KyrkTorget VÄGSJÄL. BoKmässan i BK Kulturnatta i BK BK firar 150 år Balpsalm på turné

Transkript

1 KyrkTorget VÄGSJÄL BoKmässan i BK Kulturnatta i BK BK firar 150 år Balpsalm på turné

2 Tänk att få lära känna en pigg 150-åring! Sjövild och galen, en hejdlöst rolig historia om en hundraåring som är på rymmen. Så skriver en recensent om den bok som är en av de mest lästa svenska romanerna det senaste året. Den är skriven av Jonas Jonasson och heter Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Jag har läst boken och blivit upprymd, men är än mer upprymd av känslan att i höst få lära känna en 150-åring! Bokens 100-åring, som heter Allan, har det gemensamt med Betlehemskyrkans församling att man vill ut på en resa. Äventyrslystnaden är påtaglig på båda håll. Det finns mer att uppleva i livet även om man börjar komma upp i åren. Men, det som är en väsentlig skillnad är att när Allan väljer att rymma, att lämna sitt sammanhang åt sitt öde så har församlingen i Betlehemskyrkan blivit kvar. Uppdraget är inte avslutat. Tack för kallelsen att, som pastor, få vara en del av er gemenskap under en tid då vi är fyllda av förväntan av vad Gud har att ge. Resan fortsätter och vi får färdas tillsammans och vem vet: det kanske blir en galen och hejdlöst rolig resa också för oss! Jag vill vara med och jag är övertygad om att Jesus vill vara med. Låt oss följa honom. Han vet vart vi ska! Jesus, som om sig själv säger: Jag är vägen, sanningen och livet. Göran Zettergren Betlehemskyrkans Missionsförsamling Vasagatan Betlehemskyrkan är en öppen kyrka som välkomnar alla till gudstjänster och samlingar. Aktuell information och programblad finns i kyrkans reception. Församlingen tillhör Svenska Missionskyrkan/Gemensam Framtid och välkomnar som medlem den som bekänner sin tro på Jesus Kristus som Herre och Frälsare. Pastorer Göran Zettergren, församlingsföreståndare tel , e-post: goran@betlehemskyrkan.se Agneta Wallenstam, vice församlingsföreståndare tel , e-post: agneta@betlehemskyrkan.se Elin Alm, pastor, tel , e-post: elin@betlehemskyrkan.se Evert Eggelind, sjukhuspastor tel , , bost e-post: evert@betlehemskyrkan.se Svante Mjönes, krogpastor, tel e-post: svante@betlehemskyrkan.se Cissi Glittvik, studentpastor, tel , e-post: cissi@betlehemskyrkan.se Musikexpedition Carin Åkesson, tel e-post: carin@betlehemskyrkan.se Maria Larsson, tel e-post: maria@betlehemskyrkan.se Ingrid Mållberg, tel e-post: ingrid@betlehemskyrkan.se Vägsjäl/KyrkTorget nr Diakoni Ann-Sofie Nilsson, socionom, tel e-post: ann-sofie@betlehemskyrkan.se Expedition Erik Dahlbergsgatan 11 b Göteborg tel (växel), fax tel tid säkrast mån tors 9 12 Receptionen på kyrktorget, tel öppet mån-tors 10-20, samt vid gudstjänst Tobias Törnqvist, informatör, tel e-post: tobias@betlehemskyrkan.se Eva Larsson, ekonomichef, tel e-post: eva@betlehemskyrkan.se Monica Kjellberg, ekonom, tel e-post: monica@betlehemskyrkan.se Plusgiro Bankgiro SMU:s plusgiro Församlingsnummer: 4229 Ungdomsexpedition Magdalena Gustafsson, tel , e-post: magdalena@betlehemskyrkan.se Ulf Nomark, tel , e-post: ulf@betlehemskyrkan.se Fastighetsansvarig Jonas Alriksson, tel , e-post: jonas@betlehemskyrkan.se Vaktmästare Bengt Westrander, tel Husmor Lena Jonsson, tel , Ordförande Magnus Sundemo, tel Betlehemskyrkans SjälavårdsCentrum tel (telefonsvarare) Vasahemmet Karl Gustavsgatan 12 a, Göteborg tel (växel), fax Fredrik Alm, verksamhetschef, tel Friluftsgården Solviken, Töllsjö Ingmar Nystås, bokning, mm, tel e-post: ingmar@betlehemskyrkan.se Lövgärdets Missionskyrka Rosa Huset Rosmaringatan 53, Angered, tel Mariakyrkan i Hammarkullen Bredfjällsgatan 1, Angered, tel Redaktion Karin Careborg, Cecilia Gullberg, Maria Larsson, Walter Olvik, Tobias Törnqvist Form Tobias Törnqvist Ansvarig utgivare Carl-Göran Ekberg Omslagsbild Betlehemskyrkans jubileumsbok och alla medverkande skribenter. Tryck Intellecta Infolog, Göteborg 2011 Manusstopp nästa nr: 7 november

3 Församlingsboken Nu är det höst och snart höstmarknad Nya medlemmar Ann-Sofie Nilsson Batterigatan 7A Göteborg från Kållereds missionsförsamling Agneta & Göran Zettergren Högsbogatan Göteborg från Lidingö missionsförsamling Tomaskyrkans medlemmar har välkomnats som medlemmar i Betlehemskyrkan. En förteckning över dessa presenteras senare. Till Herrens vila Oscar Brookes f d Officiant vid begravningsgudstjänsten: Agneta Wallenstam. Gunnar Johansson f d Officiant vid begravningsgudstjänsten: Evert Eggelind. Kenneth Haglid f d Dop Alicia Anna Teresia Brosten Dotter t Sofia Andersson o Gustaf Brosten f , döptes 11 juni Dopförrättare: Evert Eggelind Vigsel Anna Sterner och Henrik Johansson Örgryte gamla kyrka, Vigselförättare: Agneta Wallenstam Frida Ericson och Tobias Törnkvist Runstens kyrka, Vigselförrättare: Carl-Göran Ekberg Sara Pettersson och Daniel Bäck Fiskebäcks missionskyrka, Vigselförrättare: Cissi Glittvik Kristina Jibrant och Magnus Andersson Söndrums kyrka, Vigselförrättare: Elin Alm Redan nu kan du få vara med och börja rusta oss för vår höstmarknad som äger rum i Betlehemskyrkan lördagen den 12 november. Vi behöver din hjälp för att få in saker till försäljning och lotterier. Det vi har behov av är bland annat följande: Hemmagjord sylt, saft och marmelad Svamp Flaskor med matolja eller dressing Matbröd, kakor och vetebröd till försäljning och servering Tårtor till servering Stickat, sytt och slöjdat av allehanda slag Annat pyssel och hantverk av alla de slag, stort som smått Små saker och lördagsgodis till barnens fiskdamm Vinster till ett lyckohjul för barn Vinster till lottlistor Mat- och fruktkorgar eller innehåll till sådana Finare vinster till ett 100-kronorslotteri med vinst på varje lott Dina favoritrecept till en bk:s receptbok (senast den 1 nov per mail eller i höstmarknadens postkorg i receptionen) Hela och rena kläder för alla åldrar i alla storlekar till vår secondhandförsäljning Hela och fräscha gamla saker till vår secondhandförsäljning Hela leksaker av alla de slag samt pussel, spel osv till vår secondhandförsäljning Du kan också skänka oss pengar, så köper vi sådant som behövs För att lättare kunna planera, vill vi gärna veta vad du kan tänka dig att bidra med. Fyll i talongen i höstmarknadsfoldern som finns på kyrktorget, så vi får en överblick över vad som utlovats. För vår planerings skull är vi glada om vi har informationen före den 1 november. Din gåva har mycket stor betydelse för ett gott resultat. Detta i sin tur är till stor hjälp för kyrkans stora verksamhet, inte minst bland barn och ungdomar. Överskottet av försäljningen går till församlingens arbete. Intäkterna från Vasahemmets monter går till den verksamheten. Undrar du över något är du välkommen att kontakta höstmarknadskommittén, Lars Olov Lernberg eller larsolov.lernberg@telia.com. Och du, redan nu är Betlehemskyrkans reception redo att ta emot din gåva. Tack! Några nya ansikten Att församlingen nu till hösten fått en ny föreståndare i Göran Zettergren (se föregående sida) känner du kanske till. Men Göran är inte det enda nya ansiktet i expeditionskorridoren. Vi hälsar även Monica Kjellberg och Ann-Sofie Nilsson välkomna. Monica är ekonom och tar över Sofia Hedin-Jonssons tjänst i församlingen när Sofia nu endast arbetar på Vasahemmet. Ann-Sofi är socionom och vikarierar under hösten på diakontjänsten, då Annemaj Östman har avslutat sin anställning i Betlehemskyrkan. Annemaj har flyttat ned till Österlen och återgått till att arbeta som lärare. I samband med gudstjänst och kyrkkaffe söndagen den 25 september kommer Annemaj att avtackas av församlingen. Monica Kjellberg Ann-Sofie Nilsson 3

4 INNEHÅLL Varför religionsdialog... 5 Pilgrimsteologi... 6 Välkommen! Betlehemskyrkan firar 150-års jubileum och i Vägsjäl kan du läsa om jubileumshösten. Vägsjäl presenterar höstens program ur ett teologiskt perspektiv, eller åtminstone med en ansats att beröra teologin i det vi bjuder in till och presenterar. Med fokus på bk 2011 gör vi också tillbakablickar till väckelserörelsens 1800-tal då församlingen bildades, samt blickar framåt och frågar oss vart vi är på väg. Läs om en ny termin med bkbalans och om den aktiva reli gionsdialog som Betlehemskyrkan befinner sig i, både med andra kristna samfund och med såväl judiska som muslimska församlingar och företrädare. Läs om BoKmässan i bk; en kväll med författaren Lotta Lundberg och Magnus Sundell, en jubileumskväll med release för församlingens jubileumsbok samt en kväll med författaren och teologen Bengt Kristensson Uggla. Läs om den fortsatta samverkan med Högskolan för Scen och Musik i de fyra konsertkvällarna under rubriken Urban Spirit och läs om kulturnatta i bk med kören Cardia och lite vardagsteologi. Läs också om den stora jubileumskonserten med församlingens sångare och musiker, om en tillbakablickande jubileumskväll med författaren Gunnar Hallingberg och en framåtblickande motsvarighet med Anders Melbourne, redaktör för tidningen Sändaren. Med önskan om god läsning och en inspirerande höst. Maria Larsson Viskleken... 8 kultur och teologi utifrån Lotta Lundbergs bok Boken om oss om Betlehemskyrkans jubileumsbok När kyrkan läser och blir läst av sin samtid inför samtal med teologen Bengt Kristensson Uggla Större eller mindre offentlighet? Rum för folkrörelser och tidningar i framtiden inför samtal med redaktören Anders Mellbourn Läsarna och det moderna genombrottet Carl Göran Ekberg läser Gunnar Hallingberg Vardagsteologi Kulturnatta i bk med kören Cardia och Maria Larsson Jubileumskonsert körer, orkestrar, sångare och musiker firar bk:s 150 år Musikens språk världsmusik och improvisationsmusik i kyrkan Mariakyrkan i Hammerkullen Stilla ljuder Andens röst inför en kväll i juletid Ung, HBT & Troende inför en samtalskväll med equmenia och rfsl ungdom Sorgen är kärlekens pris inför en kväll i allhelgonatid Kalendarium Balpsalm på Attholmen efter en härlig försommardag 4

5 Varf ör religionsdialog? Lite nu och då bjuder Betlehemskyrkan in till Religionsdialog. Vid ett av dessa tillfällen kom en rabbin och berättade om judisk tro. Flera av församlingens medlemmar blev så intresserade att de bad rabbinen, Peter Borenstein, hålla en kurs i judiska seder och tro. Det uppstod flera intressanta samtal där ingen försökte övertala någon annan men där man lärde känna och förstå varandra lite bättre. En annan gång hade vi ett samtal om bön tillsammans med representanter för flera olika religioner. Vi blev glatt överraskade då den muslimske imamen efter en stund tog till orda: Just nu är det dags för min bön. Vill ni att jag skall gå iväg och be någon annanstans eller skall jag be här och sedan förklara vad min bön innehöll? Vi fick lyssna till hans bön och se hans rörelser. Därefter förklarade han innehållet ingående och berättade om muslimsk bön. I juni, i år, var det vm-tävlingar för idrottare med transplanterade organ. Det hölls en manifestation i Domkyrkan där olika religioners företrädare berättade om sin religions inställning till medicinsk forskning och organdonationer och dessutom bad man tillsammans, för tävlingarna, forskningen och dem som gett eller fått organ. I Betlehemskyrkan samarbetar vi med många av annan tro, i en samrådsgrupp, för att skapa ett bättre Göteborg. Uppdraget gäller tryggare gator, klimatarbete och arbete mot hedersvåld. Man försöker ta ansvar för ungdomars problem, arbetslöshet och olika former av integration. Det är ett råd där man träffas regelbundet, lär känna varandra och planerar arbetet tillsammans. Biskop Carl-Axel Aurelius startade detta arbete och han har fram till i sommar varit rådets ordförande. Man kan ju tänka att människor med annan tro är av en annan sort och att vi skall hålla oss ifrån varandra. En del människor tycker till och med att vi skall bekämpa varandra. Andra menar istället att vi skall blanda ihop det vi tror på, så att vi hittar den minsta gemensamma nämnaren och att dialogarbete är att hålla sig till frågor och värderingar som vi alla är överens om, och på så sätt hitta den gemensamma tron. Stiftelsen Nordiskt Centrum för Interreligiös Dialog i Göteborg, där Betlehemskyrkan är en flitig medlem, anser däremot att det är viktigt att var och en av oss är djupt rotade i sin egen religion, men att vi skall samtala med varandra utifrån den tron. En stark identitet gör oss trygga och först då kan vi möta de andra som individer i sann dialog och i sant samarbete. Vi vill inte argumentera, övertala eller ha överseende med varandra, vi tycker till och med att tolerans är ett för svagt begrepp. Skulle man tala med Jesu ord skulle man kanske våga sig på att nämna Kärlek som något vi skall söka tillsammans. Det är en stark vänskap som byggts upp i gruppen och jag, som varit med i många år, är övertygad om att gruppen gjort mycket gott så här långt, och hoppas på ett långt fortsatt samarbete. Torsdag 6 oktober Religionsdialog i BK I samarbete med stiftelsen Nordiskt Centrum för Interreligiös Dialog Agneta Wallenstam 5

6 Pilgrimsteologi Pilgrimsliv har blivit något på modet. Böcker skrivs i ämnet och allt fler börjar ge sig iväg på yttre resor för att kunna resa inåt. Det brukar finnas ett mål i sikte men de flesta är överens om att det är vägen som är det verkliga målet. Man vill vandra långsamt och hoppas på att lära sig någonting genom detta. Man hoppas upptäcka något inom sig själv när allt yttre brus stillar av. Dessutom upptäcker man ofta gemenskapens och delandets glädje. Delade intryck, delad omsorg om skoskav och delade matsäckar. Stillhet och Lyssnade känns som goda alternativ till allt annat utbud som finns i en stad som Göteborg. Behovet av detta tycks växa och i Betlehemskyrkan anordnar vi retreater som kan passa in i detta tänkande, vi har både egna och i samarbete med katolska Johannesgården i Tynnered. Flera gånger varje termin har vi programkvällar under rubriken bkbalans, där vi talar om att hitta en balans mellan yttre krav och inre behov. Det är också möjligt att föra personliga enskilda samtal med våra anställda. Torsdag 15 sept Torsdag 13 okt Torsdag 8 dec BKbalans: Om att hitta balansen mellan yttre krav och inre behov Jalle Ahlström, pastor och terapeut Agneta Wallenstam, pastor Hur skulle då en Pilgrimsteologi se ut? Pilgrimstanken har sju ledord: Långsamhet, frihet, enkelhet, bekymmerslöshet, tystnad, delande och andlighet. Vart och ett av dessa ledord lockar oss in i nya erfarenheter med gamla tankar som känns moderna. Här finns hela världar att utforska. Den 31 maj i år invigdes Göteborgs Pilgrimscenter. Biskop Carl-Axel Aurelius presenterade i samband med detta tre utmaningar till pilgrimsrörelsen. 1. Hur kan man utveckla en teologi inom pilgrimsrörelsen? I den kristna kyrkan finns tanken om vetekornet som faller i marken och dör och så föds nytt liv. Dopet har också denna grundsyn, att det finns en länk mellan död och liv. Hur förenar vi dopteologin, att det som dör föder nytt liv, med vallfärden, så att när vi vandrar går vi från död till liv? Här skulle spännande teologiskt arbete kunna göras. 2. Vi måste finna en balans mellan templet och tabernaklet. Templet står för det trygga, pampiga, fasta. Det vi har byggt och är vana vid. Tabernaklet står för det provisoriska, det tillfälliga. Vi skall inte bara tillbe i Templet (där vi är vana) utan också ge oss ut i det okända. "Därför red också Jesus utanför stadsporten för att med sitt blod rena folket. Låt oss då gå ut till honom utanför lägret och dela hans smälek." (Hebr 13:12-13). Trots att vi alltså bör lämna tryggheten och gå utanför lägret, måste grunden för vår vandring vara i den församlingsgemenskap vi tillhör. Det skall vara en balans mellan Tempel och Tabernakel. Pilgrimsvandringar bör inte ersätta gudstjänstfirandet i hemförsamlingen och man bör inte heller pilgrimsvandra om det innebär att man försummar andra, till exempel sin församling, sin familj eller andra som behöver en. 3. En pilgrimsteologi måste handla om att livet växer och utvecklas underifrån. Gräsrotens perspektiv! Den lilla vandrarens mödor och glädjeämnen. Själva pilgrimsrörelsen bör också styras underifrån. Om den styrs eller organiseras uppifrån förlorar den sin "själ". Agneta Wallenstam 6

7 7 foto: Tobias Törnkvist

8 Viskleken Sommaren är för många en tid att koppla av med en roman. Det ligger i berättelsens natur att förmå dra in oss i en annan värld. Och för många av oss är det precis det vi behöver för att släppa tankarna på jobbet och vardagen. På mitt skrivbord den här sommaren har jag mestadels laddat med teologisk litteratur. Sent omsider har jag fångats av ämnet. Och mitt ibland teologin ligger Lotta Lundbergs essäsamling, Viskleken (2011). Jag minns hur jag med stor behållning för några somrar sen läste hennes fjärde och senaste roman, Skynda kom och se (2006). Viskleken visar sig vara ett slags samtal inom författaren om litteraturens möjligheter, om de gåtfulla gliporna och kraften i mellanrummen, i sprickorna mellan texten och läsaren. Lundberg skriver om verklighet och fiktion, tro och tvivel, och det mynnar ut i ett brandtal för konsten. Så får jag skäl att också läsa Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, och hans bok Världen är en främmande plats från Han skriver om skönlitteraturens roll i vår postsekulära tid, både om det skönlitterära språket i relation till andlighet och om skönlitterär gestaltning av kristen tematik. Torsdag 22 sept Sök i mellanrummet Författarkväll med Lotta Lundberg och Magnus Sundell Musik av Janchie Börjesson Vart tar man vägen med det som varit passionerat och brinnande, frågar sig Lundberg, sedan hon smärtsamt sett så många ideal snurra som drömbilder i en kristallkula. Var finns platsen där det var möjligt att älska såväl glada idioter som mångbottnade fegisar? Jo, inom skönlitteraturen. Ingen annanstans blir det tydligt att om jag vill förstå världen måste jag kunna föreställa mig den. Om jag vill förändra den måste jag föreställa mig den annorlunda än vad den är. Jag blev övertygad om, fortsätter Lundberg, att fantasin inte behöver vara en flykt från verkligheten. Den kan lika mycket vara ett sätt att närma sig den. Oavsett vad vi ger den för namn, frihet eller dårskap, är det alltid en mystisk blandning av risk och räddning. Lundberg skriver om växtplatser. Om skillnaden mellan tröst och växt. Om att söka Gud, inte främst som lindring i en svår och obegriplig värld utan som en första pusselbit i en värld som jag själv också är ansvarig för. Inte som ett mediokert svar utan som en synnerligen intressant fråga. Sigurdsson tecknar en bild av hur svensk modernitet resulterade i att det blev svårt att tala om Gud. Det religiösa avvisades från det offentliga samtalet, som irrationellt. Därför har vi inte längre ett språk för våra andliga upplevelser. Och, vi behöver ett språk med en nyansrikedom i beskrivningar som, menar Sigurdsson, kännetecknar det bästa av den samtida skönlitteraturen och konsten. Från teologiskt håll kan man ställa sig frågan om det som skönlitteraturen förmedlar har något att göra med vad Bibeln förmedlar? Handlar inte Bibelns berättelser alltid om relationen med Gud snarare än om mellanmänskliga relationer? Kanske inte, skriver Sigurdson. I en tid då den kristna berättelsen förlorat sin självklarhet är det viktigt att reflektera över hur den relaterar till vår samtid i konkreta gestaltningar. Det är i våra liv och i våra relationer som det visar sig hur vi verkligen förstår det som också Bibeln förmedlar. Detta kan återberättas på ett annorlunda sätt i vår tid, i exempelvis skönlitteratur. Och i en ömsesidigt kritisk dialog med dessa berättelser kan vi på nytt föreställa oss Bibelns budskap. Möt författaren Lotta Lundberg i ett samtal med journalisten Magnus Sundell om verklighet och fiktion, skönlitteraturens möjligheter, tro och tvivel, de gåtfulla gliporna i tillvaron och kraften i mellanrummen. Samtalet inramas av musik med sångaren, gitarristen och låtskrivaren Janschie Börjesson. Maria Larsson 8

9 9 foto: Ester Sorri

10 Boken om oss Sommaren 2011 har Tobias Törnkvist ägnat åt att göra en bok. Ja, en stor och fin bok som bara handlar om Betlehemskyrkan. Och snart ska vi alla få läsa den och titta på den. Kyrk- Torgets/Vägsjäls utsända får en pratstund med Tobias några dagar in på sensommaren efter att det färdiga materialet skickats för tryckning. Hur kom idén om en bok? Tidigare jubileum, som 25 år, 50, 75 och 100 år, har genererat skrifter av större eller mindre slag som vi har kunnat gå tillbaka och läsa eller bläddra i. Jag tycker lite att det är vår skyldighet att lämna någon sorts avtryck från vår tid. Samtidigt ska jubileet också vara något här och nu, för oss som finns i Betlehemskyrkan och dess närhet ett decennium in på 2000-talet. Vi tycker helt enkelt det är bra med ett rejält tidsdokument. Betlehemskyrkans jubileumsbok heter Kyrka mitt i stan och ges ut på Votum förlag Vilka är vi? Agneta Wallenstam har varit sammankallande i redaktionen för boken. Andreas Myrin och Elin Alm har också varit med och tänkt och så Carl-Göran Ekberg och jag själv. Vi har valt att inte lägga upp boken som man kanske traditionellt gör. Man kunde till exempel ha tänkt sig en historisk krönika över åren som passerat. Vi har mer försökt få boken till att bli en manifestation av vad Betlehemskyrkan är nu och här, efter etthundrafemtio år som missionsförsamling i Göteborg. Att få fram betydelsen församlingen har för människor, det har varit vår målsättning. Ingen historia, alltså? Jo då, det finns både ett kapitel med en kortare historisk exposé och ett arkitekturkapitel om själva kyrkorummet. Där beskrivs kort och kärnfullt symbolik och tankar bakom gudstjänstlokalen. Sådant som vi idag kanske inte känner till eller tänker på när vi kommer in i kyrksalen. foto: Samuel Adamsson Eryd Vem eller vilka är det som skriver i boken? Närmare sextio(!) skribenter tecknar sitt eget perspektiv på Betlehemskyrkan, alltifrån barnkörer, scouter och konfirmander till gudstjänstbesökare, syföreningsdamer och tidigare pastorer. Alla skriver från sin utsiktspunkt. På så vis, har vi tänkt, kan vi skildra vad Betlehemskyrkan är nu. Tobias Törnkvist formgivare och en av bokens redaktörer Hur lång tid har boken planerats? Idén formulerades redan när samtalet om ett jubileum startades, våren Redan då förespråkade jag att någon form av skrift skulle göras. I början av 2011 började redaktionsgruppen arbeta fram vilka områden som kunde vara lämpliga och vilka personer man skulle kunna be att medverka. Nästan alla tillfrågade svarade ja, så det känns som att det var en god uppslutning bakom idén. Kanske beroende på att vi poängterade att vi ville ha anspråkslösa texter, vi ville inte skapa prestationsångest. Ett skrivande utifrån den egna, personliga erfarenheten var vad vi önskade. Alla som skrev erbjöds också redaktionellt stöd. Det skulle vara möjligt för den som hade en berättelse att få hjälp med flyt i texten. Vilka skulle ge detta stöd? Textredaktörer har Carl-Göran Ekberg och jag varit. Men arbetet med texterna blev 10

11 inte så omfattande som vi kanske trodde från början. Vi blev glatt överraskade av att så många skrev så bra. Vår uppgift bestod snarare av att korta ner och renodla, inte att omarbeta i någon större omfattning. Hur ser boken ut? Detta var det allra roligaste med jobbet. Hela upplägget bygger på bilder, och boken innehåller många. Det blir en bok att bläddra i och att läsa i små portioner, har vi tänkt. Den kan ligga framme på ett soffbord eller stå i en hylla och se lockande ut, något av en praktbok kan man nästan kalla det. Själva utseendet är min största insats. Omslaget var det svåraste. Jag gjorde fem-sex olika alternativ för redaktionsgruppen att ta ställning till. Till slut använder jag en del av det stora kyrkfönstret, delen som visar nattvarden. Det är en fin symbol för att vara tillsammans, tillsammans med varandra och tillsammans med Gud. På samma gång blir det ett konstnärligt värde i bilden eftersom den tar utgångspunkt just i ett konstverk. Baksidan visar en bild från när kyrkan som byggnad firade fyrtio år. Minns du ballongerna som steg mot taket? Jag gillar den bilden av folklighet, festlighet och glädje. I samband med bokmässan blir det releasekväll i Betlehemskyrkan fredagen den 23 september Boken kommer att finnas till försäljning och du kan mingla med flera av skribenterna. Erik Blennberger (se nedan) medverkar och manskören Menmändå under Maria Larssons ledning återsamlas denna kväll för att sjunga några gamla favoriter. Berätta lite om insidan också! Det är många stora bilder på helsidor, en hel del på människor i samlingar, gemenskaper och möten. Tanken är att det ska vara lätt för många att hitta ingångar i boken. Var som helst ska man kunna börja läsa och få en färdig text. Bilderna har jag jobbat mycket med, många är ganska hårt behandlade och ser inte ut som när de kommer direkt från kameran. Själva texten, hur har du format den? Typsnittet i brödtexten är ett och detsamma boken igenom. Rubrikerna har ett eget typsnitt men i lite olika skärningar och storlek. Innehållsförteckningen i början är på hela sex sidor med miniporträtt av alla skribenter det är roligt att kunna få ett ansikte bakom varje berättelse. Magnus Sundemo, nuvarande ordförande i församlingen, har skrivit en välkommentext som blir ett slags förord eller inledning. Vad var roligast? Första uppslaget på främre pärmens insida. Det hade jag väldigt roligt när jag gjorde. Jag ritade det som en bokstavlig karta över församlingens alla verksamheter. I mitten finns ett berg som bildar den klippa som Betlehemskyrkan vilar på. Gemenskapens flod rinner därifrån och slingrar sig genom kontinenten bk. Kartan bildar på så vis en översikt av församlingens alla beståndsdelar, en mångfald som ibland kan vara svårt att få syn på. Jag har alltid gillat böcker som börjar på detta vis, jag gillar när böcker beskriver imaginära världar och ger mig en karta att ha som utgångspunkt. Hos mig skapar det lust att läsa. Och nu fick jag göra en bok med en sådan karta! Den karta jag skapat beskriver inte något exakt och vetenskapligt utan är ritad utifrån mitt huvud. Min karta kan vara ett samtalsunderlag mer än ett facit, avslutar Tobias. Till sist får jag kika lite på datorskärmen för en försmak av vår bok. Åh, den ser fin ut. Karin Careborg En kyrka på gott humör är temat för ett kåseri av Erik Blennberger. Han kommer att reflektera över Svenska Missionskyrkans historia och aktuella läge och ger smakprov på några fromhetsvarianter förr och nu. Vid Svenska Missionskyrkans 125- årsjubileum för några år sedan höll han ett liknande kåseri som inte lämnade någon oberörd. Erik Blennberger är docent i etik, teol dr och även pastor i Svenska Missionskyrkan. Du är välkommen till en kväll med sång och prat, mingel och bok. Kan det bli bättre? 11

12 När kyrkan läser - och blir läst av - sin samtid foto: Brutus Östling I samband med Bokmässan gästas Betlehemskyrkan av Bengt Kristensson Uggla, författare och professor. Bengt är professor vid Åbo Akademi,men också knuten till Teologiska Högskolan Stockholm. Han har en omfattande erfarenhet av uppdrag som föreläsare och utbildare inom samhälle, folkbildning och näringsliv, och bland hans publicerade böcker kan nämnas Slaget om verkligheten. Filosofi omvärldsanalys tolkning (2002) och Gustaf Wingren Människan och teologin (2010). Bengt Kristensson Uggla har rört sig på tvären genom akademin och diskuterat tolkningsproblematiken betydelse inom många olika akademiska discpliner. Lördagen den 24 september i bk kommer han utifrån ett brett historiskt perspektiv tala om sekularisering, religiös övertygelse och kyrkans villkor i vår samtid. Lördag 24 september Jubileumskväll: När kyrkan läsar och blir läst av sin samtid Bengt Kristensson Uggla i samtal med Carl-Göran Ekberg och Maria Larsson Större eller mindre offentlighet? Rum för folkrörelser och tidningar i framtiden Anders Mellbourn är sist ut i raden av gäster i höstens serie med anledning av Betlehemskyrkans 150-årsjubileum. Vi har tidigare blickat bakåt och tagit puls på samtiden. Första torsdagen i december blickar vi framåt tillsammans med Anders Mellbourn. Anders är statsvetare och journalist med långvarigt engagemang i Svenska Missionskyrkan och ekumeniska sammanhang. Idag är han chefredaktör för Sändaren. Tidigare har han varit medarbetare och chefredaktör på Dagens Nyheter, direktör för Utrikespolitiska institutet och adjungerad professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Torsdag 1 december Större eller mindre offentlighet? Rum för folkrörelser och tidningar i framtiden Jubileumskväll med Anders Mellbourn i samtal med Carl-Göran Ekberg 12

13 Läsarna och det moderna genombrottet Under några sommardagar läser jag Gunnar Hallingbergs nyutkomna bok Läsarna. Det är en gedigen bok med en programmatisk undertitel: 1800-talets folkväckelse och det moderna genombrottet. Väckelsen, menar Hallingberg, är en viktig och pådrivande faktor för det moderna genombrottet i Sverige från mitten av 1800-talet. Den är vår första folkrörelse och den bör förstås i sin relation till den samtida kulturen litteratur, musik, idéer. Men väckelsen skapar förstås också eget, en egen kultur. Och:et i Hallingbergs undertitel är därför både ett bindeord och ett skiljeord. Väckelsen skapar egna mötesformer som lekmannaledda stugmöten och sommartid friluftsmöten, sedan, i missionshusen inte gudstjänster utan just möten. Driftiga ledare drar nytta av den grundlagsfästa yttrandefriheten och skapar egna tidningar, egna bokförlag, egen sångutgivning. De fromma tidskrifternas upplagor var stora och ett tag under 1880-talet är Paul Peter Waldenströms Brukspatron Adamsson den mest lästa boken i vårt land. Folkväckelsen blir så, menar Hallingberg med en för honom betydelsefull term, en egen offentlighet, väckelsen blir ett parallellfenomen till den allmänna offentligheten. Den blir på gott och ont något eget, en egen kultur, i ett Sverige som snabbt förändras bort från den tidigare givna enhetskulturen. Lever du? När jag ordinerades till pastor i Svenska Missionsförbundet 1969, fick mina kamrater och jag i ordinationsgudstjänsten svara på frågan: Lever du trons fördolda liv med Kristus i Gud? Frågan är kommen ur ett av Paulus brev. Det är förstås en väsentlig fråga att ställa inte minst till blivande pastorer. 13

14 Det är när jag kommit ungefär till mitten av Hallingbergs bok som minnet av frågan i ordinationsgudstjänsten dyker upp. Här citerar Hallingberg Missionsförbundets förste ordförande och missionsföreståndare E.J.Ekman under rubriken Andeliv mot renlärighet!. Citatet Hallingberg återger är hämtat ur en jubileumsbok från 1903: Endast i en examen måste man kunna bestå, nämligen i den hjärte- och samvetsexamen, vari det gäller att kunna besvara Jesu fråga: Älskar du mig? med ett ödmjukt: Ja, Herre, du vet allt; du vet att jag älskar dig. De teologiska konfliktfrågorna är många under folkväckelsens genombrottsår: försoningsfrågan, nattvardsfrågan, frågan om den kristna församlingens gestaltning, frågorna kring ämbete och lekmannaförkunnelse etc. Detta är frågor man tar på djupt allvar, men den väsentligaste frågan är den personligt ställda: Älskar du mig? Lever du? Väckelsens folk visste med Paulus att åsiktsskillnader kan finnas mellan människor, men livet i Kristus förenar. Hallingberg skriver: Detta är waldenströmarnas modernitet!. Läsarna 1800-talets folkväckelse och det moderna genombrottet av Gunnar Hallingberg Atlantis förlag, 2011 Tillsammans Samuel Johansson, smålänning, folkskollärare och en tid också predikant i Betlehemskyrkan i Göteborg får ordentligt med uppmärksamhet i Hallingbergs bok. Skälet är främst att Hallingberg håller Samuel Johanssons skrift Ur minnet för att vara den svenska folkväckelsens främsta självbiografi. Hallingberg citerar ett mycket informativt stycke ur denna skrift. De troende gingo tillsammans om söndagsaftnarna i varandras hem, och där läste de antingen ur Joh. Arndts Sanna kristendom eller Norbergs eller Fresenii postilla. Så sjöngo de dels psalmer ur den gamla psalmboken, dels sånger ur Mose och Lamsens visor och dels strösånger av åtskilliga författare. Så berättade någon, som hört en god predikan, vad han kunde minnas ur densamma. På detta sätt uppbyggde sig de troende på dessa sammankomster Någon lekmannapredikan visste man icke ännu om på denna ort. Det är slutet av 1840-talet Samuel Johansson skriver om. Konventikelförbudet, alltså förbudet att samlas i hemmen till enskilda möten, har formellt ännu inte upphört. Det sker först Ändå samlas man för att läsa för att sjunga för att berätta Hallingberg skriver att väckelsen var ett ungdomsuppror. Många har påpekat att i den nya tid som ges efter 1850, då förändringens vindar blåser, sträcker man sig i väckelsen efter rätten att få läsa fritt, få tänka och tala fritt, efter eget huvud och hjärta, inte efter överhetens påbud. Säkert har de som samlas till stugmöte om söndagsaftnarna i Samuel Johanssons berättelse varit i en lång gudstjänst i kyrkan under förmiddagen, men bland många fanns en hunger efter mer. Det är ett välfunnet citat Hallingberg ger oss! Här ytterligare ett ur samma bok. Nu är det 1860-tal i trakten av Vetlanda i Småland, väckelsen står på många håll i sin fulla kraft. Överallt märktes en förunderlig hunger efter Guds ord. På de flesta ställena var trängseln sådan att fönstren måste uttagas, på det att de som icke kommo in i huset måtte utanför kunna höra. Gud nära Den större delen av 1800-talets folkväckelse fann sin organisatoriska form i det 1878 bildade Svenska Missionsförbundet. I Missionsförbundet hade man med fixstjärnan P.P. Waldenström klart för sig att Gud är kärlek. Gud är en kärlek som söker och ställer till rätta, försonar och frälser. Gud är inte vrång och vred, Jesus dör inte någon offerdöd på korset för att blidka Guds vrede. Ingenstans i Nya testamentet står något sådant skrivet. I Jesus kommer Gud oss istället nära i kärlek. Det börjar i Betlehem. Gud tränger in i världen, söker och väcker jubel och glädje. Gud är för oss. I Jesus är Gud Immanuel, det betyder efter evangeliets ord Gud med oss. Det är ingen slump att missionskyrkor ofta heter Betlehemskyrkan eller Immanuelskyrkan. Namnen speglar en teologi. På ett fint sätt pekar Hallingberg i sin bok på väckelsens sångare som bärare av den teologi jag antytt. O, vad sällhet det är Att ha Jesus till broder och vän, skriver 14

15 den unge Waldenström. Och Nils Frykman fyller på med Vår store Gud gör stora under. Med glädje vi det skåda får och i en annan sång O sällhet stor som Herren ger ren här på denna jord. Det är nådens och glädjens sånger man sjunger i den nyevangeliska väckelsen. Nils Frykman formulerade en gång sitt ideal för den andliga visan: Den bör vara sann som Bibeln, enkel som ett barn, trosfrisk som Luther, hjärtlig som Rutström, formgod som Runeberg, älsklig som Topelius, len som Franzén och ledig som Lina Sandell. Läsare Väckelsens folk blev kallade läsare. Det var ett smeknamn och ett smädenamn. Vad läste man? Bibeln förstås!, skriver Hallingberg. Bibeln förstås!. Men läsarna läste enskilt och tillsammans mer än så. Det ser vi i citaten ovan ur Samuel Johanssons minnesbok och i Nils Frykmans ord om idealet för den andliga visan. Hallingberg refererar till professor Ronny Ambjörnsson och vad denne skriver om läsarnas läsbeteende. Läsarna, väckelsefolket, var själva apologeter. De tolkade texten, utlade och kommenterade. Ofta blev väl också detta mekaniskt. Men - och det är det viktiga sådant var inte idealet. Målet var inte att lära sig Luther eller Rosenius, målet var att bli en Luther, kan man tillspetsat säga. Ambjörnsson menar att läsarnas läsbeteende på det här viset radikalt skilde sig från till exempel den påbjudna mekaniska inlärningen av Luthers katekes i statskyrkans hägn. Den alltmer utbredda läskunnigheten möjliggjorde både ett eget och ett gemensamt och delat läsande. Var står det skrivet? blev den fråga man bland läsarna ställde till Skriften. Så läste man sig till en egen uppfattning och en egen tolkning. Gå, gå såningsman gå E.J. Ekmans mäktiga fembandsverk Den inre missionens historia och Samuel Johanssons Ur minnet har båda bilden av evangeliets såningsman på omslaget. Hallingberg skriver att Sådd och skörd var en ikon för missionen, både den inre och den yttre. Den Yttre missionen, som det länge hette, alltså missionen utomlands eller med bilden sådd i andra jordar än den svenska, blev snabbt en del av läsarnas och de nybildade samfundens verksamhet. Folkväckelsens tidiga inriktning på yttre mission är dess mest originella kulturinsats, kanske också dessa största, menar Hallingberg. Alltså Gå, gå såningsman gå, som man sjöng i stora och små missionsmöten över landet. Gå ända till jordens yttersta gräns, som det står i Apostlagärningarna. Så drog Kongo in i Alingsås och Arvika, Långared och Loo, Tonnö och Tärnaby, Västra Torsryd och Östervåla Bakom varje missionär stod tusentals offrande finansiärer och förebedjare, skriver Hallingberg. Hem till Sverige flödade i retur berättelser i brev och tidningsartiklar om svårigheter och framgångar i arbetet därute. I kyrkor och missionshus visade missionärer som var hemma på viloår skioptikonbilder från mycket fjärran länder och kulturer. Så uppstod ett uthålligt samspel mellan hemma och ute, mellan missionsbössan på köksbordet och missionärernas verksamhet i hälsovård, skola och kyrka, mellan missionsmötet i missionshuset och predikoarbetet på nyerövrat språk i det fjärran landet. Torsdag 20 oktober Läsarna och det moderna genombrottet Jubileumskväll med Gunnar Hallingberg i samtal med Agneta Wallenstam och Läsarsånger på nytt sätt med Mattias Vad Jensen Tag och läs Det är bra att veta något om sina rötter. Det är bra att veta något om vad som formade det sammanhang man lever i eller står undrande inför eller är nyfiken på. Läs gärna själv Gunnar Hallingbergs bok, som jag gett smakprov ur här. Det finns mycket mer att hämta i denna rika bok och snart kommer den andra delen, den tar oss ytterligare ett stycke framåt i tiden. Ut ur 1800-talet och in i första hälften av 1900-talet. Carl-Göran Ekberg 15

16 Vardagsteologi Det sägs att Sverige är ett extremt individualistiskt och sekulariserat land. I ett individualistiskt samhälle hänger det på dig själv, både i positiv och negativ bemärkelse, förenat med såväl möjligheter som risker. Det blir med våra liv vad vi gör dem till. Samma med sekulariseringen, om vi inte längre förlitar oss på en Gud så måste vi lita till oss själva. Självklart tycker vi nog alla att det är väldigt mycket i vår postmoderna tillvaro som vi absolut inte vill vara utan. Jag har alltid fått energi av att uppleva mig som myndig att ta eget ansvar, en ledstjärna har varit att bli alltmer fri att bli mig själv och jag har känt en drivkraft i möjligheten att göra min egen utvecklingsresa och förverkliga mina drömmar. Men jag tror alltmer att det också finns en annan sida av vår individualistiska, sekulariserade tid. En sida som vi kanske blir mer medvetna om, om och när vi känner oss otillräckliga och oroliga. Om vi är utlämnade till oss själva och tron på oss själva sviktar, vart tar vi då vägen? Till vem ska vi gå när självtilliten brister? Jag läser en grundkurs i teologi och drabbas av det som jag anar är högst elementärt inom ämnet. Som sådant märkligt nog kanske också är en av vår tids största utmaningar, något som jag anar kan ta ett helt liv att ta till sig. Hör här; det börjar inte med mig(!), det börjar med Gud. Allting börjar med att Gud är aktiv och vill något med mig och mitt liv. Gud vill mig. Det jag ska försöka göra är att ta emot att jag är överväldigande önskad av Gud. Grunden för allt vi gör ligger alltså i en radikal passivitet från vår sida. Accepterandet av att Gud vill oss först. (Se bl a David F Ford, Theology, A very short introduction.) Så, när jag vaknar på morgonen och vilset frågar mig hur jag ska klara av allt som krävs av mig, samtidigt som jag ifrågasätter om jag duger och kämpar med hur jag liksom ska bevisa mig och mitt existensberättigande, det är då jag ska komma på att det inte börjar med mig. Att det inte är jag som ska svara på alla de där frågorna varför jag finns och meningen med allt. Jag kan överlåta mig eftersom det är Gud som vill mig och som vill något med mig. Och att Gud vill mig så mycket mer än jag någonsin kan vilja någonting i mitt liv. Det kan jag lita på och svara an mot med hela min begåvning och alla mina möjligheter. Jag tror att det är det här jag, och flera med mig, menar med att vi behöver perspektiv. kg Hammar skrev och Ove Wikström sa i sitt sommarprogram, Gud är alltid större. Om vi med lust och kärlek ska leva våra aktiva liv, för och med varandra, så är det kanske nåt av det viktigaste som vi ska påminna varandra om? Det här tror jag är en av min generations stora utmaningar som går på tvärs med det individualistiska projektet. Inte först jag, utan först Gud. 16

17 Den här typen av vardagsteologi kommer att varvas med musik i olika stilar när kören Cardia från Guldhedskyrkan under Eva Sundqvists ledning kommer till Betlehemskyrkan under Kulturnatta i oktober. Cardia är en kör som rör sig fritt mellan de flesta genrer, från klassik musik till pop och lite alltmöjligt däremellan. Låtarna är smakfullt arrangerade för kör och musiker och framförs därtill med ett och annat teatralt och koreografiskt inslag. Programmet är ett i raden av samarbeten mellan Betlehemskyrkan och Guldhedskyrkan. Eva Sundqvist och jag har under flera års tid, mest var för sig men också tillsammans, arbetat för att med musik och text som verktyg beröra det där djupare vi längtar efter. Ett samarbete som utgår från hur vi längtar efter sammanhang där vi kan hämta kraft och få perspektiv. I kyrkan. Fredag 14 oktober Drömmen om dig Kulturnatta i BK med kören Cardia Kent Andersson (musiker) Nils Olandersson (monolog) Maria Larsson och Eva Sundquist Fri entré Maria Larsson 17

18 Lördag 15 oktober Jubileumskonsert Entré 150 kr Alla intäkter går till jubileumsfonden Jubi kons Nu laddar vi upp, Java Gospel, Musikkåren, Kyrkokören, Iris, Balpsalm, Barnkörerna, Juniorbrasset, Musikskolans elever och instrumentalister av alla de slag. För vad, kanske du undrar? Att Betlehemskyrkan firar 150 år är väl egentligen ingen stor sak sett ur ett 2000-årigt perspektiv. Jämfört med exempelvis den ortodoxa kyrkan är vår svenska frikyrkotradition fortfarande ett litet barn. Men vi kan också välja att se det såhär: 150 år! Oj! Det är rätt länge, och visst ska man ta alla tillfällen i akt att fira? För Betlehemskyrkan har sången och musiken fått betyda oerhört mycket under de år man funnits. I början var det Chören som stod för musiken. Man tror att den bildades t o m innan församlingen fanns. Så småningom kom Musikkåren till (idag 85 år gammal). Fler körer blev det med tiden, samt musikverksamhet för barn. Idag sjuder Betlehemskyrkan av musik där många genrer är representerade och människor i olika åldrar är engagerade. Nu vill vi alltså bjuda in till konsert där all denna härliga musikaliska brokighet får bli synlig och hörbar. Det är ett brett startfält och vi kommer att i komprimerad form få ta del av den sång och musik som under en vanlig vecka fyller kyrkan. Kyrkans framväxt genom tiderna och trons budskap har alltid burits av sången och musiken. Idag är vi en del av den rörelsen, i Göteborg men också i världen. I sången och musiken uttrycker vi glädje och tacksamhet, men också ilska och sorg. Vi uppmanar till kamp och mod, vi får be om förlåtelse och tröst. Men sången har också 18

19 leums ert! haft och har en pedagogisk funktion; innan man kunde läsa fick man genom sången lära sig bibelberättelser. Och det är detta vi vill försöka gestalta på Jubileumskonserten hur kraften och glädjen i sången och musiken, oavsett tidsepok eller musikstil lever och bär oss som människor och kyrka. När vår nuvarande Betlehemskyrka invigdes 1966, beställde man ett musikstycke av dåvarande församlingmusikern Håkan Brandqvist. Han valde att tonsätta psaltarpsalm 150 för kör och orkester. Vi vill uppmärksamma även detta jubileum med ett nyskrivet verk. Uppdraget har gått till David Glänneskog, som leder musikkåren. David har skrivit mycket musik, mest för brass men nu har han alltså fått uppgiften att skriva för orkester, kör och församling. Vi vill även denna gång utgå från psaltarpsalm 150 (vad passar bättre när det är just 150 år som firas?). Psalm 150 är en lovsång till Gud, där framförallt sången och musiken nämns som källor till glädje, och där vi uppmanas att sjunga och spela. Davids tonsättning är pampig och medryckande och det är med stor förväntan, stolthet och glädje vi framför något helt nytt, något helt eget. Välkommen att ta del i en konsert där mycket kan hända; en och annan tillbakablick, hejdlöst sväng, barnröster blandat med stråkkvartett, ett uruppförande, klassiska pärlor och mäktig brassmusik. Allt framfört av 240 sångare och musiker. Kom och dela glädjen med oss! Carin Åkesson 19

20 foto: Johan Wingborg 20