Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Transkript

1 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd Tid Onsdag den 7 december 2016, klockan 15:00* Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan Informationsärenden 2 Polisens arbete mot bostadsinbrott Anna Schelin, kommunpolis 3 Tillsammans för Vårby Handlingar senare 4 Samverkansöverenskommelse mellan Huddinge kommun, polisen och Södertörns brandförsvarsförbund 5 Information från kommunen Uppföljning av arbetet mot organiserad brottslighet Brev till regionpolisledningen 6 Information från polisen

2 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 2 (2) Beslutsärenden 7 Verksamhetsplan för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 KS-2016/ Huddinge brottsförebyggande råds remissvar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) - Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor KS-2016/ Riktlinjer mot klotter i Huddinge kommun svar på remiss från kommunstyrelsen KS-2016/ Mötestider 2017 Onsdagar kl.15:30-17:30 8 mars 17 maj 13 september 22 november 11 Övriga frågor *Obs! Koalitionsgruppens förmöte startar kl. 14:30 i A-salen. Huddinge den 30 november 2016 Christian Ottosson Ordförande Antonina Fedorova Sekreterare

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Huddinges brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 Förslag till beslut Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 november 2016, godkänner Huddinges brottsförebyggande råd verksamhetsplanen för Sammanfattning Huddinges brottsförebyggande råd har tagit fram en verksamhetsplan för De prioriteringar som ska göras under året handlar om att vidareutveckla trygghetnätverk, vidareutveckla grannstödvilens samverkan med kommunen, genomföra en trygghetdag på tema våld, samt att genomföra en utredning om det brottsförebyggande rådets funktion, roll och ansvar i det trygghetskapande och brottsförebyggande arbete. Beskrivning av ärendet Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) har funnits sedan HuBrå har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommunen och polis samt civilsamhälle. Rådet ska sammanträda fyra gånger under året men utöver detta också genomföra flera olika aktiviteter. För mer beskrivning av rådets aktiviteter, se bilaga verksamhetsplan 2017 med tillhörande bilagor. Förvaltningens synpunkter Verksamhetsplanen har anpassats till de delar som finns med i Mål och budget för 2017 och det finns en rimlig ambition i arbetet för året. De prioriteringar som ska göras under året handlar om att vidareutveckla trygghetnätverk, vidareutveckla grannstödvilens samverkan med kommunen, genomföra en trygghetdag på tema våld, samt att genomföra en utredning om det brottsförebyggande rådets funktion, roll och ansvar i det trygghetskapande och brottsförebyggande arbete. Förvaltningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att verksamhetsplanen godkänns. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Sven Tillman Säkerhetschef Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Verksamhetsplan för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 Aktivitetsplan 2017 Kommunikationsplan 2017 Beslutet delges Kommunstyrelsen

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Linda Lindblom , linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. HuBrå ska inom ramen för detta är att sprida kunskap inom ansvarsområdet. Rådet ska kartlägga problem och ta initiativ till insatser som idag inte genomförs. Uppdrag som ges, går via ordinarie mål- och budgetprocess. Rådet sammanträder fyra gånger om året. Utöver detta kan rådet delta i andra aktiveter som ordnas. I slutet av året skrivs en årsrapport som efter beslut om godkännande av rådet delges kommunstyrelsen. Uppföljning av aktiviteter liksom mått och indikatorer, följs upp i Hubrås verksamhetsberättelse. Under 2017 påbörjas en översyn av rådets funktion, roll och ansvar samt samverkan samt effekter kring trygghetnätverken som skapats. Mål Färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott. Färre kommuninvånare ska utsättas för brott. Uppföljning Mått Invånarnas betyg på hur de bedömer Huddinge som en plats att leva och bo på med fokus på trygghet (index 1 100) Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Andel elever i årskurs nio som trivs bra i sitt bostadsområde Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde Antal grannsamverkansföreningar Andel personer som erhåller stöd av brottsofferjouren Elevers trygghet i skolan POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Trygghet och brottsförebyggande arbete I Mål och Budget 2017 anges att den offentliga miljön ska vara trygg och trivsam. Skadegörelse och nedskräpning ska åtgärdas effektivt med ett särskilt fokus på klotter. Belysning ska användas för att förstärka känslan av trivsel och trygghet i den offentliga miljön. Planering och utvecklingen av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska utföras i samarbete mellan nämnderna för att fånga upp relevant kunskap. För att Huddinge ska kunna erbjuda en trivsam och trygg utemiljö i hela kommunen behöver denna verksamhet vara kostnadseffektiv oavsett vem som är utförare. I Mål och budget anges även att konceptet Tillsammans för Skogås ska utredans i avsikt att etablera detta som sommarjobb under Färre personer ska känna rädsla att utsättas för brott och färre brott ska begås. Samarbetet mellan kommunen, polisen, andra myndigheter och organisationer är av stor betydelse. Samverkan med föräldrar och civilsamhälle behöver utvecklas i alla kommundelar. Det anges även att skolan ska präglas av trygghet, arbetsro och ordning så att varje elev känner sig sedd. Förutom hög kvalitet på verksamheten är även trivsel och trygghet en viktig del för att få nöjda barn och elever. Varje förskola och skola ska arbeta efter en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Andelen elever som känner att de har minst en vuxen på skolan som de känner förtroende för ska öka. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Mobila team för barn och unga och barnahuset för barn som varit utsatta för våld är viktiga verksamheter liksom de sociala insatsgrupper som förbättrar samverkan kring ungdomar för att bryta en kriminell livsstil. Föräldrarna har ansvar över sina barns utveckling och välbefinnande; därför vill kommunen erbjuda stöd till fler föräldrar i syfte att stärka dem i sin föräldraroll. Det övergripande samarbete, Samkraft, som är en social investering i Huddinges barn och ungdomar ska vara förebyggande mot missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet. Målområden för Samkrafts arbete är ökad närvaro i

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) skolan, förbättrad integration av nyanlända barn och ungdomar och minskat våld bland barn och ungdomar. Insatserna ska vända sig till barn och ungdomar som befinner sig i tidig risk samt konkret behandling. Utbildningsnämnderna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ska ha ett tydligt uppdrag att samverka i Samkraft tillsammans med lokalt polisområde i Huddinge. Kommunen ska samordna de insatser som idag finns och vidareutveckla det förebyggande arbetet då utövandet av våld är ett stort samhällsproblem. Våldsbejakande extremism ska motverkas genom att fortsätta utveckla arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera radikalisering. Huddinge brottsförebyggande råds prioriteringar utifrån Mål och budget Genomföra insatser utifrån lokal lägesbild och samverkansöverenskommelse Rådet ska aktivt följa det arbetet som sker kring den samverkansöverenskommelse som skrivits mellan kommun, polis och brandförsvar. 2. Lokal samverkan Fyra trygghetsnätverk ska finnas där rådets medlemmar kan delta och dessa ska fungera väl. En trygghetsdag ska genomföras. Rådet ska prioritera stöd till nattvandring samt delta i nattvandringsnätverkets träffar vid två tillfällen i syfte att vidareutveckla nattvandringen i kommunen. Rådet ska stötta arbetet som görs kring lokal samverkan och verka för en samverkan med fler från civilsamhället 3. Ren och trygg utemiljö med fokus på klotter Rådet ska aktivt följa det arbetet som sker kring klotter. Rådet ska aktivt följa arbetet med att vidareutveckla konceptet Tillsammans för i hela kommunen.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) 4. Arbete mot organiserad brottslighet Rådet ska följa det arbete som görs genom att bjuda in ansvariga för att berätta om resultatet av den uppföljning som ska göras under våren Våldsbejakande extremism Rådet ska följa det arbete som görs och bjuda in en föreläsare på temat under För att förebygga våld generellt genomförs en trygghetdag på temat under året. 6. Förebyggande arbete mot barn och unga Det övergripande samarbetet, Samkraft, är en social investering i Huddinges barn och ungdomar. Rådet ska följa det arbete som görs genom att bjuda in ansvariga för att berätta om arbetet. För att förebygga våld bland unga genomförs en trygghetdag på temat under året. 7. Trygghetperspektiv i samhällsplaneringen Trygghet är ett av flera perspektiv som måst in i ett tidigt skede i samhällsbyggnadsprocessen och finnas med i alla olika skeden där trygghet som en naturlig del. Detta syns genom att trygghet finns med i översiktsplanen, övergripande strategier och planer 1 och genom att analyser görs i alla detaljplaner. Information ges till mark- och fastighetsägare och exploatörer i bygglovs- och genomförandeskedet att trygghet ska beaktas i denna process. I all planering och genomförande av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska trygghet finnas med som ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till. Rådet ska följa det arbete som görs och bjuda in ansvariga för att berätta hur arbetet genomförs konkret i praktiken. 8. Övrigt Information om brott och brottsförebyggande arbete ska i kommuniceras ut via trygghetsbrev, på hemsidan, via Vårt Huddinge samt i dialog med kommuninvånare på områdesdagar och likande aktiviteter. 1 Som ex trafikstrategi, parkeringsprogram, program för offentlig miljö etc.

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Utbildning i trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för rådet genomförs under året genom deltagande i Brottförebyggande rådets nationella utbildningsdagar samt genom möjlighet till deltagande på SKL:s trygghetsdagar. Ekonomi Aktivitet HuBrå:s Budget HuBrå: arvode och möten Grannstödsbilen (ärende till KS) Grannsamverkan med polisen, utbildningsdag trygghetsdag och deltagande på områdesdagar för att visa upp rådets arbete Utbildning/konferenser Bidrag till nattvandring eller samverkan med civilsamhälle Totalt

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Brottsförebyggande rådet i Huddinge Plan för aktiviter och möten 2017, Huddinges brottsförebyggande råd Aktivitet Tid Plats Kommentar/Tema SKL trygghetsdag januari Stockholm Våldsbejakande extremism Beredningsmöte 21 februari Huddinge kommunhus Ordförande, sekreterare, säkerhetschef, föredragande och kommunpolis träffas Huddinge brottsförebyggande råd, möte 1 8 mars 15:30 Huddinge kommunhus A-salen VB 2016 Organiserad brottslighet Samverkansöverenskommelsen Trygghetsnätverk Östra Huddinge Februari Skogås, Ungdom 142 Trygghetsnätverk Flemingsberg Februari Flemingsberg Trygghetsnätverk Vårby Mars Vårby Trygghetsnätverk Centrala Huddinge Mars Ev. folkets hus Råd för framtiden mars Malmö Tema - Trygghet i samhällsplaneringen Beredningsmöte 2 maj Huddinge Ordförande, sekreterare, chef, POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) kommunhus föredragande och kommunpolis träffas Huddinge brottsförebyggande råd, möte 2 17 maj 15:30 Huddinge kommunhus, A-salen Arbetet med våldsbejakande extremism Hur beaktas trygghet i samhällsbyggnadsprocessen i Huddinge Huddingedagarna Maj Huddinge centrum Hubrås ledamöter deltar på områdesdag och pratar om rådet och trygghetsarbetet med polisen Trygghetsdag för hela kommunen Maj/Juni Tema - Våld Trygghetsnätverk Östra Huddinge Trygghetsnätverk Flemingsberg Trygghetsnätverk Vårby Trygghetsnätverk Centrala Huddinge september september september september Skogås, Ungdom 142 Flemingsberg Vårby Ev. folkets hus Beredningsmöte 1 september Huddinge kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas Huddinge brottsförebyggande råd, möte 3 13 september 15:30 Huddinge kommunhus A-salen VP 2017 utkast för diskussion Förebyggande arbete - Samkraft Grannsamverkanskväll november Sessionssalen

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Trygghetsnätverk Östra Huddinge november Skogås, Ungdom 142 Trygghetsnätverk Flemingsberg november Flemingsberg Trygghetsnätverk Vårby december Vårby Trygghetsnätverk Centrala Huddinge december Ev. folkets hus Beredningsmöte 7 november Huddinge kommunhus Ordförande, sekreterare, chef, föredragande och kommunpolis träffas Huddinge brottsförebyggande råd, möte 4 22 november 15:30 Huddinge kommunhus A-salen VP 2018 Arbetet mot klotter, hur har det gått sedan nya riktlinjerna kom till stånd. Ändringshistorik Datum Kommentar 11 september Uppdatering utifrån andringar i VP 2 november Komplettering av datum 24 november Komplettering av datum och extra trygghetnätverk

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KOMMUNIKATIONSPLAN 2017 DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Linda Lindblom , linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Kommunikationsplan för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 Bakgrund Huddinge kommun ska inom ramen för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet genomföra en rad aktiviteter. Denna plan har särskilt fokus på Huddinges brottsförebyggande råds kommunikationsinsatser. Mål med kommunikationen Målet med kommunikationen är att informera om att rådet finns och det arbete som görs för att öka tryggheten i kommunen. Det övergripande målet för arbetet är att minska brottslighet och öka tryggheten. Målgrupper Boende i Huddinge Anställda i Huddinge kommun Föreningsaktiva Aktivitetsplan Se bilaga. Kommunikationsplan 2017 Målgrupp Aktivitet/kanal Mål med aktiviteten/innehåll Boende i kommunen Trygghetsbrev Beskriva aktuella saker som Anställda händer samt vad man själv kan göra Boende i Vårby och de som verkar i området Boende i Flemingsberg och de som verkar i området Trygghetsnätverk Facebook Vårby 143:s sida Södra sidan Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Att vidareutveckla lokal samverkan Att vidareutveckla lokal samverkan När Varje månad Ansvarig 3 ggr/år Linda 3ggr/år Linda Ordförande Polis Brandförsvar Linda Boende i östra Trygghetsnätverk Att vidareutveckla lokal 3ggr/år Linda POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KOMMUNIKATIONSPLAN 2017 DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Huddinge och de som verkar i området Facebook Södra sidan samverkan Boende i Centrala Huddinge och de som verkar i området Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Att vidareutveckla loka samverkan Boende i kommunen Huddingedagarna Presentera rådet och vad som görs med polisen 3 ggr/år Linda Maj Linda samt hela rådet Boende i Huddinge, föreningar Boende i Centrala Huddinge och de som verkar i området Boende i Huddinge, föreningar Trygghetsdag Trygghetsnätverk Facebook Södra sidan Grannsamverkanskväll Sprida information om trygghetarbetet samt vara en mötesplats för samverkan Att vidareutveckla loka samverkan Huskurage - vad kan grannar emellan göra Juni Februari november Linda Linda Linda

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Chiorean, Victor Victor.Chiorean@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Huddinge brottsförebyggande råds remissvar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) - Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinge brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 november 2016, och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjligheten till och verka för kameraövervakning i våra gymnasier och skolor ska utredas. Av motionen framgår att kommunen ska utreda och verka för kameraövervakning i Huddinges skolor och gymnasium med avsikten att undvika inbrott, förstörelse, mordbrand, mobbing samt att minska försäkringspremien. Förvaltningen föreslår att ett helhetsgrepp tas kring frågan om kamerbevakning och att en utredning görs som beskriver de konsekvenser befintlig kameraövervakningen hittills bidragit till i Huddinges skolor och gymnasier. Förvaltningen föreslår att utredningen också kartlägger och beskriver vilka specifika miljöer som är i behov av kameraövervakning. Denna beskrivning ska beskriva vilka problem som finns och när problem förekommer samt vilken typ av kameraövervakning som skulle krävas för att förebygga problemen. Beskrivning av ärendet I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjligheten till och verka för kameraövervakning i våra gymnasier och skolor ska utredas. Av motionen framgår att kommunen ska utreda och verka för kameraövervakning i Huddinges skolor och gymnasium med avsikten att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) undvika inbrott, förstörelse, mordbrand, mobbing samt att minska försäkringspremien. Kameraövervakning ur ett brottsförebyggande perspektiv Frågan om huruvida kameraövervakning generellt förebygger brott på allmänna ytor och framförallt i skolmiljöer redovisas i korthet nedan. Vad gäller kameraövervakning av allmänna ytor, brukar kameraövervakning konventionellt uppfattas som en förebyggande åtgärd snarare än en metod som ensamt kan undvika brott, något motionsförfattarna hävdar. Utifrån avskräckningsteorin är det inte kamerorna per se som är avgörande utan övervakningen som gör att brottslingars tillfällen begränsas då dessa blir medvetna att de blir sedda. 1 Brottsförebyggande rådet hävdar att kameraövervakning av allmänna ytor fungerar under vissa omständigheter medan under andra omständigheter är effekten ytterst osäker. 2 Enligt en omfattande internationell forskningsgenomgång av 44 komparerade utvärderingar ska ungefär 50 % påvisa en positiv effekt av kameraövervakning och 20 % en nolleffekt. 3 Forskningen understryker dock att vissa ytor och omständigheter förbättras betydligt mer än andra när den specifika platsen kameraövervakas. Det är framförallt vid högriskområden (hotspots) såsom parkeringsplatser och egendomsbrott där kameraövervakning påvisat goda effekter medan på ytor såsom stadskärnor och kollektivtrafik har inte brottsligheten minskat mycket. 4 Nationella siffror visar att fler skolhuvudmän söker tillstånd för kameraövervakning idag än tidigare. Mellan 2005 och 2010 ökade antalet tillstånd från 82 till 509, en genomsnittlig ökning av 85 tillstånd per år. 5 Kameraövervakning av skolmiljöer inomhus Vad gäller kameraövervakning av skolmiljöer specifikt är de empiriska studierna få, något som förstärker behovet av lokal utredning samt hur det gått för skolverksamheter i Huddinge som redan har kameraövervakning inomhus, exempelvis Skogskällan eller Annerstaskolan. Enstaka fall från exempelvis Helsingborg påpekar minskade kostnaderna för glaskross efter att kamerorna installerades från ungefär år till meraovervakning.pdf 2 meraovervakning.pdf 3 Ibid 4 ibid 5

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) kronor året efter. Hur mycket som kan härröras till kamerorna är dock oklart. 6 Andra skolor kombinerar dessutom kameraövervakningen med ett anknutet högtalarsystem som vid behov ber obehöriga i realtid att omedelbart lämna området. 7 Det är huvudmannen som ansöker om tillstånd för kameraövervakning inomhus enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Barn och vuxna som vistas i skolan har rätt att slippa kameraövervakning om det inte finns ett övervakningsintresse som väger tyngre än integritetsintresset, den så kallade överviktsprincipen. 8 Skolhuvudmannen ska bevisa att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset, det vill säga att det finns ett rättsligt stöd för kameraövervakningen. Det är under detta första steg i ansökningsprocessen då skolhuvudmannen förväntas att styrka problematiken och bifoga empiriskt underlag i form av anmälningar och/eller ersättningsyrkanden oavsett om det gäller skadegörelser eller kränkande behandling inomhus. 9 Överviktsprincipen innebär även att kameraövervakning bör ses som en sista lösning, det vill säga att skolhuvudmannen ska ha vidtagit alla tänkbara åtgärder i relation till den specifika problematiken som till exempel dokumenterad ökad vuxen närvaro för bekämpningen av kränkande behandling eller bättre belysning eller förstärkt skalskydd för bekämpningen av skadegörelse. Huvudmannen ska dessutom dokumentera den konkreta brottsutsattheten och olycksrisken, styrka vilka åtgärder som genomförts visá-vis respektive problematik, när och var respektive problematik inträffar samt varför andra alternativa åtgärder inte vidtagits eller fungerat. Motionens generella karaktär omfattar inte dessa aspekter och detaljer, något som omöjliggör konkret återkoppling utifrån kameraövervakningslagen. Samtidigt ska det lyftas fram att alltfler skolor och gymnasium i Huddinge utsätts för problem som kan kräva kameraövervakning. Om huvudmannen i det enskilda fallet har bedömt och bevisat att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på avgränsad yta under en särskild tid gentemot en specifik problematik påbörjas ansökningsprocessens andra steg då huvudmannen ska begränsa varje kamera som ska bedömas för sig och vidta andra säkerhetsåtgärder. Detta innebär att Ibid

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) kameror ska placeras så att de uppfyller sitt syfte, men samtidigt inte får ett upptagningsområde som blir för vidsträckt utifrån de händelser som inträffat. Kameraövervakning av skolmiljöer utomhus Samma överviktsprincip råder även för kameraövervakning utomhus och särskilt tillstånd behövs om man avser att övervaka en plats som är fritt upplåten för allmänheten, oavsett om det gäller ett offentligt eller privat område. 10 Viktigt att påpeka är att enligt gränsdragningslistan som finns kring lokaler med Huge Fastigheter AB, så ansvarar Huge för ytor utanför skollokalerna och inte skolhuvudmannen. Om motionen avser kameraövervakning av utomhus- samt inomhusytor skulle en samverkan mellan Huge och huvudman behövas gentemot specifika tider, ytor och problem. Utifrån den specifika problematiken (brand, kränkande behandling, skadegörelse mm.), specifika ytor och tider är det även av intresse att utreda vilken typ av övervakning som är av vikt såsom ljudupptagning, övervakning i realtid, högtalarsystem och/eller inspelning samt vem eller vilka som har befogenhet och relevans att analysera materialet. Underlätta brottsutredningar genom inspelad kameraövervakning Ett syfte med att införa kameror är att materialet ska kunna användas vid brottsutredningar. Här har det visat sig att materialet inte haft särskilt stor betydelse för en fällande dom. I en utredning som Brå genomförde visade det sig att vid tre av cirka åttio ärenden hade materialet haft stor betydelse för en fällande dom. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positivt till åtgärder som minskar brottsligheten, inte minst brott som är relaterade till kommunens skolverksamheter. Motionens generella karaktär gör det svårt att ta ställning till om utredningsbehovet gäller kameraövervakning inomhus, utomhus eller både och, vilka specifika ändamål och syfte som kameraövervakningen är tänkt att tillfredsställa. Förvaltningen föreslår att ett helhetsgrepp tas kring frågan om kamerbevakning och att en utredning görs som beskriver de konsekvenser befintlig kameraövervakningen hittills bidragit till. 10

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Förvaltningen föreslår att en utredning och kartläggning görs av de skolor i Huddinge som redan idag kameraövervakas med syfte att förstå huruvida olika brott minskat. Förvaltningen föreslår också att utredningen kartlägger vilka specifika miljöer som är i behov av kameraövervakning, vad och när problematiken gäller samt vilken typ av kameraövervakning problematiken skulle kräva. Sven Tillman Säkerhetschef Victor Chiorean Säkerhetssamordnare Bilagor Motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) - Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor. Beslutet delges Kommunstyrelsen

20 ~ f 2 Diar ieplanbeteckn Utred möjligheten till och verka for kameraövervakning i våra gymnasium och skolor. Miljön i våra skolor och gymnasium har stor betydelse för elevernas och lärarnas trygghet och välbefinnande. Samtidigt har Huddinge haft minst två skolor som har eldhärjats endast under senare tid. Detta har medfört betydande kostnader för kommunen samt även stört livsrutinen för barn och deras föräldrar då skolorna måste repareras och flera barn tvingas transporteras till andra skolor under tiden. När Sverigedemokraterna i Huddinge besökte en skola utanför Tallinn i Estland så slogs vi av hur ordningsamt, rent och snyggt det var på den skolan. Vi undrade hur de hanterade klotter på väggar och skåp. Lärarna pekade på kamerorna i korridorerna och sa att om någon skulle bråka, klottra eller försöka förstöra så skulle denne "åka fast" direkt då vakten på skolan direkt skulle se vem det var. Det skulle vara önskvärt med liknande åtgärder på svenska skolor för att få ordning och reda i skolan. Den svenska lagstiftningen vad gäller tillstånd för kameraövervakning har på senare tid mjukats upp betydligt, varför det numera är betydligt lättare än tidigare att få tillstånd för kameraövervakning av skolor och gymnasier, speciellt om avsikten är att undvika inbrott, förstörelse och mordbrand. Kanske t.o.m. mobbing. Därför föreslår vi att kommunen snarast undersöker möjligheter att införa kameraövervakning av våra skolor och gymnasier. En sådan övervakning av Huddinges skolor och gymnasium har även förutsättningar att minska försäkringspremien för byggnaderna. Inspelningar underlättar brottsutredningar och bidrar till bevisningen förutom eventuellt avskräckande effekt. Den otrygghet som skapats de senaste decennierna får inte längre nonchaleras. Mot bakgrund av ovanstående föreslår därför Sverigedemokraterna att kommunen undersöker möjligheterna samt verkar för ett införande av kameraövervakning på våra skolor och gymnasier enligt intentionerna i motionen. Huddinge den 12 september för Sverigedemokrater c::=::..~ Martin Nigals

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Chiorean, Victor Victor.Chiorean@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Riktlinjer mot klotter i Huddinge kommun svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut Som svar på remiss Riktlinjer mot klotter i Huddinge överlämnas detta tjänsteutlåtande, daterat 24 november 2016, som Huddinges brottsförebyggande råds remissvar. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig positiv till styrdokumentet kring klotter. Genom de föreslagna riktlinjerna är bedömningen att ett hållbart och effektivt arbete för att förebygga och förhindra uppkomst av klotter samt effektivt borttagande av det klotter som finns i kommunen kommer att finnas. Det är också betydelsefullt och strategiskt att kommunen genom de nya riktlinjerna ska verka för stärkt samverkan i form av överenskommelser och avtal med relevanta aktörer i syfte att avlägsna klotter tillsammans. Förvaltningen vill särskilt ta upp vikten av att det finns en välfungerande felanmälan, både på hemsidan och via en app för rapportering av olika former av skadegörelse. Detta syftar till att förkorta vägen mellan anmälare och saneringsleverantör och därmed effektivisera saneringsprocessen för att förkorta den mellanrummet mellan rapporterad incident och åtgärdad samt återkoppling. Förvaltningen ser även att kommunen ska kartlägga klotterrelaterade kostnader i syfte att få en empirisk förståelse för klotterrelaterad kostnadsutveckling, både retroaktiv och påtala vikten av att följa detta framöver. En väl fungerande uppföljningsprocess som föreslås i riktlinjerna är av vikt för ett effektivt arbete. Beskrivning av ärendet I det föreslagna styrdokumentet vid namn Riktlinjer gällande klotter finns tydliga mål framtagna. De utgår ifrån en uttalad nolltolerans mot POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) klotter i alla dess former. Begreppet klotter tillskrivs en bred definition som omfattar bilder och ristningar på en mängd olika objekt och ytor. Riktlinjernas grundpelare består tillvägagångsätt, förebyggande arbete, utbildning, kommunikation och samverkan. Vad gäller tillvägagångssättet föreslås kommunen att använda sig av befintligt felanmälanssystem för klotteranmälan, utföra miljögodkänd sanering inom 48 timmar samt dokumentera, polisanmäla och kostnadsberäkna skadan och kräva skadestånd där möjligt. I det förebyggande arbetet ingår olika fysiska metoder och hinder som omöjliggör eller försvårar klotter och inkluderar även ett socialt inriktat förebyggande arbete. Riktlinjerna uppmanar även till en starkare och en mer hållbar samverkan mellan olika aktörer. Kunskap, forskning och beprövad erfarenhet om arbete mot klotter Under 2015 gjorde kommunstyrelsen en rapport Klotter - En introduktion till klotterförebyggande åtgärder som underlag för att utveckla arbetet, se bilaga 2. Rapporten lyfter fram olika åtgärder i det brottsförebyggande arbetet mot klotter presenterar olika åtgärder vilka, i sin kontext, fungerat på ett tillfredsställande sätt. Vad gäller empirisk data kring klotter konstateras i kommunens rapport att detta är något som i stor utsträckning saknas. En ytterligare problematik är den komplexitet frågan för med sig, där olika faktorer så som engagemang, involverade aktörer, områdets karaktär och fysiska förutsättning ser olika ut på olika ställen. De individer som klottrar utgör inte en homogen grupp och man kan därmed inte kopiera ett för ett område fungerande åtgärdsmetod direkt till ett annat. Men utifrån beprövade metoder och brottsförebyggandeprojekt framkommer några faktorer som bör ses som gemensamma nämnare för ett bra arbete där uthållighet är en tongivande faktor och en av grundpelarna i arbetet mot att förebygga klotter. Vidare är samarbete ännu en viktig aspekt då detta tillför ett brett angreppssätt på problematiken. Rapporten konstaterar även att det idag finns en liten empiri kring ämnet samt liten kunskap om olika klotterförebyggande insatser och dess effekter då mer omfattande forskning saknas. De åtgärder vilka fungerar i ett område är möjligtvis verkningslöst eller kontraproduktivt i ett annat. Det är därmed ett mycket komplext problem där utmaningen ligger i att tänka parallellt samt arbeta långsiktigt där man måste ha tålamod.

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Sett till de beprövade metoder framkommer att snabb sanering hör till en av de mer förekommande åtgärder vilken även, i stor utsträckning, gett positiv effekt i det brottsförebyggande arbetet. Brottsförebyggande rådet har undersökt frågan. De beskriver bland annat att en nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Om människor undviker att passera och vistas på dessa platser ökar risken för att de ska förstöras ytterligare. Dessutom kan klottrandet och den övriga skadegörelsen innebära risker för de ungdomar som utför den. Exempel på sådana risker är rent fysiska (att ramla ner från höga höjder eller ramla under ett tåg), sociala (att unga personer som är gränsöverskridande umgås med äldre personer som har en stor kriminell belastning) och ekonomiska (att som ung person dömas till att betala ett stort skadestånd). Forskning understryker att det inte finns någon "typisk klottrare", förutom det faktum att klottraren oftast är en pojke, yngling eller ung man. Att i förebyggande arbete förhålla sig till klottrare som en enhetlig grupp kan därför innebära ett olyckligt förenklande av en komplicerad verklighet. Bland de som klottrar finns bland annat 10-åringar som okynnnesklottrar, åringar som spänningsklottrar och konstnärligt intresserade ungdomar. Men i gruppen klottrare ingår också äldre tonåringar och vuxna som förutom vanemässigt klottrande även kan begå andra, grövre brott. Den största skillnaden mellan det kriminella uttrycket klotter och det lagliga uttrycket graffiti är om målningen eller tecknet är målat eller ritat på ett lagligt eller ett olagligt ställe. Att ge ungdomar möjlighet till lagligt målande har länge varit en omdiskuterad åtgärd. Varken påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till ökat klotter" eller påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till minskat klotter" bygger på vetenskapligt utförda utvärderingar. Några sådana finns ännu inte. Däremot finns det praktiska erfarenheter av olika sorters klotterförebyggande åtgärder, också sådana där möjligheter till lagligt målande har använts i förebyggande syfte tillsammans med andra åtgärder. För att förebygga klotter krävs ofta samarbete mellan olika aktörer som kan ha helt skilda uppfattningar om problemet, - både förekomsten och hur man bäst förebygger den. Därför är det extra viktigt att arbeta genomtänkt och metodiskt när man vill förebygga klotter (och annan skadegörelse). Ett bra och systematiskt arbetssätt är att de lokala aktörerna tillsammans går igenom och diskuterar problembilden och, utifrån denna, väljer vilka åtgärder som

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) ska användas. Därefter beslutas hur de ska genomföras, vilka aktörer som ska göra vad och slutligen hur resultatet ska mätas. Klotter- och graffitifrågor präglas ofta av starka åsiktsskillnader mellan de inblandade parterna. I Göteborg anlägger projektet Ung Kultur 116 ett nytt och intressant förhållningssätt till frågan. Projektet fick hederspris av Brå vid den svenska uttagningen till den brottsförebyggande tävlingen ECPA (European Crime Prevention Award) år I jurymotiveringen beskrevs projektet som en intressant och brett angreppssätt som "...berett en väg för ett bredare spektrum av åtgärder mot klotter, där repressiva insatser, proaktiva insatser och nya metoder ingår." I det arbete som Ung Kultur 116 genomför är dialogen mellan de berörda aktörerna själva metoden. I rapporten Göteborglär sig samverka om svårlösta frågor beskrivs processen och hur de skilda aktörerna har tagit sig an problem som uppstått på vägen. Klotter (det olagliga uttrycket) och graffiti (det lagliga uttrycket) är komplicerade områden; något som beskrivs i rapporten Klotterförebyggande åtgärder. En idéskrift om att tänka parallellt. Hittills gjorda erfarenheter tyder på att en viss sorts förebyggande åtgärder kan fungera mot en viss sorts klottrare. För andra kategorier av klottrare passar andra sorters förebyggande åtgärder bättre. Sammantaget bör de förebyggande åtgärderna vara lika mångfacetterade som de grupper av klottrande ungdomar och unga vuxna är. På regeringens uppdrag gjorde Brå år 2003 en en nationell kartläggning och analys. Därefter har ingen liknande landsomfattande studie gjorts. Rapportens huvudresultat var att det finns ett omfattande och skiftande klotterförebyggande arbete i landet, men att inget av detta är vetenskapligt utvärderat. I bland annat Göteborg har man forskat om hur det klotterförebyggande arbetet genomförs. Därutöver har klotter relativt ofta varit föremål för uppsatser och ibland för avhandlingar vid landets universitet och högskolor. Under hösten 2014 beviljade Brå ekonomiskt stöd för utvärderingen: Laglig graffiti leder det till mer eller mindre skadegörelse och klotter? Utvärderingen, som gäller fyra lagliga väggars effekt på det olagliga klottrandet i Västerås, Norrköping, Botkyrka och Sigtuna kommun, beräknas bli klar under hösten 2016, se bilaga 3. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig positivt till detta styrdokument och önskar genom de föreslagna riktlinjerna att åstadkomma ett hållbart och

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) effektivt arbete för att förebygga och förhindra uppkomst av klotter samt effektivt borttagande av det klotter som finns i kommunen. Riktlinjerna vilar tydligt på och utgår ifrån forskning och beprövad erfarenhet där uthållighet, samarbete, tålamod och sanering beskrivs som nyckelfaktorer för ett framgångsrikt arbete mot klotter. Förvaltningen anser att klotterskadegörelse ska minimeras och att riktlinjerna är hållbara, konstruktiva och effektiva. Förvaltningen vill särskilt ta upp vikten av att det finns en välfungerande felanmälan, både på hemsidan och via en app för rapportering av olika former av skadegörelse. Detta syftar till att förkorta vägen mellan anmälare och saneringsleverantör och därmed effektivisera saneringsprocessen för att förkorta den mellanrummet mellan rapporterad incident och åtgärdad samt återkoppling. Förvaltningen ser även att kommunen ska kartlägga klotterrelaterade kostnader i syfte att få en empirisk förståelse för klotterrelaterad kostnadsutveckling, både retroaktiv och påtala vikten av att följa detta framöver. En väl fungerande uppföljningsprocess som föreslås i riktlinjerna är av vikt för ett effektivt arbete. Sven Tillman Säkerhetschef Victor Chiorean Säkerhetssamordnare Bilagor Bilaga 1: Riktlinjer mot klotter i Huddinge kommun Bilaga 2: Klotter - En introduktion till klotterförebyggande åtgärder, Huddinge Kommun, 2015 Bilaga 3: Fri konstnärlig plattform eller sanktionerad brottskultur? Utvärdering, UUS AB, 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen

26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING STYRDOKUMENT BESLUTAD AV GÄLLER FR O M DIARIENR SIDA Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. KS-2016/ (4) DOKUMENTANSVARIG SENAST REVIDERAD TYP AV STYRDOKUMENT Sven Tillman och Linda Lindblom Normerande styrdokument Riktlinjer gällande klotter

27 SIDA 2 (4) Inledning Huddinge kommun ska vara en trygg, välskött och trivsam kommun för alla som bor, verkar och vistas här. Det offentliga rummet ska inbjuda till samvaro mellan människor. Ingen form av klotter eller olaga affischering accepteras. Detta gäller för alla typer av fastigheter och egendom, som ägs av Huddinge kommun 1, såsom mark, anläggningar, vattentorn, bryggor, fordon med mera. Mål Det ska finnas en effektiv klotterhantering som medför att allt klotter tas bort. Definitioner och begrepp Klotter är en bild eller ristning som olovligen placerats på en plats eller ett föremål 2. Klotter innebär att olovligen foga budskap, mönster, eller bilder på väggar, fordon, skyltar, lampor, böcker med mera. Tillvägagångssätt Felanmälan, sanering och hantering av klotter Kommunen ska inom befintligt felanmälansystem ta emot anmälningar om klotter. Sanering, borttagande av klotter ska ske inom 48 timmar. Saneringen gäller kommunala fastigheter och anläggningar för vilka dess ägare tecknat avtal eller överenskommelse med Huddinge kommun. Allt klotter ska polisanmälas och dokumenteras (inklusive foto) 3 av verksamheterna i samband med anmälan. Anmälda skador ska kostnadsberäknas av varje nämnd och skadeståndskrav ska ställas där det finns en gärningsperson. Vid klottersanering och klotterskydd används endast kemikalier som är miljögodkända. 1 Arbetet mot klotter ska in i ägardirektiv för samtliga bolag. 2 (Ds 2001:43). 3 För kommunens förvaltningar gäller att detta ska göras i kommunens skadehanteringssystem KIA

28 SIDA 3 (4) Förebyggande arbete mot klotter Förebyggande arbete i den fysiska offentliga miljön Montering av spaljéer eller andra förhindrande åtgärder ska med fördel användas på alla platser det är möjligt. Kommunen ska skydda byggnader, fordon och andra anläggningar mot klotter. Det uppnås genom klotterskydd, fasadbeklädnad, ytbehandling, plantering, belysning samt vid behov även kameraövervakning. Kommunen ska vid ombyggnad, nybyggnad eller andra förändringar i stadsmiljön se till att utformning förebygger och försvårar klotter 4. Alla inhyrda objekt (till exempel byggbodar eller containers) ska vara sanerade innan de ställs ut i den offentliga miljön. Detta gäller Huddinge kommun samt alla upphandlade entreprenörer. Enligt plan- och bygglagen 5 ska såväl byggnadsverk som tomter hållas i vårdat skick. När det finns klotter på väggar, murar och plank ska natur- och byggnadsnämnden överväga om de ska förelägga fastighetsägaren att sanera dessa Socialt förebyggande arbete Kommunen ska tillsammans med polisen arbeta brottsförebyggande mot klotter genom att verka för att unga utvecklas i en miljö fri från riskfaktorer som missbruk och kriminalitet. Kommunen ska reagera och agera direkt vid misstanke om att ungdomar ägnar sig åt klotter. Genom ett sådant förhållningssätt förebyggs även att ungdomar drabbas av problem som skolk, missbruk och kriminalitet. Utbildning Berörda medarbetare inom kommunen ska ha kunskap och få information för att öka sin kompetens inom området. 4 4 kap. 16 PBL: I en detaljplan får kommunen 1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter, ( ) 8 kap. 4 a PBL En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap. 12 och 16 eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner. Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. 5 8 kap. 14 första stycket PBL: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

29 SIDA 4 (4) Kommunikation Samverkan Kommunen ska kommunicera med kommuninvånarna om klotter samt om dess konsekvenser samt vad enskilda själv kan göra för att förebygga och förhindra att klotter uppstår. Kommunen ska ta initiativ för att engagera kommuninvånare och skolor och civilsamhälle för kartläggning av klotter. Kommunen ska ta initiativ för samverkan med syfte att skapa ett effektivt arbete mot klotter med fastighetsägare, statliga myndigheter, energiföretag, samt kollektivtrafikens aktörer. Kommunen ska verka för att skriva avtal och göra gemensamma överenskommelser om hantering kring klotterborttagning och klotterskydd. Uppföljning Kommunen ska följa upp efterlevnad av riktlinjerna årligen samt kostnaderna för klottersanering och klotterskydd på kommunövergripande och kommundelsnivå.

30 DATUM SIDA 22 oktober (26) Klotter - En introduktion till klotterförebyggande åtgärder /

31 DATUM SIDA 22 oktober (26) Förord Denna genomgång ämnar lyfta fram olika åtgärder i det brottsförebyggande arbetet mot klotter och är enbart förslag och en presentation av åtgärder vilka, i sin kontext, fungerat på ett tillfredsställande sätt. Vad gäller empirisk data är detta något som i stor utsträckning saknas. En ytterligare problematik är den komplexitet frågan för med sig, där olika faktorer så som engagemang, involverade aktörer, områdets karaktär och fysiska förutsättning ser olika ut på olika ställen. De individer som klottrar utgör inte en homogen grupp och man kan därmed inte kopiera ett för ett område fungerande åtgärdsmetod direkt till ett annat. Utifrån beprövade metoder och brottsförebyggandeprojekt framkommer några faktorer som bör ses som gemensamma nämnare för ett bra arbete. Uthållighet är framförallt den mest tongivande faktorn vilket är en av grundpelarna i arbetet mot att förebygga klotter. Vidare bör samarbete ses som ännu en viktig aspekt då detta tillför ett brett angreppssätt på problematiken. Att det idag finns knapphändig empiri kring ämnet är ingen nyhet, likväl kunskap om olika klotterförebyggande insatser och dess effekter saknas i större utsträckning. De åtgärder vilka fungerar i ett område är möjligtvis verkningslöst eller kontraproduktivt i ett annat. Det är därmed ett mycket komplext problem där utmaningen ligger i att tänka parallellt samt arbeta långsiktigt där man måste ha tålamod. När man talar om att tänka parallellt förstås detta utifrån vikten att inte fastna i ett och samma synsätt. För att på ett så effektivt sätt som möjligt arbeta brottsförebyggande bör flera dimensioner finnas i åtanke när klotterproblematiken diskuteras. Sett till de beprövade metoder framkommer att snabb sanering hör till en av de mer förekommande åtgärder vilken även, i stor utsträckning, gett positiv effekt i det brottsförebyggande arbetet. /

32 DATUM SIDA 22 oktober (26) Innehållsförteckning Sammanfattning.. 4 Inledning 5 Kort faktagenomgång. 5 Klotter eller graffiti en begreppsutredning. 6 Vilka är utövarna?... 7 Åtgärder.8 Klotterpolicy. 8 Broken Windows-teorin 9 Snabb sanering 10 Klotterborttagning 12 Informationsspridning.12 Kartläggning av de som klottrar 13 Ingrepp I den fysiska miljön.14 CPTED 14 Plantering av taggiga buskar.14 Spaljé. 15 Belysning.15 Kameraövervakning..17 Klotterskydd 19 Permanent klotterskydd..19 Offerskydd. 20 Glasemalj 20 Dialog. 21 Begränsad åtkomst av färg..22 Avslutande kommentarer.. 23 Referenser: 25 /

33 DATUM SIDA 22 oktober (26) Sammanfattning Denna genomgång presenterar olika brottsförebyggande åtgärder i arbetet mot klotter. Det empiriska underlaget vad gäller utvärdering av åtgärdernas effekter saknas i stor utsträckning och det är därmed svårt att konkret avgöra vilka åtgärder som fungerat och varför. Åtgärdsprogram och klotterpolicys som tas fram på många håll har en gemensam nämnare vilken bygger på ett samarbete med såväl polis som privata, kommunala och statliga aktörer. Dessa handlingsplaner präglas av uthållighet och kombinerar flera åtgärder. Den vanligaste situationella åtgärden står snabb sanering för. Denna ses även som en av de mer effektiva metoderna. Genom att snabbt sanera de ytor där nytillkommet klotter uppstår minskar exponeringen för de som klottrat vilket kan bidra till att dessa tappar intresse. Snabb sanering är dock som mest effektiv i kombination med andra aktörer, till exempel fastighetsbolag och elbolag. För att saneringen skall vara effektiv krävs det kontinuitet. Arbete med tekniskt klotterskydd hör även det till den mest vanliga åtgärden för klottersanering. Denna åtgärd sker ofta i kombination med plantering av taggiga buskar och montering av spaljéer. Glasemalj hör till den senare i raden av framgångsrika metoder vilken även över lång tid är mest kostnadseffektiv. Förbättrad utomhusbelysning kan, under vissa förutsättningar, fungera som en god åtgärd i det brottsförebyggande arbetet mot klotter. I miljöer och på platser som upplevs mörka blir den sociala och informella kontrollen mindre, vilket i sin tur kan skapa en känsla av otrygghet och även öka risken för brottslighet. Sett till arbete med kameraövervakning så har denna gett blandade resultat. Resultat visar att kameraövervakning är effektiv vid parkeringsplatser men att resultatet på övriga områden är svaga eller minskade. En eventuell negativ effekt av kameraövervakning är risken för en ökad falsk känsla av trygghet. Informationsspridning hör fortsatt även de till en av de vanligaste sociala åtgärderna. Information kring klottrets skadeverkningar skickas vanligen ut till bland annat skolpersonal, föräldrar och ungdomar där syftet är att öka medvetenheten hos dessa. För många är kännedomen om klotter och dess konsekvenser främmande eller låg, likaså insikt om de eventuella faror de som klottrar utsätter sig för. Informationskampanjer kan dock, för vissa individer, verka kontraproduktivt. Detta då ett eventuellt intresse väcks bland ungdomar att börja testa på. Kartläggning kring klotter och de som klottrar bör även det ses som en central del i det brottsförebyggande arbetet. Detta bidrar till att samla information kring vilka som klottrar, i vilken utsträckning det sker samt för att kunna /