Välkommen! Hur hade vi det innan? Läs gärna våra berättelser här! Vi lånar Emmas och Hugos lägenhet!

Transkript

1 Bygg mera nu!

2 Välkommen! bygg mera nu smart housing småland/träregion småland Välkommen till oss, välkommen till Emmas och Hugos lägenhet! 48 kvadrat för två. Vi delar på kök och badrum och har varsitt sovrum. Vi känner varandra genom kompisar. Den är precis färdigbyggd och står nu i Visby hamn, på plats H 504. De flesta nätterna har vi lånat ut den. Du ser här bredvid till vilka. De deltar i frukostsamtal så du kan träffa dem. Lägenheten är en så kallad bostadsprototyp, ett test. I själva verket en låda i trä som kan staplas på andra lådor för att bygga större hus snabbt och billigt. För att göra den så ljus som möjligt för den är rätt djup är gavlarna helglasade. Tak och väggar består av plywood, vi har skrivit ut bilder och tapeter direkt på väggarna. Kom på besök, den är öppen alla dagar och det finns alltid folk här som kan berätta vad det är frågan om. Vi är också här för det mesta. Och ta en selfie på vår selfie-spot! Hur hade vi det innan? Läs gärna våra berättelser här! Det är som ett pussel, men du har inte alla bitarna Mitt stora intresse är äldre racercyklar från 80-talet. Även om jag inte ska köpa, går jag igenom alla annonser för att se vad som finns. De kan ha legat undangömda på någon vind. De sista stålramscyklarna innan de bytte till kolfiber och aluminium var så bra byggda. Man kan trampa på pedalerna på två olika cyklar och känna hur mycket av kraften som driver cykeln framåt. Eller så går kraft förlorad i dålig geometri eller dåliga däck. En modern cykel är dyr och har inte lång livslängd. De är fulare och bruksvärdet är lägre. Och du får antingen köpa en cykel som du tävlar på eller en du tar dig till jobbet med. Vackra saker, med hög funktionalitet. Jag är 28 år och lever ett liv som är representativt för många jag känner. Folk flyttar till stan för att leva det här livet. Hög livskvalitet är viktigare än karriärmål. Man vill ha makt över sin tid. Man vill träffa många människor man tycker om. Man vill möta nya situationer. I min generation slutar inte ungdomslivet bara för att vi fyller tjugofem. Mitt värsta boende var när jag flyttade till Umeå för att plugga. Jag bodde i en större garderob som kostade 500 kr. En madrass fick plats och sedan hade jag 2-3 decimeter över. Det var en vanlig förvaringsgarderob. Jag använde en av hyllorna till skrivbord. När jag skulle sova stängde jag dörren. Det fanns tre femkronorsstora hål för tilluft. De gick till garderoben som hörde till rummet på andra sidan väggen. Jag fick gå in till den som bodde där och be honom ha dörren öppen under natten. På morgonen vaknade jag röd i ansiktet av syrebrist. I Stockholm fick jag ett rum genom en kompis, kompis flickväns kompis. Han som hade lägenheten hade byggt om köket till technostudio. Det fanns ingenstans att sitta när man åt frukost Det är inte bråket utan det är det undertryckta, när den andre eller de andra inte läser av en. Det är inte som ett kollektiv, där man har gemensamma regler och ett syfte med att bo tillsammans. Det är ett indirekt samboendeskap, mellan folk som inte vill bo med varandra. Tre lever ett sorts liv, två ett annat. Man måste bara. Jag kommer från landsbygden och skulle gärna flytta dit en dag, men då tappar jag min bekantskapskrets. Jag tycker om sjöar, skog och åar. Nu är jag färdig idrottslärare. Jag funderar inte på familj. Allt är så rörigt. Kommer man från en annan tradition, satsar man på familjen från början. Bostaden betyder lika mycket även om du vill leva ett annat sorts liv. Du stagnerar. Mina föräldrar brukade se på mig när mitt boende tog mycket energi. Man offrade bostadssituationen. Det var inte värt det. Det spelar ingen roll hur lägenheten ser ut, eller hur områdena ser, det tonar bort Revir kan betyda olika saker. Jag kanske har ett glas bara jag dricker ur. Teckna var min grej, där blev jag bekräftad. Jag är 32 år och frilansfotograf. Jag har flyttat 24 gånger sedan jag stack hemifrån. Jag har flyttat dit utbildningarna och jobben funnits. Om min ambition hade varit att få ett hem, hade det nog gått. Efter långviket på Smålänningen, blev jag så stressad över min karriär att jag flyttade till Stockholm. Jag flyttade ju inte dit för att få ett hem, utan för att komma igång med mitt frilansande. Man väljer inte det. Det blir så. Man kommer in på en utbildning, sedan måste man ju ha någonstans att bo. Jag är styrd av mina känslor eller av hur jag mår. Analyserar mig hela tiden och andra Det har varit min vardag att fundera på hur jag själv och andra människor fungerar. Min nästa utmaning är att landa i det livet jag håller på att skapa. Nu tänker jag varva brödjobb med att jobba mer konstnärligt. Flera år jobbade jag på kallbadhus. Nu jobbar jag på bistro, det blir ett äldreboende i sommar. Det varvar jag med vik på tidningar. De senaste åren har jag haft höga förväntningar på mig själv. Hög press. Det känns som jag aldrig haft ett hem. Det har varit så korta perioder att det inte varit ett hem. I Norge bodde vi sju personer i en fyra. Jag bodde bakom en TV. Fem jobbade natt. Jag och min kompis jobbade dag. Vi två gick upp klockan fem på morgonen. De andra kom hem kvart över fem. Alla tyckte att de skulle ha företräde till duschen. En madrass bakom TVn var mitt enda space. Jag sov fyra timmar per natt. Jag har funnit mig i allt det här, jag har delat rum Men jag längtar efter att ha en fast punkt. Jag har börjat tänka familj, barn. Jag skulle vilja bo utanför staden. Ha mycket utrymme så att jag kan jobba konstnärligt och ta emot vänner. Jag hoppas ju att jag har någon att leva med. Jag tycker vardagsromantik är viktigt. Att man har det fint där man är. Jag är förtjust i allt antikt. Gamla kläder från före sekelskiftet. Sextiotal. Gamla glas som är tunna. I vår värld är det nog ingen som köper nya saker. Utbudet är så stort. Man får unika saker, mycket kvalitet för lite pengar. Vackra saker i hemmet, med hög funktionalitet. Alla har behov av en fast punkt. Hemmet är ascentralt. Hemmet är kärnan. Jag är ju rätt bra på att fixa. Vi lånar Emmas och Hugos lägenhet! Per-Olof Sjöö förbundsordförande GS-facket Medverkar i frukostsamtal tillsammans med LO:s andre vice ordförande Ingela Edlund 30/6 08:00-09:00 GS-facket organiserar bland annat de träindustriarbetare som byggt Emmas och Hugos lägenhet. Se artikel på annan plats! Gabriel Wikström förbundsordförande SSU 1/7 08:00-09:00 Frukostsamtal Unga kan oftast inte köpa en bostad på egen hand, vilket innebär att föräldrarnas ekonomiska resurser blir viktigare. Det skapar en ojämlikhet på bostadsmarknaden. Sedan 2006 har dessutom närmare allmännyttiga hyresrätter ombildats bara i Stockholms stad. Investeringarna i bostadsbyggande har varit för låga, markpolitiken i många kommuner är inte anpassad till ökade krav på byggande och den nationella politiken har tagit för lite ansvar för att samordna bostadsmarknadens aktörer. Vi måste inse att bostäder inte är vilken vara som helst. Det krävs ett politiskt ansvar för att bostadsbyggandet ska matcha befolkningsutvecklingen. Kommunerna måste få ett tydligare bostadsförsörjningsansvar och skärpa till sin markpolitik. Det ska inte löna sig att inte bygga. Staten måste jobba med att utforma smarta stimulanser för att få igång produktion av framför allt små hyresrätter. Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata studenter 2/7 08:00-09:00 Frukostsamtal Bostadsmarknaden för unga är oerhört tuff, i synnerhet i de större städerna där många studerar eller av andra anledningar flyttar till. Det höjer trösklarna till både högre studier och arbetsmarknaden, och skapar därför fler problem än de första man kanske tänker på. Det har under väldigt många år byggts för lite i Sverige, bland annat för att kommunerna har satt upp massvis av egna särkrav, inte markanvisat tillräckligt. Överklaganden tar onödigt lång tid. Bostadsbyråkratin måste kraftigt reduceras. Mer konkret handlar det om att rensa upp bland bullerregler, parkeringsnormer och planprocesser. På lång sikt, när utbudet och byggandet har förbättras, bör man även ta steg mot marknadshyror. Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson, c 3/7 08:00-09:00 Frukostsamtal Det byggs för lite och många bostäder som finns står outnyttjade. Vi har en bostadsmarknad som inte fungerar som den borde. Med enklare regler, kortare planprocesser och bättre konkurrens kan vi få ner byggkostnaderna. Får vi dessutom en friare hyressättning, ökar drivkrafterna hos fastighetsägare att bygga nytt och renovera. Lorentz Tovatt Magda Rasmusson språkrör grön ungdom 4/7 08:00-09:00 Frukostsamtal Det är svårt att få in en fot då det krävs att man stått i kö väldigt länge för att få någonting eget. I andra fall går det att få, men då krävs kontaktnät som många unga, särskilt de som inte är lika privilegerade saknar och för det tredje så är det en hög tröskel att så mycket konverteras från hyresrätter till bostadsrätter. Politiken har ett ansvar att göra hyresrätten attraktiv igen och göra det mer lönsamt att bygga små hyresrätter, studentbostäder och ungdomsbostäder. Framförallt bör man se över en rad skatteregler som idag missgynnar dessa typer av bostäder. Här har även allmännyttan ett stort ansvar. Hela svaren: xx Man har ju sett det där pusslet. Men man har inte alla delarna.

3 4 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 5 Vi måste sätta människan i fokus! Yteffektiv bostad ska erövra Almedalen I flera månader har vi funderat på hur vi ska fotografera glas. Nu sitter Marianne Grauers som är VD på Glafo glasforskningsinstitutet och håller upp en tjock glasskiva och en lövtunn. Ska fotografen få till detta? Och kommer det att betyda glas. För vad är meningen med glas? Marianne svarar omedelbart: Det ska inte synas. Vi måste sätta människorna i fokus. Människorna vill ha ljus, men de vill inte höra grannen och man vill inte ha insyn. Undersökningar visar att vi mår bättre och jobbar bättre med bra ljus. Glas är en möjliggörare. Men som sagt, det ska inte synas. Marianne har en tydlig bild av sin roll som forskningschef. Jag har arbetat på Glafo i fyra år, innan dess har jag varit i byggbranschen. Jag brinner för att föra ut forskningsresultat till nytta för samhället. Jag vill fånga upp forskningsbehov och realisera dem. Det finns alldeles för många som är nöjda med att skriva rapporter och som inte bryr sig om resultaten kommer till användning. Glasforskningsinstitutet eller Glafo som det heter ska vara ett internationellt ledande forskningsinstitut. En viktig uppgift är att veta vad som är på gång, att fiska upp idéer och se om de kan tillämpas hos svenska företag. Idag är begreppet Transparent intelligens lite av en ikon inom institutet, man har till och med varumärkesskyddat det. Men för oss andra kanske det är lite svårt att förstå? Marianne understryker att man nästan aldrig arbetar med bara glas på Glafo. Glaset har ofta en atomtjock metalloxidbeläggning. Beläggningen ger glaset nya funktioner. Dagens energieffektiva fönster har beläggningar på ett eller flera av glasen. Beläggningen reflekterar till exempel värmestrålningen inifrån lägenheten. I energifönster är det inte luft mellan glasskivorna, utan argongas som gör att det blir mindre värmeöverföring. Idag släpper fönsterkarmarna ut mer värme än själva glaset. Men det tänker inte brukarna på. De ser bara ett vanligt fönster. Men det är bara början. Idag tycks ett glas bära nästan vilka funktioner som helst. De flesta har en smartphone, men har kanske inte reflekterat över att det vi trycker på faktiskt inte är knappar utan ett glas. Ta solceller. De generar el, vilket är bra, men de är hopplöst fula. Samtidigt skyddas de av ett lager glas. Tänk om ditt fönster samtidigt var en solcell. Vi skulle få stora ytor solceller, men de skulle inte synas! Men glaset måste vara transparent. Snart kan ett fönster fungera som TV-skärm, men när man inte tittar på TV, vill man inte se glaset. I Smart Housing Smålands bostadsprototyp under Almedalsveckan visas ett privacyglas. Ena sekunden är det genomskinligt, nästa är det alldeles mjölkigt. Produkten finns på marknaden, men är än så länge rätt så dyr. Ju tätare hus vi får, desto svårare får mobilsignalerna att komma igenom ytterskalet. Snart kanske dessa vidarebefordras via fönstren. Just nu utvecklas så kallat elektrokroma glas där genomsläppligheten av ljus kan skötas av sensorer eller styras av människor direkt. Vi vill normalt sett ha in mycket ljus, men ibland kan det bli för mycket. Glaset möjliggör för oss att bygga yteffektivt utan att det upplevs som trångt. När vanliga människor ser ett fönster, ser Marianne en vägg. Glafo jobbar till exempel med fordonsindustrin. I en bil tar framrutan upp kraft och är med i hållfasthetsberäkningarna. Med glas som fungerar lastbärande, kan man bygga på ett annat sätt. Fönsterindustrin blir väggindustri! Vår glas- och fönsterindustri måste ligga i framkant för att inte bli utkonkurrerad. Men då måste vi tänka nytt. Vill man föra över kraft från glas till trä, är limning bästa sättet. Om du frågar mig som ingenjör så borde det vara lättare att limma glas på trä i ett hus som står stilla än på metall i en bil som ska skaka runt på vägarna. Och om man måste ta bort glaset sen igen? Så blir det lite sciencefictionartat igen, när Marianne svarar: Nu arbetar man med demonterbara limmer. Lim som släpper vid en svag elektrisk spänning. För Marianne är Smart Housing Småland inte ett projekt bland många: Det är inte ett projekt med start och slut som vanliga projekt. Vi ska bygga upp en innovationsmiljö. Många tror att innovation är liktydigt med uppfinning, men så är det inte. En innovation är en produkt eller en tjänst som fungerar på en konkurrensutsatt marknad. Vi behöver nördarna, men en innovationsmiljö innebär att människor med olika kunskaper möts, pratar med varandra och genomför bra idéer. Marianne understryker vikten av ett öppet sinne, att vilja tänka nytt och att vilja göra gott. Vägen till nytta är tvärvetenskapligt samarbete. Vi behöver nördarna, men en innovationsmiljö innebär att människor med olika kunskaper möts, pratar med varandra och genomför bra idéer. För Marianne representerar Smart Housing Småland en lika stor möjlighet som utmaning. Om vi inte om några år gör saker, vi inte kunde föreställa oss idag, har vi inte varit innovativa! Tittut! Ena sekunden ser du genom glaset, nästa är det vitt. Smart Housing Smålands bostadsprototyp. Foto: Bertil Hertzberg Du kan träffa Marianne Grauers under Almedalsveckan i Smart Housing Smålands bostadsprototyp. Strandvägen, H 504 1/7 10:00-10:30, 14:00-14:30 2/7 10:00-10:30, 14:00-14:30 Per Erik Eriksson som leder projektet Smart Housing Småland förordar nya sätt att bygga, men ser politikens ansvar. För att trigga utvecklingen har man placerat en pinfärsk bostadsprototyp i Visby under Almedalsveckan. Under många år har vi byggt runt lägenheter per år. De flesta är överens om att behovet är minst det dubbla. Kanske har vi ett underskott på en halv miljon lägenheter. Värst är det för de unga som inte kan köpa en bostadsrätt. Bostadsbyggandet har havererat. Ingen har varit tillräckligt intresserad av att göra något. Många tjänar pengar på sina bostäder. Kommunerna säljer mark dyrt. Fastighetsägarna bevarar sina värden och de stora byggbolagen har bra avkastning på sitt kapital. Per-Erik menar att förändring behövs: Det är en politisk fråga. Marknaden löser inte de här problemen. Ingen har gjort det. Ungdomarna har för lite politisk makt. Men nu går det inte längre. Unga som får jobb i storstäderna tackar nej eftersom de inte kan fixa ett vettigt boende. I det här projektet har vi mött unga människors berättelser om bostadsförhållanden som vi i vår generation aldrig skulle accepterat. När finanskrisen slog till halverades byggandet av småhus och industrin närmast kollapsade. Hälften av personalen blev utan jobb. Sedan drabbades glasbruken av krisens nästa puckel. Två klassiska småländska industrinäringar och dess människor har tagit mycket stryk. Resultatet blev Smart Housing Småland. Med hjälp av Vinnova-pengar, regional offentlig och privat finansiering har ett tioårigt utvecklingsprojekt startats. Huvuduppgiften är att utveckla en innovationsmiljö en Vinnväxtmiljö där man tar itu med bostadsbyggandets utmaningar om pris och hållbarhet. Smart Housing ska kunna hitta lösningar av idag, men ska också se och utveckla morgondagens möjligheter. Olika världar måste mötas och det måste bli verkstad. Framtiden måste vara biobaserad. Låt oss ta tillvara de produktionsresurser och det kunnande som finns. Jag oroar mig för att de miljömedvetna väljarna i storstaden och de politiker de röstar fram inte förstår att framtidens produktionsapparat finns här på vischan. Men den måste få en chans att utvecklas. Får den inte det, har vi inga industriella verktyg när vi på allvar ska bygga ett hållbart samhälle. Som tidigare chef för SP Träbyggande har Per-Erik ägnat mycket tid åt industriellt byggande. Eftersom trä i jämförelse med betong är lätt, kan man bygga stora delar av ett hus klart på fabrik för att sedan frakta det till byggplatsen på lastbil. Allt i lägenheterna monteras ihop på plats i fabriken. Köksinredning och badrum är färdiga, spis och vitvaror inmonterade, allt är på plats inklusive de tapeter som beställaren valt. En måndagsmorgon åker åtta långtradare med två-tre smålägenheter på varje lastbil från fabriken. Några timmar senare rullar de in på byggplatsen i Stockholm, och fyra våningar monteras på en dag. Arbetet avslutas klockan fem med att taket lyfts på. Trä, glas och industriellt byggande är verktygen, men processerna måste utgå från brukarna, understryker Per-Erik. För att lösa utmaningarna och kunna bygga yteffektivt behövs bra lösningar på glassidan. Vi mår bra av ljus. Energieffektivt byggande får inte beröva människorna ljuset så som det skedde efter energikrisen. Ett energieffektivt fönster av idag släpper kanske ut en tredjedel så mycket värme som ett bra fönster gjorde på nittiotalet. För Per-Erik är det självklart att det hållbara samhället är biobaserat. Välfärden måste byggas med förnyelsebara resurser. Trä är inte bara lätt, det binder också koldioxid och tillverkar sig självt. Miljöbelastningen måste beräknas i ett helt livscykelperspektiv, det vill säga inte bara på driftsfasen. Också byggnation och rivning måste ingå. Att bygga i trä ger oftast kg mindre koldioxidutsläpp per kvadratmeter bostadsyta än de byggtekniker som idag dominerar för flerbostadshus. Om alla bostadshus byggdes med trästomme skulle därför utsläppen kunna bli runt ton lägre per år bara från produktionen i Sverige. Detta motsvarar utsläppen från mellanklassbilar som körs 2000 mil vardera med diesel som bränsle. Träet lagrar dessutom koldioxid. Om huset står i hundra år innebär det en fördröjning av koldioxidutsläppen med hundra år. När byggnaden eventuellt rivs kan man elda upp träet och göra värme Vi kan erbjuda information och kunskap. Vi kan koppla ihop byggherrar med företag och vill ha samarbetspartners till våra utvecklingsprojekt. och el av den, och därmed ersätta annat bränsle. Ett av de första hårda målen i vinnväxtprojektet, har varit att plocka fram en bostadsprototyp som kunde visas under Almedalsveckan valåret Under ett halvt års tid har arkitekter, husföretag och forskare i workshopar tagit fram bostadsprototypen. Avsikten var att skapa något som var lätt att bygga, som var yteffektivt och arkitektoniskt spännande. Ett bostadspolitiskt förslag. Almedalsveckan är ett fantastiskt bra forum. Vi vill skapa relationer och samarbeten. Vi kan erbjuda information och kunskap. Vi kan koppla ihop byggherrar med företag och vill ha samarbetspartners till våra utvecklingsprojekt. För träbyggandet av idag är vägen lång till det verkligt biobaserade. De flesta material i ett hus går att ersätta med biobaserade. Grunden av betong är svår att ersätta, men gipsskivorna, mineralullen och mycket annat är det inga problem med. Redan idag kan vi göra isolering av bara cellulosa, men det finns inte tillräckligt storskalig produktion i Sverige. I Finland, Tyskland, Schweiz och Österrike är man längre komna. För att utveckla materialen mot ökad hållbarhet, krävs det kunder. Efter Almedalen kommer bostadsprototypen att sättas upp på Linnéuniversitets Campus i Växjö och användas i utbildningarna och forskningen kanske också för boende. Vad vi har lärt oss? Det är lättare att samla företag och andra aktörer i en handfast uppgift än i vanliga forskningsprojekt. Men det är klart. Det är inte alltid lätt att hitta en konsensus kring något som är så komplicerat produktion, funktion och gestaltning. Här kan du se och höra Per-Erik Eriksson under Almedalsveckan 3/7 08:30-10:00 Bostadsbyggande. Var är proppen? 3/7 12:00-13:30 När blir bostaden 100% biobaserad? Träregion Småland Grasp Studio, N Kyrkogatan 3 Resten av tiden finns han i Smart Housing Smålands bostadsprotyp Strandvägen, H504

4 6 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 7 48 m 2 Privacyglas VD Stefan Johansson Forserum Safety Glass AB Forserum Safety Glass AB (FSG AB) är ett företag som bearbetar planglas. Vår specialitet är att från planglas tillverka säkerhetsglas. Om man berättar för någon att man jobbar med glas, får man ofta frågan dricksglas? Om man då svarar att man jobbar med byggnadsglas, så får man direkt en förstående blick och kommentaren: aha du jobbar med fönster. Vill påstå att glas kan användas till så mycket mer än fönster. Byggnadsglas kan ju också omfatta andra olika element i glas; fenor för vindavlastning, bärande bjälkar, golv, trappor, tak, räcken, innerväggar i gallerior, kontor med mera. Det finns i princip inga begränsningar för glas. Det gäller bara att välja rätt glastyp eller sammansättning av glas. Till Smart Housing Smålands bostadsprototyp har vi bidragit med privacy-glas tillsammans med Innoptec. Ett glas du kan göra ogenomsiktligt med hjälp av en elektrisk ström. Glas till fönsterpartierna, GFAB Erica Wictorsson, projektledare Tillsammans i branschen måste vi titta på framtidens lösningar för glas, inte bara den grundläggande funktionen att man ska få in ljus och att få kontakt med omvärlden, utan även möta allt högre ställda krav från vår högteknologiska samtid. Det handlar om att vi ska vara uppkopplade, kunna kommunicera kvalitativt även inne våra byggnader. För att möta den allt tuffare konkurrensen, inte minst från utlandet, måste vi specialisera oss. Vi måste ta fram alla de kompetenser som gör oss lite mer unika. Punkthus byggt av bostadsprototyp 1.0. Rendering: Tengbom Vill du veta mer: Foto: Bertil Hertzberg Vi gjorde det Emmas och Hugos lägenhet är resultatet av en serie workshopar i Vinnova-projektet Smart Housing Småland. Där den kallas Bostadsprototyp 1.0. Genom att bygga i trä och glas kan man bygga effektivt på industri, men också miljövänligt samt yteffektivt. I workshoparna har arkitekter, hustillverkare och forskare deltagit. Patrick Orhammar och NOOA, har gjort systemhandlingarna. fönsterpartierna i respektive kortsida har levererats av elitfönster. Anders Hjalmarsson, RD Manager, inwido Elitfönster är marknadsledande på träbaserade fönster och dörrar till bostadsbyggande. Smart Housing Småland är och har varit en mötesplats för att utbyta ideer och testa tankar kring nya koncept och produkt- och affärsmöjligheter. Det har gjort att vårt företag har kommit närmre universitet och forskningscentra vilket mynnat ut i ett antal olika gemensamma utvecklingsprojekt. Den här typen av projekt kan vara en motor för att bryta upp invanda mönster och tankesätt i en ganska traditionell bransch. På sikt kan det bidra till att nya metoder, koncept och produkter kan förändra dagens sätt att bygga bostäder på ett mer effektivt sätt och skapa ett mervärde för den boende. Det finnas idag många intressanta tekniska lösningar att integrera i fönster och dörrar för att dynamiskt styra och kontrollera ljus och energibalans, status på lås, ventilation medmera. Utmaningen är att få branschen att vilja utvidga erbjudandet till marknaden och påvisa fördelarna som detta ger till förvaltare och boende. Foto: Bertil Hertzberg Patrick Orhammar har mer än 25 års yrkeserfarenhet av stadsplanering, arkitektur och inredning. Patrick har arbetat i multikulturella sammanhang med projekt i Sverige, Finland, Ryssland, Tyskland, Italien, Vietnam, Laos, Hongkong, Kambodja, Malaysia, Japan, Kina, Taiwan, Abu Dhabi, Dubai, Jemen & Saudi Arabien. Vad är bra respektive dåligt med att bygga hus på fabrik? I sin bästa form betyder industriellt byggande kvalitet och precision i tid och ekonomi. Genom att bygga på industri kan materialoch energiåtgång minimeras eftersom det hela sker i en kontrollerad miljö. Det kan också vara en öppning så att företag från andra branscher kommer in. Det främjar utveckling av kunskap och nya material. Samtidigt finns en risk att man fastnar i enstaka lösningar eftersom investeringarna i produktionslinjen är så dyra. Transporterna styr ju faktiskt vad vi kan göra. Bara för att produktionen är effektiv innebär det inte att huset blir bra. Hur anpassar vi exempelvis prefabricerade byggdelar till sammanhangen; exempelvis trånga tomter, kuperad terräng, flexibel användning? Arbetet med bostadsprototypen har skett i en workshop. Är det bra sätt att jobba? I workshop måste man utmana sig själv och formulera svåra frågor som inte ryms inom det vardagliga arbetet. Samtidigt måste man kunna ta tillvara varandras idéer, synpunkter och kunskap och utveckla dem. Trots det kan ju inte målet vara konsensus. Workshopen syftar till en mångfald av idéer. Man måste undvika trötthet där man bara vill göra som man brukar. Fast det måste man ju alltid. Prototypen är inte ett färdigt hus utan ett fotavtryck gjort under en längre färd, ett avtryck av en pågående process. Alla måste vara engagerade och drivas av viljan att utveckla snarare än att bevara. Tänk om det som utvecklats under våren 2014 nu kommer till användning i ett bostadsprojekt i Stockholm de närmaste åren. Jag vill tro att det är ett projekt som bejakar sin tid. Det är viktigt att tänka okonventionellt samtidigt som man har ett konkret delmål! Hur kommer vi att bygga hus i framtiden? I framtiden odlar vi genmanipulerade hus. Byggdelar kodas att växa till vald färg, form och antal. Du kan träffa Patrick Orhammar under Almedalsveckan i bostadsprototypen. 29/6 14:00-14:30, 30/6 10:00-10:30, 14:00-14:30, 1/7 10: Smart Housing Småland Strandvägen H504 Hjältevadshus har byggt bostadsprototypen Mikael R Olsson, Försäljning & Marknadschef Hjältevadshus Industriellt byggande ger högre och jämnare kvalitet. Det är kostnadseffektivt och enklare för beställaren. På minussidan: Det är mindre flexibelt och det kan bli likriktat. Det blir bara kostnadseffektivt om man får volym och återupprepning. Husen blir också högre på grund av de bjälklag som krävs. Största utmaningarna för att bygga prisvärt och hållbart är hårda detaljplaner som gör industriellt byggda hus diskvalificerade i många områden. Transportregler ställer också till det, naturligtvis. Man skulle också vilja att konkurrensen var högre hos vissa underleverantörer. Vi hoppas på mer teknisk utveckling och mer automatisering. Det behövs lobbyverksamhet för att öka förståelsen för industriellt byggande i trä. Du träffar Mikael i bostadsprototypen, Strandvägen, H504, vid samtalen 30/6-5/6, 10:00-10:30, och 14:00-14:30. Och säkert vid andra tider också. Köksinredning, Ballingslöv, Kristoffer Nordh Affärsområdeschef Projekt & Hus Vad kan Smart Housing Småland betyda för din bransch? Mycket! Att bidra till att vi bygger effektivare och snabbare gör att vi kan öka antal nybyggda lägenheter och självklart ger det oss möjlighet att sälja fler kök. In- och utvändig plywood Moelven Wood i Sverige Mikael Axelsson, Vd Vi är producent och leverantör av allt inom träbaserat bygg- och inredningsmaterial. Utöver de traditionella produkterna inom trävaror arbetar vi med produktutveckling av träinredning, konstruktion, trädgård och fasader. I inredning som ett modernt och trendigt inredningsmaterial för golv, vägg och tak, inom konstruktion med kvalitet, miljöpåverkan och standardisering mot öppna system inom fasad med lösningar som lyfter fram träets egenskaper, möjliggör egenartade arkitektoniska lösningar med god totalekonomi. Vi är idag den enda kvarvarande skandinaviska producentenen av Plywood. Vi ser möjligheten att i bostadsprototypen belysa plywood som en ypperlig, svenskproducerad, och konstruktionsklassificerad produkt för såväl inredning som en bärande del av en konstruktion. Solceller, solibro Mats ljunggren, vd Sverige har lika bra förutsättningar för solceller som stora delar av Tyskland där solceller utgör en betydande del av energisystemet. Vi har en stor outnyttjad potential i Sverige, men ligger långt efter i både kunskap, regelverk och marknadsförutsättningar. Priserna på solcellssystem är så låga att det i många fall skulle vara en lönsam investering. Trots detta är den svenska solelstillväxten låg i absoluta tal, vi resonerar om och exemplifierar sätt för att ändra detta. Solibro har tillverkat och monterat solelväggen i Smarthousingprojektet för att exemplifiera hur solpaneler kan integreras i byggnader som en del av klimatskalet. Väggen genererar el och ersätter det yttersta väggmaterialet. Elproduktionen på årsbasis är cirka 4000 kwh, vilket är ungefär så mycket energi som hushållet kommer att förbruka under ett år. På liknande sätt kan även panelerna integreras i en byggnads tak och ersätta till exempel tegelpannor. Mats Ljunggren finns vid samtalen 29/6-1/7 10:00-10:30 och 14:00-14:30 i bostadsprototypen Strandvägen H504 Och säkert på andra tider också. Flexator gjorde grunden Kristian Grimsbo, Marknadschef Flexator har länge jobbat med industriellt byggande. Den största utmaningen med att bygga prisvärt är att erbjuda kunden valmöjligheter som är standardiserade utan att de uppfattas som tråkiga. Varje kund vill sätta sin prägel på projektet och detta kan ibland bli konflikter med ett effektivt byggande. Offentlig sektor har dessutom sitt invanda sätt att upphandla byggnader på, det är inte ovanligt att varje aktör har olika sätt och kriterier. Med dessa förutsättningar så är det svårt att jobba med standardiserade produkter som kan spara miljontals kronor. Inom det fortsatta arbetet i SHS skulle jag vilja att man fokuserade mer på byggsystemet. Hur utvecklar vi smarta byggsystem som kan bli exempelvis bostäder, förskolor eller kontor. Nu är det mycket fokus på själva bostaden. Kristian träffar du i bostadsprototypen 30/6 14:00-14:30, 1/7 10:00-10:30. 2/7-3/7 10:00-10:30 och 14:00-14:30, 4/7 10:00-10:30. Han deltar i Träregion Smålands seminarium ProWOOD. Träindustri och akademi samverkar för utveckling av spetskompetens. 2/7 12:00-13:40. Grasp studio, N Kyrkogatan 3

5 8 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 9 -Vi är leverantörer av dagsljus Vem kan bestämma vad som är ett bra boende? Är det staten och BBR, kommunen eller pengarna? Ska bara de rika ha fina hus? Ola Malm, Linda Camara och Magnus Silfverhielm är erfarna arkitekter. De har tillsammans med andra arkitekter, husproducenter och forskare deltagit i de workshopar som resulterat i Emmas och Hugos lägenhet. Vi samlade dem en vårdag på Holmgrens konditori i Kalmar. Mycket kom samtalet att handla om arkitekturens kanske viktigaste ingrediens ljus. Hur ska byggandet bli billigare och dessutom hållbart? Ola: Det beror på vad du menar med billigt byggande? Om det ska betalas av direkt eller om du har ett livscykelperspektiv. En viktig del i ordet hållbart är att vi bygger på ett sätt så att vi i framtiden vill bevara det vi bygger. Då är skönhet en viktig egenskap. Jag tror att vi i våra val av material har en för kortsiktig syn på byggandet. Vi borde ha ett livscykelperspektiv på det vi bygger. Magnus: Bra bostäder med bra arkitektur måste vara tillgängliga för de många. Idag har vi en orättvis ekonomi. De fattiga har inte råd. Bostadsrätter blir vanligast. Hyresrätter kräver långsiktigare engagemang och samhällelig kompetens. Göran Persson tänkte inte på det, när han släppte bostadsbyggandet till marknaden -96. Tillgång och efterfrågan fungerar inte för bostäder som för gräsklippare eller bilar. Bostadspriserna bara går uppåt. Linda: Vi tittar mycket på funktion i Sverige. Men det sinnliga påverkar oss. Foto: Bertil Hertzberg så. Det sinnliga, hur det påverkar oss. Vad är det för färger., för former, för vinklar? Ola: Vad är det för ljus, för ljud. Det måste komma FÖRE tekniken. Sedan kan vi utnyttja tekniken för att komma längre. Är inte ljud och ljus funktion? Linda: Om man vill dra det långt är det det... men i verkligheten är det måttten som är det viktigaste. Man ska kunna ha en 1,80 säng i en lägenhet för två personer. Sedan ska det vara 1,20 på ena sidan och 80 centimeter på den andra. Det är reglerat att man har en plats att sova, fast vi pratar inte om att man ska kunna sova. Det är mer än måtten och att det inte bullrar, som avgör om det är ett ställe man sover bra på. Känner man sig trygg, varifrån kommer ljuset? Det finns väldigt mycket mått som är förutbestämda. Men fönstret tycks alltid kunna bantas och göras mindre. Ola: Det räknas inte som funktion även om det borde göra det. Linda: Det är först när man kommer in på miljökraven man börjar prata om dagsljusinsläppet. Vems är arkitekturen? Magnus: Arkitekturen är en tillämpad konstart, precis som designen. Men en tillämpad konstart är inte fri. Vi gör något för andra människor, för beställaren som betalar oss. Vi är beroende av det samhälle vi bor i. Den byggda miljön är en bild av oss själva. Den porträtterar samhället mänskliga beslut, makt, tillgången på pengar, resurser. Man bygger det banker och byggherrar anser att vi behöver. Mycket bostadsrätter och få hyresrätter. Linda: Arkitektur är inte bara ett hus, inte bara ett objekt. Det är ett samspel med hela omgivningen. Men vi har inget nytt idag Vi satsar inte på arkitekturen, kanske för att vi inte tror på framtiden. Vi tittar bakåt när det gäller arkitektur. Våra framtidsbilder är fortfarande gjorda på sextiotalet. Magnus: Arkitekterna är inte sina egna beställare. Arkitekten är det lydiga redskapet. Vi ska följa detaljplanen, följa byggherrarnas intentioner. Men vi har olika handstilar. Ola: Om det är en bra beställare, kommer ens handstil fram. Magnus: Sen har ju jag min signatur. Mitt intresse för ljus och detaljer, Jag känner igen Olas hus. Linda: Jag vet inte om jag tycker det är viktigt med en signatur. Bestäl- Arkitekter pratar gärna om god arkitektur men också om gestaltning. Men vad är god arkitektur och vad är gestaltning? Ola: Arkitektur är en idé, en berättelse. I god arkitektur kan man uppleva och förstå detta utan att få det berättat för sig. Gestaltning är något vi gör i alla uppdrag även uppdrag som inte handlar om arkitektur. Gestaltning är en formuleringskonst. Linda: I Sverige tittar vi mycket på funktion. Vi är fascinerade av teknik. Det märks inom Smart Housing Småland ocklarna anlitar en arkitekt. De kommer med ett program. Sedan börjar ett samtal. Ola: Det gäller att hålla fast vid sin egen idé, mot alla kraven. Linda: Många beställare är rädda för att arkitekten ska ha en egen agenda. Vi måste stå för arkitektur, den slutgiltiga upplevelsen, inte ett eget signum. Det gäller att ha ett bra samarbete med beställaren och inte vika för tekniken hela tiden. Ibland kan ett stort fönster vara viktigare än annat. Ola: Man får komma med egna tekniska lösningar. Magnus: Det handlar om rollinnehav. Så blev det efter miljonprogrammet. Ingenjörer och ekonomer kom in och arkitekterna blev formgivare. Processen är i andra händer än våra. I England och Tyskland leder arkitekten alla konsulter. I de projekt jag deltar i är jag för det mesta generalkonsult och väljer ut konstellationen. Jag får till mitt eget team. Varför ville ni bli arkitekter? Ola: Min syster blev konstnär. Men jag tyckte om problemlösning och 3D-modellerande. Yrket innehåller just detta. Linda: Det är kombination av två saker jag gillar. Det ena är det naturvetenskapliga. Det andra är det estetiska. Alla blir väldigt påverkade av den fysiska miljön. När jag var liten planerade jag om mammas hus. Jag gjorde ritningar. Jag flyttade om gång på gång. Var det inte bra skorrade det i mig. Jag har alltid varit väldigt medveten om hur miljön omkring påverkar mig. Det är inte så konstigt att jag ville bli arkitekt sen. Vad betyder ljuset för arkitekturen? Magnus: Ljuset är ett byggnadsmaterial. Det ger liv åt planlösningen. Om man sätter fönstret mitt i eller nära den ljusbärande väggen, ger det olika spridning åt ljuset i rummet. Vi är leverantörer av dagsljus. Ola: Vi måste ha in ljuset för välbefinnandets skull. Vi fick Sveriges arkitekters Jönköpings- och Kronobergsdistrikts pris för vårt äldreboende i Ljungby. Lägenheterna är på 35 kvadratmeter och alla 40 lägenheter har utsikt mot Lagan. Det gäller att få in ljuset, men också att ha utblicken. Det har påverkat formen på huset. Pratar vi för lite om ljus? Linda: Vi sitter just nu med en miljöprövning. Man ska mäta dagsljuset och så ska man mäta solvärmelasten. Så ska man ha koll på energin. Ljuset är inte BBR. Det är inte stadgat i mer än allmänna termer, men energikraven är det och alla vet det. Ola: Energiglaset färgar ljuset. Om man har målat en vägg vit. Det blir en annan färg. Öppnar man en dörr ut ser man skillnaderna. Men det har blivit bättre. Magnus: Jag skulle älska om husföretagen i sina kataloger hade ett kapitel som heter dagsljus. Det immateriella måste föras till torgs. Då krävs det kunskap. Det handlar om ljus men också om ljud och akustik. Hur tyst ska det vara? Vilken ef- terklang bör det vara i badrummet, eller i vardagsrummet där jag har pianot? Att temperera rummen efter det de ska användas till. Mycket i Smart Housing Småland handlar om glas med funktion. Vad vill ni ha av glaset? Linda: Vi har energikrav och vi har solvärmelaster. Fönstren blir mindre och mindre och det blir mer och mer karm. Det enda jag kan tänka på är att glaset ska göra vad det är avsett för inte synas, fönstret ska vara ett hål. Vi vill få in så mycket dagsljus som möjligt. Det är en stor fråga i alla projekt. Det finaste är ju att få bort alla karmar och alla spröjsar. Men då måste vi sätta kontrastmarkeringar istället Ola: Man kan ju använda glaset för att reflektera ljus. För att föra in ljus i rummet. Magnus: Man kan ha glas i golv väggar och tak. Man kan använda glaset som material. Linda: Är det för högt upp får vi inte ha fönster som inte är öppningsbara, för då kan de inte putsa fönstren. Vi behöver självrengörande glas som verkligen fungerar. Det är sådana egenskaper vi vill ha. Fast för tio år sedan vågade vi inte ens fråga efter det. Vad innebär arbetet i Smart Housing Småland för er? Linda: Vi måste utveckla hur vi ser på bostaden. Det handlar inte om att bygga bostäder billigare enbart, vi måste kunna ta fram andra kvaliteter också. Det handlar om produktionsteknik. Vi kan få en ny förutsättning att bygga för framtidens byggande. Modulen jag har aldrig tyckt att just den är svaret. Genom arbetet har vi tagit reda på förutsättningarna. Vi skulle behöva bredda modulen. Vi har inte tagit fram den ideala bostaden. Vi har börjat prata med varandra Det blir kulturkrockar, men konflikter kan vara konstruktiva. Linda: Om en hustillverkare får en förfrågan på en förskola. Då frågar inte kommunen hur fantastiskt kan det bli utan de undrar hur billigt det kan bli. Då blir det priset företaget måste se till i första hand. Magnus: Arkitekter måste vara mer intresserade av pengar. De har bestämt en grammatik. Men måste man göra på det sättet? Kan vi göra på ett annat sätt? Måste rören döljas Där finns det mycket för bägge parter att vinna. Linda: Det är inte svårt att rita en planlösning. Det har varit lite för stort fokus på plan, för lite på material och detaljer. Det är inte svårt att göra planlösningar. Det är först när man detaljritar, problemen kommer upp till ytan. Vad är bra respektive dåligt med prototypen? Ola: De stora fönsteröppningar är bra. Genomsikten är bra. Men jag tycker inte det är en bra idé med två boende. Magnus: Jag älskar volymelementet Ola: Det gäller att hålla fast vid sin idé. Linda: Många beställare är rädda för att arkitekten ska ha en egen agenda. Magnus: Det handlar om rollinnehav. Jag försöker vara generalkonsult Foto: Bertil Hertzberg Magnus (tv): Jag vill ha ett kök i ljus!. Foto: Bertil Hertzberg Ola (th): De stora fönsteröppningarna är bra. Foto: Bertil Hertzberg Vad betyder trä? Linda: Trä ÄR Smart Housing. För mig är det viktigt att det är ett trähus. Magnus: Trä andas och man sover gott i det. Skär vi till träet i fabrik kan vi få mer organiska former. De digitala verktygen ger de möjligheterna. Man vill se sådana former. Trä ger ett för oss förståeligt gränssnitt mot människokroppen. Linda: Låt den industriella processen bestämma. Hur ser framtidens arkitektur ut i Sverige? Trä skulle kunna svara på den frågan. Vi är ett naturälskande folk. Kan vi utveckla det till ett modernt formsom ger tretton gånger fyra meter att strukturera det. Men jag tycker inte om planen. Jag vill ha ett kök i dagsljus! Linda: Jag tycker det är bra att det tydligt visar hur lätt det här modulformatet går att transportera. Folk pratar, men vet inte hur det ser ut. Vi saknar centimeter på bredden. Vi är för fixerade vid enstaka moduler. Sätter vi ihop två moduler får vi andra sorters rum. Ola: Man kan ha två moduler som är kortare och ändå får plats på en lastbil med släp. Magnus: Modulerna kan vara olika långa. språk? Den industriella processen formar öppningarna. När vi gjorde fönsteröppningarna i vårt experimentstudentboende, kunde maskinerna inte skära raka hörn, bara runda. Så blev fönsterkanterna runda! Folk älskade det. Ola: Trä är för mig något mer än ett förnyelsebart byggmaterial som fungerar som en koldioxidsänka. Trä är är djupt förankrat i vår byggnadstradition. Det är ett material som känns bra att bo i. När vi byggde Limnologen för fem år sedan, slogs man av det underbara klimatet på byggarbetsplatsen. Det var tyst, torrt och skönt, och luktade gott. I motsvarande betonghus känns det rått, fuktigt och bullrigt under byggtiden. Det känns intuitivt bättre att bo i ett trähus. Slutord? Magnus: Processen är budskapet. Du kan träffa Linda Camara under Almedalsveckan: 1/7 10:00-10:30, 14:00-14:30 i Smart Housing Smålands bostadsprototyp. Strandvägen, H 504

6 10 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 11 En kommun har hela verktygslådan! För några år sedan utnämnde engelska BBC Växjö till Europas grönaste stad. Energiförsörjning, vattenrening, effektiv stadsplanering och träbyggande, väcker inhemska och internationella gästers intresse. Vad är hemligheten? Finns det då en speciell Växjömodell? I Växjö skryter man gärna med hur många studiebesök man tar emot. Kommunalrådet Bo Frank räknar upp bara de senaste veckornas skörd av studiebesök; Täby, Karlstad, Lerum, Kristianstad. Träffar man andra får man istället höra om de mängder av utländska besökargrupper som fortfarande kommer, även om det är några år sedan BBC utnämnde staden till Europas grönaste. Till råga på allt byggs det mycket och billigt. Bo Frank förklarar varför det som verkar så svårt för andra, fungerar i Växjö. Vi har gott om färdiga detaljplaner. Vi kan starta bygget av 5000 lägenheter omgående. I Stockholm gör man detaljplanen an objekt på lägenheter. De stora drakarna är mindre intresserade, de når inte sina avkastningskrav i Växjö. Att Växjö halkat in på träbyggande beskriver Bo Frank som en blandning av tur och skicklighet. Partibrodern Peter Norrman, verksam inom Södra, skrev en motion 2002 om att kommunen borde ha en trästrategi. Strategin antogs av fullmäktige Bo verkar inte vara en person som tänker i blockpolitik: Fullmäktige har sagt ja till allt som är spännande och handlar om miljö. Alla partier är miljöpartier. Det råder exempelvis en fullständig politisk enighet kring på hundra år. Hur beter sig exempelvis en hiss i ett trähus? Kan man bygga hisschakt i trä? Utmaningar idag är att beräkna livscykelkostnader, underhållskostnader, entreprenadkostnaderna framförallt i högre hus, samt att hålla koll på ljud och vibrationer. Bo har varit aktiv i Växjös kommunalpolitik under 40 år. Kommunalråd eller kommunstyrelsens ordförande har han varit i omgångar sedan -91. Han är känd som moderaten som faktiskt bryr sig om miljöfrågor. Jag var förlovad med en flicka som var fältbiolog. Jag började studera ekologi och ekonomi. Jag tycker det handlar om amerikanske tänkaren Benjamin Barber och läst hans bok If Mayors Ruled the World. Bo som inte har några betänkligheter med att själv kalla sig mayor när han talar engelska, förklarar varför han tror på borgmästarnas betydelse för att det ska bli verkstad när det gäller utveckling. I kommunen måste man faktiskt fixa konkreta grejer, springer vattenledningarna läck, måste de lagas. Därför är det ofta kommunerna som går före i hållbarhetsarbetet, menar Bo. Vad tycker då Bo Frank om regeringens vilja att beskära kommunernas möjligheter till att styra kraven på nybyggen? Svaret blir lite kluvet. Å ena sidan kan ju lo- när det blir dags att bygga. Vi gör också parallella markanvisningar. Samtidigt är kommunen nästan alltid med och bygger tillsammans med de andra. Sedan sätter vi ett lågt pris på lägenheterna, då kan de andra inte vara mycket dyrare. Han påpekar också att man i andra kommuner inte sällan kräver av exploatörerna att de ska ta vad som egentligen är kommunala kostnader som investeringar i torg och grönytor. Då blir det dyrt. Mindre byggföretag bygger också billigare, har det visat sig. I Växjö med omnejd finns ett femtontal företag som kan ta sig det fossilfria samhället ska vi vara en fossilfri kommun. Kommunen avsatte ett markområde, där bara trähus får byggas Välle broar. Där finns bland annat de fyra åttavåningshusen Limnologen som belönats med samhällsbyggnadspriset. För ett och halvt år sedan beslutade fullmäktige om att 2015 ska 35 procent av allt som byggs av kommunens företag vara i trä, fem år senare ska hälften byggas i trä. Träbyggandet har lett till en kunskapsresa. Så mycket var nytt när de första husen byggdes. Stora trähus hade inte byggts samma saker, om hushållning av resurser. Vi måste ha en hållbar tillväxt. Vi måste bredda tillväxtbegreppet. Bo understryker att tillväxten i Växjö är högre än rikssnittet, samtidigt gör kommunen i sin helhet av med mindre energi och släpper ut mindre koldioxid. Vad världen behöver idag är höjda koldioxidskatter. Pengarna kan användas för att subventionera förnybar energi. Vi kan inte göra det själva i Sverige, men vi kan vara pådrivande. Nyligen har Bo Frank stött på den kala handikappbestämmelser omöjliggöra industriellt byggande. Å andra sidan måste ju någon gå före vad det gäller energikraven. Bo Frank påpekar att i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har alla uttalat sig mot bostadsminister Attefalls vilja till inskränkningar. Istället menar han att det är staten som är det stora problemet: Överklagningar tar för lång tid, det kan ta flera år för regeringen att avgöra ett ärende. Sedan har du riksintressen, bullerkrav, strandskydd, medmera. Det är kommunalpolitikerna som går före i klimatarbetet! För Växjös starke man Bo Frank är bilden klar: I en kommun måste man lösa konkreta grejer och på riktigt. Hela Växjös miljöpolitik började med vattenfrågorna. Stadens sjöar var övergödda och förgiftade. På sextiotalet rensade man Trummen. Idag är målet att alla ska ha en badbar sjö på gångavstånd. I direkt ansluning till staden finns sju sjöar. Är det Småland, så är det. Men är det så lätt att få saker gjorda? En kommun har hela verktygslådan, understryker Bo och fortsätter: Jag vet inte vad det är, feghet, eller brist på visioner som gör att så lite händer. Politiken måste tala om vad den vill. Det är faktiskt bara att sätta ner foten! Här kan du se och höra Bo Frank: 2/7 15:00-15:50 Fler bostäder hur kan alla dra sitt strå till stacken? Sveriges Kommuner och Landsting Donnerska huset, Donners plats 1 3/7 08:30-10:00 Bostadsbyggande. Var är proppen? Träregion Småland Grasp Studio, N Kyrkogatan 3 Beställ boken om träbyggandet i Växjö gratis, Husen vi bygger: info@traregionsmaland.se Träbyggandets historia i Växjö 1994 Wälludden, samarbete mellan Skanska och Södra Skogsägarna. Då Sveriges högsta hus med trästomme, 5 våningar Hus M, Polishögskolan och Kvarteret Uppfinnaren på universitetet Mer trä i byggandet, Fredrik von Platen utredde åt Näringsdepartementet. Peter Norrman motionerar 2002 om en Växjövariant Mer trä i byggandet som antas av fullmäktige EU-projektet SESAC medfinansierade bland annat Limnologen och Portvakten så att dessa projekt också kunde pressa nivåerna i kwh/m2 BTA och år Planprogrammet för Välle Broar Limnologen, 8 våningar. Kv Portvakten, passivhus Växjö kommun bygger Trummenbron och samfinansierar tillsammans med Södra Välluddens strandpark. Två viktiga projekt för att landa Välle Broar i staden Hus N, Linnéuniversitetet Kv Stormen, infillprojekt mitt i staden. Södra Climate-Arena, första tennisbanan med passivhusstandard. Nya receptionen i kommunhuset. Fortnox Arena Teleborgsskogen. Innovationsupphandling genomförs på initiativ av Virserums Konsthall. Vallen. Furutåvägen N SITUATIONSPLAN & FASADER Teleborgsskogen - Nybyggnad av flerbostadshus Teleborg, Växjö Kvarteret uppfinnaren på Linnéuniversitet i Växjö. Färdigställt Arkitektbolaget ritade. Limnologen byggt i massivträ på Välle broar. Fyra huskroppar, klara Också ritat av Arkitektbolaget. Tilldelades stora samhällsbyggnadspriset Södra Climate Arena är resultatet av en internationell arkitekttävling som samlade över 200 deltagare. Kent Pedersen ritade. Tennishallen som stod klar 2012, är den enda med passivhusstandard. Teleborgsskogen är resultatet av en innovationsupphandling som genomfördes på initiativ av Virserums Konsthall. Målet var 40-talet hyreslägenheter, resultatet blir 80. Byggnationen pågår just nu.

7 12 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 13 Om man besöker Möbelmässan i Stockholm är det urbant och lyxigt. Men möblerna är ofta tillverkade i små samhällen på den småländska vischan. Mitt i möbelriket finns Johan Sjöberg, en legend. Enligt egen utsago är han närmast född i en hyvelbänksfabrik. Efter att ha sålt Svenssons i Lammhult ägnar han all sin vakna tid åt att utveckla svensk möbelindustri i allmänhet och småländsk i synnerhet. Johan Sjöberg hävdar själv att han är mer eller mindre född i en hyvelbänksfabrik. När han var 20 år gammal blev han mer eller mindre tillsagd att han skulle ta över familjeföretaget. Det var dock inget problem då han slipade av sig tummen redan vid sju års ålder och redan var väldigt insyltad i familjens affärer. Trä och möbler finns nästintill i hans blod. När han blev 50 år tänkte han lämna sina poster och arbeta ideellt precis som hans far och farfar före honom. Det är viktigt att lämna över i tid till den nya generationen tycker Johan, men vissa saker har förändrats genom åren. Förr kunde du ju hoppa in 20 år gammal i en fabrik. Du hade ju slutat skolan när du var 14 i princip. Nu är barnen närmare 30 när de slutar skolan. Då funkar det inte att släppa allt när du är 50 år. Det blir ett stort glapp där. Samtidigt måste du ha in ungdomarna i branschen och företagen. Sitter du på ditt kontor tillräckligt länge så hinner de flesta springa om dig och ditt företag om du inte tar in nya idéer. Jag brukar säga att man ska skriva upp alla idéer man har de två första veckorna på ett nytt jobb. För sedan blir man indoktrinerad i hur det fungerar på arbetsplatsen och det blir svårt att vara nyskapande och kreativ. Titta på Ikea, de är väldigt bra på att få in unga personer i sin organisation som kan hjälpa till att förbättra och driva dem framåt. Dottern Maja gick ut högskolan nu i vår. Det är hon som sköter det tekniska åt Johan och Möbelriket, verkar det som ibland. Det var i vart fall hon som skickade bilderna till det här reportaget. Alla mina barn är i olika branscher. Vill de starta eget så hjälper jag dem. Till skillnad från när Johan var ung, finns det designutbildningar på högskolenivå också i Småland, där industrin finns. Vi har utbildat tusentals inom design på ett eller annat sätt de senaste åren. Även om inte alla får jobb som designers, så blir de bra inköpare eller annat. De får ju kunskap som kan användas även på andra platser. Samtidigt får vi väldigt bra unga designers som tar sig fram genom konkurrensen. Alla mina barn är i olika branscher. Vill de starta eget så hjälper jag dem. Egentligen går det rätt bra för svensk möbelindustri, vi exporterar för större värden än vad vi importerar för. Sverige är faktiskt en av de större exportländerna på världsmarknaden. Men Johan är inte nöjd. Framtidsvisionen som jag har för Småland är att vi har en stark trä- och möbelindustri där vi exporterar mer än vad vi gör i nuläget. Jag tror att många företag är lite för fega för att satsa utomlands. Det är lätt att man blir bekväm. Men bara genom att satsa på marknadsföring eller genom att tillsätta en exportchef så kan man hitta helt nya marknader. Det är viktigt att tänka på att om du har någon som jobbar mot dessa marknader så måste den personen vara på plats. I Kina och Japan är det personliga mötet väldigt viktigt för affärerna. Internet är bra till extremt mycket men det är fortfarande viktigt att träffa varandra ibland. och arbetar bara med det kvistfria bra virket. Johan brinner för samarbete. Arbetet i Möbelriket har han hållit på med länge. Sedan tre år är han delaktig i Träregion Smålands profileringsarbete tillsammans med Virserums Konsthall och Träcentrum. Johan är, vet alla som känner honom, aldrig stilla. Ett enat Småland hade varit bra. Det är konstigt att jobba med turism och tåg i tre olika län. Ibland har man för tunga frågor för att ett län ska räcka till då hade det varit bra att kunna ta det på småländsk nivå. Det finns inte organisation för att ha kontakter på sågverk i Kina i varje län, utan då får man samköra såklart. Johan vet hur det ser ut i verkligheten. Och vill gärna utbilda politiken. Varje år arrangerar Möbelriket en möbelriksdag i början av januari. Varje år kommer hundratals människor för att lära sig mer, många från offentliga sektorn. Vi vill ju bli bättre på allt det vi jobbar med. Man samverkar, satsar lite mer, vågar lite mer. Ett problem är när man pusslar allt detta och tror att man sprungit lite snabbare än alla andra, så kollar man sig över axeln och inser att konkurrenten springer lika fort trots allt. Vi gör ju detta i konkurrens med alla andra ute i världen. Samhället måste hjälpa till ibland, menar Johan: Ska vi komma framåt så räcker det inte att marknadskrafterna ska jobba med forskningen. Samhället måste vara med. Vi behöver lite hjälp för att få till exporten också. Ofta är det också för långt mellan forskningen och näringslivet. Det tar för lång tid att få ut produkter. Jag tror att företagen behöver mer samordning och samverkan. I två år har vi arrangerat deltagande i Milanomässan som är världens största möbelmässa företag har deltagit. Grythyttan fick Ska vi komma framåt så räcker det inte att marknadskrafterna ska jobba med forskningen. Samhället måste vara med. nya agenter runt omkring. Vi har ju inte varit mer än åtta-tio företag som arbetat internationellt i Sverige. Tycker vi borde ha 100 företag som jobbar internationellt och syns på mässor. Det finns massa energi att hämta hos andra människor, hos andra kulturer och hos andra företag. Det gäller att resa ut. Det måste vara kul för människor att mötas och arbeta tillsammans. Vi behöver fler ungdomar, fler kvinnor. Efter man varit iväg så kommer man tillbaka med lust, energi och nya idéer. Själv tycker jag att det blir tråkigt att sitta i samma gamla vanliga konferensrum. Man kan gå och prata istället, eller sitta vid en sjö eller på en altan. Skapandeprocessen måste vara lustfylld. Jag har aldrig haft skrivbord hemma. Jag är alltid på resande fot, träffar alltid människor. Johan tycker att branschen är konservativ. Ungdomar och ny teknik borde branschen bygga på, tycker Johan Sjöberg. I alla branscher där man säger upp alla unga personer och bara har de gamla kvar, blir det inget bra. Vi måste ha ungdomarna med oss, därför är inte de här arbetslagarna bra. Vi måste ju släppa in nästa generation också. De som har jobb och varit med länge kan inte sitta kvar bara för att. De unga kan sätta fart på de äldre också. Ungdomarna är det viktigaste att vi Folk blir för bekväma och sitter hemma. De har blivit gamla och inser inte hur snabbt alla andra springer. Det behövs nya människor som kommer in och hittar nya lösningar och det måste vi tillåta. Jag hoppas att politikerna förstår att vi gör något bra. stoppar in, tillsammans med ny teknik. Då kan man bli bäst i världen på det man Asien är en marknad där intresset för trä Möbler från vänster och neråt: Lamino, Yngve gör, även om man är i Småland! växer och en plats dit Sverige redan exporterar en del av den björk som vi inte Lilla Åland, Carl Ekström, Swedese. Samtidigt är det viktigt att de som kommer in till träindustrin har koll på hur ex- själva vill använda. Att vi själva använder Du träffar Johan Malmsten, Stolab. Sjöberg serverandes Cinema, Gunilla Allard, empelvis träet fungerar. de finaste råvarorna från Sverige och sedan exporterar övrigt material tycker Joterband hos Träregion ostkaka respektive is- Lammhult. Bow chair, Du måste anpassa dig till materialen, Lisa Hilland, Gemla. bygga lokaler för att det ska funka med han är en viktig del. Småland: Adam, Simo Heikkilä/ luftfuktighet och allt. Det behövs en massa kunskap kring detta. Man behöver veta nam. De fingerskarvar det och jobbar Materia/Kinnarps. Grasp studio, N Kyrko- Vi säljer all vår dåliga björk till Viet- Yrjö Wiherheim, 2-3/7 08:30-17:00 hur trädet växer och rör sig. Då räcker inte det teoretiska. skickar vi det som vi inte själva använder Martela. en massa för att kunna använda det. Nu Kilta, Olli Mannermaa, gatan 3 Johan är en legend

8 14 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 15 Vi måste se till helheten! Markanvisningstävling när Tallbocken i Kalmar bebyggs med flerbostadshus i trä Elin Neckén och Thomas Nilausen förberedde detaljplanen för Kalmars första moderna trähusprojekt Trähusbyggandet börjar ta fart i Kalmar. På området Tallbocken är man långt kommen och det finns stora planer på fortsatt utveckling i stadsnära områden så som Fredriksskans. Träet har kommit till Kalmar för att stanna, menar kommunalrådet Johan Persson (S). Varför ska man bygga i trä? Den primära frågan är inte hur det byggs utan att det byggs. Många vill flytta till oss och vi behöver fler bostäder i Kalmar. Miljömässiga skäl talar dock tydligt för att trä är ett bra material. Vi säger inte att allt ska byggas i trä, vi har respekt för marknaden, men där vi går in kan vi som vilken ägare som helst ställa krav. Den rätten tycker jag att vi ska utnyttja. Vi ska heller inte glömma bort att vi har Linnéuniversitetet som forskar i trähusbyggande. Att vi gör det i verkligheten och inte bara i laboratoriemiljö gagnar forskningen. Jag ser synergieffekter. Offentliga sektorn, näringslivet och akademin samverkar. Vad är på gång i Kalmar? Vi bygger väldigt mycket i Kalmar i trä redan nu, men vi är sämre på att berätta om det. Nu vill vi gå vidare och har fokuserat på en kompletterande byggnation i ett område där vi ska ha en markanvisningstävling. Det ska bli spännande att se vad det ger. Därefter har vi stora planer för stadsnära Fredriksskans och andra områden där vi ser att träet är en naturlig del av byggnationen. Men ofta tar politiken beslut om att börja bygga i trä, och sedan händer inget? Det viktiga är att det byggs och nu ges det tillfälle att satsa på trä. Vi kommer att Träet är dessutom profilen för en modern, framåtsyftande stad som tar ansvar för både nutid och framtid. fortsätta ta beslut för att utveckla Kalmar som bostadsort. I det ingår ett varierat utbud av bostäder där träet kommer spela en stor roll. Varför händer det här nu? Detta är frukten av ett samarbete över kommun- och länsgränser. Det handlar om en gemensam småländsk satsning där Smålands residensstäder skrivit under en avsiktsförklaring för att öka samarbetet vad det gäller bostadsbyggande i trä. Vi har samma utgångspunkter; det miljömässiga, kopplingarna till universitet och forskning samt hur näringslivet kan utvecklas. Vi ser utvecklingspotential bland våra sågverk och husfabrikanter. På sikt kan den utvecklingen pressa priserna och möjliggöra ett prisvärt byggande. Betongindustrin menar att konkurrensen sätts ur spel när kommunerna låter materialvalet styra platsanvisningarna? Materialet är inte det viktigaste utan det är att det byggs som räknas. Vi i offentlig sektor måste se till en helhet och påverka samhällsutvecklingen i den riktning vi anser rätt. Betong har varit dominerande under en lång tid och att ge träet en chans är rätt utifrån både ett näringslivs- och ett miljöperspektiv. Vad kan det här betyda för Kalmar? Det innebär fler bostäder till en region med stor inflyttning och tryck på bostadsmarknaden. Träet är dessutom profilen för en modern, framåtsyftande stad som tar ansvar för både nutid och framtid. Vi ser också möjlighet för Linnéuniversitetet att på ett ännu bättre sätt fortsätta och utöka sin forskning. Och för regionens näringsliv? Jag tror att det kommer att betyda mycket. Det finns en fin tradition att bygga i trä i Småland och många trähusföretag har sin bas här. Med satsningar som den vi gör på Tallbocken, gör vi det möjligt för våra traditionella småhusproducenter att utveckla sin produktion till att omfatta även flerfamiljshus. Sedan har vi sågverksindustrin, som har behov av att jobba vidare med förädlingsfrågor och detta är ett spår. Vi har råvaran i vår närhet och tillväxtfaktorn är hög. Som kommunpolitiker, vilka är de viktigaste åtgärderna inom den nationel- la bostads- och byggpolitiken? Alla inom sektorn har ett ansvar: Kommunerna med sin hantering av planläggning, bankerna för utlåning och tillgång till kapital. Byggföretag och byggherrar får inte sitta och passa på projekt, köpa på sig mark och vänta för att sedan få bättre betalt vid högre efterfrågan. Vi måste gemensamt våga satsa även om vi kanske inte får lika många kronor per kvadratmeter precis där och då. Sedan måste nationella regelverk självklart också ses över med jämna mellanrum så att lagstiftningen följer med i utvecklingen. Lagstiftningen kring riksintressen och strandskydd bör till exempel förändras kraftigt. Denna lagstiftning begränsar och är ett tydligt hinder för bostadsproduktionen i attraktiva städer som Kalmar. Att ge upp de kommunala särbestämmelserna, är det en lösning? Det skulle absolut kunna vara en möjlighet och i Kalmar känner vi så. Vi har inte särkrav i Kalmar och det har varit ett aktivt val. Det blir till exempel svårare att bygga industriellt om det inte finns gemensamma bestämmelser. Dessutom försvårar man möjligheten att ta tillvara kompetens från ett projekt till ett annat. Som det är nu måste man lära om varje gång och med liknande bestämmelser ökar man möjligheten att återvinna även kunskap. Trettiotalet ungdomslägenheter målet när Tallbocken blir test för träbyggande I kvarteret Tallbocken i centrala Kalmar låg en bensinstation som revs för ett par år sedan. Nu blir det numera sanerade kvarteret platsen för Kalmar kommuns första moderna trähusprojekt. Projektet är tänkt att ingå i de pågående satsningar på träbebyggelse som just nu sker i landet, berättar Elin Neckén som är exploateringsingenjör vid Kalmar kommun. Det är Kalmar som tillsammans med Jönköpings och Växjö kommuner som är drivande i ett träbyggnadsprojekt för att utveckla bostäder i ett flexibelt byggsystem. Målet är att få fram bostäder som är möjliga att anpassa till respektive kommuns tomter och att gemensamt finna en eller flera byggherrar som i samråd med kommunerna utvecklar och anpassar projekten till respektive plats samt genomför upphandling och byggande. I Kalmar fokuserar man sina byggnationer till kollektivtrafiknära lägen och en förtätning av innerstaden. Man vill att majoriteten av nybyggda bostäder ska finnas i flerbostadshus. Ett detaljplanearbete pågår därför med syfte att möjliggöra för flerbostadshusbyggande i kvarteret Tallbocken. Kalmar kommun har brist på mindre bostäder i hyresrätt och det är den typen av byggnation som ska prioriteras på platsen. En markanvisningstävling kommer att göras, förklarar planarkitekt Thomas Nilausen. Målet är ett femvåningshus med trettiotalet mindre lägenheter lämpliga för unga. Kvarteret Tallbocken är en plats som följer kommunens vision om att bygga tätare i befintliga områden där det redan finns utbyggd service i form av förskola, skola, matbutiker och fungerande kollektivtrafik. Planområdet omfattar ca 1050 kvadratmeter och ett antagande av planen beräknas kunna ske i slutet av året, säger Thomas Nilausen. Norra Kyrkogården Norra vägen

9 16 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 17 Trä är förnybart. Det lagrar koldioxid. Tänk att få ta det vidare! Åsa Blom är forskare på Linnéuniversitet. Vem vet mest? Mycket händer. Men aktörerna inom träbyggande är många och inte sällan små. När Sverige ska basera sin välfärd på förnyelsebara resurser, representerar de här företagen en avgörande industriell kapacitet. På Linnéuniversitetet leder Åsa Blom och Johan Vessby ett flerårigt utbildningsprojekt inom trä- och byggbranschen. Men det är inte säkert vem som lär sig mest, elever eller lärare? De flesta svenskar tror sig nog veta vad trä är. Men den som intresserar sig närmare för hur vi använder trä i Sverige, kan lätt bli vimmelkantig. Trä kan bearbetas och bli till papper eller tyg i stora fabriker, där maskinerna kostar miljardbelopp. Men trä är också gamla vanliga reglar och brädor som används för att bygga hus inte sällan på fabrik. Samtidigt som man forskar på nanocellulosa eller träets hållfasthet i komplicerade processer på universitet och forskningsinstitut, präglas den trämekaniska industrin av erfarenhetsbaserad kunskap mer än av teori. Kan de två mötas? Åsa Blom och Johan Vessby är forskare på Linnéuniversitetet, kanske det universitet som satsat mest på att utveckla träbyggandet. Åsa och Johan leder ett stort utbildningsprojekt där yrkesverksamma inom trä- och byggbranschen möts vid universitet och utvecklas tillsammans med varandra och under ledning av lärare. Johan: Vi lever i ett land där mängden råvara skogen hela tiden ökar. Skogen är inte bara ett ställe att plocka lingon på utan ett ställe som ger oss förnyelsebar råvara som vi kan använda till det mesta; byggnader, papper, bränsle, energi. Om man flyger över Sverige, ser man allt det gröna, all denna skog, och tänker kanske att allt är samma. Men så är det inte. Inom stål och betong processar man material för att få önskade egenskaper i slutprodukten. Vi sorterar ut de olika önskade kvaliteterna från ett material som förädlats i myllan under år. Åsa: Precis! Trä är olika beroende vilken pinne du håller i. Egenskaperna beror av vilket sorts trädslag det är, hur det har vuxit, medmera. Det är inte en svaghet, snarare en styrka, men vi måste kunna identifiera och definiera de olika egenskaperna. Vi har ju exempelvis kärnved av fura, den är ofta bättre än impregnerat trä och dessutom miljövänligare. Det är de nyfikna som söker sig hit, säger Johan Vessby på Linnéuniversitetet. Men kursdeltagarna från arbetslivet berikar universitetet med sin erfarenhet. Riskerna med monokulturen ökar med klimatförändringarna. När vi sprider riskerna ökar också urvalet av råvara. Åsa Blom är ursprungligen biolog och doktorerade på tall och grans naturliga beständighet ovan mark. Hennes specialitet är hur ytbehandlingen och trämaterialets kvalitet tillsammans påverkar beständigheten av till exempel en fasad. Dessutom är hon prefekt för institutionen för skog och träteknik. Johan är utbildad på Chalmers ursprungligen, men har liksom Åsa doktorerat på Linnéuniversitet. Johan kommer från en skogsgård. Han doktorerade på beräkningsmodeller för hur man stabiliserar höga trähus så att de exempelvis klarar stormar. Idag forskar han på hur trähus kan analyseras med avancerade beräkningsprogram. KK-stiftelsen har inom ramen för sitt program Expertkompetens för innovation, finansierat det utbildningsprojekt som de båda är engagerade i. Kurserna som pågått under två år, drar yrkesverk- samma i olika åldrar och med olika erfarenheter. En och samma kurs kan samla såväl arkitekter, som byggföretag, färgfabrikanter och konsulter. Kurserna behandlar viktiga ämnesområdena virkeslära, träbyggnadsteknik och hållbar byggd miljö. Varje kurs brukar samla 25-talet deltagare. Även om det händer mycket inom träbyggandet i Sverige, är kunskaperna olika spridda, aktörerna är ofta små. När Sverige ska basera sin välfärd på förnyelsebara och ofta biobaserade resurser, representerar de här företagen en avgörande industriell kapacitet. Likheterna mellan exempelvis unga mjukvaruföretag och dagens träbearbetande, känns inte stor. Ändå representerar de sistnämnda i högsta grad en framtidsnäring. Vad behöver de? Hur ser utvecklingen ut? Johan: Det har varit en hård tid för många småhusföretag. Nu vill de sprida riskerna och skaffa sig kunskap för att kunna bygga hus upp till sex våningar eller mer. Men det är helt andra utmaningar med det; fasad, stabilisering mot vindlaster, akustik. Åsa: Det behövs mer kompetens hos ingenjörer och byggare på fältet. De som kommer till oss finns ofta på nyckelföretag. Det är roligt att få bygga upp något. Dessutom innebär ju kurserna att jag får ut resultaten av min egen forskning och får diskutera de frågeställningar som ligger nära mitt eget arbete. Det mesta av det trä som används kommer att ha någon typ av ytbehandling. Hur slutprodukten blir påverkas inte bara av val av färg utan också av trämaterialets egenskaper. Detta är något som är intressant både för färgbranschen, byggare, arkitekter, beställare och möbelindustri. Vad lär de sig? Universitetet pratar Forskning och Utveckling med cheferna, på kurserna möter man arbetslivet på en annan nivå. Där ska erfarenhet och teori mötas. Och det visar sig att de som ska utbildas, också utbildar utbildarna! Johan: Det är ju inte den traditionella katedergrejen. Vi är duktiga på det teoretiska, men de har ju med sig mycket kunskap in. Vi använder deras erfarenheter som bas för fallstudier. Det blir ett ömsesidigt lärande. Det är ju de nyfikna som söker sig hit. Vi kan ju aldrig ha den här kunskapen som de som arbetat länge har. Speciellt lyckat är det när vi kan blanda in våra egna nyutexaminerade ingenjörer. Som forskare åker Johan på internationella konferenser. Om det dyker upp någon teknisk innovation presenteras de där. Så kan han sprida dem till kursens studenter. Han arbetar också mycket med de europeiska regelverk som finns kring hur beräkningar skall genomföras vid analys av träkonstruktioner. Förändringarna som är på gång förmedlas till kursdeltagare. Ofta kan jag kan få många ofta kritiska! synpunkter kring hur regelverket är utformat. I vissa fall kan jag använda det som underlag för ett förändringsarbete. Det har väl hänt både en och två gånger att nyutexaminerade ingenjörer ute på företagen mötts av vanetunga repliken Trä är olika beroende på vilken pinne du håller. Trä processas inte fram som stål, utan de olika kvaliteternas sorteras fram. Här gör vi så här, något som kanske inte uppmuntrar till utveckling. Nu blir den repliken förhoppningsvis mindre vanlig. Speciellt uppskattar kursdeltagarna träffarna. Många företag är inte så stora och ofta är man ensam med sina frågor på sitt jobb. Samtidigt kan frågorna vara viktiga för många. Idag är svart en jättepopulär färg på villor. Men det blir varmt och träet spricker. Hur kan man lösa det? Varje kurs är består av tre delar. Den första består av föreläsningar med tillhörande övningar. Den andra delen innehåller ett större projektarbete där frågeställningar tas från det företag där deltagaren har sin anställning och den tredje delen omfattar laborationer och studiebesök. Studierna i del 2 och 3 examineras genom skriftliga rapporter. Rapporterna inkluderar såväl beräkningar som förklarande text. Arbetet genomförs i mindre grupper. En av vinsterna är att studenterna utvecklar sitt kontaktnät. Johan: Det här är ett annat sätt att se på utbildning. Den integreras i ditt yrkesverksamma liv. Du ägnar dig åt lärande när du behöver det. Kanske vill du veta något om stora fönsterpartier i trä och glas. Nyfikenheten växer när man jobbar. Expertkompetens för innovation heter alltså projektet. Att man vill uppnå expertkompetens hos deltagarna är väl enkelt att förstå. Men vad är egentligen en innovation, en ny revolutionerande produkt? Åsa: Det behöver inte vara så stort. Vi hade en deltagare som ville arbeta med plywood som fasadmaterial. På samma kurs var två personer från färgbranschen och de pratade. Nu har han satt upp en massa skivor med ytbehandlad plywood i trädgården för att se vad som händer. Men varför trä? Åsa: Varför inte? Det är förnybart. Det lagrar koldioxid. Tänk att få ta det vidare. Tänk att få bidra till att det vidareförädlas! Du får inte glömma att en stor del av de inkomster vi har i Sverige från skogs- och träbaserade produkter kommer från pappersmassa och brädor som skickas utomlands, relativt lågt förädlade. Vad det gäller byggande ligger vi efter, vi har ju inte fått bygga flervåningshus i trä. Men utmaningarna är stora. Det gamla håller ett fast grepp om samtiden. Åsa: När jag och barnen tittar på Byggare Bob och han ska bygga ett höghus, gör han det i betong. Sedan bygger han ett garage i trä med jordtak Johan: Inom ingenjörsutbildningarna dominerar stål och betong totalt. Vi har byggt flervåningshus i trä under endast tjugo år. Krysslaminerat trä har betytt mycket, men vi måste få upp kompetensen i industrin och förbättra forskningen. I Tyskland stängs kärnkraftverken ner och därför accelererar innovationerna på energiområdet. Se bara på teknikutvecklingen på vindkraftområdet i Danmark. Vi måste bryta invanda mönster. Åsa: Det är ett spännande skede. Det måste byggas hundratusentals nya lägenheter i Sverige. Och slutkonsumenten vill ha ett hus med positiv klimatpåverkan. Det är nu det händer! Kurserna som påbörjas i höst är Värme och fukt i trähus, Brandsäkerhet i trähus och Industriellt byggande. Vad tänker de själva framtiden? Johan: Tänk om vi kunde förändra vårt sätt att tänka så att vi bygger klokare för våra barnbarn!

10 En grön jätte vaknar När de fossila resurserna tar slut och när järnet blir för dyrt måste vi vända oss till de resurskällor som vi har tillräckligt av och som kan återskapas. Vi måste odla de material vi använder. Det kommer inte att räcka att återanvända icke förnybara material. I framtiden kommer vi inte att se skogen som massaved, timmer eller bränsle. Vi kommer att säga att här produceras fiber. Skogen är redan idag vår viktigaste källa för fibrer till biokompositer. I framtiden blir den ovärderlig. Världens äldsta träbyggnad är en pagod Horyuji. Byggnaden har överlevt femtio jordbävningar sedan 600-talet. Idag bygger vi hus som ska hålla femtio år. Kanske bygger vi om femtio år hus som håller länge och som bara består av förnyelsebara material? Vi är ett litet företag med sex anställda och en mycket kvalificerad maskinpark. Det är frustrerande att ha möjligheter och överkapacitet som inte utnyttjas. Företaget går bra ändå, men nu kände vi att vi behövde hjälp att ta nästa steg och kunna marknadsföra oss mot nya målgrupper. berättar Peder Ivarsson på Påskallaviks snickeri. Hans beskrivning av sitt lilla företag verkar kanske beskriva en avlägsen värld. Inte desto mindre är den viktig. Kanske inte så omskakande, men ändå handlar det om vår framtid. En hållbar framtid är biobaserad. Sverige är fullt av skog och den växer så det knakar. Vi är så vana vid den att vi varken tänker på den eller på vad den ger oss. Få svenskar vet att trä- och skogsbaserade produkter är vår främsta nettoexportkälla, vida större än gruvor och verkstadsindustri. Få svenskar verkar också veta att Sverige är världens nästa största exportör efter Kanada. Vi exporterar pappersmassa, tidningspapper och virke i form av reglar, balkar och brädor. Nu behöver vi skogen mer än någonsin. Ska vi ställa om till ett samhälle byggt på förnyelsebara resurser, handlar det om ett biobaserat samhälle. Carolina Gunnarsson, arbetar på Regionförbundet i Kalmar län med frågor om miljö och regional utveckling. Arbetet ska leda till effektivare resursanvändning, minskad miljöpåverkan och hållbar tillväxt. Huvudfokus ligger på att Kalmar län år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Ett biobaserat samhälle omfattar naturligtvis mycket mer än den träbearbetande industrin, till exempel åkergrödor och jordbruksprodukter, marin Carolina Gunnarsson biomassa samt skogsråvara till andra användningsområden. Skogsråvaran kan bli energi i många former, pappersmassa, ersättningsprodukter till olja, den kan jäsas och bli fiskfoder och så vidare. I ett biobaserat samhälle utgör en effektiv och hållbar användning av förnybara och biobaserade råvaror liksom kretsloppslösningar basen. Resurssnålhet blir extremt viktigt. Återbruk och återanvändning likaså, särskilt av icke förnybara råvaror. Full fart på Träcentrum i Nässjö Ett globalt biobaserat samhälle innebär att vi ska kunna ge en växande befolkning allt bättre livsvillkor utan dagens motor i form av billig fossil energi. Konkurrensen om råvarorna kommer att bli mycket stor, med mycket stora krav på teknikutveckling men också på utveckling av sociala och ekonomiska system och modeller. Företagen som använder skogsråvara skiljer sig enormt mycket åt. På ena sidan har vi skogsindustrin, det vill säga pappers- och massabruk. Här handlar det om stora ofta internationella koncerner med mång miljardomsättning. Teknologinivån är hög och man bedriver mycket forskning. Ungefär 80 procent av landets totala sysselsättning inom trärelaterad industri finns i Småland på andra sidan. Den är den klart största näringsgrenen. Runt personer i de tre Smålandslänen arbetar på sågverk, småhusfabri- Helena Nilsson ker, möbeltillverkare, olika sorters snickerier och inredningsföretag. Företagen finns ofta utanför tätorterna och 85 procent av företagen har färre än 20 anställda. Tar vi inte hand om dagens produktionskapacitet, lär övergången till det biobaserade samhället bli svår. Sedan några år tillbaka satsar de tre länen tillsammans stort på att utveckla träindustrin. Men inte ens i Småland har politikens engagemang alltid varit där. Helena Nilsson är ordförande i Träregion Smålands styrgrupp: När finanskrisen kom med påföljande lågkonjunktur, bara small det till. Bara småhusindustrin, som till största delen finns i Småland, varslade 47 procent av arbetskraften. Då såg vi hur många anställda som fanns och hur stor andel av träindustrin som finns i Småland. Det var ett brutalt uppvaknande. Den är en enormt viktig bas för den regionala ekonomin. Varför hade man inte brytt sig tidigare? Vi såg den som en mogen bransch, det var inte så hippt. För tio år sedan pratade vi inte tillverkningsindustri. Men nu ska det alltså bli annorlunda, de tre smålandslänen har en gemensam strategi för trärelaterad industri som sträcker sig ända till Arbetet står på två ben, dels på Träregion Småland som avslutar sin första treårsperiod vid årsskiftet, men som kommer att förlängas, dels av det tioåriga Vinnväxtprojektet Smart Housing Småland. Genom det senare ska regionen bli ledande i industriellt byggande av flerbostadshus. Träregion Smålands utvecklingsstrategi innehåller ett antal delmoment: 110 stora och små företag som till exempel Påskallaviks snickeri, har fått besök av Träcentrum som givit råd för att de ska kunna komma vidare inom de mest skilda områden. Varje företag har fått en egen handlingsplan. Svensk träindustri behöver nyrekrytera tusen personer årligen, fram till Men bara ett hundratal utexamineras från utbildningar i Småland. Martin Johansson är VD på det klassiska möbelföretaget Stolab. Han leder Branschråd Trä som ska hantera den otacksamma uppgiften att klara av rekryteringsfrågorna: Träbearbetande industri står inför två huvudproblem. Dels finns det ett investeringsbehov bland mindre industrier, dels saknas utbildade människor som skall vara de som producerar i framtiden. Politikerna måste få tillbaka produktion och industri på sin agenda, varför inte en industriminister efter valet? Vad göra? Helena Nilsson minns ett Stockholmsbesök: Vi var som något katten släpat in. Vi måste göra tydligt att det är en modern näring, vi måste göra det modernt. Nya datorer, ny mjukvara och nya maskiner ger förut oanade möjligheter. Träregion Småland innehåller därför också profileringsprojekt vars uppgift är att öka intresset för och kunskapen om frågan vad skogen och den trärelaterade industrin betyder för utvecklingen mot ett hållbart samhälle, såväl på nationell som regional nivå. Vart tredje år genomför Virserums Konsthall norra Europas största utställning om trä och hållbarhet, 2013 var det fjärde gången. Varje år genomför Möbelriket sin möbelriksdag. Martin Johansson Extra stolt är man på Träregion Småland över forskarskolan ProWood. Inom ProWood får tio doktorander anställning vid lika många företag. Forskningsprojekten formuleras tillsammans med företagen utifrån deras behov med fokus på industriell produktframtagning från idé till färdig produkt på marknaden. ProWood genomförs i samarbete mellan företagen, Linnéuniversitetet och Jönköpings tekniska högskola. Kristina Säfsten är forskningschef på JTH: Steget är ganska stort för många företag att gå in i forskarutbildning. Men ska vi närma oss ett biobaserat samhälle krävs en utveckling av och i träindustrin. Ska omställningen till ett biobaserat samhälle fungera måste vi låta offentlighetens konsumtion och verksamheter agera draglok för det lokala innovationskretsloppet. Tar vi inte hand om dagens produktionskapacitet, lär övergången till det biobaserade samhället bli svår. För Helena Nilsson har det hela varit en resa: Först handlade det bara om industriutveckling. Efterhand kom miljömedvetandet: Hur mycket träindustrin kan betyda för en hållbar omställning. Sen kom känslan för själva materialet. Ju mer man arbetar med det här, desto större insikt får man. Här kan du se och höra Martin Johansson under Almedalsveckan: 2/7 08:30-10:00 Riktad coaching har gett träföretag skjuts i utvecklingen Jan Lagerström: 3/7 12:00-13:30 När blir bostaden 100% biobaserad? Träregion Småland Grasp Studio, N Kyrkogatan 3 Nanocellulosa, i förgrunden genomskinlig film Foto: Innventia Vad innebär det biobaserade samhället? Cecilia Malmqvist, universitetsadjunkt Linnéuniversitetet Klimatförändringarna påverkar skogsägarnas produktionsförutsättningar. När skogsägaren tar beslut om föryngring så påverkar det skogsföretaget under väldigt lång tid, kanske sjuttio år. Man behöver fundera på risk mer än tidigare. Eftersom man inte vet så mycket om framtiden vill man ha flera ägg i korgen, flera trädslag med olika omloppstid som kräver olika skötsel. Lövträden tror jag kommer att få ett uppsving. Jag ser väldigt lite begränsningar för vad vi kan använda trä till, behovet kommer att öka. I framtiden kommer man inte att se sin skog i termer av massaved, timmer eller bränsle. Man kommer snarare att säga, att man producerar fiber. Till kläder, bioplast, byggnadsmaterial. Vi vill ha både och. Både odla fiber, och kunna gå ut och skogsbada som man säger i Japan, låta sig omslutas av skogen. Vi skulle kunna odla mer skog och fler miljöer genom att se till att vi har det som passar bäst för varje plats, varje yta. En styrka i familjeskogsbruket är att man klarar av att hantera mindre ytor och har lättare att se till de unika förutsättningarna för varje lokal, för att sköta skogen både för fiber, mångfald och för en vacker skogsmiljö. Det är många faktorer att ta hänsyn till, fiber, fjärilar, människor. Pelle Gemmel, skogsvårdschef på SCA, professor i skogsskötsel på SLU För att ersätta oljan i framtiden måste vi odla det vi förbrukar. Skogen kommer att ha en avgörande betydelse precis som den hade förr. Jag ser ingen begränsning i framtiden för trä och fiber. Allt som görs av olja kan göras av trä. Innan 2050 måste vi få ett samhälle med en mycket begränsad mängd fossila produkter. Trä har hittills varit detsamma som plankor, fibrer för papper och energi. Snart omvandlar vi cellulosan i bioraffinaderier till fibrer med samma egenskaper som plast och om vi så vill bomull. Vi håller på att få en natur som är annorlunda än förr. För dryga hundra år sen högg man ner skogen utan att återplantera. Vi har ett ansvar att bevara arter. Människan ensam kan inte lägga beslag på allt, utan vi måste dela med oss till svampar och insekter. Tillväxten i skogen är idag 120 miljoner skogskubikmeter om året. Vi avverkar miljoner. Vi äter mer av kakan och samtidigt blir den bara större. Det finns en alltmer vedertagen syn att en fri utveckling av naturen är det som är önskvärt och riktigt. Då blir odling i skogsbruk och jordbruk per definitionen något onaturligt, icke önskvärt. Detta är en ohållbar hållning när vi ska föda 7 miljarder människor. Om inget skulle odlas, kunde jorden inte föda fler än några hundra miljoner människor. Odling är, per definition, kultur. Jan Lagerström, forskningsdirektör Skogsindustrierna Det krävs politiska beslut i världen om jorden ska klara klimatmålen och undvika stora katastrofer. Det är viktigt att vi jobbar på med våra långsiktiga mål: att klara övergången till en biobaserad samhällsekonomi och använda så lite fossilt som det är möjligt. Behovet av tryckpapper upphör inte över en dag, vi kan ställa om över lång tid. Det finns en del lågt hängande frukter som är lätta att plocka, annat kräver mer utveckling. Viskos är exempel på de förra. Det finns redan på insidan i de flesta kavajer, men är inte så slitstarkt att det skulle gå att göra jeans av. Men tyg är inte bara kläder, det finns också som så kalllad industritextil i exempelvis vägar för att hindra grus från att blandas med lera. Nya smarta förpackningar med unika egenskaper kan ersätta en del när efterfrågan på tryckpapper sjunker. De ska skydda för stötar, för temperaturskillnader, för vatten. Och kan kombineras med elektroniska funktioner, som ett temperaturminne där man kan se en historik för hur exempelvis en medicin hanterats. Om vi skulle ersätta all olja med skog, skulle det aldrig räcka. Första steget är därför att bli mer effektiva med att använda energin över huvud taget. År 2020 ska 20 procent av energin inom EU vara biobaserad. Ska vi då skicka skog till England att elda upp för att klara de kraven, eller ska vi tillverka värmeisolering? Charlotte Bengtsson, chef för träverksamheten inom SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det biobaserade samhället baserar sig på förnybarhet, det vill säga inga ändliga resurser används. På vägen till det biobaserade samhället ersätts fossilbaserade material successivt med biobaserade material. Samhällets funktioner prioriterar förnybarhet och resurssnålt tänk. Att bo i ett hus som är byggt av förnybart material är ingen skillnad mot att bo i ett hus med andra material. Det är absolut inte tal om att gå bakåt mot det samhälle som vi hade förr i tiden. Vi måste dra vårt strå till stacken och bidra till omställningen, menar Charlotte. Det största ansvaret har dock våra beslutsfattare. De måste våga göra de prioriteringar och fatta de beslut som möjliggör omställningen till biobaserat. Skogsnäringen har en helt avgörande roll för att omställningen till ett biobaserat samhälle ska ske. I detta sammanhang är det mer relevant att tala om en biobaserad ekonomi. Skogsnäringens företag kommer att bli viktigare och viktigare för att skapa det välstånd som krävs för att omställningen ska ske inom rimlig tid. Övergången till ett mer biobaserat samhälle sker här och nu. Vi kan inte vänta och för detta behövs modiga politiker och andra beslutsfattare. Beslutsfattare som vågar bestämma att om förnybara material kan användas, så ska de användas nu. Som vågar använda politikens styrmedel till att prioritera utveckling mot fossiloberoende.

11 Jag ville få en inblick i verkligheten Stefan Sankovic är en framgångsrik Växjöbaserad designer. Han valde närheten till produktionen när han skulle studera. När jag 28 år gammal sökte efter nya utmaningar i livet, efter att ha jobbat på ett lager med att köra truck dagar, kvällar och nätter de senaste 6-7 åren, hade jag aldrig trott att jag 6 år senare skulle ha en kandidatexamen i design. Jag har ställt ut både möbler och lampor på möbelmässan i Stockholm flera år i rad, fått möjligheten att ställa ut på mässor utomlands och på konsthallar och även hunnit med att undervisa i ämnet design på ett universitet mellan åren För mig har design betytt jättemycket, det har gett mig möjligheten att få utvecklas som människa och att få utlopp för den inneboende kreativitet som har bubblat inombords ända sedan jag var en liten grabb. Genom mitt skapande och min designprocess får jag nu en möjlighet att kunna påverka andra människors liv, erbjuda en bättre lösning eller upplevelse och förhoppningsvis bidra till en hållbarare värld. Att jag 2004 valde att studera på designprogrammet vid Växjö universitet (nuvarande Linnéuniversitetet) istället för Arkitekthögskolan i Oslo berodde väldigt mycket på närheten till alla intressanta företag i regionen. För mig var det viktigt med möjligheten att kunna göra studiebe- sök hos designföretagen och deras underleverantörer. Jag ville få en inblick i verkligheten utanför den akademiska världen för att exempelvis se olika tillverkningsprocessers villkor och begränsningar och vilka material som företagen jobbade med. Jag fick möjligheten att bygga upp ett intressant nätverk under studietiden och samma år som jag tog min examen startade Möbelriket projektet Designmanagement med fokus på Green Design. Vi var ett 30-tal designers och arkitekter som deltog i projektet och vi lärde oss bland annat om hur man stärker sin konkurrenskraft genom miljömedveten produktutveckling, om entreprenörens och marknadens villkor för framgångsrik design och om miljövänliga material. Jag hoppas att det i framtiden fortfarande kommer finnas ett blomstrande Möbelrike i Småland med många underleverantörer. Att akademin tillsammans med näringslivet och politiker hjälps åt gemensamt att utveckla hållbara strategier åt regionens företag och invånare. Pallen Åke. En pall utan beslag eller skruv, helt i miljövänliga material, som enkelt kan sättas ihop och plockas ner till ett platt paket. Möjligheter, möjligheter, möjligheter! Christer Segersteen är ordförande i Södra Skogsägarna som är världens största skogsägarkooperativ. Christer ledde arbetet med att starta Smart Housing Småland. Södras verksamhet bygger på enskilda skogsägares skog. Vi utvecklar, planerar, sköter, vårdar, gallrar och avverkar medlemmarnas skog som vi tar tillvara i vår industriella verksamhet. Det är tillverkning av pappersmassa, sågade trävaror, interiörprodukter och energi. Södra interiör har bland annat försett bostadsprototypen med golv. Smart Housing Småland är ett angeläget projekt för mig och för Södra och jag har som ordförande lagt mycket tid på att få till ett bra samarbete som knyter ihop Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län till ett starkt Småland. Sedan är ju syftet med projektet att utveckla det industriella bostadsbyggandet i trä som är Södras och Sveriges viktigaste råvara. Jag är också mycket intresserad och engagerad i samhällsutvecklingen och där är en av de mest centrala frågorna just nu att få igång bostadsbyggandet. Projektet ökar intresset för att bygga i trä, vilket gynnar såväl Södra som hela skogsindustrin. Sedan kan vi som stor aktör i södra Sverige bidra till att utveckla vår industri i Småland. De viktigaste utmaningarna för branschen och för Södra är byggandet och byråkratin. Vi i skogsbranschen har inte fått genomslag för vårt synsätt i att använda trä i större utsträckning i byggandet det finns en tung betongindustri som har en stark ställning i byggindustrin. Sen är det att lossa på det byråkratiska regelverket för att göra det lättare att bygga bostäder i Sverige. Det biobaserade samhället stavas möjligheter, möjligheter, möjligheter! Det som är förnybart kommer att spela en allt större roll i en värld där allt fler ska dela på våra ändliga resurser. Det skapar unika möjligheter för Södra och för Sverige. Vi har en förnybar råvara, vi har ett glest befolkat land och ett gynnsamt klimat. bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 21 Byggande ger jobb Golvbjälklaget till bostadsprototypen sätts ihop på Hjältevadshus. Foto: Christopher Stejdahl Möbler ska hålla i flera generationer A2 är ett ungt tillverkande företag. Sara Larsson är VD. Hur vågar hon och hur ser hon på design och hållbarhet? Design, design, design ett överanvänt begrepp, men ibland också något fantastiskt vackert, intressant eller kanske innovativt. För mig är design så mycket, allt från detaljer på ytliga helt onödiga saker till utformningen av användargränssnitt på medicinsk utrustning. Förhoppningsvis finns A2 någonstans i mitten av denna skala, design och funktion i en intressant kombination. För mig och framför allt A2 har Småland en stor betydelse. Redan när varumärkesplattformen för A2 formades 2008 togs beslutet att all produktion ska ske i Småland. Så har det också blivit och så kommer det alltid att vara. Egentligen finns det kanske inget egenvärde i att kunna skriva made in Småland på produkterna och i marknadsföringsmaterial, men det känns bra och ärligt i hjärtat. Det finns en fantastisk yrkeskunskap och många duktiga fabriker i Småland, kan nog inte tänka mig en bättre plats att tillverka möbler och förverkliga designidéer på. Allt går att lösa här. Nästan. Hållbarhet är framtiden, samtidigt som vi måste börja i nuet. En stor del att detta är naturligtvis att produktionen ska vara så miljövänlig som möjligt. Men om jag fick önska skulle jag förbjuda nytillverka- de möbler som är så billiga att man inte kan förstå hur de har kunnat produceras under rimliga förutsättningar. Eller ännu hellre skulle jag vilja att svensktillverkade kvalitetsmöbler med en långsiktig framtid uppskattades och sågs som en god investering för både den enskilde köparen och vår gemensamma framtid. Billiga slit- och slängsaker vill jag helst hålla mig borta från. Köp hellre ett secondhand objekt av god kvalitet och gör till något personligt. Möbler ska hålla i flera generationer. Jag hoppas att möbelbranschen i stort och även mitt företag kan klara sig bra utan insatser från politiken, men självklart finns det områden vår bransch gärna tar emot extra kraft inom. Sverige är en liten marknad och möbelföretag måste också satsa på export. Internationella marknadsföringsinsatser för att stödja exporterande företag tror jag är en mycket god investering med hög potentiell avkastning i form av fler jobb och intäkter. För oss som producerar i Sverige är den framtida personalförsörjningen också en viktig fråga. Det är svårt att locka unga människor till industriarbeten och träbranschen är inget undantag. För vår del tror jag att kvalitativa yrkesutbildningar i kombination med lärlingsprogram är avgörande. Träindustrin ropar efter utbildad arbetskraft Träindustrin måste rekrytera 1000 människor årligen fram till Varifrån ska de komma? Vem utbildar? Thomas Strand arbetar på Träcentrum i Nässjö inom Träregion Smålands coachingprojekt. Träindustrin måste investera mer i ny teknik som robot- och automationsteknik. Man måste lära sig arbeta mer innovativt och med rätt produktionsteknik. Man måste jobba mer internationellt på gamla och nya marknader. Det handlar om att skapa konkurrenskraft på en stenhård marknad. 75 procent av träindustrin i Sverige finns i Småland och i de flesta fall på dess landsbygd. Orterna är beroende av dessa företag när det gäller saker som tas för givet i storstäderna, till exempel bensinmack, kiosk, skola, tåg som stannar. Så rent samhällsekonomiskt är det mycket viktigt att det sker en utveckling i den viktigaste industrigrenen i vårt avlånga land. Rekryteringsfrågorna betyder väldigt mycket för träindustrin. Inom dagens träindustri så går teknikutvecklingen framåt med en rasande fart. Det är avgörande att det finns människor i systemet som har rätt egenskaper och kompetenser för att hålla anläggningarna produktiva. De ska också se hur man kan möta utvecklingsbehoven i det egna företaget på sikt. Det är mycket viktigt att det finns industrirelaterade utbildningar på alla utbildningsnivåer, allt från gymnasiet till högskola/universitet för att tillgodose träindustrin med rätt kompetenser. Trä och Möbelföretagens (TMF) rapport från 2012 visar att det uppskattade behovet är 1000 personer per år som behöver rekryteras in i träindustrin till Av dessa 1000 personer är 62 procent yrkesarbetare och 38 procent tjänstemän. Pensionsavgångar och utökad verksamhet står för 70 procent av det totala behovet. Man löser kanske topparna i konjunkturen med inhyrd personal från bemanningsföretag. De kan utföra enklare arbetsuppgifter men på längre sikt måste man ha spetskompetens i huset. Träindustrirelaterade utbildningar på yrkeshögskolenivå kan inte få avslag gång på gång. Här kan se och höra Thomas Strand under Almedalsveckan: 2/7 08:30-10:00 Riktad coaching har gett träföretag skjuts i utvecklingen 2/7 15:30-17:00 Hur kan vi säkerställa kompetensförsörjningen till den trärelaterade industrin? Träregion Småland Grasp Studio, N Kyrkogatan 3 Det är medlemmar i GS-facket som har byggt Emmas och Hugos lägenhet. Förbundsordföranden Per-Olof Sjöö är också först med att testa bostadsprototypen under Almedalsveckan. Måndag morgon den 30 juni, diskuterar han och LO:s andre vice ordförande Ingela Edlund hur bostadsbyggande återigen ska kunna bli en motor i ekonomin. Sedan 2000 har en halv miljon människor flyttat in till Stormalmö, Storgöteborg och Storstockholm. Folk flyttar från mindre städer runt om i Sverige och från andra länder. Och alla behöver en bostad. Samtidigt är bostadsbyggandet väldigt lågt och det råder bostadsbrist i hälften av landets kommuner. Tidigare fördes en social bostadspo- litik som såg till att människor hade råd med en bostad. Det fanns ett miljonprogram och det byggdes en miljon bostäder. Idag satsar regeringen på ett miljonärsprogram och det byggs för miljonärer. Bostadsbristen drabbar hela samhället, inte bara de bostadslösa. Många tvingas tacka nej till ett jobb eftersom de inte kan hitta en ny bostad och arbetsgivare får svårt att rekrytera rätt personer. Flera rapporter har visat att Sveriges ekonomi växer långsammare på grund av bostadsbristen. Samtidigt står byggindustrin inför stora utmaningar. Den ska räcka till för att bygga ikapp bostadsbristen, rusta upp lägenheter i miljonprogrammet och samtidigt hantera att en stor del av arbetsstyrkan går i pension de närmaste åren. Per-Olof Sjöö menar att en del av lösningen är att satsa på industriellt träbyggande. Flytta bostadsbyggandet till orter där det finns arbetskraft och mycket skog. Husen byggs i moduler eller i platta paket Kommun och stat måste se till att villkoren är konkurrensneutrala och inte missgynnar små och medelstora byggföretag. som sedan transporteras till byggarbetsplatsen. När delarna väl är på plats går det fort att sätta samman konstruktionen. Det tar månader i stället för år. Träbyggnadsindustrin har redan idag kapacitet att bygga bostäder industriellt varje år. Den kapaciteten kan öka, men det behövs en politik inom både kommuner och stat som aktivt stödjer ökat träbyggande. Kommun och stat måste se till att villkoren som erbjuds är konkurrensneutrala och inte missgynnar små och medelstora byggföretag. Idag har de stora företagen i det närmaste monopol på byggande. Marktilldelningen sker på ett sätt som gör det svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingen. Kommunerna kräver ofta att byggarna ska bygga dagis, skolor, gångtunnlar med mera i utbyte mot mark. Det är mer än vad mindre byggföretag klarar. Att bygga i trä är ett miljömedvetet alternativ eftersom trä binder kol. Byggoch fastighetssektorn är ansvariga för uppemot 40 procent av världens utsläpp av växthusgaser. I Sverige är andelen aningen lägre eftersom energianvändningen i fastig heterna har minskat. Inom själva byggprocessen har det däremot inte skett någon minskning. Idag finns regler för hur mycket energi ett nytt hus får förbruka när det används, men inga krav på hur mycket energi som får gå åt under hela byggperioden. Det är nödvändigt att införa klimatregler även för byggandet. Om den svenska skogen nyttjas klokt kan vi alltså bidra till att minska koldioxid i atmosfären och uppvärmningen av jorden. Samtidigt som vi möter efterfrågan på bostäder, broar, kontor och arenor. I Europa finns ett växande intresse för att bygga i trä. Det öppnar stora möjligheter för den svenska träindustrin och för nya jobb. Kommunerna har en roll, menar Per-Olof: Genom att aktivt arbeta för ett nationellt samordnat träbyggnadsprogram kan Sverige både minska klimatpåverkan och bostadsbristen. Kommunerna, som många gånger ligger långt fram i sitt klimatarbete, bör skapa program för hur de ska främja träbyggande och öka konkurrensen mellan byggföretagen till gagn för de boende. Här kan du se och höra Per-Olof Sjöö under Almedalsveckan: 30/6 08:00-09:00 Frukostsamtal, Smart Housing Småland, Strandvägen, H504 1/7 14:30-15:30 De nya gröna jobben GS-facket, Terrassen, Hamnplan 5 2/7 08:00-09:15 Hur löser vi missmatchen mellan ungdomsarbetslösheten och industribehovet? TMF och GS-facket, Donners Plats 3

12 22 bygg mera nu smart housing småland/träregion småland Det finns kunskap, dags för handling! Idag kan nästan hälften av en byggnads klimatpåverkan hänföras till material och bygge. Susanne Rudenstam är chef för Sveriges Träbyggnadskansli. Hon menar att vill beställarna ta klimatansvar måste de ta ansvar för hela livscykeln, inte bara driftsfasen. Att vi bygger för lite och för dyrt och med för mycket klimatpåverkan, är inte ett kontroversiellt påstående. Men att lösningen heter att bygga i trä är mer ifrågasatt. Inte minst av stora delar av den traditionella byggindustrin. Träbyggnadskansliet ägs av branschorganisationerna Svenskt Trä och Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF), Susanne Rudenstam är dess chef: Passivhus och lågenergihus är bra utveckling, men fortfarande är klimatpåverkan stor i material- och byggskedet. I Fredrik von Platens utredning Mer trä i byggandet (2004) lyftes tre tydliga vinster med ett ökat träbyggande; ökad konkurrens, sysselsättning, samt inte minst klimatfördelar. De flesta tänker inte på att bostads- och byggsektorn är en av de verkligt stora miljöbovarna. Den står för 40 procent av koldioxidutsläppen globalt. Bara betongframställningen står för 5 procent av världens koldioxidutsläpp dubbelt så mycket som flyget. Att inte ta hänsyn till den påfrestning man bara höra LCA, i gengäld många gånger. Susanne menar att de flesta livscykelanalyser visar att det finns stora skillnader i miljöbelastning mellan olika material, och att det finns stora besparingar i koldioxidutsläpp att göra genom att välja rätt. Du har hört talas om PEAK OIL; nu I de mest förekommande miljöcertifieringarna tar man bara hänsyn till driftsfasen och inte till byggskede och de ingående materialen. Men vem äger certifieringarna? Jo de globala byggföretagen. börjar man prata om PEAK LIMESTO- NE och PEAK SAND. Det här pratas det alldeles för lite om! Varför är livscykelanalyser sällan en del av de certifieringar som finns för grönt byggande? I de mest förekommande miljöcertifieringarna tar man bara hänsyn till driftsfasen och inte till byggskede och de ingående materialen. Men vem äger certifieringarna?? Jo de globala byggföretagen. Ökar konkurrensen när träbyggande kommer in på scenen. Blir det billigare att bygga i trä? Det är marknaden som avgör vad något kostar. Det är lika dyrt eller lika billigt att bygga i trä, som i andra material. Däremot har man kontroll över kostnaderna när det byggs på fabrik. Det är billigt så tillvida att man kan bygga snabbare. Det ger totalt sett en annan och bättre ekonomi. Men det allra viktigaste argumentet handlar om minskad klimatpåverkan. Idag byggs tio procent av alla flerbo- Ännu i sin linda är Trästad öppet för såväl län som kommuner och byggherrar. Avsikten är att serva medlemmarna med konkret kunskap om träbyggande och dess betydelse i arbetet mot generella miljömål. Kanske är det för många kommuner som stött på både aktivt och passivt motstånd mot ökat träbyggande, extra intressant att få veta hur de styrmedel som finns kan användas. Det finns mycket primärkunskap från de kommuner som har genomfört träbyggnadsprojekt. Alla kommuner och byggherrar som är nyfikna på erfarenheter av träbyggande borde gå med i nätverket. Nyligen blev Skagershuset utnämnt till årets Stockholmsbyggnad, ett industriellt tillverkat modulhus i trä. Wingårdh-ritade Strandparken i Sundbyberg har rönt stor bygg mera nu smart housing småland/träregion småland 23 Nödvändighetens arkitektur Kan arkitektur förändra världen? 2009 lanserade Virserums Konsthall uppropet om Nödvändighetens arkitektur. Uppropet var en reaktion på att det ofta blir mer snack än ambition när det gäller hållbart byggande var Nödvändighetens arkitektur en hel utställning med nittiotalet bidrag från över trettiotalet länder. Annika Eriksson är chef för Virserums Konsthall. Arkitektur svarar mot människans mest elementära behov. Den är skydd mot naturens krafter, men också lust och lek. Arkitektur bildar gräns mellan natur och kultur, den är människans fotfäste i världen. Arkitekturen är en berättelse om människors liv och samhällens utveckling, om ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. I uppropet slogs fast att Nödvändighetens arkitektur är: Ansvarsfull Omsorgsfull Hållbar Rättvis Öppen Vart tredje år har Virserums Konsthall arrangerat norra Europas största utställning om trä och hållbarhet. Sedan TRÄ 2013 är Nödvändighetens arkitektur en viktig del av utställningarna. Annika Eriksson är chef på Virserums Konsthall. ga lösningar. Arkitekturen måste hushålla med material, energi och människor. Man kan heller inte riva ett hus bara för det är mindre bra isolerat och ersätta det med ett nytt energisnålt. Öppen, Nödvändighetens arkitektur inbjuder till förändringar och dialog. Den är öppen för en mångfald av kulturella traditioner och berättelser och är det demokratiska samhällets fysiska uttryck. En byggnad eller stad är inte något man slutför, det är något man sätter igång. Arkitekten måste ha inlevelseförmåga och kunna sätta sig in i andra människors situation. Är det möjligt att göra urbaniseringen hållbar? Det kan kanske vara möjligt. Vi kan bo på mindre yta per capita, dela på vissa ytor (kollektiva) och använda grönytorna effektivare. Vi kan plantera fruktträd och buskar med ätbara frukter istället för prydnadsträd och alléer. Vi kan ge plats för annan odling i staden. All mark kan inte bebyggas eller hårdgöras, med tanke på att överskottsvatten måste kunna ta vägen någonstans. Det behövs fler cykeloch gångstråk, utbyggd kollektivtrafik. Bra kollektiva förbindelse med omkringliggande orter. Det är viktigt att stadsplaneringen tar hänsyn till kvartersstrukturen i den klassiska staden som inte bara var ett plan- Vilken del ur manifestet för Nödvändighetens arkitektur känns mest angeläget just nu? Tre delar berör mig extra mycket. Omsorgsfull, eftertanke säkrar en långsiktig ekonomi. Det saknas idag, man gör som alltid har gjort utan att ifrågasätta. Hållbar, Nödvändighetens arkitektur undviker kortsiktig teknik och kortsiktimönster utan också en form att växa i. Kvarter lades till kvarter när staden expanderade stadskvarter med blandade funktioner. Hur kan arkitektur bidra till ett hållbart samhälle? Arkitekturen och stadsplaneringen regisserar de människor som skall leva och bo där. Arkitekturen kan användas som förtryck mot folket, förra seklets sjukhus och skolor, monumentala byggnader med slutna fasader är ett exempel stalinarkitektur. Men den kan också göras på motsatt vis. Skapa trevnad och gemytlighet med generösa mötesplatser. Människor vill känna sig delaktiga och respekterade. Det mest hållbara är att låta ett hus stå kvar i stället för att riva det. Vad inspirerar dig? Jag älskar det genuina hantverket och de genuina materialen, dem saknar jag i dagens byggnader. Handhyvlade brädor och limfärg. Att ljuset kommer in i rummet från olika väderstreck. Munblåsta fönster och profilerade bågar som sprider Arkitekten måste ha inlevelseförmåga och kunna sätta sig in i andra människors situation. ljuset i rummet. Jag bor hellre i en lägenhet med rum i fil än i en labyrint. Nästa steg? Vi börjar väl jobba nästa vår med den Nödvändighetens arkitektur som äger rum Det är ju en triennal för hållbart samhällsbyggande med deltagare från hela världen. Det är ett stort arbete. Ingen hållbarhet utan livscykelanalys! materialvalet gör är som att ta byggbeslut baserat på driftkalkyl utan att titta på investeringskalkyl. Notan ska likväl betalas. När vi bygger alltmer energieffektivt i både betong och trä, står byggfasen och de ingående materialen för en större del av klimatpåverkan. Därför måste vi börja göra livscykelanalyser. Susanne säger egentligen inte livscykelanalys. Pratar man med Susanne får Den traditionella byggsektorn och betongindustrin, står inte stillatigande inför utmaningen. Idag finns det ett stort antal kommuner som vill pröva träbyggande av såväl konkurrens- som miljöskäl. Tidigare var bristen på såväl kunskap som vilja hos befintliga aktörer ofta det stora hindret. Idag bedrivs en formlig kampanj med insändare och debattartiklar. Ett av huvudargumenten är att kommunerna sätter konkurrensen ur spel, genom att sätta träbyggande som krav i markanvisningarna. Susanne: Du får tänka på att det är väldigt många människor som tjänar på ett system där man får betalt per timme, istället för att leverera färdiga produkter i tid till ett överenskommet pris. Efter ett 100-årigt förbud att bygga högt med trä fanns ett stort behov av att öka konkurrensen i en ineffektiv byggsektor beslutade riksdagen enhälligt att införa en träbyggnadsstrategi. Den tillsattes sedan av regeringen 2004, och var då knuten till näringsdepartement. Avsikten var alltså att öka konkurrensen i byggsektorn. Skagershuset, ritat av Björn Ahrenby, OWC, utsågs till årets Stockholmsbyggnad stadshus med trästomme. Susanne menar att man kan vara rätt nöjd med det eftersom vi inte har fått bygga högre hus i trä speciellt länge. Träbyggindustrin har ett fantastiskt läge, på fem-tio års sikt tror jag att vi har fördubblat andelen och ligger på 20 procent. Allt fler kommuner och fastighetsägare gör slag i saken. Med ökande volym kommer produktionen effektiviseras ytterligare. Dessutom är det inte bara bostäder som är aktuella. Kommersiella fastigheter, vårdhem, skolor och idrottshallar byggs allt oftare i trä, liksom broar och andra infrastrukturprojekt. Träbyggnadskansliet har funnits sedan 2005 och startades för att stötta den nationella träbyggnadsstrategien. Varför finns det fortfarande kvar och vilken konkret nytta kan en kommun ha av det? Kontakta mig! Vi arrangerar seminarier och träbyggnadsträffar med kommunerna. Jag representerar de producerande företagen. Jag kan hjälpa till att etablera kontakter. Susanne pekar också på nätverket Trästad. Dess föregångare Trästad 2012 samlade 17 kommuner från fyra regioner. uppmärksamhet och fått den lokala handelskammarens stadsmiljöpris. Vi har nått en sorts tipping point. När jag började på Träbyggnadskansliet för något år sedan, tänkte jag ha en stor karta med röda pluttar, en för varje träbyggnadsprojekt. Men det gick inte att hålla reda på alla. Det är inte en liten skara entusiaster som håller på idag, det är rationella beslut som leder till projekt över hela landet. Susanne berättar om en liten, men viktig seger: I underlaget till markanvisningar till Norra Djurgårdsstaden finns krav på en livscykelanalys. Den värderas inte tungt, men den finns där. Här kan du se och höra Susanne Rudenstam under Almedalsveckan: 3/7 12:00-13:30 När blir bostaden 100% biobaserad? Träregion Småland Grasp Studio, N Kyrkogatan 3 Missa inte: 3/7 15:00-16:00 Nytt byggande för en ny tid! Sveriges Träbyggnadskansli och Folkhem Trädtältet, Strandvägen 4 Vinnare The Liyuan LIbrary. Li Xiadong, School of Architecture Tsinghua University, Kina. Vinnare Lokalt tillverkad ler- och bambuskola, Jar Maulwi, Pakistan. Ziegert/Roswag/Seiler Architekten Ingenieure, Berlin. Vinnare Watermark, London. Fletcher Priest Architects Vinnare Christchurch Earthquake Recovery Plan. Gehl Architects, Köpenhamn, Christchurch City Council, Nya Zealand. Här kan du träffa Annika Eriksson under Almedalsveckan: 2-3/7 08:30-17:00 Träregion Småland Grasp Studio, N Kyrkogatan 3 Beställ katalogen om TRÄ 2013 och Nödvändighetens arkitektur. info@virserumskonsthall.com, Pris: 200 kr+frakt.

13 Program Emmas och Hugos lägenhet, Bostadsprototyp 1.0 Strandvägen, H504 Öppet 29/6 5/7 10:00-17:00, 6/7 10:00 15:00 Samtal och visning 29/6 5/7 10:00-10:30 och 14:00-14:30, 6/7 10:00 10:30 29/6 17:30 18:30 Solel - en ljus framtid även i Sverige? Arr: Solibro Research som har bidragit med solcellspanelen på ena långsidan av bostadsprototypen. 30/6 08:00 09:00 Frukostsamtal Per-Olof Sjöö, ordförande GS-facket, har sovit över. Ingela Edlund, andre vice ordförande LO, deltar också i samtalet. 30/6 17:30 18:30 vernissage och invigning av prototypen 1/7 08:00 09:00 Frukostsamtal Gabriel Wikström, ordförande SSU, har sovit över. FREYA, Studio Weave, Kielder Water and Forest Park, UK Foto: Studio Weave Bygg mera nu! 1/7 17:30-18:30 Människa och teknik i samspel - innovativa lösningar för framtidens smarta och hållbara städer. Arr: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hotel Tierra Patagonia, Cazu Zegers Arquitectura, Torres del Paine, Chile, Foto: Cazu Zegers Arquitectura 2/7 08:00 09:00 Frukostsamtal Benjamin Dousa, ordförande moderata studenter, har sovit över. 3/7 08:00 09:00 Frukostsamtal Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson, Centerpartiet, har sovit över. 4/7 08:00 09:00 frukostsamtal Magda Rasmusson och Lorentz Tovatt, språkrör för Grön ungdom har sovit över. Följ projektet på: Följ Smart Housing Småland på: Träregion Smålands program Grasp studio, N Kyrkogatan 3 Direktsänds på internet: 2/7 08:30-10:00 Riktad coaching har gett träföretag skjuts i utvecklingen. Frukostmöte. Skräddarsydd coaching för 110 träföretag med behovsanalyser och riktade insatser har gett skjuts i utvecklingen. Medverkande: Martin Johansson, VD Stolab, Thomas Strand, projektledare Träcentrum, Bertil Eifrém, koordinator Träregion Småland, Johan Sjöberg VD Möbelriket AB 2/7 12:00-13:40 ProWOOD. Träindustri och akademi samverkar för utveckling av spetskompetens. Lunchmöte. Utbildning på forskarnivå och praktiskt arbete i företag forskning som spelar roll och direkt bidrar till företagens utveckling. Medverkande: Kristian Grimsbo, marknadschef Flexator, Johan Palm, projektledare Träcentrum, Bertil Eifrém, koordinator Träregion Småland, Johan Sjöberg VD Möbelriket AB 2/7 15:30-17:00 Hur kan vi säkerställa kompetensförsörjningen till den trärelaterade industrin? Träbranschen står kommande år inför stora rekryteringsbehov samtidigt som de unga inte visar intresse för produktionsinriktade utbildningar och yrken. Medverkande: Ola Olsson, sakkunnig Regionförbundet Jönköpings län, Thomas Strand, projektledare Träcentrum, Bertil Eifrém, koordinator Träregion Småland, Johan Sjöberg VD Möbelriket AB 3/7 08:30-10:00 Bostadsbyggande. Var är proppen? Det finns många förslag om lösning, men varför händer ingenting? Frukostmöte. Bostadsbyggandet har så gott som stått still i flera år och bostadsbristen ökar. Bostadspriserna skjuter i höjden. Lösningen? Medverkande: Per-Erik Eriksson, projektledare Smart Housing Småland, Bo Frank, kommunalråd Växjö kommun, Sofia Eriksson, ordförande Kvinnors Byggforum, Håkan A Bengtsson, VD Arenagruppen, Bertil Eifrém, koordinator Träregion Småland, Johan Sjöberg VD Möbelriket AB Final Wooden House, Sou Fujimoto Architects, Kumamoto, Japan, 2008 Foto: Daici Ano 3/7 12:00-13:30 När blir bostaden 100 % biobaserad? Det pågår ett experiment i Holland. Kan det bli verklighet? Lunchmöte. Byggande i trä är av stor betydelse när det gäller att nå ett hållbart samhälle. Men i bostaden ingår nödvändiga installationer som idag inte är gjorda av förnybart material. Medverkande: Eskil Erlandsson, landsbygdsminister, Per-Erik Eriksson, projektledare Smart Housing Småland, Eva Nypelius, centerpartiet Gotland, ordförande i SKL programberedning för ökat bostadsbyggande, Susanne Rudenstam, Träbyggnadskansliet, Jan Lagerström, forskningsdirektör Skogsindustrierna, Bertil Eifrém, koordinator Träregion Småland, Johan Sjöberg VD Möbelriket AB 3/7 15:30-17:00 Framtidens byggande är biobaserat. Världens bästa träbyggnadskonst. Henrik Teleman har varit chef för Virserums Konsthall och där lett arbetet med norra Europas största utställningar om trä och hållbarhet. Här visar han exempel på vacker och hållbar träarkitektur från hela världen. Medverkande: Henrik Teleman, fd konsthallschef, Virserums Konsthall, Bertil Eifrem, koordinator Träregion Småland, Johan Sjöberg VD Möbelriket AB Bygg Mera Nu utges av Smart Housing Småland och Träregion Småland. Den är tryckt hos Pressgrannar. Ansvarig utgivare Per-Erik Eriksson, Smart Housing Småland. Tidningen producerades av Henrik Teleman Konst och Produktion. Redaktionskommitté: Henrik Teleman, Per-Erik Eriksson, Bertil Eifrém. Metropol Parasol, J. Mayer H. Architects, Seville, Spain, 2011 Foto: David Franck Världens vackraste trähus i Almedalen Varför odlar vi inte träets kultur mer? Hos Träregion Småland på Grasp studio, N Kyrkogatan 3 visar Virserums Konsthalls förre chef Henrik Teleman bilder. Framtidens byggande är biobaserat. Världens bästa träbyggnadskonst. 3/7 15:30-17:00