Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011 PwC tävlan 2012 För åttonde året i rad genomförs tävlingen

Transkript

1 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011 PwC tävlan 2012 För åttonde året i rad genomförs tävlingen Bästa bolagsstyrningsrapportering

2 Innehåll Swedbank företagsspecifik rapportering 3 Två hedersomnämnanden 7 Bolagsstyrningsrapportering under lupp 10 Främja bra bolagsstyrning 14 Tävlingsjuryn 15 Bolagsstyrningsåret Mer integrerad rapportering 18 2 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

3 Transparent och företagsspecifik rapportering En av styrkorna med Swedbanks bolagsstyrningsrapport är kopplingen mellan aktieägarvärde och den egna visionen. Bolaget lyfter dessutom fram det företagsspecifika på ett läsarvänligt språk samtidigt som riskerna i bankverksamheten är mycket väl beskrivna. Motivering: Juryns bedömning är att Swedbanks bolagsstyrningsrapportering på ett utmärkt sätt förmedlar bolagets ambitioner att bygga aktieägarvärde utifrån visionen en hållbar bankverksamhet. Juryn noterar särskilt att Swedbank såväl utvecklat som förtydligat budskapen i bolagsstyrningsrapporteringen genom åren. Från ett kortfattat hållet budskap kring att styrelsen följer bolagsstyrningskoden (2009), till en bolagsstyrning som syftar till att sätta kundrelationen i centrum (2010) presenteras 2011 en styrmodell och operativ struktur som syftar till att alla medarbetare ska dra åt samma håll och bidra till att stödja bankens syfte en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Bolagets rapportering genomsyras av transparens och lyfter fram det företagsspecifika på ett läsarvänligt språk. Riskerna i bankverksamheten är mycket väl beskrivna och bolaget lämnar även en bra och uttömmande redogörelse för styrelsens och valberedningens arbete samt en informativ presentation av styrelsens ledamöter. Swedbank har en ambition att till läsaren förmedla sin vilja att vara en seriös samhällsaktör. Juryn finner bankens engagemang i samhällsfrågor vara lovvärt och vill uppmuntra Swedbank att fortsätta utveckla detta engagemang i förening med aktieägarvärdet. Juryn ser också fram emot en vidareutveckling av bolagsstyrningsrapporteringen, särskilt inom området intern kontroll. Bästa bolagsstyrningsrapportering

4 Swedbank Årsredovisning 2011 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 57 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 53 Swedbank sid 53. Styrelsens arbete Styrelsen har under hösten genomfört en resa genom Sverige Under 2011 hölls 20 möten i styrelsen, varav 2 telefonmöten och 4 per capsulam. Styrelsen har också haft två workshops som behandlat bland annat likviditetsfrågor. Alla möten utom Grunderna ett hölls i Stockholm. för god Styrelsebeslut bolagsstyrning fattas enhälligt inom och Swedbank ingen är och tydliga diskussioner mål, fördes strategier med anställda, regionchefer, kunder, avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under beslutsfattare samt analytiker. och värderingar som är väl kända bland bankens medarbetare. Ytterst handlar året. För styrelseledamöternas närvaro på styrelsemötena Swedbanks bolagsstyrning om hur vi skapar en sund företagskultur som effektivt bidrar till att utveckla banken. normalt en vecka i förväg via ett elektroniskt datarum. som ska behandlas. Denna utgår ifrån processerna i banken Ledamöterna tar del av dokumenten via datarummet. Även enligt bilden nedan. huvudansvarig revisor har tillgång till systemet. Systemet i sin Swedbank rapportering har en styrmodell och operativ förmedlar struktur som nu en Andra aktuella frågor under 2011 har bland annat varit: syftar till att alla medarbetare drar åt samma håll och ska bidra bredare agenda, där bankens vilja att hämtades på individuell basis. Materialet till styrelsemöten vara de många en hushållen seriös sparas och samhällsaktör företagen. elektroniskt, Detta förutsätter även sådana är en i fokus. tydlig handlingar som inte biläggs vision och ett tydligt syfte med bankens verksamhet I årets rapportering protokoll. Protokollen vill vi från särskilt samtliga utskottsmöten distribueras, förutom till ledamöterna i utskotten, till övriga ledamöter i framhålla som klargör hur banken följande och dess områden: medarbetare bör agera och mäter hur de arbetar styrelsen, i olika avseenden koncernchefen, är också viktiga chefen delar. för internrevision samt till Styrmodellen beskriver bland annat ansvarsfördelningen inom Tydligt koncernen där ansvarstagande rollbeskrivningar skapar förutsättningar för starka och effektiva koncerngemensamma processer. I den och styrmodell utskotten. delegeras också befogenheter och ansvar utifrån koncerngemensamma principer. rapportering En viktig bolagsstyrningsprincip föregås av är inklusive den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU) Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbild- Swedbanks 10 procent av kapitalbasen (motsvarande 9,3 mdkr ett ordförandeord som betonar vikten möta kundernas behov. Detta ställer höga krav på kontroll och 31 december 2011) för den finansiella företagsgruppen av aktiv och Den god interna bolagsstyrning, introduktionsutbildningen där syftar till att snabbt Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Banken är organiserad i sex Swedbank samt avseende limiter för kreditriskkoncentrationer styrelsens ordförande förstå organisationen slår och an verksamheten tonen på och att öka förståelsen för Swedbanks värderingar och kultur. Styrelsen fastställer årligen principerna för Swedbanks bolagsstyrning, vilka beskrivs i styrelsens arbetsordning. Bolagsstyr- verkar över affärsområdena och ansvarar för att effektiva och Med Grunderna årets för rapportering bolagsstyrning i Swedbank visar Swedbank hur en bolagsspecifik och Swedbank ser god bolagsstyrning samt god riskhantering och internkontroll som centrala delar i en framgångsrik affär och heltäckande för att limiter kunna upprätthålla och beskrivning exponeringar förtroendet bland av bolagsstyrningsfrågorna kan presenteras på kunder, aktieägare, myndigheter och andra intressenter. Swedbank definierar bolagsstyrning som förhållandet ett mellan lättläst aktieägare, och bankledning, pedagogiskt anställda, de sätt. olika bolagen Rapporteringen uppfyller väl de väsentliga inom koncernen samt andra intressenter. I en vidare bemärkelse ingår också: kriterier fullständighet, trovärdighet, begriplighet och värdeskapande kommuniceras som fastställts av juryn för att på ett tydligt sätt spegla bolagsstyrningens kvalitet. Swedbank har de senaste åren mot kund och bygger aktieägarvärde skapas gjort en imponerande kvalitetshöjning ningen baseras på externa regelverk, såsom aktiebolagslagen, Swedbank sid 57. gemensamma standards och rutiner upprätthålls. årsredovisningslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse, Illustrationen på nästa sida visar den formella strukturen Svensk kod för bolagsstyrning (Koden, för bolagsstyrning och styrningsfilosofi. Boxarnas nummer styrning.se), Finansinspektionens regler samt Swedbanks hänvisar till motsvarande avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. bolagsordning. Styrelsearbetet Även publicerade rekommendationer 2011 från olika internationella organ kan påverka bolagsstyrningen. Genom JAN dessa regelverk FEB fördelas MARS ansvaret för APR styrning, kon- MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC och den Årsredovisning, verkställande direktören. Ingen avvikelse ifrån Koden Riskrapport (Pelare 3) eller från börsens regelverk (Nasdaq OMX, Stockholm) finns att rapportera under Årsstämma Månatlig uppdatering Avvikelser Risker Månatlig uppdatering Resultat Swedbank har en styrmodell och operativ struktur som syftar till att alla en sund och Bokslutskommuniké, hållbar ekonomi Kvartal för 1 de många Verksamhets- hushållen och Personal- företagen. årsredovisning och årsstämma relaterade frågor Årlig fastställelse av policys och instruktioner Verksamhetsplanering, inkl principer för den årliga interna kapitalutvärderingen (IKU) och processen för rörlig ersättning relaterade frågor Kvartal 3 Verksamhetsrelaterade frågor ett vägledande sätt. Bolagsstyrningsrapporten inleds med rubriken Skärpt och tydliggjord bolagsstyrning. Här slås fast att grunderna för god bolagsstyrning inom Swedbank utgörs av tydliga mål, strategier och värderingar som är väl kända av bankens medarbetare. Ytterst handlar Swedbanks bolagsstyrning om hur det skapas en sund företagskultur som effektivt bidrar till att utveckla banken. I rapporten beskrivs en styrmodell och operativ struktur, som syftar till att alla medarbetare drar åt samma håll och som ska bidra till att stödja bankens syfte en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Swedbanks bolagsstyrningsrapportering genomsyras av transparens och av viljan att förmedla bolagets ambitioner med utgångspunkt i en tydlig vision och ett tydligt syfte med bankens verksamhet. Verksamhetsrelaterade frågor Målutvärdering och nya mål för VD Årlig plan Internrevision Verksamhetsrelaterade frågor Verksamhetsplan Marknads- och likviditetsriskslimiter Den interna kapitalutvärderingen (IKU) Riskrapport och ratingklassificering Årlig uppdatering ansvarsförsäkring Omvandling av preferensaktier Verksamhetsrelaterade frågor Kvartal 2 Verksamhetsrelaterade frågor styrelsemöte Omvandling av Årlig fastställelse preferensaktier Swedbank Årsredovisning svenskt 2011 basprospekt 4 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

5 64 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE Valberedningens arbete Swedbank redogör på ett informativt sätt för valberedningens arbete inför Årsstämman I detta avsnitt presenteras de väsentliga utgångspunkter, som valberedningen tar ställning till i sitt arbete med att nominera styrelseledamöter. Läsaren får även ta del av vad som varit viktig input till valberedningsarbetet under mandatperioden, vilket på ett tydligt sätt rapporteras i punktform. Styrelsens arbete Swedbank fångar styrelsearbetet på ett bra sätt. Beskrivningen är transparent kring arbetsformer och aktuella frågor som hanterats. Bolaget tydliggör ansvarsfördelning mellan styrelsen och dess utskott samt klargör det fundamentala i att styrelsen bär det yttersta ansvaret för Swedbanks organisation och förvaltningen av bolagets verksamhet. Rapporteringen innehåller ett uttalande att en jämn fördelning mellan män och kvinnor eftersträvas i Swedbanks styrelse över tiden. Den faktiska fördelningen 2011 var 60% män och 40% kvinnor i styrelsen, vilket är föredömligt. Beskrivningen av styrelsens arbete är tydlig och strukturerad. Den ger läsaren en: pedagogisk överblick av styrelsearbetet under året beskrivning av styrelsens och utskottens arbete inblick i hur styrelsen kontinuerligt utbildas samt genomgår strukturerad utvärdering, som ska fånga eventuella förbättringsbehov och säkerställa ett väl fungerande styrelsearbete. Swedbank sid 64. Styrelse Swedbank Årsredovisning 2011 Lars Idermark Anders Sundström Olav Fjell Födelseår Född 1957 Ordförande sedan 2010 Aktieinnehav Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 143 A-aktier och 0 preferensaktier I Swedbank som Styrelsen, ordförande Ersättningsutskottet, ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ordförande Närvaro: 20/20 13/13 12/12 Totalt arvode: Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Presentation av styrelsens ledamöter Av Koden framgår att styrelsens ledamöter ska presenteras på ett tydligt sätt med krav på vissa obligatoriska Född 1952 Vice ordförande sedan 2009 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: A-aktier och preferensaktier Styrelsen, vice ordförande Ersättningsutskottet, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Närvaro: 20/20 10/13 10/12 Totalt arvode: Anders Sundström är verkställande direktör i Folksam ömsesidig sakförsäkring och Folksam ömsesidig livförsäkring som har omfattande affärsförbindelser med Swedbank. Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter, där bl.a. har beaktats det samarbetsavtal som föreligger mellan banken och Folksam rörande bl.a. sakförsäkring och kapitalförvaltning och särskilt omfattningen och arten av samt det sätt på vilket dessa affärsförbindelser förvaltas, är Anders Sundström att anse som oberoende i förhållande till banken, bankledningen och bankens större aktieägare. Utbildning Master Business Administration Studier i samhällsvetenskap Civilekonom Bankspecifik erfarenhet Arbetslivserfarenhet Andra väsentliga uppdrag Född Styrelseledamot sedan 2011 Operativ: 7 år, Bankstyrelse: 11 år Operativ: 2 år, Bankstyrelse: 9 år Operativ: 13 år VD och Koncernchef Post Nord AB VD och koncernchef Kooperativa Förbundet Ek För VD Andra AP-fonden Ställföreträdande VD och koncernchef, Capio AB VVD och ställföreträdande VD och koncernchef, Förenings- Sparbanken AB (Swedbank) Ekonomi- och finansdirektör och VVD, Föreningsbanken AB VD och koncernchef, LRF olding AB Stiftelsen Chalmers Tekniska gskola, ledamot VD, Folksam ömsesidig sakförsäkring och Folksam ömsesidig livförsäkring Arbetsmarknadsminister Näringsminister Socialminister Kommunalråd, Piteå Kommun Riksdagsledamot Ordförande Sparbanken Nord VD Sparbanken Nord Arbetsgivarföreningen KFO, ledamot Bommersvik AB, ordförande FI olding A/S, ledamot Forsikrings-Aktieselskabet ALKA (DK), ledamot Förenade Liv Gruppförsäkrings AB, ordförande ICMIF (Storbritannien), vice ordförande KPA AB, ordförande KPA Pensionsförsäkring AB, ordförande Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, ordförande Svensk Försäkring, ledamot Svensk Försäkrings Service AB, ledamot Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: A-aktier och 0 preferensaktier Styrelsen, ledamot Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: 10/13 7/8 Totalt arvode: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. VD, Hurtigruten ASA VD Lindorff Group Rådgivare, First Securities VD, Statoil VD, Postbanken Executive Board, DnB Bergen Bank, ledande befattningar Ekonomidirektör, Kongsberg Våpenfabrikk Concedo ASA, ordförande Franzefoss AS, ordförande Lotos E&P Norge AS, vice ordförande SPT AS, ledamot uppgifter. Juryn vill understryka att Swedbanks presentation av styrelsens ledamöter är ett utmärkt exempel på just detta. Bästa bolagsstyrningsrapportering

6 Riskhantering Swedbanks risk- och kapitalutskott ska stödja styrelsen i riskarbetet. Det är dock styrelsen som har det yttersta ansvaret för bankens risktagande och bedömning av kapitalbehov. Styrelsen säkerställer att det finns rutiner för att identifiera och definiera riskerna samt för att risktagandet mäts och kontrolleras, vilket är centralt i all finansiell verksamhet. Från beskrivningen av risk- och kapitalutskottet hänvisas till riskavsnittet i förvaltningsberättelsen samt till noter. Riskavsnittet har rubriken Låg risk och god kontroll. I detta avsnitt poängteras att förebyggande och hantering av risker är centralt i Swedbanks verksamhet. Därför tar riskhanteringen sin utgångspunkt i affärsverksamheten, i möten med kunder och inkluderar alla medarbetare. Swedbank rapporterar på ett transparent och tydligt sätt hur de arbetar med risk och riskhanteringen beskrivs som en integrerad del av verksamheten och de operativa processerna. Intern kontroll Rapportering kring intern kontroll vill juryn gärna lyfta fram som ett område där Swedbanks rapportering kan vidareutvecklas. I den nuvarande beskrivningen av arbetet med internkontroll saknas den transparens och företagsspecifika information, som finns i övriga delar av bolagets rapportering. Det gör att avsnittet om intern kontroll inte håller den nivå som kan förväntas. Juryn ser fram emot att nästa år att få ta del av en intressant rapportering av bolagets arbete med intern kontroll ett avsnitt som kopplas till riskhanteringen som helhet och inte endast till en formell beskrivning, som avgränsats till den finansiella rapporteringen. Swedbank sid 35. Låg risk och god kontroll Att förebygga och hantera risk är centralt i Swedbanks verksamhet. Riskhanteringen tar sin utgångspunkt i affärsverksamheten, exempelvis i möten med kunder, och inkluderar alla medarbetare. I all finansiell verksamhet uppstår risker och att hantera dem väl är centralt. En stark gemensam riskkultur, med beslutsfattande och ansvar nära kunden, är grunden för ett väl fungerande riskarbete i banken och i förlängningen en god riskjusterad avkastning. Swedbank ska bibehålla en låg riskprofil, både från ett kapitaloch ett likviditetsperspektiv. Den långsiktiga riskprofilen ska hanteras så att effekten av ett extremt negativt men möjligt scenario, fastställt i vår interna kapitalutvärderingsprocess, inte försämrar kärnprimärkapitalrelationen med mer än tre procentenheter. Skulle utfallet i kapitalutvärderingsprocessen visa sig överstiga tre procentenheter ska åtgärder tas för att minska koncernens risktagande. En klart övervägande del av bankens kreditriskexponering finns i Sverige i form av bolån med låg risk. En god riskspridning uppnås genom en bred kundbas bland privatpersoner och företag i många olika branscher. Vi strävar efter en marknadsupplåning som så långt som möjligt matchas mot tillgångar med motsvarande löptid, och att upprätthålla en hållbar balans mellan ut- och inlåning på de marknader där banken är verksam. Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer samt en väl utvecklad riskprocess. Styrelsens riskpolicy (ERM) beskriver riskramverket samt roller och ansvar inom riskhanteringen. Utöver detta håller banken en kapitalbuffert som skydd mot oförutsedda förluster. Utöver detta innehåller ERM-policyn riktlinjer för storleken på bufferten utifrån koncernens aktuella risktagande. Tre nivåer av riskhantering Affärsverksamhet Första försvarslinjen: Affärsverksamhetens riskhantering Risk- och kontrollfunktioner Andra försvarslinjen: Oberoende riskkontroll och Compliance Risk Internrevision Tredje försvarslinjen: Internrevision FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKHANTERING I SWEDBANK 35 Första försvarslinjen Verksamhetens riskhantering Swedbanks affärsenheter och dotterbolag har det fulla ansvaret för de risker som uppkommer i den egna verksamheten. Det är med arbetarna på kontoren som är närmast kunderna och som känner kunden och den specifika marknaden bäst. Vid det personliga mötet ges möjlighet till rådgivning kring kundens hela ekonomiska situation. Som ansvarsfull finansiell partner ligger det i vårt intresse att inte heller kunderna tar onödiga risker. Kundernas kassaflöde, soliditet och säkerhet är alltid styrande vid utlåning. Genom ett delegerat ansvar kan organisationen fortare reagera om problem uppstår. Det finns tydliga rutiner och processer för hur krediter ska godkännas, följas upp samt hanteras om låntagaren får betalningsproblem. Banken har särskilda enheter för problemkrediter som arbetar med de företag som fått, eller bedöms kunna få, ekonomiska problem för att så tidigt som möjligt hitta en lösning som både hjälper kunden och minskar Swedbanks risk. Riskhanteringen baseras på tydliga mål och strategier, policys och riktlinjer som klargör hur vi arbetar i olika avseenden, en effektiv operativ struktur samt en enkel och tydlig rapporteringsstruktur. Som stöd vid kreditgivningen finns standardiserade riskklassificeringsverktyg. Andra försvarslinjen Oberoende riskkontroll Bankens riskkontroll är organiserad under koncernens riskchef (CRO) och utgörs av ett antal specialiserade funktioner. Riskorganisationen ansvarar för identifiering, kvantifiering, analys och rapportering av samtliga risker. Analyser av hur händelser i omvärlden och samhällsekonomin kan påverka Swedbank görs regelbundet. Riskfunktionerna är oberoende från affärsverksamheten. De upprätthåller principer och ramverk för riskhantering för att underlätta riskbedömningen. Funktionen för kreditrisk utfärdar dessutom interna regelverk för kreditgivning, exempelvis krav på kassaflöde och säkerheter hos kunden samt strukturen på beslutsmandaten i organisationen. För krediter som överstiger vissa nivåer sker besluten i kreditkommittéer för att skapa en dualitet med affärsverksamheten. Dessa kommittéer leds av en representant från kreditriskfunktionen. De ska också främja en sund riskkultur genom att stödja och utbilda medarbetare i affärsområdena. I varje större affärsenhet finns en kreditfunktion och funktioner för Compliance och operativ risk. De senare identifierar, kontrollerar och rapporterar operativa risker samt risker relaterade till regelefterlevnad. De hjälper också ledningen att hantera dessa risker. Swedbank Årsredovisning Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

7 Två hedersomnämnanden I 2011 års rapportering vill juryn ge hedersomnämnanden till två bolag Electrolux och Trelleborg. Rapporteringen i dessa bolag håller en mycket hög och jämn kvalitet. Trelleborg har tidigare vunnit tävlingen vid två tillfällen. Även rapporteringen i Electrolux har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats för dess höga kvalitet, bland annat vad gäller intern kontroll. Electrolux och Trelleborgs information i årsredovisningarna har även uppmärksammats i internationella sammanhang. Under de senaste fem åren har Electrolux årsredovisning rankats som en av de bästa i Report Watch årliga tävling Best Annual Reports. Vid två tillfällen har Electrolux dessutom tagit förstaplatsen i denna globala utvärdering, vilket är imponerande. Bolaget visar genomgående på en mycket hög ambition i sin externa kommunikation. Ofta ställs frågan om vem som egentligen läser en årsredovisning och en bolagsstyrningsrapport de är ju så tråkiga och svårtillgängliga? Electrolux och Trelleborg är utmärkta exempel på att det inte behöver vara så. Både årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter är genomtänkta och utgår från läsarens behov! De inbjuder till intressant läsning och gör komplexa verksamheter och affärsmodeller begripliga. Electrolux sid 34. Hög ambition och hög kvalitet med ett lättillgängligt grafiskt språk sammanfattar Electrolux rapportering. Bolaget rapporterar pedagogiskt, informativt och heltäckande med intressanta illustrationer på ett enkelt och lättillgängligt språk. Läsaren får på så sätt en gedigen förståelse för Electrolux verksamhet på den globala arenan. Bästa bolagsstyrningsrapportering

8 Electrolux sid 48. Electrolux sid Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

9 Trelleborg sid 22. Steget före skulle man kunna säga om Trelleborgs rapportering detta utifrån förmågan att ge läsaren en sammanhållen och begriplig bild av verksamheten, till exempel hur bolaget hanterar risker, styr och följer upp utifrån finansiella och marknadsrelaterade mål eller mot mål med koppling till Corporate Social Responsibility (CSR). Rapporteringen är väl genomtänkt och presentationen attraktiv. Trelleborg sid 51. Bästa bolagsstyrningsrapportering

10 Bolagsstyrningsrapportering under lupp ambitionen är att förmedla sitt långsiktiga engagemang och lyfta fram bolagets verksamhet som en viktig del av samhället. Under 2012 genomförs Bästa bolagsstyrningsrapportering för åttonde året i rad. Tävlingen bygger på en övergripande genomgång av företagens rapportering och lyfter fram de bästa exemplen i tillämpningen av Svensk kod för bolagsstyrning. För åttonde året i rad genomförs tävlingen Bästa bolagsstyrningsrapportering. Syftet är att visa på de bästa exemplen i tillämpningen av Svensk kod för bolagsstyrning. Tävlingen genomfördes första gången 2005, då Svensk kod för bolagsstyrning presenterades. Förutom 2012 års vinnare har sex företag vunnit tävlingen och prisats för sin rapportering Atlas Copco, Assa Abloy, SEB, Handelsbanken, Ericsson samt Trelleborg vid två tillfällen. Utvärdering av 2011 års rapportering I föregående års utvärdering noterades att ambitionsnivån genomgående höjts. De mindre noterade bolagen, som tillkom 2008, har successivt utvecklat sin rapportering och 2010 hade den nått en god nivå. Bolagsstyrningsrapporteringen har numera en etablerad form och nivå. Vi finner ett antal bolag som tagit arbetet vidare mot en integrerad rapportering, där Bolagens tillämpning De bolag som är noterade på en reglerad marknad ska enligt Koden och Årsredovisningslagen upprätta en bolagsstyrningsrapport. Det är viktigt att följa utvecklingen i alla bolag som är skyldiga att rapportera. Här vill vi särskilt hänvisa till Kollegiets årsrapport, där samtliga bolag utvärderas inom vissa områden. Årsrapporten ges ut i juni varje år ( För samtliga Large Capbolag på Nasdaq OMX Stockholm vid ingången av 2011, har en fördjupad utvärdering gjorts inom ramen för tävlingen. Att tyngdpunkten denna gång lagts på de största bolagen beror på att det är bland dessa bolag, som vi finner att kvaliteten är högst. De bolag som i första hand tillämpar en utländsk kod ingår inte i utvärderingen. Utvärderingen baseras på 18 frågor som grundas på kodregler års tävling utgår från gällande kod från 1 februari 2010 och delar av Årsredovisningslagen. Juryns bedömning av den information som presenterats har varit generös. Dessutom har frågor som bedömts vara av särskilt intresse och som fokuserar på bolagens ambitionsnivå också utvärderats. 10 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

11 Fördjupad information Juryn har identifierat ett antal områden där god information uttrycker en hög kvalitet i bolagsstyrningsrapporteringen, bland annat: bolagets styrning riskhantering och intern kontroll styrelsens arbete ersättningar valberedningens arbete hållbart företagande. Även information från andra delar av årsredovisningen samt hemsidan med koppling till bolagsstyrningsfrågorna har utvärderats, exempelvis riskavsnitt, information om ersättningar samt hållbarhet (CSR). Det är också betydelsefullt att bolaget, förutom i själva rapporten, kan visa hur övriga arbetsprocesser kopplas till bolagsstyrningen. Dessutom uppmärksammas bolagets öppenhet och tydlighet, struktur och språkbehandling. Efter en första genomgång har sedan rapporteringen i följande sju bolag specialgranskats av juryn: Electrolux, Ericsson, Handelsbanken, SCA, Securitas, Swedbank samt Trelleborg. Det är också ur den här gruppen som vinnaren av Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011 tagits fram. Bästa bolagsstyrningsrapportering

12 Bolagets styrning Bolagen lämnar generellt bra information om sin verksamhet, sina mål och strategier i andra delar i årsredovisningen och begränsad information i bolagsstyrningsrapporten. Det är värdefullt att informationen inte begränsas för mycket, utan att det framgår hur verksamheten är organiserad samt hur den styrs och följs upp utifrån den valda strukturen. Kort och tydlig information om ledningen och hur den arbetar ger läsaren en förståelse för styrmodellen. Riskhantering och intern kontroll Företag måste hantera risker för att kunna följa strategier och uppnå sina mål. Styrelsen ansvarar för bolagets verksamhet och sätter ambitionsnivån vad gäller risk. Vid årets genomgång noterades att flertalet bolag har ambitionen att beskriva arbetet med riskhantering som en strukturerad process. Informationen om riskhanteringen har utvecklats betydligt de senaste åren och bolagen håller genomgående en hög nivå. Även information om de viktigaste inslagen i systemen för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen ska enligt Årsredovisningslagen beskrivas i bolagsstyrningsrapporten. Information om styrelsens arbete och arbete i utskott Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning presentera styrelsearbetet under året, bland annat gällande styrelsens arbetsfördelning, viktiga frågor som behandlats, antalet möten och ledamöternas närvaro. Informationen om styrelsearbetet är viktig. Den ger en helhetsbild av bolagets styrmodell, redovisar hur arbetet med västentliga frågor sköts samt fångar upp betydelsefulla händelser. Även styrelsearbetet som organiseras i utskott ska presenteras i bolagsstyrningsrapporten eftersom det är en väsentlig del av styrelsens uppgifter. Sammantaget är detta en kritisk information, som ska ge läsaren en uppfattning om hur styrelsens arbete fungerar och hur samspelet med vd, företagsledning och revisorer ser ut. Ersättningar Hur ersättningssystemet är utformat har betydelse för bolagets styrning. Detta system ska ge ett uttryck för ägarnas intentioner samt vara ett incitament för ett visst beteende i strävan efter att nå uppsatta mål i verksamheten. Den kopplingen är alltför ofta svår att utläsa och informationen är vanligtvis både detaljrik och snårig. Det finns således en förbättringspotential kring rapportering om ersättningsfrågor. Vi efterlyser bland annat också en analys och utvärdering av befintliga ersättningsprinciper och program. Valberedningens arbete Valberedningen ska ge uttryck för ägarnas vilja med bolaget och är en viktig del i Koden, som också ger uttryck för den svenska modellen i bolagsstyrning. Därför är det alltid intressant att få ta del av valberedningens arbete. Denna information är relativt knapphändig i bolagsstyrningsrapporten, vilket kan bero på att det aktuella årets arbete först presenteras inför årsstämman och inte kan rapporteras innan dess. Det är ändå intressant att få insikt i hur valberedningen arbetar och vilka nyckelfrågor och sakförhållanden som kan föregå nomineringarna. Frågan om jämn könsfördelning och mångfald belyses inte i någon större utsträckning i de rapporter som ska medfölja valberedningens förslag till nya styrelseledamöter. Detta är ett krav enligt Koden. Hållbart företagande Alla företag har ett ansvar för frågor som rör etik, moral, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, fattigdomsbekämpning och social hållbarhet. Debatten på detta område har tilltagit och valberedningar har nu högsta prioritet på att finna styrelseledamöter med sakkunskap inom CSR. Ett antal bolag är föredömen och ligger i framkant. Deras redovisning och rapportering följer upp och driver dessa frågor framåt på är ett bra sätt. I 2011 års rapportering upplever vi att bolagen i högre grad uttrycker en vilja att kommunicera sin roll som samhällsaktör och att CSR finns på deras agendor. Vissa aktörer drivs av att påverka och åstadkomma resultat. För flertalet är detta ett strategiskt beslut eftersom näringslivet har en nyckelroll i vidareutvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle. 12 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

13 Bästa bolagsstyrningsrapportering

14 Främja bra bolagsstyrning Dessutom uppmärksammas förmågan att följa Koden på ett innovativt, förtroendeskapande och affärsinriktat sätt. Juryns kriterier: I tävlingen Bästa bolagsstyrningsrapportering utvärderas bolagens tillämpning av Koden. Juryn granskar den samlade kvaliteten i bolagsstyrningen, men också hur tydlig och pedagogisk rapporteringen är. Det är Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som förvaltar Koden och även främjar en god utveckling av svensk bolagsstyrning. Kollegiet utvärderar inte enskilda bolags tillämpning av Koden. Tävlingen Bästa bolagsstyrningsrapportering fångar upp den praxis som utvecklats för att möta informationsbehovet hos företagens intressenter. Gynna värdeutvecklingen Det är bolagens egna ambitioner som står i centrum i tävlingen. Juryn vill bidra med inspiration och presentera tydliga förebilder genom att lyfta fram goda exempel, som kan främja utvecklingen av bra bolagsstyrning i Sverige. Som juryn ser det är god bolagsstyrning också bra för affärerna och gynnar värdeutvecklingen i företagen. Rapporteringen ska därför inte ses som en börda, utan snarare som ett hjälpmedel som bidrar till förbättringar i styrningen av verksamheten. Innovativ och förtroendeskapande Juryns utvärdering fokuserar på bolagsstyrningsrapporten, men även övrig bolagsstyrningsinformation i årsredovisningen och på hemsidan granskas. Utgångspunkten är fyra kriterier som presenteras nedan. Fullständighet Grundprincipen är att bolaget tillämpar Koden genom att visa på följsamhet till regler och principer. Att tillämpa Koden innefattar också möjligheten att inte följa alla regler, men att då rapportera och förklara avvikelser på ett tydligt och genomtänkt sätt. Kraven på fullständighet innebär att regler uppmärksammas samt att de beskrivs på ett övertygande sätt. Trovärdighet Trovärdigheten speglar graden av självständighet, bolagets förmåga att uttrycka en företagsanpassad rapportering och viljan till att göra egna tolkningar. Ett aktivt förhållningssätt till Koden uppmuntras, som visar att den kan vara ett hjälpmedel för bättre styrprocesser. Ett självständigt och aktivt förhållningssätt till bolagsstyrning kan höja bolagets värde och förtroendet för verksamheten både hos medarbetare och i omvärlden. Begriplighet Detta kriterium uttrycker den pedagogiska nivån som har stor betydelse. Pedagogiken bedöms utifrån överblickbarhet, redighet, språkstil och relevans. Värdeskapande Värdeskapande markerar ambitionen att skapa aktieägarvärde genom goda styrprocesser och tydlig information om dessa processer. 14 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

15 Tävlingsjuryn Tävlingsjuryn består av fyra personer med lång erfarenhet av företagande, styrelsearbete och av att följa och utvärdera bolagsstyrning. Sussi Kvart Tidigare affärsjurist som arbetat som advokat (Lagerlöfs) och bolagsjurist (Ericsson). Hon har även varit sakkunnig i regeringskansliet med inriktning på näringslivsfrågor och ingått i Aktiebolagskommittén. Idag är Sussi Kvart konsult samt styrelseledamot i bland annat H&M, DGC One AB, Stockholms Stadshus AB, Stockholms läns sjukvårdsområde och i Transparency International Sverige. Sophie Nachemson-Ekwall Prisbelönt ekonomijournalist på flera dags- och veckotidningar. I december 2012 försvarar hon en doktorsavhandling om bolagsstyrning i finanskapitalismen vid Handelshögskolan i Stockholm. Sophie Nachemson-Ekwall har även skrivit böcker om ABB-kraschen (2002), Skandiaskandalen (2003) och om uppköpet av Skandia (2010). Hon är kolumnist i Dagens Industri. Meg Tivéus Tidigare vd i Svenska Spel. Styrelseordförande i Arkitektkopia AB, Folktandvården i Stockholm AB, Björn Axen AB, Svenskt Kulturarv, Marknadsförbundet AB och i Solhagagruppen AB samt styrelseledamot i Swedish Match, Cloetta, Nordea Fonder samt i Endomines AB. Lars-Erik Forsgårdh Tidigare vd i Aktiespararna. Styrelseordförande i Aktietorgets moderbolag, ATS Finans AB, Aktiefrämjandet och i StyrelseAkademien Sverige. Lars-Erik Forsgårdh är även ledamot i eco Da, European Confederation of Directors Associations. Bästa bolagsstyrningsrapportering

16 Bolagsstyrningsåret 2011 De makroekonomiska faktorerna är mer oförutsägbara och har större påverkan än någonsin, inte minst inom Europa. Även den kontinuerliga tekniska utvecklingen, globaliseringen, den ökade konkurrensen från olika delar av världen och de kännbara klimatförändringarna påverkar affärsmiljön. Högre förväntningar från politiker, investerare och samhället i stort bidrar dessutom till att ställa ökade krav på transparens i företagens rapportering om verksamhet, risker och etik. 16 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011 När vi blickar tillbaka till 2008 och den finansiella krisen ser vi relativt svaga avtryck i bolagens rapportering kring effekter och risker till följd av krisen. De senaste åren har vi sett ett ökat fokus på strukturerad riskhantering. Det återspeglas i rapporteringen i form av beskrivningar av identifierade risker med analyser och stresstester utifrån olika scenarier. Även vd-ord och kommentarer från styrelseordföranden tar upp bolagens situation i omvärlden. På detta område har rapporteringen för 2011 tydligt utvecklats sedan Kvalitetsförbättringen under 2011 tror vi dels beror på att flertalet bolag drivs av att väl fungerande bolagsstyrning skapar grund för en sund företagskultur som främjar affären, dels att bolagen arbetar mer strukturerat med sina processer och att riskhantering är en naturlig del i bolagsstyrningen. Beskrivningarna av styrelsens arbete har utvecklats. Området har stor betydelse för att läsarna ska kunna bilda sig en uppfattning om vad styrelsen gör och vilka frågor som varit väsentliga. Liksom tidigare har bolagen överlag en ambitiös inställning när det gäller tillämpningen av Koden. Antalet avvikelser liksom andelen bolag som anmäler avvikelser från Koden minskar. Vad gäller placering av bolagsstyrningsrapporten ser vi att den allt oftare är en del i förvaltningsberättelsen. Rollen som samhälsaktör Vi ser en klar tendens att fler bolag förmedlar en syn på sin roll i samhället och binder samman styrningsfrågorna med riskhantering och CSR. Förmågan att hantera frågor som berör värdegrund i den operativa verksamheten får ett större intresse i den allmänna opinionen och bland intressenter. Hur gör företagen affärer? Vilken beredskap finns det för att hantera olika affärskulturer oetiska och omänskliga ageranden hos affärspartners? Vi ser att bolagen presenterar dessa frågor på olika sätt i årsredovisningarna och att allt fler har en sammanhållen information om bolagsstyrning, risk och hållbarhet, exempelvis SCA och Trelleborg. Internationell utblick Ingen har väl undgått hur EU-kommissionen driver på utvecklingen. Bland annat genom sina Grönböcker från 2010 och 2011 avseende bolagsstyrning, revision av noterade bolag samt finansiella bolag. Grönboken om bolagsstyrning syftar till att öka riskmedvetenheten i EU-ländernas finansiella system och undvika framtida finanskriser. Förslagen handlar bland annat om styrelsearbetets utveckling, ersättningsfrågor och uppföljning av Koden. Kommissionen lyfter frågorna kring styrelsernas ansvar för att mer systematiskt arbeta med riskhantering samt redovisa detta på ett transparent sätt. Kollegiet för bolagsstyrning har även 2011 deltagit aktivt i den internationella debatten för att främja svenska intressen och öka kunskapen om svensk bolagsstyrning. De nya EUkraven påverkar sannolikt Koden, men i dagläget är det svårt att bedöma i vilken omfattning.

17 *The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission Med stolthet kan vi notera att svensk rapportering från de största börsbolagen fortsatt håller en mycket hög standard i internationella jämförelser och att vi för 2011 ytterligare förstärkt positionerna. I Report Watch årliga tävling Best Annual Reports gällande 2011 års rapportering återfinns nio svenska börsbolag bland de 30 främsta i världen. Av topp tio är fem bolag svenska Electrolux, SAS, SCA, Volvo och Billerud. Inom området Corporate Responsibility lyfts endast ett svenskt bolag bland topp 25 och det är Vattenfall. Att rapportera hållbarhetsdata parallellt med finansiell data är nödvändigt för att kommunicera hur värde skapas och bevaras på kort, medellång och lång sikt. Tanken är att denna information främst ska användas av investerare för att stödja beslut om kapitalallokering. Intern styrning och kontroll Vad gäller rapporteringen om intern styrning och kontroll ser vi tyvärr inte någon tydlig utvecklingstrend. Flertalet bolag lämnar fortfarande en relativt formell och intetsägande beskrivning av sina system. Det finns dock några riktigt bra undantag, där vi särskilt vill framhålla Electrolux, Trelleborg och Securitas. Deras rapportering tar utgångspunkt i affärsnyttan och betonar att intern kontroll bidrar till värdeskapande. I arbetet med intern styrning och kontroll tillämpar de flesta COSOs ramverk*. Under drygt ett års tid har en kommitté på uppdrag av COSO granskat och begärt in synpunkter på ramverket om intern styrning och kontroll från I december 2011 kom förslaget till ett reviderat ramverk. Eva Blom och Katja Severin Danielsson, PwC. Förutsättningar för företag och andra organisationer har förändrats. Ramverket har därför moderniserats och uppdaterats i linje med den utveckling som skett på olika områden, samt beaktar även synpunkter från bolagens praktiska tillämpning av COSO. Det omarbetade ramverket kommer att lanseras Integrerad rapportering Intresset för Integrated reporting har ökat markant. Organisationen the International Integrated Reporting Council (IIRC), som vägleder detta arbete, har bearbetat de många inkomna remisserna kring IIRCs Discussion Paper samt driver ett pilotprogram, där ett åttiotal större företag och cirka 25 institutionella investerare testar konceptet. I oktober 2012 publicerade IIRC ett utkast till Prototype Framework för Integrated Reporting. Ett så kallat Consultation Draft väntas i april och version 1.0 av ramverket lanseras i december I utkastet betonas att integrerad rapportering ska underlätta långsiktiga investerares beslutsfattande detta genom att förse marknaden med mer fullständig, men ändå koncis information. Denna information fångar upp fler aspekter av företagens verksamhet och värdeskapande än vad som brukar framgå av det finansiella bokslutet. De bredare aspekterna kan synliggöras genom att tydligt presentera affärsmodellen och identifiera de olika former av kapital som används för att skapa värde. Det återstår en hel del arbete för att förfina rapporteringen. IIRC välkomnar företag och organisationer som vill engagera sig i pilotprogrammet eller bidra på annat sätt. Mer information finns på IIRC:s hemsida: Bästa bolagsstyrningsrapportering

18 Tydligare och mer integrerad rapportering Bolagsstyrningsrapporterna har blivit tydligare och fångar upp riskhantering, hållbarhet och andra strategiska frågor på ett mera integrerat sätt. Det konstaterar Sophie Nachemson-Ekwall i sin analys av hur rapporteringen utvecklats. Sophie Nachemson-Ekwall Hur har bolagsstyrningsrapporten utvecklats jämfört med tidigare år? Rapporterna i de stora bolag som vi granskat har överlag blivit tydligare. De signalerar en bättre förståelse för att det är styrelsens budskap till aktieägarna som ska förmedlas. Det finns dessutom en balans mellan de olika delarna i rapporten, där bolagen fångar upp risker och hållbarhetsfrågor på ett mer heltäckande sätt och diskuterar dem mera utförligt. Presentationerna av styrelserna håller också högre klass. Flera av bolagen vi tittat på verkar dessutom börja förstå att bolagsstyrningsrapporten behöver kopplas till företagets verksamhet. Sammantaget är mitt intryck att rapporteringen börjar mogna. Det finns en större förståelse för varför man gör en bolagsstyrningsrapport. I flera bolag har det gått upp för styrelserna att de har ett bredare uppdrag än att bara representera aktieägarna, det vill säga att det finns fler intressenter, olika regelverk med mera att ta hänsyn till. Flera företag än tidigare väver idag in detta i rapporteringen. Sedan får vi inse att det här kommer ta tid, bolagsstyrningsrapporten är i grunden en import utifrån. Våra svenska styrelseledamöter är så inkörda på att ha allt fokus på aktieägarna här och nu. Då kan det kännas svårt att samtidigt förhålla sig till en bolagsstyrningsrapport med ett bredare uppdrag. Vilken betydelse har presentationen av styrelsen? Presentationen av styrelserna har blivit viktigare. Allt fler aktieägare vill veta på vems mandat en ledamot föreslagits och hur en enskild styrelses sammansättning skiljer ut sig. Sverige har en egen definition av begreppet oberoende ledamot, som kan vara svår att greppa för utländska investerare. Samtidigt är många av våra bolag globala och har en global bas av aktieägare. Det jag märkt är att det blivit tydligare i vilka bolag som det finns kontrollägare och vilka bolag som saknar det. När man redovisar ledamöternas bakgrund utförligt blir det dessutom uppenbart att också kontrollägare måste bidra med ledamöter med relevant utbildning och erfarenhet det räcker således inte bara med att tillhöra en viss släkt eller familj. 18 Bästa bolagsstyrningsrapportering 2011

19 Även i bolag med spritt ägande spelar presentationerna roll, till exempel genom att visa att ledamöterna har rätt profil och bakgrund samt att styrelsen inte rymmer alltför många intressenter. Hur passar rapporten in i årsredovisningen som helhet? Bolagsstyrningsrapporten integreras med årsredovisningen på ett bättre sätt. Det har gjort att årsredovisningen känns mer saklig och relevant samt att inslaget av marknadsföring tonats ned. De skickliga bolagen presenterar hela affären. Mycket av det som redovisas i rapporten refereras det också till i andra delar av årsredovisningen. Det gör att årsredovisningen blivit mer fokuserad på risker och hållbarhetsfrågor. Bolagsstyrningsrapporten blir på så sätt ett övergripande paraply, som håller ihop årsredovisningen och det är bra. Att det nu hänger ihop bättre tror jag delvis beror på att styrelsens roll i bolagen blivit tydligare. I högre grad än tidigare ser man det som att det är styrelsen, som gör en presentation av bolagens verksamhet. Det är alltså inte ledningen som är avsändaren. Det klargörs mera idag än när de första bolagsstyrningsrapporterna skrevs. Vad är en hållbar bolagsstyrningsrapport? Begreppet hållbarhet tolkas och används på olika sätt i olika grupper. Hållbarhet i detta sammanhang är en bolagsstyrning som säkrar att bolaget både tjänar pengar åt aktieägarna på lång sikt och mäktar med att återinvestera tillräckligt mycket i verksamheten för att utveckla den över tiden. Om styrelsen har grepp om de långsiktiga perspektiven kan man även på kort sikt göra de åtgärder, som krävs för att nå de långsiktiga målen. Nu har vi gått igenom en period då både ägare, styrelser och företagsledningar känt sig pressade att agera kortsiktigt, till exempel vad gäller aktieåterköpsprogram, uppköp eller styckningar av bolaget. Idag börjar det långsiktiga tänkandet ta över alltmer och bolagsstyrningsrapporten kan användas för att kommunicera just detta. Och när styrelsen får ro att jobba både kort- och långsiktigt blir det lättare att se kopplingen till hållbara investeringar i personal, personalutveckling, energi och göra strategiska marknadssatsningar som är långsiktiga. Hur passar CSR och bolagsstyrningsrapporten egentligen ihop? Många aktieägare och styrelser verkar se CSR som en pålaga och kostnad. Dessutom översätts CSR fel och får i svenskan betydelsen socialt ansvar. Istället bör man tala om samhällsansvar som är ett bredare begrepp. Ännu bredare och mer korrekt! blir det om man utgår från den internationella termen ESG (Environment, Social, Governance), som gör bolagsstyrning till en del av den helhet den är tänkt att vara. I Sverige har det på börsen länge talats om att CSR är ett område som ägarna bör ta hand om. Så är det inte globalt, där företaget snarare ses som en egen enhet, med eget ansvar och där bolagsstyrningen ingår. Men nu sker en förskjutning och det är de institutionella investerarna som driver på utvecklingen. Svenska pensionsbolag och aktiefonder börjar inse att deras kunder främst framtida pensionärer och vanliga sparare vill investera i hållbara, långsiktiga bolag. Det är en enorm kraft som är på frammarsch! TeliaSonera och Lundin Oil är två exempel på den här utvecklingen. Även Carema, som inte finns på börsen men väl har pensionspengar i ägarfonden, är del i detta. Plötsligt gör blivande pensionärer via sina institutionella investerare sin röst hörd i media och på stämman. Apropå koder och regelverk hur ser du på frågan om överreglering? Jag är trött på alla negativa skriverier om regler. Det är en svensk debatt som hamnat snett såtillvida att den verkar utgå ifrån att alla nya regler är dåliga eftersom de alltid för med sig kostnader. Istället bör man fråga sig varför kraven på ökad reglering väcks och vilka regler som vi egentligen behöver och vill ha. Sverige borde gå i bräschen för rätt regler istället. Ett bra exempel är frågan om kvotering av kvinnliga styrelseledamöter. För mig känns det märkligt att Sverige valde att gå i bräschen för motståndet i EU i denna fråga. Istället för att ordentligt adressera frågan om brist på mångfald i styrelserummet sade man blankt nej till reglering, men utan att erbjuda något nytänkande istället. En annan aspekt på detta är att det kanske inte är börsbolagen som har för många regler, utan andra sektorer som har för få till exempel private equity. Börsbolagen får alltid gå i fronten vad gäller nya krav, men private equity lär också se att kravbilden ändras. Därför ska börsbolagen inte vara så rädda! Bästa bolagsstyrningsrapportering

20 Vill du veta mer? Kontakta oss Eva Blom Katja Severin Danielsson PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.