Julfest. God Jul. och Gott Nytt År! Lördag 7/ kl Folkets Hus, Karlsbyheden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Julfest. God Jul. och Gott Nytt År! Lördag 7/1 2006 kl 15.00. Folkets Hus, Karlsbyheden"

Transkript

1 Lokalområdestidning utgiven av Socialdemokratiska Föreningen i Sundborn Nr 4 December 2005 God Jul och Gott Nytt År! tillönskas alla Sundbornsbor Julfest Lördag 7/ kl (Dagen efter Trettondagen) Folkets Hus, Karlsbyheden Jullekar Film Tomte Trollkarlen Mr Udd Lotteri Servering Alla är välkomna! Sundborns Nytt Sundborns s-förening/folkets Hus/ABF

2 2 Britt Källsröm ordförande Sundborns s-förening INNEHÅLL: Ledare. Kompetensutveckling.. sid 2 Kommunfullmäktige m.m..... sid 3 Konstfruset i Karlsbyheden.... sid 4 Sundbornsprofilen Britt K..... sid 6 Julhälsningar sid 8 En smeds liv på Korså Bruk.... sid 10 Visioner för framtiden sid 12 Snabba förändringar sid 14 Kooperativa, Konsum Backa... sid 15 Tempo erbjuder sid 16 SUNDBORNSNYTT Lokal områdestidning utgiven av Socialdemokratiska Föreningen till hushåll inom Sundborns postdistrikt. Utkommer med 4 nummer per år. Adress: Sundborns Nytt Gärd Hedlund Hobborn SUNDBORN Telefon: Annonser beställes av: Kjell Gustafsson Gärd Hedlund Christina Knutsson Marianne Hedenström Sundborns S-förening Postgiro Tryck: Strålin & Persson, Falun Ledaren! Midnatt råder, tyst det är i husen, alla sova, släckta äro ljusen, tipp, tapp, tipp, tapp. Den gamla julvisan känns säkert igen. Den beskriver litet av känslan inför julen. När Sundborns Nytt delas ut till hushållen i Sundborn passeras vintersolståndet och vi kan se fram emot ljusare dagar igen. Då har vi gjort den mörka hösten, som inte varit så mörk i år. Det har varit ovanligt varmt och ganska ljust. Adventstid hjälper vi upp ljuset med många elektriska ljusstakar, ljusnät, girlanger och mycket annat med lampor i. Upplivande är också adventskonserten med Gubbôle Gille och Sundbornskören i kyrkan. Då lackar det verkligen mot jul. Värmen har också gjort att vi bara sett snö ibland och sedan har det varit grönt igen. Gräsmattorna har varit ovanligt skarpt gröna. Den varma årstiden gör det inte heller möjligt att Hedvallen kan ha is. Idag är det bara konstfruset som är aktuellt. Frånvaron av is är ett allvarligt hot mot bandyns existens och framtid. Barn lär sig inte åka skridskor. Vi kan bara hoppas att det blir så kallt att det blir skridskoskola som vanligt på söndagarna på Hedvallen. På annan plats i detta Sundborns Nytt beskriver Torsten Sundén, som projektledare för KIK:s konstfrusetprojekt, vilka enorma insatser KIK åstadkommit för att åstadkomma en konstfrusen isbana. Det är skam om inte kommunen skulle kunna ge det stöd, som efterfrågas. Kompetensutveckling i äldreomsorgen Äldreomsorgen diskuteras allt mer i takt med att alla 40-talister uppnår pensionsåldern. Dessutom uppmärksammas efterhand brister i äldreomsorgen. En statlig kommitté tillsattes i våras. Kommunerna har sedan dess fått ansöka om statliga medel för att utveckla kompetensen i äldreomsorgen. 247 av 290 kommuner föreslås få pengar av Kompetensstegen, enligt uppgift i LOtidningen. Pengarna skall stödja kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Kommunerna har sökt pengar för att utveckla kompetens i olika ämnen. Allt från att utveckla organisationen till metoder av äldreomsorgen. Ämnen som anges där fördjupad kompetens är önskvärd är allt från dokumentation, demens och rehabilitering till mat. Återigen detta med Lugnet och omlandet. Landsbygden skall också leva. En insats av det här slaget betyder inte bara att det blir en isbana. Det handlar också om att utveckla en bygd. Stötta sammanhållningen mellan människor samt att ge uppskattning till det ideella arbetet. Jag har tidigare skrivit om vikten av att det byggs lägenheter i Sundbornsbyarna, så att man inte skall behöva flytta till sta n, när man inte orkar ha sitt hus kvar. Frågan finns i alla fall nu med i den kommunala kvarnen. Det gäller att få in en fot. Sedan återstår att se hur lång tid det tar innan resultat kan skönjas. Det gäller att vara ihärdig. Det skrivs mycket just nu om tidsbrist. Det stressas och jäktas. Man skall hinna med så mycket. Sätter upp orimliga krav. Man skall vara bra förälder och partner. Man skall göra karriär. Man skall umgås med vänner och bekanta. Man skall ha en viss standard. Osv, osv. Klart att det påverkar användningen av tiden. Tid är annars det enda rättvisa. Vi har alla lika mycket tid på ett dygn och ett år. Sedan kan antalet år vara olika. Så tänk efter. Måste vi göra allt det där. Eller kan det ske på något annat sätt. Var litet ledig i jul och ha trevliga julförberedelser. God Jul och Gott Nytt År Britt Källström Vid vår kontakt med socialnämndens ordförande Renée Andersson får vi besked om att en kompetensutveckling redan påbörjats inom äldreomsorgen i Falu kommun innan möjlighet gavs att söka dessa pengar. Men Falu kommun finns även med bland de sökande som kommer att få del av de riktade kompetensutvecklingspengarna. De pengar man erhåller ger ekonomisk möjlighet till ytterligare utbildning. En utbildning som förhoppningsvis underlättar jobbet samtidigt som det ökar kvalitén och tryggheten inom äldreomsorgen. Totalt fördelas drygt 800 miljoner kr under tre år på förslag från den statliga kommittén. Vissa kommuner föreslås få allt de sökt medan andra föreslås få en del av ansökta medel. I slutet av november beräknas regeringen besluta om pengarna. Ivar Jonsson

3 Kommunfullmäktiges sammanträde i Karlsbyhedens Folkets Hus 8 september 2005 Sundbornsborna inbjöds och några tog tillfället i akt att vara med på sammanträdet. Torsten Sundén hälsade välkommen och informerade om Folkets Hus historia och sedan om Karlsbyhedens IK, speciellt projektet med konstfrusen bandyplan. Kommunfullmäktiges ordförande Karl-Erik Pettersson tackade för ett bra arrangemang och det hembakade brödet som serverades till kaffet. På bilden politikerna som representerar Sundborns gamla socken i Kommunfullmäktige. Fr v Carin Gustafsson (s), Torsten Sundén (c), Christina Knutsson (s). ALLA BARN ÄR ALLAS ANSVAR Mödra-, barn- och skolhälsovård är verksamheter som når i stort sett alla föräldrar och barn. Genom insatser som stöd, rådgivning och hälsokontroller i samarbete med föräldrarna bidrar detta till barn och ungdomars hälsa, trygghet och utveckling. Man arbetar för att stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap genom att stärka deras tillit till sin egen kompetens, empati och problemlösningsförmåga. Föräldrarna har huvudansvaret för barnen men ALLA BARN ÄR ALLAS AN- SVAR. Den RÖDA TRÅDEN inom barnomsorgskola är bra. Man kan följa barnets utveckling bättre och ge eventuellt stöd tidigt. Barn ska må bra i barnomsorgen då gör man framsteg. Elever ska må bra i skolan då kan man ta till sig utbildningen. Vikten av att röra på sig och tänka på vad man äter är något som man bör lära sig tidigt för att må bra. Det är viktigt att barn/ elever får bra förutsättningar för att tillägna sig färdigheterna att tänka, tala, lyssna, läsa, skriva och räkna. Personalen inom barnomsorg-skola är en viktig resurs och gör idag ett utmärkt arbete, trots besparingskrav. Mer resurser behövs så att personal och barn/elever får en bättre arbetsmiljö. Fler vuxna och mindre grupper/klasser. Barnen är vår investering för framtiden. Barn- och ungdomsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Barnaåren är en intensiv tid för såväl barn som föräldrar. Det är många gånger svårt för föräldrarna att orka eller ha tid för att dessutom engagera sig politiskt. Jag vill vara lyhörd för gruppen barn föräldrar. Tänk på att TID är den bästa julklappen, att både ge och få. En julklapp som passar såväl gammal som ung. GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR! Carin Gustafsson s-ledamot Skolnämnden/ Kommunfullmäktige Växtkraften som finns i Sundborns gamla socken! Torsdagen den 20:e oktober 2005 var det samling i församlingshemmet Sundborn. Ett 30-tal personer som har med turismen att göra hade samlats i syfte att profilera och skapa nätverk för vår vackra bygd. Idén till mötet kom från Näringslivskontoret i Falu kommun. Näringlivschefen Hans Aulin och Landsbygdsutvecklare Karin Perers öppnade mötet och till sin hjälp hade de tagit med en representant från Torsång som berättade om hur de hade tagit fram idéer för att attrahera besökare och bilda kontaktnät. Allt för att veta vad grannen kan. Under kvällens möte kom det fram många bra förslag som antecknades av projektledaren Per Rönning. Flera möten kommer att hållas. Du som inte hade tillfälle att vara med på första mötet kan ta kontakt med Per Rönning, telefon , eller mejladress Alla idéer är goda idéer tills motsatsen har bevisats! Kjell Gustafsson (s) Kårtäkt samt vänsterfickan vid Östborn Läget är att Vägverket inte har några pengar men detta tycker jag är mycket märkligt eftersom man kan bygga större vägar och rondeller i vårt närområde. Jag har mejlat till Vägverket och frågat, när kommer dessa åtgärder att göras, men har ej fått besked i skrivade stund (051122). Om ni vill, så mejla Vägverket och fråga. Adressen är: Kjell Gustafsson (s) 3

4 Konstfruset i Karlsbyheden Kommer Inom Kort hoppas man i Karlsbyhedens IK! Den 26 februari 2002 träffades för första gången den av KIK utsedda projektgruppen för Konstfruset i Karlsbyheden utopi eller verklighet. Förutom undertecknad bestod gruppen av Lennart Tilander, Håkan Hedman och Niklas Groth. Efter sammanträdet kunde konstateras att den gemensamma bedömningen mera lutade åt utopi än verklighet. För den listning som gjordes av krav och behov var sannerligen både lång och framförallt kostsam att förverkliga. Markarbeten som erfordrades var bl a breddning och förlängning av nuvarande plan, byggnation av ny 7-mannaplan, den mer än 30 år gamla belysningen måste bytas mot ny mastbelysning. Maskinparken behövde förnyas med byte av traktor och ytterligare en ismaskin inköpas. Tillbyggnad av garage var även nödvändigt. Och sedan grädden på moset en ny frysanläggning i nästan 10 miljonersklassen För den årliga driften räknades dessutom med närmare 0,5 MKr per år. Vidare diskuterades möjligheterna att starta ett KIK-AB för att skattemässigt vinna vissa fördelar om alla dessa investeringar kunde komma till stånd. I lilla Karlsbyheden var detta verkligen möjligt? Med hänsyn till de alltmer besvärliga vintrarna och de mer eller mindre omöjliga träningsförhållandena för framförallt ungdomslagen ansåg vi i gruppen att den enda räddningen för framtiden av bandyn i allmänhet och ungdomsverksamheten i synnerhet var det värt mer än mödan att kämpa vidare i projektarbetet. Den 15 maj 2002 redovisar gruppen bl a att ärendet föredragits för Fritidsstyrelsen, Carlborgssons stiftelse, Byggnadskontoret, Miljökontoret Markägarna, Allmän info för intresserade. Den 5 september 2002 beviljas bygglov för hela projektet. Arbetet i gruppen intensifieras och genom framförallt positiva beslut och signaler från Carlborgssons stiftelse kan vi med frivilliga och köpta tjänster börja de grundläggande delprojekten. Inköp av beg traktor och ismaskin görs, breddning av huvudplanen sker med flytt av avbytarbås.tillbyggnad av garagen sker liksom förberedelse för ny mastbelysning under hösten Den 11 november 2003 skrivs orderbekräftelse på en mastbelysning för båda planerna till en total kostnad om kronor. Belysningen invigs av Britt Källström vid en hemmamatch i januari månad Under sommaren 2004 laserhyvlas huvudplanen och dit körs stenmjöl i stora mängder och tyngder till en kostnad av närmare kronor. Detta möjliggörs genom de momspengar som återbetalats genom att anläggningen flyttats över till Karlsbyhedens IK-AB som även svarar för Årbergsspåret. En lysande affär för att vara lite vitsig! Den 30 januari 2005 anordnas presskonferens på Hedvallen i samband med skridskoskolans verksamhet varvid projektet Isfonden presenteras. Här gäller det att sälja skinnet innan björnen är skjuten dvs sälja rören innan de grävs ner. För kronor kan man köpa ett Diamantpaket och för 100 kronor köper man en rörstump. Detta är det sista projektet innan det slutliga avgörandet sker dvs projektet byter skepnad från utopi eller verklighet till: Konstfruset i Karlsbyheden från utopi till verklighet 4

5 Den 5 oktober 2005 lämnades den slutliga framställningen in till Falu kommunstyrelse varvid följande sammanställning redovisades: Objekt Beräknade kostnader Faktiska kostnader 1. Nybyggnad 7-mannaplan Utbyte belysning Traktor m utrustning Begagnad ismaskin Motorbyte bef ismaskin Tillbyggnad traktorgarage Markarbeten huvudplan Totalt har dessa objekt kostat kronor varav har anslagits från Falu kommun medan resten kronor är bidrag från Carlborgssons stiftelse och egna insatser. Ändock har det egna arbetet inte prissatts. Framförallt planskötare, mekaniker och byggnadsarbetare har utfört ett ovärderligt arbete. De återstående objekten isoleringsmaterial, rör och frysanläggning betingar ett pris om ca 9,6 Mkr. Till detta kommer en årlig driftkostnad om beräknat kronor per år. KIK begär nu av Falu kommun att lämna kommunal borgen för ett lån på 5 Mkr på 15 år samt årligt anslag för drift- och kapitalkostnad om ca kronor. Vid en sådan lösning har KIK (inkl C.fond) lämnat egna insatser om inte mindre än kronor! Som jämförelse kan nämnas att Borlänge kommun begärt att Borlänge BK och Stora Tuna tillsammans skall bidra med kronor så svarar kommunen för resten av en liknande anläggning! I denna kalkyl har inte beräknats några intäkter från vare sig uthyrning i form av träningsläger, istid eller motsvarande och inte heller från Isfonden. Allt detta är plusposter som får minska de årliga driftkostnaderna. Vi i projektgruppen har nu gjort vårt arbete nu gäller det för oss i Sundborn i allmänhet och Karlsbyheden i synnerhet att hålla alla tummar för att de s k Kommungubbarna sträcker sitt intresse utanför Lugnets domäner och ser till att landsbygden i nordvästra delen av Falu kommun (det heter så och inte bara stad) får en andra anläggning i kommunen placerad i Karlsbyheden. Alla ser vi fram emot en invigning av Konstfruset i Karlsbyheden. Den 5 november 2006? Torsten Sundén, Projektledare Julklappstips! Längdpaket Barn Skida, sko, bindning Ord. pris 1.348: Nu 1.150:- Rollerbag 425:- RBK Längdpaket Vuxna Skida, sko, bindning. Ord. pris 3.070: Nu 2.500:- Lånfärdspaket Skridsko, pjäxa, bindning 2.495:- Rollerryggsäck 595:- RBK God Jul önskar vi på SPORTEWA W W W. S P O R T E W A. C O M Sundborn Karlborn m före korsningen (infarten till Sundborn) Öppettider: Mån fre Lörd

