RESECENTRUM (12)

Transkript

1 RESECENTRUM (12)

2 Uppdrag Att tillgänglighetsanpassa stationshuset in- och utvändigt -Avjämning av mark och golvytor -Ramp vid entré -Passager breddas -Belysningsåtgärder -Dörrautomatik -Nya sittplatser -Nya cykelparkeringar -Bättre skyltning (12)

3 Planlösning (12)

4 Illustration Väntsal Café (12)

5 (12)

6 Utvändigt (12)

7 1 Till KPR och KHR 18 september 2013 RITNINGSGRANSKARRÅDET 4 möten den 4/6, 25/7, 12/8 och 11/9 Den 4 juni besökte vi Rådahallen Vi tittade på handikapparkerplatserna, av- och påstigningsplatsen utanför entrén, entréerna till Rådahallen och sjukgymnastiken, omklädningsrummen med toaletter och duschar i badavdelningen samt rehabiliteringsbassängen. Handikaparkringsplatserna De två hk-platserna är 3,60 m breda. Eftersom det inte finns fri yta intill ska bredden vara 5 m. Den tidigare handikapparkeringsplatsen utmed gatan är borttagen - varför? Av och påstigningsplats utanför entréerna Trottoarkanten är 3 cm hög före avfasning-behöver avfasas till 0-kant Trottoarkantens avfasning lutar 28%. Lutningen får vara max 8 %. Entrén till sjukgymnastiken Viloplanet lutar 5 % -godkänd lutning är max 2 %. Entrén har 6 cm hög tröskel utan avfasning. Nivåskillnaden får vara max 15 mm med avfasning 8 helst 5%. Entrédörren, som är försedd med dörrstängare saknar automatisk dörröppnare. Entrén till Rådahallen Dörröppnarna både ute och inne är placerade, så att det är svårt/omöjligt att använda dem för rullstolsburna. Manöverdonen ska placeras minst 70 cm helst 100 cm från innerhörn, eller dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Tröskeln saknar avfasning på insidan. Omklädningsrummen Dörrarna till omklädningsrummen år försedda med dörrstängare och därför tunga att öppna. Dörrar som är tunga att öppna eller försedda med dörrstängare ska ha automatiska dörröppnare. Toastolarna på handikapptoaletterna saknar upphöjning. Sitthöjden ska vara cm. Duschrummet Duschstolarna saknar armstöd Duschreglagen är högt placerade och kan vara svåra att nå för sittande. Dörröppnare mellan duschrum och badavdelning är nödvändig. Badavdelning Trappan upp till rehabiliteringsbassängen saknar ledstänger vid båda sidor om trappan. ledstängerna ska sträcka sig 0,30 cm förbi översta och nedersta stegframkanten och vara placerade 0,70 och 0,90 m ovan trappstegen. Den fasta lyftanordningen kändes trygg att transporteras Hela konceptet med rehabiliteringsbadet inbjöd till att pröva på.

8 2 Den 25 juli träffades vi hos Göran och Marie Emanuelsson Göran och Marie visade och demonstrerade deras nya bil - en Volkswagen Touran, som specialbyggts för deras ändamål. Vi fick också ta del av de bra trapphisslösningarna, som Göran fått installerade i entrén till huset och på altanen. Kanske en lösning, som skulle fungera i Centrumsalongen. Gunbritt har meddelat att hon vill sluta i RGR Gunbritt har fyllt 75 år. Vi gratulerade henne med en blomma och Socialnämnden bjöd på smörgås och kaka. Vi resonerade kring efterträdare för Gunbritt. Det blir inte lätt att hitta efterträdare till Gunbritt, med sitt genuina intresse för handikappfrågor i Melleruds kommun. Bygglovsritningarna över Resecentrum, var inte aktuella, så därför får vi begära in nya ritningar för granskning. Ritningsgranskning av Resecentrum 12 augusti Vi punktade endast upp tillgänglighetsaspekter, som inte kan utläsas på ritningarna, t ex kontrastmarkeringar, ledstråk, ledstänger som sträcker sig 0,30 m förbi ramp/trappas början och slut, ljudmiljö, trösklar och placering av dörröppnare osv. 11 september träffades vi på Älvan Vi hälsade Veronica Mellander välkommen som ledamot i Ritningsgranskarrådet. Veronica är förälder till en 12 årig rörelsehindrad pojke och medlem i Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU). För dagen hade vi inga ritningar att granska. Vi beslutade, att i en skrivelse till Byggnadsnämnden ställa frågan om hur våra synpunkter och påtryckningar om en tillgänglig entré till Thairestaurangen beaktats och hur Boverkets byggregler följs. Skrivelse till Byggnadsnämnden 11 september 2013 Angående entrén till Vågen 1- Thairestaurangen Trots inlämnad ritningsgranskning (bil. 1) och flera påpekanden i våra mötesanteckningar, skickade till bygglovshandläggare och samhällsbyggnadschef (bil. 2-6) konstaterar vi, att tillgänglighetskraven beträffande entrén till Thairestaurangen fortfarande inte är uppnådda. Rampen byggdes om under våren, men inte heller då tillgodoseddes tillgänglighetskrav enl. BBR (bil. 7). På vilket sätt beaktas Ritningsgranskarrådets synpunkter i bygglovsprocessen? Vem ansvarar för att Boverkets byggregler följs? För framtida granskningar vill vi veta hur tillsyn sker i bygglovshanteringen. RITNINGSGRANSKARRÅDET

9 TILLGÄNGLIGHETSPROMENAD 16 september 2013 Deltagare: Representanter från KHR och ritningsgranskarrådet Planerad promenadsträcka: Centrumbiografen Järnvägsgatan Rådahallen Idrottshuset Tingshuset. P.g.a. risk för regn stryks Järnvägsgatan från schemat. Avsikten var att se på sträckan mellan brandstationen och resecentrum som uppvisar brister avseende tillgänglighet och trafiksäkerhet. Kommunen har haft kontakt med trafikverket som ansvarar för sträckan och påvisat bristerna. Hitils ingen positiv respons från trafikverket. Centrumbiografen Som rullstolsburen måste man fortfarande ta sig in i lokalen via nödutgången på sidan av biografen. Saknas även avsedd plats för personer med rullstol. Används utrymningsingången är inte handikapptoaletten nåbar med rullstol. Bästa lösningen är någon form av trapphiss i huvudentrén samt att särskild plats för rullstol iordningställs i biografens översta del. Saknas ledljus för synskadade i händelse av utrymning. Rådahallen Tidigare fanns handikapparkering på gatan utanför entrén. Den är nu borta och ersatts av två platser lite längre bort. Dessa två håller inte riktigt måttet enligt de rekommendationer som finns. Vid av- och påstigning med rullstol utanför entrén finns en alltför hög kant att ta sig förbi, behöver fasas av. Ingången till fysioterapin saknar dörröppnare samt att det lutar uppför, vilket gör att rullstolsburen rullar bakåt vid försök att öppna dörren. Vid huvudentrén till Rådahallen kan dörröppnaren placeras på ett bättre sätt. Idag måste person med permobil eller rullstol göra flera manövrar för att ta sig från dörröppnaren och i rätt position för att hinna in genom dörren. Något hög tröskel i entrédörren För att personer med permobil bör det finnas en lånerullstol i entrén för att underlätta tillgängligheten i hallen. Något tröga dörrstängare in till omklädningsrummen. Saknas dubbla och tillräckligt långa ledstänger till rehabbassängen.

10 Idrottshuset: Idag är inte idrottshuset tillgängligt för personer med rullstol, permobil och rullator. Förslag är en utanpåliggande hiss. Tingshuset: Tingshusets tillgänglighet har förbättrats avseende möjligheten att ta sig in i lokalerna. Dock finns fortfarande betydande brister i ljudmiljön. Ljudmätningar har tidigare gjorts och resultatet visar på brister. Finns förslag på åtgärder. Slingan provades och den fungerade inte tillfredställande. Två deltagare fick inte kontakt med slingan, orsak okänd. Brister finns också avseende trösklar och handikapptoalett. Vid penna Jan Olsson Sekreterare

11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Jan Olsson Direkttelefon: E-post: Datum: Diarienummer Översyn av boendestruktur gruppbostäder Förslag till beslut Socialnämnden tar emot informationen och ger förvaltningen i uppdrag att fortsatt bevaka ärendet och regelbundet rapportera till socialnämnden om utvecklingen. Sammanfattning av ärendet Sektorchef Stöd och service har av socialnämnden fått i uppdrag se över boendestrukturer i kommunens gruppbostäder, huvudsakligen inriktat mot om det är möjligt att öka minsta antal boende till åtta per gruppbostad och därmed avveckla en enhet. Första avrapportering ska göras vid nämndens sammanträde i september Bostad med särskild service LSS 9.9 består i huvudsak av två boendeformer, gruppbostad och servicebostad. I en gruppbostad begränsar socialstyrelsens riktlinjerna antalet boende till som mest sex personer medan servicebostäder kan ha ett högre antal boende. Andra kommuner har prövat ett högre antal boende på gruppbostäder (8-10) men har sedan ändrat till två enheter. Orsaken till att man gått tillbaka till färre boende är dels riktlinjerna om antal boende samt att det organisatoriskt varit svårt att uppnå goda levnadsvillkor. I de gruppbostäder och servicebostäder som kommunen och Mellbo är hyresvärd finns idag en utbyggnadspotential med tre till fem platser och ändå ligga inom riktlinjernas ram. En gruppbostad har extern hyresvärd. Äldre personer överväger idag som boende på gruppbostad. Inom fem år är det sannolikt/möjligt att nya beslut om bostad med särskild service tillkommer med en viss övervikt mot servicebostad. Behovet av bostad med särskild service bedöms inte minska under de närmaste 5 åren utan snarare öka och då mest avseende servicebostad. Socialförvaltningen Postadress: MELLERUD. Besökadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se. Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

