INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-n1-6801_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. N, Jordbruk och boskapsskötsel. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, I denna serie utkom följande delserier: : Hushållningssällskapens berättelser för år... / jämte sammandrag, utarb. af Statistiska centralbyrån. Täckningsår: = 1-47 och : Sammandrag av Kungl. Maj:ts befallningshavandes årsväxtberättelser för åren / utarb. av Statistiska centralbyrån. Täckningsår: = Årg Utbruten ur Sammandraget i Hushållningssällskapens årsberättelser. Föregångare: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om jordbruk och boskapsskötsel. Efterföljare: Jordbruk och boskapsskötsel / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Årsväxten / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 23: Tab. D 10. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal Se Diagram Fig. 8. S : Tab. D 11. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal länsvis S. 26: Tab. D 12. Brukningsenheter inom olika storleksgrupper Se Diagram Fig 9. S. 33: Tab. E 1. Nyodlingar i hektar S. 33: Tab. E 2. Areal av olika ägoslag S : Tab. E 5. Åkerjordens användning: areal använd för spannmål i ha Se Diagram Fig. 6. S : Tab. E 6. Åkerjordens användning: areal använd för andra växtslag än spannmål i ha Se Diagram Fig. 13. S. 41: Tab. E 7. Åkerjordena användning : relativ fördelning, %. S. 44: Tab. E 12. Allmän skördesiffra S. 45: Tab. E 13. Utsäde i ton S. 45: Tab. E 14. Utsäde i ton S. 46: Tab. E 15. Utsäde i ton S. 46: Tab. E 16. Skörd i tal ton Se Diagram Fig. 15. S. 47: Tab. E 17. Skörd i tal ton Se Diagram Fig. 16 och 17. S : Tab. E 18. Skörd av spannmål i tal ton Se Diagram Fig. 16. S : Tab. E 19. Skörd av potatis, rotfrukter, hö och halm i tal ton Se Diagram Fig. 17. S. 59: Tab. E 27. Skörd i miljoner skördeenheter S. 59: Tab. E 28. Skörd i skördeenheter per ha S. 60: Tab. E 29. Skörd per ha av vissa växtslag i deciton S. 61: Tab. E 31. Husdjur : översikt. Se Diagram Fig. 18 och 19. S. 61: Tab. E 32. Husdjur Se Diagram Fig. 18. S. 62: Tab. E 33. Husdjur Se Diagram Fig. 18. S. 63: Tab. E 34. Husdjur Se Diagram Fig. 18. S. 67: Tab. E 38. Hästar och kor länsvis : index (1870 = 100). S. 70: Tab. E 41. Nötkreatursenheter S. 70: Tab. E 42. Den vegetabiliska och animaliska produktionen S. 71: Tab. E 43. Den animaliska produktionen i ton Se Diagram Fig. 21 och 22. S. 73: Tab. E 47. Renar S. 77: Tab. E 55. Hushållningssällskapen : översikt. BISOS N digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-n1-6801_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL. IV. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAPENS BERÄTTELSER FÖR ÅRET JEMTE SAMMANDRAG UTARBETADT I KONGL. STATISTISKA CENTRAL-BYRÅN. (POUR LE RÉSUMÉ EN FRANÇAIS VOIR PAGE 23 DU RAPPORT AU ROI.) STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & S Ö N ER KONGL. BOKTRYCKARE

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN BIBLIOTEKET STOCKHOLM 27

5 INNEHÅLL. i Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1868, utarbetadt af Statistiska Central-Byrån Sid. Berättelsen 1. Tab. Litt. A. Förbrukningen af säd och potatis till bränvinsbränning för hvartdera af skördeåren 1866, 1867 och Tab. Litt. B. Uppgift å Rikets- in- och utförsel af spanmål under nedannämnde tidsperioder Tab. Litt. C. Spanmåls in- och utförsel samt in- och utförsels öfverskott. 8. Tab. Litt. D. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år Tab. Litt. E. Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om skörden år Tab. Litt. F. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1868, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter, länsvis. 13. Tab. Litt. G. För förbrukning och utförsel tillgänglig stråsäd af 1868 års skörd, enligt Hushållnings-sällskapens uppgifter, länsvis. 14. Tab. Litt. H. Resultaten af skördeuppgifterna för åren 1868, 1867, 1866 och Tab. Litt. I. Relativa antalet underhållna kreatur i jemförelse med folkmängden vid 1868 års slut, länsvis Tabellbilaga.. Tab. N:o 1 Öfversigt af 1868 års Jordbruks-statistik Anmärkningar till Tab. N:o Résumé de la Statistique Agricole de Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en Stockholms län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1868 i Stockholms län Upsala läns Hushållnings-Sällskaps område Berättelsen Pro memoria, rörande bearbetningen af Jordbruks-Statistiken inom Upsala Län 2-5. Tabell 6-9. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år

6 ii Sid Södermanlands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Östergötlands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Jönköpings län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Kronobergs län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Calmar läns Norra Hushållnings-Sällskaps område 1-6. Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Calmar läns Södra Hushållnings-Sällskaps område Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Smålands-delen 4-5. Öland Gotlands län Berättelsen. 1. Tabell. 2. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Blekinge län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Christanstads län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år

7 Sid Malmöhus län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Hallands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Göteborgs och Bohus län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Elfsborgs läns Södra Hushållnings-Sällskaps område Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Skaraborgs län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Wermlands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Örebro län Titelsida. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Provinsen Nerike Länets andel af provinsen Westmanland. 11. Länets andel af provinsen Wermland Städerna inom Örebro län Westmanlands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år iii

8 iv Sid Kopparbergs län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Gefleborgs län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Wester-Norrlands län Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Jemtlands län 1-6. Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Westerbottens län 1-6. Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år Norrbottens län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år

9 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Jordbruk och Boskapsskötsel. Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1868, utarbetadt af Statistiska Central-Byrån. Stormägtigste, Allernådigste Konung! JL följd af de svårigheter, som inom flera landsorter mött Hushållnings-Sällskapens bemödanden att insamla fullständiga och tillförlitliga uppgifter på det sätt, hvarmed Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 3 Mars 1865 anbefallt början böra göras till en Svensk jordbruksstatistik, väcktes bland ombuden för nämnda Sällskap vid sammanträde i Februari månad 1869 förslag om förändringar af de i ämnet gällande föreskrifterna. Då dessa förslag likväl ansågos ej böra till någon åtgärd föranleda i den händelse åtskilliga under öfverläggningen ifrågasatta lättnader i afseende på uppgifternas omfång kunde åt Hushållnings-Sällskapen beredas, ansåg jag mig förpligtad att i senast afgifna Sammandrag af nämnda Sällskaps jordbruksstatistiska uppgifter för året 1867 i underdånighet framställa de Sammandrag af Jordbruksstatistik för år åsigter och förslag, genom hvilka de önskade lättnaderna, der så oundgängligen fordrades, skulle tills vidare kunna ernås utan uppoffring af det hufvudsakliga ändamål, som med jordbruksstatistiken är afsedt. Sedan de år 1870 samlade ombuden från Hushållnings-Sällskapen ånyo förehaft samma fråga och förklarat sig tillfredsställda, derest de i bemälda Sammandrag uttalade åsigterna och förslagen vunne Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande, samt ärendet blifvit Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning linderstäldt genom underdåniga Memorialer, dels af Chefen för Statistiska Central-Byrån af den 3 Mars 1870, dels af Hushållnings-Sällskapens ombud af den 10 samma månad, täcktes Eders Kongl. Maj:t genom följande nådiga bref lemna bifall till de önskade lättnaderna, hvarom 1

10 2 Kongl. Maj:ts nådiga Bref om lättnader vid uppgifternas insamlande. ock Statistiska Central-Byrån under den 21 sistlidne April enligt nådig befallning underrättat samtliga Hushållnings-Siillskap : "CARL, med Guds Nåde, Sveriges, Norges, Götes och Wendes Konung. Vår ynnest och nådiga benagenhet med Gud Allsmägtig! Med förmälan att de år 1869 i Stockholm församlade ombud för Rikets Hushållnings-Sällskap, bland annat, till öfverläggning förehaft väckta frågor om väsendtliga inskränkningar och förändringar i de genom nådiga cirkuläret den 3 Mars 1865 meddelade föreskrifter i afseende å tillvägabringande af statistiska redogörelser för Sveriges jordbruk och boskapsskötsel, samt att I med anledning häraf ansett Eder böra i det till Oss under den 30 September samma år afgifna Sammandrag öfver Hushållnings-Sällskapens jordbruksstatistiska uppgifter för år 1867 uttala Edra åsigter rörande det sätt, hvarpå bemödandena för åstadkommande efterhand af en tillförlitlig jordbruksstatistik skulle kunna fullföljas, utan att Hushållningssällskapens medverkan behöfde tagas i anspråk utöfver.det tillmötesgående från deras sida, som af det fosterländska nitet borde kunna förväntas, hafven I, som inhemtat, att hos de innevarande år åter samlade ombuden från Hushållnings-Sällskapen blifvit ifrågasatt, huruvida de på förenämnda sätt af Eder uttalade åsigter kunde af Hushållnings-Sällskapen till framtida efterrättelse antagas med mindre dertill af Oss gåfves nådigt bemyndigande, uti underdånigt memorial den 3 innevarande månad, på anförda grunder, hemställt om meddelande af den nådiga förklaring af ofvanberörda cirkulär, att, der sådant tillsvidare af förhållandena oundgängligen påkallades, intet hinder mötte för Hushållnings-Sällskapen att i afseende på omfånget af de årliga ifrågakomrnande jordbruksstatistiska uppgifterna följa de anvisningar, som af Eder förslagsvis blifvit till lättnad för Hushållnings-Sällskapen framställda i Sammandraget af dessa sällskaps årsberättelser för år Denna Eder underdåniga framställning hafve Vi nu i nåder låtit Oss föredragas och i sammanhang dermed till pröfning förehaft en från Hushållnings- Sällskapens detta år här i staden församlade ombud inkommen skrifvelse i samma ämne, innefattande begäran, att de lättnader vid insamlandet af primäruppgifter för jordbruksstatistiken, som I uti raerberörde sammandrag förklarat kunna, efter Eder uppfattning, utan svårare olägenheter tillåtas, måtte, utan hinder af föreskrifterne uti nådiga cirkuläret i ämnet af den 3 Mars 1865, medgifvas det eller de Hushållnings-Sällskap, som för närvarande icke kunde åstadkomma årliga primär-uppgifter i den omfattning och till den utsträckning, som berörde nådiga cirkulär bestämde; och gifve Vi Eder till svar samt vederbörandes meddelande i nåder tillkänna, det Vi, i överensstämmelse med hvad I hemställt, funnit godt förklara, att, utan hinder af de i nådiga cirkuläret den 3 Mars 1865 meddelade bestämmelser angående insamlande af uppgifter för Rikets jordbruksstatistik, Hushållnings- Sällskap må, der sådant tillsvidare af förhållandena oundgängligen påkallas, i afseende på omfånget af de årliga jordbruksstatistiska uppgifter, som af Sällskapet meddelas, följa de af Eder i Sammandraget af Hushållnings-Sällskapens berättelser för år 1867 lemnade anvisningar. Vi befalle Eder Gud Allsmäktig nådeligen. Stockholms Slott den 23 Mars CARL. Axel Ådlercreutz." Genom den utväg, som sålunda är anvisad att, när arbetskrafter och tillgångar befunnits otillräckliga för omfattande af vare sig samtliga frågor i formulärblanketterna, eller hela Hushållnings-Sällskapets område, tillsvidare antingen egna nödig ansträngning blott åt vissa hufvudsakliga frågor, eller år efter år göra området delvis till föremål för de undersökningar om arealen af fruktbärande mark m. m. hvilka i främsta rummet äro af vigt, torde Hushållnings-Sällskapen vara satta i tillfälle att uppgöra och fullfölja en sådan plan för de jordbruksstatistiska undersökningarna, att hvarje år skall oafbrutet öka deras omfång och värde och följaktligen äfven deras gagn för det allmänna. De från Hushållnings-Sällskapen för året 1868 meddelade sifferuppgifterna äro sammanförda i bilagde tabell N:o 1, dock i vissa delar med några afvikelser, för hvilka här till en början torde få redogöras. Beträffande kol. 2, mantal, har uppmärksamheten redan flera gånger förut fästats derpå, att den afser hufvudsakligen att bereda utväg för kontroll att vid

