Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Transkript

1 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Onsdag den 14 september 2016, klockan 15:00 * Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan Informationsärenden 2 Kommunens arbete kring trygghet i skolan 3 Verksamhetsplan för s brottsförebyggande råd 2017 KS-2016/ Uppdaterad aktivitetsplan 2016 KS-2015/ Information från kommunen Trygghetsdag 10 oktober 2016 Medborgardialog 10 oktober 2016 Höstens möten med trygghetsnätverken Trygghetsvandringarna 6 Information från polisen Beslutsärenden 7 Reseberättelse från studieresa kring brottsförebyggande arbete för förtroendevalda i s brottsförebyggande råd, Amsterdam, Holland, den 5-8 april 2016 KS-2016/

2 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 2 (2) 8 s brottsförebyggande råds remissvar - Idéburet offentligt partnerskap för brottofferjouren KS-2016/ Övriga frågor *Obs! Koalitionsgruppens förmöte startar kl. 14:30 i A-salen. den 7 september 2016 Christian Ottosson Ordförande Antonina Fedorova Sekreterare

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Linda Lindblom , linda.lindblom@huddinge.se brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för s brottsförebyggande råd 2017 s brottsförebyggande råd (HuBrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. HuBrå ska inom ramen för detta är att sprida kunskap inom ansvarsområdet. Rådet ska kartlägga problem och ta initiativ till insatser som idag inte genomförs. Uppdrag som ges, går via ordinarie mål- och budgetprocess. Rådet sammanträder fyra gånger om året. Utöver detta kan rådet delta i andra aktiveter som ordnas. I slutet av året skrivs en årsrapport som efter beslut om godkännande av rådet delges kommunstyrelsen. Uppföljning av aktiviteter liksom mått och indikatorer, följs upp i Hubrås verksamhetsberättelse. Mål Färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott. Färre kommuninvånare ska utsättas för brott. Uppföljning Mått Invånarnas betyg på hur de bedömer som en plats att leva och bo på med fokus på trygghet (index 1 100) Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Andel elever i årskurs nio som trivs bra i sitt bostadsområde Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde Antal grannsamverkansföreningar Andel personer som erhåller stöd av brottsofferjouren Elevers trygghet i skolan finns i verksamhetsplan för grundskolenämnden Våldsutsatta kvinnor som har haft kontakt med Kvinnofridsteamet - finns i verksamhetsplan för socialnämnden POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Våldsutövare som har haft kontakt med Kvinnofridsteamet - finns i verksamhetsplan för socialnämnden Trygghet och brottsförebyggande arbete I Mål och Budget 2017 anges att den offentliga miljön ska vara trygg och trivsam. Skadegörelse och nedskräpning ska åtgärdas effektivt med ett särskilt fokus på klotter. Belysning ska användas för att förstärka känslan av trivsel och trygghet i den offentliga miljön. Planering och utvecklingen av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska utföras i samarbete mellan nämnderna för att fånga upp relevant kunskap. För att ska kunna erbjuda en trivsam och trygg utemiljö i hela kommunen behöver denna verksamhet vara kostnadseffektiv oavsett vem som är utförare. I Mål och budget anges även att konceptet Tillsammans för Skogås ska utredans i avsikt att etablera detta som sommarjobb under Färre personer ska känna rädsla att utsättas för brott och färre brott ska begås. Samarbetet mellan kommunen, polisen, andra myndigheter och organisationer är av stor betydelse. Samverkan med föräldrar och civilsamhälle behöver utvecklas i alla kommundelar. Det anges även att skolan ska präglas av trygghet, arbetsro och ordning så att varje elev känner sig sedd. Förutom hög kvalitet på verksamheten är även trivsel och trygghet en viktig del för att få nöjda barn och elever. Varje förskola och skola ska arbeta efter en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Andelen elever som känner att de har minst en vuxen på skolan som de känner förtroende för ska öka. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Mobila team för barn och unga och barnahuset för barn som varit utsatta för våld är viktiga verksamheter liksom de sociala insatsgrupper som förbättrar samverkan kring ungdomar för att bryta en kriminell livsstil. Föräldrarna har ansvar över sina barns utveckling och välbefinnande; därför vill kommunen erbjuda stöd till fler föräldrar i syfte att stärka dem i sin föräldraroll.

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Det övergripande samarbete, Samkraft, som är en social investering i s barn och ungdomar ska vara förebyggande mot missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet. Målområden för Samkrafts arbete är ökad närvaro i skolan, förbättrad integration av nyanlända barn och ungdomar och minskat våld bland barn och ungdomar. Insatserna ska vända sig till barn och ungdomar som befinner sig i tidig risk samt konkret behandling. Utbildningsnämnderna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ska ha ett tydligt uppdrag att samverka i Samkraft tillsammans med lokalt polisområde i. Kommunen ska samordna de insatser som idag finns och vidareutveckla det förebyggande arbetet då utövandet av våld är ett stort samhällsproblem. Våldsbejakande extremism ska motverkas genom att fortsätta utveckla arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera radikalisering. brottsförebyggande råds prioriteringar utifrån Mål och budget Genomföra insatser utifrån lokal lägesbild och samverkansöverenskommelse Rådet ska aktivt följa det arbetet som sker kring lokal lägesbild och den samverkansöverenskommelse som skrivits mellan kommun, polis och brandförsvar. 2. Lokal samverkan Fyra trygghetsnätverk ska finnas och fungera väl. En trygghetsdag ska genomföras. Rådet ska prioritera stöd till nattvandring. Rådet ska stötta arbetet som görs kring lokal samverkan och utveckling vad gäller inbrott. 3. Ren och trygg utemiljö med fokus på klotter Rådet ska aktivt följa det arbetet som sker kring klotter. Rådet ska aktivt följa arbetet med att vidareutveckla konceptet Tillsammans för i hela kommunen. 4. Våld i nära relationer samt våldsförebyggande arbete

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Arbetet för de som utsatts för våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och behandling. Ett samordnat stöd till brottsutsatta ska erbjudas. Arbetet med att förebygga våld kan ge effekter på en rad olika områden kring jämställdhet, våld i nära relationer och trygghet. Utövandet av våld är ett stort samhällsproblem, både ekonomiskt och för hälsa och välbefinnande. Kommunen ska bli bättre på att samordna de insatser som idag finns och identifiera var det behöver eventuellt ytterligare insatser. Rådet ska följa dessa arbeten och bjuda in ansvariga för att få information. 5. Arbete mot organiserad brottslighet Rådet ska följa det arbete som görs genom att bjuda in ansvariga för att berätta om resultatet av den uppföljning som ska göras under våren En trygg skola och förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling Skolan ska präglas av trygghet, arbetsro och ordning så att varje elev känner sig sedd. Förutom hög kvalitet på verksamheten är även trivsel och trygghet en viktig del för att få nöjda barn och elever. Varje förskola och skola ska arbeta efter en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Andelen elever som känner att de har minst en vuxen på skolan som de känner förtroende för ska öka. Rådet ska följa det arbete som görs genom att bjuda in ansvariga för att berätta om arbetet. 7. Våldsbejakande extremism Rådet ska följa det arbete som görs och bjuda in en föreläsare på temat under Förebyggande arbete mot barn och unga Det övergripande samarbetet, Samkraft, är en social investering i s barn och ungdomar. Rådet ska följa det arbete som görs genom att bjuda in ansvariga för att berätta om arbetet. 9. Trygghetperspektiv i samhällsplaneringen Trygghet är ett av flera perspektiv som måst in i ett tidigt skede i samhällsbyggnadsprocessen och finnas med i alla olika skeden där trygghet som en naturlig del. Detta syns genom att trygghet finns med i översiktsplanen, övergripande strategier och planer 1 och genom att

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) analyser görs i alla detaljplaner. Information ges till mark- och fastighetsägare och exploatörer i bygglovs- och genomförandeskedet att trygghet ska beaktas i denna process. I all planering och genomförande av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska trygghet finnas med som ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till. Rådet ska följa det arbete som görs och bjuda in ansvariga för att berätta hur arbetet genomförs konkret i praktiken. 10. Övrigt Information om brott och brottsförebyggande arbete ska i kommuniceras ut via trygghetsbrev, på hemsidan, via Vårt samt i dialog med kommuninvånare på områdesdagar och likande aktiviteter. Utbildning i trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för rådet genomförs under året genom deltagande i Brottförebyggande rådets nationella utbildningsdagar samt genom möjlighet till deltagande på SKL:s trygghetsdagar. Ekonomi Aktivitet HuBrå:s Budget HuBrå: arvode och möten Grannstödsbilen Grannsamverkan med polisen, utbildningsdag Trygghetsdag och deltagande på områdesdagar Utbildning/konferenser Bidrag till nattvandring Totalt Som ex trafikstrategi, parkeringsprogram, program för offentlig miljö etc.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING AKTIVITETSPLAN 2017 DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Linda Lindblom , linda.lindblom@huddinge.se brottsförebyggande råd Plan för aktiviter och möten 2017, s brottsförebyggande råd Aktivitet Tid Plats Kommentar/Tema Beredningsmöte februari kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas brottsförebyggande råd, möte 1 februari 15:00 kommunhus A-salen VB 2016 Trygghetsnätverk Östra februari Skogås, Ungdom 142 Trygghetsnätverk Flemingsberg februari Flemingsberg Trygghetsnätverk Vårby mars Vårby Trygghetsnätverk Centrala mars Ev. folkets hus Råd för framtiden april Beredningsmöte maj kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas brottsförebyggande maj 15:00 kommunhus, POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING AKTIVITETSPLAN 2017 DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) råd, möte 2 A-salen dagarna Maj centrum Hubrås ledamöter deltar på områdesdag och pratar om rådet och trygghetsarbetet med polisen Trygghetsdag för hela kommunen juni Flemingsberg Beredningsmöte september kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas brottsförebyggande råd, möte 3 september 15:00 kommunhus A-salen VP 2017 utkast för diskussion Trygghetsnätverk Östra oktober Skogås, Ungdom 142 Trygghetsnätverk Flemingsberg oktober Flemingsberg Trygghetsnätverk Vårby oktober Vårby Trygghetsnätverk Centrala oktober Ev. folkets hus Grannsamverkanskväll november Sessionssalen Beredningsmöte november kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas brottsförebyggande råd, möte 4 december 15:00 kommunhus VP 2017

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING AKTIVITETSPLAN 2017 DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) A-salen Ändringshistorik Datum Kommentar

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KOMMUNIKATIONSPLAN 2017 DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Linda Lindblom , linda.lindblom@huddinge.se brottsförebyggande råd Kommunikationsplan för s brottsförebyggande råd 2017 Bakgrund kommun ska inom ramen för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet genomföra åtgårder och aktiviteter. Denna plan har särskilt fokus på s brottsförebyggande råds kommunikationsinsatser Mål med kommunikationen Målet med kommunikationen är att informera om insatser som görs för att öka den upplevda tryggheten i kommunen. Det övergripande målet för arbetet är att minska brottslighet och öka ryggheten. Målgrupper Boende i Anställda i kommun Föreningsaktiva Aktivitetsplan Se bilaga. Kommunikationsplan 2017 Målgrupp Aktivitet/kanal Mål med aktiviteten/innehåll Boende i kommunen Trygghetsbrev Beskriva aktuella saker som Anställda händer samt vad man själv kan göra Boende i Vårby och de som verkar i området Boende i Flemingsberg och de som verkar i området Trygghetsnätverk Facebook Vårby 143:s sida Södra sidan Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Att vidareutveckla lokal samverkan Att vidareutveckla lokal samverkan När Varje månad Februari Februari Ansvarig Linda Ordförande Polis Brandförsvar Linda Linda Boende i östra Trygghetsnätverk Att vidareutveckla lokal Februari Linda POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KOMMUNIKATIONSPLAN 2017 DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) och de som verkar i området Facebook Södra sidan samverkan Boende i Centrala och de som verkar i området Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Att vidareutveckla loka samverkan Boende i kommunen dagarna Presentera rådet och vad som görs med polisen Februari Maj Linda Linda samt hela rådet Boende i, föreningar Boende i Vårby och de som verkar i området Boende i Flemingsberg och de som verkar i området Boende i östra och de som verkar i området Trygghetsdag Trygghetsnätverk Facebook Vårby 143:s sida Södra sidan Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Sprida information om trygghetarbetet samt vara en mötesplats för samverkan Att vidareutveckla lokal samverkan Att vidareutveckla lokal samverkan Att vidareutveckla lokal samverkan juni Februari Februari Februari Linda Linda Linda Linda Boende i Centrala och de som verkar i området Boende i, föreningar Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Grannsamverkanskväll Att vidareutveckla loka samverkan Huskurage - vad kan grannar emellan göra Februari november Linda Linda

