C-UPPSATS. Jämförbarhet i hållbarhetsredovisningar

Transkript

1 C-UPPSATS 2009:158 Jämförbarhet i hållbarhetsredovisningar - en fallstudie av tre statliga företag Maria Edeblom Astrid Isaksson Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2009:158 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--09/158--SE

2 Förord Denna uppsats skrevs under vårterminen 2009 vid institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, avdelningen för redovisning och styrning vid Luleå tekniska universitet. Med detta förord vill vi passa på att tacka vår handledare Hans Lundberg som hela tiden höjt ambitionsnivån och kommit med insiktsfulla kommentarer och synpunkter, vilket har lett till ständiga förbättringar av uppsatsen. Vi vill även tacka de personer som ställde upp på intervjuer och gjorde denna studie möjlig, Eva Vitell - Vattenfall AB, Rolf Johansson - LKAB och Sara Vikman - Sveaskog AB. Slutligen vill vi även rikta ett tack till våra opponenter som gett oss betydelsefulla råd och synpunkter under arbetets gång. Luleå maj 2009 Astrid Isaksson Maria Edeblom

3 Sammanfattning I dagens globala samhälle ställs allt mer krav på att företagen ska ta ett större ansvar när det gäller sociala och miljömässiga frågor istället för att enbart fokusera på de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari år 2008 kom lagkravet om att statliga företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Målet med denna uppsats var att undersöka om hållbarhetsredovisningar i statliga företag är jämförbara. Vidare var syftet att beskriva hur hållbarhetsredovisningarna är utarbetade i statliga företag samt att utreda om och i så fall vilka likheter och skillnader det finns och vad dessa kan bero på. Den forskningsstrategi som användes var fallstudie, vidare har studien varit kvalitativ, deduktiv och haft ett analytiskt synsätt. Det som framkom av uppsatsen var att det finns betydande likheter och skillnader som påverkar jämförbarheten både positivt och negativt. Vi anser att det inte är helt enkelt att göra en jämförelse mellan företags hållbarhetsredovisningar då de i dagsläget inte är alltför lättlästa men GRI är ett bra steg på vägen och ett bra alternativ. Utifrån hur syftet har formulerats väljer vi ändå att dra slutsatsen att de undersökta företagens hållbarhetsredovisningar inte är jämföra, trots att GRI används. Användningen av GRI:s riktlinjer leder till transparens och det kan många gånger vara viktigare än att kunna göra jämförelser.

4 Abstract In today's global society has the demand increased on the companies that they should take more responsibility in terms of social and environmental issues instead of just focusing on the economic aspects. On January came a law that said that state enterprises should create a sustainability report using the GRI's guidelines. The aim of this thesis was to examine the sustainability reports of public companies are comparable. Furthermore, the objective was to describe how the sustainability report are prepared in state enterprises and to investigate whether and, if so, what similarities and differences there are and what they can depend on. The research strategy that has been used was a case study, further the study has been qualitative and had an analytical approach. What emerged from the conclusion is that there are significant similarities and differences that affect the comparability, both positive and negative. We believe that it is not simply to compare corporate sustainability reports since they are quite difficult to read, but the GRI is a good step on the road and a good alternative. Based on how the objective has been formulated, we choose nonetheless to conclude that the investigated companies' sustainability reports are not comparable, despite the fact that the GRI is used. The use of the GRI's guidelines will result in transparency and it can often be more important than to be able to make comparisons.

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNING DISPOSITION METOD METODSYNSÄTT VAL AV FORSKNINGSSTRATEGI LITTERATURSÖKNING VAL AV STUDIEOBJEKT DATAINSAMLINGSMETOD INTERVJUER ANALYSMETOD METODPROBLEM TEORETISK REFERENSRAM INSTITUTIONELL TEORI INTRESSENTTEORIN LEGITIMITETSTEORIN HÅLLBARHETSREDOVISNING TRIPLE BOTTOM LINE CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY THE GLOBAL REPORTING INITIATIVE ANALYSMODELL EMPIRI STATLIGA FÖRETAG SVEASKOG AB Hållbarhetsredovisning Intervju Riktlinjer Jämförbarhet VATTENFALL AB Hållbarhetsredovisning Intervju Riktlinjer Jämförbarhet LKAB Hållbarhetsredovisning Intervju Riktlinjer Jämförbarhet ANALYS HÅLLBARHETSREDOVISNINGARNAS UTFORMNING I STATLIGA FÖRETAG LIKHETER OCH SKILLNADER I STATLIGA FÖRETAGS HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR JÄMFÖRBARHETEN I STATLIGA FÖRETAGS HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR SLUTSATS SAMMANFATTANDE SLUTSATS FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING REFERENSLISTA BILAGA

6 Inledning 1. Inledning Detta inledande kapitel består av bakgrund och problemdiskussion. Vidare består kapitlet av syftet med uppsatsen och den frågeställning som ligger till grund för denna. Avslutningsvis presenteras de avgränsningar som gjorts och uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Genom olika medier såsom tidningar och television påminns vi ständigt om det ökade hotet mot vår miljö, det kommer ofta indikationer på att ozonskiktet tunnas ut och att vårt klimat förändras och blir allt varmare. Dessa förändringar beror med största sannolikhet på en ökad växthuseffekt. Om vi fortsätter att förstöra miljön i denna takt kommer utsläppen av växthusgaser att leda till en fortsatt uppvärmning under 2000-talet men även antalet cykloner och andra väderfenomen kan komma att öka. Ett annat återkommande problem i media är de sociala frågorna och då främst hur arbetsförhållandena ser ut på olika företag. Allt detta har gjort att det kommer allt mer krav på att företagen ska ta ett större ansvar när det gäller sociala och miljömässiga frågor istället för att enbart fokusera på de ekonomiska aspekterna. 1 Enligt Bergström ökar betydelsen av miljöfrågorna och högre krav ställs på företag av dess intressenter i dagens globala samhälle. 2 Tankar om miljöfrågor har funnits länge men begreppet om hållbar utveckling härstammar från Brundtlandsrapporten, en FNrapport från år 1987 som heter "Vår gemensamma framtid". Enligt denna innebär hållbar utveckling: "Att tillgodose dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov." 3 Det är denna definition som uppsatsen kommer att baseras på eftersom det är den mest vedertagna och använda definitionen. Sedan den första separata miljöredovisningen presenterades år 1989 har antalet företag som miljöredovisar ökat kraftigt och lett fram till ett ökat behov av denna typ av redovisning. 4 I mitten på 1990-talet utkom den första miljöredovisningen i Sverige som innehöll en oberoende granskningsberättelse. 5 I april år 1999 antog den svenska riksdagen 15 miljökvalitetsmål för att främja en hållbar utveckling dessa följdes under hösten år 2001 upp med delmål som förtydligar miljökvalitetsmålen. Under år 2005 antogs ytterligare ett miljökvalitetsmål samtidigt som ändringar gjordes i delmålen Bergström, S., Miljöredovisning, s. 9 3 Ibid., s Kolk, A., A decade of sustainability reporting: developments and significance, s Larsson, L-O. & Norregårdh, M., Från "tyst vår" till krav på oberoende granskning av hållbarhetsredovisningar, s

7 Inledning På senare år har allt fler företag börjat hållbarhetsredovisa. Hållbarhetsredovisning grundar sig på triple bottom line (TBL) som består av tre dimensioner, en social, en ekonomisk och en miljömässig. 7 Företag har alltid haft ett ansvar, i dagsläget ett ännu större mot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och andra intressenter. Det finns krav på samhällsengagemang och att ta hänsyn till världen utanför företaget. Corporate social responsibility (CSR) kan översättas till företagens ansvarstagande i samhället och omfattar miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. 8 Syftet med hållbarhetsredovisning är att beskriva och redovisa arbetet med dessa frågor och visa intressenterna hur de tar sitt samhällsansvar. Redovisningens syfte och mål måste vara fastställda för att kunna beskriva detta. För att uppnå det fastställda syftet och målet bör de redovisningsprinciper företaget använder sig av överensstämma med dessa. 9 Företag som arbetar med CSR redovisar resultatet av arbetet i en hållbarhetsredovisning. Det är även vanligt förekommande att värderingar och principer som utgör grunden för företagens agerande redovisas. I dagsläget utgör global reporting initiative's (GRI:s) riktlinjer den vanligaste och mest använda grunden Problemdiskussion Redovisningsinformation ska ha vissa kvalitativa egenskaper, en av dessa är jämförbarhet både över tiden och mellan företag. 11 Användaren måste kunna göra en jämförelse av samma företag över tiden men även mellan olika företag. För att kunna jämföra mellan företag krävs det att det finns enhetliga regler vilka normgivare bör ta fram. Vidare är standardisering viktigt, dock får man inte gå för långt så att man bortser från omständigheter som är av betydelse i det enskilda fallet. 12 Det som många gånger är ett problem är att organisationer använder olika redovisningsmetoder. Det krävs någon form av standardisering för att jämförelse ska bli möjligt. 13 GRI har utvecklat ett av världens mest använda ramverk för hållbarhetsredovisning och arbetar ständigt med att förbättra detta. Ramverket består av riktlinjer och indikatorer som företag kan använda i sin hållbarhetsredovisning. Den tredje versionen av riktlinjer presenterades år 2006 och har benämningen G3 Guidelines. GRI fungerar som ett nätverk för frågor om transparens, redovisning, rapportering och hållbarhet. GRI har till uppgift att sammanbinda och påskynda arbetet på dessa områden. 14 Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) ska alla företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Från 1 januari år 2008 är det bestämt att alla 7 Precht, E., Vem vill revidera socialt ansvar?, s Löhman, O. & Steinholtz, D., Det ansvarsfulla företaget, s Gröjer, J-E. & Stark, A., Social redovisning, s. 37ff 10 Löhman, O. & Steinholtz, D., Det ansvarsfulla företaget, s Artsberg, K., Redovisningsteori, s Ibid., s Falkman, P., Teori för redovisning, s

8 Inledning statliga företag ska göra en hållbarhetsredovisning som ska följa GRI:s riktlinjer, företagen får dock välja vilka av riktlinjerna de vill följa efter. Detta innebär att de statliga företagen ska arbeta fram en hållbarhetsredovisning som ska presenteras på samma sätt som årsredovisningar, kvartalsrapporter och bolagsstyrningsrapporter. Syftet är att regeringen vill att de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant inom dessa områden. 15 I Sverige är den svenska staten en betydande företagsägare, de ställer höga och ambitiösa krav på sina företag angående redovisning och oberoende granskning av hållbarhetsarbetet. Detta är krav ingen annan ägare ställt tidigare. Riktlinjerna ska utgöra ett komplement till lag och god redovisningssed. Kraven har från många håll ansetts vara tuffa men flera statliga företag presenterar bra hållbarhetsredovisningar och har fått motta pris för detta. 16 Det finns ett behov av tydligare informationskrav angående hållbarhetsinformation för statligt ägda företag. Styrelsen i respektive företag är ansvarig för arbetet med hållbarhetsfrågorna. 17 De statligt ägda företagen har som krav att de ska presentera en oberoende granskad hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Denna hållbarhetsredovisning utgör tillsammans med övrig finansiell rapportering, exempelvis årsredovisning och kvartalsrapporter ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning. All redovisning och alla rapporter från statligt ägda företag skall vara lika transparenta som i börsnoterade företag. 18 Företag hållbarhetsredovisar för att legitimera sin verksamhet och de flesta använder sig av GRI:s riktlinjer för att öka trovärdigheten i rapporteringen och för att de tillhandahåller en mall för utformning. Företag använder sig även av GRI för att riktlinjerna är accepterade. Det finns olika förklaringar till varför företags hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. En förklaring är att företag använder GRI:s riktlinjer i varierande grad, en del som en mall, andra som inspiration. En annan förklaring till hållbarhetsredovisningarnas varierande innehåll är att det inte handlar om tvingande regler utan enbart om rekommendationer och riktlinjer. Dessutom kan företagen fritt välja riktlinjer och anpassa dem efter deras behov, vilket utgör ett problem för jämförbarheten. Den nya institutionella teorin kan även den vara en förklaring till de varierande redovisningarna. Detta eftersom företagens aktivteter med hållbarhetsfrågor beror på deras uppfattning om marknaden och deras relation till intressenterna. Hedberg & Malmborg anser även att likheter mellan företags redovisningar kan förklaras med hjälp av den institutionella teorin. Företag interagerar med varandra och skapar mönster för utformningen av hållbarhetsredovisningar. Vidare iakttar företagen varandra för att inte göra något som uppfattas som överdrivet. 19 De statliga företagen kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring och motivering ges. Detta för att riktlinjerna skall kunna appliceras på alla företag, oavsett Hedberg, C-J. & Malmborg, F., The global reporting initiative and corporate sustainability reporting in Swedish companies, s. 153ff 3

9 Inledning bransch. Syftet med GRI är att skapa enhetlighet och jämförbarhet i hållbarhetsredovisningarna för att underlätta bedömningen av företag ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. 20 Larsson ser dessa riktlinjer som olika menyer ur vilka företagen väljer vad de ska redovisa och vad de inte ska redovisa. 21 När miljöredovisningarna började komma och när de senare utvecklades till hållbarhetsredovisningar var det mycket svårt att jämföra mellan företag och mellan branscher. 22 Ljungdahl menar att det i dagsläget är svårt att bedöma ett företags hållbarhetsprestanda genom att läsa deras hållbarhetsredovisning på samma sätt som det går att bedöma ett företags finansiella prestanda med hjälp av årsredovisningen. Svenska företag har en lång väg kvar innan deras hållbarhetsredovisningar kan betraktas som en redovisning i samma bemärkelse som en årsredovisning. 23 Öhrlings har gjort en undersökning som visar att det återstår mycket arbete för de statliga företagen när det gäller att utveckla sina hållbarhetsredovisningar. 24 Det är de skattskyldiga i Sverige som betalar de statliga företagens verksamheter, på så sätt är skattebetalarna de främsta intressenterna. 25 Svenska statens ägarpolitik år 2006: "Att statligt ägda företag har en öppen och professionell informationsgivning är en demokratifråga eftersom företagen ytterst ägs av svenska folket." 26 Larsson anser att det ultimata skulle vara om det fanns en specifik internationell standard för både redovisning och bestyrkande av separat hållbarhetsredovisning. Det skulle göra att det blir lättare att jämföra olika redovisningar både mellan svenska men även mellan utländska och svenska företag. 27 På många håll har insatser gjorts för att förbättra hållbarhetsredovisningen, vilket har resulterat i många standarder och riktlinjer. På grund av den mångfald som i dagsläget finns varierar innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Detta har lett till att trovärdigheten, kontinuiteten och jämförbarheten ifrågasatts. Det finns behov av ett mer standardiserat tillvägagångssätt, något som GRI försökt avhjälpa med deras riktlinjer Näringsdepartementet, Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande, s Larsson, L-O. & Norregårdh, M., Från "tyst vår" till krav på oberoende granskning av hållbarhetsredovisningar, s Ibid., s Öhrlings PricewaterHouseCoopers., Röster om transparens och hållbarhetsredovisning, s. 27ff Näringsdepartementet., Genomlysning av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisning 2006, förord 26 Ibid., s Halling, P., Få hållbarhetsredovisningar i Sverige är bestyrkta, s Sinclair, P. & Walton, J., Environmental reporting within the forestry and paper industry, s

10 Inledning 1.3 Syfte Ovanstående problemdiskussion har lett fram till syftet med uppsatsen. Som framkommit i problemdiskussionen finns det svårigheter med att jämföra hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är: att undersöka om hållbarhetsredovisningar i statliga företag är jämförbara med hänsyn till innehållet. Vidare är syftet: att beskriva hur hållbarhetsredovisningarna är utarbetade i statliga företag och vad de innehåller. att utreda om och i så fall vilka likheter och skillnader det finns i de statliga företagens hållbarhetsredovisningar och vad dessa kan bero på. 1.4 Avgränsning Uppsatsen är avgränsad till svenska statliga företag eftersom dessa är berörda av den lagändring som genomfördes år För att avgränsa oss ytterligare har vi begränsat antalet företag, se vidare i andra kapitlet, metod. Analyser och jämförelser kommer att göras mellan hållbarhetsredovisningar från år Uppsatsen är även avgränsad till att endast behandla extern hållbarhetsredovisning samt till att enbart undersöka jämförbarheten mellan företag. 1.5 Disposition Uppsatsens fortsatta disposition presenteras nedan. Uppsatsen består av sex kapitel som alla bidrar till ökad förståelse för ämnesområdet och dess problem. I det andra kapitlet redogörs det för det metodologiska tillvägagångssättet. Det tredje kapitlet består av en utförlig presentation av de teorier som ligger till grund för uppsatsen. I det fjärde kapitlet presenteras den empiriska undersökningen. Det femte kapitlet utgörs av en analys av det empiriska materialet inom ramen för uppsatsens syfte med den teoretiska referensramen som grund. I det sjätte och avslutande kapitlet redogörs det för uppsatsens slutsatser. 5

11 Metod 2. Metod I detta kapitel förklaras och motiveras det metodologiska tillvägagångssätt som använts för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Vidare presenteras val av forskningsstrategi, litteratursökning, val av studieobjekt, datainsamlingsmetod, intervjuer, analysmetod och metodproblem. 2.1 Metodsynsätt Arbnor och Bjerke presenterar tre olika metodsynsätt: analytiskt synsätt, systemsynsätt och aktörsynsätt. Det analytiska synsättet är det äldsta av de tre och vanligt förekommande. Synsättet gör antagandet att helheten är summan av delarna. En helhet fås när man inskaffat kunskap om de olika delarna och summerar dessa. Verkligheten enligt det analytiska synsättet är objektiv. Kunskapen som erhålls ska ha en individberoende karaktär, vilket innebär att kunskapen skall följa vissa omdömen som utgörs av hypoteser. Vidare är all fakta intressant och oberoende av varandra. Till skillnad från det analytiska synsättet antar systemsynsättet att helheten avviker från summan av delarna. Fokus ligger på att förstå delarna utifrån helheten och relationerna mellan delarna. Delarna är beroende av varandra och ger synergieffekter. Enligt systemsynsättet är verkligheten objektivt tillgänglig. Synsättet förklarar delarna i systemet utifrån helheten. Det tredje metodsynsättet, aktörsynsättet menar att helheten förstås utifrån delarnas egenskaper. Aktörsynsättet fokuserar på att förstå sociala sammanhang ur aktörernas synvinkel och baseras på en dialog med aktörerna. Vidare antar synsättet att verkligheten är en social konstruktion. Kunskapen som man erhåller med ett aktörsynsätt är på så sätt individberoende. 29 Denna uppsats utgår från ett analytiskt synsätt eftersom den utgår från befintliga teorier, vilket är en förutsättning för att detta metodsynsätt ska kunna användas. Syftet är att undersöka jämförbarheten i statliga företags hållbarhetsredovisningar och vid insamling av material har det analytiska synsättet jämförbarhet och tillförlitlighet som nyckelord. Vidare är uppsatsens syfte att beskriva hur hållbarhetsredovisningarna är utarbetade i statliga företag och vad de innehåller samt utreda om och i så fall vilka likheter och skillnader det finns i hållbarhetsredovisningarna och vad dessa kan bero på. Det vill säga kartläggning av orsak-verkan samband, vilket innebär att förklara vad verkan blir utifrån den tidigare eller samtida orsaken. Tolkningen och analysen av empirin fokuserar på att förklara orsak-verkan samband. Vidare ska användandet av det analytiska synsättet resultera i orsak-verkan samband och representativa fall. Resultatet skall vara av generaliseringskaraktär, vilket hör ihop med synsättets summativa och objektiva verklighetsuppfattning Arbnor, I. & Bjerke, B., Företagsekonomisk metodlära, s. 65ff 30 Ibid., s. 72 6

12 Metod 2.2 Val av forskningsstrategi För denna uppsats är en fallstudie det bästa alternativet eftersom några enstaka objekt studerats i detalj. Ytterligare en anledning till att fallstudie valdes som forskningsstrategi var att vi ville lyfta fram ett djup genom att kunna upptäcka saker som kanske inte skulle synliggöras vid exempelvis en surveyundersökning. 31 Forskaren belyser det generella genom att titta på de enskilda, djupet är viktigare än bredden. Surveyundersökningar är mindre detaljerade och preciserade. I en fallstudie utgår man i undersökningen från något som redan existerar. Det finns flertalet fördelar med att utföra en fallstudie, en är att forskaren kan använda en rad olika källor och olika typer av data. En annan fördel är att forskaren kan använda flera olika forskningsmetoder i arbetet vilket resulterar i att undersökningen blir mer noggrann. 32 En tredje fördel med fallstudien är att den kan förklara varför vissa resultat kan uppstå och inte bara kan redogöra för vilka resultaten är. 33 Enligt Denscombe passar en fallstudie bra när olikheter och likheter ska jämföras för att finna skillnader mellan undersökningsobjekten. 34 Abduktion, deduktion och induktion används för att relatera teori och empiri. Ett induktivt arbetssätt kännetecknas av att man först studerar forskningsobjektet och sedan tar fram empirin för att utifrån denna formulera teorin. Deduktion innebär att forskaren utgår från befintliga teorier som sedan empiriskt prövas. Abduktion är en kombination mellan induktion och deduktion. 35 Induktion baseras på empiri och deduktion på logik. Med induktion menas att forskaren drar en generell slutsats utifrån empirisk fakta medan deduktion innebär att forskaren drar en logisk slutsats som är giltig om den är logiskt sammanhängande. 36 Den här uppsatsen baseras på ett deduktivt arbetssätt, det vill säga slutsatser dras utifrån teorier. Det här arbetssättet gör att objektiviteten i forskningen stärks Litteratursökning För att finna information om det valda ämnet inleddes arbetet med en litteratursökning vid Luleå tekniska universitets bibliotek databas, där sökmotorn Lucia användes. Vetenskapliga artiklar söktes i Emerald och Ebsco eftersom det finns gott om vetenskapliga artiklar i dessa databaser, även tidskriften Balans utgiven av FAR SRS har använts eftersom intressanta artiklar funnits i denna. För att få fram lämpligt material användes följande sökord: hållbarhetsredovisning, corporate social responsibility, miljöredovisning, jämförbarhet, statliga företag, global reporting initiative, triple bottom line, intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionell teori samt vissa sökords engelska motsvarigheter. Sökorden har använts både enskilt och tillsammans i olika kombinationer. 31 Denscombe, M., (a), Forskningshandboken, s. 41f 32 Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s Denscombe, M., (a), Forskningshandboken, s Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 59ff 35 Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, s. 23ff 36 Thurén, T., Vetenskapsteori för nybörjare, s. 19ff 37 Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 23 7

13 Metod 2.4 Val av studieobjekt Enligt Denscombe är det nödvändigt för fallstudien att ett mycket noga och medvetet val av undersökningsföretag utförs. Det är då viktigt att tänka på två saker, den ena är att fallen väljs ut med utgångspunkt från det vi redan vet. Det andra är att man identifierar fallets huvudsakliga kännetecken och hittar information om detta. De tre undersökningsenheterna har valts ut efter deras utmärkande kännetecken, det vill säga med utgångspunkt i kända attribut. Våra undersökningsenheter valdes ut ifrån vissa kriterier, för det första skulle det vara statliga företag eftersom dessa har en lagstiftning om hållbarhetsredovisning att följa. Det andra kriteriet var att aktörerna hade den kunskap som krävdes för att kunna besvara frågorna i vår intervjuguide. 38 För att hitta lämpliga aktörer för vår undersökning studerades företagens hemsidor och hållbarhetsredovisningar och ett ickesannolikhetsurval gjordes. Dessa personer valdes för att de har något speciellt att bidra med på grund av deras yrkesroll. 39 I ett tidigt stadium i vårt arbete bokade vi tid med intervjupersonerna för att lättare enas om en passande tid. 40 De intervjupersoner som valdes ut var: Sara Vikman, Sveaskog AB. Vikman arbetar som CSR-ansvarig sedan årsskiftet. Hon har arbetat på Sveaskog AB i fem år och är projektledare för hållbarhetsredovisningen. Vikman har en filosofie kandidatexamen i sociologi samt en filosofie magisterexamen i mediekommunikationsvetenskap. Eva Vitell, Vattenfall AB. Vitell arbetar som extern konsult men var projektledare för årets hållbarhetsredovisning, CSR-report. Hon är utbildad civilekonom. Rolf Johansson, LKAB. Johansson har varit projektledare för LKAB:s hållbarhetsredovisning. I dagsläget är han ansvarig för en funktion som heter tax & legal, hållbarhetsredovisningen är en del av denna. Johansson är utbildad ekonom. 2.5 Datainsamlingsmetod Det finns två typer av inriktning på forskning vid datainsamling, kvantitativ och kvalitativ metod, i denna uppsats har en kvalitativ metod använts. Kvalitativ data har formen av ord och visuella bilder och fokuserar på mjuka data. 41 Syftet är att försöka skaffa fram en djupare kunskap än den som framkommer vid kvantitativa metoder. 42 Det som karaktäriserar en kvalitativ analys är att den är inriktad mot en verklig eller vanligt förekommande händelse. 43 När intervjuerna genomfördes var det kvalitativ data som 38 Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 63f 39 Ibid., s Denscombe, M., (a), Forskningshandboken, s Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 367ff 42 Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, s Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s

14 Metod framkom. Den kvantitativa forskningen är sådan forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska analysmetoder, data har ofta formen av siffror. Eftersom detta är en fallstudie lämpar sig en kvalitativ metod bäst. 44 Enligt Patel & Davidson definieras primärkällor som ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar och resterande källor är sekundärkällor. 45 I denna uppsats är intervjuerna att betrakta som primärkällor, övriga källor som använts är sekundära. 2.6 Intervjuer Fördelarna med intervjuer är att de ger djupgående och detaljerad data, det krävs ingen avancerad utrustning, forskaren får värdefulla insikter, de är mycket flexibla och har en hög svarsfrekvens eftersom intervjun är inbokad och bestämd i förväg. Valet att genomföra en intervju gör även att validiteten ökar eftersom data kan kontrolleras med avseende på riktigheten och relevansen under den pågående intervjun. 46 Innan intervjuerna förberedde vi oss genom att läsa hållbarhetsredovisningarna och ta fram en intervjuguide bestående av sexton frågor, se bilaga 1. Frågorna är baserade på de teorier som använts i den teoretiska referensramen. Dessa fungerade som stöd vid intervjuerna. Intervjuguiden utformades i enlighet med rekommendationer från Patel & Davidson samt Kvale. För att få en så kvalitativ intervju som möjligt har vi inlett med neutrala frågor för att sedan gå in på mer specifika frågor. 47 Denscombe anser att en intervju bör inledas med en lätt fråga om intervjuaren själv, till exempel deras roll i förhållande till det valda ämnet. 48 Frågorna är indelade i olika kategorier samt är korta och enkla för att ge intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor. Det gör också att respondenten kan uttrycka sig mer fritt. 49 Frågor som är av ledande karaktär, förutsättande frågor, långa frågor, dubbelfrågor samt negationer undveks. 50 Vi har även avslutat neutralt och gett respondenterna chans att ge kommentarer och ställa egna frågor. 51 Enligt Denscombe bör en intervju avslutas med att den intervjuade får ta upp eventuella saker denne har saknat under intervjun. Sedan är det viktigt att intervjuaren tackar den intervjuade för att denne har tagit sig tid. 52 Intervjuerna har varit semistrukturerade, det vill säga att en färdig lista med frågor och ämnen hade färdigställts i förväg. Detta är dock inget som hindrar den intervjuade från att berätta mer utförligt om ämnena och utveckla sina svar. Fördelarna med personliga intervjuer är att de är lätta att arrangera, forskaren får lätt att kontrollera riktigheten i den data som framkommer. Den som intervjuar har bara en persons idéer att sätta sig in i och 44 Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 327ff 45 Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, s Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 267f 47 Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, s. 73f 48 Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s Kvale. S., Den kvalitativa forskningsintervjun, s Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, s Kvale, S., Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 120 och Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, s Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s

15 Metod det blir relativt enkelt att skriva ut den inspelade intervjun. 53 Intervjuguiden skickades på begäran ut till respondenterna i förväg, cirka en vecka innan intervjutillfället. De första minuterna av intervjun är avgörande. Intervjupersonen vill hinna skaffa sig en uppfattning innan denne kan tala fritt och dela med sig av erfarenheter och liknande till en främling. Det gäller här att intervjuaren skapar en god kontakt från start genom att vara förberedd, uppmärksam och intresserad av vad intervjupersonen säger samtidigt som intervjuaren måste ha klart för sig vad denne vill veta och få ut av intervjun, annars kan det lätt sväva iväg. 54 Intervjuerna varade cirka 30 minuter och under intervjuerna förde vi anteckningar och använde oss av ljudupptagning för att enkelt kunna gå tillbaka och se vad som sades. Fördelen med ljudupptagningar är att de erbjuder en permanent och närmast fullständig dokumentation det finns även en möjlighet för andra att kontrollera dem. 55 Efter att varje intervju sammanställts skickades denna till respektive intervjuperson för att försäkra oss om att fakta är korrekta. 56 Intervjuerna utgör en av grunderna i empiriavsnittet i denna uppsats och utgör såvida en viktig del till analysen. Kvaliteten på den ursprungliga intervjun är viktig för kvaliteten på det övriga arbetet. Kvale ställer upp ett antal kvalitetskriterier för intervjuer som vi haft i åtanke. Dessa kriterier är: Omfattningen av spontana, rika, specifika och relevanta svar. Desto kortare frågor och längre svar, desto bättre. I vilken grad intervjuaren följer upp och klargör meningen i de relevanta aspekterna i svaren. Den ideala intervjun tolkas i stor utsträckning under loppet av intervjun. Intervjuaren försöker verifiera sina tolkningar av intervjupersonens svar under intervjuns förlopp. Intervjun bör vara en historia i sig som knappast kräver mycket extra beskrivningar och förklaringar Analysmetod Vid analysen av insamlad data användes de inspelade intervjuerna samt kompletterande anteckningar. Det som var mest relevant och intressant med hänsyn till uppsatsens syfte skrevs ner i empiridelen. I uppsatsens analys kopplades empirin ihop med teorin för att finna samband, likheter och skillnader. Därefter kunde uppsatsens syfte besvaras och slutsatser dras. 53 Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 234f 54 Kvale, S., Den kvalitativa forskningsintervjun, s Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s Ibid., s Kvale, S., Den kvalitativa forskningsintervjun, s

16 Metod 2.8 Metodproblem De metodproblem som uppstår vid författandet av denna typ av uppsats är hänförliga till begreppen validitet och reliabilitet. Med validitet menas att man undersöker det man avsett att undersöka och att metoderna för att erhålla data anses vara exakta, riktiga och träffsäkra. Reliabilitet, det vill säga tillförlitlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda och att de instrument som använts ger samma resultat gång på gång. 58 När intervjuer genomförs kan det finnas en så kallad intervjuareffekt som gör att den intervjuades svar kan påverkas av den intervjuande. Det kan vara till exempel intervjuarens kön, ålder och etniska ursprung som kan påverka svaren. För att minimera denna effekt och för att öka reliabiliteten hade vi ett passivt och neutralt förhållningssätt under intervjun. Även vårt val att genomföra telefonintervjuer gjorde att intervjuareffekten minskades då risken att påverka den intervjuade inte är lika stor vid denna typ av intervju. Dock går vi miste om kroppsspråk och ansiktsuttryck. 59 För ett par år sedan betraktades telefonintervjuer som problematiska forskningsmetoder framförallt för att man ansåg att de gav ett snedvridet urval. Men nu har fördelarna med denna typ av forskning visat sig vara många, de är både billigare och snabbare än intervjuer ansikte mot ansikte och respondenterna är lika ärliga. 60 För att öka reliabiliteten, tillförlitligheten användes ljudupptagning, verkligheten är då lagrad och vi försäkrade oss om att vi uppfattat allt korrekt. 61 För att ytterligare öka vår reliabilitet skickades en skriftlig sammanställning av intervjun till respektive respondent. 62 Fördelarna med att respondenterna erhöll intervjuguiden i förväg gjorde att de fick tillfälle att förbereda sig för att kunna ge bättre svar. Nackdelen var att spontaniteten kan ha minskat samt att respondenterna angav det av företaget förväntade svaret. Den fakta som använts om företagen är hämtad från deras egna hållbarhetsredovisningar och hemsidor vilket gör att trovärdigheten får anses som god. 58 Denscombe, M., (b), Forskningshandboken, s. 424f 59 Ibid., s. 244ff 60 Ibid., s. 29ff 61 Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, s Denscombe, M., (a), Forskningshandboken, s

17 Teoretisk referensram 3. Teoretisk referensram I den teoretiska referensramen beskrivs den teori som ligger till grund för vår empiriska studie. Först presenteras den institutionella teorin följt av intressentteorin och legitimitetsteorin. Vidare presenteras begreppen hållbarhetsredovisning, triple bottom line och corporate social responsibility samt riktlinjerna som de statliga företagen ska tillämpa, global reporting initiative. Avslutningsvis presenteras en analysmodell. 3.1 Institutionell teori Den institutionella teorin ligger till grund för mycket av den redovisningsforskning som handlar om hur redovisningsnormer utvecklas. Den institutionella teorin menar att handlingar begränsas av de värderingar och ideologier som är rådande i ett visst samhälle, vid en viss given tidpunkt. 63 Vidare förklarar institutionell teori varför det finns olika redovisningslösningar och olika metoder för att redovisa. Dessa lösningar och metoder har skapats i olika perioder och ligger i enlighet med de tankar och idéer som då var aktuella. 64 Artsberg menar att den institutionella teorin för tillfället är den teori som bäst återger den rådande utvecklingen på redovisningsområdet. Med den institutionella teorin går det att förklara varför förändringar sker långsamt. Teorin fokuserar på den tröghet som finns i mänskliga aktiviteter. När en person väl fått in en vana är den svår att bryta och förändra eftersom personen uppfattar att det aktuella handlingssättet är det rätta. 65 Den institutionella teorin beskriver hur företags aktiviteter och handlingssätt följer det som tas för givet, hur företag påverkas av dess omgivning samt hur företag främst följer regler, både formella och informella istället för att handla rationellt. Vidare beskriver teorin företags förändring och utveckling. 66 Omgivningen ställer två typer av krav på organisationer, tekniska och ekonomiska krav samt sociala och kulturella krav. För företag innebär tekniska och ekonomiska krav att de måste producera och utbyta produkterna på en verklig eller fiktiv marknad. De sociala och kulturella kraven innebär att företagen måste inta en viss bestämd roll och skapa eller bevara en yttre fasad. Omgivningar som ställer tekniska och ekonomiska krav belönar företagen då det förser marknaden med varor och produkter på ett effektivt sätt, medan omgivningar som ställer sociala och kulturella krav belönar företagen för att de anpassar sig till de värderingar, normer, regler och åsikter som finns i samhället. 67 Företag anpassar sig både efter sina egna mål och efter omgivningens värderingar. 68 Enligt den institutionella teorin har omgivningen en allmän uppfattning om hur företag ska agera och se ut. Ett företags struktur blir sociala standarder som bedöms som lämpliga beroende på verksamheten. Utifrån dessa bedöms företaget och erhåller social legitimitet, vilket är nödvändigt för företagets överlevnad. När väl ett företag lyckats 63 Artsberg, K., Redovisningsteori, s Ibid., s Ibid., s Eriksson-Zetterquist, U., Institutionell teori- idéer, moden, förändring, s Hatch, J.M., Organisationsteori, s Ibid., s

18 Teoretisk referensram skapa en positiv bild behövs bara underhåll av denna bild för att överleva. Den sociala legitimiteten är ett annat viktigt teoretiskt bidrag från den institutionella teorin. Företag måste vara accepterade av dess omgivning eftersom företag som blir ifrågasatta av sin omgivning kan tvingas upphöra med sin verksamhet. 69 Begreppet institutioner kan definieras på ett flertal sätt och avse olika företeelser. Det kan vara alltifrån institutioner för högre lärande till vårdinstitutioner men med institutioner kan man även mena välbekanta företeelser. Institutionsbegreppet är i den moderna institutionella teorin mer tydligt och avser formella regler och informella normer som får samhället att fungera. Syftet med teorin är att förklara hur olika kombinationer av normer, regler och sanktionsmekanismer påverkar företags handlande och på vilka sätt och inom vilka gränser offentliga ingripanden kan styra detta handlande. 70 Många av teorierna överlappar varandra. Enligt Deegan har den institutionella teorin vissa likheter med legitimitetsteorin eftersom det handlar om att skapa legitimitet för verksamheten. Skillnaden mellan dessa två teorier är att företagsledningen enligt legitimitetsteorin har möjlighet att förändra omgivningens uppfattning genom exempelvis avslöjanden och utlämnanden, något som inte är möjligt enligt den institutionella teorin. Enligt denna förväntas företagsledningen rätta sig efter de normer som är förelagda. 71 Till skillnad mot andra ekonomiska och strategiska teorier som försöker förklara och undersöka om ett företags handlingar är rationella och ekonomiskt försvarbara, betonar och undersöker den institutionella teorin i vilken mån ett företags handlingar är kompatibla, vanemässiga, oreflekterade och socialt definierade. 72 Den institutionella teorins kärna är att institutioner uppkommer när människor skapar deras sociala verklighet. Den institutionella teorin är mer att betrakta som ett ramverk än en enhetlig teori eftersom den hämtat inspiration från olika områden. 73 Denna uppsats utgår ifrån Artsbergs och Hatch s syn på institutionell teori, att företagen påverkas av och anpassar sig efter det omgivande samhället. Detta innebär att företags handlingar begränsas av de värderingar och ideologier som råder i ett visst samhälle, vid en viss given tidpunkt. Vidare innebär det att företag anpassar sig både efter sina egna mål och efter omgivningens värderingar. Denna utgångspunkt har valts då vi i likhet med Artsberg menar att den institutionella teorin är den teori i dagsläget som bäst återger utvecklingen på redovisningsområdet eftersom omvärldens krav på företagen har ökat, inte minst då det gäller hållbarhetsredovisning. Uppsatsen utgår utifrån definitionen av institution i enlighet med den moderna institutionella teorin och avser därmed de formella regler och informella normer som får samhället att fungera. Enligt Deegan har den institutionella teorin och legitimitetsteorin likheter med varandra, något som även 69 Hatch, J.M., Organisationsteori, s Hedlund, S., Institutionell teori, s. 16f 71 Deegan, C., The legitimising effect of social and environmental disclosures a theoretical foundation, s. 293 ff 72 Oliver, Sustainable Competitive Advantage: Combining Institutional and Resource-based Views, s Eriksson-Zetterquist, U., Institutionell teori - idéer, moden förändring, s. 7ff 13

19 Teoretisk referensram uppsatsen utgår ifrån eftersom hållbarhetsredovisningen är ett viktigt verktyg för företag att legitimera sig med. 3.2 Intressentteorin Ljungdahl menar att intressentteorin kan användas för att förklara varför företag redovisar miljö- och samhällsrelaterad information. Författaren menar vidare att redovisning av sådan information, så kallad hållbarhetsredovisning, kan leda till att företagets ekonomiska utveckling förbättras. När intressenterna får denna information gynnas företaget och på grund av detta borde företagen uppmärksamma intressenternas krav och införliva dem. 74 Kunder Långivare Anställda Media FÖRETAGET Stat & Kommun Ägare Samhället Leverantörer Figur 1: Intressentmodellen En intressent är en grupp eller individ som kan bli påverkad eller kan påverka ett företags olika aktiviteter på något sätt. 75 Utgångspunkten i intressentmodellen är att alla företag strävar efter att ha ett stabilt förhållande till sin omvärld, en så kallad jämvikt. 76 Alla företag har ett antal intressenter, det kan vara leverantörer, kunder, ägare, långivare, stat och kommun. 77 Företaget har någon form av relation till varje intressent och det finns ett beroendeförhållande mellan företaget och intressenterna. Det krävs att det finns en balans mellan de bidrag intressenterna lämnar till företaget och de belöningar som företaget lämnar till intressenterna. Ett krav som intressenterna har är att belöningen ska vara större än bidraget. 78 Ett företags primära mål är att överleva och för detta krävs en balans mellan intressenterna Ljungdahl, F., Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag, s. 43f 75 Gray, O., Owen, D. & Adams, C., Accounting & accountability, s. 45 och Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K., CSR: företagsansvar i förändring, s Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H., Den nya ekonomistyrningen, s Ibid., s. 39 och Gray, O., Owen, D. & Adams, C., Accounting & accountability, s Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H., Den nya ekonomistyrningen, s Borglund, T., De Geer, H. & Hallvarsson, M., Värdeskapande CSR, s

20 Teoretisk referensram I dagsläget är det inte bara företaget som har en relation till dess intressenter utan intressenterna har även en relation mellan varandra. Detta gör att även mindre intressenter som verkar betydelselösa kan ha mycket stor makt eftersom de har en relation med andra intressenter. Genom att de samarbetar i nätverk med andra organisationer når de ut med sitt budskap. 80 För att komma fram till en mer precis definition kan två principer läggas till. Den ena är att ett företag inte har någon rätt att missbruka någon annans rättigheter. Den andra säger att företag är ansvariga för de effekter som deras handlingar orsakar andra. Därefter blir definitionen av en intressent: A stakeholder of a corporation is an individual or a group which either: is harmed by, or benefits from, the corporation; or whose rights can be violated, or have to be respected, by the corporation. Den här definitionen visar att intressenterna varierar från företag till företag, men även för samma företag från situation till situation. 81 Intressenter finns inom företaget men även runtomkring, de har ofta olika åsikter om vad ett företag bör ansvara för i ett samhälle. De flesta intressenterna tar fram regler och ställer höga krav på företaget, några av reglerna är tvingande och vissa kan relateras till socialt ansvarstagande som exempelvis arbetsmiljö och miljöutsläpp. Den största delen av reglerna är dock frivilliga och varje företag väljer vilka de vill följa. Antalet intressenter som engagerar sig i frågor om socialt ansvarstagande har ökat de senaste åren. 82 Hur mycket en intressent kan påverka ett företags sociala ansvarstagande beror på faktorerna makt, legitimitet och angelägenhet. De kan användas för att identifiera de centrala och betydelsefulla intressenterna. De intressenter som har drivit frågan om socialt ansvarstagande hårdast är intresseorganisationer, statliga organisationer samt media. 83 En studie som Jones har gjort visar att bra och förtroendefyllda relationer mellan företaget och dess intressenter där företaget lyssnar på intressenternas åsikter hjälper till att lösa problem och göra företaget mer framgångsrikt. Det gör även att företaget får konkurrensfördelar gentemot de konkurrenter som inte har ett bra samarbete med sina intressenter. 84 Intressenter som är intresserade av CSR-frågor och vill lyfta fram dem har stor möjlighet att få genomslag med sina idéer eftersom frågorna är mycket aktuella och angelägna. 85 Enligt Gray, Owen & Adams är CSR ett verktyg som kan användas av företaget för att få 80 Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K., CSR: företagsansvar i förändring, s. 83f 81 Crane, A. & Matten, D., Business ethics, s. 57f 82 Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K., CSR företagsansvar i förändring, s Ibid., s. 71ff 84 Jones, M, T., Instrumental Stakeholder Theory: A Synthesis of Ethics and Economics, s Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K., CSR företagsansvar i förändring, s

21 Teoretisk referensram intressenternas stöd och samtycke och upprätthålla en god relation med dessa. Med hjälp av CSR kan företaget förstärka sina relationer med intressenterna. 86 Denna uppsats utgår ifrån Crane & Matten s definition om att alla företag har olika intressenter men även att intressenterna varierar från situation till situation. Detta innebär att företag har ett ansvar gentemot intressenterna, detta ansvar varierar beroende på vilka behov intressenterna i ett visst företag har. Även Jones aspekt som visar på att det är viktigt att upprätthålla goda relationer till sina intressenter kommer att vägas in. Detta innebär att ta hänsyn till intressenternas krav och önskemål. Dessa definitioner har valts för att vi anser att de återspeglar verkligheten bäst. Intressenterna kan prägla hållbarhetsredovisningen och dess innehåll och att kunna jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar ligger i deras intresse. 3.3 Legitimitetsteorin Intressentteorin och legitimitetsteorin är nära relaterade till varandra, båda två beaktar relationen till samtliga intressegrupper och fokuserar på olika relationer eller kontrakt mellan företagsledningen och ägarna men även mellan andra intressenter. Det som skiljer dem åt är att legitimitetsteorin indikerar på olika strategier för att legitimera företaget gentemot deras intressenter medan intressentteorin fokuserar på relationen till intressenterna. Liksom intressentteorin kan även legitimitetsteorin användas för att förklara varför företag hållbarhetsredovisar. 87 Även Lance anser att legitimitetsteorin är en anledning till att företag hållbarhetsredovisar. 88 Med legitimitet menas en överensstämmelse mellan exempelvis ett företags värderingar och de värderingar som finns i samhället, det vill säga intressenternas värderingar. Vad som är legitimt är något som de som är utanför företaget bedömer, vidare är det de som tilldelar legitimiteten som godkänner eller accepterar den legitimerades handlingar, mål eller värderingar. 89 Enligt Lance är definitionen av legitimitet: "a generalized perception or assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some socially constructed system of norms, values, beliefs and definitions." 90 Legitimitetsteorin menar att företag inte har någon naturlig rätt att använda jordens resurser. Det finns många olika skäl till varför företag tar fram hållbarhetsredovisningar, en orsak är att de vill legitimera vissa sidor av företagets verksamhet. Legitimitetsteorin hjälper oss att förstå hur och varför företag använder sig av hållbarhetsredovisningar för 86 Gray, O., Owen, D. & Adams, C., Accounting & accountability, s Ljungdahl, F., Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag, s. 39ff 88 Lance, M., What do we mean by corporate social responsibility?, s Ljungdahl, F., Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag, s. 39ff 90 Lance, M., What do we mean by corporate social responsibility?, s