OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN"

Transkript

1 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN OSKARSHAMN Antal sidor: 22 Uppdragsnr: Författare: Joakim Nordemo Stockholm Bengt Dahlgren Stockholm AB Projektansvarig Joakim Nordemo Bengt Dahlgren Stockholm AB Telefon Org.nr Adresser till våra övriga Hammarby Allé 47 Fax Momsreg.nr. SE kontor hittar du på STOCKHOLM Styrelsens säte Stockholm

2 Uppdrag Sida: 1 KOD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR GENERELLT ENERGIPRODUKTION KOMMUNENS STYRDOKUMENT BYGGNADER OFFENTLIGA RUMMET INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN LIVSCYKELPERSPEKTIV LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED FÖRNYBAR ENERGI ENERGIANALYSER CO 2 -BEDÖMNINGAR KOORDINERANDE AKTÖR INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG ÖVERLÄMNING UPPFÖLJNING MÅL OCH KRAV BYGGNADER OFFENTLIGA RUMMET HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI FÖRNYBAR ENERGI ENERGIPRODUKTION SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING STADSDELENS ENERGIBALANS LIVSCYKELANALYS CO 2 ANALYS... 21

3 Uppdrag Sida: 2 8 SLUTSATSER OCH KOMMENTAR... 22

4 Sida: 3 1 SAMMANFATTNING Denna energistrategi syftar till att resonera och diskutera kring vilka åtgärder som kan genomföras för att minska energianvändningen under produktion och i förvaltning. Detta framförallt för att redan under planeringsskedet diskutera smarta energilösningar och sätta ambitionsnivån för den nya stadsdelen i Inre hamnen. Ett antal åtgärder har kostnadsberäknats inom ramen för denna energistrategi, även LCC analys har genomförts. Beräkningarna visar att de största energivinsterna kan göras genom att bygga energieffektivt samt genom att installera solceller. Båda dessa kräver konstruktiv dialog med de byggherrar som handlas upp. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS. Detta får anses som en betydande besparing då den relateras till de skärpta byggregler som Boverket utkom med Det går också att göra mycket för att minska energianvändningen under produktion, exempelvis i byggbodar. Mycket matnyttigt kring detta finns att hämta i en rapport från IMGC, daterad Genom hela planerings- och byggprocessen är nyckeln till en framgångsrik energistrategi att samordna helhetsbilden med lokala lösningar. På detta sätt kan etablerad teknik kombineras med ny för en god totallösning. Inre hamnen som demonstrationsplats för ny energi- och miljöteknik är också en viktig del i utvecklingen av stadsdelen och som Oskarshamns bidrag till en hållbar utveckling. I denna strategi behandlas dock främst alternativ där minskad energianvändning går att beräkna.

5 Sida: 4 2 UPPDRAG I samband med utvecklingen av den nya stadsdelen Inre hamnen i Oskarshamn ska en energistrategi tas fram. Syftet med energistrategin är en fungera som en kvalitetssäkring och ett verktyg för ambitionen att den nya stadsdelen får en tydlig energiprofil. Med ledning av energistrategin ska Oskarshamns kommun kunna ta ställning till vilka åtgärder som behöver föreslås i stadsdelen för att nå kommunens klimat- och energimål. Dessa ställningstaganden ska sedan användas i: - Markanvisningsprocessen/ underlag för markanvisning - Detaljplaneringen - För att attrahera aktörer som vill demonstrera innovativa energilösningar i området, och sålla bland dessa. (del av demosite för miljö- och energiteknik) - För att spetsa till hållbarhetsprogrammet 3 BAKGRUND Oskarshamns kommun har sedan tidigt skede haft ambitioner att ta höjd för Energifrågor när det gäller utvecklingen av det nya området Inre hamnen. Arbetet påbörjades redan i arkitekttävlingsskedet där de olika förslagen innehållsmässigt visade ett tydligt fokus på energi- och miljöaspekter. Detta fanns också med som kriterier i kommunens riktlinjer för tävlingen. Exempelvis hade BREEAM Communities funnits med som ett av verktygen vid utveckling av några av förslagen. I nuläget är ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelar under utveckling i SGBC s regi. Med stor sannolikhet kommer framtagande av en energistrategi vara en obligatorisk del i detta. Denna energistrategi ska ansluta till det upprättade Plan- och Hållbarhetsprogrammet för Inre hamnen. Miljöbyggnad SILVER kommer vara en riktlinje för de byggnader som ska upprättas på området.

6 Sida: 5 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 GENERELLT BBR-krav De nya BBR-kraven (BBR 22) för energianvändning i byggnader gäller från och med den 1/ och innebär bland annat en skärpning av energikraven i bostadshus och lokaler med 10%. En ny uppdelning av klimatzoner innebär att Kalmar län, där Oskarshamn ligger, hamnar i Klimatzon IV med de hårdaste kraven. Nedan är BBR-kraven kortfattat sammanställda för nya byggnader i Oskarshamn: Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig Värmegenomgångskoefficient (Um) [W/m 2 K] Flerbostadshus 75-80* 0,4 Lokaler 65 0,6 * beroende på storlek av lägenheter Certifiering av stadsdelar Utveckling av det nya svenska systemet pågår och planeras vara sjösatt under Denna utveckling bör bevakas under utvecklingsprocessen av Inre hamnen i Oskarshamn. 4.2 ENERGIPRODUKTION I programområdet ligger Oskarshamn Energis huvudledningar för fjärrvärme, och kraftvärmeverket ligger strax intill Inre hamnen. Anläggningens förbränning består av en produktionsmix där cirka 60 procent utgörs av biobränsle. Kraftvärmeverket håller på att utvecklas för att från 2015 öka andelen producerad förnybar energi bland annat i form av lokala biobränslen. Kylbehovet är lägre men det kommer ändå behövas klimatkyla då ungefär m 2 av den nya byggnadsytan kommer att utgöras av lokaler eller handel. Även om det nya kraftvärmeverket kommer att producera värme och el med låg klimatpåverkan så kan ändå en utredning avseende att dra fram ett nät för frikyla/frivärme vara relevant. I ett nationellt (även europeiskt då näten är ihopkopplade) perspektiv är det bra att kapa effekttoppar för både fjärrvärme och el under vinter/sommar. På nästa sida redovisas ett urval av statistik från Oskarshamns energibalans framtagen 2012.

7 Sida: 6 Energianvändning 2012 i Oskarshamn: 840 GWh El 39% Ickeförnybart bränsle 36% Fjärrvärme 16% Förnybart bränsle 9% Figur 1. Slutlig energianvändning i Oskarshamns kommun under år Observera att huvuddelen av det icke förnybara bränslet utgörs av fordonsbränsle. Figur 1. Översikt för år 2012 som visar energiflödena i Oskarshamns kommun (exkl Kärnkraftverket). Totalt var bruttotillförseln 0,86 TWh och slutanvändningen 0,84 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = ej förnybara bränslen, röd = fjärrvärme). Figur 3: Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Oskarshamn

8 Sida: KOMMUNENS STYRDOKUMENT Oskarshamns kommun har högt satta mål inom energi- och klimatområdet. Målsättningen är högre än nationella mål och mål på EU-nivå. Den höga ambitionsnivån grundar sig i undertecknandet av Borgmästaravtalet och att Oskarshamns kommun, liksom övriga kommuner i länet, har ställt sig bakom det regionala målet fossilbränslefri region Klimat- och energiarbetet är startpunkten för kommunens strukturerade arbete för en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet är att bli en fossilbränslefri kommun år 2030, då kommunen också ska vara del av en fossilbränslefri region. Kommunens vision är att Oskarshamn, liksom Sverige, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år Delmål för kommunens geografiska område Utsläppen av koldioxid 1 ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 1990 Minst 50 % av den använda energin ska komma från förnyelsebara källor 2020 Produktionen av förnyelsebar energi ska öka till BYGGNADER Inom stadsdelen bör exploatörer sträva efter att de nya byggnaderna uppnår minst betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. För energiindikatorn innebär det att energiprestandan uppgår till högst 75% av BBR-kraven. I tävlingsförslagen finns solceller inritade på många av byggnaderas tak, vilket ska ses som en viktig input till efterkommande skeden. Befintliga byggnader av relevans är exempelvis industrierna i nordöstra delen av Inre hamnen. Dessa bör hanteras inom ramen för stadsdelsprojeket Inre hamnen; vilka förutsättningar finns att spara energi alternativt utnyttja spill-energi. Vad gäller material, inbyggd energi, LCA etc så är inriktning på detta att i så hög utsträckning utnyttja lokalt producerade naturmaterial, hänvisning till planprogram. 4.5 OFFENTLIGA RUMMET Planering och byggnation i området ska genomsyras av klimatsmart tänkande och stadsdelen ska vara en demo-sajt för innovativa energilösningar. Utvecklingen av stads-delen ska bidra till att nå kommunens mål om en fossilfri kommun 2030, och att minska koldioxidutsläppen med 50 procent. I den offentliga miljön ska klimatsmarta och energieffekti-va lösningar synas på flera sätt. Det kan handla om smarta och nytänkande sätt att producera energi till offentlig belysning, värma upp badvatten eller andra intressanta inslag. 1 Mätt i ton koldioxidutsläpp

9 Sida: INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL Följande ingångsdata har använts i eventuella lönsamhetsberäkningar: Generell kalkyldata: Kalkyleringsperiod: 20 år Kalkylränta: 5.0 % Energipriser El Fjärrvärme 1,00 kr/kwh 0,70 kr/kwh Energiprisökning: Årlig prisökning, el: 3.0 % Årlig prisökning, värme: 2.0 %

10 5 VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN Viktiga energiaspekter för stadsdelen sammanfattas i detta kapitel. Detta inkluderar både energianvändningen under brukstiden men också vad som går att göra under planering, projektering och produktion samt hur energiproduktion kan optimeras. 5.1 LIVSCYKELPERSPEKTIV Energibehov i utvinning, produktion, drift och avveckling bör ingå. Studier av föreslagna åtgärder bör göras med detta i åtanke. 5.2 LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED Uppdrag: Sida: 9 Ett första led i arbetet med stadsdelens energi bör vara att tillse ett lågt behov av energi, i alla delar och genom all led i byggprocessen. Från planering till produktion, idrifttagande och slutligen under brukstiden. Under produktion bör analyseras vad som kan göras för att minska energianvändningen, exempelvis energi till byggbodar, logistiska parametrar mm. Se exempelvis riktlinjer i IMGC-rapport från Byggnader (inkl. hushålls- och verksamhetsenergi) bör utformas med ambitionen att minimera energianvändningen. Samma sak gäller i det offentliga rummet. Att arbeta med dessa frågor ger goda chanser att marknadsvärdet för byggnaderna ökar, inte bara genom ett lägre driftnetto, utan också genom den gröna profilen. Ett av målen för stadsdelen är också att profilera sig som en grön stadsdel. Ett sätt att arbeta med att säkerställa en låg energianvändning för en byggnad är att införa begreppet nettoenergi. Nettoenergi innebär att byggnadens energianvändning specifieras, oavsett hur energin produceras. Alltså kan exempelvis inte värmepumpar eller frikyla hjälpa en byggnad med sämre klimatskal. Detta exemplifieras också i kommande kapitel där energibalansberäkningar redovisas. Inom detaljplanen för den nya stadsdelen finns också befintliga byggnader, till exempel med industriverksamhet. Att involvera dessa i ambitionen kring energi och miljö för den nya stadsdelen kan visa sig betydande för minskning av energianvändningen. Ett första steg kan exempelvis vara att skapa ett forum för samarbete med ägarna av de befintliga fastigheterna. Där kan kommuniceras stadsdelens ambition kring energi, att det finns bidrag från energimyndigheten för större företag, även för industri, att ansöka för vid energikartläggningar. Inte minst med tanke på att industrins energianvändning inte sjunkit sedan 1990 i Oskarshamn, kan en energikartläggning vara ett bra första steg. I planområdets norra delar finns Saft AB, Oskarshamns hamn, Kustbevakningen, Almers Oil & Chemical Storage, Nordic Storage AB samt ett antal småindustrier och andra verksamheter. Transporter och infrastruktur är utgör så klart en betydande del av stadsdelens totala energianvändning och utsläpp av CO2. Dock kommer dessa områden att behandlas i annat forum än denna energistrategi.