13 KOMMUNSTYRELSEN Aktivitetsplan 2016 DATUM 9 september 2015 Reviderad 2 februari 2016 DIARIENUMMER SIDA 1 (4) HANDLÄGGARE Linda Lindblom , linda.lindblom@huddinge.se s brottsförebyggande råd Plan för aktiviter och möten 2016, s brottsförebyggande råd Aktivitet Tid Plats Kommentar/Tema Beredningsmöte 1 februari kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas Skogås-Brå / Trygghetsnätverk Östra 9 februari Skogås, Ungdom 142 Workshop och vidareutveckling av nätverket brottsförebyggande råd, möte 1 10 februari 15:00 kommunhus A-salen VB 2015 Klotterpolicy tankar om innehåll och inriktning Information om fortsatta arbete mot våldsbejakande extremism Trygghetsnätverk Flemingsberg 19 februari Flemingsberg Uppsökande arbete mot ungdomar i, socialnämnden Workshop för uppstart av ett nätverk Trygghetsnätverk Vårby 14 mars Vårby Workshop och vidareutveckling av nätverket Trygghetsnätverk Centrala 31 mars Ev. folkets hus Workshop för uppstart av ett nätverk POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Administrativa avdelningen Sektionen för kvalitet och program HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH

14 KOMMUNSTYRELSEN Aktivitetsplan 2016 DATUM Reviderad 2 februari 2016 DIARIENUMMER SIDA 2 (4) Error! No text of specified style in document. Studieresa till Amsterdam april Holland; Amsterdam Samverkansavtal polis/kommun Råd för framtiden april Halmstad Samverkansavtal polis/kommun Trygghetsnätverk Östra 21 april Skogås Beredningsmöte 4 maj kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas brottsförebyggande råd, möte 2 18 maj 15:00 kommunhus, A-salen Våld i nära relation Presentation av studieresa samt konferens råd för framtiden dagarna 28 Maj centrum Synpunkter på utkast kring riktlinjer mot klotter samt riktlinjer mot våldsbejakande extremism Hubrås ledamöter deltar på områdesdag och pratar om rådet och trygghetsarbetet med polisen Trygghetsdag för hela kommunen 8 juni Flemingsberg Trygghet i den offentliga miljön Trygghetsnätverk Östra 21 september Ungdom142, Skogås Lokal lägesbild och insatser/aktiviter Beredningsmöte 7 september kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och

15 KOMMUNSTYRELSEN Aktivitetsplan 2016 DATUM Reviderad 2 februari 2016 DIARIENUMMER SIDA 3 (4) Error! No text of specified style in document. kommunpolis träffas brottsförebyggande råd, möte 3 14 september 15:00 kommunhus A-salen VP 2017 utkast för diskussion Våldsbejakande extremism - remiss Klotter - remiss IOP BoJ - remiss Trygg i skolan gymnasiet/våld i närarelation Trygghetsvandringarna Trygghetsnätverk Centrala Aug/sept C Medborgardialog; Lokal lägesbild Trygghetsnätverk Flemingsberg 20 sept Ungdzon, Flemingsgberg C Medborgardialog; Lokal lägesbild Trygghetsdag v oktober Folkes Trygghet i den fysiska offentliga miljön Lokal lägesbild och samverkansavtal Trygghetsnätverk Vårby Trygghetsnätverk Östra 17 oktober November/dec Arena 143, vårby Skogås Grannsamverkanskväll 17 november Sessionssalen Huskurage Beredningsmöte 23 november kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas

16 KOMMUNSTYRELSEN Aktivitetsplan 2016 DATUM Reviderad 2 februari 2016 DIARIENUMMER SIDA 4 (4) Error! No text of specified style in document. brottsförebyggande råd, möte 4 7 december 15:00 kommunhus A-salen VP 2017 Uppföljning av arbetet mot organiserad brottslighet Arbetet mot inbrott Utöver detta tillkommer möten för uppstart och utveckling av lokala nätverk i ytterligare 2 områden, 4 ggr/år. Ändringshistorik Datum Kommentar Uppdatering med nya datum/ll Uppdatering med nya aktiviteter och datum/lli Uppdatering med nya datum/lli

17 TRYGGHETSDAG Brottsförebyggande rådet bjuder in till kommuns trygghetsdag 10 oktober Trygg och säker offentlig miljö s brottsförebyggande råd anordnar årliga dagar kring trygghet. I år ligger dagen under demokratidagarna och handlar den om den offentliga miljön med fokus på trygghet. Målgruppen är anställda inom kommunen och polisen, fastighetägare, förtroendevalda samt föreningar och boende med intresse för frågan. Program Inledning Christian Ottosson, (C) kommunalråd Trygg och säker offentlig miljö Johan Wahlgren, Urban Utveckling & samhällsplanering AB Paus Belysning Ljusdesign Clara Fraenkel och Kaisa Sperling, White arkitekter Täbys arbete mot klotter- ett bra lokalt exempel Bo Hammerin Täby Hur kan vi förebygga våld i offentlig miljö Peter Svensson, Huskurage Avslutning Tid och plats 10 oktober , Folkes, Sjödalstorget 1 Anmälan senast 1 oktober via E-post trygghet@huddinge.se. Har du frågor? Kontakta Linda Lindblom på Varmt välkomna att delta! Christian Ottosson (C), ordförande i s brottsförebyggande råd

18 Denna sammanställning är gjord av Vilhelm Meyer Anteckningar från trygghetsvandring i Flemingsberg, Detta är en sammanställning från den andra träffen som genomförs inom trygghetsnätverket och utgick från Ung Zon Flempan, i Flemingsbergs centrum. Punkterna i protokollet är både upplevelser från trygghetsvandringen och deltagarnas tidigare erfarenheter från platserna vid olika tider på året och dygnet. Deltagarlista: Linda Lindblom, kommun Tove Dockson, boende Makoviö Dragich, boende Fahri Ineká, boende Bertil Cassel, boende Me Lina Shrader boende Malin Niklasson, Södertörns brandförsvarsförbund Isabelle Afrim, kommun Karin Viklund, kommun Månika Pettersson, Huge Åsa Schelin, Huge Anna-Maria Bergman, Murat Erdal, Ungzon Flempan, kommun Hasse Lindmark, boende Vilhelm Meyer, Urban Utveckling Utanför Ungzon - Det är mörkt utanför entrén, belysningen är otillräcklig. Det gör att man inte ser ut inifrån, men man ser in utifrån på kvällen vilket upplevs otryggt. Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

19 - Att platsen utanför Ungzon upplevs otrygg gör att en del tjejer inte går dit. - Det är mycket fimpar vid entrén. Möjligtvis skulle det bli lite bättre om askkoppen flyttades några meter närmare entrén. Gula gången + Gula gången är en viktig gångväg för området där det sker många möten. - Det är mörkt kvällstid, man behöver komma nära mötande för att se vem man möter. Lamporna ger ett gult sken men lyser inte upp tillräckligt. - Det körs bilar och parkeras bilar på gången. Eventuellt står besökare till två föreningar för en stor del av problemet. Detta bör undersökas och i så fall kommuniceras med föreningarna. - Det finns verksamhetslokaler längs Gula gången men skyltningen till dem är otydlig. - Det saknas generellt skyltning mot järnvägen, centrum etc. - Det finns platser längs gula gången där vegetation skymmer sikten. - Det finns privata uteplatser som vetter mot Gula gången, en del av dem är dåligt skötta. Vilka krav som ställs på skötsel av uteplats, vilken dialog som förs med hyresgästerna och hur kraven kontrolleras bör undersökas. Annerstaskolan - På en del av skolgården, i delen närmast Flemingsbergsparken säljs det narkotika. Flemingsbergsparken UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

20 + Parken upplevs trevlig. Vid trygghetsvandringen var det många barn som lekte där. + Parken ska få en ny entré, vilket bedöms bli en förbättring av parken. - Av barnen i parken var majoriteten killar, frågan varför inte fler tjejer vistades där ställdes men kunde inte besvaras. - Det finns en stor sandbehållare och betongkonstruktion intill parken, vid Annerstaskolan, som upplevs förfulande intill parken. - Gungställningen saknar gungor. - En synpunkt som framkom under vandringen var att parken vänder sig till barn och inte direkt till vuxna. En plats för vuxna önskas i parken. - Det saknas sittplatser med bänkar. - Gångvägen från Flemingsbergsparken ned mot Terapivägen är mycket ojämn pga. rötter och stenar i gångbanan. Terapivägen + På en del bostadsgårdar är det fint iordninggjort med planteringar. Nedgången till parkeringshuset vid Terapivägen 4 är bra utformad för trygghetsupplevelsen, den är helt genomsiktlig så man har bra uppsikt. - Vid Terapivägen 18 B pågår en renovering, brandfarligt material ligger utanför en lägenhet i anslutning till byggnaden vilket utgör en brandrisk. - Det finns hål i asfalten på gångbanan. UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

21 - Parabolantenner sitter felaktigt monterande, hängande utanpå fasaden rakt ovan för gångvägen vilket utgör en risk. - Vid Terapivägen 4 H har en hyresgäst helt byggt in uteplatsen med ett högt staket. Det är en risk ur brandsynpunkt och saknar troligtvis bygglov. - Det är problem med biltrafik och parkerade bilar på gångvägen och bostadsgården. - Under bostadsgården ligger ett parkeringsgarage. Garaget är i första hand till för boende men eftersom det även finns gästparkering är garaget olåst. Eftersom det är olåst är det ibland problem med obehöriga personer i garaget. Eventuellt kan garaget låsas och gästparkeringen flyttas eller upphöra. - Det finns en förskola i ett av bostadshusen. Förskolans uteplats ser ut som en vanlig bostadsgård och entrén till förskolan är otydlig. Eftersom det körs en del otillåten biltrafik på gårdarna är det en risk att bilar blir en fara vid hämtning och lämning vid förskolan. - Trafikhindren in i området är skadade och borttagna. Bilar kör otillåtet i området och står parkerade otillåtet under trygghetsvandringen. Ortopedvägen Ett förslag som dyker upp på vandringen är att bergväggen vid Ortopedvägen ska lysas upp. Diagnosvägen Inga synpunkter nämndes för Diagnosvägen. UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

22 Röntgenvägen Centrum + Det är mycket liv och rörelse i centrum under trygghetsvandringen. - Rulltrappan utanför centrum är ofta ur funktion. Det beror ofta på att någon tryckt på nödstopp vilket är ett stort problem för vissa. På rulltrappan står det att felanmälan görs på och det går att ringa dygnet runt. Det går även att ringa för hjälp att starta rulltrappan. Mötesplatsen säger att de kan starta igång den om de bara får en nyckel så slipper väktarna komma. - En deltagare berättar att hon är rädd för ungdomar och uteliggare på platsen nattetid. - Den centrala platsen utanför centrum används enbart som parkeringsplats. - Det är otydligt hur gående ska röra sig för att gå över gatan mot bussen och sjukhuset. - Parkeringsplatsen är rörig, kan det inte vara ett torg istället? UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

23 Trygghetsvandring: (Flemingsbergsdalen) Datum: 22 augusti 2016 Tid: 17:30-20:00 Deltagarlista: Namn Linda Lindblom Signe Wernberg Anders Degerstedt Erik Hernkvist Karl Forsberg Emma Stenholm Magnus Ekström Månika Pettersson Åsa Schelin Adam Teker Daniel Eidhagen Magnus Lindgren Jonas Lindberg kommun kommun Skanska Skanska Polisen MTR HEBA Fastighets AB Huge Huge Tillsammans för orten Tillsammans för orten Tryggare Sverige Tryggare Sverige Organisation Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

24 INLEDNING Det var en bra uppslutning med representanter från många olika intressenter. Kvällen inleddes med samling i Skanskas lokaler där deltagarna presenterade sig själva och Magnus Lindgren från Stiftelsen Tryggare Sverige sen höll en liten föreläsning om trygghet och vikten av att definiera och operationalisera begreppet för att veta vad som påverkar tryggheten och för att kunna mäta resultat av de insatser man gör för att öka den. Innan vi gick ut, så fick alla deltagare chans att ge sin syn på område och på vad de hade för förhoppningar med kvällens möte/vandring. Det framkom att man från många håll både jobbade ur ett längre perspektiv (år) och med hur situationen just nu, och att fokus idag skulle ligga på hur situation var här och nu. - Hur ser det ut utanför staketet? Skanska som ansvarar för större delen av området uttryckte att innanför staketen till deras områden så hade man bra koll på läget, men man ville förvissa sig om att människor kunde passera deras arbetsplats på ett både tryggt och säkert sätt. Kommunrepresentanter lyfte fram att man den 10 oktober ha en trygghetsdag. Polisen informerade om att området var ganska lugnt, i närområdet så var det framförallt västra Flemingsberg som stack ut negativt, med bland annat organiserad brottslighet. Det beskrivs som en tydlig gräns mellan olika områden, med den socioekonomiska skillnaden som en tydlig faktor. Det diskuterades om vikten av att försöka minska skillnaden och bygga ihop hela området till en stad och lyfta de områden som hade sämst rykten. Viktigt i sammanhanget var att både jobba med sociala insatser samt genom planering av verksamheter, platser och funktioner i området se till att få människor från olika områden att börja umgås naturligt. Rutt för vandringen: Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

25 Protokoll: Plats Beskrivning Vandringen startade utanför den nedre norra utgången från Flemingsbergs pendeltågsstation. Det känns som man har kommit fel Jag skulle inte gå här, man känner sig instängd Det är ingen som går här nere när det är mörkt Läskigt med cyklar som kommer fort, det borde finnas en uppdelning av vägen Det är ofta folktomt här, det är enstaka som man möter även på tider då folk ska till och från jobb och skola 1 Platsen saknar belysning, det finns inte en enda lampa varken längs den väg som leder mot infartsparkeringen eller den som löper parallellt med stationen åt andra hållet. (finns några lampor i anslutning till utgången på stationen) Information framkom om att belysningen från stationsområdet till viss del gav ljus även åt resten av området när det blev mörkt. (Vandringen utfördes innan lampor hade hunnit tändas i området) Det finns klotter i anslutning till utgången samt på det plank som Skanska har satt upp. Det saknas även papperskorgar och området upplevs som skräpigt. Växtligheten är inte omskött och en stor nyponbuske blockerar sikten och möjlighet till att överblicka vägen och förutse vad som väntar. Det var viss otydlighet över vart gränserna går när det gäller förvaltningen mellan Trafikförvaltningen (SL), kommunen och Skanska. Det finns skyltar som visar vägen till olika platser/funktioner (vilket är bra) men vissa skyltar var skadade Poli samt att den största skylten som hänvisade gående och cyklister åt höger skapar viss förvirring då det är bilder på gående och cyklar på samtliga bilder som pekar åt vänster också. Det saknas i stor utsträckning social kontroll på platsen, framförallt på den sträcka av vägen som går mot infartsparkeringen. Det är ett plank och vepor som blockerar möjlighet för social kontroll från byggarbetsplatsen. Åt det andra hållet finns viss social kontroll från stationens plattform, dock saknas det från andra hållet där det dominerande ICA-Huset saknar fönster mot platsen. Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

26 Vid nedklottrat plank. Gruppen noterade att det även här saknas belysning, papperskorgar och att förvaltningen brister i form av skadegörelsen som inte åtgärdats, skräp som ligger kastat i diket och växtlighet som inte är välskött. En diskussion om eventuell utsmyckning av väggen eller andra aktiviteter som kan dra en större mix av människor till platsen startade där det lyftes upp allt från muralmålningar till Pokemon stopp och att engagera gamla gubbar som är intresserade av byggen eller få ungdomar i trakten att hjälpa till kring och i viss mån på bygget. 2 Frågan om det inte går att ta bort träplanket för att öka den sociala kontrollen kom upp, och förklaringen till att väggen var uppsatt landade i att det bodde folk i husvagnar på andra sidan inne på byggarbetsplatsen som var rädd att bli utsatt för skadegörelse. Ett tips på ett sätt att visa att någon tar hand om platsen var att man skulle ställa upp en stor blomkruka (då ser man att någon är där och tar hand om den) På väg mot stop tre gjorde vi ett kort stopp utanför entrén till byggarbetsplatsen där det påpekades att det var mycket fimpar på marken. Skanska har precis satt upp askkopp, men eftersom marken är full av fimpar så verkar de som röker inte vara så intresserade av att använda den. Vi fick även se att bristen på papperskorgar gjort att någon använt askkoppen som papperskorg och lagt bananskal på den. Vägen som går längs med infartsparkeringen och diket, som är ett alternativ för de som vill ta sig till tåget från området som ligger utanför. Här fanns det lampor längs med vägen, som dock ej hade hunnit tändas. 3 Det dike som går parallellt med vägen är igenvuxet och snårigt, och skulle behövas fräschas till. Detsamma gäller den andra sidan av vägen där ogräs och tistlar har tagit över och är på väg in på själva vägen. Även en del sprickor i asfalten. Den sociala kontrollen på platsen är dålig, framförallt på kvällen när byggarbetsplatsen är stängd. Där vägen slutar är skyltningen otydlig och för den oinvigde kan det vara svårt att veta vart man ska ta vägen. Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

27 Trafikplats och även en plats som passeras när man går mot tågstation via det andra alternativet. Otydlig märkning, både vad gäller skyltning samt vägmarkeringar. Vilket kan leda till att bilar kör fel och till viss del gör så att gående riskerar hämna på vägbanan. Platsen känns planerad utifrån bilarnas perspektiv snarare än ur de gåendes eller cyklisternas perspektiv. 4 Det lyftes även fram problem kring att platsen inte är anpassad/lämplig för personer med vissa funktionsnedsättningar. Belysningen är anpassad efter biltrafiken. Vi stannade även till och blickade ut över en annan del av bygget där det i sammanhanget lyftes att det var viktigt att det fanns platser som blev naturliga mötesplatser samt platser för barn i området också, om man ville få en bra mix av människor på platsen. SAMMANFATTNING Efter vandringen återsamlades deltagarna i Skanskas lokaler för en genomgång av vandringen och för att se vad nästa steg skulle bli. Det som framkom i diskussion var framförallt att innan man började vidta individuella punktinsatser från de olika intressenterna så fanns det två huvudspår. 1: Stänga igen den nya vägen och eventuellt utgången från pendeltåget och leda om de gående, och cyklister till den övre ingången av stationen 2: Åtgärda de befintliga vägarna Dessa förslag gick inte att ta något beslut kring på sittande möte utan de behövde stämmas av internt först hos intressenterna och efter det är gjort föreslogs att ett nytt möte skulle sammankallas med de berörda parterna. Sammankallande för det nya mötet är Skanska och kommunen. Beroende på vilket huvudspår man väljer att följa så ser åtgärderna olika ut. Det finns dock ett par punkter som bör beaktas oavsett val. Belysning: Viktigt att belysning finns, fungerar och är utformade på ett sätt som är anpassat efter de gående/cyklande. Förvaltning: Ta fram tydliga ansvarsområden för förvaltningen. Tillse att växlighet sköts om eller tas bort, skräp tas bort (papperskorgar sätts upp), Skadegörelse saneras/lagas. Även viktigt att man tar beslut om hur tillsyn av området för att upptäcka brister ska ske, av vem och när. Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

28 Social kontroll: Underlätta för den informella sociala kontrollen genom att skapa insyn till och från platser (planket) samt arbeta med att öka mixen av människor och i det fall där möjlighet saknas den formella kontrollen i form av polis, väktare eller vandrare finns på platsen. Mix av människor/funktioner: Undersök möjligheter för att få området mer befolkat. Tydlighet/Information: Se till att skyltar tas om hand och fler sätts upp där det saknas för att tydliggöra var man förväntas röra sig och vad som är offentligt och privat. Arbeta med att sprida information om vad som pågår i området med hjälp av informationsskyltar gärna med tidsplaner. Samverkan: Se till att involvera både lokalsamhälle och näringsliv i trygghetsabetet i området. Bilder från vandringen Klotter vid ingång till stationen Sprayburkar kastade i dike Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

29 Skyltar utanför tågstationen Brist på soptunnor Trafikplats för bilar Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

30 Felparkerade 2 Igenbommat sopnedkast och skräp Rent och snyggt och bra information Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

31 Diskussion om förvaltning, belysning och social kontroll Bortom nyponbusken finns en väg? Soptunna/askkopp? Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

32 Mycket byggande på gång, en naturlig mötesplats? Skadegörelse Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

33 Klotter Klotter vid stationen Nyponbusken från andra sidan Trygghetsvandring i Flemingsbergsdalen

34 uppd. 30/6 Anteckningar från trygghetsvandring i centrala Skogås, Detta är den andra trygghetsvandringen som genomförs i området. Den förra genomfördes 2012 och detta är den första inom ramen för det ombildade trygghetsnätverket Östra. Trygghetsvandringen utgick från Svenska kyrkans lokaler vid Skogås torg. De åtgärdsförslag som ska tas fram i och med trygghetsvandringen i Skogås ligger till grund för fortsatt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet samt för planer, riktlinjer och strategier och åtgärder i den offentliga fysiska miljön. På höstmötet ska en dialog föras om vilka insatser som kan genomföras, av vem och när samt hur uppföljning ska ske. Den valda rutten för trygghetsvandringen baseras på underlag från trygghetsundersökningar och brottsstatistik. Deltagarlista: Linda Lindblom, kommun Åsa Schelin, Huge Fastigheter Monika Petterson, Huge Fastigheter Martin Ovelius, Drevvikenpartiet Maria Eksmyr, Svenska Kyrkan Mikael Lepistö, Familjen 142 Malin Niklasson, Brandförsvaret Hyresgästföreningen Grannstödsbilen Christian Ottosson, Centerpartiet Daniel Nilsson, Urban Utveckling Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

35 Torget Positivt (bör förstärkas) + + Välanvänd mötesplats + Bänkar/sittplatser + Kvällscafé som ordnas av kyrkan under sommaren + Scenen + Uppsikt från boende på Kullstigen + Familjen 142-lokalen (är belyst nattetid) + Thaikiosken + Torgförsäljaren Negativt (bör åtgärdas) - - Avsaknad av blommor/växter - Fontänen avstängd pga. att folk häller i tvål - Avsaknad av belysning på kyrkans fasad - Scenen (vad används den till och när?) - Närhet till bostadshus? - Brist på ordnade aktiviteter? - Tidvis stökig miljö Hur kan torget bli en positivare mötesplats för många olika grupper? UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

36 Kullstigen + Elektroniskt låssystem till entréportar + Väldoftande träd och buskar - Böjt cykelställ vid gaveln av huset mot centrumbyggnaden - Lösa stenar runt träden vid gaveln mot centrumbyggnaden - Ett träd saknas vid gaveln av huset mot centrumbyggnaden - Klotter på sopkärl i anslutning till bostadshuset - Övervuxen altan på innergården - Innergården är undanskymd plats för anlagda bränder och är en samlingsplats för ungdomar som bidrar till hotfull och stökig miljö för de boende i huset - Ojämnheter och hål i asfalten längs gångvägen mot Vretskolan - Bilspår längs gångvägen (behov av vägbommar?) - Klotter på gatlyktor, klippor och elskåp - Skräpigt och klotter vid bänk på höjd i skogsparti ovanför Vretskolan - Skymd plats vid gaveln på husets baksida (mot Vretskolan) Vretskolan + Gröna och väldoftande träd och buskar längs gångväg + Den nya lekplatsen är jättefin och välanvänd + Rackethallen är jättefin + Vad ska hända med den f.d. familjecentralen och hur kan / ska denna plats användas då det finns stor potential för en ny mötesplats eller bostäder där? - Brist på papperskorgar vid lekplatsen - Det finns behov av grillplats vid lekplatsen - Det finns klotter på elskåp och papperskorgar - Cyklister/mopedister kör i snabb fart nedför backen (behov av vägbom?) - Brant backe från centrum saknar ledstänger - Ungdomar sitter på Östra grundskolans tak och röker - Avfasning längs gångvägen utanför idrottshallen håller på att rasa ner UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

37 Backen upp mot Fäbodvägen + Slyröjt längs gångvägar + Klotter på husfasader är åtgärdat - Vandaliserad Hälsans stig-skylt - Vandaliserat/uttömt elskåp - Klotter på gatlyktor - Behov av fasadbelysning mot gångväg från gaveln av bostadshusen kvällstid - Ojämnheter i asfalt - Ledstänger längs den branta gångvägen saknas (fallrisk vid halt underlag?) UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

38 Stintavägen - Behov av farthinder och/eller vägbom för cyklister och mopedister vid korsningen med Fäbodvägen - Klotter på postlådor och elskåp - Stökiga ungdomar som uppehåller sig på höjd under sommartid Storvretsvägen + Låst garage - Skymd piskställning är plats för störiga ungdomar där höga buskage och bristfällig belysning bidrar till detta - Gången bakom centrum och längs garaget är otrygg - Det finns lösa stenar på marken UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

39 Centrum + Trevlig inomhusmiljö + Caféet är populärt + Bottenplan är möjlig samlingsplats för aktiviteter + Bra utbud och mix av service för olika åldrar + Balkongen som tillkommit är mysig + Bra öppettider i centrum - Sopcontainrar på baksidan av centrumbyggnaden står olåsta och stängs inte ordentligt - Skräpupplag mellan container och fasad som dessutom är en skymd plats på baksidan av centrumbyggnaden - Trasigt fönster på ovanvåningen på baksidan av centrumbyggnaden - Barn utan målsman uppehåller sig själva i centrumet och det händer att de cyklar och åker kickbike eller skateboard inomhus - Oro för att folk kastar grejer från balkongen på restaurangen - Stökigt på biblioteket i perioder - Fler soptunnor och fler väktare behövs UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

40 Övrigt: - Samtliga elskåp är fulla med klotter. Så gott som samtliga elnätstationer i området är också fulla med klotter. UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

41 Denna sammanställning är gjord av Vilhelm Meyer Anteckningar från trygghetsvandring i Vårby gård, Trygghetsvandringen var är det andra mötet som genomförs inom trygghetsnätverket Vårby gård. Vandringen utgick från Arena 143 i Vårby gård centrum. Punkterna i protokollet är både upplevelser från trygghetsvandringen och deltagarnas tidigare erfarenheter från platserna vid olika tider på året och dygnet. Deltagarlista: Linda Lindblom, kommun Daniel Eidhagen, AD Tillsammans Mona-Britt Johansson, boende Berith Kälman, boende Adam Jonsson, boende Maj-Lis Johansson, boende Bo Andersson, boende Jenny Hällgren, boende Kristina Hjern, Svenska kyrkan Christina Markgren, Svenska kyrkan Malin Niklasson, Stockholms brandförsvar Gashaw Hailu, bonde Anne-Maj Sundin, Boende Margareta Lindmark, boende Tommy Karlsson, boende Kemo Ceesay, boende Natte Högberg, ABF Galip Bozkurt, boende Kenneth Johansson, boende Månika Pettersson, Huge Vilhelm Meyer, Urban Utveckling Erik Veide, Balder Mija Bergman, kommun Isabella Kemi, Balder Linda Lindblom, kommun Christian Ottosson, Centerpartiet kommun Vilhelm Meyer, Urban Utveckling Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

42 Vårby gårds centrum + Platsen har potential och fler bänkar kunde tänkas utanför Arena 143. Det finns kameror på platsen och social kontroll. Det är bättre att personer uppehåller sig där än nere i garaget. - Platsen utanför centrum är en uppsamlingsplats för tiggare på morgonen och eftermiddagen. Några av deltagarna av trygghetsvandringen menar att personer i gruppen är hotfulla mot äldre och de känner sig otrygga där. Det är ofta skräpigt på platsen. Ett förslag som framkom är att Röda korset skulle kunna besöka platsen för att tala med tiggarna och förklara vad det är som boende Vårby regerat på. - Garaget besöktes inte under vandringen men upplevs otryggt enligt de medverkande på trygghetsvandringen. Vårbackaskolan och Ravinen + En fin plats när det är ljust ute. - Belysningen är otillräcklig, det blir enligt deltagare delvis helt mörkt eftersom det är för långt mellan lamporna. Under tunnelbanan UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

43 + Under tunnelbanespåret byggs det en dansscen där besökare kommer kunna streama musik till en högtalare. Dansscenen är inte helt klar men ger ett trevligt intryck och aktiverar platsen. - Platsen är bullerstörd och mörk på grund av att tunnelbanan går ovanför. Fotbollsplanen + Fotbollsplanen är i fint skick och var välanvänd under vandringens kväll. - Boulebanan tycks inte användas alls. Kan platsen användas på annat sätt? - Vid fotbollsplanen efterfrågas sittplatser för vuxna, där man kan äta och fika. - Bommen vid fotbollsplanen hänger snett och är skadad. Bäckgårdsvägen + Uppsikten vid busshållplatserna är god. + Platsen vid Kinamuren är uppskattad och välanvänd enligt några deltagare. - Rötter som tränger upp i asfalten öster om tunnelbanestationen gör att gångvägen blir otillgänglig under vandringen för en deltagare med rollator. - Vid Bäckgårdsvägen 4 finns en park där det förekommer narkotikaförsäljning. UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

44 - Det är skräpigt vid sopbehållarna vid Ringblommans förskola. - Loftgångarna på nedersta våningen skymmer den sociala kontrollen från bostadsfönstren på första våningen. - En lokal som ska bli en förskola har iögonfallande galler för alla fönster och dörrar vilket ger ett hårt intryck. Kanske behövs inte gallren för den nya användningen? - Det är ett stort hål i asfalten på gatan/gångvägen, vid Huges bostäder på Bäckgårdsvägen. - Välkomsttavlan Välkommen till Vårby gård är sliten. Trycket på skylten bör bytas ut, men träkonstruktionen är ok. - Det är skräpigt på flera ställen, t.ex. vid entrén till Bäckgårdsvägen 16 och En del fönster eller rökutsläppsluckor i markplan är ersatta med slitna träskivor. Skivorna skulle kunna målas för att göra ett bättre intryck. - D. Carnegies område är generellt sett slitet. Tunnelbanan + Smidesutsmyckningen längs muren under tunnelbanan är uppskattad. - Avsaknad av skyltar, det är svårt att orientera sig och veta vart man ska gå. - Överblickbarheten i gångarna utanför spärrarna är dålig. Man kan inte veta om någon lurpassar på en när man kommer (en spegel kunde avhjälpa detta på ett ställe). Det är dålig social kontroll och ingen överblick i gångarna utanför tunnelbanan. En kvinna från hemtjänsten som arbetar sent säger att hon känner sig mycket otrygg på platsen. - Det finns flera lampor vid tunnelbanan som är trasiga enligt några deltagare. UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 info@urbanutveckling.se Stockholm

45 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se brottsförebyggande råd Reseberättelse från studieresa kring brottsförebyggande arbete för förtroendevalda i s brottsförebyggande råd, Amsterdam, Holland, den 5-8 april 2016 Förslag till beslut brottsförebyggande råds beslut Reserapport avseende studieresa kring brottsförebyggande arbete för förtroendevalda i s brottsförebyggande råd, Amsterdam, Holland, den 5-8 april 2016, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 24 augusti 2016, godkänns. Sammanfattning Från den 5-8 april genomfördes en studieresa till Amsterdam. På konferensen deltog kommun med två personer, Christian Ottosson (C), kommunalråd med ansvar för brottsförebyggande frågor samt Linda Lindblom, utvecklingsledare med ansvar för trygghetarbete. Utöver detta deltog ansvarig chef för lokalpolisområde. Deltagarna har under konferensen deltagit på föreläsningar, platsbesök på olika platser och verksamheter i Amsterdam samt gått stadsvandring för att se på brottsförebyggande arbete i praktiken. Beskrivning av ärendet Från den 5-8 april genomfördes en studieresa till Amsterdam. På konferensen deltog kommun med två personer, Christian Ottosson (C), kommunalråd med ansvar för brottsförebyggande frågor samt Linda Lindblom, utvecklingsledare med ansvar för trygghetarbete. Utöver detta deltog ansvarig chef för lokalpolisområde. Utöver dessa deltog bland annat Skärholmen med polis, kommun och fastighetsägarförening samt Örebro kommun och kommunalt fastighetsbolag och polisen som hade ett mycket givande utbyte med. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

46 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Deltagarna har under konferensen deltagit på föreläsningar, platsbesök på olika platser och verksamheter i Amsterdam samt gått stadsvandring för att se på brottsförebyggande arbete i praktiken, se reseberättelse, bilaga 1. Bland annat besöktes ett bostadsområde i Amsterdam; Biljmer, som tidigare haft stora problem med brott och otrygghet där en rad insatser från många olika aktörer har gjort att utvecklingen har vänt och idag är området betydligt tryggare och säkrare. Gruppen träffade Jaap de Waard, fd director of the European Crime prevention, Centre in Brussels som idag arbetar vid Ministry of Security and Justice, Law Enforcement Department, Unit for Strategic Policy Development där en föreläsning gavs om det brottsförebyggande arbetet i Holland och även göra en utblick utifrån ett EU-perspektiv. En guidad tur i Biljmermeer där guidning skedde av Henk v/d Belt, ordförande i den lokala boendeföreningen. Utöver detta beskrev Marcel Zethoven, Community Police Adviser of the Dutch/Amsterdam Police beskriver hur polisen i Nederländerna arbetar för att minska brottsligheten och öka tryggheten med ett fokus ligger på hur arbetet med community policing (lokalt polisarbete) ser ut i Amsterdam. Gruppen träffade även Abdelhak Belkasmi från Safety- and Securitydepartment och fick en föreläsning om hur deras brottsförebyggande arbete ser ut, vilka prioriteringar Amsterdam stad gör i trygghetarbetet och hur fungerar samverkan med samhällets olika aktörer. Dessutom fick vi en dragning av CPTED Partnership in the Netherlands, hur brottsförebyggande bebyggelseplanering fungerar i Nederländerna i stort och i Amsterdam specifikt samt en Guidning genom Amsterdams södra delar där Marcel Zethoven, beskrivev hur området fungerar och vad som är viktigt i det lokala brottsförebyggande arbetet samt att samtal och möten med människor som bor och arbetar i området. Vi besökte en park, en marknad (Albert Cuypmarkt) samt ett av de mest bartäta områdena i Amsterdam och fick beskrivet hur de använder sig av CPTED i praktiken. För s del fanns det flera värdefulla erfarenheter som kommer att tas tillvara framöver i arbetet med polisen och utveckling av lokal samverkan och områdespoliser samt och hur trygghet kan vara en tydligare del i samhällsplaneringen. En slutsats var att det finns mycket att hämta från Holland som vi behöver konkret implementera i det lokala trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete som görs i. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att reserapporten godkänns.