11 Mantal. Brukningsdelar. Jordtorp. 3 uppgifternas insamlande ej någon i mantal satt jord må hafva blifvit förbigången. Der denna kontroll af vederbörande insamlare iakttagits, är ändamålet vunnet och något behof förefinnes ej att till offentlig kannedom årligen och för hvarje kyrkosocken eller hvarje härad meddela tal, som, derest de ej äro oförändrade, dock från det ena året till det andra ej kunna hafva undergått förändringar af någon större vigt från det allmännas synpunkt. Att emellertid kunna tillfredsställande besvara frågor om mantalens antal vid vissa ej alltför aflägsna tidpunkter är ett mål, som icke bör förbises, hvadan ock, på sätt i förutgångna Sammandrag är anfördt, bemödanden egnats åt aflägsnande af stridiga uppgifter härom, derigenom att åt de i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium befintliga uppgifterna i allmänhet gifvits afgörande vitsord, såsom i anmärkningarna till tab. Litt. A. i Sammandraget af 1867 års jordbruksstatistiska uppgifter är närmare utredt. Oaktadt mantalssättningen flerstädes kan hafva undergått mindre förändringar, hafva dock de för året 1868 från Hushållnings-Sällskapen inkomna uppgifterna icke gifvit anledning att nu förändra de i sistnämnde tabell meddelade talen i vidsträcktare mån, än som dess jernförelse med bilagde tabell N:o 1 utvisar, nemligen för Kopparbergs län enligt, noten till nyssnämnde tabell, och för Gefleborgs, Westerbottens och Norrbottens län, i öfverensstämmelse med de från dessa läns Hushållnings-Sällskap ingångna upplysningarna. Enligt dessa förändringar utgör alltså för hela Riket summan mantal år 1868: 67,398,828, utvisande en tillväxt från 1867 af 60,006. På sätt i Sammandraget för år 1867, sidd. 12 och 13, är ådagalagdt, förete i afseende på antalet brukningsdelar mantalslängderna och Hushållnings-Sällskapens uppgifter så stora olikheter sins emellan, att frågan om brukningsdelarnas verkliga antal ännu måste anses sväfvande, hvartill en hufvudsaklig anledning torde vara att söka deruti, att vid sjelfva benämningen fästes olika begrepp, nemligen i mantalslängderna blott del af jord, som är satt i mantal, af flera Hushållnings-Sällskap åter jemväl lägenheter och torp. En annan anledning till skiljaktiga uppgifter kan ock ligga uti olika beräkningssätt, när flera olika hemmanslotter äro uti en och samma brukares händer. Genom meddelande upplysning, på sätt föreslaget blifvit, om det använda beräkningssättet, böra skiljaktigheterna efter hand kunna utredas. Vid jernförelse af 1868 års uppgifter med dem, som i Sammandraget för år 1867' tab. Litt. A, kol. 3, äro upptagna, återfinnas samma tal för Elfsborgs, Wermlands och Wester-Norrlands län, af det skäl, att från dessa län uppgifter i ämnet ej för nu ifrågavarande år meddelats. Uppgifterna från Wermlands län för år 1867 voro från Häradsskrifvarne särskildt infordrade och sålunda antagligen med mantalslängdernas uppfattningssätt öfverensstämmande. De omfatta dock ej städerna. Ökning af brukningsdelarnas antal företes af Stockholms, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Örebro, Westmanlands fhvarifrån uppgifter nu grundats på mantalslängden), Kopparbergs (enligt kalkyl), Gefleborgs, Jemtlands och Norrbottens län, minskning af Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Calmar, Göteborgs och Westerbottens län.. Förändringarna hafva dock ej haft stor inflytelse, då slutsumman för hela Riket, i hvilken uppgifter för vissa städer ej ingå, för år 1868 utgör 292,109 mot 288,537 under år Den jernförelse, som i Sammandraget för år 1867 sidd. 12 och 13 lemnats rörande de stridiga uppgifterna om antalet jordtorp och andra jordlägenheter, berättigar till antagande, att vi i detta hänseende ingalunda ännu äga den tillförlitliga upplysning, som vore önskvärd och som troligen endast genom Hushållningssällskapens nitiska bemödanden kan vinnas. Enligt de från Hushållnings-Sällskapen för år 1868 meddelade uppgifterna, samt de i några fall af Statistiska Central-Byrån uppgjorda approximativa beräkningarna, uppgår antalet af dessa torp och lägenheter till 182,647 mot 179,034 år Saknade uppgifter för några socknar och städer vålla, att dessa tal måste anses ligga närmare lägsta än högsta gränsen. De uti kol. 5 sammanförda uppgifterna om hela ägovidden af fastland och öar förutsätta, för att kunna antagas såsom tillförlitliga, en afslutad och tillförlitlig geometrisk arealberäkning och kunna, intilldess sådan för vårt land medhunnits, ej göra anspråk på mer än

12 4 Ägovidden. Dess fördelning. ett approximatift värde. Sedan Statistiska Central- Byrån senast uti det jordbruksstatistiska Sammandraget för år 1867 tab. Litt. B, sidd. 14 och 15, redogjort för de dä tillgängliga källor, som anlitats för der meddelade arealuppgifter, förefinnes anledning till dessas förändring blott i de fall, då tillgång efterhand yppas att begagna tillförlitligare beräkningar än de, som förut varit till hands. Sådan anledning har nu beträffande Örebro läns hela fastlandsområde förekommit uti Ekonomiska Karteverkets uppgifter för 7 hittills beräknade härad af detta län. Beträffande Kopparbergs län har uppdagats ett tryckfel uti den källa, som för detta läns areal förut anlitats, hvaraf följden likaledes bort blifva en ändring uppgående till det betydliga beloppet af 278,928 tunnland. Då de frän Hushållnings-Sällskapet i Westerbottens län inkomna uppgifterna för år 1868 äfven för en socken innehålla en ändring af förut meddelad arealuppgift, så är summan för detta län nu upptagen till 978 tunnland högre än för ar Slutsumman för hela Riket af fastlands och öars areal skulle sålunda utgöra 79,550,087 tunnland mot det förra året beräknade talet 79,826,728. För kunskapen om ägoviddens fördelning mellan trädgård, åker och annan odlad jord, naturlig äng och skogbärande mark, kol. 6 9, blifva Hushållnings-Sällskapens årliga uppgifter den förnämsta källan, enär de på Ekonomiska Karteverket grundade upplysningar, som ännu blott i ringa omfattning finnas tillgängliga, oaktadt sjtt höga värde såsom säker utgångspunkt, dock under den fortgående odlingen ej länge kunna bibehålla den vigt, som de- ursprungligen hade. Att Hushållnings-Sällskapens arealuppgifter i förenämnda hänseende år efter år förete förändringar synes, sålunda kunna hafya sin förklaringsgrund, dels deruti att man kommit i tillfälle att rätta felaktigheter, dels deruti att man vunnit allt säkrare upplysning oni odlingens framsteg. Ar efter år oförändrade siffror skulle deremot kunna gifva ökad anledning att betvifla deras riktighet. Summan för hela Riket af uppgifterna om areal af träd-, humle- och kålgårdar, uti hvilka sannolikt ej sällan torde ingå byggnadstomter, och som på grund af bristande uppgifter från åtskilliga trakter delvis endast genom förslagsberäkning kunnat vinnas, utgör för år ,741 tunnland mot 49,057 för år Med åberopande i öfrigt af anmärkningarna till tab. Litt. B. i Sammandraget för år 1867 torde i afseendé på arealen af åker och annan odlad jord här böra särskildt uppmärksammas, att talen för Wester- Norrlands och Norrbottens län äro bibehållna lika med nästförutgångna året, då från dessa län anledning ej gifvits till någon förändring af dem. Från Stockholms stad hafva jordbruksstatistiska uppgifter aldrig meddelats, hvadan den i Öfver-Ståthåjlarens femårsberättelser sedan lång tid stående uppgiften här begagnats. Endast för Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län befinnas de för åkervidden uppgifna talen lägre än år 1867, sannolikt i följd af skedda rättelser af förra meddelanden. För alla öfriga län är deremot åkervidden uppgifven ökad, så att slutsumman för hela Riket, uppgående till 4,937,294 tunnland, med 17,410 tunnland öfverstiger den för 1867 lemnade uppgiften. Beträffande den naturliga ängens vidd har till här ofvan åberopade tabell i 1867 års Sammandrag fogats upplysning om de källor, som begagnats för der uppgifna tal, hvilka ock fortfarande ansetts böra upptar gas, intill dess de genom Hushållnings-Sällskapens uppgifter förändrats. Sådan förändring, dels medelst höjning, dels medelst sänkning, har på sätt tab. N:o 1 utvisar ägt rum för år 1868, hvadan slutsumman af naturlig äng nu skulle utgöra 3,943,686 tunnland mot 3,923,820 år För att ej sakna ett svar, om ock blott approximatift, på den i koj. 9 framställda frågan om vidden af skogbärande mark, framlades i nyss åberopade tabell för år 1867 en kalkyl, hvilken äfven ansetts böra fortfarande begagnas i de delar, der den ej j följd af grundade rättelser bort förändras. Med iakttagande af de uppgifter, som af åtskilliga Hushållnings-Sällskap i ämnet lemnats för år 1868, dels höjande, dels -sänkande de kalkylerade talen, utfaller slutsumman för hela Riket nu med 40,806,980 tunnland mot 40,689,606 tunnland, hvartill skogsmarken uppskattades år Beträffande de framför andra sväfvande uppgifterna om antalet ägare och brukare af odlad jord efter

13 Antal ägare och brukare. Odlade ägoviddens fördelning och användning. 5 dennas ägovidd (kol ), har redan förut uppmärksamheten flera gånger fästats derpå, att man visserligen med lika berättigande kan såsom brukare inberäkna alla de ägare, hvilka sjelfva bruka sin jord, som tvärtom till brukare hänföra blott dem, som ej äro ägare af den jord, hvilken de dock för egen räkning sköta. Man kan ock såsom brukare upptaga jordtorpare och jordlägenhetsinnehafvare, ehuru å en annan sida dessas ägovidd förutsatts skola ingå i hufvudgårdens och ej särskildt redovisas. Derjemte har ådagalagts, att boställsinnehafvare blifvit uppförde än såsom ägare, än såsom brukare. Den svårighet, som uppstår af dessa mångtydiga rubriker, synes visserligen kunna häfvas derigenom, att endast ett enda beräkningssätt fastställdes, men då i detta hänseende åsigterna om det bästa och ändamålsenligaste stå mycket delade emot hvarandra, så torde en annan utväg ej böra förbises, nemligen den att tills vidare hvarje Hushållnings-Sällskap uppgifver, hvilket beräkningssätt inom dess område blifvit följdt. Sålunda har ock af Upsala läns Hushållnings- Sällskap föreskrifvits att ägare, upptagne i kol , ej skola medräknas i kol , hvilka kolumner endast böra inrymma dem, som ej äro ägare af den jord, de bruka, samt att från denna redogörelse uteslutés den icke i mantal satta jorden. Då emellertid endast från ett härad så beskaffade uppgifter lära hafva inkommit, har Hushållnings-Sällskapet utélemnat uppgifterna från öfriga härad. De tal, som i tab. N:o 1 blifvit för Upsala län uti.ifrågavarande kolumner utförda, äro egentligen hemtade från tab. Litt. A. uti Sammandraget för år 1867 och sakna alltså allt anspråk att grunda sig på en bättre utredning af frågan. Från samma tabell äro ock siffrorna för Wester-Norrlands län öfverförda. För att komplettera hithörande uppgifter för Kronobergs län hafva från år 1867 lånats uppgifter för Allbo härad. För Calmar län afse rubrikerna endast Södra Hushållnings-Sällskapets område. För Gotlands, Elfsborgs Norra, Jemtlands och Norrbottens län saknas äfven från föregående år utväg att fylla de ifrågavarande kol I öfrigt ligga Hushållnings-Sällskapens uppgifter för år 1868 till grund för talen. Dervid bör särskildt upplysas, att likartade föreskrifter med dem för Upsala län ock äro meddelade för Södermanlands, Örebro och Westmanlands län. Dubbelräkning, genom ägares inbcräknande äfven bland brukarne, synes vara gängse i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Calmar Norra och Malmöhus län, samt sannolikt äfven uti Blekinge och Christianstads län, men förmodligen icke uti Hallands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län. Den bland annat från Stockholms och Göteborgs län särskildt väckta frågan om fastställande af ett likformigt förfarande i afseende på dessa uppgifter, har visserligen sin stora vigt, men torde, på grund af det anförda, tills vidare böra lemnas öppen för att bereda tillfälle till ett vidsträcktare inhemtande af Hushållnings-Sällskapens åsigter och förfaringssätt. Summorna för Riket af talen i kol , i hvilka förenämnda 5 Hushållnings-Sällskaps-områden ej ingå, ställa sig för år 1868 på följande sätt, nemligen : ägare af 4 tunnland och derunder 63,181,»» 4 t. o. in. 40 tunnland 153,379,»» 40 t. o. in. 200 tunnland 22,744,»» öfver-200 tunnland 2,588, brukare af 4 tunnland och derunder 91,858,»» 4 t. o. m. 40 tunnland 98,665,»» 40 t. o. m. 200 tunnland 13,390,»» öfver 200 tunnland 1,648. Att dessa summor ej hafva högt värde följer af det föregående och vid jemförelse med kol. 3. I afseende på den odlade ägoviddens användning för de särskilda odlingsföremålen, kol af tab. N:o 1, förete de särskilda länssummorna visserligen dels höjningar dels sänkningar af förut meddelade uppgifter, men i flertalet af slutsummorna för hela Riket framträder enligt tabellen en öfverensstärnmejse med de förutgångna åren, hvilken bör åt talen gifya ökadt värde i den inan detaljsummornas förändringar kunna antagas härröra af noggrannare uppgifter till Hushållnings-Sällskapen. Man finner ock, qu\ man jeinför de sammanlagda summorna af kol , utgörande 4,822,150 tunnland, med slutsumman af kol. 7, en skilnad af blott 115,144 tunnland, hvilkas användande skulle hafya lemnats oredovisadt i afseende på odlipgsföremålen.

14 6 Utsädes- och skördebelopp. Granskning af uppgifterna. Föregående årens sammandrag hafva i runda tal uppskattat arealen af åker och annan odlad jord i hela Riket år 1865 till 4,700,000 tunnland, år 1866 till 4,800,000, år 1867 till 4,900,000 tunnland, och ett rundt tal af 5,000,000 för år 1868 synes väl kunna försvaras. En jemförelse af utsädes- och skördebeloppen för hela Riket (kol , tab. N:o 1) enligt de olika årsuppgifterna lemnar bland andra följande resultat. Beloppet af höstsädet (hvete och råg) befinnes för hela Riket uppgifvet: för året 1865 lill 628,439 tunnor,»» 1866» 627,140»»» 1867» 609,383»»» 1868» 614,493». Vårutsädet af alla slagen stråsäd är uppgifvet: för året 1865 till 1,865,678 tunnor,» «1866» 1,890,105»»» 1867» 1,969,259»»» 1868» 1,973,274». Häraf synes vårutsädet hafva uppgifvits vara i ett oafbrutet fortgående stigande, då deremot höstslid ets belopp skulle hafva varit högst det första året. Det med hvarje år ökade hafresädet (kol. 33) motsäger åtminstone icke verkligheten af detta förhållande. Hela utsädesbeloppet af stråsäd har enligt uppgifterna utgjort: år ,494,117 tunnor,» ,517,245»» ,578,642»» ,587,767» och företer sålunda ett fortgående stigande. Skördebeloppet af höstsäd (hvete och råg) är uppgifvet för hela Riket: år 1865 till 4,103,705 tunnor,» 1866» 3,986,433»» 1867» ; 2,929,387»» 1868» 3,140,451» Skördebeloppet af vårsäd (alla slagen af stråsäd tillsammans) i hela Riket är uppgifvet för: år 1865 till 9,044,792 tunnor,» 1866» 10,226,036»» 1867» 9,321,200»» 1868» 7,320,106» De uppgifna skördebeloppen af samtliga stråsädsslag hafva alltså utgjort: år ,148,497 tunnor,» ,212,469»» 1867, 12,250,587»» ,460,557» Det inbördes förhållandet emellan dessa tal öfverensstämmer omisskänneligt med det bekanta faktum, att de 2 sistnämnda årens skördar inom flera delar af landet mer eller mindre näririat sig till fullkomlig missväxt. Jemförelse emellan höst- och vårsädsskörden visar ock, att det hufvudsakligen är det nedgångna beloppet af den senare, som år 1868 vållat en så betydlig sänkning af hela stråsädsskörden. Att deremot talen hvart för sig äro för låga är redan i de föregående årens sammandrag ådagalagdt, och har föranledt försök att på indirekt väg gifva någon ledning för omdömet, huruvidt de understiga verkligheten, hvilka försök synas förtjenta att fullföljas. De uppgifter, som för sådant ändamål sökts och erhållits från Bränvins-Kontroll-Byrån och Eders Kongl. Maj:ts General-Tullstyrelse hafva sålunda blifvit sammanställda i efterföljande tabeller Litt. A. och B. Att de skiljaktigheter i förbrukning, som tabellen Litt. A. företer, stå i nära samband med skördarne och de af dem beroende sädespriserna lider väl intet tvifvel. Det fall uti råämnesförbrukningen till bränvin, hvilket skördeåret 1867 företer, var ej af lång varaktighet, då skördeåret 1868, oaktadt den till mängd klena sädesskörden, dock företer en förbrukning till bränvin nära lika stor med året 1866, i följd hvaraf ock den tillverkade bränvinsmängden, som hösten 1866 utgjorde 7,856,471 kannor, våren 1867» 6,417,612», hösten 1867» ' 5,798,172,5», våren 1868» 2,730,456», hösten 1868 stigit till 7,441,801,5» och våren 1869»» 4,958,580,5». De från Eders Kongl. Maj:ts General-Tullstyrelse meddelade uppgifterna om spanmåls in- och utförsel under de 3 sista månaderna af året 1868 och de 9 första af året 1869, äro återgifna i efterföljande tab. Litt. B.

15 Förbrukningen af säd och potatis för bränvinsbränning samt in- och utförseln af spanmäl. Tabb. Litt. A. och B. 7 Om dessa uppgifter omräknas till tunnor à 63 kannor, och jemföras med dem, som för föregående år meddelats rörande in- och utförsel af spanmål, så erhållas de tal, som i efterfölj. tab. Litt. C. förekomma. Tab. Litt. A. Förbrukningen af säd och potatis till bränvinsbränning för hvartdera af skördeåren 1866, 1867 och Tab. Litt. B. Uppgift å Rikets- in- och utförsel af spanmål under nedannämnde tidsperioder.

16 8 Spanmåls in- och utförsel, Tab. Litt. C. Denna tabell visar bland annat, hurulecles för de 4 skördeåren tillsammans hela öfvérskottet af utförd spanmål utöfver införd icke uppgått till mer än 3,435,621 tunnor, eller i medeltal för år till blott 858,905 tunnor. När man vidare egnar uppmärksamhet åt de skarpa afvikelserna från detta medeltal med ett utförselsöfverskott af icke mindre än 2,009,018 tunnor af 1866 års skörd, men deremot ett inforselsöfverskott af icke mindre än 118,790 tunnor för att fylla brist i 1868 års skörd, så ligger håruti ett uppenbart bevis för särdeles stora vexlingar af de tillgångar, som skördarne lemnat. Härtill kommer ytterligare skilnaden i värde mellan införsels- och utförselsöfverskotten. De förra hafva för hvarje af de 4 åren utgjorts af de dyrbarare sädesslagen hvete, råg och ärter m. fl., de senare blott af hafre och korn. Äfven å detta sistnämnda sädesslag synes 1867 års klena skörd hafva vållat sådan brist, att införselsöfverskott af 117,226 tunnor deraf vållats. De omdömen om 1868 års skörd, hvilka Eders Kongl. Maj.ts och Rikets Statskontor med ledning af Länsstyrelsernas årsväxtberättelser afgifvit, meddelas i tab. Litt. D. (sid. 9 och 10). Om man med de 2 nästförutgångna åren jemför Tab. Litt. C. Spanmåls in- och utförsel samt in- och utförsels öfverskott.

17 Statskontorets omdöme om skörden år Tab. Litt. D. 9 dessa Statskontorets omdömen, så skulle år 1866 fyra, år 1867 intet och år 1868 två län haft öfver medelmåttig skörd; år 1866 sexton län, år 1867 sex och år 1868 två län haft medelmåttig skörd; år 1866 ett, år 1867 tre och år 1868 sex län haft nära medelmåttig; år 1866 tre, år 1867 tio och år 1868 ellofva län haft under medelmåttig skörd, och år 1866 intet, år 1867 fyra och år 1868 tre län haft missväxt eller nära missväxt. Redan denna jemförelse, som dock i sjelfva verket har ett ganska ytligt värde, visar likväl ett betydligt sämre förhållande för de 2 sista åren. Fäster man åter uppmärksamhet vid den olika vigt, som de olika länen hafva i fråga om sädesproduktion utöfver behofvet till egen förbrukning, så befinnes det öfvervägande flertalet af dessa län år 1868 bedömda såsom hafvande erhållit under medelmåttig skörd. Ehuru enligt Statskontorets omdöme 1868 års. missväxt skulle hufvudsakligen hafva varit inskränkt till 3 län, då 1867 års felslagna skörd drabbat 4 län, uppgick dock folkmängden i de förstnämnda till inemot dubbla beloppet af de sistnämndas. Behofvet för bristens fyllande måste stå i visst förhållande härtill. De allmänna omdömen om skörden år 1868, hvilka från Hushållnings-Sällskapen meddelats Statistiska Cen- Tab. Litt. D. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år Sammandrag af Jordbruksstatistik för år

18 10 Statskontorets omdöme om skörden år Tab. Litt. D. tral-byrån, äro till jemförelse med tab. Litt. D. sammanförda i tab. Litt. E. (sid. 11 och 12). Enligt denna tabell skulle 1868 års skörd ej blott hafva varit för behofvet tillräcklig utan ock i större eller mindre mängd af de särskilda sädesslagen lemnat öfverskott i Stockholms, Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Christianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Westmanlands, Kopparbergs och Jemtlands län, hvaremot brist uppstått till stora belopp i Jönköpings, Kronobergs, Calmar och Blekinge län, samt till mindre, eller blott af ett och annat sädesslag, i Hallands, Elfsborgs, Wermlands, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens län. Till ytterligare upplysning och ledning för omdömet äro i tab. Litt. F. (sid. 13) Hushållnings-Sällskapens uppgifter om utsäde och skörd beräknade efter tunnland och korntal. Om än förestående uppgifter och beräkningar synas gifva godt stöd åt det resultat, som de af Hushålln.-Sällskapen meddelade numeriska skördeuppgifterna lemna, att nemligen skördebeloppet år 1868 skulle hafva utfallit vida lägre än det redan ogynnsamma året 1867, saknas dock ingalunda skäl att antaga det skörden nu, likasom under föregående år, i verkligheten ej obetydligt öfverstigit de uppgifna talen, och att dessa följaktligen hafva sitt värde förnämligast såsom uttryck för minimibeloppet. Till ledning för omdömet i detta hänseende har tab. Litt. G. (sid. 14) upprättats, för att ådagalägga, huru stort belopp af stråsäd i medeltal skulle fallit på hvarje innevånare, derest annan tillgång än den uppgifna skördemängden ej hade förefunnits. Då utsädesbehofvet, såsom af denna tabell synes, med hvarje år uppgifves hafva ökats, så är gifvet att dess fråndragande från skördebeloppet verkar så myc- Forts. af Tab. Litt. D. Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors omdöme om skörden år 1868.

19 Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om skörden år Tab. Litt E. 11 ket kännbarare, ju mindre skördebeloppet varit. Följaktligen skulle enligt 1868 års skördeuppgifter hafva funnits en sädestillgång för andra behof af blott 7,872,980 tunnor, eller i medeltal för hela Riket blott Tab. Litt. E. Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om skörden år *) Uppgifterna gälla endast Södra delen af länet.

20 12 Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om skörden år Tab. Litt. E tunna på hvarje innevånare, oaktadt den timade folkmängdsminskningen. Granskning af medeltalen för de särskilda länen visar, att den uppgifna sädesskörden i flera län på långt när ej ens lemnat detta medeltal; det uppgår nemligen i Kronobergs län till blott 0 68, i Norrbottens blott 0'83, i Wester-Norrlands blott 0'89, i Blekinge 0-92, i Westerbottens 0-96 tunna o. s. v. Med högsta medeltalet, 3"96 tunnor, framstår Malmöhus län, hvarefter i ordningen följa Södermanlands län med 2 80, Upsala med 2"66, Christianstads med 2'56, Westmanlands med 2 46, Skaraborgs med 2 "42 tunnor, o. s. v. Då det på goda grunder är antaget, att i vanliga år erfordras ensamt till föda ett medeltal af åtminstone 2'45 tunnor stråsäd på hvarje person af Rikets folkmängd, utom ett belopp af omkring 1,200,000 t:r till husdjuren, så förefaller ett medeltal af blott 1 89 tunna så mycket otroligare, som sädestillgången dessutom måste minskas med åtgången till bränvinstillverkning och husdjurens föda. Missförhållandet skulle endast genom en särdeles stor spanmålsinförsel kunnat utjemnas. Tab. Litt. C. visar ock det beklagliga förhållandet, att då de 3 förutgångna åren haft utförselsöfverskott, så har deremot 1868 inträffat ett ej obetydligt.öfverskott af spanmålsinförsel. Om man nu i beräkning intager jemte skördeuppgifterna äfven förbrukningen till bränvin och resultaten af spanmåls in- och utförseln från och till andra länder, så utfaller summan, på sätt tab. Litt. H. (sid. 15) utvisar, ännu lägre eller med tillgång af blott 1 88 tunna på person och intet till kreaturen. Derest man alltså skulle vilja såsom utgångspunkt antaga samma beräkningsgrund för sädesåtgång till föda, som de förutgångna åren, så skulle hafva erfordrats: Forts. af Tab. Litt. E. Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om skörden år 1868.

21 Utsäde och skörd på tunnland och i korntal. Tab. Litt. F. 13 åt befolkningen à 2 45 tunnor på person 10,206,499 t:or,» husdjuren 1,200,000» antagligen reserveradt utsildesbehof... 2,587,767 t:or, förbrukadt till bränvinsbrilnning 142,455» Summa 14,136,721 t:or. Tab. Litt. F. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1868, enligt Hushållning s-sällskapens uppgifter, länsvis. a) Jemför de allmänna anmärkningarna vid länets jordbruksstatistik. Dä i kol. 14 det för år 1868 nppgilha talet är högre än motsvarande för år 1866, men dock i Inledningen talas om en minskning med 25%, är detta beroende deraf, att i 1866 års jordbruksstatistik för Malmöhus län i denna tabell tagits i beräkning endast den till utfodring använda qvantiteten. Inberäknas, såsom väl skäligt "synes vara, jemväl de för sagde år angifna 109,907 centner hvitbetor, som användts till socker, så erhålles (2 centner = 1 tunna) en afkastning på landsbygden af rotfrukter per tunnland af8692 för år b) Uppgifterna gälla endast Södra delen af länet, och äro beräknade efter den år 1866 uppgifna odlade ägorymden.

22 14 Hela sädestillgången på person enligt uppgifterna för Tab. Litt. G. Då nu hela det uppgifna skördebeloppet af stråsäd utgör endast 10,460,548 t:or, hvartill kommer införselsöfverskottet 118,790» eller tillsammans 10,579,338 t:or, så skulle det belopp, hvartill skörden vore för lågt uppgifven, utgöra icke mindre än 3,557,383» eller nära 1 af det uppgifna. Ett så stort fel i uppgifterna låter sig väl svårligen förena med den granskning, som man af Hushållnings-Sällskapen kan påräkna. Icke utan sannolikhet, grundad på föregående årens erfarenhet och det kända bruket att lemna för låga skördeuppgifter samt helt och hållet uteblifna sådana från en och annan ort, såväl som från en mängd torp och andra små jordlägenheter, torde dock kunna antfagas, att omkring hälften af den brist, som ofvanstående beräkning utvisar, beror af för låga skördeuppgifter, och att 1868 års sädesskörd i verkligheten torde hafva uppgått till omkring 12 millioner tunnor, och följaktligen med omkring 2 millioner understigit skörden år 1867 och med omkring 4 millioner den för året Äfven med denna jemkning nödgas man antaga," att hvarken det reserverade utsädesbehofvet eller förbrukningen till föda åt menniskor och djur uppgått till det här ofvan förutsatta belopp. Häruti ligger ej heller någon osannolikhet under nödens-påtryckning. Det är kändt, att åtskilliga stärkelsehaltiga lafarter under senaste åren i betydligt ökad mängd blifvit såsom näringsmedel införda i allmännare bruk. Den allmänt vitsordade goda beskaffenheten af 1868 års sädesskörd har ock otvifvelaktigt åt densamma gifvit en ökad närande kraft. Inskränkning af det reserverade upplaget för utsäde kan ock förklaras af tvång, och huruvida en sådan verkligen ägt rum i någon betydlig mån bör af 1869 års jordbruksstatistik närmare upplysas. Skörden af trindsäd (ärter, bönor och vicker), uppgifven för år 1868 till 337,861 tunnor och sålunda betydligt lägre än för de nästförutgångna tre åren, kan, äfven om man skulle antaga den i verkligheten hafva uppgått till omkring 400,000 tunnor, ingalunda hafva lemnat någon nämnvärd utväg att fylla bristen på stråsäd. Deremot förtjenar potatisskörden i detta hänseende att uppmärksammas. Hushållnings-Sällskapens uppgifter om denna skörd innehålla för året 1865: 8,434,615 tunnor, för året 1866: 7,854,006 tunnor, för 1867: Tab. Litt. G. För förbrukning och utförsel tillgänglig stråsäd af 1868 års skörd, enligt Hushållnings- Sällskapens uppgifter, länsvis.

23 Resultaten af skördeuppgifterna, åren Tab. Litt H. 15 6,281,456 tunnor, och för år 1868 en höjning till 7,796,822 tunnor. Visserligen har förbrukningen af denna skörd till bränvin varit större än under något af de förutgångna tre åren, men enligt tab. Litt. 11. Tab. Litt. II. Resultaten af skördeuppgifterna för åren 1868, 1867, 1866 och 1865.

24 16 Relativa kreatursantalet. Tab. Litt. I. har dock behållningen till föda af potatis uppgått till 4,985,934 tunnor elter till ett medeltal på person af 1 20 tunna, då detta medeltal för år 1867 utgjorde blott l'0!ç tunna. Om man nu lägger härtill att beskaffenheten af den skördade potatisen allmiint varit god, så att de ansenliga förlusterna af dess förskämning ej, såsom år 1867 var förhållandet, betydligt minskat förråden, så berättiga redan dessa förhållanden till det antagande, att potatistillgånger) i betydlig mån bidragit att ersatta stråsädens otillräcklighet. Om derjemte i öfvervägande tages, att sannolikt en stor, om ej största delen af den potatis, som skördas å mindre jordlägenheter och täppor, ej torde i Hushållnings-Sällskapens uppgifter vara inberäknad, oaktadt den väsentligt bidrager att föda måhända en half million menniskör, så äger man grundad anledning att antaga, det 1868 års skörd af god potatis i verkligheten varit åtminstone ett par millioner tunnor högre än uppgiften och sålunda kunnat så-mycket mer fylla sädesbristen. Beträffande de öfriga odlingsföremålen äro uppgifterna ännu alltför ofullständiga för att tillåta några grundade omdömen, hvadan alltså torde få hänvisas till tabellen N:o 1, under åberopande af hvad före- Tab. Litt. I. Relativa antalet underhållna kreatur i jemförelse med folkmängden vid 1868 års slut, länsvis. a) Jemför de allmänna anmärkningarna rörande Malmöhus län. b) Beräkningen grundar sig pä kreaturstalet är 1865 för norra, och 1868 för södra delen af länet, jemfördt med folkmängden inom hela länet vid 1868 års slut.

25 Minskning af kreatursstocken. Jordförbättringar. 17 gående sammandrag i detta hänseende jemväl innehålla. Då, såsom de i tab. Litt. E. sammanförda uppgifterna om väderleken utvisa, denna varit för höoch halmskörden mycket ofördelaktig och en betydlig minskning af kreatursstocken häraf uppgifvits föranledd, så lärer väl häruti få sökas anledningen dertill, att samtliga tal uti kol af tab. N:o 1 förete en betydlig minskning mot de föregående årens. Om ock dessa tal för såväl det ena som det andra året hvart för sig icke hafva anspråk att uttrycka det verkliga förhållandet och för måhända flertalet län hafva värde blott såsom minima, ådagalägger dock jemförelsen dem emellan den stora inflytelse, som årsväxtens beskaffenhet utöfvat. Denna minskning af ladugårdarne i förhållande till innevånareantalet åskådliggöres genom tab. Litt. I. å föregående sida, som beträffande förhållandet inom hvarje särskildt län är förtjent att jemföras med motsvarande tab. Litt. K. i nästförutgångna årssammandrag (N s. 23). Beträffande öfriga meddelanden från Hushållningssällskapen rörande de jordbruksförhållanden, som i följd af sin årliga föränderlighet; företrädesvis tillhöra statistiken att inregistrera, torde böra här slutligen tilläggas, att summan af de till siffran uppgifna nyodlingarna under året 1868 utgör 23,951 tunnland, vattenaftappningarna 8,897 tunnl., under dikning arna 27,644 tunnland, ängsvattningarna 2,659, af mergling 26,786, af skogssådd 4,974 och af skogsplantering 2,015 tunnland. Härvid får ej förbises, att i summan nyodling sifferuppgift saknas från 3 Hushållnings-Sällskap, men att sådan likväl förklarats fortgå, att i summan vattenaftappning uppgift saknas från 6 län, i summan underdikning från 3 län, att i summorna ängsvattning och mergling ingå blott halfva antalet af länen, att uppgift om skogssådd till bestämdt tunnlandtal erhållits från 18 län, samt att utom de 12 län, från hvilka skogsplantering till tunnlandtal uppgifvits, från 4 län omförmälts utplanterade 23,400 vilda träd. I afseende på öfriga i flere hänseenden värdefulla uppgifter, som Hushållnings-Sällskapens årsredogörelser innehålla, torde få hänvisas till de underdånigst bilagda berättelserna. Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar FR. TH. BERG. Stockholm den 1 Augusti Elis Sidenbladh. Sammaulrng af Jordbruksstatistik för år

26 18 Tab. N:o 1. Öfversigt af 1868 års Obs. De med små särskilda typer tryckta talen äro af högst ovisst värde.

27 Jordbruks-statistik. 19

28 20 Forts. af Tab. N:o 1. Öfversigt af 1868 års

29 Jordbruks-statistik. 21

30 22 Anmärkningar till Tab. N:o 1. Stockholms stad. Kol. 2: enligt Kammar-Kolicgii uppgift; kol. 5 9: jemför Sammandraget till 1867 års jordbruksstatistik. Stockholms län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegii uppgift; kol. 5: enligt Hahrs kartverk, med afdrag för den till Stockholms stad förlagda Kongl. Djurgården (2,82(5 tunnland). Upsala län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Ekonomiska Karteverket, ined afdrag från hela länsarealen af 103,004 tunnland vatten; kol : uppgifter för år 1868 äro endast lemnade för Bro härad; med deraf påkallade förändringar äro 1807 års uppgifter här införda. Södermanlands län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr. Östergötlands län. Kol. 2; enligt Kammar-Kollegium; kol. 3: uppgifter saknas från Norrköping och Skeninge; kol. 4: enligt N) 1868, der dock utom från nyssnämnde städer uppgift härom saknas från 2 socknar; kol. 5: enligt Hahr; årsredogörelscn i denna punkt ofullständig för hvad beträffar 13 socknar och nyssnämnde städer uppgifver endast 1,081,90!) tunnland; kol. 6, 7: uppgifter saknas från en socken; i kol. 7 äro enligt Eudbeck: "Sveriges Städer" 1,433 tunnland tillagda för Norrköping och Skeninge; kol. 8, i): uppgifter saknas för 8 socknar; i kol. 8 äro tillagda 051 tunnland för Norrköping och Skeninge (enligt Rudbccks ofvan anförda arbete); i kol saknas uppgifter från 1 socken; i kol. 60 från 9, och i kol. (il från 8 socknar. Jönköpings län. Uppgifturna i N) 1808 äro endast att betrakta såsom approximativa. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr. Kronobergs län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr; i kol hnfva uppgifterna från år 1807 måst begagnas för Allbo härad. Calmar län. Vrån norra delen hnfva uppgifterna för åtskilliga socknar måst beräkningsvis ifyllas och ändras; särskildt hvad beträffar 8 socknar, från hvilka alla uppgifter utcblifvit. Inom södra området saknas årets uppgifter från 31 socknar; fjolårets hnfva i stället måst begagnas. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr, livaremot N) 1868 med bristande uppgifter för Aspelands härad samt städerna Calmar och Borgholm uppgifver blott 1,721,469 tunnland; kol. 6: förslagsvis beräknad: från länets norra del angifves 589 tunnland, från södra delen ingen uppgift; kol. 7 9: enligt årets redogörelser, med tillägg för Aspelands härad enligt Hahr och för städerna enligt senast ntgifna Fcmårsbcrättelse; kol och 40: uppgift saknas från norra delen. Gotlands län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 4: enligt N) 1807; uppgifter saknas för år 1808; kol. 5: enligt Hahr; kol. 9: enligt Femårsberättelscu, ; kol : inga uppgifter meddelade för någotdera af åren Blekinge län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr; N) 1868 har 550,895 tunnland, hvartill kommer den icke uppmätta arealen af '/ 2 mantal Tubbaryd, hörande till Carlshamns stad. Christiajistads lätt. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegii uppgifter; kol. 5: enligt Hahr; kol. G 74: uppgifterna, särskildt för nordvestra delen af länet, i allmänhet endast grundade på approximativa beräkningar. Malmöhus län. Kol. 2 och 5: se 1807 års redogörelse; kol. o, 4, 6 74: slutsummorna vunna genom approximativa beräkningar för ungefär V 3 af länet. Hallands län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr; i kol saknas uppgifter för 10 socknar; uppgifterna i kol. 56, 57, 59 Gl äro mycket ofullständiga. Göteborgs och Bohus län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; jemför N) 1867 Sammandraget, pag. 12 noten o; kol. 5: enligt Hahr. Elfsborgs län. Från länets norra Hushållnings-Sällskap hafva inga uppgifter inkommit sedan år 1865, hvadan de här beräknade slutsummorna i allmänhet äro ytterst osäkra; kol. 2 17: se förra årets Sammandrag; kol gälla endast södra delen af länet och Uro hemtade från 1866 års berättelse, den senaste, i hvilken dylik uppgift lemnats; de i kol införda uppgifterna utgöra en sammansmältning af de för år 1868 af Södra Hushållnings- Sällskapet lemnade med de för Sr 1865 från Norra Hushållnings-Sällskapet, hvadan de sålunda ej kunna tillerkännas synnerlig tillförlitlighet. Skaraborgs län. I årets uppgifter saknas alla meddelanden från 5 socknar; kol- 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr; årsredogörelsen, med felande uppgifter för åtskilliga socknar, upptager blott 995,219 tunnland. Wermlands län. Uppgifterna för 4 härad hafva måst approximativt beräknas ; för en socken likaledes. För städerna äro inga uppgifter lemnade. Kol. 2: se N) 1807, Sammandraget, p. 12, not. r; kol. 5: enligt Hahr. Örebro län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Ekonomiska Karteverkets uppgifter för Örebro, Fellingsbro, Glanshammars, Askers, Nora, Linde och Grythytte härader; enligt Hahr för öfriga delar af länet; kol. 6 74: några socknars uppgifter hafva måst beräkningsvis förfullständigas. Westmanlands län. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr. Kopparbergs län. Kol. 2: se N) 1867, noten till tab. A. i Sammandraget; för år 180!) tillkomma ytterligare 5,234 mantal (i Svärdsjö socken); kol. 3 27: slutsummorna hafva på grund af bristande fullständigbet i primäruppgifterna måst inom Statistiska Central-Byrån approximativt beräknas. Den betydliga minskning, som kol. 5 detta år företer, jemförd med nästföregående, beror på upptäckten af ett räknefel (i fråga om Wika sockens areal) i de såsom källa begagnade HahrVka Statistiska Tabellerna; kol : från 8 socknar hafva alla uppgifter uteblifvit, och hafva för dessa af Hushållnings-Sällskapet approximativa beräkningar lemnats. Gefleborgs län. För 4 socknar har Hushållnings-Sällskapet, i saknad af uppgifter för år 1808, upptagit 1867 års siffror. Kol. 2: enligt Kammar-Kollegium; kol. 5: enligt Hahr; N) 1808 uppgifver blott 3,053,181 tunnland; kol. 7: hela arealen af "åker och annan odlad jord" uppgifves i kol. till 150,475 (en oförklarlig minskning från föregående år af omkring 15,000 tunnland), under det ntt summan af kol uppgår till 235,987 tunnland. Enär sålunda sannolikt i dessa kol. "naturlig äng" blifvit inberäknad, har ur kol. 24 det af Hushållnings-Sällskapet meddelade talet (72,775 tunnland) blifvit uteslutet, hvarjemte kol. 25 blifvit minskad med 12,735 tunnland. Jemför anmärkningen i förra årets Sammandrag, pag. 19, noten d. Wester-Norrlands län. Kol. 2 27: uppgifterna hemtade ur förra årens jordbruksstatistik, i brist på uppgifter för år Jemtlands län. Kol. 5: se anm. till 1867 års jordbruksstatistik; kol. 6: uppgift saknas; kol. 7--9: se anm. till N) 1867; kol : uppgift aldrig lemnad. Westerbottcns län. Kol. 5: enligt årsredogörelsen, med tillägg af 432 tunnland för städerna enligt Femårsberättelsen; Hahr uppgifver 11,040,831 tunnland; kol. 7: enligt årsredogörelsen med tillägg af 91 tunnland enligt Femårsberättelscn; kol. 8: enligt årsredogörelsen med tillägg af 17 tunnland enligt Femårsberättelsen; kol. 9: approximativt beräknad, se N) 1867, Sammandraget, pag. IG; N) 1868 uppgifver blott 1,311,547 tunnland. Norrbottens län. Kol. 5: enligt Hahr; kol. G 9: se anmärkningarna till förra årets Sammandrag; kol : ingen uppgift lemnad