3. ANDT i många skolämnen

Transkript

1 3. ANDT i många skolämnen Användningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak hänger nära samman med de stora samhällsfrågorna, både nationellt och internationellt. I gymnasieskolans ämnesplaner finns stöd för att väva in ANDT-frågor i olika skolämnen och låta eleverna arbeta med fördjupade teman. Med miljö- och hållbarhetsfrågor, samhällsekonomi, globalisering och frågor kring etik och moral. Ett historiskt perspektiv på användningen av olika droger gör det lättare att förstå bakgrunden till våra dagars drogpolitik. En sådan ämnesintegration, skriver Skolverket i sin lägesrapport Fri från missbruk (2009b), skulle göra undervisningen mer relevant för ungdomars egna tankar och erfarenheter och därmed komma bort från den traditionella preparatkunskapen som till och med kan vara kontraproduktiv för vissa ungdomar. Engelska Mycket av det faktaunderlag rapporter, artiklar med mera - som kan ligga till grund för ANDT-relaterade uppgifter är skrivet på engelska av olika svårighetsgrad. Det gör engelskämnet viktigt när eleverna arbetar med ämnesövergripande kunskapsområden inom ANDT. Förutom att vara en resurs när eleverna läser ämnesövergripande kunskapsområden eller teman finns det i ämnesplanerna för engelska också ett tydligt stöd för att ta upp ett ANDT-perspektiv. Skillnader i lagstiftning och konsumtionsmönster för droger i olika engelsktalande länder kan ge perspektiv på inställningen till droger i Sverige. Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen i kursen engelska 5 ska behandla livsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska 6 ska eleverna läsa om levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Berusning på schemat 43

2 Historia Det finns många möjligheter att ta upp frågor om alkohol, narkotika, dopning och tobak i historieundervisningen. Ett exempel är utvecklingen av alkoholkonsumtionen i Sverige under 1800-talets första hälft och de olika insatser som samhället satte in för att komma tillrätta med problemet. Det kan ge en förståelse för den restriktiva alkoholpolicy vi har i Sverige, även efter vårt inträde i EU. När man studerar medellivslängden för män och kvinnor från 1700-talet och fram till våra dagar kan man se hur krig, missväxt och även alkoholkonsumtion har påverkat medellivslängden, särskilt hos männen. Jämförelser kan göras med de stora förändringar som har skett i Ryssland och hur den allt större alkoholkonsumtionen har bidragit till en kraftig sänkning av medellivslängden för män. Om man ser tillbaka i historien har narkotika ofta använts av soldater i krig. Dessutom har olika sorters narkotika använts för att finansiera väpnade konflikter eller ingått i en strategi för att passivisera och undertrycka människor. Narkotika har varit och är i allra högsta grad fortfarande en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten världen över. Det finns paralleller mellan våra dagars spridning av kokain och den kokainvåg som drabbade västvärlden under 1920-talet. Man kan också söka möjliga förklaringar till varför kokainmissbruket sedan minskade starkt under flera decennier. Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden samt att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder. I historia 1 ingår bland annat viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. 44 Berusning på schemat

3 Idrott och hälsa Idrottsämnet ska bidra till att stärka elevernas kroppskännedom, och har därför en viktig roll i skolans ANDT-arbete. Kost- och träningslära är andra centrala delar av idrottsämnet. Alkohol och dopning är de droger som har tydligast koppling till ämnet idrott och hälsa. Dopning har blivit en genväg för vissa unga män som drömmer om styrka och stora muskler. Det är viktigt att eleverna förstår att muskeluppbyggnad tar tid och vilka konsekvenserna blir om man tar genvägar. Därför är det viktigt att ta upp vilka riskerna är - för både kropp och psyke - för den som använder muskelbyggande och testosteronhöjande kosttillskott. Alkohol förekommer ibland i samband med lagidrotter som handboll och fotboll. Från kommunens sida kan man ställa krav på att klubbar som tar emot kommunala bidrag har en aktiv policy kring alkohol, narkotika, dopning och tobak. Om eleverna får till uppgift att undersöka hur många klubbar i kommunen som har en sådan policy eller ta reda på kommunens inställning till alkohol i klubbarnas verksamhet, kan säkert intressanta diskussioner uppstå. När man tar upp olika drogers effekter på människokroppen kan man inom idrottsämnet fokusera på hur prestation och kondition påverkas. Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska bidra till att eleverna utvecklar hälsooch miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle. Den ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande. I idrott och hälsa 1 läser eleverna om kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. I idrott och hälsa 2 ingår olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Berusning på schemat 45

