OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN"

Transkript

1 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN OSKARSHAMN Antal sidor: 22 Uppdragsnr: Författare: Joakim Nordemo Stockholm Bengt Dahlgren Stockholm AB Projektansvarig Joakim Nordemo Bengt Dahlgren Stockholm AB Telefon Org.nr Adresser till våra övriga Hammarby Allé 47 Fax Momsreg.nr. SE kontor hittar du på STOCKHOLM Styrelsens säte Stockholm

2 Uppdrag Sida: 1 KOD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR GENERELLT ENERGIPRODUKTION KOMMUNENS STYRDOKUMENT BYGGNADER OFFENTLIGA RUMMET INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN LIVSCYKELPERSPEKTIV LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED FÖRNYBAR ENERGI ENERGIANALYSER CO 2 -BEDÖMNINGAR KOORDINERANDE AKTÖR INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG ÖVERLÄMNING UPPFÖLJNING MÅL OCH KRAV BYGGNADER OFFENTLIGA RUMMET HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI FÖRNYBAR ENERGI ENERGIPRODUKTION SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING STADSDELENS ENERGIBALANS LIVSCYKELANALYS CO 2 ANALYS... 21

3 Uppdrag Sida: 2 8 SLUTSATSER OCH KOMMENTAR... 22

4 Sida: 3 1 SAMMANFATTNING Denna energistrategi syftar till att resonera och diskutera kring vilka åtgärder som kan genomföras för att minska energianvändningen under produktion och i förvaltning. Detta framförallt för att redan under planeringsskedet diskutera smarta energilösningar och sätta ambitionsnivån för den nya stadsdelen i Inre hamnen. Ett antal åtgärder har kostnadsberäknats inom ramen för denna energistrategi, även LCC analys har genomförts. Beräkningarna visar att de största energivinsterna kan göras genom att bygga energieffektivt samt genom att installera solceller. Båda dessa kräver konstruktiv dialog med de byggherrar som handlas upp. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS. Detta får anses som en betydande besparing då den relateras till de skärpta byggregler som Boverket utkom med Det går också att göra mycket för att minska energianvändningen under produktion, exempelvis i byggbodar. Mycket matnyttigt kring detta finns att hämta i en rapport från IMGC, daterad Genom hela planerings- och byggprocessen är nyckeln till en framgångsrik energistrategi att samordna helhetsbilden med lokala lösningar. På detta sätt kan etablerad teknik kombineras med ny för en god totallösning. Inre hamnen som demonstrationsplats för ny energi- och miljöteknik är också en viktig del i utvecklingen av stadsdelen och som Oskarshamns bidrag till en hållbar utveckling. I denna strategi behandlas dock främst alternativ där minskad energianvändning går att beräkna.

5 Sida: 4 2 UPPDRAG I samband med utvecklingen av den nya stadsdelen Inre hamnen i Oskarshamn ska en energistrategi tas fram. Syftet med energistrategin är en fungera som en kvalitetssäkring och ett verktyg för ambitionen att den nya stadsdelen får en tydlig energiprofil. Med ledning av energistrategin ska Oskarshamns kommun kunna ta ställning till vilka åtgärder som behöver föreslås i stadsdelen för att nå kommunens klimat- och energimål. Dessa ställningstaganden ska sedan användas i: - Markanvisningsprocessen/ underlag för markanvisning - Detaljplaneringen - För att attrahera aktörer som vill demonstrera innovativa energilösningar i området, och sålla bland dessa. (del av demosite för miljö- och energiteknik) - För att spetsa till hållbarhetsprogrammet 3 BAKGRUND Oskarshamns kommun har sedan tidigt skede haft ambitioner att ta höjd för Energifrågor när det gäller utvecklingen av det nya området Inre hamnen. Arbetet påbörjades redan i arkitekttävlingsskedet där de olika förslagen innehållsmässigt visade ett tydligt fokus på energi- och miljöaspekter. Detta fanns också med som kriterier i kommunens riktlinjer för tävlingen. Exempelvis hade BREEAM Communities funnits med som ett av verktygen vid utveckling av några av förslagen. I nuläget är ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelar under utveckling i SGBC s regi. Med stor sannolikhet kommer framtagande av en energistrategi vara en obligatorisk del i detta. Denna energistrategi ska ansluta till det upprättade Plan- och Hållbarhetsprogrammet för Inre hamnen. Miljöbyggnad SILVER kommer vara en riktlinje för de byggnader som ska upprättas på området.

6 Sida: 5 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 GENERELLT BBR-krav De nya BBR-kraven (BBR 22) för energianvändning i byggnader gäller från och med den 1/ och innebär bland annat en skärpning av energikraven i bostadshus och lokaler med 10%. En ny uppdelning av klimatzoner innebär att Kalmar län, där Oskarshamn ligger, hamnar i Klimatzon IV med de hårdaste kraven. Nedan är BBR-kraven kortfattat sammanställda för nya byggnader i Oskarshamn: Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig Värmegenomgångskoefficient (Um) [W/m 2 K] Flerbostadshus 75-80* 0,4 Lokaler 65 0,6 * beroende på storlek av lägenheter Certifiering av stadsdelar Utveckling av det nya svenska systemet pågår och planeras vara sjösatt under Denna utveckling bör bevakas under utvecklingsprocessen av Inre hamnen i Oskarshamn. 4.2 ENERGIPRODUKTION I programområdet ligger Oskarshamn Energis huvudledningar för fjärrvärme, och kraftvärmeverket ligger strax intill Inre hamnen. Anläggningens förbränning består av en produktionsmix där cirka 60 procent utgörs av biobränsle. Kraftvärmeverket håller på att utvecklas för att från 2015 öka andelen producerad förnybar energi bland annat i form av lokala biobränslen. Kylbehovet är lägre men det kommer ändå behövas klimatkyla då ungefär m 2 av den nya byggnadsytan kommer att utgöras av lokaler eller handel. Även om det nya kraftvärmeverket kommer att producera värme och el med låg klimatpåverkan så kan ändå en utredning avseende att dra fram ett nät för frikyla/frivärme vara relevant. I ett nationellt (även europeiskt då näten är ihopkopplade) perspektiv är det bra att kapa effekttoppar för både fjärrvärme och el under vinter/sommar. På nästa sida redovisas ett urval av statistik från Oskarshamns energibalans framtagen 2012.

7 Sida: 6 Energianvändning 2012 i Oskarshamn: 840 GWh El 39% Ickeförnybart bränsle 36% Fjärrvärme 16% Förnybart bränsle 9% Figur 1. Slutlig energianvändning i Oskarshamns kommun under år Observera att huvuddelen av det icke förnybara bränslet utgörs av fordonsbränsle. Figur 1. Översikt för år 2012 som visar energiflödena i Oskarshamns kommun (exkl Kärnkraftverket). Totalt var bruttotillförseln 0,86 TWh och slutanvändningen 0,84 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = ej förnybara bränslen, röd = fjärrvärme). Figur 3: Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Oskarshamn

8 Sida: KOMMUNENS STYRDOKUMENT Oskarshamns kommun har högt satta mål inom energi- och klimatområdet. Målsättningen är högre än nationella mål och mål på EU-nivå. Den höga ambitionsnivån grundar sig i undertecknandet av Borgmästaravtalet och att Oskarshamns kommun, liksom övriga kommuner i länet, har ställt sig bakom det regionala målet fossilbränslefri region Klimat- och energiarbetet är startpunkten för kommunens strukturerade arbete för en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet är att bli en fossilbränslefri kommun år 2030, då kommunen också ska vara del av en fossilbränslefri region. Kommunens vision är att Oskarshamn, liksom Sverige, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år Delmål för kommunens geografiska område Utsläppen av koldioxid 1 ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 1990 Minst 50 % av den använda energin ska komma från förnyelsebara källor 2020 Produktionen av förnyelsebar energi ska öka till BYGGNADER Inom stadsdelen bör exploatörer sträva efter att de nya byggnaderna uppnår minst betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. För energiindikatorn innebär det att energiprestandan uppgår till högst 75% av BBR-kraven. I tävlingsförslagen finns solceller inritade på många av byggnaderas tak, vilket ska ses som en viktig input till efterkommande skeden. Befintliga byggnader av relevans är exempelvis industrierna i nordöstra delen av Inre hamnen. Dessa bör hanteras inom ramen för stadsdelsprojeket Inre hamnen; vilka förutsättningar finns att spara energi alternativt utnyttja spill-energi. Vad gäller material, inbyggd energi, LCA etc så är inriktning på detta att i så hög utsträckning utnyttja lokalt producerade naturmaterial, hänvisning till planprogram. 4.5 OFFENTLIGA RUMMET Planering och byggnation i området ska genomsyras av klimatsmart tänkande och stadsdelen ska vara en demo-sajt för innovativa energilösningar. Utvecklingen av stads-delen ska bidra till att nå kommunens mål om en fossilfri kommun 2030, och att minska koldioxidutsläppen med 50 procent. I den offentliga miljön ska klimatsmarta och energieffekti-va lösningar synas på flera sätt. Det kan handla om smarta och nytänkande sätt att producera energi till offentlig belysning, värma upp badvatten eller andra intressanta inslag. 1 Mätt i ton koldioxidutsläpp

