Möte i Umeå lockade till stort engagemang

Transkript

1 Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR sidorna 3 9 BRITA SUNDBERG WEITMAN: FALLET ASSANGE sidan 9 BERT NYMAN : NÄMNDEMAN AMATÖR och HOBBYDOMARE? sidan 20 3/2010 Nämndemännens Riksförbund NRF Möte i Umeå lockade till stort engagemang Utgåva nr 135 sedan starten oktober 2010 Vilket bra möte, tyckte Bodil Strömberg om föreningarnas möte i Umeå med förbundsstyrelsen. Anita Jonsson, Uno Janson och Frank Norgren i en av pauserna under sammankomsten i Umeå. Nämndemännens Riksförbund fortsätter sin satsning på möten utei landet. I Umeå möttes förbundsstyrelsen och föreningar inom region 2 där viktiga nämndemannafrågor avhandlades. Tullia von Sydow Intervju Tullia von Sydow: 30 år sedan NRF grundades Karlskrona kongresstad Förberedelserna igång inför kongressen i Karlskrona sidorna sidan 11 Ännu väntar Leif och Sisko på sin kapade lagfart sidan 12 sidorna 16 17

2 Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, Stockholm. Postgiro Telefon: Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel Årgång 33 Nämndemannen 3 /2010 Nr 135 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Redaktionssekreterare Mildred Burén Helsingborgsvägen Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Telefon: Fax Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTT-grafiska, Vimmerby Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: mb@bureko.se Lösnummer 40 kronor Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Telefon: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm Prenumeration 140 kronor Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 20 januari 2011 (18 november 2010) (Senaste manusdag inom parentes) Ordföranden har ordet Jag önskar alla våra medlemmar och läsare av vår medlemstidning välkommen tillbaka efter sommarens ledighet till fortsatt aktiv roll som nämndeman. Många av våra medlemmar kan blicka tillbaka på en kortare eller längre tid som nämndeman. Alla har vi fått nya lärdomar och erfarenheter av uppdraget som nämndeman under de senaste fyra åren. Våra uppdrag som nämndemän kommer att prövas av våra uppdragsgivare. Ibland får vi nämndemän höra att uppdraget skulle var någon form av belöning för lång och trogen tjänst inom våra olika politiska partier. Detta synsätt är för det första att underkänna våra företrädare inom partierna som i andra fall tillskrivs ett stort förtroende från samhällets sida. För det andra är det också att underkänna den enskilde nämndemannens tro - värdighet och seriösa inställning till våra medmänniskor och rättsväsendet i all synnerhet. Domareden Visst finns det tillfällen då vi kan ifrågasätta en nämndemans omdöme men dessa mänskliga brister finns även hos våra lagfarna kollegor inom rättsväsendet om det är en tröst. För att vi nämndemän skall förtjäna ett förtroende från samhällets sida måste vi alltid ha i åtanke den domared vi svurit. Jag hoppas att vi i våra medlemsföreningar då och då har en diskussion om vår roll och vår skyldighet att slå vakt om nämndemanna - institutets viktiga roll i allmänhetens tjänst. Det ligger också ett stort ansvar hos våra poli - tiska partier som nominerar nämndemän att de tar sitt ansvar genom en seriös och saklig nomineringsförfarande. Detta är en av förutsättningarna att vi nämndemän skall kunna motsvara medborgarnas rättmätiga krav. I allmänhetens tjänst Jag läste i augusti en artikel i DN under rubriken Krav på skärpta straff saknar stöd hos folket. Artikeln redogör för ett stort gemensamt forsknings - projekt som genomförts i Sverige och våra nordiska grannländer. På finns forskningsreslultatet i sin helhet. Eftersom jag ser nämndemännen som representanter för folket är resultatet av stort intresse för oss. Forsknings - projektet som artikeln återger, har som slutsats att politikernas krav på skärpta straff inte stöds av svenskarnas konkreta rättsuppfattning. Forskarna påminner oss om att tidigare var straffets nytta avskräckning. Idag däremot betonas vad som anses vara moraliskt klandervärt. Tre former Studien skiljer på tre olika former av rättsmedvetande dvs det generella, det informerande och det konkreta. För att få vetskap om det generella rättsmedvetandet fick deltagarna svara på enkla frågor som Är straffen i Sverige för milda. Svaret på det informerade rättsmedvetandet erhölls genom att deltagarna fick svara på en utförligare enkät med en längre beskrivning av sex rättsfall. Slutligen studerades det konkreta rättsmedvetandet genom en postenkät, diskussioner i grupp samt att deltagarna fick se en film av ett rättsfall som enkäten tog upp. I varje kategori av rättsmedvetande fick deltagarna ange lämplig rätts - påföljd. Uppdelningen i olika grader av rättsmedvetande visar att där deltagarna i forskningsprojektet visste minst om rättsfallen var de också benägna att föreslå hårdare straff. När allmänheten får en utförligare och konkret beskrivning av rättsfall ändras deras krav på hårda straff. Detta innebär inte att allmänheten inte tar brotten på allvar. Allmänheten vill ofta utvidga och komplettera med åtgärder så att gärningspersonen inte ska begå brott igen. Allmänhetens intresse Forskarnas slutsats är att det finns ett glapp mellan politikernas och allmänhetens uppfattning om kravet på straff som utmäts i våra domstolar. Jag vill påminna om att vi som nämndemän skall ta tillvara allmänhetens intressen och inte politikernas. Jag som nämndeman ser mig som en del av allmänheten i studien. Dessutom vill jag tillägga att vi nämndemän är beroende av att vi får en så uttömmande och konkret information (konkret rättsmedvetande) om de rättsfall vi skall ta ställning till. För att ge rättvisa till forskningsresultatet föreslår jag att du som läsare går in och läser forskningsrapporten i sin helhet. Att läsa rapporten i sin helhet är ett led i NRF:s strävan att vi nämndemän är medvetna om vad allmänheten förväntar sig av oss. Slutligen vill jag uppmana dig som läser vår medlemstidning och inte är ansluten som medlem i NRF genom din nämndemannaförening att du direktansluter dig till NRF. Min och NRF:s uppfattning är att det inte räcker med att du verkar lokalt utan vi behöver varje nämndemans stöd i NRF:s verksamhet på central nivå vid våra kontakter med Domstolsverket och departementen för att nämna några exempel i NRF:s centrala nätverk. Med vänliga hälsningar från ett Luleå med höstens alla färger. Lars Lassinantti 2

3 Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR Närvaron av polisskyddade rättegångar är en allt vanligare syn i Sverige. Ökade krav på god säkerhet Var tionde domare har utsatts för hot och trakasserier Antalet rapporterade incidenter från våra domstolar har ökat procent mellan åren 1999 och Våldshandlingarna har över åren. Mer än var tionde domare har utsatts för hot och trakasserier. Denna utveckling är ett symtom på ett hårdare sam- former av personlighetsstörningar. också blivit mer oförutsägbara då många gärningsmän har olika hällsklimat där exempelvis anmälda våldsbrott har ökat med 70 Av Fredrik Runebert Efter ett par allvarliga incidenter i domstolslokaler under de senaste åren utsåg regeringen 2008 hovrättsdomaren Krister Thelin som utredare med direktivet att se över den nuvarande säkerhetslagstiftningen. Under 2009 föreslog utredningen att utöka möjligheterna för domstolar att besluta om säkerhetskontroller. Skälet till utredningens förslag är att öka säkerheten för de anställda i svenska domstolar och att slå vakt om offentlighetsprincipen genom att ingen ska avskräckas från att bevista en domstolsförhandling. I dag kräver lagstiftningen att det finns ett konkret hot mot domstolen eller mot en viss tingsförhandling för att domstolen ska kunna besluta om säkerhetskontroller. Utredningen föreslår att det kravet ska tas bort och att det därmed ska bli möjligt att besluta om säkerhetskontroller även när hoten är mindre påtagliga och mer abstrakta. Högre säkerhetsrisk i vissa fall Det kan handla om att vissa rättsfall tenderar att ha en högre säkerhetsrisk än andra rättsfall. Utredningen påpekar också att kontrollerna kan utgöra ett led i ett förebyggande arbete då fler kontroller kommer att leda till att färre besökare medtar olika tillhyggen och stickvapen till rättegångsförhandlingar. Den främsta anledningen till att ribban för säkerhetskontroller bör sänkas enligt utredaren är att många incidenter har förekommit i rättsfall där det inte funnits någon konkret hotbild. Många incidenter har dessutom uppstått i civilrättsliga familjemål där polismyndigheten och åklagarmyndigheten inte kan ge någon information om säkerhetsrisker. En allmän säkerhetskontroll får genomföras när det finns ett konkret hot om att en viss brottslighet, såsom ett bombdåd, kan komma att utföras i någon av domstolens lokaler. Säkerhetskontrollerna ska kunna utföras av domstolens personal med förutsättning att de har ordningsvakts förordnande och att kontrollerna fortfarande står under polisens ledning. Samråd ska fortfarande ske med polismyndigheten om beslutet innebär fortsättning nästa sida 3

4 NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerad till Årets föreningsmänniska Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR Kraven på ökad kontroll är ett ständigt återkommande krav från domstolarna. Jan-Erik Nilsson, Skaraborgs Nämndemannaförening Jan-Erik har arbetar aktivt med sammanslagningen av de tre nämndemannaföreningarna i Skaraborg, Mariestad, Lidköping och Skövde, som en följd av att tingsrätterna skulle läggas ned och sammanslås till Skaraborgs Tingsrätt. Första årsmötet ägde rum i mars 2009 med nya stadgar och förutsättningar där Jan-Erik förde den nya föreningen genom den nya terrängen på ett strålande sätt. Jan Erik är också initiativtagare till en rad projekt i samarbete med Rädda Barnen, kurser har genomförts med gott resultat. Om du vill delta i omröstningen finner du röstkupong på sista sidan i denna tidning. Du skickar den till tidningen Nämndemannen via post. Du kan också maila eller faxa dina uppgifter. att en polisman ska genomföra kontrollen och samråd ska ske med åklagaren om säkerhetskontrollen avser ett enskilt brottsmål. Besluten ska fortfarande, enligt förslaget, fattas av domstolschefen alternativt en lagfaren domare efter delegation eller av rätten alternativt rättens ordförande. Medger undantag Om någon vägrar att underställa sig en säkerhetskontroll kan besökaren vägras inträde i domstolens lokaler. I dag kan besökare deponera okontrollerade väskor i domstolens förvaringsutrymmen. Lagstiftningen medger undantag från denna regel när det föreligger särskilda skäl, det vill säga om det finns anledning att misstänka brott. Dessa undantag tillämpas inte i praktiken enligt Krister Thelin eftersom det är en svår bedömningsfråga. Därför föreslår han att alla deponerade väskor ska kontrolleras för att minska risken för bombdåd. Svenska domstolars formlösa karaktär skiljer sig från andra länder där domarna, åklagarna och advokaterna i regel har särskilda yrkesdräkter som skapar en mer auktoritativ stämning. Det är bara Sverige och Finland som inte har särskilda domardräkter i någon instans. Samtidigt menar många att disciplinära problem i skolorna och den minskade respekten för auktoriteter har spillt över på domstolarnas verksamheter. Från domstolarna har rapporterats att ungdoms - mål har högre säkerhetsrisk än genomsnittliga brottsmål. Inget förslag om väntrum Utredningen lägger inte heller fram något förslag på separata väntrum för tilltalade och målsägare vilket Brottsoffermyndigheten har efterfrågat. Inte heller föreslås några förändringar av möjligheten att använda videokonferenser för att skydda vittnen. Ökad användning av larm En intressant aspekt är att Domstolsverket rapporterar att en ökad användning av larm, övervakningskameror och fler synliga ordningsvakter i väntrummen har minskat många domstolars behov av säkerhetskontroller. Att väntrummen har stor betydelse visar en tidigare undersökning där 35 procent av målsägarna svarade att de har kunnat undvika sin motpart i väntrummet. 12 procent svarade att de känt sig otrygga i väntrummet. Under perioden genomfördes säkerhetskontroller med larmbågar eller metalldetektorer. Av dessa var 105 allmänna. Kostnaden för de 25 allmänna säkerhetskontroller som genomfördes 2007 var kronor. I genomsnitt kostade varje säkerhetskontroll kronor. Kostnaderna för särskilda säkerhetskontroller under 2007 hamnade på knappt två miljoner kronor. Priset för en dags säkerhetskontroll är kronor kronor per år i extra säkerhet Årskostnaden för en ordningsvakt är enligt Domstolsverket kronor. En fjärdedel, eller 23 procent av Sveriges domstolar 4

5 En fjärdedel av Sveriges domstolar är intresserade av att införa fler säkerhetskontroller. NOMINERADE TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets kommunikatör, är, intresserade av att införa fler säkerhetskontroller. Dessa utgör cirka 20 domstolar. Av dessa uttryckte ett tiotal domstolar en önskan att installera permanenta säker hetskontroller. Man uppskattar att 15 domstolar kan komma att göra det och då kommer de att behöva nyanställa tre ordningsvakter eftersom säkerhetskontroller kommer att utöka arbetsuppgifterna så mycket att nuvarande bemanning inte kan klara av det. Totalkostnaden per år blir då 18,9 miljoner kronor. Om landets alla underrätter skulle införa permanenta säkerhetskontroller skulle totalkostnaden uppgå till 43 miljoner kronor per år. Domstolsverket har beräknat att kostnaderna kommer att bli 15 miljoner kronor för överrätterna i form av högre fasta kostnader för fasta säkerhetskontroller. Inköp av larmbågar och handscanner kommer enligt utredningens konsekvensbeskrivning behövas till 15 underrätter. Kostnaden för det kommer att bli kronor per domstol. Skulle en röntgenutrustning behövas skulle kostnaderna öka med till kronor per domstol. För att möjliggöra fasta säkerhetskontroller behöver enligt utredningen och Domstolsverket 45 domstolar genomföra ombyggnationer för en total investeringskostnad på 90 miljoner kronor. Finansieringen av fasta säkerhetskontroller måste till stor del täckas av höjda statsanslag till domstolarna. Men utredningen föreslår också att finansiering kan ske genom höjda ansökningsavgifter i tvistemål och i domstolsärenden. Även höjda avgifter för överklagan till hovrätt och kammarrätt bör övervägas. Fredrik Runebert Birgitta Breile, förbundsstyrelsen, ansvarig för resor inom förbundet. Birgitta är känd för sitt dynamiska sätt, orädd och frejdig debattör och bra på att säga sin innersta mening, men alltid på ett sätt som inte stöter bort folk. Förbundsstyrelsen på besök hos Domstolsverket Anna Klara Strömberg, Kjell-Åke Nilsson och Marianne Elvhamre under mötet med förbundsstyrelsen. I början av oktober besökte NRF:s förbundsstyrelse Jönköping. Här arrangerades ett regionmöte som vi berättar utförligt om i nästa nummer av vår tidning. Fredagen 8 oktober besökte förbundsstyrelsen Domstolsverket. Här träffade förbundstyrelsen Anna Klara Strömberg, Kjell- Åke Nilsson och Marianne Elvhamre. Anna Klara Strömberg är chef för Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling. Kjell-Åke Nilsson är chef för Domstolsverkets lokalförsörjnings - enhet och Marianne Elvhamre är informatör vid informationsavdelningen. De berättade alla tre om sina respektive ansvarsområden inom verket. Staffan Björnberg, fd chefredaktör Ystads Allehanda, krönikör i Nämndemannen och nämndeman från Skåne. Staffan Björnbergs krönikor i tidningen är upp - skattade. Han tar upp aktuella ämnen som berör landets nämndeman. Att påpeka att han är en god stilist är överflödigt. 5

6 Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR NOMINERADE TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets föreningsmänniska, Lars Österdahl, ordförande i Karlstads nämndemannaförening. Lars är en kraftfull ordförande i Värmland. Hans sätt är vinnande, han har lätt att få gehör för sina förslag. Han driver en förening i Värmland med god uppslutning. Aktiviteterna är många och engagemanget bland medlemmarna stort. Bert Nyman,Östersund Bert är kassör i Jämtland- Härjedalen. Som alla läsare av tidningen Nämndemannen känner till medverkar han som krönikör i vår tidning. I Östersund är han känd för sin goda föreningstalang. Han är kreativ och social och bra på att ta folk, så säger i alla fall de som känner Bert väl. Incidenterna har blivit flera under de senaste åren i de svenska domstolarna. ALLT GRÖVRE INCIDENTER Allvarligaste incidenten hittills inträffade för fjorton år sedan då en man sprängde sig själv i luften under en rättegång. Han gjorde det med hjälp av en handgranat. Advokaten skadades svårt. Denna händelse startade en intensiv debatt om säkerheten i våra domstolar. Om man ser det rent statistiskt var det under 90-talet som en brant stegring inträffade av hot och ökad osäkerhet vid våra domstolar. Bara mellan åren 1995 och 1999 fördubblades antalet hot. Antalet anmälda incidenter i svenska domstolar har över tiden ökat. År 2003 anmälde domstolarna 26 större incidenter och 2008 anmäldes 170 allvarliga incidenter. Händelser som registreras behöver dock inte alltid vara av allvarligaste art utan kan handla enbart om en oönskad händelse eller avvikelse. Tumult och handgemäng I en sådan händelsekedja ingår mindre allvarliga incidenter som tumult och handgemäng under förhandling. Det är Domstolsverket som ansvarar för att fastställa riktlinjer för domstolarnas incidentrapportering och att sammanställa dessa rapporter. Att antalet anmälda incidenter har ökat betyder inte att det faktiska antalet incidenter har ökat. Anledningen är att Domstolsverket 2007 tog fram nya riktlinjer för incidenthanteringen. Nu finns det ett standardiserat formulär på webben som domstolarna ska fylla i. Tidigare skedde rapporteringen via e-post. Mycket tyder därför på att mörkertalet var högt före Men samtidigt slår verket fast att det även har skett en faktisk ökning av antalet incidenter. Första allvarliga större incidenten Den första allvarliga incidenten inträffade 1971 då en sextioårig man sköt ihjäl fyra personer i Söderhamns tingsrätt i en skilsmässoförhandling. Sedan dess har inte någon allvarlig incident med skjutvapen förekommit. I Eskilstuna tingsrätt begick en femtioårig man självmord sommaren 1996 genom att spränga sig själv med en handgranat. Målet avsåg en bodelningsförhandling. Gärningsmannen var tidigare känd hos polisen och betraktades som en rättshaverist. Domstolen hade tidigare mottagit hot från mannen men inte informerat polisen om det inträffade. Högsta domstolens kanslichef utsattes 1997 för ett knivdåd som medförde allvarliga skador. En manlig KTH-studerande hade länge velat få till stånd ett möte med kanslichefen för att diskutera principiella förhandlingsformer. Mitt i samtalet med kans- 6

7 I Östersunds tingsrätt knivhöggs chefsåklagaren och fick allvarliga skador. I Umeå dödades en 37-årig man då en fjärrutlöst sprängsladdning exploderade i närheten av tingsrättens entré. NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets föreningsmänniska lichefen kastar sig mannen över bordet i besöksrummet och hugger kanslichefen i bröstet. Kanslichefen blev helt överrumplad och balettmannen sprang runt bordet och knivskar honom i halsen. Han lyckades fly till ett angränsande rum där chockade anställda fick hjälpa honom tills ambulansen anlände. Hans skador var livshotande, men som tur var ligger domstolen bara tio minuter från Karolinska sjukhuset. Schizofren våldsman Studenten dömdes sedan till rättspsykiatrisk vård för mordförsök. Mannen ådömdes att betala ett skadestånd på kronor. Gärningsmannen fick diagnosen paranoid schizofreni. Själv menade mannen att han agerade i nödvärn eftersom han länge har blivit illa behandlad och misshandlad av det svenska rättsväsendet. Chefsåklagaren knivhöggs En liknande händelse inträffade i Östersunds tingsrätt 2001 då chefsåklagaren knivhöggs och fick allvarliga skador. Förhandlingen hade genomförts under lugna förhållanden under de fyra första dagarna och det fanns inga indicier som tydde på att ett framtida knivdåd skulle begås. Gärningsmannen var åtalad för våldtäkt mot flera unga flickor. Chefsåklagaren var en av de första att lämna rättssalen och var på väg till en avtackning när han plötsligt fick ett slag i ryggen. Han vände sig om och såg då en man med kniv rikta ett hugg mot honom. Det andra knivhugget träffade chefsåklagaren i huvudet. Efter att ha ramlat ned på golvet, liggandes på rygg, skrek han efter hjälp och försökte värja sig mot knivmannen genom att sparka med benen. Ingen vågade eller kunde ingripa, men mannen stack plötsligt därifrån. Kniven träffade lungsäck och lunga och hugget mot huvudet medförde ett 15 centimeter långt ärr. Som tur var hann han få vård i tid. Förövaren var en äldre bror till den åtalade och hans motiv var ett hat mot chefsåklagaren som han ansåg hade förföljt honom. Fjärrutlöst sprängladdning År 2003 dödades en 37- årig man i Umeå då en fjärrutlöst sprängladdning exploderade i närheten av tingsrättens entré. Sprängladdningen var fastsatt på en cykel som var gömd i en snödriva. Bomben var preparerad med spikar och skruvar som genomborrade mannens huvud och kropp. Mannen dog sedan av skadorna på sjukhuset. Tryckvågen slog ut flera fönsterrutor i byggnaden. Offret för sprängdådet skulle ha medverkat i en rättegång angående ett dödshot mot en 28- årig man med kriminell bakgrund. I Västerås tingsrätt fritogs i maj 2006 en misstänkt huvudman i en amfetaminhärva av två maskerade män med automatvapen. Fritagningen gick snabbt och häktespersonalen hann inte reagera. Enligt polisen fanns det inga tecken på att något fritagningsförsök skulle komma att genomföras. Rättssystemets aktörer Riksåklagaren och Säkerhetspolisen observerade under 1990-talet att kriminella grupper, såsom kriminella mc-gäng, hade börjat angripa rättssystemets aktörer i större utsträckning än tidigare. Förut hade de främst fokuserat på målsäganden och vittnen. Men ungefär hälften av inträffade incidenter i svenska domstolar har utförts av rättshaverister som ofta är drogpåverkade. Den andra hälften består främst av människor som känner sig förfördelade i civila mål och brottsmål. Ungdomsbrott och organiserad brottslighet utgör större risk för incidenter än andra mål. Motiven bakom angreppen mot rättssystemets aktörer är antingen att skrämmas för att påverka beslutet till egen fördel eller att hämnas ett ofördelaktigt domslut. Nynazistiska grupper och vänsterextremister såsom veganer har utsatt domare, åklagare och nämndemän för otillbörlig påverkan, men dessa fall är ganska ovanliga. Risken för terrordåd bedöms som mycket låg. Fredrik Runebert Bodil Thuresson är en mycket aktiv ordförande i Kristianstads nämdemannaförening. Vännerna skriver att hon ser till att vi har intressanta föreläsningar, studiebesök och utbildningar. Dessutom sköter hon ordförandeskapet på ett föredömligt sätt så att alla möten blir en utomordentlig fin upplevelse. Ann-Marie Palvall, Stockholm. Ann-Marie är en energisk nämndeman i Stockholm. Under sin tid som ordförande för tingsrättens nämndemän i Stockholm förde hon fram nämndemannafrågor i fokus på ett engagerat sätt, bland annat medverkade hon i Gomorron Sverige i Sveriges Television. 7

8 Leif Magnusson debuterar med spänningsroman En bok om nämndemännens vardag Leif Magnusson, förbundsstyrelseledamot i NRF och skribent i tidningen Nämndemannen, kommer under hösten ut med sin roman Övergrepp i rättssak. En bok som berättar om nämndemännens vardag i domstolarna, om rättsfall i Sverige sett med de folkvaldas ögon ett hittills okänt perspektiv. Leif Magnusson menar att landets valda nämndemän utgör en förvånansvärt anonym men betydelsefull grupp som medverkar i rättsprocessen och har insyn i tillämpningen av de lagar som Sveriges Riksdag och därmed de folkvalda stiftar. Hans bok Övergrepp i Leif Magnusson rättssak ger en inblick i hur det är att vara nämndeman i Sverige, som tillsammans med yrkesdomarna och med lika kraft och rätt fäller majoriteten av domarna i Sverige. Några kapitelrubriker: Dubbelmordet i Stockholm, I Rådhuset, På Riddarholmen, Nämndeman skjuten i rättssal, Årsmöten och maktkamp, Vad är våld, Migrationsdomstolen och utlänningslagen, Brandattentat i Rådhuset, Nämndeman i burka, sms-mordet, Bedrägeri en konstart, Lekmannadomare i Europa, Medeltidens och forna tiders nämndemän, Domareden. Leif Magnusson påpekar att det finns lekmannadomare, fredsdomare och skiljemän m.fl. i hela Europa, domare med avgörande inflytande inom rättsväsendet och med en förankring inom rättsmedvetandet. Författaren är sedan 18 år tillbaka verksam som nämnde man. Han satt först i tingsrätt och nu senast i hovrätt samt i migrationsdomstolen, de första sex åren vid sidan om sitt ordinarie yrke som lärare och skolledare. Leif Magnusson säger att Övergrepp i rättssak är tänkt att fungera både som en spännande roman och insynsbok. Samtidigt vill den ge en informativ inblick för alla de män och kvinnor i Sverige som någon gång funderat på att ta steget och själva engagera sig som nämndemän. Bilagor i slutet av boken ger en del sakinformation bl.a. om nämndemannauppdraget och hur man blir nämndeman. Övergrepp i rättssak kommer ut under hösten Den är på ca 150 sidor och priset kommer att ligga på högst 200 kr beroende på utgivningssätt. Utdrag ur romanen på temat säkerheten i våra domstolar Ur kap 15: Förhandlingarna tog sin början kl Det ena utropet efter det andra ekade i de nyrenoverade korridorerna utanför rättssalarna. Sen blev det tyst illavarslande tyst. En och annan dörr öppnades och stängdes. Steg kom och gick. Det slamrade stilla i kafeterian, men ingen var där utom en personal, som det heter numera, som gick omkring och laddade upp för kaffepausen vid tiden. En omisskännligt dov, men skarp skottsalva som från en kulsprutepistol hördes ut i korridoren. Johan reagerade med en häftig huvudrörelse; han hade gjort lumpen på ett skyttekompani och kände igen detta karaktäristiska ljud som bara betydde en sak här inne i denna byggnad en galning var lös. Alla stannade upp med det de höll på med, lyssnade. Så hördes ett buller följt av 8 rop, springande steg, dörrar som slogs igen. Sen märkligt tyst igen. Vad var det som hände? Juristdomaren föreslog en kort ajournering och gick mot flyktvägen en dörr bakom podiet. Två salar längre bort hade förhandlingarna börjat på utsatt tid, ingenting särskilt hade noterats. Efter en halvtimmes förhandling och just då åklagaren hade hållit på att slutföra utvecklingen av sina åtalspunkter, då hade plötsligt dörren nere i salen slagits upp. Inga åhörare fanns i salen, inte heller några väktare från häktet, då den tilltalade kallats och kommit utan tvångsmedel. Förutom juristdomaren, de tre nämndemännen och sekreteraren vid domarbordet fanns bara åklagare, den tilltalade och dennes försvarare. Alla hade ryckt till. En man som hastigt dragit munkluvan över huvudet står på tröskeln, ropar: - Var är Du Din jävel? - Vad är det frågan om? ropar ordföranden tillbaka med stadig och bestämd röst. Du får stanna utanför, här pågår förhandlingar och Du får vänta tills Du blir inkallad! Vad heter Du? - Det ska Du ge faen i, väser och skriker munkluvan, hukar sig inför språngmarschen mot domarbordet. De fem där framme sitter som paralyserade fram till det ögonblick då munkluvemannen börjar springa mot dem. Han har nu dragit fram en kpist, drar tillbaka slutstycket med en metallisk klang, riktar vapnet mot domarbordets vänstra del. Den unga sekreteraren ger från sig ett gällt skrik i dödsångest, faller ner från sin stol. Yrkesdomaren känner under bordet efter larmknappen, finner den genast och trycker, hårt, hårt enligt instruktionerna (som aldrig lämnas ut till utomstående!). Alla faller handlöst ner bakom bordet, kryper in under detta, stolar välter. Men sekunden innan detta sker, kommer skotten en fruktansvärd salva. Träflisorna yr från domarbordet, ett par rikoschetter far omkring i rummet, träborden ger ifrån sig en dov klang, fransiga hål slås upp. Det luktar starkt av skottlossningen det blir dödstyst ett par sekunder sedan ekot förklingat. Mannen i munkluvan går ofattbart lugnt fram mot vänstra sidan av domarbordet, tar sig en titt under bordsskivan där en av nämndemännen ligger till synes livlös med blodet sakta sipprande i en växande pöl på ekparkettgolvet. - Där har Du, Din jävel, här passar Du inte! Övriga ligger stela av skräck under bordet ingen vågar tänka på flykt. Så rusar munkluvan genom flyktdörren och försvinner ut genom den. Vill Du förhandsboka: var god meddela per e-post: leif.mgn@ telia.com eller per brev: Leif Magnusson, Soluddsstigen 21, Östra Tynningö, Vaxholm (V.g. uppge antal ex., e-postadress och/eller namn, postadress, telefon). Endast postens porto tillkommer i förekommande fall. Hemsida:

9 En tidigare lagmans tankar FALLET ASSANGE Fallet Assange visar hur lättvindigt åklagare kan besluta om att anhålla någon. Fredag eftermiddag den 20 augusti 2010 upprättar polisen i Stockholm en anmälan om sexbrott. Två kvinnor har berättat att en man som de haft frivilligt sexuellt umgänge med inte har respekterat deras villkor för umgänget. Mannen är Julian Assange, grundare av Wikileaks, inbjuden till Sverige av Broderskapsrörelsen för att delta i ett seminarium med rubriken Krigets första offer är sanningen. Samma kväll beslutar jouråklagaren att anhålla Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och ofredande. Nästa dag upphäver en chefsåklagare beslutet och meddelar att ingen misstanke om våldtäkt föreligger; frågan om A kan misstänkas för annat brott ska utredas vidare. Fyra dagar senare meddelar chefsåklagaren att anmälan avskrivits beträffande den ena kvinnan och att misstanke om ofredande kvarstår beträffande den andra. Samtliga beslut har meddelats utan att Assange vare sig gripits eller förhörts. Fd kammaråklagaren Rolf Hillegren anser inte att något anmärkningsvärt skett. Misstankegraden sannolika skäl är en mycket låg grund av misstanke... Om någon anmäler någon för ett allvarligt brott och lämnar trovärdiga uppgifter är det i princip åklagarens skyldighet att anhålla den utpekade om det exempelvis föreligger flyktfara eller risk för att den misstänkte försvårar utredningen (Newsmill 25/8). Jouråklagaren, som grundade sitt beslut på en muntlig redogörelse för vad kvinnorna berättat för polisen, uttalar: Det brukar räcka i sådana fall (Expressen 26/8) Det är normalt att ange 'sannolika skäl' i samband med anhållande om våldtäkter (DN 22/8). Till skillnad från domstolarna anser alltså en del åklagare att det inte är så noga med rättegångsbalkens åtskillnad mellan misstanke på sannolika skäl och skälig misstanke. Men om en åklagare inte lyckas uppnå sannolika skäl, krävs att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar, och han riskerar inte att sitta mer än en vecka om den högre graden av misstanke inte uppnås. Domstolarna tar därför skillnaden mellan misstanke på sannolika skäl och skälig misstanke på allvar. I fråga om tvångsomhändertagande av barn har jag funnit det illa att en ledamot av socialnämnd - utan att barnet är i omedelbar fara - kan besluta om omedelbar tvångshämtning av ett barn enbart på grundval av en muntlig redogörelse på telefon av en socialsekreterare. Risken för att föredragningen är bristfällig eller missförstås är uppenbar. Det visar sig nu i fallet Assange att det kan gå lika lättvindigt till när det gäller åklagares beslut att anhålla någon. Antingen har i detta fall jouråklagaren fått en bristfällig muntlig föredragning av polisen eller så har hon missuppfattat polisen eller dragit slutsatser som chefsåklagaren inte fann hållbara. Till följd av beslutet att anhålla honom för våldtäkt fick Assange sitt namn internationellt nerfläckat, eftersom beslutet fick publicitet via Expressen. Hade det inte gällt en kändis hade skadeverkningarna blivit ytterst begränsade (beslutet hävdes snabbt och han blev ju aldrig reellt frihetsberövad). I fråga om barn blir däremot skadeverkningarna av en enda persons förhastade beslut om omedelbart omhändertagande vanligen bestående. Jag har aldrig sett något exempel på att domstol hävt ett sådant beslut, och det förekommer knappast att en domstol avslår en socialnämnds ansökan om LVU-vård i fall där beslutet redan föregripits av en ledamot i socialnämnden. Dags för något riksdagsparti att ta ett samlat grepp om rättssäkerhetsfrågor? Brita Sundberg-Weitman Skribenten var tidigare lagman vid Solna tingsrätt. NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets veteran Anita Seaberg är ordförande i Karlskrona Nämndemannaförening. Hon är känd som en mycket engagerad person med socialt patos. Hon har många års erfarenhet och kunskap om uppdraget som nämndeman. Erfarenhet som gett henne mycken klokskap. Inom förbundet har Anita länge varit aktiv, hon var en uppskattad ledamot inom NRF:s valberedning under två perioder. Nu är hon fullt engagerad i planerandet av kongressen i Karlskrona. Med Anita har man aldrig tråkigt, sa en nämndeman i Blekinge om Anita. Vilket stämmer, hon är bra på att skapa trivsel. Thyra Persson har varit nämndeman sedan Hon är verksam inom Lycksele nämndemannaförening. Hon är uppskattad bland sina kolleger som en synnerligen seriös person, känd som en person bra på att resonera och god på att bidra till en god föreningsanda i Lycksele. Hon har i år varit nämndeman i hela trettio år och har naturligtvis under denna tid erövrat väldigt goda kunskaper om uppdraget som lekmannadomare. 9

10 NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerad till Årets yngre nämndeman Therese Sturesson tillhör nämndemannakårens yngre ledamöter. Hon är skånska från Kristianstad, född 1983 och således 27 år. Vänner inom föreningen säger om Therese att hon är mycket för förkovran. Hon vill hela tiden bli en bättre lekmannadomare. Hon är känd för att vara en verklig omdömesgill lekmannadomare. Jonas Kalms är nämndeman i Nacka. Han är 24 år och känd för sitt goda engagemang inom föreningen. Han ställer ofta upp inom föreningen och bidrar aktivt till god föreningsaktivitet. Känd som klok och omdömesgill i sitt sätt att agera som lekmannadomare. KRÖNIKA: FRÅN EN NÄMNDEMAN I YSTAD Tveksamt om fler larmbågar är lösningen Har du kallats att vittna i en rättegång och chockerats av det okänsliga språket? Det rör sig här inte om någon vänlig uppmaning att medverka i en för demokratin viktig process utan tonen är ofta hård och opersonlig. Vittnet upplyses om sin plikt att vittna och till uppmaningen fogas ett hot om straff om man vägrar. Och då kan det till och med röra sig om fängelse! En av mina bekanta blev för något år sedan vittne till ett villainbrott och kallades som vittne till tingsrätten. Trots att han är van vid kanslispråk så förvånades han av det hotfulla och ovänliga språket i kallelsen. Det blev sen en helt normal rättegång men de drastiska formuleringarna i brevet gav honom några nervösa dagar alldeles i onödan! Ganska nyligen sköts en man i Malmö när han var på väg att vittna mot en gängledare. Det är tack och lov ovanligt att vittnen skjuts ner på öppen gata i Sverige men budskapet till alla som agerar i en rättegång är tydligt; om du säger något som NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerad till Årets veteran Uno Janson inte passar oss så kommer det att gå dig illa. Våldet i samhället är så utvecklat och omfattande att vittnena inte behöver tveka om att det ligger skrämmande allvar bakom hoten. Och inte lär vittnet känna sig lugnad och tröstad för att staten använt sina mest myndiga formuleringar i det brev som kallat till huvudförhandling! En del av dessa problem kunde man enkelt komma åt genom att vittnet från början var lite mer insatt i vad som väntar. Om rätten till att börja med använder ett anständigt språk när man kallar till rättegång istället för att predika skyldighet och hota med straff så är det en bra början. Sen gäller det se till att vittnet inte tvingas sitta bredvid den han skall vittna mot när man väntar på att målet skall ropas upp. Vittnet skall också kunna slippa den påtryckning som den tilltalande och hans supportrar kan utöva i rättssalen. Det är frestande att slira på känsliga detaljer när den tilltalades kompisar spelar med överarmsmusklerna några meter från vittnesbåset. Hovrättslagmannen Krister Thelin har utrett frågan huruvida förstärkt teknisk utrustning som till exempel fler larmbågar skulle kunna öka säkerheten i tingsalarna. Han tror det och redogör för flera inhemska och utländska fall där bristande säkerhetskontroll lett till tragedier. Det är nu tveksamt om fler larmbågar löser säkerhetsproblemet. Många tingsalar har redan i dag tillgång till adekvat skydd och hotet mot vittnen är ofta av mer raffinerat slag och utövas långt innan vittnet kommet till tingshuset. Fler beväpnade säkerhetsvakter och säkerhetskontroller som på flygplatserna skulle bara ge intryck av att det är förenat med fara att infinna sig i en domstol, något som inte är särskilt önskvärt. Staffan Björnberg Skribenten är nämndeman och tidigare chefredaktör för Ystads Allehanda Uno Janson har varit verksam som nämndeman sedan Uno var under sitt yrkesliv verksam inom posten inom olika områden. Han var också fackligt aktiv. Uno är ledamot i NRF:s förbundsstyrelse och är den ledamot som kan detta med försäkringar allra bäst. Under ett antal år var han också ordförande för Stockholms tingsrätts nämndemannaförening. 10

11 NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets föreningsmänniska Karlskrona är en spännande stad. I maj 2011 arrangeras här förbundets kongress. Kongressen i Karlskrona tar form I förbundsstyrelsen är det Eva Olsson och Hans Båging som är engagerade i att planera och organisera NRF:s nästa kongress. Som alla vet är Karlskrona kongresstad och Hans och Eva planerar kongressen i nära samarbete med styrelsen för Karlskrona nämndemannaförening. Temat för kongressen 2011 blir Respekt och bemötande. - Vi har i nuläget bokat in ett antal programpunkter på ett preliminärt stadium, berättar Hans Båging. De personer som är vidtalade och tackat ja är Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad, lagmännen Pia Johansson, Sigurd Heuman och landshövdingen Gunvor Engström. Konferenscenter blir Marinmuseum och hotellet deltagarna bor på är Hotel Scandic i Karlskrona och deltagarna bor på det nybyggda Hotel Scandic - beläget nära stranden, inte långt ifrån Stortorget. - En rad utfärder och studiebesök är även inplanerade, berättar Eva Olsson. Sightseeing Karlskrona med omnejd ingår självklart. Intresset från föreningarna är hittills stort för kongressen. I nästa nummer av Nämndemannen berättar vi mera om kongressen. Hovrätten för Övre Norrland utan nämndemannarum Om Erik Melinder har de som nominerat honom skrivit, att han är vänlig, kunnig, punktlig och har mångårig erfarenhet av föreningslivet. Och att detta stämmer, dessa goda vitsord, det kan alla intyga, som träffat Erik. Erik är aktiv inom Uppsala Nämndemannaförening och tillhör de mer aktiva och engagerade inom föreningen. Många domstolar i landet saknar nämndemannarum. Hovrätten för Övre Norrland är ett sådant exempel. Hovrättspresidenten Anders Iacobaeus påpekar detta för tidningen Nämndemannen. - Den nuvarande hovrättsbyggnaden är vacker och representativ men den uppfyller tyvärr inte de krav som man måste ställa på en modern domstolsbyggnad, säger Anders Iacobæus Hovrätten anses av många för liten och anses inte ha tillräckligt antal tjänsterum och övriga utrymmen som är nödvändiga för en god arbetsmiljö, däribland nämndemannarum. Byggnaden etablerades också för hovrätten i en tid som inte ställde samma krav på säkerhet som man gör idag. - Detta är ett allt större bekymmer, säger Anders Iacobæus. Tidigare ombyggnads- och utbyggnadsplaner har stoppats av kostnadsskäl och det är för närvarande oklart vad som ska ske i framtiden. Tills vidare välkomnar vi nämndemännen i de utrymmen vi förfogar över och hoppas att de ska känna att de är en viktig del av vår arbetsgemenskap även om den omgivande standarden är anspråkslös. - Hovrätten ligger i ett k- märkt hus och det försvårar möjligheterna att skapa nya utrymmen, säger Bodil Gunsdotter Strömberg, ordförande för Nämndemannaföreningen i Umeå. Hovrättspresidenten Anders Iacobaeus arbetar systematiskt för att klara alla krav på fastigheten, så föreningen har full förståelse för de svårigheter som finns, avslutar hon. Frank Norgren, Smedjebacken, har nominerats av vänner i Dalarna till Årets Föreningsmänniska. Frank är känd för sitt mycket engagerade arbete inom Ludvika Nämndemannaförening. Frank är också invald ersättare inom NRF:s förbundstyrelse där han gör en mycket uppskattad insats. 11

12 NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerad till Årets yngre nämndeman Erik Ezelius, Tidaholm, valdes till nämndeman Han tycker att klokskap och omdöme inte alltid hör ihop med ålder. Han har sagt att han förvisso inte har samma erfarenhet som äldre och att han ibland saknar den erfarenheten. Erik studerar till officer, han är född 1986,han är 24 år i år. Erik var 20 år när han valdes till nämndeman vid Skövde Tingsrätt, numera Skaraborgs Tingsrätt. Erik säger att han upplever sitt nämndemannauppdrag som spännande och berikande. Han hoppas att han skall bli nominerad och vald för ännu en period. Han förordar en bra mix i ålderssammansättning av nämndemannakåren. För närvarande studerar Erik till officer i Stockholm och beräknas vara klar Eftersom studierna i högre grad än tidigare, kommer att vara knutna till hemorten så innebär det inga problem med nämndemannauppdraget Tre år har gått för Leif och Sisko Lindgren Ännu har de inte fått sin lagfart NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerad till Årets veteran I ett tidigare nummer av NÄMNDEMANNEN (2/2009) intervjuades Leif och Sisko Lindgren om hur lagfarten till deras sommarstuga på Värmdö kapades under våren 2008 av en bedragare. Fortfarande när detta skrives, september 2010, har makarna Lindgren ej fått tillbaka sin lagfart till sommarstugan. I den tidigare artikeln omtalades att bedragaren begärt återgång av en avkunnad s.k. tredskodom till makarna Lindgrens fördel dvs att de ägde lagfarten till sitt eget sommarhus. Återgången innebar att ärendet skulle behandlas i en ny rättegång. Detta skedde också och i en ny dom avkunnad förklarades att makarna Lindgren ägde bättre rätt till sin egen sommarstuga samt att externa rättegångskostnader skulle ersättas av bedragaren. Denne hade möjlighet att överklaga domen till Hovrätten senast Bedragaren överklagade domen samma dag som datum för överklagande skulle löpt ut. Vid kontakt med Hovrätten uppgav de att deras ambition var att avgöra frågan om prövningstillstånd inom 6 månader. Först 8,5 månader Geijer Hulteke är bosatt i Nybro. Under åren satt Geijer som nämndeman för Kammarrätten i Jönköping. Han har också varit verksam vid tingsrätten i Kalmar, där han varit med i olika omgångar. Han sitter nu enligt egen utsago där året ut. Bland mycket av det som Geijer varit engagerad i kan Leif och Sisko Lindgren har ännu ej fått sin lagfart. senare kom Hovrättens besked att bedragaren ej skulle få prövningstillstånd av sitt överklagande. Detta beslut har sedermera överklagats av bedragaren till Högsta Domstolen. När HD kan komma med ett beslut vet makarna Lindgren ej utan de måste leva med sin oro och ängslan och betala dryga kostnader med sina pensioner. Bedragaren har inga tillgångar av värde. I den samtidigt pågående polisutredningen om bedrägeriet kom en underrättelse om beslut att lägga ned förundersökningen. Orsaken skulle vara att det inte gick att bevisa att den misstänkte gjort sig skyldig till brott. Polisen har vid sina kontakter med makarna Lindgren mest förklarat att de inte hinner göra något i ärendet på grund av den höga arbetsbelastningen. Ärendestocken skulle då bestå av ca ärenden fördelat på 15 utredare. Prövningarna fortsätter alltså för makarna Lindgren och när de kan ta slut vet de ej. Det förfalskade köpebrevet var daterat och eventuellt kan deras helvete ta slut efter tre år av vånda och stor oro. De har inte kunnat belåna, sälja, överföra till sina barn eller vidtaga några andra åtgärder på sitt sommarhus innan lagfarten återfås. Vad som skulle hända med lagfarten och fastigheten om en eller båda makarna Lindgren skulle avlida vet de ej. Efter visst besvär har ma- nämnas, att han var med om att starta ett Ria-arbete i Nybro. Det innebar socialt arbete på kristen grund. Han var dess ordförande under 23 år. Under sin yrkesverksamma tid var Geijer Hulteke verksam som skolkurator i Nybro kommun. Ett omväxlande arbete som han hade under 31 år. 12

13 Prövningarna fortsätter alltså för makarna Lindgren och när de kan ta slut vet de ej. De har inte kunnat belåna, sälja eller vidtaga några andra åtgärder på sitt sommarhus innan lagfarten återfås. NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets veteran karna Lindgren lyckats få Skattemyndigheten att avstå från att driva in en reavinstskatt på ca kr på den fiktiva fastighetsförsäljningen som de av bedragaren och Inskrivningsmyndigheten blivit utsatta för. Lantmäteriet skickar omedelbart en felaktig underrättelse till Skatte myndigheten att en fastighetsförsäljning ägt rum, utan att kontrollera sakförhållandena. Den rådande oviljan samt inkompetens att vidtaga åtgärder är stor både hos Justitieministern samt Lantmäteriet, påpekar makarna Lindgren. Enkla åtgärder som att bevilja lagfart först efter att lagfartsavgiften inbetalts samt att innan lagfart beviljas först underrätta både tidigare samt ny lagfartsökande kostar litet och är enkelt att genomföra. I makarna Lindgrens fall har lagfartsavgiften ej inbetalts av bedragaren men trots detta korrigerar Lantmäteriet ej överföringen av lagfarten utan indrivningen av avgiften hanteras som NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerad till Årets föreningsmänniska ett inkassoärende medan överföringen av lagfarten skett mekaniskt utan närmare kontroll. Hur Justitieministern låter detta fortgå utan att göra något kan makarna Lindgren inte förstå. Att fortsätta med ett system som gör att i princip lagfarten till alla privata småhus i Sverige kan övertagas av bedragare är för makarna Lindgren helt obegripligt. Främst drabbas pensionärer och andra innehavare som ägt sina fastigheter under längre tid och hunnit amortera ned eller helt återbetala tidigare lån. På grund av ansvariga myndigheters inkompetens och ovilja att vidtaga nödvändiga åtgärder riskerar dessa kategorier av människor att drabbas mycket hårt och i likhet med makarna Lindgren få sina liv på äldre dagar förstört. I en Justitieministers uppgifter ingår att skydda rättssäkerheten och Lantmäteriet skall ha ett rättssäkerhet system för att hantera lagfarter men detta gäller tydligen ej för Beatrice Ask och Lantmäteriets chef säger makarna Lindgren besviket. Den av myndigheterna antagna förändringen från 1 okt 2010 om att sända ett besked i efterhand även till säljare av fastigheter där lagfartsansökan inkommer via privata ombud (ej auktoriserad mäklare eller bank) innebär ett slag i luften. Det kan närmast ses som ett hån när ett eventuellt besked kommer från Lantmäteriet att nu har vi hjälpt en bedragare med att få lagfarten till din fastighet. Allt jobb och kostnader med reavinstskatt,polisanmälan, samt civilrättsliga åtgärder för att få tillbaka lagfarten återstår men de får du sköta och bekosta själv. Enda skillnaden blir att Lantmäteriet helt med bortseende från krav på rättsäkerheten nu själva talar om att de hjälpt till att stjäla din lagfart, i stället för att som makarna Lindgren få höra det av en granne som sett det under Nya Grannar i en lokal gratistidning, avslutar makarna Lindgren. Margarethe Höglund är ordförande vid Nämndemannaföreningen vid Solna Tingsrätt. Av sina vänner i föreningen har hon nu blivit nominerad till Årets Nämndeman inom kategorin Årets Föreningsmänniska. Om henne säger de som nominerat Margarethe, att hon är en person vars fantastiska och oförtryteliga arbete tjänar som en ständig inspirationskälla för alla inom föreningen. Oaktat om det gäller styrelseledamöter eller medlem, finns hon alltid där med kunskap och vid behov stöd. Föreningen och dess verksamhet har aldrig fungerat bättre än under denna drivande ledning. Enligt definition betyder veteran erfaren person trotjänare, epitet som stämmer väl överens med Jan Bengtsson från Kalmar och hans gärningar inom rättsskipandet. Nämndeman som började tjänstgöra 1 januari 1977 i hovrätten. Jan Bengtsson startade då sin nämndemannabana och har således varit med från start. Han tjänstgör fortfarande i Göta Hovrätt och är inne på sitt 33:e år. Utöver nämndemannaskapet har Jan Bengtsson varit ledamot och sekreterare i Kalmar Ölands Nämndemannaförening under en period. Siv Nilsson är verksam inom Kristianstad, hon är föreningens kassör och varit nämndeman sedan Numera sitter Siv i valberedningen. Hon betonar att utbildning, fortbildning och studiebesök är sådant som stärker sammanhållningen inom föreningen. Under sin tid som nämndeman har hon varit verksam under sammanlagt fyra lagmän. Mycket har förändrats under min tid som nämndeman, påpekar Siv. Det har blivit mindre formellt under rättegångarna, vilket till en del beror på en viss föryngring av domarkår,advokater och åklagare men ny teknik bidrar också. 13

14 NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets veteran Alf Johansson, Nyköping, började sin tjänstgöring 1 januari besökte justitieminister Beatrice Ask Nyköping med anledning av hans 40 år som nämndeman. Dessförinnan hade Nyköpings nämndemän med förbundets hjälp firat honom med silvernålen. Bilden ovan har hans vänner skickat in till tidningen, den visar Alf i skogen som den jägare han också är. Nämndemannen i Kristianstad tingsrätt, Jan Lundahl. Jan har varit nämndeman sedan 1971 och är idag sekreterare i styrelsen. Han är en uppskattad medlem i styrelsen, känd för sina goda resonemang. Han har god förenings - vana. 14 BRYNOLF WENDT: Är svenskar ett räddhågat folk? Vi svenskar har blivit ett mesigt och räddhågat folk. Vår oro och ångest inför tillvaron är större än någonsin och vi lägger ner gigantiska belopp för att få lindring i våra plågor. Förra året kostade oss enbart larm- och säkerhetsutrustning 10 miljarder kronor. Detta skriver SJ:s kundtidning Kupé i augustinumret. Inslaget är intresseväckande och rymmer många bottnar. Två frågor ställer jag mig och på ingen kan det lämnas ett enkelt och entydigt svar. 1. Är det sant att dagens svenskar är mer räddhågsna än tidigare dagars? Att t ex dagens nämndemän skulle vara mer räddhågsna än 1950-talets? 2. Lägger vi ner för mycket pengar på våra trygghetsbehov och lägger vi pengarna på rätt saker? Är dagens nämndemän mesiga? Arten och sammansättningen och utfallet av rättsväsendets uppgifter ger en rätt bra bild av det sociala tillståndet i ett land. Så här i efterhand tycker jag att 1950-talet var en fridfull tid. Tron på Gud och på Djävulen och på Himmelen och på Helvetet och på Idén att man skulle göra rätt för sig var stark och levande och det rådande hyckleriet ett nödvändigt komplement. Tillståndet på kriminalrättens område kan allmänt beskrivas med Smålandspostens definition på en tjuv: En tjuv, sa tidningen, är en person som har så bråttom att på ett olagligt sätt komma över annans egendom att han inte hinner bilda aktiebolag. Tiden hade visserligen sina dramatiska händelser, de s k Berzeliekravallerna i Stockholm i början på 1950-talet t ex (jag ingick i polisinsatserna som ordningspolis) men den tiden hade ändå något av en slags Pippi Långstrumps-atmosfär över sig. Sverige var helt enkelt ett tryggt land att vara nämndeman i. Detta kan man emellertid inte säga om dagens land. En nämndeman kan inte längre utesluta en fet smäll ute på stan, en grundlös polisanmälan för något nesligt brott eller andra former av mer eller mindre allvarliga trakasserier för sitt uppdrags skull. Dagens riskmiljö En tredjedel av befolkningen undviker att vistas ute i skog och mark av oro för att bli utsatt för brott. Många människor vågar inte ens på dagtid gå ut ensamma i sitt eget bostadsområde. Och denna rädsla är inte grundlös. Bara under åren 2002 och 2003 inträffade följande skrämmande händelser där rena tillfälligheter avgjorde utgången. Varberg. En 26-åring dödar en somalier som offer åt asaguden Oden Mariestad. En 42-åring häller bensin över sin 72-åriga granne och tänder på Åkeshov. En 32-åring dödar en och skadar flera med ett järnspett i tro att offren är troll Stockholm. En 50-åring kör på order av högre makt en bil Västerlånggatan fram och kör ihjäl 2 och skadar 19 personer Stockholm. En 33-åring löper amok och försöker döda 2 äldre kvinnor med ett samurajsvärd Arvika. En 35-åring går fram till några lekande barn och hugger ihjäl en 5-årig flicka Stockholm. Vår utrikesminister Anna Lind mördas på NK Såsom en slags avslutning på denna skrämmande uppräkning: I somras dödade en 21-åring en 73-årig blomsterplockande kvinna i Halmstad därför att han tyckte att befolkningen behövde reduceras. Liksom i alla de här fallen är det också slumpen som utvalt offren i de senaste decenniernas alla fasansfulla terrordåd, varav giftgasattacken i Tokyos tunnelbana 1995 med tusentals döda och inflygningen i World Trade Center den 11 september 2001 med nästan döda och 90 miljarder dollar i ekonomiska skador väl är de hittills värsta. I sammanhanget bör nämnas att även ett avvärjt terrordåd kan betraktas som ett lyckat terrordåd eftersom skapandet av skräck är en av terrorismens grundidéer. Av-

15 värjandet av planerna på att spränga 10 passagerarplan över öppet hav (2006) är ett dystert exempel på den saken. Idén att skrämma vettet ur folk och därigenom få folk fogliga delar terrorismen för övrigt med den organiserade brottsligheten, som efter hand vuxit sig rejält stark i Sverige. Det hela blir ännu mera skrämmande genom att kontrollerna på våra flygplatser de intensifierades kraftigt efter den 11 september 2001 visar hur svårt det är att avslöja planerade illdåd. Terroristen Richard Reid, som för några år sedan försökte spränga ett transatlantiskt plan med sprängmedel som han hade i en sko är ett dystert exempel. Samhällsutvecklingen har lett till att dagens rättegångar allmänt sett blivit mera känslomässigt laddade än tidigare och därför också mera riskfyllda. Därför saknas det också fog för antagandet att dagens nämndemän skulle vara av en mesigare och mera räddhågsen sort än tidigare dagars. Dagens nämndemän gör en bra och behövlig samhällsinsats i en eländeskoncentrerad miljö, som inte är ofarlig, mot förmåner som är ganska så blygsamma och jag har inte hört talas om att någon nämndeman velat undanhålla sin medverkan i en rättegång på grund av rädsla. Risk och teknologi Hotbilderna i dagens högteknologiska Sverige skiljer sig högst väsentligt från 1950-talets. Hot- och riskutredningen har ingående belyst den saken i betänkandet Ett säkrare samhälle (SOU 1995:19). I den breddade hotbilden ingår sådana händelser som elavbrott, dammbrott, kemikalieolyckor, smitta, terrorism m m. Hot- och riskutredningen tillsattes för att skaffa myndigheterna bättre underlag för bedömningen av hot- och risker för människor och egendom inom myndigheternas respektive ansvarsområden. Att dagens medvetna svenskar lägger ner mycket energi och pengar för att så långt det är möjligt neutralisera den breddade hotbilden bör enligt min mening ses som ett samhällsintresse av vikt och inte som att våra dagars svenskar blivit mesigare och mera räddhågsna. Men däremot kan man med fog fråga sig vilken genomslagskraft Hot- och riskutredningens arbete fått ute i verkligheten och om de pengar som spenderas används på bästa sätt. Oförnuft styr riskanalys Så lyder rubriken av en alldeles lysande recension som professorn Marian Radetzki gjort av den amerikanske juristprofessorn Cass Sunsteins bok Risk and Reason. Safety, Law and the Environment och som finns intagen i Svenska Dagbladet den 13 augusti Att eliminera risk är en väldigt kostnadskrävande historia. Det riskförebyggande arbetet bör därför koncentreras på allvarliga risker där de förebyggande åtgärderna inte leder till välfärdssänkande ekonomiska orimligheter. Allt säkerhetsarbete bygger på en balans mellan kostnader och skydd. Konsten är att finna det smala och svåridentifierade området mellan vaksamhet och paranoia. Sunsteins bok innefattar en välunderbyggd och kritisk granskning av hurudana det amerikanska samhällets riskreducerande åtgärder är och hurudana de bör vara beskaffade. Sunstein framhåller tre grundläggande brister, nämligen felaktiga prioriteringar, val av onödigt kostsamma instrument och oförmåga eller ovilja att beakta de riskförebyggande åtgärdernas menliga sidoeffekter. Sunsteins kritik avser självfallet amerikanska förhållanden. Men Radetzki anser att kritiken i väsentliga delar är tillämplig även på svenska förhållanden. Jag delar Radetzkis uppfattning. Risker och rättegångar Hur bedöms egentligen de risker som hotar människor och egendom i samband med rättegångar och vilka åtgärder kan man tänka sig att vidta för skyddet av dessa och vilket avseende är man beredd att fästa vid menliga bieffekter av åtgärderna (= minskat förtroende för rättsväsendet) o s v. Nämndemännen och säkerhetsarbetet Nämndemännen är i hög grad beroende av hur säkerheten vid domstolarna fungerar. Deras samlade erfarenhet från skilda samhällsområden är betydande. Det är enligt min mening angeläget att nämndemännen (genom sina sammanslutningar) tar del i domstolarnas säkerhetsarbete. Brynolf Wendt Nämndeman i Halmstad tidigare åklagare, medarbetare i TV3:s Efterlyst NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN Nominerade till Årets veteran Ann-Mari Östling från Askersund har nominerats av vänner i föreningen till Årets Veteran. Ann- Mari har under sitt långa yrkesverksamma liv varit verksam som kamrer och fastighetsmäklare. Hon tog studenten 1958, var sedan verksam i Stockholm, Åkersberga och Vaxholm. Siv Bergholm från Solna Tingsrätt har nominerats till Årets Veteran. Om henne har de som nominerat henne skrivit till tidningen Nämndemannen, att Siv är en person med lång erfarenhet och som är en ständig källa till glädje. En person som med sin värme och sitt kunnande ständigt är beredd att göra en insats. 15

16 I SPALTERNA SEN SENAST Sexuellt utnyttjande på nätet Den största nätpedofilhärvan i Sverige håller på att avslöjas i Uppsala tingsrätt. En 33-årig man står åtalad för att ha tagit kontakt med minderåriga och tonåringar i syfte att via hot få dem att utföra sexuella aktiviteter framför sina webkameror. Mannen utgav sig för att vara en 14-årig flicka på nätverk såsom Bilddagboken och Snuttis. Efter att ha fått kontakt med flickorna tog han reda på deras hemadresser och kartlade deras familjer och vänner. 33-åringen hotade sedan att döda flickornas familjemedlemmar eller vänner om de inte poserade nakna eller utförde sexuella handlingar. I några fall har han till och med tvingat sina offer att hämta en granne för sexuella aktiviteter. Detta har mannen sparat på sin hårddisk och han åtalas nu för att ha utnyttjat ett rekordstort antal flickor på nätet. Utredningen och vissa delar av åtalet är sekretesstämplat. Åtalspunkterna är 65 stycken och mannen nekar till brott trots en gedigen teknisk bevisning. Hans försvar är att det har varit ett rollspel där flickorna frivilligt har deltagit. Mannen har tidigare blivit straffad för att ha utfört samma brott per telefon. NRF 30 ÅR Tullia von Sydow blickar tillbaka SÅ STARTADE VI NRF Tullia von Sydow var Nämndemännens Riksförbunds första ordförande. Det var också Tullia som kom på idén, att samla landets nämndemannaföreningar till ett riksförbund. - Vilken spännande tid det var, säger Tullia von Sydow när vi möter henne i hennes lägenhet i Fredhäll i Stockholm. Vi var några stycken som startade förbundet och fortfarande är det ett livfullt och aktivt förbund. En fantastisk utveckling och också väldigt glädjande. Vad få vet är att Nämdemännens Riksförbund är i hög grad ett resultat av en människas idé. Även om denna idé kom rätt i tiden vid rätt ögonblick, så kan man faktiskt inte ta ifrån Tullia von Sydow, att det var faktiskt hennes idé om att skapa ett slagkraftigt riksförbund av de nämndemannaföreningar som då fanns i landet. - I Sverige hade det etablerats före 1980 några föreningar vid landets olika domstolar, berättar Tullia von Sydow. Det var inte så att varje domstol i landet hade en nämndemannaförening men dessa fåtaliga lösa föreningar drev viss verksamhet. Och alla dessa var på ett vis hemlösa, de tillhörde inte en moderorganisation, vilket borde ha varit naturligt. - Det var i alla fall så jag resonerade, berättar Tullia. När vi därför möttes inom nämndemannaföreningen vid tingsrätten i Stockholm, föreslog jag, att det skulle bildas en rikstäckande organisation. Många inom föreningen gillade förslaget och Tullia von Sydow kom med idén till ett förbund. vi bestämde oss för att bjuda in nämndemän från landets samtliga tingsrätter till ett möte i Stockholm. Riksdagshuset Förutom Tullia von Sydow var också nämndemännen i Stockholm John Thörngren och Karl Åkerman drivande i denna fråga. Mötet, som kom att bli historiskt, arrangerades under hösten 1980 i riksdagshuset vid Sergels torg. Uppslutningen blev mycket stor, hit kom nämndemän från flertalet av Sveriges tingsrätter och intresset för att bilda ett riksförbund var uppenbart. - Det var i huvudsak nämndemän från landets tingsrätterna som kom till Stockholm, berättar Tullia von Sydow. För oss kändes det härligt att så många kom, det verkade som om idén om ett riksförbund låg rätt i tiden. Förberedelserna inför mötet hade varit många och långa. En var att etablera tidningen Nämndemannen. - Vad få tänker på är att tidningen Nämndemannen är äldre än förbundet, säger Tullia von Sydow. Vår första redaktör för tidningen var en driftig nämndeman som hette Brita Stille. Tidningen Nämndemannen etablerades 1977 och fyllde tre år när nämndemännen i riksdagshuset bestämde sig för att bilda ett förbund. - Tidningens existens hade nog haft viss betydelse för det stora intresset, säger Tullia von Sydow. Den fungerade tidigt som en samlad röst för oss nämndemän. Första förbundsstyrelsen Tullia von Sydow berättar om spännande dagar under hösten Det var en rolig tid och när förbundet bildades visste man ju inte något om förbundets livskraft. I den första förbundsstyrelsen ingick Tullia von Sydow tillsammans med John Thörngren och Karl Åkerman. Ordförande blev Tullia och detta uppdrag hade hon fram till Hennes efterträdare blev John Thörngren. - Vilket kändes självklart mycket naturligt, berättar Tullia. Det var ju han och jag tillsammans med Karl Åkerman som drivit på att NRF skulle etableras. Karl Åkerman var för övrigt förbundets förste kassör. Under denna tid skulle ock- Vad få vet är att Nämdemännens Riksförbund är i hög grad ett resultat av en människas idé. 16

17 så den första handledningen utarbetas. Det var Tullia von Sydow och John Thörngren stod för detta arbete. Stödet från Domstolsverket betydde mycket för att Nämndemännens Riksförbund skulle bildas. Tullia von Sydow berättar, att Domstolsverket såg ett värde i att samla landets nämndemannaföreningar i ett förbund. Samtalspartner - Med ett förbund fick verket en samtalspartner som representerade landets nämndemän, påpekar Tullia von Sydow. Detta var något mycket positivt. Tullia von Sydow säger, att hon tycker att hon avgick några år för tidigt från ordförandeposten i förbundet. - Men vid den tidpunkten ansågs detta som naturligt, berättar Tullia. Jag hade passerat de 65 och den allmänna uppfattningen var att man skulle lämna ett uppdrag som ordförande för ett stort förbund som NRF vid den åldern. Tullia fortsatte att hålla kontakten med förbundet. - För mig har NRF alltid varit en inspirationskälla, berättar Tullia. Förbundet har inte bara drivit på i en rad viktiga frågor av facklig karaktär. Förbundet representerar också något väldigt viktigt socialt. - Inom Nämndemännens Riksförbund får varje nämndeman i Sverige chansen till ett stort socialt kontaktnät. Förbundet har ju en rad verksamheter, regionalt och lokalt. Det ordnas utbildningar, konferenser och inte minst utbildningsresor. Tullia von Sydow berättar om spännande dagar under hösten 1980, de dagar när NRF bildades. Tullia von Sydow berättar att det var John Thörngrens idé om att NRF skulle arrangera utbildningsresor till utlandet. - Genast blev dessa resor väldigt uppskattade, berättar Tullia von Sydow. Intresset för dessa arrangemang är ju fortfarande väldigt stort. Riksdagsledamot Idag har Tullia lämnat många av sina uppdrag. Efter tiden som förbundsordförande inom nämndemännen, gjorde hon dock något remarkabelt. Tullia var nämligen under en period ledamot av Sveriges riksdag, och hon valdes in som riksdagens äldsta ledamot. Någonsin. - Under min period i riksdagen hann jag faktiskt fylla 80 år, berättar Tullia. Alla som känner Tullia von Sydow vet om att hon är en mycket mångsidig person. Ett av hennes mer tydliga karaktärsdrag är hennes kreativitet. - Jag tror att denna sida hos mig bidragit till min höga ålder, berättar Tullia. Att alltid blicka framåt med hopp om att lösa olika uppgifter på ett spännande och positivt sätt, det är kreativitet. Och den optimistiska sidan är viktig att äga hos en människa, om man vill leva ett vitalt och aktivt liv. Optimister har mer roligt. Vad är viktigt inom nämndemannarörelsen just nu? - Viktigt är att bredda rekryteringen av nämndemän i Sverige, säger Tullia. Det är viktigt att fler svenskar än dem som är medlemmar i de politiska partierna ska kunna väljas till nämndemän. - Hur det rent tekniskt ska gå till, det vet jag inte. Men om man breddar rörelsen, kan också detta kanske locka fler unga till att bli nämndemän. - Det är viktigt att fler unga blir nämndemän, men å andra sidan, äldre nämndemän har ju något som yngre inte har, nämligen god erfarenhet som oftast gett mycken klokskap och visdom. Och sådant behövs ju verkligen i våra domstolar. - Visserligen blir befolkningen äldre och äldre. Men det är viktigt att nämndemännen speglar befolkningens åldersstruktur i stort. Tullia var under en period ledamot av Sveriges riksdag, och hon valdes in som riksdagens äldsta ledamot. Någonsin. I SPALTERNA SEN SENAST Kameraövervakning minskar inte våldet Kameraövervakning minskar inte våldet men ökar känslan av trygghet. Det visar en utvärdering från Brå. Forskningen visar att kameraövervakning fungerar bäst för att minska planerade brott såsom stöld och skadegörelse. Men våld under helgnätterna är oftast inte planerade utan utförda av överförfriskade personer. När Landskrona satte upp kameror på de mest våldsutsatta platserna i innerstaden ökade våldsbrottsanmälningarna med 70 procent under det första året. Kamerorna har heller inte använts av polisen till att lösa några brott i någon större utsträckning. Men i intervjuer framkommer att nära hälften av de tillfrågade känner sig mer trygga och över en tredjedel att brottsligheten har gått ned sedan kamerorna sattes upp. 17

18 Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen Luleå tel: mobil: Leif Magnusson Soluddsstigen Vaxholm tel: mobil: Anita Jonsson Tunnbindareg Norrköping mobil: NRF:s arbetsutskott: Förbundsordförande Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Britt Winberg Lilla Bärby Örsundsbro tel: mobil: Förbundssekreterare Hans Båging Orkidévägen Trelleborg tel Förbundskassör Veronica Jonsson Bergsgatan Stockholm tel: mobil: Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION : telia.com Nytt från Domstolsverket Vill du ha hjälp med att forma föreningens hemsida? Om er förening ännu inte har en egen hem - sida, hör av er till oss så bistår vi med utformandet! Kostnadsfritt. Varje nämndemannaförening som är medlem i Nämndemännens Riksförbund har nu chansen att utan kostnad få detta stöd från förbundet. Ring Catarina Ingvarsson på för vidare information. Du kan även nå oss via vår mailadress, riksforbundet.nrf@telia.com. Det är viktigt att nämndemannakåren har en ålderssammansättning som i möjligaste mån sammanfaller med väljar - kåren. Det är angeläget att nämndemännen speglar befolkningen beträffande ålder, kön och etnisk tillhörighet. Det är också värdefullt att människor med olika bakgrund får möjlighet att både få insyn i rättsväsendet och kunna bidra med sin livserfarenhet. Så skrev Falu Nämndemannaförening i ett brev till alla partiers valberedningar inför valet i Falu kommun. Hur det gick vet jag inte i skrivande stund men förhoppningen var att kunna göra något åt åldersstrukturen i kåren. Våren 2006 antog Riksdagen ett antal lagändringar för att bland annat skapa en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren. Regeringen uttalade i lagstiftningsärendet (prop. 2005/06:180) att det inför val av nämndemän bör genomföras särskilda informationsinsatser i syfte att underlätta en bredare rekrytering. Domstolsverket har därefter på uppdrag av regeringen både genomfört och utvärderat särskilda insatser i samband med valet av nämndemän Domstolsverket har också kartlagt nämndemannakårens sammansättning (Domstolsverkets rapportserie 2007:2). Utvärderingen visar bland annat att sammansättningen när det gäller kön och etnisk bakgrund numera når upp till regeringens målsättning det vill säga att den speglar hur det ser ut i Sverige. Den låga andel yngre nämndemän motsvarar dock fortfarande inte befolkningens åldersstruktur. Mot bakgrund av det fick Domstolsverket i maj åter igen uppdrag av Justitiedepartementet att genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering med särskild vikt på en föryngring av kåren. Informationsinsatserna ska rikta sig mot såväl de nominerande organen som allmänheten. Informationsmaterialet till de nominerade och väljande organen ska både innehålla uppgifter om nämndemanna - kårens sammansättning och en uppmaning att aktivt försöka nå sådana grupper som är under - representerade. Domstolsverket ska även vända sig till allmänheten med information om vad nämndemannauppdraget innebär, vilka villkor som gäller för uppdraget, vilka grupper som är under - representerade i nämndemanna - kåren och hur man går tillväga för att anmäla intresse. Informationsinsatser kan lösa delar av utmaningen. I den kampanj som Domstolsverket genomför ligger fokus på kommunikation med respektive partis valberedning och med nuvarande nämndemän. För att hitta och nå fram till de yngre används framförallt webbkampanjer, både via våra politiska partiers webbplatser och Sveriges Domstolars egen webbplats Genom att bearbeta press med information om hur det faktiskt ser ut hoppas vi kunna nå ut till den breda allmänheten. Om vårt gemensamma arbete kommer att räcka för att nå målet en föryngring av nämndemannaföreningen återstår att se. Petra Thor Jonzon Informationschef, Domstolsverket Idag finns det ett antal föreningar i landet som har egen hemsida. Men dessa borde vara flera! NRF ställer därför upp för att påskynda processen att samtliga nämndemannaföreningar i Sverige så småningom kommer ha egen hemsida. Er förenings hemsida kommer bland annat vara möjlig att nå när besökaren går in på NRF:s egen stora hemsida. Så hör av er! Ring eller maila oss, allt i avsikt att er förening ska ha egen hemsida! 18

19 Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskattade Tidningen Nämndemannen, korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland Östergatan 14, Ängelholm. deltagare med rätt lösning. När du anger din adress, ange också Din lösning vill vi ha senast 31 oktober till var vi kan nå dig per telefon. Följande personer erhåller bokpriser för sina rätta svar i Korsordet 2/ Ulf Lundbäck, Finspång HANDLAS PÅ AUD- HUMBLA 2.Maud Eriksson, Luleå Bokpriserna kommer före utgivningen av Nämndemannen 1/2011 FLYGA OCH FARA ÄR THAI- LAND FÖR MÅNGA NUMERA HAR MÅNGA SMÅ HEMMA ÄR SA- LIGARE ÄN ATT TA? GYMNAS- TIK- REDSKAP VÄSKA SOM YNGRE URAN RÖNTGEN SKADA ÄR FISK- PUDDING- SMÖR SOM UPPNÅS SOM INTE SOM LAG EN Ö EN STÖRRE VÄRLD LITEN FLICKA TV-PRO- GRAM ÄR ORUST OCH TJÖRN UTFÖR- SÄLJER SIBIRISK FLOD ANVÄNDS INTE OFTA SOM ICKE DET FÖR ETT VARU- HUS ÄR RUINEN AV ETT HUS BLIR VÄG- GEN IBLAND FINARE BLOD- STOCK- NING UTTRÄDE FRÅN SCENEN SMETIG OCH KLETIG GLIDER MAN IN I VID PÅFART KANSKE EN PRINS JORD- FRÄS FÖRSTÄR- KER HÅL TITTA SOM DE DIMMA & LUFT- FÖRORE- NINGAR ÄR DET BÄSTA TING ENLIGT BISKOP THO- MAS 1439 FRI- MÄRKE LÅNG SJAL INTE LÅNG- SJAL GRÖNT PÅ KOPPAR ENSE IN KRAV PÅ PUBLIC SERVICE FICK NO- BELPRIS 1912 SOLO KAN STÅ FÖR ETT FYND KRIA SOM EN SAGA SLÅS PÅ BREV TILL HELENA PALIN- DROM MED SALO RÄCKER VAR FÖDD FRI FOTO- GRA- FERA BLIR RABATT FÖREMÅL FÖR SEGT VIRKE ENGHOLMS STARKT BEGÄR

20 BERT NYMAN, ÖSTERSUND NÄMNDEMAN AMATÖR- OCH HOBBYDOMARE? Återigen har i media framförts förslag på att förändra rekryteringen av nämndemän till de svenska domstolarna förslaget på domstolsplikt har aktualiserats. Nämndemän finns i tingsrätter, hovrätter, länsrätter och kammarrätter där de fungerar som lekmannadomare tillsammans med yrkesdomare. Nämndemannens uppgift är att fungera som garant för att avgöranden i domstol ligger i linje med den allmänna rättsuppfattningen i samhället. Detta gäller särskilt vid bedömningsfrågor, bevisvärdering och val av påföljd. I vissa media har man tydligen den uppfattningen att dessa dömande amatörer ytterst sällan har något verkligt inflytande. Sanningen är väl en helt annan. Vid omröstning väger nämndemannens röst lika tungt som yrkesdomarens. Vid lika röstetal fastställs den dom som är lindrigast för den åtalade. Systemet med nämndemän bidrar till att landets medborgare får insyn i domstolarnas verksamhet vilket är nog så viktigt samt bidrar till rättssäkerheten. I dag är det de politiska partierna som tillsätter nämndemännen. Varför skulle detta vara fel? Är man medlem i ett parti är man välkänd av exempelvis en valberedning. Deras uppgift är ju att få rätt man på rätt plats. Nämndemännen skall också representera samhället i stort vad det gäller kön, ålder, yrke samt att se till så att även invandrare/svenska medborgare finns representerade. En nämndeman skall också vara lämplig för uppdraget med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter. Nämndemannarollen är alltså ett viktigt uppdrag. Det är ett spännande, utvecklande och stimulerande uppdrag som också ställer stora krav på objektivitet, saklighet och stor koncentrationsförmåga. I och med att partiernas valberedningar nominerar nämndemännen, som sedan väljs av landstings- respektive kommunfullmäktige, har man redan där vetskap/ kännedom om en medlem uppfyller nämnda krav. I media kan man även ibland läsa att uppdraget som nämndeman är en avstjälpningsplats för gamla politiker som inte kommit så långt i sin politiska karriär. Dessutom är det, enligt media, mycket svårt att rekrytera nämndemän. Inget kan vara mer fel. Det brukar vara kö till nämndemannauppdraget. Man kan se det som en skola: Man lär sig något nytt varenda gång man tjänstgör. Nu anser vissa politiker och även vissa media att detta system är helt förkastligt och skall ersättas med en domstolsplikt för alla medborgare. Detta innebär att vem som helst skall kunna utses till nämndeman och att plikten att medverka skall vara stenhård. Förslaget innebär även att Nämndemannaförbundet och dess lokala föreningar har spelat ut sin roll. Eftersom man inte har något förtroendeuppdrag är det omöjligt att driva ett förbund som tillvaratar medlemmarnas intressen. Det går ju inte att få medlemmar i ett förbund när man överhuvudtaget inte vet om man skall tjänstgöra eller inte, för meningen kan väl inte vara att alla som omfattas av plikten också skall vara medlemmar. Det kommer även att få följden att det blir omöjligt att informera/utbilda nämndemännen. Nämndemannaföreningarna lägger idag ner stort arbete på att anordna föreläsningar/informationer, studiebesök mm för att nämndemännen skall hållas sig ajour med vad som händer inom rättsväsendet. Detta synes mig vara ett mycket märkligt förslag. Man skall alltså tvinga människor, kanske helt oengagerade, till att döma i t ex komplicerade mordrättegångar, vålds- och ekobrott m m. Kan detta kallas rättssäkerhet? Att välja nämndemän, enligt nuvarande system, är en viktig grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Bevara oss för en tvångsrekryterad domararmé! Bert Nyman Nämndeman vid Östersunds Tingsrätt Poliser får dåligt stöd vid brott Enbart var fjärde polis som vänt sig till domstol får någon brottsersättning utdömd. Av de som har fått ersättning utdömd måste en av sex poliser vända sig till Brottoffermyndigheten för att få ut ersättning. Totalt är det bara var tredje polis som utsätts för brott som får någon skadeståndsersättning. Hälften av poliserna anser också att de inte får tillräckligt stöd av arbetsgivaren. Det visar en ny undersökning från Polisförbundet. Jan Karlsen som är ordförande i Polisförbundet kräver att regeringen ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för brottsoffermyndigheten att överpröva ett domstolsbeslut. 20