4 Matematik Att inom matematikämnets ram låta eleverna tillämpa sina matematikkunskaper för att lösa problem och göra beräkningar i de andra skolämnena kan vara ett sätt att verklighetsanknyta matematiken och visa på matematikkunskapernas betydelse inom livets olika områden. Konsumtion och missbruk av beroendeframkallande medel är också kopplat till ett omfattande, och ibland svårförståeligt, statistiskt material. Statistiska skattningar av samhällskostnader kan utgöra underlag inom undervisningen i statistiska metoder. Enligt CAN:s drogvaneundersökningar (Hvitfeldt & Gripe, 2009) tycks en relativt stor andel unga undervärdera riskerna med att röka, att dricka sig berusad och att testa heroin Det är kanske inte så konstigt, eftersom ungdomars kompisar som röker eller dricker sig berusade ju inte tycks få några märkbara skador. Alkohol eller narkotika som en bakomliggande orsak till olyckor med svåra skador eller dödlig utgång rapporteras inte alltid av media eftersom nyheter är färskvara och det tar tid innan resultatet av provtagningar blir klara. Arbetsområdet statistik och sannolikhetslära i matematikundervisningen kan bidra till en ökad förståelse och bedömning av risker. Där kan man också jämföra risker för till exempel flygplanskatastrofer med risker för den som röker. Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. I matematik 1 ingår begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar. Dessutom ingår matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen samt granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom yrkeslivet eller vetenskap. 46 Berusning på schemat

5 Naturkunskap Tidigare har ofta fokus i undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak legat på att förmedla kunskap om olika preparat och deras skador på hälsan. Det är viktigt att eleverna får sakliga kunskaper utan skräckpropaganda om vad som händer i kroppen på kort och på lång sikt vid bruk av olika substanser. Med tanke på att nya syntetiska droger kontinuerligt tillförs marknaden, bör ambitionen vara att ge mer generella kunskaper. Det är också viktigt att vara medveten om att alltför starkt fokus på ren preparatkunskap kan bidra till en ökad nyfikenhet och lust att testa. Att faktagranska argument för att legalisera cannabis eller för att sälja alkohol i matvarubutiker och att ta ställning i frågor som rör droger och hälsa ligger också helt i linje med de syften som anges i ämnesplanen för naturkunskap. När det gäller tobak och ekologisk hållbarhet, se Tobakens barn som beskrivs under ämnesområdet Samhällskunskap. Kokaodlingarnas påverkan på regnskogen och tobaksframställningens miljöpåverkan kan studeras ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Den utbredda och aningslösa användningen av opium, morfin och heroin under senare delen av 1800-talet kan förklaras utifrån den tidens medicinska kunskaper och bristen på vetenskapligt hållbara utprovningar av medicinska preparat. Medlen användes mot förkylning, hosta, sömnproblem, resfeber och mycket annat. Undervisningen i ämnet naturkunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla: Förmågan att använda kunskaper om naturkunskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön. Till det centrala innehållet i samtliga naturkunskapskurser ingår hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Undervisningen ska också omfatta samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger och konsumtion samt påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna (1a2 och 1b). Berusning på schemat 47

6 Religion Droger har historiskt haft en plats inom olika religioner och livsåskådningar. Användningen har då varit omgiven av tydliga regler och begränsad till speciella tillfällen. Det kan vara intressant att jämföra vinets symboliska betydelse i bibeln och kristendomen med islams syn på alkohol. Hanteringen och användningen av droger är laddade med etiska frågeställningar som utgör en del av undervisningen i religionskunskap. Ett exempel är den kritik som internationellt har riktats mot Sverige, där man menar att vi kränker missbrukares mänskliga rättigheter genom att kriminalisera även droganvändning och genom att inte tillåta skadebegränsande insatser (så kalllad harm reduction ) som fria sprutor till injektionsmissbrukare. Eleverna kan också få ta ställning till olika påståenden eller moraliska dilemman utifrån olika etiska principer; att följa regler, att se till handlingens resultat eller att se till avsikten med handlingen. Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att använda etiska begrepp, teorier och modeller samt förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. I religionskunskap 1 ingår bland annat: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. Etiska begrepp, teorier och modeller samt tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel etik i mellanmänskliga relationer, utgör en del av det centrala innehållet i religionskunskap Berusning på schemat

7 Svenska När skolan arbetar med ämnesövergripande teman är svenskan självklart ett viktigt ämne. Här kan eleverna redovisa teman genom att skriva krönikor, föredrag, debattartiklar och bloggar. Genom att läsa skönlitteratur får eleverna möjlighet att reflektera över känsliga frågor. Att växa upp med missbrukande föräldrar eller att leva ihop med en partner som missbrukar är ett par exempel. Här kan litteraturen erbjuda en bra ram för diskussioner, eftersom man kan hålla sig till bokens handling och huvudpersoner. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. I svenska 1 och 2 ingår framställning av utredande och argumenterande texter, referat och kritisk granskning av texter. Berusning på schemat 49

8 50 Berusning på schemat Samhällskunskap I boken Kokain (Wierup & de la Reguera, 2010) skildras kokainets väg från de fattiga böndernas odlingar i Bolivia och Colombia, via Mexiko in i USA, och via fattiga afrikanska stater vidare till Europa. De mäktiga narkotikakartellerna har byggt upp smugglingsrutter med snabba båtar, små flygplan som använder hemliga landningsbanor och fattiga kurirer som smugglar kokainet i kapslar i sina magar. Inflytelserika politiker, advokater, polis- och tulltjänstemän som mutats av kartellerna, blundar för smugglingen eller förhindrar genom lagstiftning och domstolsväsende att kartellernas ledare utlämnas till USA. I de väpnade konflikterna mellan konkurrerande knarkkarteller dödas hela familjer liksom politiker, domare och andra som upplevs som hot mot kartellernas verksamhet. En strategi i kampen mot narkotika har varit att förstöra böndernas odlingar av opium eller kokain, eller att övertala bönderna att frivilligt börja odla nyttoväxter på sina åkrar. Båda tillvägagångssätten väcker etiska frågor. För att få fattiga bönder att överge sin lönsamma opium- eller kokaodling måste odling av legala grödor subventioneras. Hur gör man då så att det inte blir orättvist för dem som alltid har odlat legala grödor? Att medvetet förstöra sina landsmäns inkomstkällor och tvinga ut dem i svält och misär är också etiskt tveksamt. Om man studerar tobakens väg från odling till konsument kan man hitta kopplingar till allt från ekonomisk makt och storpolitik till miljöfrågor, solidaritet, etik och mänskliga rättigheter. Plan Sverige och A Non Smoking Generation har producerat Tobakens barn ( ett skolmaterial som tar upp rökningens negativa konsekvenser, som barnarbete, miljöförstöring, fattigdom och stora hälsoproblem. Materialet är uppdelat i olika teman och kan laddas ned i sin helhet eller respektive tema för sig. Statens inkomster från tobaks- och alkoholskatter är stora. Det är viktigt att relatera skatteinkomsterna från tobaks- och alkoholförsäljningen till de uppskattade samhällskostnader som orsakas av missbruk av alkohol, narkotika, tobak och dopningsmedel. Det handlar om kostnader för produktionsbortfall, skador och förtida död. Samhället tillämpar olika strategier, till exempel skatter, monopol, lagstiftning och in-

9 formationsinsatser för att begränsa användningen av alkohol och tobak och därmed minska den ohälsa som drogerna ger upphov till. Vilka är för- och nackdelarna med de olika strategierna och var går skiljelinjen mellan statens ambitioner och den enskilde individens ansvar? Marknadsföringen av tobak och alkohol i Sverige och i resten världen upprör många. Vad är det som ger de globala alkohol- och tobaksföretagen fritt spelrum i vissa utvecklingsländer? Varför är länder med hög fattigdom av intresse för de globala alkohol- och tobaksbolagen? Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: Kunskaper om bland annat samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion, från lokal till global nivå. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. I samhällskunskap 1a1 och 1b ingår bland annat de mänskliga rättigheterna, gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. I kurserna 1a2 och 1b ingår försörjning, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. I samhällskunskap 2 ingår bland annat frågor om makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Också tematisk fördjupning i samhällsfrågor ingår. I samhällskunskap 3 kan eleverna analysera de utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. Berusning på schemat 51