OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN
|
|
- Åke Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN OSKARSHAMN Antal sidor: 22 Uppdragsnr: Författare: Joakim Nordemo Stockholm Bengt Dahlgren Stockholm AB Projektansvarig Joakim Nordemo Bengt Dahlgren Stockholm AB Telefon Org.nr Adresser till våra övriga Hammarby Allé 47 Fax Momsreg.nr. SE kontor hittar du på STOCKHOLM Styrelsens säte Stockholm
2 Uppdrag Sida: 1 KOD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR GENERELLT ENERGIPRODUKTION KOMMUNENS STYRDOKUMENT BYGGNADER OFFENTLIGA RUMMET INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN LIVSCYKELPERSPEKTIV LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED FÖRNYBAR ENERGI ENERGIANALYSER CO 2 -BEDÖMNINGAR KOORDINERANDE AKTÖR INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG ÖVERLÄMNING UPPFÖLJNING MÅL OCH KRAV BYGGNADER OFFENTLIGA RUMMET HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI FÖRNYBAR ENERGI ENERGIPRODUKTION SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING STADSDELENS ENERGIBALANS LIVSCYKELANALYS CO 2 ANALYS... 21
3 Uppdrag Sida: 2 8 SLUTSATSER OCH KOMMENTAR... 22
4 Sida: 3 1 SAMMANFATTNING Denna energistrategi syftar till att resonera och diskutera kring vilka åtgärder som kan genomföras för att minska energianvändningen under produktion och i förvaltning. Detta framförallt för att redan under planeringsskedet diskutera smarta energilösningar och sätta ambitionsnivån för den nya stadsdelen i Inre hamnen. Ett antal åtgärder har kostnadsberäknats inom ramen för denna energistrategi, även LCC analys har genomförts. Beräkningarna visar att de största energivinsterna kan göras genom att bygga energieffektivt samt genom att installera solceller. Båda dessa kräver konstruktiv dialog med de byggherrar som handlas upp. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS. Detta får anses som en betydande besparing då den relateras till de skärpta byggregler som Boverket utkom med Det går också att göra mycket för att minska energianvändningen under produktion, exempelvis i byggbodar. Mycket matnyttigt kring detta finns att hämta i en rapport från IMGC, daterad Genom hela planerings- och byggprocessen är nyckeln till en framgångsrik energistrategi att samordna helhetsbilden med lokala lösningar. På detta sätt kan etablerad teknik kombineras med ny för en god totallösning. Inre hamnen som demonstrationsplats för ny energi- och miljöteknik är också en viktig del i utvecklingen av stadsdelen och som Oskarshamns bidrag till en hållbar utveckling. I denna strategi behandlas dock främst alternativ där minskad energianvändning går att beräkna.
5 Sida: 4 2 UPPDRAG I samband med utvecklingen av den nya stadsdelen Inre hamnen i Oskarshamn ska en energistrategi tas fram. Syftet med energistrategin är en fungera som en kvalitetssäkring och ett verktyg för ambitionen att den nya stadsdelen får en tydlig energiprofil. Med ledning av energistrategin ska Oskarshamns kommun kunna ta ställning till vilka åtgärder som behöver föreslås i stadsdelen för att nå kommunens klimat- och energimål. Dessa ställningstaganden ska sedan användas i: - Markanvisningsprocessen/ underlag för markanvisning - Detaljplaneringen - För att attrahera aktörer som vill demonstrera innovativa energilösningar i området, och sålla bland dessa. (del av demosite för miljö- och energiteknik) - För att spetsa till hållbarhetsprogrammet 3 BAKGRUND Oskarshamns kommun har sedan tidigt skede haft ambitioner att ta höjd för Energifrågor när det gäller utvecklingen av det nya området Inre hamnen. Arbetet påbörjades redan i arkitekttävlingsskedet där de olika förslagen innehållsmässigt visade ett tydligt fokus på energi- och miljöaspekter. Detta fanns också med som kriterier i kommunens riktlinjer för tävlingen. Exempelvis hade BREEAM Communities funnits med som ett av verktygen vid utveckling av några av förslagen. I nuläget är ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelar under utveckling i SGBC s regi. Med stor sannolikhet kommer framtagande av en energistrategi vara en obligatorisk del i detta. Denna energistrategi ska ansluta till det upprättade Plan- och Hållbarhetsprogrammet för Inre hamnen. Miljöbyggnad SILVER kommer vara en riktlinje för de byggnader som ska upprättas på området.
6 Sida: 5 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 GENERELLT BBR-krav De nya BBR-kraven (BBR 22) för energianvändning i byggnader gäller från och med den 1/ och innebär bland annat en skärpning av energikraven i bostadshus och lokaler med 10%. En ny uppdelning av klimatzoner innebär att Kalmar län, där Oskarshamn ligger, hamnar i Klimatzon IV med de hårdaste kraven. Nedan är BBR-kraven kortfattat sammanställda för nya byggnader i Oskarshamn: Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig Värmegenomgångskoefficient (Um) [W/m 2 K] Flerbostadshus 75-80* 0,4 Lokaler 65 0,6 * beroende på storlek av lägenheter Certifiering av stadsdelar Utveckling av det nya svenska systemet pågår och planeras vara sjösatt under Denna utveckling bör bevakas under utvecklingsprocessen av Inre hamnen i Oskarshamn. 4.2 ENERGIPRODUKTION I programområdet ligger Oskarshamn Energis huvudledningar för fjärrvärme, och kraftvärmeverket ligger strax intill Inre hamnen. Anläggningens förbränning består av en produktionsmix där cirka 60 procent utgörs av biobränsle. Kraftvärmeverket håller på att utvecklas för att från 2015 öka andelen producerad förnybar energi bland annat i form av lokala biobränslen. Kylbehovet är lägre men det kommer ändå behövas klimatkyla då ungefär m 2 av den nya byggnadsytan kommer att utgöras av lokaler eller handel. Även om det nya kraftvärmeverket kommer att producera värme och el med låg klimatpåverkan så kan ändå en utredning avseende att dra fram ett nät för frikyla/frivärme vara relevant. I ett nationellt (även europeiskt då näten är ihopkopplade) perspektiv är det bra att kapa effekttoppar för både fjärrvärme och el under vinter/sommar. På nästa sida redovisas ett urval av statistik från Oskarshamns energibalans framtagen 2012.
7 Sida: 6 Energianvändning 2012 i Oskarshamn: 840 GWh El 39% Ickeförnybart bränsle 36% Fjärrvärme 16% Förnybart bränsle 9% Figur 1. Slutlig energianvändning i Oskarshamns kommun under år Observera att huvuddelen av det icke förnybara bränslet utgörs av fordonsbränsle. Figur 1. Översikt för år 2012 som visar energiflödena i Oskarshamns kommun (exkl Kärnkraftverket). Totalt var bruttotillförseln 0,86 TWh och slutanvändningen 0,84 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = ej förnybara bränslen, röd = fjärrvärme). Figur 3: Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Oskarshamn
8 Sida: KOMMUNENS STYRDOKUMENT Oskarshamns kommun har högt satta mål inom energi- och klimatområdet. Målsättningen är högre än nationella mål och mål på EU-nivå. Den höga ambitionsnivån grundar sig i undertecknandet av Borgmästaravtalet och att Oskarshamns kommun, liksom övriga kommuner i länet, har ställt sig bakom det regionala målet fossilbränslefri region Klimat- och energiarbetet är startpunkten för kommunens strukturerade arbete för en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet är att bli en fossilbränslefri kommun år 2030, då kommunen också ska vara del av en fossilbränslefri region. Kommunens vision är att Oskarshamn, liksom Sverige, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år Delmål för kommunens geografiska område Utsläppen av koldioxid 1 ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 1990 Minst 50 % av den använda energin ska komma från förnyelsebara källor 2020 Produktionen av förnyelsebar energi ska öka till BYGGNADER Inom stadsdelen bör exploatörer sträva efter att de nya byggnaderna uppnår minst betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. För energiindikatorn innebär det att energiprestandan uppgår till högst 75% av BBR-kraven. I tävlingsförslagen finns solceller inritade på många av byggnaderas tak, vilket ska ses som en viktig input till efterkommande skeden. Befintliga byggnader av relevans är exempelvis industrierna i nordöstra delen av Inre hamnen. Dessa bör hanteras inom ramen för stadsdelsprojeket Inre hamnen; vilka förutsättningar finns att spara energi alternativt utnyttja spill-energi. Vad gäller material, inbyggd energi, LCA etc så är inriktning på detta att i så hög utsträckning utnyttja lokalt producerade naturmaterial, hänvisning till planprogram. 4.5 OFFENTLIGA RUMMET Planering och byggnation i området ska genomsyras av klimatsmart tänkande och stadsdelen ska vara en demo-sajt för innovativa energilösningar. Utvecklingen av stads-delen ska bidra till att nå kommunens mål om en fossilfri kommun 2030, och att minska koldioxidutsläppen med 50 procent. I den offentliga miljön ska klimatsmarta och energieffekti-va lösningar synas på flera sätt. Det kan handla om smarta och nytänkande sätt att producera energi till offentlig belysning, värma upp badvatten eller andra intressanta inslag. 1 Mätt i ton koldioxidutsläpp
9 Sida: INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL Följande ingångsdata har använts i eventuella lönsamhetsberäkningar: Generell kalkyldata: Kalkyleringsperiod: 20 år Kalkylränta: 5.0 % Energipriser El Fjärrvärme 1,00 kr/kwh 0,70 kr/kwh Energiprisökning: Årlig prisökning, el: 3.0 % Årlig prisökning, värme: 2.0 %
10 5 VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN Viktiga energiaspekter för stadsdelen sammanfattas i detta kapitel. Detta inkluderar både energianvändningen under brukstiden men också vad som går att göra under planering, projektering och produktion samt hur energiproduktion kan optimeras. 5.1 LIVSCYKELPERSPEKTIV Energibehov i utvinning, produktion, drift och avveckling bör ingå. Studier av föreslagna åtgärder bör göras med detta i åtanke. 5.2 LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED Uppdrag: Sida: 9 Ett första led i arbetet med stadsdelens energi bör vara att tillse ett lågt behov av energi, i alla delar och genom all led i byggprocessen. Från planering till produktion, idrifttagande och slutligen under brukstiden. Under produktion bör analyseras vad som kan göras för att minska energianvändningen, exempelvis energi till byggbodar, logistiska parametrar mm. Se exempelvis riktlinjer i IMGC-rapport från Byggnader (inkl. hushålls- och verksamhetsenergi) bör utformas med ambitionen att minimera energianvändningen. Samma sak gäller i det offentliga rummet. Att arbeta med dessa frågor ger goda chanser att marknadsvärdet för byggnaderna ökar, inte bara genom ett lägre driftnetto, utan också genom den gröna profilen. Ett av målen för stadsdelen är också att profilera sig som en grön stadsdel. Ett sätt att arbeta med att säkerställa en låg energianvändning för en byggnad är att införa begreppet nettoenergi. Nettoenergi innebär att byggnadens energianvändning specifieras, oavsett hur energin produceras. Alltså kan exempelvis inte värmepumpar eller frikyla hjälpa en byggnad med sämre klimatskal. Detta exemplifieras också i kommande kapitel där energibalansberäkningar redovisas. Inom detaljplanen för den nya stadsdelen finns också befintliga byggnader, till exempel med industriverksamhet. Att involvera dessa i ambitionen kring energi och miljö för den nya stadsdelen kan visa sig betydande för minskning av energianvändningen. Ett första steg kan exempelvis vara att skapa ett forum för samarbete med ägarna av de befintliga fastigheterna. Där kan kommuniceras stadsdelens ambition kring energi, att det finns bidrag från energimyndigheten för större företag, även för industri, att ansöka för vid energikartläggningar. Inte minst med tanke på att industrins energianvändning inte sjunkit sedan 1990 i Oskarshamn, kan en energikartläggning vara ett bra första steg. I planområdets norra delar finns Saft AB, Oskarshamns hamn, Kustbevakningen, Almers Oil & Chemical Storage, Nordic Storage AB samt ett antal småindustrier och andra verksamheter. Transporter och infrastruktur är utgör så klart en betydande del av stadsdelens totala energianvändning och utsläpp av CO2. Dock kommer dessa områden att behandlas i annat forum än denna energistrategi.
11 Sida: FÖRNYBAR ENERGI Utgångspunkten här är så klart att det inom stadsdelen bör produceras så stor andelförnybar energi som möjligt, via sol och vind. Att tidigt planera för att utnyttja exempelvis byggnaders tak för solceller innebär att den ökade kostnaden minimeras. Med solceller minskar behovet av köpt el vilket normalt är den smutsigaste formen av köpt energi. Även här är argumenten minskat driftnetto och energi-/miljöprofil gångbara. Viktigt är att även kontrollera möjligheten att utnyttja befintliga takytor till solenergi, refererar till samarbetsforum i stycke 5.2. Det är också möjligt att vissa befintliga byggnader kommer övertas av kommunen. Det offentliga rummet bör i möjligaste mån inta rollen som inspiratör till byggherrar med flera. Detta genom att utnyttja de ytor som går till installation av förnybar energi; laddstolpar med solcellstak, små vindkraftverk på Skeppsbron etc. En viktig ingångspunkt för denna aspekt är miljövärderingen av den fjärrvärme som Oskarshamns Energi producerar. Men även vid stor andel bioeldning i kraftvärmeverket kan förnybar energi utnyttjas som avlastning. 5.4 ENERGIANALYSER Bör göras via exempelvis energibalanser, se kapitel CO 2 -BEDÖMNINGAR Utan ursprungsgarantier: - Elenergi: CO2-alstring enligt Nordisk elmix - Fjärrvärme/fjärrkyla: CO2-utsläpp enligt lokal leverantör som medelvärde för hela produktionen (ej residual) Med ursprungsgarantier: - El/fjärrvärme/fjärrkyla: I enlighet med uppgifter från leverantörer av garantierna. Sökande bör kunna visa att ursprungsgarantier är planerade för hela godkännandeperioden eller åtminstone för en treårsperiod. Ursprungsgarantier skall verifieras via tredjepartsförfarande INBYGGD CO2 I MATERIAL MM Energi vid framtagande av produkter och material som används i stadsdelen samt transporter för dessa är en viktig aspekt att beakta vid uppförande av en ny stadsdel. Lokalt framtagna material med låg inbyggd energi är att föredra. 5.6 KOORDINERANDE AKTÖR Någon aktör måste påta sig ansvaret att vara koordinerande aktör genom processen, inte minst i förvaltning. Det finns flera olika aktörer som kan ta detta koordineringsansvar. Kommunen kan vara helägande, en privat aktör kan vara helägande och det kan vara en situation där kommunen och någon eller några privata aktörer tillsammans koordinerar utvecklingen av den nya stadsdelen/området.
12 5.7 INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG Uppdrag: Sida: 11 Ett ökat engagemang hos invånare, dagligarbetare samt gäster i stadsdelen kommer påverka energianvändningen positivt. - För invånare kan exempelvis ökad information och kontroll om sin egen energianvändning vara en drivande parameter. Möjlighet till enkel tillgång via webben av veckans/månadens /årets energianvändning samt information om hur mycket förnybar energi(sol) som byggnaden producerar. - För gäster ska Inre hamnen framstå som en framåttänkande stadsdel vad gäller energi och miljö. Exempel på detta kan vara Energikampen på Skeppsbron samt ett generellt intryck att stadsdelen satsar på energi och miljö. - Ett exempel på att göra invånarna och gästerna mer medvetna är att placera ut informativa texter på väl valda ställen, exempelvis busskurer, beskrivande de satsningar som genomförts i stadsdelen. 5.8 ÖVERLÄMNING Hållbarhets- respektive energisamordnare måste verka för att överlämning mellan de olika skedena i stadsdelsutvecklingsprojektet fungerar effektivt. 5.9 UPPFÖLJNING Redan i tidigt skede måste planeras för hur stadsdelens energianvändning ska följas upp, både i form av mätarstruktur samt ansvarsfördelning. Detta är också ett bra verktyg för att arbeta med eventuella åtgärder i ett drift- /bruksskede.
13 Sida: 12 6 MÅL OCH KRAV Nedan sammanställs de ambitioner och mål som är definierade i projektet avseende energi. 6.1 BYGGNADER Ambitioner för stadsdelens byggnader kommer att föras vidare till upphandling av byggherrar och exploatörer. Därför är det viktigt att formulera dessa mål på ett för byggprocessen tydligt sätt Miljöbyggnad SILVER Önskemål kommer att ställas vid upphandling av byggherrar om att byggnaderna minst ska uppnå betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta innebär i sin tur att målbilden för byggnaders energianvändning blir åtminstone 0,75*BBR. Även högsta tillåtna värmeeffekt, solenergilast samt energislag påverkas av ambitionen. Beräkningsexempel i kapitel 7 påvisar potentialen i energibesparing med detta mål uppfyllt Byggnadens formprestanda För att säkerställa att byggnaderna genom sitt utförande får goda förutsättningar för en god energiprestanda bör tidigt i projekteringsskedet en analys av formprestandan göras. Detta görs genom att i designfasen av byggnaden beräkna ett U-medelvärde Um samt den så kallad formfaktorn. På så sätt erhålls ett mått på formprestandan vilken är direkt kopplad till byggnadens energianvändning. Detta betyder förenklat att byggnadens utformning, geometriskt (är den långsmal eller kubisk) samt termisk (isolering, andel fönster), jämförs med erfarenhetsvärden från en databas. Detta är ett effektivt tidigt verktyg som ersätter att göra en fullständig energibalansberäkning Byggnader som ska nå extraordinär nivå Stadsdelen skulle få en tydligare energiprofil ifall några byggnader sticker ut och når en extra hög energiprestanda. Bör lyftas fram vid förhandlingar med byggherrar Energikartläggning av befintliga industribyggnader Sannolikheten är hög att det finns en relativt stor potential att spara energi för befintliga byggnader och industriverksamheter. Därför bör det initieras ett samarbetsforum mot fastighetsägare innehavande befintliga byggnader i stadsdelen. I ett sådant forum kan exempelvis informeras om eventuella energikartläggningscheckar från Energimyndigheten, vilka potentialer som finns att spara energi samt eventuellt använda tak för installation av solceller. Det finns sannolikt fördelaktiga synergieffekter med att göra detta för ett helt industriområde. Detta exempelvis i form av ekonomiska fördelar vid liknande åtgärder för flera olika aktörer. Vid en process beskriven i detta stycke bör kommunen vara den drivande parten, den som arrangerar ett första möte med eventuella efterföljande forum.
14 Sida: OFFENTLIGA RUMMET Dessa krav kan kommunen själv bevaka och påverka Gatubelysning samt övrig belysning av offentliga utrymmen År 2012 påbörjades en skärpning av kraven för gatubelysning, hittills har dock Sverige påverkas relativt lite av detta då vi redan bytt ut mycket av de lampor som omfattades i steg 1 och 2 till mer energieffektiva lampor. Men tredje steget i utfasningen, som börjar gälla 2015, kommer att märkas desto mer då vanliga kvicksilverlampor och högtrycksnatriumlampor av så kallade plug in-typ för vägbelysning fasas ut. Många kommuner har också satt igång med att byta ut befintliga lampor och armaturer mot belysningslösningar baserade på bland annat metallhalogen och LED-lampor. De är energieffektivare, har längre livslängd, innehåller mindre kvicksilver och möjliggör en bättre ljussättning av vägar och utomhusmiljöer. Det är viktigt att sätta sig in alternativen ordentligt. Idag ställs nästan inga krav på LED-lampor och kvalitén kan därför variera. Det blir därför viktigt att ställa höga krav på garantier. Se också räkneexempel under kapitel HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI Liknande förutsättningar som för byggnader avseende kommunens möjlighet att påverka. Dock bör förespråkas att så stor andel vitvaror som möjligt drivs med värme, med tanke på den låga miljöbelastningen från fjärrvärmenätet Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Detta engagerar invånarna i stadsdelen att arbeta med sin energianvändning. 6.4 FÖRNYBAR ENERGI I projektet har ett inriktningsbeslut tagits att det huvudsakligen är solenergi som är aktuellt vad gäller installation av förnybar energi. Oskarshamn ligger högt i den svenska solligan. Dock kan även mindre vindkraft-installationer vara aktuella Förnybar energi i offentliga rummet Parken i norra delen av stadsdelen bör kunna vara en stor producent av förnybar energi i stadsdelen. Ansvaret för utförande och mängd för solenergiinstallationen ligger dock hos kommun och arkitekter. Även andra delar som Skeppsbron, parkeringsplatser, busskurer mm bör kunna vara aktuella för installationer av förnybar energi. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits Solenergi i byggnader I gestaltningsskisser i tidigt skede är en stor del av byggnaderna utformade med sneda tak, lutande åt söder. På taken är solceller/solfångare installerade. Detta bör vara ambitionen även vid projektering/produktion. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits.
15 Sida: ENERGIPRODUKTION Kapa effekttoppar för värme och kyla Vid normala driftförhållanden, där det ej är temperaturtoppar, har Oskarshamn en miljövänlig produktion i och med ett bioleldat kraftvärmeverk. Med tanke på detta utreds inte alternativa energikällor som exempelvis energilager här. Dock konstateras i kommunens energibalans, framtagen 2012, att det vid kalla vintrar behövs väsentligt mer el, sannolikt beroende på att elspets behövs vid låga temperaturer. Hur det blir med det nya kraftvärmeverket går endast att spekulera i men det är alltid bra att stötta energiproduktionen vid effekttoppar. Ett sjövattennät, anslutet till byggnaderna i den nya stadsdelen skulle, via förvärmning av ventilationsluft vintertid respektive frikyla sommartid, kapa effekttoppar samt i bästa fall utesluta användning av kylmaskiner. Detta utgår ifrån bland annat FTX-system för bostäder samt ett icke obetydligt kylbehov i stadsdelen genom handel och kontor (angivna ytor i nuläget är 7000m 2 resp 5000m 2 ). Eventuellt bör inte schaktningsarbeten medräknas i kostnaden för ett nytt sjövattennät då detta ändå kommer att göras vid uppförandet av den nya stadsdelen. I denna energistrategi finns en relativt grovt genomförd LCC analys sammanfattad i kapitel 7. Denna åtgärd är också medtagen i beräkningsexemplet för åtgärder, också i kapitel Sorptiv kyla Vid en miljövänlig produktion av fjärrvärme kan det vara aktuellt att installera en sorptiv kylanläggning, som alltså drivs av fjärrvärme sommartid. Då är dessutom fjärrvärmen billig. Då fjärrvärmen är både miljövänlig och billig sommartid i Oskarshamn bör möjligheten att använda denna teknik i Inre hamnen utredas i ett tidigt skede. Åtminstone m 2 planeras för handel och kontor, alltså ytor med kylbehov Smarta elnät Smarta nät kan inte beskrivas som en viss teknologi eller lösning utan är en kombination av lösningar som behövs för en säker och ekonomiskt effektiv drift av ett kraftsystem med stora variationer i tillgång på energi. Det handlar bland annat om teknisk utveckling inom elkraftteknik, informationsteknik och styr- och reglerteknik men lika mycket om ekonomiska lösningar för timdebitering och effektiv tariffsättning liksom kunskapsuppbyggnad hos användare och styrmedel för beteendeförändringar. Hur som helst bör denna aspekt finnas med tidigt i processen och en dialog med det lokala energibolaget bör startas kring detta.
16 Sida: 15 7 SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS 7.1 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING Här utvecklas de olika åtgärdsförslagens bidrag till den sparade energin för stadsdelen, vilket också omfattar en kortfattad redovisning av indata till de beräkningar som genomförts. Resultaten från beräkningar av energibesparing för respektive åtgärdsförslag sammanfattas i Tabell 1. Den sparade energin hänför sig till standard i branschen, exempelvis BBR krav för byggnader etc. För vissa av åtgärderna har LCC analys utförts, se sammanställning i kapitel Miljöbyggnad SILVER Denna åtgärd innebär att samtliga nya byggnader i stadsdelen bör uppfylla bedömning SILVER enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta skulle i sin tur medföra en reducering av energianvändningen med 25% gentemot BBR-kraven. Detta innebär också relativt hög ambition för maximalt värmeeffektbehov, solvärmelast samt vilka energislag som används. Ovanstående medför att byggnadens klimatskal, installationer samt hur byggnaden används och hur energin tillförs till den bör övervägas. I energibalansen har antagits att respektive energislag påverkas lika mycket, alltså en sänkning med 25% Solenergi Stadsdelen har som ambition att präglas av en framåtanda vad gäller förnybar energi. Både på byggnader och i det offentliga rummet bör det placeras solceller i så stor utsträckning som är möjligt och rimligt. Nedan sammanfattas de ytor att användas för solcellsinstallation som antagits i beräkningen: Ny bebyggelse bostäder: 5 000m 2 solceller (25% av total takyta) Ny bebyggelse industri: 1 250m 2 solceller (25% av total takyta) Offentliga rummet: 100m 2 solceller (20% av total yta) Befintlig bebyggelse: 600m 2 solceller (5% av total takyta) Totalt: 6 950m 2 solceller Energi från havet via frikyla och förvärmning av tilluft För resonemang och indata se under kapitel 7.3, LCC analyser.
17 Sida: Gatu- och parkbelysning I denna beräkning har jämförts vad som idag kan kallas standardbelysning (högtrycksnatrium) för vägnätet med effektivare armaturer (LED). En sammanlagd längd av 6 km gata/väg har utifrån detaljplaneprogrammet framräknats, fördelad på större bilväg, mindre bilväg samt gångväg. Drifttiden för en belysningsstolpe kan sägas vara 10 timmar/dygn. En option här kan vara att för gångvägar använda stolpar innehållande solcellspaket som laddas upp dagtid för användning kväll/natt Hushålls- och verksamhetsenergi - Värmedrivna vitvaror Här ansätts att 300 kwh/lgh el flyttas till värme för ungefär 25% av stadsdelens lägenheter. Detta påverkar inte själva energibalansen men kommer få ett positivt genomslag för beräkningen av CO 2 -utsläpp för stadsdelen Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Möjlighet till lättillgänglig kontroll av sin energianvändning samt att kunna påverka sin förbrukning har visat sig vara ett bra sätt att inspirera invånarna att arbeta med energifrågor. I denna beräkning har ansatts en minskning av både fastighets- och hushållsenergi med 3%. 7.2 STADSDELENS ENERGIBALANS I denna energibalansberäkning redovisas energianvändningen i den färdigbyggda stadsdelen som köpt energi. I förlängningen bör eventuellt också begrepp som nettoenergi och primärenergi användas. Här redovisas hur energianvändningen påverkas vid olika åtgärder. I Tabell 1 nedan redovisas energibesparingar inom stadsdelen för respektive åtgärdsförslag fördelat per energislag. I Tabell 2 redovisas stadsdelens energibalans fördelat på typ av verksamhet inom byggnader samt det offentliga rummet. Tabellen redovisar I Fel! Hittar inte referenskälla.4 visualiseras energiposternas fördelning för den energianvändning som beräknats med kalibrerad modell. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS.
18 Sida: 17 I Fel! Hittar inte referenskälla. redovisas besparing i kwh för respektive åtgärd och energislag. Tabellen medtar också eventuella sammanlagringseffekter vilket redovisas i den nedersta raden. BERÄKNAD ENERGIBESPARING Tabell 1 Redovisning av energibesparing per åtgärd och totalt summerat inom stadsdelen Besparing jämfört med referensfallet Studerade fall Uppvärmning +VV Fastighets- Verksamhet / Kyla (kwh) (kwh) el (kwh) hushåll /gatu (kwh) Totalt (kwh) Åtgärd 1 Miljöbyggnad SILVER (17,2 %) Åtgärd 2 Solenergi (8,6 %) Åtgärd 3 Frikyla/frivärme (8,3 %) Åtgärd 4 Effektiv gatubelysning (1,2%) Åtgärd 5 Värmedrivna vitvaror Åtgärd 6 Infosystem hushåll mm (1,7%) Åtgärd 7 Extraordinära byggnader BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Åtgärd 8 Energikartläggning bef byggn BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Totalt (17,8 %) (5,0 %) (6,7 %) (7,5 %) (37,0 %)
19 Sida: 18 (MWh, år) BBR standard Miljöbyggnad SILVER + Solceller + Frivärme/- kyla +Effektiv gatubelysning +Värmedrivna vitvaror + Info system hushåll mm Uppvärmning bostäder + VV Fastighetsel bostäder Hushållsel Uppvärmning kontor +VV Kyla kontor Fastighetsel kontor Verksamhetsel kontor Uppvärmning handel + VV Kyla handel Fastighetsel handel Verksamhetsel handel Uppvärmning utbildning/kultur + VV Kyla utbildning/kultur Fastighetsel utbildning/kultur Verksamhetsel utbildning/kultur Industri Gatubelysning / offentliga rummet Solceller på byggnader + solpark Totalt Tabell 1: Stadsdelens energibalans, redovisat i köpt energi (MWh/år)
20 Sida: 19 Figur 4: Stadsdelens beräknade energianvändning fördelat i olika energiposter, efter respektive åtgärd.
PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 3 FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN
VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 3 FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN Forskningsprojekt nr 12044 Antal
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merBoverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.
Läs merEnergieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB
Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merEnergikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion
Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion Vad innebär de för utformning och teknikval? Vad är BEN? Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB Regeringsuppdrag ligger vanligen bakom Boverkets skärpningar
Läs merExploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
Läs merCertifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson 2013-05-16
Certifieringar och innovativa lösningar Mats Fredrikson 2013-05-16 Certifiering av byggnader i Sverige Certifieringar av byggnader påverkar fjärrvärmen Sänker energianvändningen ytterligare jämfört med
Läs merAkademiska Hus satsar på solceller
Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål
Läs merRemiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.
Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merKongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merPM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp
Läs merDefinition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser
Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav
Läs merMotion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på
Läs merSolfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg
Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning
Läs merRemissvar avseende Boverkets byggregler
Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har
Läs merFörslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson
Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merTotalprojekt. Getholmen. Skärholmen Stockholm. Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel
Getholmen Skärholmen Stockholm Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel Augusti 2008 1 Innehåll Bakgrund 3 Genomförande av första etappen 3 Sammanfattning av beräkningar 5 Lönsamhetsbedömning
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22
Läs merEnergisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013
Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill
Läs merFöredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.
PM 2017: RII (Dnr 123-150/2017) Anmälan om svar på remissen förslag till ändringar av Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd och (2016:12) byggnaders energianvändning Remiss från Boverket
Läs mermiljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merEnergimål i fokus Norra Djurgårdsstaden
Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra
Läs merLandstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter. Hållbar energieffektivisering
Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter Hållbar energieffektivisering Landstingets verksamhet Landstinget i Kalmar län, en av de största energianvändarna Äger ca 200 byggnader, 380 000 m2 lokalyta
Läs merEnergisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Läs merVAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD
VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6
Läs merEnergieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus
Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning
Läs merTävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik
1 Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 2015-10-20 2 Stockholms stad har beslutat om vision 2014 Ett Stockholm för alla. Visionen omfattar fyra avsnitt
Läs merFörslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik
Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en
Läs merRapport Energideklaration Västan 9A Kulladalsvägen 40 Vaxholm. Linus Söderman
Rapport Energideklaration Kulladalsvägen 40 Vaxholm Linus Söderman Innehållsförteckning Rapport... 1 Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera
Läs merAtt ställa energikrav vid nybyggnation
Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU
Läs merGröna exempel från Växjö kommun
Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning
Läs merHSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER
HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5
Läs merLinus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm
Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...
Läs merBygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,
Läs merSolenergiteknik i den hållbara staden
Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15
Läs merEnergieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Läs merPlusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?
Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens
Läs merBrf Utsikten i Rydebäck
2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av
Läs merTotal investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.
Rapport Energikartläggning Projekt (fastighet) Ansvarig EEF-samordnare (namn och företag) Beställare (namn och företag) Telefon, EEF-samordnare Telefon, beställare E-post, EEF-samordnare E-post, beställare
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM
Uppdrag: Energideklaration Brf Mörby 15 Uppdragsnummer: 30250708 Handläggare: Viktor Naeslund ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM Denna rapport har upprättats på uppdrag av Brfen och ingår som bilaga
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs merMiljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council
Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd
Läs merPM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING
18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merNorrtäljeanstalten Hus 9
Specialfastigheter anstalten Hus 9 Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Uppföljning av Etapp 2 och Etapp 3 Beställt av: Petra Kinnerberg, Specialfastigheter Utfört av: och Mari-Liis Maripuu CIT
Läs merRapport Energideklarering
Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: Brf Havsuttern Adress: Solters plan 1E Postnr: 214 20 Ort: Malmö Datum: 2009-02-26 Fastighetsbet. Havsuttern 17 Adress Solters plan 1A-E - Södra Förstadsgatan
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merSolel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik
Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merExploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut
Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss
Läs merEnergiutredning/Energideklaration
Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:
Läs merFörslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson
Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för energihushållningskrav avseende
Läs merRapport Energideklarering
Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: Brf Loke Adress: Sallerupsvägen 26A Postnr: 21218 Ort: Malmö Datum: 2009-08-19 ÅF: David Hargö Sida 2 av 6 Nu är er energideklaration klar En energideklaration
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade
Läs merByggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader
Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda
Läs merÖppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merWebbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017
Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning
Läs merArbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018
Arbete med Boverkets nya energiregler Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 1 Innehåll Senaste ändringar i BBR Föreslagna ändringar för 2020 (remiss mars 2018) Vad innebär ändringarna i
Läs merEnergioptimering av kommersiell byggnad
Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus
Läs merEnergieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk
Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Om mig WSP Teknikkonsultföretag inom hållbar samhällutveckling - Byggnader, Transporter, Industri, Stadsutveckling - Tidiga analyser
Läs merwww.alvstranden.com Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag! Från normhus till passivhus i tre steg! Energieffektivt byggande i Alingsås
Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag! Passivt med mycket teknik? - Goda exempel från Älvstranden i Göteborg Per Andersson, projektledare 1 www.alvstranden.com Några siffror Energiförbrukningen i bostäder
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merAdministrativa uppgifter
1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 164603 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Varberg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bocken 6 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 188107 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Nynäshamn Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Nätet 17 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merVIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4
VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(9) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-18
Läs merFÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV
FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV Svein Ruud 3 oktober 2018 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Systemgräns i BBR 12-24: Köpt/inlevererad energi Hushållsel ingår ej
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merEnergiförsörjning Storsjö Strand
Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: Byggnaden - Identifikation Län Södermanland Kommun Trosa Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Uttern 1 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merIngmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad
Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs meroch affärsmässighet
och affärsmässighet ⁰ Magistratsvägen Internet of Things i staden IoT i staden bidrar till en hållbarare stad, bl a med Högre leveranssäkerhet genom ökad övervakning Resurseffektivisering
Läs merENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 Energiprestanda: 186 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad
Läs merSeminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet
Seminarium 23 maj 2018 Örebro Energilyftet Kajsa Andersson CIT Energy Management, Energimyndighetens representant Energilyftet Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Uppdrag
Läs mer