare förebyggande insats startar vid årsskiftet. En arbetsterapeut anställs av elevhälsan för att arbeta med teknikstöd och andra hjälpmedel för elever på gymnasieskolan som på grund av kognitiva svårigheter har svårt att fullfölja sina studier. Elever från nationella program och introduktionsprogrammet hör till behovsgruppen. Finsam finansierar halva budgeten för insatsen. Kommunens folkhälsoråd står för andra halvan. Under våren planeras ett studiebesök till Halmstad för att få kunskap om hur dem arbetar med samma insats där. Studiebesöket samt andra eventuella utbildningsinsatser för arbetsterapeuten kan komma att behöva finansieras av förbundet. Fler gymnasieelever än idag (77%) skall fullfölja sin gymnasiala utbildning. Elever med kognitiva funktionsnedsättningar av något slag skall erbjudas ett varierat och anpassat utbud av teknikstöd, utprovat i dialog med arbetsterapeut och IT-tekniker. Lärare och annan skolpersonal ska ha ökad kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i skola och arbete. Hälsoinsats för nyanlända; försöksperiod ett år från start under vår/sommar 2016 Arbetsförmedlingen har identifierat ett behov av insats för lågutbildade utrikesfödda kvinnor som har låg motivation och en negativ upplevelse av den individuella hälsan. Syftet med insatsen är att genom hälsopedagogiska aktiviteter samt språkinlärning öka motivationen att se möjligheter på arbetsmarknaden direkt eller via studier. Huvudmän för verksamheten är primärvården och Arbetsförmedlingen med AIK som samverkanspart. Individerna i behovsgruppen blir motiverade att ta nästa steg mot arbetsmarknaden. Individerna får genomföra de hälso-, informations- och språkaktiviteter som är nödvändiga för att ta nästa steg i etableringen mot arbetsmarknaden; arbetspraktik, arbete eller yrkesstudier. 7

8 Fler platser och jobb inom offentlig sektor; försöksperiod 26 oktober oktober 2017 Arbetsförmedlingen har anställt en projektledare/processtödjare för att utveckla en ny arbetsmetod för kommunikation och dialog med offentlig sektor när det gäller att finna lösningar på sektorns framtida arbetskraftsbrist. Syftet är att hitta de gamla arbetsuppgifter som rationaliserades bort inom offentlig sektor på 1990-talet och göra dem till arbetstränings- eller praktikplatser samt fler anställningar, för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Finsam finansierar insatsen, men under våren skall dialog tas med Arbetsförmedlingen för undersökning av huvudmannens möjlighet att implementera insatsen tidigare än den satta försöksperioden. Att hitta fler bestående arbetsprövnings- och praktikplatser, dvs platser som finns tillgängliga löpande för placering av personer som är i en fas av arbetslivsinriktad rehabilitering. Att genom kartläggning av arbetsuppgifter inom offentlig sektor, hitta nygamla arbetsuppgifter som omvandlas till anställningar för Finsams behovsgrupp. Att anställdas sjukfrånvaro inom offentlig sektor sjunker, dvs ohälsotalen sjunker. Att fler personer inom Finsams behovsgrupp kommer i egen försörjning. Arbetsintegrerade sociala företag; ESF-projektet Kompetensbyrån 2.0 under perioden 1 sept jan 2019 Inkubatorn Kompetensbyrån är en ekonomisk förening med uppdraget att stötta länets arbetsintegrerade företag. Kompetensbyrån har fått ESF-medel för att kunna fortsätta utveckla sin verksamhet. Finsam är medfinansiär i ESF-projektet som heter Kompetensbyrån 2.0 och förbundschefen sitter i styrgruppen för ESF-projektet. Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. De sociala företagen ska öka sina möjligheter att ta emot individer på arbetsträning. Det ska finnas en etablerad stödstruktur som är ekonomisk och socialt hållbar. Samverkansarenor Parterna har uppmärksammat att olika samverkansarenor, som exempelvis frukostmöten, samverkanskonferenser, föreläsningar, utbildningar, studiebesök etc. är viktiga mötesplatser där parterna kan knyta kontakter och få kunskap om varandras uppdrag och aktuellt som händer inom samverkansområdet. Under 2016 planerar förbundet att avsätta medel för att kunna arrangera utbildningsinsatser som till exempel frukostmöten och konferenser. En idé som föreslagits är att Finsam tillsammans med ex.vis LSG skall arrangera ett seminarie och använda open space-metoden för att diskutera Hur förhindrar vi att ungdomar inte hamnar utanför? Hemsidan, och förbundets facebook-sida är också samverkansforum som uppdateras kontinuerligt med tillgänglig information om förbundets verksamhet. Att parternas kommunikation mellan varandra ökar genom dessa samverkansarenor, att kompetensen om varandras uppdrag ökar och som följd av allt detta att samverkan förbättras. Nya prioriterade behov Tillsammans med cheferna i de olika referensgrupperna analyserar förbundschefen vilka behovsgrupper som är aktuella för samordnat stöd av någon form. Varje höst bjuder dessutom styrelsen in representanter från parterna till en dialogträff för att höra vilka behovsgrupper som ska prioriteras. Nedan följer vilka nya behov som förbundet kommer prioritera att arbeta vidare med under verksamhetsåret 2016: Förebyggande arbete med skolan Elevhälsan medverkar i ett närvaroteam tillsammans med andra aktörer som t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin, socialförvaltningen och habiliteringen. Uppdraget är att fånga upp hemmasittande elever på högstadiet eller gymnasiet och arbeta för att dem skall kunna återgå till sina studier. Det har meddelats Finsam att det finns oklarheter i teamet när det gäller uppdelning av olika ansvarsområden och att det finns behov av samordnare. Behovet är att: Undersöka om närvaroteamet behöver något stöd av Finsam i deras arbete att förbättra samordningen av insatser. 8

9 Utveckling av mottagningsteamet/en Dörr In Mottagningsteamet, grön förrehab, samverkansmodellen skola-arbetsliv med flera, har påtalat att det i ett antal ärenden inte finns någon samordnare/koordinator/ spindel i nätet. Behovet är att: Undersöka om det finns behov av att utveckla mottagningsteamet med en till funktion; koordinator av vissa ärenden. Landstinget Kultur- och bildnings arbete med att starta Krehab Det finns forskning som visar att kultur bidrar till ökad hälsa. Landstingets kultur- och bildning tillsammans med Skådebanan arbetar för att hitta medel hos exempelvis Vinnova för att utveckla en metod för att kunna använda kulturen i rehab- och habiliteringsarbete. Pilotprojekt med grupper av deltagare kommer medverka från Finsams parter om medel hittas till verksamheten. Även en liten summa för medfinansiering från förbundet kan komma att behövas för att kunna starta verksamhet. Behovet är att: Erbjuda nyanlända flyktingar, personer med psykisk- och/eller fysisk ohälsa att medverka i verksamheten Krehab, förutsatt att Landstinget Kultur- och bildning hittar finansiering av insatsen. Uppföljning och utvärdering av förbundets verksamhet Förbundet har, som en av sina uppgifter reglerad i lagstiftningen, att svara för uppföljning och utvärdering av de insatser som förbundet finansierar. Alla verksamheter som har finansiering från förbundet skall rapporteras i SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet), som staten har ålagt alla samverkansinsatser med statlig finansiering att rapportera i. Under hösten 2012 beslutade förbundet att förutom SUS skall uppföljning- och utvärderingsverktyget ORS-SRS användas av dem individinriktade finansierade verksamheter där verktyget passar in. Med finansiellt stöd från Socialdepartementet driver Nationella Nätverket för Samordningsförbund ett utvecklingsarbete med syfte att ta fram gemensamma indikatorer för att kunna mäta jämförbara resultat i landets samordningsförbunds verksamheter. De användbara process- och effektindikatorerna kopplade med mätbara mått skall mäta resultat utifrån deltagar-, medarbetar-, organisations-, samt samhällsperspektivet. Arbetet beräknas bli färdigt under Fram till dess att arbetet med indikatorerna är färdiga att använda, följer förbundet upp sin verksamhet med olika uppföljningsverktyg som passar in i de olika insatserna. Del III: Framtid; slutmål Övergripande mål Det övergripande målet för den finansiella samordningen är att deltagarna i förbundets insatser skall uppnå eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta eller studera. Verksamhetsmål Genom den samverkan och de insatser som förbundet finansierar för de prioriterade behovsgrupperna skall: självförsörjningen öka anställningsbarheten öka Hos parterna skall: kunskapen om samverkan öka samverkan öka mellan parterna de insatser som är framgångsrika skall implementeras (helt eller delvis) i parternas ordinarie verksamheter 9

10 Del IV: Budget 2016 Årets förbundsplan bygger på den budgetram om 4528 tkr som medlemmarna beslutat om. Förbundets egna kapital tillkommer och beräknas användas. Det har prognostiserats till 800 tkr som överskott från föregående år och som förs över till Siffrorna är skrivna i tkr. INTÄKTER Falu Kommun 1132 Landstinget 1132 Försäkringskassan 2264 Totalt anslag 4528 KRINGKOSTNADER Lokaler + städ 50 försäkringar, kontorsm. 60 data, telefoni, medlemsavg, mm PERSONALKOSTNADER *Lön förbundschef för adm. uppgifter 180 Styrelsearvoden 80 Ekonomiadministration 50 Revision 40 Kompetensutveckling 30 ÖVRIGA KOSTNADER Informationsmaterial 15 Inkl tjänst-hemsida Total administrativ kostnad 505 INSATSKOSTNADER Individinriktande Grön förrehab 800 Coachingteamet 1200 Samverkan skola-arbetsliv 350 Hälsoinsats/etablering 500 Strukturövergripande Fler platser och jobb/af 375 Frukostmöten 60 Utbildningsinsatser 80 *Utveckling av samverkan/processtöd av förbundschef 370 Beslutade insatskostnader 3715 Nya behov/insatser Utveckling MT/Koordinator 500 Krehab 100 Närvaroteam elevhälsan TOTALA INSATSKOSTNADER RESULTAT -312 *Noteras bör att förbundschefen majoriteten av sin tid arbetar som processtöd när det gäller utveckling av samverkan och därmed borde större delen av lönen bokföras som strukturövergripande insats. Detta är dock inte möjligt att visa i bokslutet. 10