6 Sundbornsprofilen Britt Källström Porträttet Härmed presenteras en av Sundborns sockenprofiler Britt Källström. Bosatt på Rommarbacken, har barn och barnbarn. Efter genomgångna examina tidigt engagerad i samhälls- och idrottsfrågor. Bakgrund Kortfattat berättar Britt om sin bakgrund. Hon är en genuin sundbornsflicka och hjärtat klappar för hembygden. Hon bor där tusentals turister sommartid besöker CL-gården, Bergsmansgården Stora Hyttnäs, Hembygdsföreningen Bondes Gård m fl i Sundbornsby. Britt gick tre år i Kartbackens småskola och folkskolan i Sundbornsbys kyrkskola. Därefter blev det studier vid Högre Allmänna Läroverket i Falun. Jag är tacksam att få bo så fint som på Rommarbacken. Hon gifte sig med Sven Källström. De fick tre barn tillsammans och barnbarnen kom med jämna mellanrum. Hennes ledord är Borta bra men hemma bäst. Yrkesverksamhet Sin yrkesverksamhet startade hon på posten, som lantbrevbärare. Så många sundbornsbor har säkert stött ihop med henne vid postlådorna och inne på postkontoret i Sundbornsby. På väg ut i arbetslivet var det en lärorik tid att lära känna både bybor, byar och hur ett samhälle byggts upp och utvecklats, berättar hon. I längden tyckte hon att denna post blev för monoton och raskt marscherat vidare utbildade hon sig till postkassörska och efter något år avancerade hon till postmästare i Sundborn och Falun samt som marknadschef i Posten Region Dalarna och försäljningschef i Posten Region Karlstad (Dalarna, Värmland och norra Dalsland). Hon har många järn i elden och hon är en individ, som vill prestera det optimala. Många gånger står man stilla och stampar, men rätt som det är, så faller poletten på plats. Hon står inte handfallen inför det okända. Och upplever ingen rädsla inför att möta personer i höga samhällspositioner. Man lever och lär för livet, men ibland måste man även vänta och känna efter också, poängterar hon. Hon är en kämpe och vill se bra resultat. Sundborns kommun Hon har länge haft ett starkt intresse för samhällsfrågor, vilket resulterade i att hon fick en hel del uppdrag inom politiken. Före kommunsammanslagningen 1971 då Sundborn införlivades med Falun, var hon en av ledamöterna i Sundborns kommunalfullmäktige. Kopparbergs läns landsting Perioden fortsatte Britt sina uppdrag som ledamot i Kopparbergs läns landsting fick hon ett förtroende som ordförande i direktionen för Säters sjukhus var hon sjukvårdslandstingsråd när det var dags för kommunal- och landstingsval, valdes hon som första kvinna i Sverige till landstingsråd och förvaltningsutskottets ordförande och intog därmed parkettplats i Kopparbergs läns landsting fram till Britt var en av de pådrivande i införandet av mammografiundersökning för länets kvinnor från 40 år och uppåt. En hälsoundersökning som pågår fortfarande alltsedan 1986, men det var inte helt okontroversiellt, berättar Britt. Därutöver har hon varit ledamot i styrelsen för Landstingsförbundet. Hon talar mycket om trygga relationer och ett samhälle i balans och har framförallt stark känsla för just hembygden Falu Arbetarekommun Innan kommunsammanslagningen var alla lokala Arbetarekommuner självständiga. Jul i butiken! Torsdag kl Fredag kl Lördag kl Övriga tider efter överenskommelse Välkommen till Baggärdet, Karlsbyheden! Tfn ,

7 1972 involverades utan undantag de lokala Arbetarekommunerna i Falu Arbetarekommun och s-märktes. I Sundborns s-förening och Sundborns soc dem kvinnoklubb har hon varit ordförande i ett flertal år med Britt som värd jubilerade Sundborns s-förening och kvinnoklubben tillsammans med 125 år. En intern, festlig tillställning anordnad i Karlsbyhedens FH, då medlemmar med familj och inbjudna intog en god buffé, berättade kortfattat om föreningens historia, betittade bilder, tidningsurklipp m m från föreningsstart. Carlborgsons Stiftelse 1995 överlämnade Tage Lindberg, Gråå efter 20 år som initiativtagare till och ordförande för Carlborgsons Stiftelse det övergripande ansvaret jämte klubban till Britt Källström, Rommarbacken, som ansågs ha kvaliteér att handha uppdraget. Stiftelsen som bildades 1973, har som uppgift att ge ut studiestipendier och stöd till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet i Sundborn. Erfarenheter Erfarenheter ger en bred inblick på olika områden framhåller hon. Allt från regional utveckling till kultur, miljövård, politik, idrott m m. I Britts fall klappar hjärtat numera mest för idrotten, som intagit fokusplats, men även en bit politik finns bevarad. Hon har en bred kompetens såväl på nationell som internationell nivå och hon poängterar, att det finns mycket intressant, som man inte vet något om, men då får man börja rota, annars blir inget gjort. Hon anser, att det är viktigt att arbeta fram kanaler, att saker kan påverkas, innan beslut tas. Det går att göra väldigt mycket genom att pröva på lite andra vägar, säger hon, men vi har en sagolik förmåga att fastna i det gamla, men det är ju så. Allt nytt är osäkert, men det brukar gå över och spänningen brukar ta platsen. Hon menar att man får knyta ihop svunna tider med nutiden. Det är av stor vikt att göra mycket gemensamt speciellt för byarna och betonar, att föryngringen måste stödjas i alla avseenden. Vi måste få fatt i människans egna motivation och lära oss leva tillsammans. Korpen Riksidrottsstyrelsen vid riksstämman i Linköping valdes Britt till Korpens förbundsordförande i Sverige. En historisk händelse som första kvinnliga ordförande. Korpen bedriver en bred motionsverksamhet, där alla kan delta ung som gammal, poängterar hon. Man behöver inte tillhöra eliten kort därefter valdes hon som ledamot i Riksidrottsstyrelsen och 1997 som vice ordf. Riksidrottsstyrelsen beskrivs som den samlade idrottens regering i Sverige utsågs hon som Dalarnas Idrottsförbunds ordförande, där hon tidigare varit ledamot i några år. Även detta val blev historiskt, då hon valdes som förbundets första kvinnliga ordförande. Hobbyverksamhet Utöver alla uppdrag tillåter hon sig liksom vi andra att satsa på det egna. Hon tycker om att motionera framförallt åka skidor, promenera och resa. Vintertid tar hon sig en tur litet då och då i Årbergsspåret, som är en tillgång för samtliga sundbornsbor. Sommartid pysslar hon om sitt hus med målning av bl a fönster. Hon planterar blommor och en del köksväxter för husbehov. Avslutning Är vi utan ordförande, vet vi vart vi kan vända oss, om hon i mån av tid kan ställa upp, så avrundas pratstunden. Sundborn i augusti Marianne Hedenström Ge bort ett presentkort* att använda i denna butik värt 500:- eller 1.000:-. För ett värde av 500:- betalar du 400:-. För ett värde av 1.000:- betalar du 800:-. *Presentkortt gäller fr o m 1 januari 2006 Endast ett presentkort per köptillfälle. Presentkortet kan ej bytas mot kontanter. GALLERIAN JUNGFRUN ÅSGATAN 23, FALUN TEL Falu Optik 7

8 Vi önskar alla Sundbornsbor God Jul och Gott Nytt År! SUNDBORN Mobil Telefon/Fax Sundborns Gamla Prästgård Tel Sundbornsgården Stefan Andersson Tel Bilfirma Olle Jansson Lilla Främsbacka Falun Tel Annelie s Salong Husmansvägen 9 Sundborn God Jul o Gott Nytt År BIBLIOTEKET SUNDBORN Tel Öppet: Månd och onsd Tisd och torsd Sundbornbyn Sundborns Hushållningsgille , Sundborns Kyrkliga Arbetskrets Tack för alla gåvor Folkets Hus Karlsbyheden Tel Peter Andersson Mercedes BMW Audi Volvo Tel Dalarnas mysigaste loge

9 SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Vi önskar alla Sundbornsbor God Jul och Gott Nytt År! ENGKVIST TAXI & BUSSAR Sundborn Falun Tel Restaurang Hyttstugan tel Lena & Leif Söderlund SPORTEWA W W W. S P O R T E W A. C O M Sundborn Karlborn 50 Tel Sundborn Thomas Norberg Sundborns Entreprenad AB Kent Andersson Tullkammaregatan 2, Falun Tel Tel, fax Barbro och Leif Kihlström Tel Ronnys Bil & Leasing AB önskar God Jul och Gott Nytt År Föreningen Rostberg Tel Karlsbyn 164, Sundborn Tel Försäljning vard Danholn, Falun Vi önskar alla läsare av SUNDBORNS-NYTT GOD JUL och GOTT NYTT ÅR! DANHOLN i Falun 9

10 En smeds liv på Korså Bruk Uppsats i historia om historisk förändring under tiden 1750 till ca Skrevs under vt -05. I skogarna mellan Dalarna och Gästrikland, alldeles nära sjöarna Hinsen, Hyen och Lilla Logärden ligger ett järnbruk som heter Korså. Där arbetar ett antal smeder och annat bruksfolk med att bearbeta tackjärnet som kommer från Ågs Bruk. En av de här smederna var jag, och det här är en berättelse om min tid på Korså Bruk. Jag heter Olof Eriksson och är född 1851 i Svartnäs där min far arbetade som smed på bruket där. Jag började tidigt arbeta på bruket och det var självklart att även jag och mina bröder skulle arbeta där. Min far hette Erik Andersson och han dog Min mor hette Alma Andersson, född Hedström hon dog Vi var fem syskon som växte upp i Svartnäs tillsammans, tre pojkar, Karl, Gustav och jag och två flickor, Anna och Elin. Jag började i skolan när jag var en sju, åtta år och jag gick där till och från tills jag var tolv år. Men ofta kunde jag inte gå i skolan, det var för mycket att göra hemma, dessutom tyckte jag att det var mer spännande på bruket, där det alltid hände något. Som tolvåring fick jag börja arbeta på bruket med enklare sysslor och jag insåg snart att smedernas arbete var det som var mest spännande, kanske för att min egen far var en skicklig smed. Under åren som gick så lärde jag mig alltmer av smedernas arbete och när jag var ungefär 16 år började jag själv att arbeta som smed på Svartnäs Bruk. Där hade jag kanske också blivit kvar längre än det nu blev. När jag var 18 år så dog min far i lungsot och då bestämde jag mig för att lämna Svartnäs. Mina bröder stannade kvar så jag kände att det fanns någon som tog hand om min mor. Svartnäs Bruk fick sin malm ifrån gruvan i Vintjärn och från Vintjärn transporterades malm också till Ågs masugn och därifrån vidare till järnbruket Korsån. Jag hade hört talas om att det fanns arbete i Korsån, så jag bestämde mig för att bege mig dit och söka arbete. Min far dog på vintern 1869 och på våren 1870 så gick jag över Vintjärn och Åg till Korså Bruk. När jag kom till Korsån hade björkarna precis slagit ut sina löv, och från smedjan hördes ett ständigt dun-kande medan röken steg ur skorstenarna. En bit från smedjan låg herrgården och brukskontoret. Jag gick direkt till brukskontoret och fick där träffa förvaltare Edvard 10 Smejan från sydväst. Södersten. Till min lycka fanns det en ledig plats som smed i ett skifteslag och jag kunde börja arbeta på en gång. När jag fått arbete skrev jag ett brev till min mor och bad henne att sända de få saker jag ägde till Korsån. Några veckor senare kunde jag hämta mina saker som kom ifrån Svartnäs och jag kunde göra mig hemmastadd i mitt nya hem i Korsån. Som smed bodde man i de ganska enkla arbetarbostäder som hade uppförts på bruket. Det var inte stora men fungerade bra. Bruket bestod på den här tiden av en smedja med sex lancashirehärdar och en smälthammare, en dubbelvällugn och fyra räckhammare. Själv arbetade jag vid lancashirehärdarna. I en lancashirehärd så började processen med att omvandla tackjärnet till smidbart stångjärn. Tackjärnet täcktes med ett tjockt lager träkol och sedan sattes blästern igång. En bläster är en anordning som används för att pressa in luft i järnet vilket gjorde att uppvärmningen gick fortare. Sedan började det som kallas för färskning av järnet. Då använde vi järnspett för att se till att järnet inte fastnade vid härdbotten och sedan rörde vi om i det smälta järnet med jämna mellanrum. När smältningen var klar tog vi järnet till smälthammaren där man slog bort en del av slaggen och utarbetade järnet till bättre form vilket kallades för hopslagning. När det var klart delades järnet upp i mindre stycken och fördes sedan vidare till vällugnen. Det var det här som mitt arbete bestod av, ett tung, varmt och ofta enformigt arbete. I vällugnen så upphettades järnet igen och man avlägsnade mer slagg och sedan togs det till räckhammaren. Räckhammaren utarbetade järnet till en stång som formades till en kolv. Kolven värmdes sedan igen och sedan bearbetades den under släthammaren tills det fick rätt utformning. Slutligen stämplades järnet och var sedan färdigt för att transporteras vidare. Korså Bruk gick väldigt bra under den här tiden, några år innan jag kom dit var det faktiskt det av Stora Kopparbergs järnbruk som gick allra bäst var vinsten från Korsån riksdaler vilket kan jämföras med vinsten från t ex Svartnäs som bara var riksdaler och Avesta Bruk uppvisade samma år en vinst på Korsån fick som sagt sitt tackjärn ifrån masugnen i Åg. Ett av brukets största problem under min tidiga tid där var just transporterna av tackjärnet från Åg. Tackjärnet transporterades med hästforor ifrån Åg, ibland ända fram till Korsån, men oftast till lastplatsen i Svartbäcken vid sjön Hinsen. Där hämtades sedan järnet under sommarhalvåret med hjälp av en båt. Det färdiga stångjärnet transporterades sedan över sjön Hyen med hjälp av ångbåten Ellen till Korså station (Källvikens anhalt, författarens anm.) som låg längs Gefle- Dala Jernväg. Allt eftersom tiden gick blev jag allt mer hemmastadd i Korsån och jag kände att Korsån var mitt hem. På bruket fanns en hel del söta flickor, bland dem en dotter till en av smederna. Hon hette Elvira Andersson och hon var en av de sötaste flickor jag sett. Under midsommarfirandet 1873 så kom jag att dansa flera danser med Elvira och vi började prata mer med varandra. Snart hade vi fattat tycke för varandra och vi bestämde oss för att vi ville trolova oss. En tidig höstdag så gick jag och talade med Elviras far Oskar Andersson om att jag gärna ville få hans dotters hand, och då vi hade arbetat många timmar tillsammans så visste han att jag var en bra karl, och utan några vidare betänkligheter gav han oss sitt godkännande. Elvira och jag förlovade oss i oktober 1873, och bröllopet planerades till pingst den kommande våren. Vintern var outhärdligt lång och kall, men till slut började snön att smälta och slutligen blev det vår och försommar och pingsten stundade. Bröllopet skulle hållas utomhus och bruksförvaltare Södersten hade gett oss lov att hålla till i trädgården bakom herrgården. Dagen för bröllopet var en riktigt vacker försommardag och jag och Elvira vigdes utav prosten från Sundborn och efteråt hölls en riktig bröllopsfest. Jag hade tillsammans med Elviras far till och med lyckats kosta på riktiga spelmän från Svärdsjö som kom och spelade. Vi flyttade nu in i en av de större smedsbostäderna och snart var Elvira havande

11 med vårt första barn, som föddes i mars Vårt första barn var en dotter, som vi döpte till Greta. Greta var den sötaste lilla flicka man kan tänka sig, och hon kom att växa upp till ett begåvat barn. Tiden förflöt nu utan några större händelser på Korså Bruk. Arbetet i smedjan var detsamma, och jag och Elvira hade det bra tillsammans. Men hela bruket hade vid den här tiden problem med transporterna av tackjärnet från Åg. Redan 1873 hade en hästbana anlagts från Hinsen till Hyen genom bruket och när den stod färdig så inköptes en ny större ångbåt som svarade för transporterna på Hyen, den kallades Korså I. Ångbåten Ellen flyttade samtidigt till Hinsen och döptes om till Korså II. I början på 1880-talet anlades en järnväg mellan Vintjärn, Åg och vidare till Svartbäckens lastplats, där tackjärnet precis som förr lastades över till båt. Man hoppades att den nya transportsträckan skulle öka Korså Bruks produktion med så mycket som 50 procent. Men de 50 procenten uppnåddes inte och det berodde på framförallt två saker som inträffade vid den här tidpunkten. Dels startade produktionen vid det nyanlagda Domnarvets Jernverk och dels blev det också allmänt dåliga tider. Det här ledde till att år 1885 slutade vi faktiskt att smida stångjärn vid Korså Bruk. Den efterföljande tiden fick jag istället arbeta med smältningen, som fortsatte. Smältstyckena fraktades numer till Domnarvet där de valsades ut. Men Korsån hade tur, för det sades oss att de utländska köparna var tveksamma till valsat järn, och 1887 fick vi återigen börja smida stångjärn i Korsån. Under den här tidsperioden hände förstås också mycket annat i mitt liv och i livet på bruket. På hösten 1877 fick jag och Elvira vårt andra barn, en son som döptes till Alfred, och 1879 fick vi vårt tredje barn, en son som döptes till Erik, efter min far. Korså Bruk hade ingen egen kyrka, men prosten Petterson från Sundborn kom regelbundet hit och höll gudstjänster i den kombinerade skol- och kyrksalen. Men många av de inflyttade smederna nöjde sig inte med det ändå ganska fattiga andliga liv som livet på bruket erbjöd, och de tog med sig väckelserörelsen till Korsån. Elvira blev snabbt fascinerad av de kolportörer som kom och talade i Korsån, men jag var tveksam till dem. Jag ansåg att det var prosten från Sundborn som skulle hålla i det gudomliga, och inte några kringresande talare. Jag ska också tillägga att prosten i Sundborn gjorde vad han kunde för att stoppa predikanterna från att komma till Korsån. Bl a så fick Pettersson igenom ett förbud från bruket om att hålla möten i brukets byggnader. För min del gjorde det inte så mycket, eftersom jag SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Interiör av Smejan. som sagt inte hade så mycket till övers för väckelserörelsen. Men Elvira hade kommit att uppskatta frikyrkomötena och när jag såg hur ledsen hon blev över beslutet så instämde jag lite lågmält i kraven på att få bygga ett eget bönhus, vilket hade rests av två smeder. Frivilliga krafter på bruket skänkte pengar till bygget, och brukets egen byggmästare överlät t o m en tomt där bönhuset kunde byggas satte bygget igång och året därpå så stod bönhuset färdigt så bildades Korså Missionsförening, där bl a lärarinnan på bruket var medlem. Elvira brukade ibland gå på deras möten, och det gjorde inte mig så mycket, så länge som vi officiellt stannade kvar i statskyrkan. Under somrarna så brukade till och med jag ibland vara med på Missionsföreningens aktiviteter. De ordnade till exempel alltid trevliga midsommarfiranden och i juli brukade det hållas ett stort missionsmöte då det kom folk till Korsån från vida omkring. Även nykterhetslogerna har varit och är fortfarande aktiva här på bruket. Vi har både en Templarorden och en IOGT loge. Från början var jag inte särskilt intresserad av logernas verksamhet. Jag förhöll mig rätt bra till alkoholen, och tyckte inte det gjorde något om man tog sig en sup ibland på helgerna. Men allt eftersom logerna fick fler medlemmar så började det ses i allt sämre dager på bruket att dricka, och efter några år så blev även jag medlem i IOGT. Det är inget jag ångrar idag. På IOGT mötena har vi mycket trevligt, och vi ordnar fester som alla på bruket kan delta i, något som är mycket uppskattat. Nykterhetslogerna har på det hela lett till att folket på bruket dricker mindre, vilket har gjort att stämningen vid festligheter är lugnare och trevligare. Allt eftersom åren gick blev det dags för våra barn att börja i skola. Lärarinnan på den här tiden hette Sofia Mattsson och hon kom ifrån Bohuslän. Hon undervisade brukets barn i den kombinerade skol- och kyrksalen. Den gamla skolan började dock bli för liten, då antalet barn ökade kraftigt. Det dröjde dock till 1889 innan ett nytt och större skolhus byggdes. I det nya skolhuset fanns både en sal för småskolan och en sal för folkskolan. I huset fanns också två lärarbostäder. När fröken Mattsson gick i pension 1885 efterträddes hon av en folkskollärarinna vid namn Anna Sallin och hon fick 1889 sällskap av Augusta Lindström som var brukets första småskollärarinna. I brukets skola fick våra barn en bra och gedigen utbildning På Korsån hände det inte så värst mycket ovanliga saker, jag arbetade mest, och ibland ordnades det festligheter. Men en väldigt speciell händelse skedde under min tid på bruket, nämligen björnjakten Några kolare hade på hösten 1885 sett björnspår och ett björnide öster om Korsån och Bergslaget bestämde sig för att anordna björnjakt under vintern Till den här björnjakten så bjöd man in kronprins Gustaf och prins Eugén tillsammans med ett jaktsällskap. Kungligheterna skulle bo på herrgården, och föreståndarinnan för hushållet, Mamsell Tunell fick mycket att göra för att förbereda allt. Dagen efter sällskapets ankomst så gav de sig iväg ut på björnjakt och lyckades fälla en björnhona och två björnungar. Det sades att det var kronprinsen själv som fällde björnhonan. Det hela var en händelse som hela Korsån talade om långt därefter, för det var inte var dag som självaste kronprinsen kom på besök. Jobbet på bruket var hårt, och många dog i ung ålder. I Korsån har vi en egen kyrkogård, en liten bit från bruket nere vid Lilla Logärdens strand. Där kan de döda vila fridfullt under träden, alldeles nära vattnet, på lagom avstånd från bruket, så att dunkandet från smedjan fortfarande gör sig påmint. Jag arbetade på bruket ända fram till 1908 då jag fick lov att avbryta mitt arbete på grund av att jag skadade min rygg. Våra barn är nu i skrivande stund, 1910 sedan länge utflugna. Vår dotter gifte sig med en ung smed och de flyttade sedan till Sandviken då hennes man fick ett bra arbete på järnverket där. Vår äldste son Alfred följde i mina fotspår och arbetar här på bruket som smed. Vår yngste son är också kvar här i trakterna och arbetar i skogen. Jag har aldrig ångrat att jag vandrade hit till Korsån och började arbeta här. Här har jag mitt liv, och jag har levt ett på många sätt bra liv. Olof Eriksson Korså Bruk, vintern Källförteckning: Böcker: Korså Bruk i ord och bild - minnesbok av Föreningen Korså Vännerna..Sidorna: 7-13, 19-26, 59-63, 67-69, Dalarna, utgiven av Utbildningsförlaget Brevskolan Sidan 62 Stora Kopparbergs Bergslag En studie över den förindustriella epoken av Sture Kristiansson. Sidorna: Internet: 11

12 Det var bättre förr finns det många som klagar. Men hur var det egentligen? En titt i backspegeln kan vara nyttig ibland. Alla tillsammans ger visioner för framtiden. Som 40-talist född under krigsåren finns i min backspegel en strävsam tid. Mina farföräldrar hade köpt till lite jord till soldattorpet för att kunna livnära sin familj under de svåra åren. Det var den tidens framtidsvisioner. För mina föräldrar var stället för litet för att livnära vår familj. Självförsörjning från det lilla jordbruket kompletterades med fars yrke som målare för att få det att gå ihop. Vi barn fick hjälpa till så fort vi kunde. Potatisen som skulle ner och upp ur jorden. Vedförsörjning, höbärgning samt så och skörda i en tidsålder då motordrivna hjälpmedel saknades var ett tungt jobb. Tre km väg var för kort sträcka för att få åka skolbuss. Redan från första klass fick jag cykla, gå eller åka spark. På femtiotalet fanns ingen utbyggd enhetsskola. Efter 7 års folkskola fick man sikta in sig på en yrkesutbildning. Det var få av oss som hade föräldrar med sådan ekonomi att vi kunde fortsätta med realskola och studentexamen. Jag kan skatta mig lycklig som fick en av 8 platser vid elektrikerlinjen vid landstingets enda yrkesskola. 12 SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Visioner för en framtid! En gigantisk omställning från oljeberoende har inletts. Miljövänligare energislag utvecklas. Energiomställningen är en stor framtidsfråga. Men elkraftindustrin utnyttjar situationen och klipper ut övervinster och direktörsbonusar på ett ogenerat sätt. Världens idag kända oljereserver har ett slut. Forskare på olika områden börjar varsla om att vi passerat den tidpunkt när oljeutvinningen haft sin topp. Tillgången på olja kommer därför succesivt att minska. Vi står i början av en stor omställning till fordon som går att köra med andra drivmedel. Intresset för etanolbilar och olika typer av hybridbilar som kan drivas på alternativa bränslen och el tillsammans har skjutit fart. Alternativ uppvärmning Men det är inte bara våra fortskaffningsmedel som är beroende av oljan. Från mitten av 1900 talet har oljan varit en billig och säker uppvärmningskälla till våra bostäder och arbetsplatser. Men likt oljekrisens tid på 1970 talet upptäcker vi nu att villaoljan når det ena hissnande priset efter det andra. Höga värmekostnader Allt fler börjar se över sina uppvärmningskostnader. Pelletseldning installeras i befintliga villapannor och allt fler slänger ut den gamla pannan och investerar i en värmepump. Bergborraggregaten syns allt oftare. På en dag borrar de ca 150 ner i berget där värmen hämtas ur berggrunden. En outtömlig värmekälla som värms upp av solen. Investeringen kostar lite mer men betalar snabbt igen sig om man jämför med stigande oljepriser. Modiga beslut krävs Att världens oljetillgångar kommer att drastiskt minska har varit känt sedan länge. Men hittills har vi upplevt ett ljumt intresse för att utveckla alternativa enegikällor. Stora ekonomiska intressen blockerar en utveckling. Det krävs modiga politiska beslut för att styra upp utvecklingen till en säker och varaktig omställning till andra energislag. Men i det land som vågar ta dessa beslut kommer också utvecklingen av alternativ energi att gå snabbare. Våra naturtillgångar genom vattenkraft tillsammans med de kärnkraftverk vi byggt har sett till att vi tidigare haft billig elenergi i Sverige. Det har bl a gett svensk industri konkurrensfördelar. Men med den fria prisbildningen som avregleringen förde med sig stiger även elpriserna nu på ett okontrollerat sätt. Som ung såg man bara möjligheter. Utbildning gav jobb. Jobb gav en ekonomisk frihet. Det fanns visioner för framtiden och jag såg fram emot varje utveckling i samhället. Egentligen har man fått uppleva en fantastisk utveckling. För våra ungdomar är det idag självklarheter eftersom man föds med det utan att ha behövt uppleva tidigare strävsamma år. Utifrån det perspektivet är följande fråga given. Färdiga med välfärd? Välfärd är ett stort ord. Men vad betyder det? För oss socialdemokrater är välfärd att vara trygg när livet förändras, när du blir äldre eller familjen blir större. Och att vara trygg när det oväntade sker, om du förlorar ditt jobb eller blir sjuk. Men välfärd handlar också om bra förskolor som inte kostar skjortan, om bra skolor där alla barn får kunskap och chans att utvecklas, om en sjukvård som vi alla vet finns där när vi behöver den. Om att tänderna inte skall vara ett klassmärke. Om att få åldras med värdighet. Vi tycker, till skillnad mot en del andra, att vi skall betala för denna trygghet gemensamt. Du och jag. Alla tillsammans. Var och en efter förmåga. Om vi är alla tillsammans finns visioner för framtiden! Ivar Jonsson Energiomställning stor framtidsfråga Övervinster och direktörsbonusar på ofattbar nivå Elkraftbranschen kan ogenerat sätta priserna efter vad det kostar i Europa att med olja och kol producera den sista kilowattimmen på toppen. De övervinster som uppstår i Sverige är på en ofattbar nivå och hämtas ur landets naturtillgångar. Härtill tilllämpas ogenerat bonusprogram i miljardklassen för ledande personer i bolagen. Sedan avregleringen har även utländska intressen tagit över stora delar av den svenska elkraftsbranschen. Det måste vara något grundläggande fel när utländska koncerner kan ta över ägandet och avkastningen av svenska naturtillgångar och plocka ut dessa vinster. Även här krävs modiga politiska beslut. Ivar Jonsson

13 Diskriminering av utländska arbetare Nu avslöjas att de lettiska arbetarna var utsatta för kraftig löneoch social dumping. Tidningen Dagens Nyheters repriser liksom Svenskt Näringslivs ställningstaganden är klart diskriminerande av utländsk arbetskraft. På kultursidorna fortsätter tidningen Dagens Nyheter sin repris att ondgöra sig över Byggnads orimliga krav i Vaxholmskonflikten. När Vaxholms kommun anlitade det lettiska företaget Laval för sitt skolhusbygge begärde Byggnads Stockholmsavdelning att få teckna kollektivavtal med företaget. För hela fackföreningsrörelsen är det en hederssak att samma villkor skall gälla oavsett vem som utför arbetena. Det är lika viktigt som att ingångna kollektivavtal följs. Det är en del av den svenska modellen som i decennier har lagt grunden för att arbetsfred skall råda och ge möjlighet till utveckling av de svenska företagen. Ny ägare Byggnads krav var alltså ett undertecknat kollektivavtal. Lönerna blir en fråga för förhandlingar därefter. Men företaget Laval ställde frågan om löneläget i Stockholmsområdet innan man ville gå in i vidare avtalsdiskussioner. Eftersom de översteg Lavals ordinarie löner i Lettland avböjdes fortsatta diskussioner. Flera möjligheter, som avvisades När Laval vägrade teckna kollektivavtal tillkallades medlare precis som lagstiftningen föreskriver. Under ledning av en av landets mer erfarna medlare, Claes Stråth, vägrade Laval fortfarande att teckna kollektivavtal. Vid de efterföljande förberedande förhandlingarna i Arbetsdomstolen erbjöds på nytt Laval möjligheten att teckna kollektivavtal för att slippa fullfölja rättsprocessen i frågan. Laval har i olika medier påstått sig intresserad av att teckna kollektivavtal. Men med de möjligheter de haft såväl under Vi bakar godaste pizzorna i trakten! Prova själv OBS! Vi använder godaste ostblandningen Äkta skinka, svenskt kött och färska varor Blomstervägen 2 Sundborn Öppettider: Maj aug Sept April tis tors , fred sönd Måndagar Stängt statlig medling och under förhandlingarna i Arbetsdomstolen avslöjas deras uppgifter som lögn. Löne- och social dumping Till svenska medier har Laval uppgett att man enligt Lettiska avtal tänkte betala sina arbetare kr per månad. Men även det är lögn. Byggnads facktidning Byggnadsarbetaren har intervjuat de lettiska arbetarna. Den lön de fick låg mellan 20 och 35 kr per timme som motsvarar 3500 till 6000 kr i månaden. Uppgifterna är kontrollerade hos det Lettiska skatteverket enligt LO-tidningen. Med andra ord är det fråga om en klar lönedumping. De lettiska byggnadsarbetarna inlogerades härutöver i fyrabäddsrum där 30 personer delade på en toalett och två duschar. Tala om social dumping! Året är Det är i lag förbjudet att diskriminera någon på grund av ras, etnisk tillhörighet, kön eller hudfärg. Ändå ondgör sig såväl Dagens Nyheter som företrädare för Svenskt Näringsliv över att Byggnads kräver samma villkor för utländska gästarbetare som för våra svenska arbetare. Man undrar, hur kan Dagens Nyheter och Svenskt Näringsliv år 2005 fritt få framföra sådana diskriminerande uppfattningar om utländsk arbetskraft? Prövningen av den svenska modellen med kollektivavtal och ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden framstår allt mer som en av de stora frågorna i 2006 års politiska val. Ivar Jonsson Alternativ el Efter en folkomröstning har ett politiskt beslut tagits om att ej bygga fler kärnkraftverk i Sverige samt att även avveckla de kärnkraftverk som redan byggts och tagits i drift. Stängningen av Barsebäck vid Öresund är det första kärnkraftverket som tagits ur drift. Oskarhamns och Forsmarks kärnkraftverk skall på sikt även avvecklas. Effektivisering av elanvändningen ingår som en del i omställningen. Men omställningen till alternativ el är i övrigt inte okontroversiell. Naturintressen och ekonomiska intressen kolliderar. En avveckling av ett energislag får inte innebära nya miljöproblem. Härutöver bedöms elenergianvändningen öka trots effektiviseringar bl a genom omställning från oljeberoendet. Enligt uppgifter i LO-tidningen uppskattar branschorganisationerna att elproduktionen kan utvecklas på följande sätt till år 2020, mätt som terawatttimmar Vindkraft 0,8 27,5 Solenergi 0,1 2,1 Bioenergi 101,0 160,0 Effektiviseringar 0,0 62,0 Vattenkraft 67,0 67,0 Totalt 168,9 318,6 Det skall jämföras med total förbrukning av el och värme inom industri, bostäder och service som under 2005 bedöms till 311 terawattimmar. Ivar Jonsson Om-, till- och nybyggnad samt kakel-, klinker- och målningsarbeten Godkänd av Byggkeramikrådet Thomas Norberg Tullkammaregatan 2, Falun Tel Tel, fax

14 Beskedet om att Grycksbo Bruk är till salu kom inte som en total överraskning. Papperskoncernen har haft lönsamhetsproblem och följer nu en generell trend i näringslivet med alltmer utav specialisering. Grycksbo har en stor del av Europamarknaden för det finpapper som man tillverkar. Det här borde borga för att bruket blir kvar, och till och med kan utvecklas i rätt företagsgruppering. Den instinktiva reaktionen från många är annars att detta kan vara slutet för bruket. Att en försäljning blir ett historiskt slut på industriell produktion i Stora Kopparbergs/Stora Ensos regi inom våra kommungränser är otvetydigt. Men bruket har inte varit olönsamt något av de senaste tuffa åren och har bra produkter som det finns en stabil efterfrågan på. Stora Enso kommer också i framtiden att vara en tungviktare i regionen, även om det i Falun kommer att handla om forskning och utveckling samt SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Snabba förändringar kräver tydlig framtidsstrategi och samarbete koncernadministrativa funktioner med 100 respektive 250 anställda. Papper, grafisk industri och trä kommer fortsatt att vara en viktig näring, även om ägandet förändras. Förändringar av det här slaget är inte heller något nytt. Stora Kopparbergs järnbruk i Borlänge blev SSAB för 35 år sedan, och förra året slog Korsnäs och StoraEnso samman allt skogsinnehav i det gemensamma bolaget Bergvik, med säte i Falun. Till detta kommer också Scania Axlars besked om att de ska se över sin verksamhet vid tre svenska produktionsanläggningar, däribland Falun. Drygt 700 personer är idag anställda hos Scania och dotterbolaget Dynamate i Falun. Det kan bli tufft att behålla fabriken intakt i Falun, men vi gör allt för att säkra en fortsättning. Kommunen är aktiv och har kontakt med både Scania och Stora Enso för att ta reda på vilket sätt vi kan fortsätta att stödja och underlätta för dessa två, för Falun mycket viktiga anläggningar. Jobben finns kvar, och ökar till och med när det gäller Stora Ensos administration. Detta är ändå en påminnelse om att nya förutsättningar inträder allt snabbare och allt oftare. Jag för min del tänker på det nya lokala tillväxtprogrammet som vi har antagit och kommunicerat vid ett antal väldigt positiva träffar. Med tanke på förändringarna i kommunens näringsliv så känns nu arbetet som vi lagt ned på programmet ännu viktigare. Att vi har bestämt vad som ska bära oss in i framtiden. Vilka branscher och företeelser som vi ska satsa extra på för att skapa ny tillväxt och nya arbetstillfällen. Programmet är dessutom så brett att det passar till allt ifrån familjen som är på väg att överge storstaden till företaget som vill öppna ett nytt kontor eller produktionsanläggning. Grunden är en god livsmiljö kombinerat med bra kommunikationer och ett öppet och tilllåtande klimat. Jag vill rikta ett stort tack till alla som bidragit till programmet i arbetsgrupper, på olika möten och genom tips och idéer! Vårt utgångsläge är bra. Befolkningsökningen på 260 personer hittills i år, ett starkt, friskt och offensivt näringsliv samt balans i kommunens och landstingets budgetar. Det här gör att jag är full av tillförsikt när det gäller kommunens framtid. Men då måste vi ständigt vara aktiva. Hitta nya vägar, hjälpas åt och samarbeta. Då blir ett bra Falun ännu bättre! God Helg! önskar Jonny Gahnshag (s) Kommunstyrelsens ordförande Elinstallationer och reparationer Väggfärg som Väggfärg. inom egna hem, fritidshus, företag, hyresfastigheter och jordbruk Jörgen Finn Blixbo Är bara det bästa gott nog när det gäller ditt hem? Då vet du att det är skillnad på färg och färg. Lady Vägg 10 är lätt att arbeta med, torkar snabbt och har extra bra täck- och vidhäftningsförmåga. Välkommen in så får du inspiration, nya färgkartan, plus alla råd och tips du behöver. Köp 3 liter Lady Vägg och få ett nummer av Plaza Interiör på köpet! Tills du målat med Lady. Tel Mobil DANHOLN Öppet: Vardagar Lördagar

15 Bakgrund Dalarnas första konsumbutik öppnades enligt uppgift 1858 i Kloster Långshyttan. Målsättningen var att skapa medlemsägda butiker. Ideén väcktes i samma veva som arbetar-, nykterhetsrörelsen m fl etablerades i mitten på 1800-talet. SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2005 Kooperativa 1858 I början på 1900-talet växte den ena konsumbutiken efter den andra fram. Vi är många, som minns hur våra mödrar samlade på kvitton och fick några kronor i återbäring per år. Borlänge blev centralort för den samlade kooperationen i Dalarna. På 1960-talet fanns runt 264 st. butiker i länet fördelade på snabbköp, varuhus och diversebutiker bildades föreningen Konsum Dalarna finns det runt 38 konsumbutiker kvar i länet. Konsum Backa - Sundborn Åren 1832 till 1947 hyrde Konsum lokaler i Såg- och Tegelbrukets kontorsbyggnad avsedda att användas som butik. Ingången till Konsum Backa låg på den rektangulära gaveln mittemot farleden Falun Svärdsjö innan länsväg 850 byggdes på 1960-talet. I dag har Backa Fritid sin verksamhet i huset. Backa där fanns en gång en storindustri med flertalet anställda bybor m.fl. Det är en mindre by, där många sundbornsbor varit beroende av Backas storindustri för sitt uppehälle, som mättat många munnar Såg & Tegelbruket i Backa. Där var hundratals anställda på 1930-talet. Många handlade i byns handelsbodar. Backa ligger, där länsväg 850 Svärdsjö Falun korsar Sundbornsån i folkmun kallad Backa-bro. Backa såg- och tegelbruks kontorslokal Med läget intill gamla landsvägen Falun- Svärdsjö användes denna fastighet från begynnelsen som kontorslokal för Backa Såg & Tegelbruks tjänstemän. På övervå- ningen residerade kamreren och kassören och bottenvåningen delades av tegelmästarna Andersson och Södergren. Uppepå byns högsta punkt ligger Backa Herrgård. Där bodde disponenten bildades Sundborns Konsumtionsförening hyrde Konsum nedre våningen i Backa Såg & Tegelbruks kontorslokal. Där etablerades en konsumaffär kallad Konsum Backa. Där inryms idag Backa Fritids lokaler upphörde Konsum Backa. Lokalen byggdes om och brukades som matsal för Såg- och Tegelbrukets arbetare. Här bodde även kockan med familj. På senare år byggdes ånyo lokalerna om och nyttjades som bostadslägenhet fram till 1973 av familjen Lennart Westlund, som numera bor i egen villa i Danholn. Föreståndare Konsum Backa: 1. Lingvall, Karl Hjalmar Ahlström, Jonsson En av de sist butiksanställda var Märta Göransson, Utanmyra. Folke Runström anställdes som springpojke under den period då Hjalmar Ahlström var Konsum Backas föreståndare. Sundborn i juli Marianne Hedenström Referenser: Information av butiksanställda, bybor och Anders Hagel berättade per tel. om Kooperativas tillkomst. ALLDELES I SLUTET AV OKTOBER TÄNDES DEN ELFTE KOLMILAN I ROSTBERG. En mila har alltid ett kvinnonamn. Denna gång Disa. Kjell Jonsson och Bengt Andersson hade huggit virke samt rest milan och sedan var det dags att tända.efter knappt två veckor var det dags att riva ur milan. Ett sotigt, rökigt och varmt arbete. Som syns på bilden läggs träkolen i långa strängar för att ytterligare svalna. Vissa kol glöder och då får man försiktigt stänka vatten på dem. Säkert kommer många inför grillsäsongen att köpa Rostbergs grillkol komna från milan Disa. 15

16 SUNDBORNS NYTT nr 4 December En affär att lita på! Välkommen till din Tempobutik Erbjudandet gäller vecka Intresseanmälan Vi på Paletten vill gärna veta om det finns intresse att få varor handlade per telefon och sedan hemkörda. Ring eller skicka in/lämna in intresseanmälan till oss. Ja, jag är intresserad och vill veta mer Namn:... Adress:... Telefon:... Handla andra varor för 300: så får du köpa en back 33 cl Julmust, Öl eller Vatten för 10:-+pant Julafton Juldagen...Stängt Annandag Jul ÖPPETTIDER Nyårsafton Nyårsdagen...Stängt OBS! Onsdag 21/12 öppet till Vi på Paletten önskar er alla God Jul och Gott Nytt År! OBS! Anmälan är ej bindande Vårt tel nr Paletten Tel

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Boende som har allt. Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna

Boende som har allt. Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna Boende som har allt Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna Vi bygger nytt Nära storstaden och naturen Mitt i Kinna, bara ett stenkast från affärscentrumet Mor Kerstins torg bygger Marks Bostads AB

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Trevlig fortsatt sommar och

Trevlig fortsatt sommar och Utgivare: Åsens Byråd Årgång 16 Nummer 7 Juli 2014 Hej igen Det blir visst en månad till som ni får dras med mig. Nu närmar sig bygdeveckan traditionsenligt och det blir mycket att hinna med för alla våra

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund Tfn: 0911-70253 E-post:

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Bybladet. Juni 2015. Bybladet innehåller:

Bybladet. Juni 2015. Bybladet innehåller: Bybladet Juni 2015 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Nya styrelsen och ansvarsområden Städdagen den 9/5 Fasadprojektet Takprojektet Bollspel förbjudet på innergårdarna Nya trafikskyltar i området

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

GRUMS Kommun i Värmland

GRUMS Kommun i Värmland GRUMS Kommun i Värmland www.grums.se ATT BO I GRUMS Grums är centralt beläget mellan städerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Här finns också knutpunkten mellan de båda Europavägarna E 18 och E 45. Vår kommun

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Bybladet. December 2014

Bybladet. December 2014 Bybladet December 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Oförändrad årsavgift Datum för årsstämman 2015 Motioner till årsstämman Information från valberedningen Våra informationskanaler Snösäsongen

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

MOBACKEN KOOPERATIVA FÖRSKOLA

MOBACKEN KOOPERATIVA FÖRSKOLA FÖRÄLDRAINSATS MOBACKEN KOOPERATIVA FÖRSKOLA ENDAST DET BÄSTA ÄR GOTT NOG ÅT VÅRA BARN www.mobackensforskola.se Kanske görs ett besök hos bonden för att få lära dem mer om djur och natur. Att placera sina

Läs mer

Protokoll extra årsmöte 19 juni 2012 Originalprotokoll, undertecknad av ordförande och justeringsman, finns hos sekreteraren.

Protokoll extra årsmöte 19 juni 2012 Originalprotokoll, undertecknad av ordförande och justeringsman, finns hos sekreteraren. 1 Protokoll extra årsmöte 19 juni 2012 Originalprotokoll, undertecknad av ordförande och justeringsman, finns hos sekreteraren. SAMMANFATTNING * Näringslivsbolaget bildat, Vd håller på att rekryteras *

Läs mer

Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI. Sida 1

Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI. Sida 1 Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI LÅDBILS RÄJSET FÖR FUN PÅSE MED PENGAR TILL SIKFORS DIRTBANA Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL:

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga.

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Till Företaget/I jobbet Uddeholms Hotell & Konferens ligger 9 mil norr om Karlstad, 1 tim med bil, mitt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Barbro Johansson, kontorschef Nina Thiel, resultatenhetschef Väsby Vård och Omsorg Lidia Wasniewski, controller Jenny Magnusson, nämndsekreterare

Barbro Johansson, kontorschef Nina Thiel, resultatenhetschef Väsby Vård och Omsorg Lidia Wasniewski, controller Jenny Magnusson, nämndsekreterare Produktionsstyrelsen 2012-05-15 1 Plats och tid Beslutande Messingen, Love Almqvists torg 1, lokal: Ragnvald Tisdagen den 15 maj 2012, klockan 19:00-21.40 Ledamöter: Johan Hjelmstrand (M), ordf. Kent Hjalmarsson

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 3. 2015

DHR Ängelholm NR. 3. 2015 DHR Ängelholm NR. 3. 2015 Utsikt från hotellets altan på sommarresan 2015 i Bohuslän ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Årgång 56 nr 5 2013 V - N Y T T

Årgång 56 nr 5 2013 V - N Y T T Folkdansens Vänner, Malmö F Årgång 56 nr 5 2013 V - N Y T T Ordföranden har ordet MEDLEM Det har börjat bra med torsdagsdansen då FV:are och SGV:are i trevlig samvaro ökar sitt kunnande i dans och dessutom

Läs mer

Särskiljande från de stora byggvaruhusen Mer image än sälj Kunskap: färgsättning, inredning, moodboards Inspirerande texter Unika kompetenser Service

Särskiljande från de stora byggvaruhusen Mer image än sälj Kunskap: färgsättning, inredning, moodboards Inspirerande texter Unika kompetenser Service Nytt annonskoncept 2012 ANNONSERNA TIDIGARE... Särskiljande från de stora byggvaruhusen Mer image än sälj Kunskap: färgsättning, inredning, moodboards Inspirerande texter Unika kompetenser Service Stor

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 )

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Plats och tid: Nämndhuset kl. 9.00-10.30 Beslutande: Torbjörn Parling, ordförande Bengt-Olov Persson Marian Väpnargård Ersättare: Övriga deltagande: Inger

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

SKIDSPÅR i DALA-JÄRNA i mån av bra snötillgång:

SKIDSPÅR i DALA-JÄRNA i mån av bra snötillgång: SPORTLOVSPROGRAM 2015 SKIDSTUGAN I VANSBRO: Skidspår alternativt från 2 km till 10 km, elljusspår 2,5 km. Grillplats med slogbod. VAIK SKIDOR för upplysning telefonsvarare 0281-713 01 SKIDSPÅR i DALA-JÄRNA

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010 Föreningsnytt Februari 2010 PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet Uppsala föreningsråd Svartbäcksgatan 58 753 33 Uppsala Telefon: 018 14 49 14 E-post: info@uppsalaforeningsrad.se Hemsida:

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Våren 2015. Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet

Våren 2015. Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet Våren 2015 Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet MOTIONSDANS OBS! Ny lokal, ny tid och ny dag: Vallmogården 3 km norr om Malung

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 19 Fredag 20 maj 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 19 Fredag 20 maj 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 19 Fredag 20 maj 2011 NORRBOTTEN Vargen skjuten I söndags sköts en varg i närheten av Dockasberg i Boden. Vargen var på väg in i ett område med många renar. Det var Naturvårdsverket

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 1 Fredag 15 januari 2010. Kall vinter

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 1 Fredag 15 januari 2010. Kall vinter LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 1 Fredag 15 januari 2010 NORRBOTTEN Kall vinter Förra veckan var det riktigt kallt i Norrbotten. Flera affärer i Luleå tvingades stänga för att det var för kallt inne. Det var tomt

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Röster från kvinnor 40-49 år

Röster från kvinnor 40-49 år OP 2010 Röster från kvinnor 40-49 år 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Ta tillbaka hundskatten så vi slipper gå i hundskit i stadsparken och på trottoarerna. Då

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

Hur Du får en effektiv och trivsam miljö

Hur Du får en effektiv och trivsam miljö Hur Du får en effektiv och trivsam miljö Golven vill du ha strålande, dina fönster ska vara glasklara och att toaletten alltid är ren och fräsch är ett krav. Men det fungerar inte alltid som du vill, och

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

etvab fastigheter www.etvab.nu 00468966545

etvab fastigheter www.etvab.nu 00468966545 Nerja Torrox Costa - Torrox charmigt vackert - unikt! Vi är specialiserade på bra lägen till bra priser! Nyproduktion med olika lägen och boenden från 95.000 Svensk registrerad fastighetsmäklare etablerad

Läs mer