12 Beslutsunderlag Bostad med särskild service LSS 9.9 Gruppbostad Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer med omfattande stöd- och omvårdnadsbehov, oftast under dygnets alla timmar. Gruppbostaden består av några få lägenheter och i direkt anslutning till lägenheterna finns gemensamma lokaler med sällskapsrum/ vardagsrum, kök och personalutrymme. Servicebostad En servicebostad består av ett antal lägenheter, vanligast i samma hyreshus eller i samma kvarter. För de boende skall det finnas gemensamma utrymmen för viss service och gemenskap. Tillgång till dygnetruntstöd skall finnas och stödet utgår alltid från brukarens lägenhet. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna (SOSFS 2002:9) skriver man att i en gruppbostad bör i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. För servicebostad bör antalet boende vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. Praxis har blivit 4 6 boende per gruppbostad, servicebostäder har utvecklats till ett högre antal boende, 6 eller fler. Erfarenheter från andra kommuner visar att försöken att öka antal boende på gruppbostäder inte har fallit väl ut. Både Vänersborg och Trollhättan har tvingats dela gruppbostäder om 8-10 till två boendeenheter. Orsaken har varit dels att det inte ligger inom det antal som socialstyrelsen föreskriver samt att det organisatoriskt blivit för stora personalgrupper så att goda levnadsvillkor och individuella behov inte har kunnat uppnås.

13 Nuläge Enhet Platser Nuvara kommentar nde antal Gruppbostad Rostocksgatan 5 5 Extern hyresvärd. 3-årigt avtal som går ut som måste sägas upp senast Magasinsgatan ej fullvärdig Gården modul Kommunen hyresvärd. Möjligt att göra det 6:e rummet fullvärdigt. Används idag under kortare perioder. 5+2 ext Kommunen hyresvärd. Tidigare funnits förslag på utbyggnad med en lägenhet. Möjligt och önskvärt. PD Lundgrensgatan 5 4 Mellbo hyresvärd. Delar av gemensamhetsutrymme kan ändras till lägenhet. Möjligt Karolinen 6 5 Mellbo hyresvärd Servicebostad Vallmogatan ext Mellbo hyresvärd. Möjligt bygga ut med en till två lägenheter. Långgatan 8 + ext 11 Mellbo hyresvärd Linnégatan 4 + ext 4+3 ext Mellbo hyresvärd Gruppbostad Servicebostad 18 + ext 25 För gruppbostäderna Magasinsgatan, Gården och PD Lundgrensgatan finns fysiska möjligheter att tillföra ytterligare en lägenhet. I denna bedömning ingår inte någon form av byggnadsteknisk eller ekonomisk beräkning. Servicebostaden Vallmogatan med 6 lägenheter kan prövas att byggas ut med ytterligare en ev. två lägenheter. Viktigt att under första halvåret 2015 bevaka om hyresavtalet med extern hyresvärd avseende Rostocksgatan skall förlängas.

14 Åldersfördelning bostad med särskild service Gruppbostad Servicebostad Tabellen visar två tydliga grupperingar avseende ålder, under 30 år samt ålderssegmentet år. Antalet äldre överväger på gruppbostad. Framtida behov Sannolikt behov av grb inom 3 år 2 Sannolikt behov av sb inom 3 år 4 Sannolikt behov av sb inom 5 år 1 Möjligt behov av grb inom 5 år 6 Möjligt behov av sb inom 5 år 5 Osäkert behov av grb inom 3 år 1 osäkert behov av sb inom 3 år 2 osäkert behov av grb inom 5 år 1 Osäkert behov av sb inom 5 år 1 Inventering har gjorts i samarbete med skolan och handläggarteamet som tillsammans med Stöd och service kan identifiera ett framtida behov inom tre och fem år. Uppskattat behov bedöms efter, sannolikt, möjligt och osäkert. I inventering ingår 23 personer varav 19 är 25 år eller yngre samt att 20 personer har insatser enligt LSS idag. I inventeringen framgår att behovet av servicebostad ökar i förhållande till behovet av gruppbostad. I bedömningen möjligt behov är det övervägande personer födda 1994 eller yngre. Behovet av bostad med särskild service bedöms inte minska under de närmaste 5 åren utan snarare öka. Thomas Jubell Socialchef Jan Olsson Sektorchef Stöd och service