Idédialog - hur ska området mellan gasklockorna och Abessinien utvecklas?

Transkript

1 Idédialog - hur ska området mellan gasklockorna och Abessinien utvecklas? En sammanfattning över synpunkter som inkom under idédialogen den 25 september 2013 stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia

2 Norra Djurgårdsstaden är ett stadsutvecklingsområde som sträcker sig från Hjorthagen i norr till Loudden i söder omfattande ca nya bostäder och nya arbetsplatser. Norra Djurgårdsstaden är en av stadens miljöstadsdelar med högt ställda krav på miljö och hållbarhet. Det är viktigt att Norra Djurgårdsstaden är en inbjudande stadsdel, där boende såväl som verksamhetsutövare i området känner sig välkomna. Engagemang och delaktighet är viktigt för att stadsutvecklingen ska vara hållbar. Därför arbetar staden ständigt med att berätta om utvecklingen samt visa upp området. Boendedialoger och samråd är också viktiga instrument i detta arbete.

3 Sida 3 (13) Idédialog hur ska området mellan gasklockorna och Abessinien utvecklas? En tidig dialog genomfördes på onsdagskvällen den 25 september 2013 om området mellan gasklockorna och Abessinien i Hjorthagen av Stockholms stads Exploateringskontor och Stadsbyggnadskontor. Här ser staden möjligheter att utveckla parkmiljön och tillföra parklek, förskola, bostäder samt förändra de dåligt utnyttjade och otrygga miljöerna kring befintliga garage. Inbjudan till dialogen skedde genom annonsering i lokaltidningen Mitt i och Östermalms nytt, på Stockholms Stads hemsida, facebook samt affischering i området. Cirka 50 personer kom till mötet för att lyssna och diskutera området och behovet av förskola, park, parklek och bostadsbebyggelse. Många i publiken hade frågor och även diskussionerna runt borden var engagerade. I Fördjupat program för Hjorthagen som Kommunfullmäktige beslutade om 2009 beskrivs utbyggnadsplanerna för Hjorthagen. Där står också om att kompletteringsbebyggelse ska utredas i befintliga Hjorthagen bland annat i syfte att knyta ihop de äldre delarna av Hjorthagen med den nya stadsbygden.

4 Sida 4 (13) Staden tog fram en landskapsanalys för att belysa områdets naturoch rekreationsvärden som underlag för diskussionen om vad som var viktigt att bevara och vart eventuell byggnation kan tänkas. I detta tidiga skede inhämtades synpunkter från boende i närheten. Gåturer med Hjorthagenbor som genomfördes 2008 pekade dessutom ut garageområden som dålig utnyttjade ytor som beskrivs som otrygg, övergiven och delvis förfallen. Under idédialogen genomfördes presentationer och generella diskussioner. Till diskussionerna fanns en diskussionsledare och kartor att utgå från. Deltagarna kunde även rita på egna kartor för att markera olika platser och lämna den i en brevlåda som ställts upp i rummet. I lokalen fanns även en utställning med landskapsanalysen och inspirationsbilder av bebyggelse, parklek, park och förskola. Stockholms stad bjöd på fika. I rapporten publiceras idédialogens uppgift och sedan följer fyra avsnitt där alla synpunkter redogörs. Dessa är sammanfattade och kommer dels från idédialogen och dels från återkoppling via mejl efter idédialogen. Sista delen i denna rapport behandlar hur vi går vidare med informationen. Vi tackar alla för deltagandet och synpunkter!

5 Sida 5 (13) Idédialogens uppgift Stadens uppdrag är att... knyta ihop gammalt och nytt i Hjorthagen bygga bostäder hitta lösningar för garage hitta platser för parklek och förskola tillgängliggöra natur Frågeställningar till idédialogen Vad gillar du i din närmiljö idag? Vilka värden ska bevaras? Vad vill du kunna göra och uppleva i din närmiljö? Vad saknar du idag? Bebyggelse Var ska bostäder och förskolor byggas? Vilken typ av bostäder ska byggas? Hur ska förskolor placeras i förhållande till bostäder och park? Offentlig miljö Vilka typer av parker behövs? Hur bevaras naturmiljön? Hur vill du se en framtida parklek? Trafik Var vill du gå och cykla? Hur kan garagen ersättas? Kan Trollhättevägen mellan Motalaparken och Hjorthagsparken tas bort?

6 Sida 6 (13) Karta över området mellan gasklockorna och Abessinien i Hjorthagen. Svart färg avser befintliga garage (kv. Jackproppen och kv. Ljusbågen).

7 Sida 7 (13) Synpunkter Bebyggelse Förskola kan placeras vid kv. Ljusbågen, men inte bostäder. Kv. Ljusbågen: optimalt för förskola. Det finns inget behov av förskolor då det bor väldigt få barnfamiljer i området. Eventuella barn kommer vid ett bygga av förskola komma från de nybyggda områdena och då backen är brant kommer biltrafiken öka i området. Föräldrar tar bilen till förskolan. Bygg istället förskolor där de behövs. Det bor många barnfamiljer i området, därför bra med förskolor. Norra Djurgårdsstaden är stor och en fantastisk parktillgång finns precis i närheten i form av Nationalstadsparken, därför borde Abessinien planeras ihop med nya Hjorthagen (bostäder, kvarter, gator). Bygg kontor mot Norra länken för att skydda Abessinien mot buller. Den planerade skyskrapan är cool. Mer bebyggelse i anslutning till Abessinien. Fler hyresrätter för att få fler blandade boendeformer. Mätaren vid fackverksklockan är snygg och borde bevaras. Större lägenheter behövs för att underlätta omflyttning mellan lägenheter i olika storlekar. Bygg antingen vårdcentral, äldreboende, gruppbostad, 55+boende i något av dessa områden. Bygg en blandning av smalhus och hornhus (som vid t- banan), fortsätt ner mot branten från garagen vid Ljusbågen mot IP, då kan duschparken sparas och det tillgängliga av naturmarken. Lamellhusprincipen i Abessinien är bra. Gräv ner ställverket och bygg där, t ex bostäder. Fler bostäder behövs inte i området. Viktigt att bevara den kulturhistoriska miljön. Grönområden förstörs till förmån för väldigt lite bebyggelse. Bygg inte fler bostäder. Bygg stadsradhus. Småskaliga hus kanske möjliga på platsen, men inte stora hus. Ekonomiskt hållbart att förtäta med radhus/stadsradhus? Terrassbebyggelse passar i kv. Jackproppen. Bygg på bollplanen väster om Motalaparken. Hellre bebyggelse på Jackproppen än vid Ljusbågen.

8 Sida 8 (13) Utnyttja området kring gasklockorna på berget bättre för bostadsbehov. Där är det redan är hårdgjord yta och ingen natur. Då kan man och lämna naturmarken ifred. Skulptur behövs inte där. Ogenerade läget försvinner med bostäder på berget, då det nu är möjligt att vistas i avskildhet utan insyn från andra bostäder. Kan fungera med förskola där. Tät blandstad, slutna kvarter med flera byggare på varje kvarter. Såväl stora som små aktörer. En välplanerad park. Goda kommunikationer, låg prioritet på parkeringsplatser och bilar. Gärna en del höghus, men absolut inte förortsplanering. Höga hus i kvartersstruktur fungerar och täthet är viktigt. Stor blandning i arkitekturen och hög kvalitet. Koppla ihop med resten av staden. Integreras gamla Hjorthagen med Norra Djurgårdsstaden genom bebyggelse förstörs den unika känslan som Hjorthagen har, småstadskänslan.

9 Sida 9 (13) Offentlig miljö Uppskattar närheten till naturen. Grönskan och ljuset i husen gör Abessinien speciellt. Röj duschparken. Bebyggelse i området ökar trycket på parker, bevara därför dessa gröna lungor (t ex kommer många boende tillkomma när skyskrapan byggs). Hundgården är viktig. Bevara mer än bara ekar, även tall och gran. Viktigt med spridningsvägar för djur och växter. Anlägg inte park, men sätt igång duscharna. Hällmarken och hundrastgården utnyttjas idag, ta inte bort dem. Rusta upp parken. Otryggt att gå genom parken själv p.g.a. skogskänsla istället för park. Mer anlagd park och effektiv stadskaraktär. Bevara grönskan och den vilda naturen, djur och fågelliv, lugnet som finns idag. Behåll promenadstråken. Viktigt att bevara ekarna, duschparken, hällmarken, Motalaparken, plaskdammen och den gamla industrimiljön. Duschparken och hällmarken är mycket viktiga platser i området. Duschparken är välanvänd idag och hotas vid en exploatering av kv. Ljusbågen. De gröna korridorerna hotas vid en exploatering. Det föreslagna läget för parkleken är bra och kopplingen till Motalaparken är mycket bra. En ny park bör vara av naturparkskaraktär och inte innehålla för många gräsytor. Garagen borde rivas och ersättas av park. Men hellre garage än bostäder. Bostadsgårdar och naturmark måste skötas bättre. Promenadstråk och gc-vägar måste få bättre koppling. Ordna möjlighet till odling, såsom kolonilotter (t ex i kv. Jackproppen). Fler bänkar i området och offentliga mötesplatser. Positiv inställning till borttagande av väg och sammankoppling av park/parklek i stråk. Oklart vilken nytta som ges av att ta bort en del av Trollhättevägen. Röjning behöver ske oftare för att förhindra nyuppslag. Friställa ekar. Nyplantering av andra träd en ek som hassel och björk (kan finnas allergiproblem).

10 Sida 10 (13) Utsikt: Höga/Breda hus i söder tar bort utsikten mot staden. Viktig plats att se fyrverkerier på Nyårsafton. Bostäder skulle inkräkta mer på berget än garagen gör i dagsläget. Bostäder är något annat än garage och riskerar att privatisera naturparken även fast de bara täcker själva garagetomterna. Belysning är viktigt i området. Gör lekplatser för äldre.

11 Sida 11 (13) Trafik Orolig att biltrafiken ökar från nya Hjorthagen. Böcklingbacken som går där idag är brant och svår med barnvagn. Behåll garagen. Rädd att trafiken ökar om förskola byggs i området. Garagen måste ersättas. Garageområdena har ingen kvalitet, ta därför bort dem. Om det bebyggs där garagen finns bör de även ersättas. Inte lika mycket kollektivtrafik som i innerstaden, därför måste garagen finnas kvar och man måste få ha bil. Bygg ut kollektivtrafiken i området. Låt garagen vara kvar och vänta med att bygga här tills det andra är klart. Det finns inte tillräckligt med parkeringsplatser i Norra Djurgårdsstaden. Garageplatserna är billiga och om de byts ut kan det blir dyrare. Garageplatserna ger avskildhet i området, viktigt. Garageplatserna som är köpta bör få löpa avtalet ut. Nu har redan människor bil. Önskemål om broförbindelse mot Gärdet för gående och cyklister, som komplement till övergångsställen över Värtans trafikplats. Det är viktigt med kollektivtrafik till nya områden och 55:an måste gå oftare. Undvik helfärgade cykelfält, då dessa blir onödigt hala vid regn. Separata cykelfält för snabb-/pendelcykelresor, t ex vid torget T-bana Artemisgatan. Guppen vid Gasverksvägen fungerar inte så bra, bilarna kör förbi. Övergångstället är farligt. Bättre cykelförbindelser mellan Hjorthagen och City behövs. Norra Länken borde gått under jord. Alla måste få plats i staden, såväl cykel som bil. Gång-cykelförbindelse mellan Madängsgatan och Motalavägen.

12 Sida 12 (13) Övriga synpunkter Staden har inte tagit tag i och vågar inte ta tag i de stora frågorna, såsom Norra länken och ställverket. Där finns möjlighet att frigöra stora ytor för exploatering. Hela Norra Djurgårdsstadsprojektet är enormt och de boende uppfattar sig som väldigt accepterande mot det trots att de inte alltid gillar innehållet och har påverkats negativt av bygget, bland annat av buller och fasadskador från sprängningarna. Behov av provisorisk belysning under anläggning vid nytt torg vid t-banan. Helmörkt där nu och inte tryggt. Solceller på skyskrapan/gasklocka för att signalera miljöstadsdelen. Var noga med att plocka bort stängslen när ni utfört arbete (ex mellan ljusbågen och fotbollsplanen). Staket mot norrsluttning/ip bör tas bort för bättre kommunikation. Det alltid samma människor på dessa möten som tar väldigt mycket plats. De representerar inte allas åsikt. Det måste vara möjligt att få delta även om man inte är högljudd. Det kom även in ett förslag över var bebyggelse och grönområden skulle kunna anläggas i dessa områden. Se karta nedan: o Grått avser "gator", vilket kan vara antingen gågator, cykelgator, gårdsgator, eller vanliga kvartersgator för all trafik. Men jag tänker mig dessa utformade som just gator, och inte GC-vägar. Mörkgråa streck avser trappor p.g.a. stora höjdskillnader. o Brunt avser kvartersbebyggelse i varierad höjd, dock minst 3-4 våningar, gärna med fler höghus på väl valda platser. o Grönt avser publika miljöer, såsom parker, torg, bollplaner osv.

13 Sida 13 (13) Vad händer nu? Synpunkter som kommit in under idédialogen och via mejl kommer analyseras. De blir en viktig utgångspunkt för den fortsatta planeringen av området. Innan en process påbörjas behövs ytterligare utredningar. Bland annat behöver ekonomin studeras. Det investeringar som staden gör i park, platser, rivning av byggnader, ersättning av befintliga parkeringar etc. ska täckas med intäkter från byggrätter. En volymstudie ska visa vilken typ av bebyggelse som kan fungera i landskapet. Projektrisker ska analyseras. Om staden bestämmer sig för att börja en utvecklingsprocess skall en byggherre kopplas in. Tillsammans med byggherren tas sedan en detaljplan fram. I detaljplanprocessen, som regleras i plan- och bygglagen, har alla berörda möjlighet att lämna synpunkter till samråd och granskning och att överklaga antagen detaljplan.

14 Kontakt Projekt Norra Djurgårdsstaden E-post: Tel: Vid allmänna frågor om Norra Djurgårdsstaden: E-post: Tel: