Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2009

Transkript

1 Ure 2010:1 ISBN Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2009 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Ure som utges av Arbetsförmedlingen

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning...6 Resultat...6 Deltagare...6 Kostnader... 7 Inledning...9 Rapportdisposition PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD...11 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling...11 Regelverk...11 Deltagarna Resultat...15 Kostnader Arbetslivsinriktad rehabilitering...17 Regelverk...17 Deltagarna Resultat...20 Kostnader...22 Arbetsmarknadsutbildning...24 Yrkesinriktad utbildning...24 Regelverk...24 Deltagarna...26 Resultat...29 Kostnader Arbetspraktik Prova-på-platser Regelverk Deltagarna Utbildningsnivå...36 Kvarstående deltagare i genomsnitt per månad...36 Tid i program Resultat...38 Kostnader...40 Förberedande eller orienterande utbildning...42 Regelverk...42 Deltagarna...44 Resultat...46 Kostnader...48 Fördjupad kartläggning och vägledning...50 Regelverk...50 Deltagarna Kvarstående deltagare i fördjupad kartläggning och vägledning Tid i program Resultat Jobb- och utvecklingsgarantin... 56

4 Omfattning Samverkanspartner Regelverk Deltagarna Deltagare i garantin fördelade på insats...60 Jobb- och utvecklingsgarantins resultat Kostnader för jobb- och utvecklingsgarantin...62 Jobbgaranti för ungdomar...63 Regelverk...63 Deltagarna Resultat...66 Kostnader Start av näringsverksamhet...68 Regelverk...68 Deltagarna...70 Drygt deltagare i genomsnitt...71 Tid i program...71 Resultat Drygt fem av tio fortsatte med sin verksamhet Kostnader Arbetsmarknadspolitiska program ett jämförande perspektiv Resultat Kostnader ARBETE MED STÖD...83 Anställningsstöd...83 Regelverk...83 Förändringar inför Anställningsstödets utveckling över tiden...84 Deltagarna...85 Tid i program Resultat Kostnader...88 Instegsjobb...89 Regelverk...89 Deltagarna...90 Tid i program Resultat Kostnader...92 Lönebidrag...93 Regelverk...93 Anställda med lönebidrag Tid i insats Resultat Kostnader...99 Offentligt skyddat arbete Regelverk Anställda i offentligt skyddat arbete Socialmedicinskt funktionshinder vanligast

5 Successiv minskning av antalet deltagare Resultat Kostnader Trygghetsanställning Regelverk Regelverk för Anställda med trygghetsanställning Resultat Kostnader Utvecklingsanställning Regelverk Anställda med utvecklingsanställning Resultat Kostnader ÖVRIGA INSATSER Nystartsjobb Regelverk Deltagarna Kvarstående deltagare i nystartsjobb Tid i program Kostnader Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Regelverk Deltagarna Utbildningsnivån Resultat Kostnader Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Syfte Regelverk personer har fått stöd Kostnader Stöd till personligt biträde Regelverk personer erhöll stöd till personligt biträde Kostnader Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Regelverk Kostnader

6 Sida: 6 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Sammanfattning Resultat Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Mot bakgrund av att de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna har olika innehåll och målgrupper varierar dock andelen som går till arbete direkt efter den enskilda insatsen. Vissa insatser framför allt förberedande följs ofta av ett annat program. I denna rapport redovisas för samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser andelen som är i arbete 30, 90 och 180 dagar efter insatsen. Resultatet visar att de program som står arbetsmarknaden nära, såsom start av näringsverksamhet och instegsjobb i allmänhet uppvisar en hög andel i arbete vid dessa mättidpunkter. Även jobb- och utvecklingsgarantin uppvisar en hög andel till arbetet efter avslutat program. Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin lämnar i regel densamma genom att avstå från att stå till arbetsmarknadens förfogande eller genom att erhålla en anställning varför det höga resultatet för jobb- och utvecklingsgarantin inte är jämförbart med övriga program och insatser. För förberedande insatser, dvs. aktiviteter inom vägledning/platsförmedling och förberedande eller orienterande utbildning, var andelen i arbete relativt låg i förhållande till flera andra arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Förklaringen till detta är att det ofta är frågan om insatser för personer som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program. Deltagare Under 2009 deltog i genomsnitt per månad personer i program med aktivitetsstöd, vilket innebär en ökning med 41,3 procent eller personer jämfört med 2008.

7 Sida: 7 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Personer i program med aktivitetsstöd Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Den största ökningen av deltagare noteras i jobbgarantin för ungdomar. En ökning med personer i snitt per månad jämfört med I jobb och utvecklingsgarantin, det största programmet med aktivitetsstöd, deltog personer, personer fler på ett år. Arbete med stöd Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal personer som hade arbete med stöd uppgick till i genomsnitt per månad, vilket var en minskning med personer eller med 14,9 procent. Kostnader Det är viktigt att särskilja vilka kostnader som är förknippade med olika arbetsmarknadspolitiska program och insatser. För program som innebär arbete utgår ett anställningsstöd till arbetsgivaren när denne anställer en arbetslös. Vid övriga program utgår aktivitetsstöd till individen, vilket

8 Sida: 8 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 motsvarar den ersättning individen skulle ha fått vid arbetslöshet. Ibland utgår även vissa andra kostnader, exempelvis köpta utbildningar inom arbetsmarknadsutbildningen och för konsulter inom start av näringsverksamhet. Det tillkommer även mer- och kringkostnader i form av till exempel administration, investeringar och utbildningar. Styckkostnad Styckkostnaden, dvs. den genomsnittliga kostnaden per deltagare och månad, varierar för de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna. När det gäller anställningsstöden avser styckkostnaden den genomsnittliga subventionen till arbetsgivaren per person och månad. I styckkostnaden för övriga arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingår endast ersättning till deltagarna, bortsett från arbetsmarknadsutbildning och förberedande/orienterande utbildning. Där ingår även kostnaden för köp av utbildning I tabellen nedan redovisas total- och styckkostnader för program och insatser åren Program Totalkostnad (milj. kr) Styckkostnad (kronor) Arbetspraktik Arbetsmarknadsutbildning Förberedande eller orienterande utbildning Särskilt anställningsstöd Instegsjobb Start av näringsverksamhet Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar Arbetslivsinriktad rehabilitering Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Lönebidrag OSA Tryghetsanställning Utvecklingsanställning Inkl prova-på-plats och praktisk kompetensutveckling 2 Aktivitetsstöd eller anställningsstöd Totalkostnaden fördelat på respektive program/insats visar att det förekommer stora skillnader dem emellan. Totalkostnaden var högst för Jobb- och utvecklingsgarantin (7 708 miljoner kronor) under Den höga totalkostnaden för Jobb- och utvecklingsgarantin förklaras av det höga antalet deltagare i insatsen. I genomsnitt deltog drygt deltagare per månad i programmet. Lönebidragsanställningar hade en totalkostnad på miljoner kronor. Jobbgaranti för ungdomar (2 097 miljoner kronor), trygghetsanställning (1 526 miljoner kronor) och arbetsmarknadsutbildning (1526 miljoner kronor) redovisar relativt höga totalkostnader. Arbetsmarknadsutbildning hade den högsta styckkostnaden bland arbetsmarknadspolitiska program därefter följde föreberedande eller orienterande utbildning med respektive kronor per deltagare och månad.

9 Sida: 9 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Inledning Årsrapporten för arbetsmarknadspolitiska program och insatser har framtagits och publicerats av Arbetsförmedlingen sedan mitten av 90-talet. Syftet med rapporten är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska programmen, samt de större insatserna. Rapporten beskriver programmens syfte, innehåll, regelverk, deltagare, resultat och kostnader. De arbetsmarknadspolitiska programmen är tillsammans med platsförmedling och vägledning viktiga verktyg för att förbättra matchningen mellan de arbetssökande och de lediga platserna. Programmen ska öka kunskaperna hos de arbetssökande så att de får en starkare ställning på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att få ett arbete. Den arbetssökande behåller anknytningen till arbetsmarknaden, vilket minskar risken för långvarig arbetslöshet och utslagning. Förberedande insatser är främst till för dem som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program och för att underlätta den arbetssökandes val av arbete. Insatserna ska vara individuellt utformade, vägledande, rehabiliterande eller av orienterande karaktär. De arbetsmarknadspolitiska programmen ska även bidra till att de arbetssökande har de kunskaper som efterfrågas och därmed motverka arbetskraftsbrist, så kallade flaskhalsar, som ökar risken för inflation och hämmar tillväxten i ekonomin. Insatserna har både en fördelningspolitisk och en tillväxtpolitisk dimension och det är konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden som avgör behovet av programmen och hur de utformas. Det innebär att de kan förändras över tid. Programmen finansieras med anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga anpassas däremot främst till individens behov och styrs mindre av förändringar i konjunkturen. För att personer med funktionshinder garanterat ska få del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna finansieras dessa insatser av det särskilda ramanslaget Lönebidrag och Samhall mm. Under detta anslag finns bland annat program som lönebidrag, offentligt skyddat arbete, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och bidrag till Samhalls verksamhet. Personer med funktionshinder skall därutöver prioriteras inom ramen för de programmen/insatserna, som ingår i anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader.

10 Sida: 10 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Rapportdisposition Rapporten är uppbyggd av 20 olika avsnitt, som vart och ett behandlar ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en insats och ett sammanfattande avsnitt avseende arbetsmarknadspolitiska program. Varje avsnitt i denna rapport går att läsa fristående. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av resonemang och förklaringar måste göras. Avsikten är att rapporten ska kunna fungera som en referens- och uppslagsrapport i olika sammanhang. Inom Arbetsförmedlingens verksamhet urskiljs två stora grupper av arbetsmarknadsinsatser: Program med aktivitetsstöd och Arbete med stöd. Program som ingår i gruppen Program med aktivitetsstöd är: Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling Arbetsmarknadsinriktad rehabilitering Arbetsmarknadsutbildning Arbetspraktik Förberedande eller orienterande utbildning Fördjupad kartläggning och vägledning Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar Start av näringsverksamhet Program som ingår i gruppen Arbete med stöd är: Anställningsstöd Instegsjobb Lönebidrag Offentligt skyddat arbete Trygghetsanställning Utvecklingsanställning Utöver ovanstående redovisas särskilda insatser som: Nystartsjobb Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Varje avsnitt innehåller även gällande regelverk för respektive program och insats.

11 Sida: 11 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Förberedelse för ett arbete eller annat program Aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP) ingår i programmet förberedande insatser och tillkom i sin nuvarande utformning augusti Syftet med insatsen är att genom vägledning underlätta för den arbetssökande i sitt val av arbete eller utbildning. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Dessa aktiviteter kan komma ifråga före deltagande i annat arbetsmarknadspolitiskt program eller inför ett arbete. Aktiviteter enskilt och/eller i grupp Arbetsförmedlingen informerar de arbetssökande om förmedlingens olika servicevägar och tjänster. Syftet är att den arbetssökande ska känna till de verktyg och den service som erbjuds av Arbetsförmedlingen. Arbetssökande som behöver utveckla sina färdigheter i att söka arbete har möjlighet att inom ramen för insatsen få information och introduktion om servicen på Arbetsförmedlingens tjänster på Internet och få hjälp att förbättra sitt arbetssökande, gruppvis i jobbsökaraktiviteter eller enskilt. Vidare kan arbetssökande få stöd och information så att de kan göra ett övervägt yrkesval utifrån sina förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Aktiverande inslag av yrkesvägledning är ett stöd för att vidga perspektiven i en valsituation, t.ex. inför val av arbetsmarknadsutbildning. Förutom jobbsökaraktiviteter och vägledning kan studiebesök eller kortare arbetspraktik på företag ingå, dvs. inslag i vägledande syfte som avser att stärka sökande i sitt beslut om yrkesinriktning. Regelverk Regelverk för 2009 Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

12 Sida: 12 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor gällande 2009 Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktiviteter inom vägledning/platsförmedling från den dag han eller hon fyller 25 år. Unga funktionshindrade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatsen innan de fyllt 25 år. Under tiden i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av Försäkringskassan under förutsättning att deltagaren har lämnat en närvarorapport. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. En anvisning skall omfatta verksamhet på heltid under en bestämd tidsperiod. Anvisning får dock avse verksamhet på deltid under vissa förutsättningar. Tidsperioden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling är längst sex månader. Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid. Förändringar inför 2010 Inga. Information Faktabladet Förberedande insatser, finns på Arbetsförmedlingens webbplats:

13 Sida: 13 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Deltagarna Inflödet av nya deltagare Inflödet av nya deltagare i aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP) har ökat under 2009 (tabell 1) deltagare påbörjade en period i insatsen, vilket är en ökning med deltagare i förhållande till föregående år. Tabell 1. Personer som påbörjat aktiviteter inom vägledning och platsförmedling i antal och andel samt andel av kvarstående arbetslösa fördelat på män, kvinnor, ålder, utrikes födda, funktionshindrade och utbildningsnivå för 2009 Män Andel av Kvinnor Andel av Totalt Andel av Ålder Antal Andel arbetslösa Antal Andel arbetslösa Antal Andel arbetslösa -24 år 69 0,1 20,6 91 4,4 18, ,8 19, år 318 0,3 26, ,7 27, ,2 27, år 315 0,3 21, ,4 25, ,3 22, år 381 0,3 17, ,4 17, ,3 17, år 147 0,1 8, ,0 7, ,1 8,2 61- år 22 0,0 5,2 23 1,1 4,2 45 1,4 4,8 Summa Födelseland Utrikes födda ,5 29, ,8 31, ,6 30,6 Sverige ,5 70, ,2 68, ,4 69,4 Summa Funktionshindrade Ja ,7 8, ,4 9, ,4 9,2 Nej ,3 91, ,6 90, ,6 90,8 Summa Utbildningsnivå Förgymasial utbildning ,5 27, ,6 24, ,6 26,0 Gymnasium ,2 50, ,2 45, ,3 48,7 Eftergymnasial utb < 2 å 66 5,3 5, ,9 7, ,3 6,4 Högskola > 2 år ,0 16, ,3 22, ,8 19,0 Summa Utbildningsnivå Den genomsnittliga utbildningsnivån bland de nya deltagarna i AVP var i stort sett jämförbar med den hos samtliga arbetslösa. Övervägande del hade gymnasial (48,3 procent) eller förgymnasialutbildning (28,6 procent). Drygt 700 deltagare i snitt per månad i AVP Figur 1 redovisar omfattningen av antalet kvarstående deltagare i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling månadsvis från I genomsnitt kvarstod 712 personer per månad i insatsen under budgetåret 2009, vilket är en ökning med 94 deltagare per månad jämfört med året innan. Totala antalet deltagare, dvs. antalet personer som någon gång under året deltagit i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, uppgick till Kvarstående deltagare i ett program/insats vid månadens slut avser antalet unika individer som fanns i ett program/insats den sista dagen varje månad. Eftersom programperioderna oftast sträcker sig över flera månader redovisas istället det genomsnittliga antalet kvarstående programdeltagare under en viss period t.ex. ett år. Detta ger en god bild av programverksamhetens omfattning men skall inte förväxlas vare sig med det totala antalet programdeltagare eller med antalet unika individer som deltagit i program under en viss månad eller en viss period.

14 Sida: 14 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 personer under 2009 att jämföra med under Som framgår av figuren var antalet deltagare betydligt större för några år sedan då insatsen hade koppling till aktivitetsgarantin, som sedermera har avvecklats och ersatts av jobb- och utvecklingsgarantin. Figur Antal personer kvarstående i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling vid månadens slut Antal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tid i insats Den genomsnittliga tiden i AVP var 76 dagar under budgetåret 2009 vilket är en minskning med 193 dagar jämfört med budgetåret Den markanta minskningen i tid i insatsen beror främst på att de deltagare som tillhörde aktivitetsgarantin lämnade insatsen under Tabell 2. Genomsnittlig tid i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (AVP) uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) Tid i insats År M K T Totala antalet deltagare beräknas genom att antalet som finns i insatsen vid årets slut adderas med totala antalet som lämnat insatsen under året. Denna uppgift redovisas för respektive program/insats i föreliggande rapport. Den skall inte summeras för att få det totala antalet individer på årsbasis som någon gång deltagit i de arbetsmarknadspolitiska programmen eller insatser eftersom samma person kan ha avslutat två eller flera olika program/insatser under året. Vidare kan samma person ha deltagit i samma program/insats en eller fler gånger under året.

15 Sida: 15 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Resultat Andel i arbete efter avslutad insats I figur 2 redovisas andel i arbete 30, 90 respektive 180 dagar efter avslutad period i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling. Drygt 10 procent fick arbete 90 dagar efter avslutat AVP. Andelen i arbete förbättras något med söktiden. Huvuddelen av de som under 2009 avslutade AVP gick till annat program. Figur 2. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad period med aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Procent dagar 90 dagar 30 dagar Budgetår Resultat efter avslutat AVP delas i tabell 3 upp på kön samt på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppen arbete, arbetslösa, program och övriga enligt Af definition. Den kraftiga nedgången av andelen i arbete under de senaste åren kan sannolikt sättas i samband med det försämrade arbetsmarknadsläget och att insatsen fått en mer renodlat förberedande funktion. Det avspeglas i att de flesta av deltagarna övergick till ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, både efter 30, 90 och 180 dagar. 3 Årets resultat räknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden oktober året innan till september under året.

16 Tabell 3 Sida: 16 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Resultat 30, 90 och 180 dagar efter avslutad period med aktiviteter inom vägledning/platsförmedling 2009 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) 4 Nystatus Budgetår dagar 90 dagar 180 dagar M (%) K (%) T (%) M (%) K (%) T (%) M (%) K (%) T (%) Arbete 1,2&3 72 (9,2) 81 (6,6) 153 (7,6) 106 (13,7) 110 (8,7) 216 (10,6) 136 (16,9) 191 (14,7) 327 (15,5) -därav arbete utan stöd 1 40 (5,1) 50 (4,1) 90 (4,5) 53 (6,8) 58 (4,6) 111 (5,5) 56 (6,9) 67 (5,2) 123 (5,8) -därav arbete med stöd 2 24 (3,1) 24 (1,9) 48 (2,4) 38 (4,9) 37 (2,9) 75 (3,7) 60 (7,4) 83 (6,4) 143 (6,8) -därav nystartsjobb 3 8 (1,0) 7 (0,6) 15 (0,7) 15 (1,9) 15 (1,2) 30 (1,5) 20 (2,5) 41 (3,2) 61 (2,9) Arbetslösa (13,6) 112 (9,1) 218 (10,8) 102 (13,1) 129 (10,2) 231 (11,4) 114 (14,1) 117 (9,0) 231 (11,0) I annat program 405 (52,0) 739 (59,9) (56,8) 347 (44,7) 666 (52,9) (49,8) 292 (36,2) 583 (44,9) 875 (41,6) Övriga inskrivna (15,0) 166 (13,5) 283 (14,1) 112 (14,4) 154 (12,2) 266 (13,1) 106 (13,2) 119 (9,2) 225 (10,7) Övriga avaktualiserade 6 79 (10,1) 136 (11,0) 215 (10,7) 109 (14,0) 200 (15,9) 309 (15,2) 158 (19,6) 288 (22,2) 446 (21,2) Totalt Avser sökandekategori 21-23, 31, 35, 41 samt avaktualiseringsorsak Avser sökandekategori 38, 39, 42-44, 47-51, 53, 77, 78 samt avaktualiseringsorsak 4. 3 Avser sökandekategori 33, 36, Avser sökandekategori 11 samt Avser sökandekategori 14, 34, 84, 89 samt Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9. Kostnader Totalkostnad Den totala kostnaden för AVP utgörs av kostnader för aktivitetsstöd till deltagarna. Totalkostnaden beror dels på antalet deltagare per månad, dels på deltagarnas ersättningsnivå. Totalkostnaden för AVP minskade under 2009 jämfört med 2008 med 37 miljoner kronor och uppgick till 11 miljoner kronor (se tabell 4). Tabell 4. Utveckling av den totala kostnaden samt styckkostnaden d v s kostnaden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling under åren (löpande priser) År Totala kostnaden Styckkostnad i miljoner kronor aktivitetsstöd Kostnad per deltagare och månad. Styckkostnaden oförändrad Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, för AVP beräknades till kronor (aktivitetsstöd) för budgetåret 2009, vilket var i samma nivå som föregående år. 4 Årets resultat räknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden oktober året innan till september under året.

17 Sida: 17 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB) är ett program som främst riktar sig till arbetssökande som på grund av funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga eller andra skäl behöver extra stöd och hjälp för att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktad rehabilitering omfattar vanligen fördjupad kartläggning eller arbetsprövning för att bedöma en sökandes arbetsförmåga. Arbetsprövning och fördjupad kartläggning kan ske antingen ute på en arbetsplats eller på särskilda praktikplatser vid Arbetsförmedlingen. Regelverk Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2000:6) för tillämpning av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:20) om tillämpning av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) om handläggning av ärenden om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2006:9) om tillämpning av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Regler och ekonomiska villkor gällande 2009 Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till arbetslivsinriktad rehabilitering från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga funktionshindrade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatsen innan de fyllt 20 år. Under tiden i arbetslivsinriktad rehabilitering får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor

18 Sida: 18 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av Försäkringskassan under förutsättning att deltagaren lämnat närvarooch frånvarorapport till Försäkringskassan. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. Tidsperioden för arbetslivsinriktad rehabilitering är längst sex månader. Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid. Förändringar inför 2010 Från och med 2010 gäller att den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till arbetslivsinriktad rehabilitering från den dag han eller hon fyller 25 år. Unga funktionshindrade och de som deltar i jobbgarantin för ungdomar eller i arbetslivsintroduktionen kan få ta del av insatsen innan de fyllt 25 år. Information Faktabladet Förberedande insatser, finns på Arbetsförmedlingens webbplats:

19 Sida: 19 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Deltagarna Inflödet i insatsen ökade Under 2009 påbörjade personer en period med arbetslivsinriktad rehabilitering vilket var fler än under Kvinnor utgjorde 61 procent. De flesta fanns i åldersgruppen år (se tabell 1). Tabell 1. Personer som påbörjat arbetslivsinriktad rehabilitering i antal och andel samt andel av kvarstående arbetslösa fördelat på män, kvinnor, ålder, utrikes födda, funktionshindrade och utbildningsnivå för 2009 Män Andel av Kvinnor Andel av Totalt Andel av Ålder Antal Andel arbetslösa Antal Andel arbetslösa Antal Andel arbetslösa -24 år ,2 20, ,3 18, ,4 19, år ,0 26, ,4 27, ,8 27, år ,1 21, ,6 25, ,3 22, år ,0 17, ,3 17, ,0 17, år ,7 8, ,1 7, ,9 8,2 61- år 241 2,0 5, ,3 4, ,6 4,8 Summa ,0 100, ,0 100, ,0 100,0 Födelseland Utrikes födda ,6 29, ,3 31, ,6 30,6 Sverige ,4 70, ,7 68, ,4 69,4 Summa ,0 100, ,0 100, ,0 100,0 Funktionshindrade Ja ,4 8, ,7 9, ,5 9,2 Nej ,6 91, ,3 90, ,5 90,8 Summa ,0 100, ,0 100, ,0 100,0 Utbildningsnivå Förgymasial utbildning ,7 27, ,2 24, ,3 26,0 Gymnasium ,8 50, ,7 45, ,0 48,7 Eftergymnasial utb < 2 år 614 5,0 5, ,9 7, ,2 6,4 Högskola > 2 år ,5 16, ,2 22, ,6 19,0 Summa ,0 100, ,0 100, ,0 100,0 Utbildningsnivå bland nya deltagare Hälften av de nya deltagarna hade gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå och 30 procent hade högst förgymnasial utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgick till 20 procent. Utbildningsnivån bland de nya deltagarna i arbetslivsinriktad rehabilitering var något lägre än bland de arbetslösa. Utbildningsnivån var högre för kvinnor än för män. Andelen med eftergymnasial utbildning bland kvinnor var 23 procent medan motsvarande andel bland män var 15 procent. Majoriteten av deltagarna har funktionshinder Personer med funktionshinder utgjorde 73,4 procent av deltagarna i arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket är naturligt då insatsen i huvudsak riktar sig till denna grupp. Andel utrikes födda och ungdomar var lägre i arbetslivsinriktad rehabilitering än deras andel av de arbetslösa deltagare i snitt per månad Under 2009 ökade antal deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering med i genomsnitt per månad jämfört med I genomsnitt deltog personer i arbetslivsinriktad rehabilitering varje månad under år 2009 (se figur 1).

20 Sida: 20 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Figur 1. Antal personer kvarstående i arbetslivsinriktad rehabilitering vid månadens slut Antal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totala antalet deltagare, dvs. antalet personer som någon gång under året deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering, uppgick under 2009 till Motsvarande antal under föregående budgetår var Tid i insats I tabell 2 redovisas tid i insats från Tidsperioden för insatsen får uppgå till längst sex månader. Tiden i arbetslivsinriktad rehabilitering var i genomsnitt 110 dagar under 2009 och fördelar sig jämnt mellan könen. Tabell 2. Genomsnittlig tid i arbetslivsinriktad rehabilitering uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) Budgetår Tid i insats M K T Resultat Andel i arbete efter avslutad insats Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program eller insats är det mått som används i föreliggande rapport för att mäta resultatet av ett arbetsmarknadspolitiskt program/insats. Sannolikheten att få ett arbete 5 Totala antalet deltagare beräknas genom att antalet som finns i insatsen vid årets slut adderas med totala antalet som lämnat insatsen under året. Denna uppgift redovisas för respektive program/insats i föreliggande rapport. Den skall inte summeras för att få det totala antalet individer på årsbasis som någon gång deltagit i de arbetsmarknadspolitiska programmen eller insatser eftersom samma person kan ha avslutat två eller flera olika program/insatser under året. Vidare kan samma person ha deltagit i samma program/insats en eller flera gånger under året.

21 Sida: 21 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 efter avslutat program eller insats är inte bara beroende av konjunkturläget utan det är även viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Externa faktorer ligger utanför Arbetsförmedlingens kontroll (den ekonomiska utvecklingen i stort till exempel) medan interna faktorer ligger, helt eller delvis, inom Arbetsförmedlingens kontroll. Exempel på interna faktorer är kvaliteten på tjänsterna. Andel i arbete sjönk under 2009 Figur 2 visar hur stor andel av deltagarna som hade ett arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad period i arbetslivsinriktad rehabilitering under verksamhetsåren Efter 30 dagar hade 32 procent fått ett arbete, vilket ökade till 38 procent vid mätperioden 180 dagar efter avslutat program år Detta innebär en minskning jämfört med 2008 sannolikt beroende på det sämre konjunkturläget. Figur Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad rehabilitering dagar 90 dagar 30 dagar Procent Budgetår Arbete med stöd vanligt Resultat efter avslutad arbetslivsinriktad rehabilitering delas i tabell 3 upp på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppen arbete, arbetslösa, program och övriga enligt Arbetsförmedlingens definition. Andelen i arbete fördelat på kön visar att män fick arbete i något högre utsträckning än kvinnor. Av dem som fick arbete var det vanligt med en subventionerad anställning. Andelen funktionshindrade är hög i arbetslivsinriktad rehabilitering. För de 6 Årets resultat räknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden oktober året innan till september under året..

22 Sida: 22 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 funktionshindrade är lönebidrag ett sätt att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och långsiktigt kunna försörja sig själva utan stöd. Relativt många av deltagarna blev arbetslösa, 26,6 procent efter 30 dagar, 21,6 procent efter 90 dagar och 18,3 procent efter 180 dagar. Tabell 3. Resultat 30, 90 och 180 dagar efter arbetslivsinriktad rehabilitering för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) 7 Budgetår 2009 Nystatus 30 dagar 90 dagar 180 dagar M (%) K (%) T (%) M (%) K (%) T (%) M (%) K (%) T (%) Arbete 1,2& (35,7) (29,3) (32,0) (39,3) (33,8) (36,0) (41,4) (35,9) (38,1) -därav arbete utan stöd (6,2) 976 (7,6) (7,1) 580 (6,3) (8,7) (7,7) 626 (6,3) (8,8) (7,8) -därav arbete med stöd (24,7) (16,7) (20,0) (27,7) (19,3) (22,8) (29,3) (21,0) (24,4) -därav nystartsjobb (4,8) 633 (5,0) (4,9) 496 (5,4) 749 (5,7) (5,5) 573 (5,8) 878 (6,0) (5,9) Arbetslösa (25,7) (25,5) (25,6) (21,3) (21,9) (21,6) (18,2) (18,4) (18,3) I annat program 947 (10,7) (10,9) (10,8) (12,0) (11,2) (11,5) (14,3) (15,2) (14,8) Övriga inskrivna (19,8) (24,2) (22,4) (15,3) (17,7) (16,7) (11,8) (12,4) (12,2) Övriga avaktualiserade (8,0) (10,1) (9,2) (12,1) (15,5) (14,1) (14,3) (18,1) (16,6) Totalt Avser sökandekategori 21-23, 31, 35, 41 samt avaktualiseringsorsak Avser sökandekategori 38, 39, 42-44, 47-51, 53, 77, 78 samt avaktualiseringsorsak 4. 3 Avser sökandekategori 33,36,37. 4 Avser sökandekategori 11 samt Avser sökandekategori 14, 34, 84, 89 samt Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9. Kostnader Kostnaden för arbetslivsinriktad rehabilitering skiljer sig från kostnaden för flertalet arbetsmarknadspolitiska program och insatser på det sättet att den delvis bedrivs i egen regi (personal, lokaler och utrustning). Huvuddelen av tiden i arbetslivsinriktad rehabilitering tillbringar dock deltagaren på praktik eller i arbetsprövning. När personen arbetsprövar på någon arbetsplats kan hjälpmedel tillkomma. I de fall deltagaren genomgår en arbetspsykologisk utredning eller aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga tillkommer kostnader för detta utöver aktivitetsstödet. Totalkostnad I den totala kostnaden för arbetslivsinriktad rehabilitering ingår endast kostnader för aktivitetsstöd. Den totala kostnaden beror dels på antalet personer som deltar i insatsen, dels på deltagarnas ersättningsnivå, samt den genomsnittliga tiden i insatsen. Den totala kostnaden för arbetslivsinriktad rehabilitering minskade under 2009 och uppgick till 199 miljoner kronor, en minskning med 9 miljoner kronor jämfört med året innan. Vissa kostnader för utprovning av arbetstekniska hjälpmedel kan tillkomma utöver aktivitetsstöd. I de fall deltagaren genomgår en arbetspsykologisk utredning eller aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga tillkommer också kostnader för detta utöver aktivitetsstödet. 7 Årets resultat räknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden oktober året innan till september under året..

23 Sida: 23 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Genomsnittlig kostnad per deltagare Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, för arbetslivsinriktad rehabilitering sjönk med 600 kronor under 2009 och uppgick till kronor (se tabell 4). Tabell 4. Utveckling av den totala kostnaden för arbetslivsinriktad rehabilitering åren (löpande priser) År Totala kostnaden i miljoner kronor Aktivitetsstöd Kostnad per deltagare och månad.

24 Arbetsmarknadsutbildning Sida: 24 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Arbetsmarknadsutbildning (AUB) är en yrkesinriktad utbildning. Målet med arbetsmarknadsutbildning är att underlätta för den enskilde att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med efterfrågad kompetens. Vidare ska arbetsmarknadsutbildning motverka att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden. Idén är att arbetslösa erbjuds utbildning i yrken där det råder brist på arbetskraft i syfte att gynna tillväxten. Arbetsmarknadsutbildningen verkar stabiliseringspolitiskt, eftersom den motverkar inflationsdrivande löneökningar som beror på arbetskraftsbrist. Arbetsmarknadsutbildning fungerar även fördelningspolitiskt genom att den riktas mot personer med förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden. Yrkesinriktad utbildning Under 2000-talet har arbetsmarknadsutbildningen renodlats för att enbart omfatta yrkesinriktad utbildning. De yrkesinriktade utbildningarna är i nivå med gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar och i vissa fall även med högskolan. Yrkesinriktade grundutbildningar förekommer främst inom verkstads-, transport- och restaurangutbildningar. Förberedande utbildningar (allmänteoretiska, orienterande osv.) anordnas istället inom ramen för programmet förberedande insatser. Regelverk Regelverk för 2009 Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Förordning (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

25 Sida: 25 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor gällande 2009 Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till arbetsmarknadsutbildning från den dag han eller hon fyller 25 år. För unga med funktionshinder får anvisning ske även för personer som inte fyllt 25 år. Under tiden i arbetsmarknadsutbildning får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av Försäkringskassan under förutsättning att deltagaren har lämnat en närvarorapport. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med programmet. Tidsperioden för arbetsmarknadsutbildning är normalt längst sex månader. Dock skall anvisningen till arbetsmarknadsutbildning kunna gälla till dess att målet med utbildningen uppnås. Förändringar inför budgetåret 2010 Från och med 2010 får även de som tillhör målgruppen för instegsjobb anvisas även om de inte fyllt 25 år. Förändringar inför 2010 Inga. Information Faktabladet Arbetsmarknadsutbildning, finns på Arbetsförmedlingens webbplats:

26 Sida: 26 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 Deltagarna Inflödet av nya deltagare 8 minskade Totalt påbörjade nya deltagare arbetsmarknadsutbildning, AUB, under Antalet nya deltagare minskade i förhållande till föregående år med drygt personer. Männen utgjorde 77 procent och hade särskilt hög andel i åldersgruppen år, 70,2 procent. Andel män i arbetsmarknadsutbildning översteg deras andel av de arbetslösa som var 58 procent. Tabell 1 Personer som påbörjat arbetsmarknadsutbildning i antal och andel samt andel av kvarstående arbetslösa fördelat på män, kvinnor, ålder, utrikes födda, funktionshindrade och utbildningsnivå för 2009 Män Andel av Kvinnor Andel av Totalt Andel av Antal Andel arbetslösa Antal Andel arbetslösa Antal Andel arbetslösa Ålder -24 år 568 5,9 20, ,7 18, ,3 19, år ,5 26, ,1 27, ,2 27, år ,7 21, ,6 25, ,1 22, år ,3 17, ,7 17, ,9 17, år 491 5,1 8, ,5 7, ,9 8,2 61- år 56 0,6 5,2 13 0,4 4,2 69 0,5 4,8 Summa Födelseland Utrikes födda ,2 29, ,3 31, ,2 30,6 Sverige ,8 70, ,7 68, ,8 69,4 Summa Funktionshindrade Ja ,3 8, ,9 9, ,6 9,2 Nej ,7 91, ,1 90, ,4 90,8 Summa Utbildningsnivå Förgymasial utbildning ,4 27, ,7 24, ,0 26,0 Gymnasium ,0 50, ,6 45, ,2 48,7 Eftergymnasial utb < 2 år 641 6,6 5, ,0 7, ,7 6,4 Högskola > 2 år ,9 16, ,8 22, ,1 19,0 Summa Funktionshindrade och utrikes födda Funktionshindrade och utrikes födda är de grupperna som ska prioriteras i arbetsmarknadsutbildningen. Under verksamhetsåret 2009 var det en relativt stor andel utrikes födda - 34, 2 procent som påbörjat arbetsmarknadsutbildning. Funktionshindrade utgjorde 13,3 procent. Utbildningsbakgrund bland nya deltagare Drygt hälften eller 54 procent av de nya deltagarna i arbetsmarknadsutbildning hade högst gymnasial utbildning, 25 procent 8 Med nya deltagare avses antalet påbörjade programperioder under en viss tidsperiod. I de flesta fall finns endast en påbörjad programperiod per person och månad. När antalet nya deltagare i program redovisas för ett helt år kan det inträffa att en del personer kommer att räknas två eller fler gånger beroende på om de påbörjat ett program under mer än en av årets månader. Måttet skall således inte förväxlas med antalet unika individer som påbörjade ett eller flera program under året. Med nya deltagare här avses antalet påbörjade programperioder under ett år.

27 Sida: 27 av 136 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Årsrapport 2009 hade högst förgymnasial och 21 procent hade eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån bland nya deltagare i arbetsmarknadsutbildning fördelat på kön visar att andelen med eftergymnasial utbildning var högre bland kvinnor än män, 25 respektive 20 procent. Nya deltagare fördelat på utbildningsinriktning I tabell 2 redovisas de olika utbildningsinriktningarnas utveckling, uttryckt som andel av nya deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Utbildningar inom vård och omsorg fortsätter att minska något. Totalt påbörjade 7 procent av de nya deltagarna en utbildningsinriktning inom vård och omsorg under Även utbildningar inom bygg och anläggning minskar liksom maskinoperatörsarbete och kontor och lager. I stället ökar andelen inom transport, tillverkning, teknik och naturvetenskap samt restaurang. Utbildningsmixen anpassas till efterfrågan på arbetsmarknaden. Högst andel av de nya deltagarna återfanns i utbildningar inom tillverkning och hantverk, transport, maskinoperatörsarbete samt bygg och anläggning. Tabell 2. Andel nya deltagare i arbetsmarknadsutbildning fördelat på utbildningsinriktning för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) (andelar) Utbildningsinriktning 1 År M K T M K T M K T Datateknik (system/drift) Teknik/naturvetenskap Kultur/media Ekonomi/samhällsvetenskap Pedagogik Vård/omsorg Kontor/lager Kundservice Restaurang Bygg/anläggning Tillverkning/hantverk Maskinoperatörsarbete Transport Övriga utbildningar Totalt Utbildningsinriktning enligt Arbetsförmedlingens yrkesklassificering (SSYK96), som är en förfining av standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Män dominerar inom bygg/anläggning, datateknik, tillverkning/hantverk och transport För att tydliggöra relationen mellan män och kvinnor inom de olika yrkesinriktningarna åskådliggörs i tabell 3 mäns och kvinnors respektive andel av de olika utbildningsinriktningarna. Könsfördelningen inom arbetsmarknadsutbildningen avspeglar till stor del fortfarande mäns och kvinnors traditionella yrkes- och utbildningsval. Män dominerar inom utbildningsinriktningar som bygg/anläggning, tillverkning/hantverk och transport. Även inom, maskinoperatörsarbete och teknik/naturvetenskap är män överrepresenterade i förhållande till kvinnor. Kvinnor, å andra sidan, 3 2