11 Sida: FÖRNYBAR ENERGI Utgångspunkten här är så klart att det inom stadsdelen bör produceras så stor andelförnybar energi som möjligt, via sol och vind. Att tidigt planera för att utnyttja exempelvis byggnaders tak för solceller innebär att den ökade kostnaden minimeras. Med solceller minskar behovet av köpt el vilket normalt är den smutsigaste formen av köpt energi. Även här är argumenten minskat driftnetto och energi-/miljöprofil gångbara. Viktigt är att även kontrollera möjligheten att utnyttja befintliga takytor till solenergi, refererar till samarbetsforum i stycke 5.2. Det är också möjligt att vissa befintliga byggnader kommer övertas av kommunen. Det offentliga rummet bör i möjligaste mån inta rollen som inspiratör till byggherrar med flera. Detta genom att utnyttja de ytor som går till installation av förnybar energi; laddstolpar med solcellstak, små vindkraftverk på Skeppsbron etc. En viktig ingångspunkt för denna aspekt är miljövärderingen av den fjärrvärme som Oskarshamns Energi producerar. Men även vid stor andel bioeldning i kraftvärmeverket kan förnybar energi utnyttjas som avlastning. 5.4 ENERGIANALYSER Bör göras via exempelvis energibalanser, se kapitel CO 2 -BEDÖMNINGAR Utan ursprungsgarantier: - Elenergi: CO2-alstring enligt Nordisk elmix - Fjärrvärme/fjärrkyla: CO2-utsläpp enligt lokal leverantör som medelvärde för hela produktionen (ej residual) Med ursprungsgarantier: - El/fjärrvärme/fjärrkyla: I enlighet med uppgifter från leverantörer av garantierna. Sökande bör kunna visa att ursprungsgarantier är planerade för hela godkännandeperioden eller åtminstone för en treårsperiod. Ursprungsgarantier skall verifieras via tredjepartsförfarande INBYGGD CO2 I MATERIAL MM Energi vid framtagande av produkter och material som används i stadsdelen samt transporter för dessa är en viktig aspekt att beakta vid uppförande av en ny stadsdel. Lokalt framtagna material med låg inbyggd energi är att föredra. 5.6 KOORDINERANDE AKTÖR Någon aktör måste påta sig ansvaret att vara koordinerande aktör genom processen, inte minst i förvaltning. Det finns flera olika aktörer som kan ta detta koordineringsansvar. Kommunen kan vara helägande, en privat aktör kan vara helägande och det kan vara en situation där kommunen och någon eller några privata aktörer tillsammans koordinerar utvecklingen av den nya stadsdelen/området.

12 5.7 INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG Uppdrag: Sida: 11 Ett ökat engagemang hos invånare, dagligarbetare samt gäster i stadsdelen kommer påverka energianvändningen positivt. - För invånare kan exempelvis ökad information och kontroll om sin egen energianvändning vara en drivande parameter. Möjlighet till enkel tillgång via webben av veckans/månadens /årets energianvändning samt information om hur mycket förnybar energi(sol) som byggnaden producerar. - För gäster ska Inre hamnen framstå som en framåttänkande stadsdel vad gäller energi och miljö. Exempel på detta kan vara Energikampen på Skeppsbron samt ett generellt intryck att stadsdelen satsar på energi och miljö. - Ett exempel på att göra invånarna och gästerna mer medvetna är att placera ut informativa texter på väl valda ställen, exempelvis busskurer, beskrivande de satsningar som genomförts i stadsdelen. 5.8 ÖVERLÄMNING Hållbarhets- respektive energisamordnare måste verka för att överlämning mellan de olika skedena i stadsdelsutvecklingsprojektet fungerar effektivt. 5.9 UPPFÖLJNING Redan i tidigt skede måste planeras för hur stadsdelens energianvändning ska följas upp, både i form av mätarstruktur samt ansvarsfördelning. Detta är också ett bra verktyg för att arbeta med eventuella åtgärder i ett drift- /bruksskede.

13 Sida: 12 6 MÅL OCH KRAV Nedan sammanställs de ambitioner och mål som är definierade i projektet avseende energi. 6.1 BYGGNADER Ambitioner för stadsdelens byggnader kommer att föras vidare till upphandling av byggherrar och exploatörer. Därför är det viktigt att formulera dessa mål på ett för byggprocessen tydligt sätt Miljöbyggnad SILVER Önskemål kommer att ställas vid upphandling av byggherrar om att byggnaderna minst ska uppnå betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta innebär i sin tur att målbilden för byggnaders energianvändning blir åtminstone 0,75*BBR. Även högsta tillåtna värmeeffekt, solenergilast samt energislag påverkas av ambitionen. Beräkningsexempel i kapitel 7 påvisar potentialen i energibesparing med detta mål uppfyllt Byggnadens formprestanda För att säkerställa att byggnaderna genom sitt utförande får goda förutsättningar för en god energiprestanda bör tidigt i projekteringsskedet en analys av formprestandan göras. Detta görs genom att i designfasen av byggnaden beräkna ett U-medelvärde Um samt den så kallad formfaktorn. På så sätt erhålls ett mått på formprestandan vilken är direkt kopplad till byggnadens energianvändning. Detta betyder förenklat att byggnadens utformning, geometriskt (är den långsmal eller kubisk) samt termisk (isolering, andel fönster), jämförs med erfarenhetsvärden från en databas. Detta är ett effektivt tidigt verktyg som ersätter att göra en fullständig energibalansberäkning Byggnader som ska nå extraordinär nivå Stadsdelen skulle få en tydligare energiprofil ifall några byggnader sticker ut och når en extra hög energiprestanda. Bör lyftas fram vid förhandlingar med byggherrar Energikartläggning av befintliga industribyggnader Sannolikheten är hög att det finns en relativt stor potential att spara energi för befintliga byggnader och industriverksamheter. Därför bör det initieras ett samarbetsforum mot fastighetsägare innehavande befintliga byggnader i stadsdelen. I ett sådant forum kan exempelvis informeras om eventuella energikartläggningscheckar från Energimyndigheten, vilka potentialer som finns att spara energi samt eventuellt använda tak för installation av solceller. Det finns sannolikt fördelaktiga synergieffekter med att göra detta för ett helt industriområde. Detta exempelvis i form av ekonomiska fördelar vid liknande åtgärder för flera olika aktörer. Vid en process beskriven i detta stycke bör kommunen vara den drivande parten, den som arrangerar ett första möte med eventuella efterföljande forum.

14 Sida: OFFENTLIGA RUMMET Dessa krav kan kommunen själv bevaka och påverka Gatubelysning samt övrig belysning av offentliga utrymmen År 2012 påbörjades en skärpning av kraven för gatubelysning, hittills har dock Sverige påverkas relativt lite av detta då vi redan bytt ut mycket av de lampor som omfattades i steg 1 och 2 till mer energieffektiva lampor. Men tredje steget i utfasningen, som börjar gälla 2015, kommer att märkas desto mer då vanliga kvicksilverlampor och högtrycksnatriumlampor av så kallade plug in-typ för vägbelysning fasas ut. Många kommuner har också satt igång med att byta ut befintliga lampor och armaturer mot belysningslösningar baserade på bland annat metallhalogen och LED-lampor. De är energieffektivare, har längre livslängd, innehåller mindre kvicksilver och möjliggör en bättre ljussättning av vägar och utomhusmiljöer. Det är viktigt att sätta sig in alternativen ordentligt. Idag ställs nästan inga krav på LED-lampor och kvalitén kan därför variera. Det blir därför viktigt att ställa höga krav på garantier. Se också räkneexempel under kapitel HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI Liknande förutsättningar som för byggnader avseende kommunens möjlighet att påverka. Dock bör förespråkas att så stor andel vitvaror som möjligt drivs med värme, med tanke på den låga miljöbelastningen från fjärrvärmenätet Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Detta engagerar invånarna i stadsdelen att arbeta med sin energianvändning. 6.4 FÖRNYBAR ENERGI I projektet har ett inriktningsbeslut tagits att det huvudsakligen är solenergi som är aktuellt vad gäller installation av förnybar energi. Oskarshamn ligger högt i den svenska solligan. Dock kan även mindre vindkraft-installationer vara aktuella Förnybar energi i offentliga rummet Parken i norra delen av stadsdelen bör kunna vara en stor producent av förnybar energi i stadsdelen. Ansvaret för utförande och mängd för solenergiinstallationen ligger dock hos kommun och arkitekter. Även andra delar som Skeppsbron, parkeringsplatser, busskurer mm bör kunna vara aktuella för installationer av förnybar energi. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits Solenergi i byggnader I gestaltningsskisser i tidigt skede är en stor del av byggnaderna utformade med sneda tak, lutande åt söder. På taken är solceller/solfångare installerade. Detta bör vara ambitionen även vid projektering/produktion. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits.

15 Sida: ENERGIPRODUKTION Kapa effekttoppar för värme och kyla Vid normala driftförhållanden, där det ej är temperaturtoppar, har Oskarshamn en miljövänlig produktion i och med ett bioleldat kraftvärmeverk. Med tanke på detta utreds inte alternativa energikällor som exempelvis energilager här. Dock konstateras i kommunens energibalans, framtagen 2012, att det vid kalla vintrar behövs väsentligt mer el, sannolikt beroende på att elspets behövs vid låga temperaturer. Hur det blir med det nya kraftvärmeverket går endast att spekulera i men det är alltid bra att stötta energiproduktionen vid effekttoppar. Ett sjövattennät, anslutet till byggnaderna i den nya stadsdelen skulle, via förvärmning av ventilationsluft vintertid respektive frikyla sommartid, kapa effekttoppar samt i bästa fall utesluta användning av kylmaskiner. Detta utgår ifrån bland annat FTX-system för bostäder samt ett icke obetydligt kylbehov i stadsdelen genom handel och kontor (angivna ytor i nuläget är 7000m 2 resp 5000m 2 ). Eventuellt bör inte schaktningsarbeten medräknas i kostnaden för ett nytt sjövattennät då detta ändå kommer att göras vid uppförandet av den nya stadsdelen. I denna energistrategi finns en relativt grovt genomförd LCC analys sammanfattad i kapitel 7. Denna åtgärd är också medtagen i beräkningsexemplet för åtgärder, också i kapitel Sorptiv kyla Vid en miljövänlig produktion av fjärrvärme kan det vara aktuellt att installera en sorptiv kylanläggning, som alltså drivs av fjärrvärme sommartid. Då är dessutom fjärrvärmen billig. Då fjärrvärmen är både miljövänlig och billig sommartid i Oskarshamn bör möjligheten att använda denna teknik i Inre hamnen utredas i ett tidigt skede. Åtminstone m 2 planeras för handel och kontor, alltså ytor med kylbehov Smarta elnät Smarta nät kan inte beskrivas som en viss teknologi eller lösning utan är en kombination av lösningar som behövs för en säker och ekonomiskt effektiv drift av ett kraftsystem med stora variationer i tillgång på energi. Det handlar bland annat om teknisk utveckling inom elkraftteknik, informationsteknik och styr- och reglerteknik men lika mycket om ekonomiska lösningar för timdebitering och effektiv tariffsättning liksom kunskapsuppbyggnad hos användare och styrmedel för beteendeförändringar. Hur som helst bör denna aspekt finnas med tidigt i processen och en dialog med det lokala energibolaget bör startas kring detta.

16 Sida: 15 7 SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS 7.1 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING Här utvecklas de olika åtgärdsförslagens bidrag till den sparade energin för stadsdelen, vilket också omfattar en kortfattad redovisning av indata till de beräkningar som genomförts. Resultaten från beräkningar av energibesparing för respektive åtgärdsförslag sammanfattas i Tabell 1. Den sparade energin hänför sig till standard i branschen, exempelvis BBR krav för byggnader etc. För vissa av åtgärderna har LCC analys utförts, se sammanställning i kapitel Miljöbyggnad SILVER Denna åtgärd innebär att samtliga nya byggnader i stadsdelen bör uppfylla bedömning SILVER enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta skulle i sin tur medföra en reducering av energianvändningen med 25% gentemot BBR-kraven. Detta innebär också relativt hög ambition för maximalt värmeeffektbehov, solvärmelast samt vilka energislag som används. Ovanstående medför att byggnadens klimatskal, installationer samt hur byggnaden används och hur energin tillförs till den bör övervägas. I energibalansen har antagits att respektive energislag påverkas lika mycket, alltså en sänkning med 25% Solenergi Stadsdelen har som ambition att präglas av en framåtanda vad gäller förnybar energi. Både på byggnader och i det offentliga rummet bör det placeras solceller i så stor utsträckning som är möjligt och rimligt. Nedan sammanfattas de ytor att användas för solcellsinstallation som antagits i beräkningen: Ny bebyggelse bostäder: 5 000m 2 solceller (25% av total takyta) Ny bebyggelse industri: 1 250m 2 solceller (25% av total takyta) Offentliga rummet: 100m 2 solceller (20% av total yta) Befintlig bebyggelse: 600m 2 solceller (5% av total takyta) Totalt: 6 950m 2 solceller Energi från havet via frikyla och förvärmning av tilluft För resonemang och indata se under kapitel 7.3, LCC analyser.

17 Sida: Gatu- och parkbelysning I denna beräkning har jämförts vad som idag kan kallas standardbelysning (högtrycksnatrium) för vägnätet med effektivare armaturer (LED). En sammanlagd längd av 6 km gata/väg har utifrån detaljplaneprogrammet framräknats, fördelad på större bilväg, mindre bilväg samt gångväg. Drifttiden för en belysningsstolpe kan sägas vara 10 timmar/dygn. En option här kan vara att för gångvägar använda stolpar innehållande solcellspaket som laddas upp dagtid för användning kväll/natt Hushålls- och verksamhetsenergi - Värmedrivna vitvaror Här ansätts att 300 kwh/lgh el flyttas till värme för ungefär 25% av stadsdelens lägenheter. Detta påverkar inte själva energibalansen men kommer få ett positivt genomslag för beräkningen av CO 2 -utsläpp för stadsdelen Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Möjlighet till lättillgänglig kontroll av sin energianvändning samt att kunna påverka sin förbrukning har visat sig vara ett bra sätt att inspirera invånarna att arbeta med energifrågor. I denna beräkning har ansatts en minskning av både fastighets- och hushållsenergi med 3%. 7.2 STADSDELENS ENERGIBALANS I denna energibalansberäkning redovisas energianvändningen i den färdigbyggda stadsdelen som köpt energi. I förlängningen bör eventuellt också begrepp som nettoenergi och primärenergi användas. Här redovisas hur energianvändningen påverkas vid olika åtgärder. I Tabell 1 nedan redovisas energibesparingar inom stadsdelen för respektive åtgärdsförslag fördelat per energislag. I Tabell 2 redovisas stadsdelens energibalans fördelat på typ av verksamhet inom byggnader samt det offentliga rummet. Tabellen redovisar I Fel! Hittar inte referenskälla.4 visualiseras energiposternas fördelning för den energianvändning som beräknats med kalibrerad modell. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS.

18 Sida: 17 I Fel! Hittar inte referenskälla. redovisas besparing i kwh för respektive åtgärd och energislag. Tabellen medtar också eventuella sammanlagringseffekter vilket redovisas i den nedersta raden. BERÄKNAD ENERGIBESPARING Tabell 1 Redovisning av energibesparing per åtgärd och totalt summerat inom stadsdelen Besparing jämfört med referensfallet Studerade fall Uppvärmning +VV Fastighets- Verksamhet / Kyla (kwh) (kwh) el (kwh) hushåll /gatu (kwh) Totalt (kwh) Åtgärd 1 Miljöbyggnad SILVER (17,2 %) Åtgärd 2 Solenergi (8,6 %) Åtgärd 3 Frikyla/frivärme (8,3 %) Åtgärd 4 Effektiv gatubelysning (1,2%) Åtgärd 5 Värmedrivna vitvaror Åtgärd 6 Infosystem hushåll mm (1,7%) Åtgärd 7 Extraordinära byggnader BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Åtgärd 8 Energikartläggning bef byggn BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Totalt (17,8 %) (5,0 %) (6,7 %) (7,5 %) (37,0 %)

19 Sida: 18 (MWh, år) BBR standard Miljöbyggnad SILVER + Solceller + Frivärme/- kyla +Effektiv gatubelysning +Värmedrivna vitvaror + Info system hushåll mm Uppvärmning bostäder + VV Fastighetsel bostäder Hushållsel Uppvärmning kontor +VV Kyla kontor Fastighetsel kontor Verksamhetsel kontor Uppvärmning handel + VV Kyla handel Fastighetsel handel Verksamhetsel handel Uppvärmning utbildning/kultur + VV Kyla utbildning/kultur Fastighetsel utbildning/kultur Verksamhetsel utbildning/kultur Industri Gatubelysning / offentliga rummet Solceller på byggnader + solpark Totalt Tabell 1: Stadsdelens energibalans, redovisat i köpt energi (MWh/år)

20 Sida: 19 Figur 4: Stadsdelens beräknade energianvändning fördelat i olika energiposter, efter respektive åtgärd.

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan

Energieffektiva företag i samverkan Energieffektiva företag i samverkan Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder ca 75-100 GWh (Fjärrvärme, gas,

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: Brf Havsuttern Adress: Solters plan 1E Postnr: 214 20 Ort: Malmö Datum: 2009-02-26 Fastighetsbet. Havsuttern 17 Adress Solters plan 1A-E - Södra Förstadsgatan

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7. Rapport Energikartläggning Projekt (fastighet) Ansvarig EEF-samordnare (namn och företag) Beställare (namn och företag) Telefon, EEF-samordnare Telefon, beställare E-post, EEF-samordnare E-post, beställare

Läs mer

Norra Sigtuna, Energistrategi BREEAM

Norra Sigtuna, Energistrategi BREEAM Sigtuna Kommun & NCC Boende Sverige AB Norra Sigtuna, Energistrategi BREEAM Beställare, Slutkund Objekt Sigtuna Kommun & NCC Boende Sverige AB Norra Sigtuna Handlingens status v.1 Datum 2014-11-14 Rubrik

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 Energiprestanda: 186 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 Energiprestanda: 156 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

Energianalys. Lokstallet Vansbro

Energianalys. Lokstallet Vansbro Energianalys Lokstallet Vansbro Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241

ENERGIDEKLARATION. Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241 Energiprestanda: 50 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda 2011-02-10, Kenth Arvidsson Energieffektivisering Arlanda Stockholm-Arlanda Flygplats 16 miljoner resenärer per år 81 flygbolag 176 destinationer 3 start- och landningsbanor 4 terminaler 61 gater 52 butiker

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter.

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter. Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter. Gerox vision Vi vill skapa ett mervärde för kund genom en högkvalitativ tjänst och en produkt

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ranarpsvägen 464, 269 7 Förslöv Båstads kommun Nybyggnadsår: 975 Energideklarations-ID: 670000 Energiprestanda: 00 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste dagens globala

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer