Starkströmsföreskrifterna

Transkript

1 ELSÄKERHETSVERKET Starkströmsföreskrifterna Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar samt allmänna råd om tillämpningen av dessa Föreskrifter och allmänna råd ELSÄK-FS 1999:5

2 ISSN X Elanders Gotab, Stockholm 1999

3 INNEHÅLL Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar samt allmänna råd om tillämpningen av dessa ALLMÄNNA BESTÄMMELSER DEL 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE DEL 2 DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR DEL 3 VARSELMÄRKNING AVDELNING A FÖRESKRIFTER OM UTFÖRANDE AV ANLÄGGNINGAR MED NOMINELL SPÄNNING AV HÖGST V VÄXELSPÄNNING ELLER V LIKSPÄNNING OCH OM ELEKTRISKA BAN- ELLER TRÅDBUSSANLÄGGNINGAR SAMT ANLÄGGNINGAR AV SÄRSKILDA SLAG ÄVEN VID HÖGRE SPÄNNING DEL 1 ÄNDAMÅL OCH GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER KAPITEL 12 ÄNDAMÅL KAPITEL 13 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER Skydd från säkerhetssynpunkt Projektering av elektrisk anläggning Val av elektrisk materiel Utförande och kontroll före idrifttagning av elektrisk anläggning DEL 2 DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR Se Allmänna bestämmelser, Del 2 DEL 3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt KAPITEL 31 ANVÄNDNING, UPPBYGGNAD OCH STRÖMTILLFÖRSEL Användning av TN-system och TT-system Maximal belastning och sammanlagring Beskrivning av olika slag av fördelningssystem

4 313 Strömförsörjning Sektionering av en installation KAPITEL 32 YTTRE PÅVERKAN KAPITEL 33 ÖMSESIDIG PÅVERKAN MELLAN INGÅENDE ANLÄGGNINGSDELAR. 59 KAPITEL 34 UTFÖRANDE MED HÄNSYN TILL UNDERHÅLL KAPITEL 35 NÖDKRAFT OCH RESERVKRAFT Allmänt Klassificering DEL 4 SKYDD AV PERSONER, HUSDJUR OCH EGENDOM Inledning KAPITEL 41 SKYDD MOT ELCHOCK Omfattning Skydd mot både direkt och indirekt beröring Skydd mot direkt beröring Skydd mot indirekt beröring KAPITEL 42 SKYDD MOT TERMISKA PÅVERKNINGAR Allmänt Skydd mot brand Skydd mot brännskador KAPITEL 43 SKYDD MOT ÖVERSTRÖM Allmänt Olika slag av överströmsskydd Skydd mot överlastström Skydd mot kortslutningsström Samordning mellan överlast- och kortslutningsskydd Begränsning av överström genom matningskällans egenskaper

5 KAPITEL 45 SKYDD MOT FÖLJDER AV UNDERSPÄNNING Allmänna krav KAPITEL 46 FRÅNSKILJNING OCH BRYTNING Inledning Allmänt Frånskiljning Frånkoppling vid mekaniskt underhållsarbete Nödbrytning inklusive nödstopp Funktionsmanövrering KAPITEL 47 TILLÄMPNING AV SKYDDSÅTGÄRDER Allmänt Tillämpning av skyddsåtgärder mot elchock Tillämpning av skyddsåtgärder mot överström KAPITEL 48 VAL AV SKYDDSÅTGÄRDER MED HÄNSYN TILL YTTRE PÅVERKAN Skyddsåtgärder mot elchock med hänsyn till yttre påverkan Skyddsåtgärder mot brand DEL 5 VAL OCH MONTERING AV ELEKTRISK MATERIEL KAPITEL 51 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Allmänt Materiel Driftförhållanden och yttre påverkan Åtkomlighet Identifiering Ömsesidig skadlig påverkan KAPITEL 52 VAL OCH MONTERING AV LEDNINGSSYSTEM Allmänt Olika slag av ledningssystem Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden Strömvärden

6 524 Ledararea Spänningsfall i abonnentanläggning Elektriska förbindningar Val och montering av ledningssystem med hänsyn till risk för brandspridning Närhet till andra anläggningar Val och montering av ledningssystem med hänsyn till underhåll och rengöring 113 KAPITEL 53 BRYT-, MANÖVER- OCH SKYDDSANORDNINGAR Allmänt och allmänna krav Apparater för skydd mot indirekt beröring genom automatisk frånkoppling av matning Överströmsskydd (säkringar, effektbrytare etc.) Underspänningsskydd Elkopplare Samordning av olika skydd KAPITEL 54 JORDNING, SKYDDSLEDARE, PEN-LEDARE OCH POTENTIAL- UTJÄMNINGSLEDARE Allmänt Anslutning till jord Skyddsledare Utförande av jordning för skyddsändamål Gemensam skyddsledare och neutralledare (PEN-ledare) Potentialutjämningsledare Figur Kapitel KAPITEL 55 ANNAN ELEKTRISK MATERIEL Generatoraggregat Installationsapparater och bruksföremål Motorers frånkoppling och överströmsskydd KAPITEL 56 NÖDKRAFT Allmänt Nödkraftkällor

7 563 Strömkretsar Materiel Särskilda krav för nödkraftkällor som inte kan arbeta parallellt Särskilda krav för nödkraftkällor som kan arbeta parallellt DEL 6 IDRIFTTAGNING AV INSTALLATION KAPITEL 61 KONTROLL FÖRE SPÄNNINGSSÄTTNING OCH IBRUKTAGANDE DEL 7 FÖRESKRIFTER OM ANLÄGGNINGAR AV SÄRSKILDA SLAG OCH ANLÄGGNINGAR I VISSA SLAGS ICKE EXPLOSIONSFARLIGA UTRYMMEN SAMT ANLÄGGNINGAR I DET FRIA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Badrum och duschrum Anläggningar med simbassänger, plaskdammar eller motsvarande Basturum Bygg- och rivningsplatser Elektriska installationer i jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för husdjur Trånga ledande utrymmen Elektriska installationer inom uppställningsområde för husvagnar och i husvagnar Elektriska installationer i småbåtshamnar och i fritidsbåtar Tillfälliga installationer för mässor, utställningar etc Elektriska installationer i möbler Torra, icke brandfarliga utrymmen Anläggningar i fuktiga och i våta utrymmen samt anläggningar i det fria Driftrum DEL 8 FÖRESKRIFTER OM ANLÄGGNINGAR AV ANDRA SÄRSKILDA SLAG ÄN I DEL GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Kopplingsutrustningar Värmekabelanläggningar Värmefolieanläggningar och liknande anläggningar

8 804 SELV- eller PELV-kretsar för belysningsändamål Anläggningar för urladdningslampor för högre nominell spänning än 400 V Anläggningar för laddningsbara batterier Kondensatoranläggningar Anläggningar med katodiskt skydd Luftbehandlingssystems luftvägar Elektriska anläggningar i utrymmen med explosionsrisk Elektriska ban- eller trådbussanläggningar Friledningar, hängkabelledningar och hängspiralkabelledningar AVDELNING B FÖRESKRIFTER OM UTFÖRANDE AV ANLÄGGNINGAR MED HÖGRE NOMINELL SPÄNNING ÄN V VÄXELSPÄNNING ELLER V LIKSPÄNNING A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER A1 SKYDDSÅTGÄRDER, DIMENSIONERING OCH ALLMÄN ANORDNING B71 Skydd mot beröringsfara B72 Skydd mot farlig spänning i utsatta delar och andra normalt icke spänningsförande delar B73 System- och skyddsjordning vid anläggningar med högst 25 kv systemspänning B74 System- och skyddsjordning vid anläggningar med högre systemspänning än 25 kv B75 Utförande av jordning B76 Isolationstillstånd B77 Anläggningars dimensionering och allmänna anordning B78 Val av elektrisk materiel A2 MASKIN- OCH TRANSFORMATORANLÄGGNINGAR M.M B79 Maskinanläggningar B80 Transformatoranläggningar B81 Laddningsbara batterier

9 B82 Kondensatoranläggningar B83 Strömriktaranläggningar A3 KOPPLINGSUTRUSTNINGAR B85 Allmänt B86 Inomhusställverk B87 Ställverk i det fria B88 Driftrum A4 LEDNINGSSYSTEM OCH LEDNINGSFÖRLÄGGNING B89 Allmänt B90 Ledare och kablars dimensionering och belastning B91 Blank ledare B92 Blypapperskabel B93 Plastisolerad, plastmantlad och skärmad kabel A5 APPARATER B95 Allmänt B96 Säkringar B97 Elkopplare B SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER B1 LUFTLEDNINGAR B98 Friledning med plastbelagda ledare B99 Allmänt om friledningar B100 Ledare för friledningar B101 Isolatorer för friledningar B102 Stolpar B103 Luftledningar i förhållande till andra ledningar och till trafikleder B104 Hängkabelledningar B104A PEX-isolerad hängspiralkabelledning med hängspiralkabel utan metallisk skärm

10 AVDELNING C FÖRESKRIFTER OM SKÖTSEL AV ELEKTRISKA STARKSTRÖMS- ANLÄGGNINGAR DEL C1 ALLMÄNT C11 Tillämpningsområde m.m C12 Skyldigheter DEL C2 ANSVAR C21 Ansvar för anläggning C22 Ansvar för arbete DEL C3 INNEHAVARENS TILLSYN AV ANLÄGGNINGEN C31 Allmänt C32 Fortlöpande tillsyn m.m C33 Periodisk tillsyn m.m C34 Kontrollmätning av jordtagsresistans DEL C4 INTERNKONTROLL VID ELEKTRISKT ARBETE C41 Allmänt C42 Arbetsplanering C43 Utförande av arbete DEL C5 NORMALA SKÖTSELÅTGÄRDER C51 Allmänt C52 Kopplingar DEL C6 ARBETSMETODER C61 Allmänt C62 Arbete utan spänning C63 Arbete med spänning C64 Arbete nära spänning C65 Icke-elektriskt arbete Tabell C Figur C1 och C Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

11 Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN X Utgivare: Kerstin Risshytt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar samt allmänna råd om tillämpningen av dessa; beslutade den 5 oktober ELSÄK:FS 1999:5 Utkom från trycket den 8 november 1999 Med stöd av 1 kap 2 förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar och 11 förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel meddelar 1 Elsäkerhetsverket följande föreskrifter. 1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, , s. 37, Celex 398L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998 om ändring av direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 217, , s. 18, Celex 398L0048). 11

12 12

13 1.1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER DEL Giltighet TILLÄMPNINGSOMRÅDE I fråga om starkströmsanläggnings utförande och skötsel skall utöver vad som följer av ellagen (1997:857), förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar (starkströmsförordningen) gälla vad nedan i dessa föreskrifter sägs. Elektrisk materiel skall jämte vad som följer av förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel väljas och installeras på sådant sätt att den uppfyller de säkerhetskrav som anges i dessa föreskrifter. Föreskrifterna gäller också fast anläggning och anläggning i fordon för elektrisk järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift. För andra fordon än sådana som sägs i tredje stycket gäller föreskrifterna endast för elektrisk utrustning som finns i fordonen och som är avsedd att direkt anslutas till nätanslutet ledningssystem för högre spänning än 50 V. Elektrisk utrustning på fordon som används i utrymmen med explosiv miljö, skall uppfylla de särskilda föreskrifter som gäller för elektrisk anläggning i dylikt rum, se 850. Föreskrifterna gäller inte i fråga om starkströmsanläggning på luftfartyg. För fartyg gäller föreskrifterna endast för elektrisk installation i fritidsbåtar som är avsedda att direkt matas med högre spänning än 50 V från landbaserat matningssystem, se 709. Andra myndigheters föreskrifter kan påverka utförandet och skötseln av en anläggning. För starkströmsanläggning på fartyg och luftfartyg gäller vad i annan ordning särskilt föreskrivs. 1.2 Avvikelse från föreskrifterna i särskilda fall För anläggning som drivs under sådana förhållanden, att iakttagande av föreskrifterna uppenbarligen skulle medföra stora olägenheter, får avvikelse från föreskrifterna ske, om betryggande säkerhet för person, husdjur och egendom uppnås. Förhållande som här avses förekommer bl.a. vid elektrotermiska anläggningar, vid vissa elektrolysanläggningar, vid anläggningar inom laboratorier och provrum samt vid radiosändare och liknande utrustningar för enbart radiofrekvent ström. 1.3 Särskilda anvisningar om anläggningars skötsel Innehavaren skall utfärda särskilda anvisningar för att förebygga skada orsakad av el när anläggningens beskaffenhet eller skötseln så kräver. Arbetsgivare skall utfärda särskilda anvisningar, om detta erfordras med hänsyn till arbetets karaktär. Särskilda anvisningar skall vara fastställda av anläggningens innehavare respektive av arbetsgivaren. De särskilda anvisningarna kompletterar föreskrifterna och får inte strida mot dessa. När entreprenörer utför arbete är det viktigt att klarlägga vem som har ansvaret för att utfärda särskilda anvisningar. 13

14 Äldre anläggningar I fråga om anläggning utförd före dessa föreskrifters ikraftträdande gäller föreskrifterna angående anläggnings utförande endast beträffande utvidgning, ombyggnad eller omläggning av sådan anläggning eller om anläggningens användning eller förutsättningarna förändras på sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten. I fråga om starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift utförd före dessa föreskrifters ikraftträdande gäller tidigare meddelade föreskrifter eller vad som för varje fall särskilt föreskrivits i senast gällande koncession för anläggningen. För utbyggnad och ändring av sådan anläggning gäller starkströmsföreskrifterna. Föreskrifterna i Avdelning C angående anläggnings skötsel skall tillämpas oberoende av när anläggningen färdigställdes. Se även Med förändring av en anläggnings användning, som har väsentlig betydelse för elsäkerheten, avses till exempel förändringar som innebär användning av flera icke potentialutjämnade apparater i klass I-utförande inom räckhåll från varandra i samma rum eller ihopkoppling av apparater till ett nätverk. 1.5 Utförande enligt svensk standard Utförande enligt svensk standard anger exempel som från säkerhetssynpunkt får anses uppfylla föreskriften om inte annat visas. Med svensk standard avses gällande svensk standard vid tidpunkten för anläggningens utförande. 1. Svensk standard för skötsel av elektriska starkströmsanläggningar bör användas som komplement till föreskrifterna i Avdelning C. Med svensk standard avses gällande svensk standard vid tidpunkten för skötseln. Föreskrifterna i Avdelning C innehåller krav som inte finns i standarden. De viktigaste av dessa krav avser ansvar, tillsynsintervall, jordtagsmätning, frånkoppling vid jordfel, utbildningsplaner, villkor för ensamarbete med spänning. 2. Uppgift om gällande svensk standard kan erhållas ur en av Svenska Elektriska Kommissionen sammanställd förteckning. 1.6 Undantag från föreskrifterna Elsäkerhetsverket får medge undantag från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger. 1.7 Allmänna råd De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpning av föreskrifterna i denna författning och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det står dock den enskilde fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna. 14

15 1.7 De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Råd och är tryckta med mindre text. 15

16

17 2 DEL 2 DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR De definitioner där den engelska benämningen anges har sin grund i International Electrotechnical Vocabulary (IEV). Andra svenska benämningars engelska motsvarighet har dock inte medtagits. allpolig till- eller frånkoppling Till- eller frånkoppling inte nödvändigtvis samtidig av alla ledare som under normal drift för spänning till jord. Föreskriften innebär till- eller frånkoppling av såväl fasledare som neutralledare. Se spänningsförande del. Se även anslutningsdon Sammanfattande benämning för olika slags uttag, intag, skarvdon o.d. anslutningskabel Kabel med god böjlighet utförd så att den kan användas i flexibla förband t.ex. i sladdställ. anslutningspunkt origin of an electrical installation Den punkt vid vilken elektrisk energi överförs till en installation. arbetare arbete Person, oberoende av tjänsteställning, som under ledning av en elarbetsansvarig utför arbete. Varje form av elektriskt arbete eller icke-elektriskt arbete där det kan finnas en elektrisk fara. arbete utan spänning Arbete på spänningslös anläggningsdel som utförs efter det att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk risk. arbete nära spänning Arbete vid vilket en arbetare kommer in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel eller med verktyg eller något annat föremål. arbete med spänning Arbete vid vilket en arbetare kommer i beröring med spänningsförande delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel eller med verktyg, utrustning eller anordning. arbetsjordning armräckvidd arm s reach Sammanfattande begrepp för jordning och kortslutning för arbete. Avstånd från en punkt på en yta, där personer vanligen står eller rör sig, till de ytor som en person kan nå med handen i alla riktningar utan hjälpmedel. Tillämpning av benämningen armräckvidd framgår av , Figur 41A. avskärmning Med skärm skydda mot direkt beröring från varje vanlig tillträdesriktning. 17

18 2 avspärrning obstacle Del som förhindrar oavsiktlig beröring, men som inte förhindrar avsiktlig direkt beröring. barhandsmetoden Metod vid arbete med spänning, vid vilken arbetaren befinner sig på samma potential som de spänningsförande delarna och i direkt beröring med dessa samt är på lämpligt sätt isolerad från omgivningen. beröringsspänning touch voltage Spänning, som vid ett isolationsfel uppkommer mellan två samtidigt berörbara delar. Denna benämning används endast i samband med skydd mot indirekt beröring. I vissa fall kan beröringsspänningens storlek väsentligt påverkas av impedansen hos den person som berör delarna. bevis biledare Meddelande som är skriftligt och förknippat med skötseln av en anläggning. Ledare i elektrisk kontakt med ledande kabelhölje för skyddsjordning av höljet. blockerat uttag Uttag som är kombinerat med elkopplare på sådant sätt att elkopplaren inte kan slås till då stickproppen är utdragen och stickproppen inte kan dras ut då elkopplaren är tillslagen. brandcell Avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden. Se även byggregler (BBR). brandfarligt utrymme Se 482. brandsäkert rum Rum som är avskilt i lägst brandteknisk klass EI60 (A60) från angränsande rum och mot det fria. Väggar och tak av brännbart material har tändskyddande beklädnad med ytskikt av klass I. Golvbeläggning är utförd av material i klass g (obrännbart material). brandteknisk klass Klass för indelning av material, beklädnader, ytskikt och byggnadsdelar med avseende på brandtekniska egenskaper. Se även byggregler (BBR). brottsäker korsning Se brottsäker luftledning. brottsäker luftledning Luftledning som är så utförd, att de kombinationer av krafter och åverkan, vilka enligt erfarenhet kan väntas uppkomma, inte åstadkommer skada som menligt inverkar på ledningens möjligheter att fylla sin uppgift eller medför fara för person och egendom. 18

19 2 Brottsäker luftledning kan bestå antingen av en längre sammanhängande ledningssträcka eller, t.ex. vid korsningar, av något eller några enstaka spann ( brottsäker korsning ). bruksföremål (elektriska bruksföremål) Sammanfattande benämning för ljusarmatur, motordrivna hushållsapparater, värmeapparater, flyttbara radioapparater samt handverktyg och andra därmed jämförliga apparater. bryt-, manöver- och skyddsanordningar switchgear and controlgear Materiel, avsedd att anslutas till en elektrisk krets för att få utfört en eller flera av följande funktioner skydd, manöver, frånskiljning, slutning och brytning. brännbart material Material som vid provning enligt fastställd metod inte uppfyller fordringarna för obrännbart material. Fastställd metod anges i Boverkets allmänna råd för typgodkännande av brandskydd. byggregler (BBR) Föreskrifter och allmänna råd meddelade av Boverket. central chockström shock current Kopplingsutrustning huvudsakligen avsedd för montering på vertikal yta och för fördelning av elektrisk energi. Ström, som passerar genom en människo- eller djurkropp och kan ge skadlig verkan. direkt beröring direct contact Persons eller husdjurs beröring med spänningsförande del. distributionsnät Nät som omfattas av nätkoncession. driftrum Utrymme som i huvudsak används för elektrisk utrustning och som under normala förhållanden endast är tillgängligt för instruerad person. Exempel på driftrum är vissa generator-, transformator-, batteri-, omformare- och ställverksrum ävensom inhägnat ställverk i det fria. dubbel isolering double insulation Isolering omfattande såväl grundläggande isolering som tilläggsisolering. dvärgbrytare Elkopplare som kan sluta, föra eller bryta driftströmmar under normala förhållanden, och är avsedd att sluta, under viss tid föra och genom automatisk funktion bryta strömmar vid överlast och kortslutning. Dvärgbrytarens huvudsakliga funktion är att automatiskt bryta överströmmar. 19

20 2 EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. effektbrytare circuit-breaker Mekanisk elkopplare som kan sluta, föra och bryta ström under normal drift och som därjämte under angivna onormala förhållanden även vid kortslutning, kan sluta, under angiven tid föra samt bryta ström. elarbetsansvarig Person som har fått arbetsuppgiften att ansvara för ett arbetes genomförande. elchock electric shock Skadlig verkan som följd av att elektrisk ström passerar genom en människo- eller djurkropp. elektriskt arbete Arbete på eller nära en elanläggning såsom provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande och besiktning. Elektriskt arbete kan även vara målningsarbete, gräsklippning etc. i driftrum. elkopplare switching device Apparat avsedd att sluta och öppna en eller flera strömbanor medelst öppningsbara kontakter (mekanisk elkopplare) eller på elektronisk väg (elektronisk elkopplare). elmateriel electrical equipment Materiel använd för sådana ändamål som generering, omvandling, överföring, fördelning eller nyttiggörande av elektrisk energi, t.ex. maskiner, transformatorer, mätinstrument, skyddsapparater, ledningssystem, apparater och bruksföremål. elmateriel; fast monterad fixed equipment Elmateriel fastsatt på ett underlag eller på annat sätt fastsatt på en bestämd plats. elmateriel; flyttbar portable equipment Elmateriel som antingen flyttas under användningen eller som lätt kan flyttas från en plats till en annan medan den är ansluten till strömförsörjningen. elmateriel; handhållen hand-held equipment Flyttbar elmateriel avsedd att hållas i handen under normal användning och i vilken eventuell motor utgör del av materielen. elmateriel; stationär stationary equipment Fast monterad elmateriel, eller materiel som inte är försedd med bärhandtag och som har en sådan vikt att den inte lätt kan flyttas. Materiel som väger mer än 18 kg anses inte vara lätt flyttbar. 20