9 Sida: INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL Följande ingångsdata har använts i eventuella lönsamhetsberäkningar: Generell kalkyldata: Kalkyleringsperiod: 20 år Kalkylränta: 5.0 % Energipriser El Fjärrvärme 1,00 kr/kwh 0,70 kr/kwh Energiprisökning: Årlig prisökning, el: 3.0 % Årlig prisökning, värme: 2.0 %

10 5 VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN Viktiga energiaspekter för stadsdelen sammanfattas i detta kapitel. Detta inkluderar både energianvändningen under brukstiden men också vad som går att göra under planering, projektering och produktion samt hur energiproduktion kan optimeras. 5.1 LIVSCYKELPERSPEKTIV Energibehov i utvinning, produktion, drift och avveckling bör ingå. Studier av föreslagna åtgärder bör göras med detta i åtanke. 5.2 LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED Uppdrag: Sida: 9 Ett första led i arbetet med stadsdelens energi bör vara att tillse ett lågt behov av energi, i alla delar och genom all led i byggprocessen. Från planering till produktion, idrifttagande och slutligen under brukstiden. Under produktion bör analyseras vad som kan göras för att minska energianvändningen, exempelvis energi till byggbodar, logistiska parametrar mm. Se exempelvis riktlinjer i IMGC-rapport från Byggnader (inkl. hushålls- och verksamhetsenergi) bör utformas med ambitionen att minimera energianvändningen. Samma sak gäller i det offentliga rummet. Att arbeta med dessa frågor ger goda chanser att marknadsvärdet för byggnaderna ökar, inte bara genom ett lägre driftnetto, utan också genom den gröna profilen. Ett av målen för stadsdelen är också att profilera sig som en grön stadsdel. Ett sätt att arbeta med att säkerställa en låg energianvändning för en byggnad är att införa begreppet nettoenergi. Nettoenergi innebär att byggnadens energianvändning specifieras, oavsett hur energin produceras. Alltså kan exempelvis inte värmepumpar eller frikyla hjälpa en byggnad med sämre klimatskal. Detta exemplifieras också i kommande kapitel där energibalansberäkningar redovisas. Inom detaljplanen för den nya stadsdelen finns också befintliga byggnader, till exempel med industriverksamhet. Att involvera dessa i ambitionen kring energi och miljö för den nya stadsdelen kan visa sig betydande för minskning av energianvändningen. Ett första steg kan exempelvis vara att skapa ett forum för samarbete med ägarna av de befintliga fastigheterna. Där kan kommuniceras stadsdelens ambition kring energi, att det finns bidrag från energimyndigheten för större företag, även för industri, att ansöka för vid energikartläggningar. Inte minst med tanke på att industrins energianvändning inte sjunkit sedan 1990 i Oskarshamn, kan en energikartläggning vara ett bra första steg. I planområdets norra delar finns Saft AB, Oskarshamns hamn, Kustbevakningen, Almers Oil & Chemical Storage, Nordic Storage AB samt ett antal småindustrier och andra verksamheter. Transporter och infrastruktur är utgör så klart en betydande del av stadsdelens totala energianvändning och utsläpp av CO2. Dock kommer dessa områden att behandlas i annat forum än denna energistrategi.

11 Sida: FÖRNYBAR ENERGI Utgångspunkten här är så klart att det inom stadsdelen bör produceras så stor andelförnybar energi som möjligt, via sol och vind. Att tidigt planera för att utnyttja exempelvis byggnaders tak för solceller innebär att den ökade kostnaden minimeras. Med solceller minskar behovet av köpt el vilket normalt är den smutsigaste formen av köpt energi. Även här är argumenten minskat driftnetto och energi-/miljöprofil gångbara. Viktigt är att även kontrollera möjligheten att utnyttja befintliga takytor till solenergi, refererar till samarbetsforum i stycke 5.2. Det är också möjligt att vissa befintliga byggnader kommer övertas av kommunen. Det offentliga rummet bör i möjligaste mån inta rollen som inspiratör till byggherrar med flera. Detta genom att utnyttja de ytor som går till installation av förnybar energi; laddstolpar med solcellstak, små vindkraftverk på Skeppsbron etc. En viktig ingångspunkt för denna aspekt är miljövärderingen av den fjärrvärme som Oskarshamns Energi producerar. Men även vid stor andel bioeldning i kraftvärmeverket kan förnybar energi utnyttjas som avlastning. 5.4 ENERGIANALYSER Bör göras via exempelvis energibalanser, se kapitel CO 2 -BEDÖMNINGAR Utan ursprungsgarantier: - Elenergi: CO2-alstring enligt Nordisk elmix - Fjärrvärme/fjärrkyla: CO2-utsläpp enligt lokal leverantör som medelvärde för hela produktionen (ej residual) Med ursprungsgarantier: - El/fjärrvärme/fjärrkyla: I enlighet med uppgifter från leverantörer av garantierna. Sökande bör kunna visa att ursprungsgarantier är planerade för hela godkännandeperioden eller åtminstone för en treårsperiod. Ursprungsgarantier skall verifieras via tredjepartsförfarande INBYGGD CO2 I MATERIAL MM Energi vid framtagande av produkter och material som används i stadsdelen samt transporter för dessa är en viktig aspekt att beakta vid uppförande av en ny stadsdel. Lokalt framtagna material med låg inbyggd energi är att föredra. 5.6 KOORDINERANDE AKTÖR Någon aktör måste påta sig ansvaret att vara koordinerande aktör genom processen, inte minst i förvaltning. Det finns flera olika aktörer som kan ta detta koordineringsansvar. Kommunen kan vara helägande, en privat aktör kan vara helägande och det kan vara en situation där kommunen och någon eller några privata aktörer tillsammans koordinerar utvecklingen av den nya stadsdelen/området.

12 5.7 INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG Uppdrag: Sida: 11 Ett ökat engagemang hos invånare, dagligarbetare samt gäster i stadsdelen kommer påverka energianvändningen positivt. - För invånare kan exempelvis ökad information och kontroll om sin egen energianvändning vara en drivande parameter. Möjlighet till enkel tillgång via webben av veckans/månadens /årets energianvändning samt information om hur mycket förnybar energi(sol) som byggnaden producerar. - För gäster ska Inre hamnen framstå som en framåttänkande stadsdel vad gäller energi och miljö. Exempel på detta kan vara Energikampen på Skeppsbron samt ett generellt intryck att stadsdelen satsar på energi och miljö. - Ett exempel på att göra invånarna och gästerna mer medvetna är att placera ut informativa texter på väl valda ställen, exempelvis busskurer, beskrivande de satsningar som genomförts i stadsdelen. 5.8 ÖVERLÄMNING Hållbarhets- respektive energisamordnare måste verka för att överlämning mellan de olika skedena i stadsdelsutvecklingsprojektet fungerar effektivt. 5.9 UPPFÖLJNING Redan i tidigt skede måste planeras för hur stadsdelens energianvändning ska följas upp, både i form av mätarstruktur samt ansvarsfördelning. Detta är också ett bra verktyg för att arbeta med eventuella åtgärder i ett drift- /bruksskede.

13 Sida: 12 6 MÅL OCH KRAV Nedan sammanställs de ambitioner och mål som är definierade i projektet avseende energi. 6.1 BYGGNADER Ambitioner för stadsdelens byggnader kommer att föras vidare till upphandling av byggherrar och exploatörer. Därför är det viktigt att formulera dessa mål på ett för byggprocessen tydligt sätt Miljöbyggnad SILVER Önskemål kommer att ställas vid upphandling av byggherrar om att byggnaderna minst ska uppnå betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta innebär i sin tur att målbilden för byggnaders energianvändning blir åtminstone 0,75*BBR. Även högsta tillåtna värmeeffekt, solenergilast samt energislag påverkas av ambitionen. Beräkningsexempel i kapitel 7 påvisar potentialen i energibesparing med detta mål uppfyllt Byggnadens formprestanda För att säkerställa att byggnaderna genom sitt utförande får goda förutsättningar för en god energiprestanda bör tidigt i projekteringsskedet en analys av formprestandan göras. Detta görs genom att i designfasen av byggnaden beräkna ett U-medelvärde Um samt den så kallad formfaktorn. På så sätt erhålls ett mått på formprestandan vilken är direkt kopplad till byggnadens energianvändning. Detta betyder förenklat att byggnadens utformning, geometriskt (är den långsmal eller kubisk) samt termisk (isolering, andel fönster), jämförs med erfarenhetsvärden från en databas. Detta är ett effektivt tidigt verktyg som ersätter att göra en fullständig energibalansberäkning Byggnader som ska nå extraordinär nivå Stadsdelen skulle få en tydligare energiprofil ifall några byggnader sticker ut och når en extra hög energiprestanda. Bör lyftas fram vid förhandlingar med byggherrar Energikartläggning av befintliga industribyggnader Sannolikheten är hög att det finns en relativt stor potential att spara energi för befintliga byggnader och industriverksamheter. Därför bör det initieras ett samarbetsforum mot fastighetsägare innehavande befintliga byggnader i stadsdelen. I ett sådant forum kan exempelvis informeras om eventuella energikartläggningscheckar från Energimyndigheten, vilka potentialer som finns att spara energi samt eventuellt använda tak för installation av solceller. Det finns sannolikt fördelaktiga synergieffekter med att göra detta för ett helt industriområde. Detta exempelvis i form av ekonomiska fördelar vid liknande åtgärder för flera olika aktörer. Vid en process beskriven i detta stycke bör kommunen vara den drivande parten, den som arrangerar ett första möte med eventuella efterföljande forum.

14 Sida: OFFENTLIGA RUMMET Dessa krav kan kommunen själv bevaka och påverka Gatubelysning samt övrig belysning av offentliga utrymmen År 2012 påbörjades en skärpning av kraven för gatubelysning, hittills har dock Sverige påverkas relativt lite av detta då vi redan bytt ut mycket av de lampor som omfattades i steg 1 och 2 till mer energieffektiva lampor. Men tredje steget i utfasningen, som börjar gälla 2015, kommer att märkas desto mer då vanliga kvicksilverlampor och högtrycksnatriumlampor av så kallade plug in-typ för vägbelysning fasas ut. Många kommuner har också satt igång med att byta ut befintliga lampor och armaturer mot belysningslösningar baserade på bland annat metallhalogen och LED-lampor. De är energieffektivare, har längre livslängd, innehåller mindre kvicksilver och möjliggör en bättre ljussättning av vägar och utomhusmiljöer. Det är viktigt att sätta sig in alternativen ordentligt. Idag ställs nästan inga krav på LED-lampor och kvalitén kan därför variera. Det blir därför viktigt att ställa höga krav på garantier. Se också räkneexempel under kapitel HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI Liknande förutsättningar som för byggnader avseende kommunens möjlighet att påverka. Dock bör förespråkas att så stor andel vitvaror som möjligt drivs med värme, med tanke på den låga miljöbelastningen från fjärrvärmenätet Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Detta engagerar invånarna i stadsdelen att arbeta med sin energianvändning. 6.4 FÖRNYBAR ENERGI I projektet har ett inriktningsbeslut tagits att det huvudsakligen är solenergi som är aktuellt vad gäller installation av förnybar energi. Oskarshamn ligger högt i den svenska solligan. Dock kan även mindre vindkraft-installationer vara aktuella Förnybar energi i offentliga rummet Parken i norra delen av stadsdelen bör kunna vara en stor producent av förnybar energi i stadsdelen. Ansvaret för utförande och mängd för solenergiinstallationen ligger dock hos kommun och arkitekter. Även andra delar som Skeppsbron, parkeringsplatser, busskurer mm bör kunna vara aktuella för installationer av förnybar energi. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits Solenergi i byggnader I gestaltningsskisser i tidigt skede är en stor del av byggnaderna utformade med sneda tak, lutande åt söder. På taken är solceller/solfångare installerade. Detta bör vara ambitionen även vid projektering/produktion. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits.

15 Sida: ENERGIPRODUKTION Kapa effekttoppar för värme och kyla Vid normala driftförhållanden, där det ej är temperaturtoppar, har Oskarshamn en miljövänlig produktion i och med ett bioleldat kraftvärmeverk. Med tanke på detta utreds inte alternativa energikällor som exempelvis energilager här. Dock konstateras i kommunens energibalans, framtagen 2012, att det vid kalla vintrar behövs väsentligt mer el, sannolikt beroende på att elspets behövs vid låga temperaturer. Hur det blir med det nya kraftvärmeverket går endast att spekulera i men det är alltid bra att stötta energiproduktionen vid effekttoppar. Ett sjövattennät, anslutet till byggnaderna i den nya stadsdelen skulle, via förvärmning av ventilationsluft vintertid respektive frikyla sommartid, kapa effekttoppar samt i bästa fall utesluta användning av kylmaskiner. Detta utgår ifrån bland annat FTX-system för bostäder samt ett icke obetydligt kylbehov i stadsdelen genom handel och kontor (angivna ytor i nuläget är 7000m 2 resp 5000m 2 ). Eventuellt bör inte schaktningsarbeten medräknas i kostnaden för ett nytt sjövattennät då detta ändå kommer att göras vid uppförandet av den nya stadsdelen. I denna energistrategi finns en relativt grovt genomförd LCC analys sammanfattad i kapitel 7. Denna åtgärd är också medtagen i beräkningsexemplet för åtgärder, också i kapitel Sorptiv kyla Vid en miljövänlig produktion av fjärrvärme kan det vara aktuellt att installera en sorptiv kylanläggning, som alltså drivs av fjärrvärme sommartid. Då är dessutom fjärrvärmen billig. Då fjärrvärmen är både miljövänlig och billig sommartid i Oskarshamn bör möjligheten att använda denna teknik i Inre hamnen utredas i ett tidigt skede. Åtminstone m 2 planeras för handel och kontor, alltså ytor med kylbehov Smarta elnät Smarta nät kan inte beskrivas som en viss teknologi eller lösning utan är en kombination av lösningar som behövs för en säker och ekonomiskt effektiv drift av ett kraftsystem med stora variationer i tillgång på energi. Det handlar bland annat om teknisk utveckling inom elkraftteknik, informationsteknik och styr- och reglerteknik men lika mycket om ekonomiska lösningar för timdebitering och effektiv tariffsättning liksom kunskapsuppbyggnad hos användare och styrmedel för beteendeförändringar. Hur som helst bör denna aspekt finnas med tidigt i processen och en dialog med det lokala energibolaget bör startas kring detta.

16 Sida: 15 7 SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS 7.1 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING Här utvecklas de olika åtgärdsförslagens bidrag till den sparade energin för stadsdelen, vilket också omfattar en kortfattad redovisning av indata till de beräkningar som genomförts. Resultaten från beräkningar av energibesparing för respektive åtgärdsförslag sammanfattas i Tabell 1. Den sparade energin hänför sig till standard i branschen, exempelvis BBR krav för byggnader etc. För vissa av åtgärderna har LCC analys utförts, se sammanställning i kapitel Miljöbyggnad SILVER Denna åtgärd innebär att samtliga nya byggnader i stadsdelen bör uppfylla bedömning SILVER enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta skulle i sin tur medföra en reducering av energianvändningen med 25% gentemot BBR-kraven. Detta innebär också relativt hög ambition för maximalt värmeeffektbehov, solvärmelast samt vilka energislag som används. Ovanstående medför att byggnadens klimatskal, installationer samt hur byggnaden används och hur energin tillförs till den bör övervägas. I energibalansen har antagits att respektive energislag påverkas lika mycket, alltså en sänkning med 25% Solenergi Stadsdelen har som ambition att präglas av en framåtanda vad gäller förnybar energi. Både på byggnader och i det offentliga rummet bör det placeras solceller i så stor utsträckning som är möjligt och rimligt. Nedan sammanfattas de ytor att användas för solcellsinstallation som antagits i beräkningen: Ny bebyggelse bostäder: 5 000m 2 solceller (25% av total takyta) Ny bebyggelse industri: 1 250m 2 solceller (25% av total takyta) Offentliga rummet: 100m 2 solceller (20% av total yta) Befintlig bebyggelse: 600m 2 solceller (5% av total takyta) Totalt: 6 950m 2 solceller Energi från havet via frikyla och förvärmning av tilluft För resonemang och indata se under kapitel 7.3, LCC analyser.

17 Sida: Gatu- och parkbelysning I denna beräkning har jämförts vad som idag kan kallas standardbelysning (högtrycksnatrium) för vägnätet med effektivare armaturer (LED). En sammanlagd längd av 6 km gata/väg har utifrån detaljplaneprogrammet framräknats, fördelad på större bilväg, mindre bilväg samt gångväg. Drifttiden för en belysningsstolpe kan sägas vara 10 timmar/dygn. En option här kan vara att för gångvägar använda stolpar innehållande solcellspaket som laddas upp dagtid för användning kväll/natt Hushålls- och verksamhetsenergi - Värmedrivna vitvaror Här ansätts att 300 kwh/lgh el flyttas till värme för ungefär 25% av stadsdelens lägenheter. Detta påverkar inte själva energibalansen men kommer få ett positivt genomslag för beräkningen av CO 2 -utsläpp för stadsdelen Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Möjlighet till lättillgänglig kontroll av sin energianvändning samt att kunna påverka sin förbrukning har visat sig vara ett bra sätt att inspirera invånarna att arbeta med energifrågor. I denna beräkning har ansatts en minskning av både fastighets- och hushållsenergi med 3%. 7.2 STADSDELENS ENERGIBALANS I denna energibalansberäkning redovisas energianvändningen i den färdigbyggda stadsdelen som köpt energi. I förlängningen bör eventuellt också begrepp som nettoenergi och primärenergi användas. Här redovisas hur energianvändningen påverkas vid olika åtgärder. I Tabell 1 nedan redovisas energibesparingar inom stadsdelen för respektive åtgärdsförslag fördelat per energislag. I Tabell 2 redovisas stadsdelens energibalans fördelat på typ av verksamhet inom byggnader samt det offentliga rummet. Tabellen redovisar I Fel! Hittar inte referenskälla.4 visualiseras energiposternas fördelning för den energianvändning som beräknats med kalibrerad modell. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS.

18 Sida: 17 I Fel! Hittar inte referenskälla. redovisas besparing i kwh för respektive åtgärd och energislag. Tabellen medtar också eventuella sammanlagringseffekter vilket redovisas i den nedersta raden. BERÄKNAD ENERGIBESPARING Tabell 1 Redovisning av energibesparing per åtgärd och totalt summerat inom stadsdelen Besparing jämfört med referensfallet Studerade fall Uppvärmning +VV Fastighets- Verksamhet / Kyla (kwh) (kwh) el (kwh) hushåll /gatu (kwh) Totalt (kwh) Åtgärd 1 Miljöbyggnad SILVER (17,2 %) Åtgärd 2 Solenergi (8,6 %) Åtgärd 3 Frikyla/frivärme (8,3 %) Åtgärd 4 Effektiv gatubelysning (1,2%) Åtgärd 5 Värmedrivna vitvaror Åtgärd 6 Infosystem hushåll mm (1,7%) Åtgärd 7 Extraordinära byggnader BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Åtgärd 8 Energikartläggning bef byggn BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Totalt (17,8 %) (5,0 %) (6,7 %) (7,5 %) (37,0 %)

19 Sida: 18 (MWh, år) BBR standard Miljöbyggnad SILVER + Solceller + Frivärme/- kyla +Effektiv gatubelysning +Värmedrivna vitvaror + Info system hushåll mm Uppvärmning bostäder + VV Fastighetsel bostäder Hushållsel Uppvärmning kontor +VV Kyla kontor Fastighetsel kontor Verksamhetsel kontor Uppvärmning handel + VV Kyla handel Fastighetsel handel Verksamhetsel handel Uppvärmning utbildning/kultur + VV Kyla utbildning/kultur Fastighetsel utbildning/kultur Verksamhetsel utbildning/kultur Industri Gatubelysning / offentliga rummet Solceller på byggnader + solpark Totalt Tabell 1: Stadsdelens energibalans, redovisat i köpt energi (MWh/år)

20 Sida: 19 Figur 4: Stadsdelens beräknade energianvändning fördelat i olika energiposter, efter respektive åtgärd.

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson 2013-05-16

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson 2013-05-16 Certifieringar och innovativa lösningar Mats Fredrikson 2013-05-16 Certifiering av byggnader i Sverige Certifieringar av byggnader påverkar fjärrvärmen Sänker energianvändningen ytterligare jämfört med

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Totalprojekt. Getholmen. Skärholmen Stockholm. Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel

Totalprojekt. Getholmen. Skärholmen Stockholm. Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel Getholmen Skärholmen Stockholm Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel Augusti 2008 1 Innehåll Bakgrund 3 Genomförande av första etappen 3 Sammanfattning av beräkningar 5 Lönsamhetsbedömning

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Remissvar avseende Boverkets byggregler Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7. Rapport Energikartläggning Projekt (fastighet) Ansvarig EEF-samordnare (namn och företag) Beställare (namn och företag) Telefon, EEF-samordnare Telefon, beställare E-post, EEF-samordnare E-post, beställare

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 1 Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 2015-10-20 2 Stockholms stad har beslutat om vision 2014 Ett Stockholm för alla. Visionen omfattar fyra avsnitt

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för energihushållningskrav avseende

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017 Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda

Läs mer

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? Fredrik Karlsson, Sweco Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? 1 Krav på flexibilitet Ny utrustning Flytta väggar Varm och kallt Varierad verksamhet

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

www.alvstranden.com Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag! Från normhus till passivhus i tre steg! Energieffektivt byggande i Alingsås

www.alvstranden.com Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag! Från normhus till passivhus i tre steg! Energieffektivt byggande i Alingsås Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag! Passivt med mycket teknik? - Goda exempel från Älvstranden i Göteborg Per Andersson, projektledare 1 www.alvstranden.com Några siffror Energiförbrukningen i bostäder

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: Brf Havsuttern Adress: Solters plan 1E Postnr: 214 20 Ort: Malmö Datum: 2009-02-26 Fastighetsbet. Havsuttern 17 Adress Solters plan 1A-E - Södra Förstadsgatan

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Uppsalas ledande bostadsbolag

Uppsalas ledande bostadsbolag Uppsalas ledande bostadsbolag Ägardirektiv, bl a På affärsmässiga grunder försöka uppnå en hög nyproduktionsnivå Erbjuda 7 % av nyuthyrningen till personer som av särskilda skäl inte kan få en bostad på

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

40 %av jordens energianvändning

40 %av jordens energianvändning 40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi

Läs mer

TellHus. Veidekke. klimatsmarta kontor. Klimatsmarta kontor med tydliga resultat för både din projektekonomi och vår miljö. Företaget Annorlunda

TellHus. Veidekke. klimatsmarta kontor. Klimatsmarta kontor med tydliga resultat för både din projektekonomi och vår miljö. Företaget Annorlunda Karlavagnen i samarbete med Veidekke, augusti 2008 Veidekke TellHus klimatsmarta kontor Företaget Annorlunda Sedan år 2000 har vi utmanat den svenska byggbranschen. Med tydliga värderingar, delägarskap

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga

Läs mer

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte 18 november 2010 Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte Energieffektivisering i befintligt bestånd Kort om Framtidenkoncernen Strategiskt miljöarbete 1 Kort om Framtidenkoncernen 2006-00-00 Framtidenkoncernen

Läs mer

Hållbar finansiering Gröna obligationer

Hållbar finansiering Gröna obligationer Hållbar finansiering Gröna obligationer Mats Rodenfelt, finanschef Energi- och klimatkonferens 13 november 2015 Vad är en grön obligation? Gröna obligationer utfärdades först av Världsbanken under 2008

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? SAMVERKAN MELLAN EL- OCH VÄRMEMARKNADERNA, ENERGIKOMMISSIONEN, 24 MAJ 2016 Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF, SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan

Energieffektiva företag i samverkan Energieffektiva företag i samverkan Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder ca 75-100 GWh (Fjärrvärme, gas,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm 2012-10-04 Observera följande: Denna presentation innehåller inga sanningar utan exempel på hur man kan resonera kring miljövärdering

Läs mer

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter.

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter. Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter. Gerox vision Vi vill skapa ett mervärde för kund genom en högkvalitativ tjänst och en produkt

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer