Ordlistor till persiska texter. Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 1 och 2 Persiska A och B

Transkript

1 Ordlistor till persiska texter Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 1 och 2 Persiska A och B

2 2

3 Ordlista till Djurtexterna Āhu āhu ḥeyvān qašang ṣaḥrāyi ast ba zi az šāx kutāh dāštan, dārdārand boland dom -aš zir-e šekam sefid va, o češm siāh dast pā nāzok xub tavānestan, tavān- gasell djur vacker öken- (adj.) han/hon/den/det är (kopula presens, 3 SG) vissa, en del av, från; än (komparationspreposition) horn kort ha de har (presens indikativ, 3 PL) lång svans hans, hennes, dess, sin (pronominalsuffix, 3 SG) under mage, buk vit och öga svart hand, underarm, här: framben fot, underben, här: bakben tunn, skir, spröd god, bra kunna 3

4 mitavānad han/hon/den/det kan (presens indikativ, 3 SG) davidan, dav- springa bedavad han/hon/den/det kan etc. springa (presens konjunktiv, 3 SG) bačče barn gereftan, gir- ta migirand de tar, man tar (presens indikativ, 3 PL) dar i xāne hus, hem dāštan, dār- ha negāh dāštan hålla, behålla negāh midārand de håller/behåller, man håller/behåller (presens indikativ, 3 PL) kam lite kam kam sakta men säkert, så småningom ons gereftan vänja sig ons migirad han/hon/den/det vänjer sig (presens indikativ, 3 SG) digar mera, vidare, ytterligare kardan, kon- göra farār kardan fly, rymma farār nemikonad han/hon/den/det flyr, rymmer (presens indikativ, 3 SG) Asb asb ḥeyvān najib häst djur ädel 4

5 qašang vacker ast han/hon/den/det är (kopula presens, 3 SG) gardan hals (utsidan), nacke mu hårstrå muhā (pl.) hår boland hög, lång (på höjden) dāštan, dār- ha dārad han/hon/den/det har ke som, att, när etc. (här: som) ān den, det yāl man goftan, gu- säga, här: kalla miguyand de/man säger, de/man kallar (presens indikativ, 3 PL) pā fot, underben som hov šeyhe gnäggande kešidan, keš- dra mikešad han/hon/den/det drar (presens indikativ, 3 SG) šeyhe kešidan gnägga bačče barn korre föl savāri ridning asb-e savāri ridhäst dādan, dah-/deh- ge midahad han/hon/den/det ger (presens indikativ, 3 SG) gāri vagn va, o och 5

6 doroške bār ham bordan, barmibarad vali bā bārkeš asb-e bārkeš farq dāštan, dārdārad yābu droska last, börda också, även bära, ta med sig (bort från den talande) (eng. to take) han/hon/den/det bär, tar (presens indikativ, 3 SG) men med last- (adj.) packhäst, arbetshäst skillnad ha han/hon/den/det har (presens indikativ, 3 SG) korsning mellan åsna och häst (mula, mulåsna), fungerar som last- och dragdjur Fil fil ḥeyvān bozorg ast do dandān derāz dāštan, dārdārad miān-e xorṭum boland elefant djur stor han/hon/den/det är (kopula presens, 3 SG) två tand lång ha han/hon/den/det har mellan, bland snabel hög, lång (på höjden) 6

7 hast det finns ke som, att, när etc. (här: som) bini näsa u han/hon; här: den mā vi har če allt som x v āstan, x v āh- vilja mix v āhim vi vill (presens indikativ, 1 PL) x v ordan, x v or- äta bex v orim vi vill etc. äta (presens konjunktiv 1 PL) bā med dast hand, underarm bar dāštan, bar dār- plocka upp, ta upp bar midārim vi tar upp (presens indikativ, 1 PL) bar midārad han/hon/den/det tar upp (presens indikativ, 3 SG) va, o och be till, i dahān mun goẕāštan, goẕār- placera, sätta, lägga, ställa, stoppa; tillåta migoẕārim vi placerar etc. (presens indikativ, 1 PL) migoẕārad han/hon/den/det placerar etc. (presens indikativ, 3 SG) migoẕārand de placerar etc.; man placerar etc. (presens indikativ, 3 PL) pošt rygg pošt-e på ryggen; bakom taxt tron, bärstol, säng bar på 7

8 šodan, šav- bli savār šodan stiga på (ett fordon, ett djur etc.), rida på, åka i savār mišavand de stiger på etc.; man stiger på etc. (presens indikativ, 3 PL) vaṭan hemland, fosterland hendustān Indien Gāv-e nar, gāv-e māde gāv ko, tjur, oxe nar av hankön gav-e nar tjur, oxe por full zur styrka porzur stark zamin jord šoxm zadan plöja šoxm mizanad han/hon/den/det plöjer (presens indikativ, 3 SG) gāh-i ibland bār last, börda bordan, bar- bära, ta med sig (bort från den talande) (eng. to take) mibarad han/hon/den/det bär, tar (presens indikativ, 3 SG) māde av honkön gāv-e māde ko šir mjölk dādan, dah-/deh- ge midahad han/hon/den/det ger (presens indikativ, 3 SG) az av, från; än (komparationspreposition) 8

9 kare rōġan māst panir sāxtan, sāzmisāzand smör matfett, matolja, ghee yoghurt ost göra, tillverka, framställa de tillverkar; man tillverkar (presens indikativ, 3 PL) Gusfand miš tacka gusfand får šāx horn dāštan, dār- ha dārad han/hon/den/det har (presens indikativ, 3 SG) nadārad han/hon/den/det har inte (neg. presens indikativ, 3 SG) quč bagge pičide vriden, skruvformad, snurrad barre lamm bačče barn dar i, på ṣaḥrā öken, stäpp, ödemark donbāl-e efter mādar moder -ešān deras, sin (pronominalsuffix, 3 PL) davidan, dav- springa midavand de springer (presens indikativ, 3 PL) ba ba bä bä kardan, kon- göra 9

10 mikonand ba ba mikonand be mā pašm dādan, dah-/dehmidahad az ān jurāb pirāhan pārče pašmi dorost dorost kardan dorost mikonand māst kare rōġan panir saršir sāxtan, sāzmisāzand de gör (presens indikativ, 3 PL) de bräker (presens indikativ, 3 PL) till vi; här: oss ull ge han/hon/den/det ger (presens indikativ, 3 SG) av, från; än (komparationspreposition) den, det strumpa skjorta tyg ylle- (adj.) riktig, ordentlig, färdig, i ordning, korrekt tillverka, färdigställa de tillverkar; man tillverkar (presens indikativ, 3 PL) yoghurt smör matfett, matolja, ghee ost ett slags avkok på mjölk där vätskan kokats bort och fettet blir kvar som en stel kaka göra, tillverka, framställa de tillverkar; man tillverkar (presens indikativ, 3 PL) Zanbur-e asal in parande den här, det här, denna, detta fågel; här: flygfä 10

11 kuček zard siāh do bāl zibā čahār pā dast zanbur asal zanbur-e asal bā yekdigar zendegi zendegi kardan maleke ānhā sāyer dorošt x v ošandām dar barābar-e došman mānand-e sarbāz ṣaff kešidan, keš- ṣaff kešidan liten gul svart två vinge vacker fyra fot, underben; här: bakben hand, underarm; här: framben bi, geting honung (honungs)bi med varandra liv leva drottning de, dessa övrig, annan kraftig välbyggd inför, mitt emot fiende lik, som soldat led, kö dra ställa sig på led 11

12 jang jang kardan bahār tābestān ṣobḥ zud raftan, ravbar gol nešastan, nešinširini mekidan, mekāvardan (āvordan), āvardar lāne x v od lāne-ye x v od jam jam kardan x v ošmaze x v ošbu esm xāne gereftan, girx v ordan, x v orleẕẕat bordan, bar- krig kriga vår sommar morgon tidig, tidigt gå, åka (eng. to go) på blomma sätta sig sötma, söt substans, sötsak, godis suga ta med sig (i riktning till den talande) (eng. to bring) i näste, bo själv sitt bo (=lāne-aš) samling samla välsmaklig väldoftande namn hus, hem ta äta njutning bära, ta med sig (bort från den talande) (eng. to take) 12

13 leẕẕat bordan az ru-ye giāh čarbi zardrang mum časbidan, časbbe šešguše qašang moḥkam sāxtan, sāz- njuta från (ovansidan av) växt fett gulfärgad vax fastna, klistras, klibba fast till sexkantig vacker stabil, stadig, hållfast göra, tillverka, framställa Kerm-e abrišam x v orāk kerm abrišam kerm-e abrišam barg tut bā la āb dahān tār rešte tār o rešte nāzok laṭif föda, mat mask silke silkesmask blad, löv mullbär med saliv mun tråd, sträng band, tråd, sträng, linje tråd (parord) tunn spröd, skir 13

14 birun birun dādan kam kam dōr-e x v od-aš tanidan, tanxāne pile goftan, guhar kas didan, bingamān gamān kardan ḥeyvānak miān-e mordan, mirmorde ast namorde ammā balke x v āb par bāl par o bāl dar āvardan haminke āmadan, ā- dar āmadan ute, ut ge ifrån sig, frambringa, producera sakta men säkert runt om sig (själv) spinna hus, hem kokong säga var och en, vemhelst se föreställning, tro, åsikt, antagande föreställa sig, tro, förmoda litet djur mellan, bland, inuti dö är död (perfekt particip); har dött (perfekt indikativ 3 SG) har inte dött (neg. perfekt indikativ 3 SG) men utan sömn fjäder vinge vinge (parord) frambringa, producera, få (fram) så snart som komma komma fram, komma ut, växa ut 14

15 bidār bidār šodan hargāh u bā ḥarārat koštan, košnakošand surāx surāx kardan birun paridan, parpārče ḥarir bāftan, bāflebās qašang duxtan, duzmamlekat mā xub tarbiat tarbiat šodan rašt behtar bištar az har vaken vakna närhelst; om han/hon; här: den med hetta döda de/man bör etc. inte döda (presens konjunktiv 3 PL) hål göra hål i, perforera ut, ute flyga, hoppa tyg siden väva, sticka kläder vacker sy land vi god, bra uppfostran bli uppfostrad; här: odlas Rasht (stad i nordvästra Iran) bättre mer av, från, än (komparationspreposition) varje 15

16 jā irān be amal āmadan plats Iran framkomma, produceras Tābestān havā dar tābestān garm šodan, šavruz derāz šab kutāh āftāb mive zud residan, resresāndan, resānširin kardan, kongandom jō ṣaḥrā zard barzegar avval derō väder i, på sommar varm bli dag lång natt, kväll kort solljus frukt snabb, snabbt, fort mogna; anlända, komma fram få mogna; skjutsa söt göra vete korn, råg öken, ödemark; här: fält gul; mogen bonde först skörd 16

17 derō kardan xarman xarman kardan ba d kubidan, kubkāh jodā jodā kardan barā-ye āẕuqe zemestān zemestāni anbār bordan, barāsiā (el. āsiāb) ārd sāxtan, sāzham asb xar dādan, deh-/dahmurče tābestān dāne jam jam kardan tā skörda stack, hög, skörd stacka, lägga på hög sedan, efteråt banka, tröska halm separat, åtskild separera, skilja åt för, åt; här: som proviant, matförråd vinter vinter- (adj.) lada, lager, förrådslokal bära, ta med sig (bort från den talande) (eng. to take) kvarn mjöl göra, tillverka, framställa också, även; här: fokuspartikel (men beträffande, å andra sidan) häst åsna ge myra sommar frö samling samla till, tills, för etc. (här: för att) 17

18 āsude budan, bāšbāšand faṣl xub bištar x v orāk ensān āmāde šodan, šav- lugn, bekymmersfri, rofylld vara de må vara etc. (presens konjunktiv, 3 PL) årstid god, bra mer föda, mat människa färdig, redo bli Pāyiz tābestān ke goẕaštan, goẕarpāyiz āmadan, ā- garmā rafte rafte kam šodan, šavkam šodan ruz kam kam kutāh šab boland gaštan, gard- sommar som, att, när (här: när) gå förbi, passera; förlåta höst komma värme gradvis, sakta men säkert lite bli minska dag sakta men säkert, gradvis kort kväll, natt hög, lång (här om tid) gå runt; bli (högtidligt verb för šodan, av-) 18

19 bād sard vazidan, vazbarg zard rixtan, rizxošk har ṭaraf bordan, bartake) ṣafā bāġ bustān bāġ o bustān raftan, ravgarmi rōšanāyi x v oršid kamtar residan, resbā in hame faṣl na na garm sard mive besiār vind kall blåsa blad, löv gul falla, rinna; hälla torr varje sida, riktning bära, ta med sig (bort från den talande) (eng. to fägring, behag, välmående trädgård rosengård trädgård (parord) gå, åka (eng. go) värme ljus sol mindre komma fram, anlända; mogna trots (allt) detta årstid varken eller varm kall frukt mycket 19

20 dāštan, dārmānand-e angur sib golābi beh anār xarboze āẕuqe zemestān farāham farāham kardan mardom šahri ārd berenj rōġan zoġāl hizom xaridan, xaranbār anbār kardan deh zamin šoxm šoxm kardan (även šoxm zadan) šoxm karde-and ha som, liksom, exempelvis vindruva äpple päron kvitten granatäpple gul melon proviant, matförråd vinter färdigställd, frambringad, i ordning att framställa, att iordningställa folk stads- (adj.) mjöl ris matfett, matolja, ghee kol ved köpa magasin, förråd, lada, källare lagra, lägga i förråd by jord plog plöja de har plöjt; man har plöjt (perfekt indikativ, 3 PL) 20

21 jō gandom kāštan, kārbārān bāridan, bārkešte sabz sabz šodan havā ru be sardi ru be sardi raftan zemestān residan, res- korn, råg vete plantera, så regn regna, snöa, falla (om nederbörd) gröda grön att gro, att grönska väder, luft i riktning mot kyla bli kall (ordagrant: gå i riktning mot kyla) vinter anlända, komma fram; mogna Zerā at zerā at kār mard zāre mard-e zāre bahār gāv āhan gāv-āhan zamin šoxm zadan se jordbruk arbete, verksamhet, sysselsättning man bonde bonde (ordagrant: odelman) vår ko, tjur, oxe järn plog (ordagrant: järnoxe) jord plöja tre 21

22 fāyede avval narm dovvom zir-o-ru zir-o-ru šodan āftāb x v ordan, x v orāftāb x v ordan qovvat peydā peydā kardan sevvom riše alaf harze alafhā-ye harze zir-e az zir-e xāk birun oftādan, oftbirun oftādan xoškidan, xoškpāyiz toxm afšāndan, afšāndobāre fördel, nytta först, första mjuk andra upp-och-nedvänd vändas upp och ned solljus äta, dricka, förtära sola, få sol på sig kraft, styrka upphittad, funnen finna, hitta tredje rot gräs, vegetation otjänlig, oduglig ogräs under underifrån, ur, upp ur jord, damm ute, ut falla, ramla hamna utanför torka höst frö, utsäde sprida ut återigen 22

23 māle kešidan, kešmāle kešidan tā hamvār šodan, šavšavad marz bastan, bandmarz bastan ke vaqt ābyāri hame jā hame jā-ye ān āb x v ordan, x v orāb x v ordan ārezu zāre ke pas az kāštan, kārtoxm sabz šodan bārān āmadan, ā- avval harv dra harva till, tills, för att etc. (här: för att) jämn, slät bli den må bli etc. (presens konjunktiv 3 SG) gräns, stänga bygga vall (ordagrant: stänga gräns) att, som, för att, så att (här: så att) tid bevattning varje plats, överallt överallt (ordagrant: överallt på den=jorden) vatten äta, dricka, förtära dricka vatten, få del av vatten önskan bonde att, som, för att (här: att) efter odla, så frö, utsäde grönska regn komma först, första 23

24 avval-e tābestān hengām derō derō kardan jō čand ruz ba d gandom residan, resham vaqti ke tamām šodan xarman sāxtan, sāzkubidan, kubbād dādan, deh-/dahbād dādan andāze be andāze-ye baẕr x v orāk yeksāle anbār anbār kardan bāqimānde foruxtan, foruš i början på sommaren tid, tidpunkt skörd skörda korn, råg några dag efteråt, senare vete mogna; anlända, komma fram också, även när, då avslutas, ta slut stack, hög, skörd göra, tillverka, framställa banka, tröska vind ge vanna, skilja agnarna från vetet storlek, mängd så mycket som utsäde föda, matvaror ettårig, för ett år magasin, förråd, lada, källare att lagra, att magasinera, att lägga i förråd resten sälja 24

25 pul čiz digar xaridan, xar- pengar sak, ting annan köpa Lākpošt o xarguš lākpošt sköldpadda xarguš hare, kanin residan, res- mogna; anlända, komma fram residand de kom fram (preteritum, 3 PL) miresim (nedan) vi kommer fram (presens indikativ, 1 PL OBS! personen) beresad (nedan) han/hon/den/det kan komma fram etc. (presens konjunktiv, 3 SG) reside bud (nedan) han/hon/den/det hade kommit fram (pluskvamperfekt, 3 SG) be ham residan träffas (ordagrant: nå till varandra) rafiq kamrat rāh väg rafiq-e rāh färdkamrat šodan, šav- bli šodand de blev (preteritum, 3 PL) rāh raftan gå, promenera (här: sätt att gå) tang trång be tang āmadan bli otålig på, tröttna på be tang āmad han/hon/den/det tröttnade på (preteritum, 3 SG) goftan, gu- säga goft han/hon/den/det sade (preteritum, 3 PL) 25

26 āheste långsam to du mā vi manzel hem, mål (för en resa) resāndan, resān- få mogna; skjutsa čun eftersom dānestan, dān- veta midānest han/hon/den/det visste (imperfekt, 3 SG) ḥeyvān djur tanbal lat, slö, lättjefull āmadan, ā- komma biā kom (imperativ, 2 SG) šarṭ villkor bastan, band- stänga šarṭ bastan att slå vad bebandim låt oss stänga etc. (presens konjunktiv, 1 PL) tā till, tills, för att (här: om) kodām vilken yek en, ett mā vi deraxt träd tappe kulle zud snabb, fort qabul kardan acceptera qabul kard han/hon/den/det accepterade (preteritum, 3 SG) raftan, rav- gå, resa (eng. go) 26

27 boro man ham āmadan, ā- āmadam oftādan, oftrāh be rāh oftādan be rāh oftād eṭminān tizpāyi mašġul čaridan, čaršodan, šavšod martabe yek martabe sar boland boland kardan boland kard didan, bindid ān vaqt davidan, davmidavid (nedan) goẕāštan, goẕār- gå (imperativ, 2 SG) jag också, även; här: fokuspartikel (men beträffande, å andra sidan) komma jag kom (här: jag kommer) (imperfekt, 1 SG) falla, ramla väg ge sig iväg (ordagrant: falla i väg) han/hon/den/det gav sig iväg (preteritum, 3 SG) säkerhet, förtröstan (här: tillit) snabbhet, snabbhet på foten sysselsatt beta, äta gräs bli han/hon/den/det blev (preteritum, 3 SG) gång plötsligt huvud hög, lång (på höjden) att höja han/hon/den/det höjde (preteritum, 3 SG) se han/hon/den/det såg (preteritum, 3 SG) vid denna tid, då springa han/hon/den/det sprang (imperfekt, 3 SG) placera, sätta, lägga, ställa, stoppa; tillåta 27

28 pā be davidan goẕāštan lägga benen på ryggen (ordagrant: placera foten till löpning) pā be davidan goẕāšt han/hon/den/det lade benen på ryggen (preteritum, 3 SG) vali men har če allt som, (här: hur mycket än) kušeš strävan, försök kušeš kardan att försöka, att sträva kušeš kard han/hon/den/det försökte, kämpade (preteritum, 3 SG) sud nytta baxšidan, baxš- förlåta, ge sud-i nabaxšid det tjänade inget till (preteritum, 3 SG) hanuz ännu, fortfarande Pust-e xers do rafiq bā ham qarār goẕāštan qarār goẕāštand šekār xers raftan, ravberavand raft (nedan) naro (nedan) två kamrat tillsammans, med varandra komma överens de kom överens (preteritum, 3 SG) jakt björn gå, resa (eng. go) de bör gå etc. (presens konjunktiv, 3 PL) han/hon/den/det gick (preteritum, 3 SG) gå inte (imperativ, 2 SG) 28

29 ruz ṭaraf jangal rahsepār šodan rahsepār šodand goftan, gumigoftand goft (nedan) pust foruxtan, forušnaforuš (nedan) qeymat čiz xaridan, xarčenin o čenān ettefāqan bozorg x v ošpašm dur āmadan, ā- miāmad āmad (nedan) āmade (nedan) bar x v ordan bar x v ordand yek tars bālā-ye dag riktning, håll skog ge sig iväg de gav sig iväg (preteritum, 3 PL) säga de sade (imperfekt, 3 PL) han/hon/den/det sade (preteritum, 3 SG) skinn, hud sälja sälj inte (imperativ, 2 SG) pris (här: pengar) sak, ting sälja det ena och det andra av en händelse, händelsevis, förresten stor med fin päls (adj.) avlägsen, långt borta komma han/hon/den/det kom (imperfekt, 3 SG) han/hon/den/det kom (preteritum, 3 SG) nedkommen (perfekt particip) träffa på, stöta på, råka möta de träffade på (preteritum, 3 PL) en rädsla, fruktan uppe på, uppe i 29

30 deraxt träd digari den andre čun eftersom tanhā ensam māndan, mān- stanna kvar, bli kvar šenidan, šenav- höra šenide bud han/hon/den/det hade hört (pluskvamperfekt, 3 SG) mordan, mir- dö morde död (perfekt particip) kār arbete, sysselsättning, verksamhet kār-i nadārad har inget att göra med, bryr sig inte om zadan, zan- slå x v od-rā be mordan zadan spela död x v od-rā be mordan zad han/hon/den/det spelade död (preteritum, 3 SG) bu lukt bu kardan lukta, nosa bu kard han/hon/den/det luktade, nosade (preteritum, 3 SG) haminke så fort som, så snart som dur avlägsen, långt borta dur šodan avlägsnas, ge sig iväg dur šod han/hon/den/det avlägsnade sig (preteritum, 3 SG) budan, bāš- vara bud han/hon/den/det var (preteritum, 3 SG) pāyin ner, nere, nedåt porsidan, pors- fråga 30

31 porsid ke guš be guš goftan to javāb javāb dādan javāb dād do naṣiḥat naṣiḥat kardan naṣiḥat kard tarsu digar šekār kardan šekār nakarde han/hon/den/det frågade (preteritum, 3 SG) att, som, för att (här inleder ke direkt anföring) öra viska du svar svara han/hon/den/det svarade (preteritum, 3 SG) två tillrättavisning, gott råd att tillrättavisa, att ge råd han/hon/den/det gav goda råd (preteritum, 3 SG) feg annan, annat jaga, fälla (om jaktbyte) oskjuten, icke fälld (perfekt particip) 31

32 Ordlista till texten Pir-e zan pir-e zan yek-i bud, yek-i nabud en var inte) bud; verbet budan, bāšxāne dāšt; verbet dāštan, dārandāze be andāze-ye ġarbil mjöl) otāq bošqāb deraxt senjed čile jāru yek xorde ham jol o jehāz sar-e ham sar-e ham kardan ke att) raf o tāqče (parord) xošk gumma, gammal gumma det var en gång (ordagrant: en var, hus, hem storlek (lika) stor som såll (större sil i trä med metallnät för att sålla rum tallrik träd ett slags vildoliv träflisa (här: strå i borste) borste lite grand också, även; fokusmarkör smått och gott, pick och pack på varandra, i en hög, tillsammans plocka ihop, samla på sig att, som, för att, när, eftersom etc. (här: för hylla (utmurad i själva väggen) torr 32

33 xāli tom xošk o xāli tom (parord) nabāšad; verbet budan, bāššab kväll, natt šām kvällsmat, kvällsvard; middag x v orde bud; verbet x v ordan, x v orke att, som, för att, när, eftersom etc. (här: när) did; verbet didan, binbād vind, blåst sard kall miāyad; verbet āmadan, ā- tan kropp mur myra mišavad; verbet šodan, šavmur mur šodan få gåshud, rysa i kroppen raxt-e x v āb sängkläder + madrass (eng. bedding) andāxtan, andāz- kasta raxt-e x v āb andāxtan bädda (sängkläder och madrass staplades i ett hörn under dagen och lades ut på golvet för natten) raft; verbet raftan, ravtu-š i den hanuz ännu, redan, fortfarande češm öga be ham till varandra, tillsammans nagoẕāšte bud; verbet goẕāštan, goẕār- 33

34 češm be ham goẕāštan sluta ögonen ṣedā röst, ljud dar dörr šam stearinljus var dāštan (bar dāštan) ta upp, ta med sig vā kardan (bāz kardan) öppna gonješk sparv emšab i kväll havā väder sard kall bād vind, blåst miāyad; verbet āmadan, ā- ham också, även; fokusmarkör jā plats nadāram; verbet dāštan, dārbegoẕār; verbet goẕāštan, goẕārinjā här pahlu-ye bredvid tu-ye i, inuti xāne hus, hem māndan, mān- stanna kvar, bli kvar, stanna ṣobḥ morgon āftāb solsken zad; verbet zadan, zanāftāb mizanad solen strålar, solen ligger på paridan, par- hoppa, flyga miravam; verbet raftan, ravdel mage, hjärta (centrum för känslor) 34

35 ḥāl tillstånd, hälsotillstånd, hälsa suxtan, suz- brinna del-am be ḥāl-e X misuzad/suxt jag tycker/tyckte synd om X xeyli very, much xub good, well xeyli xub (uttalas xub) mycket bra xeyli xub (uttalas xob) OK, kör till biā; verbet āmadan,ātu i, in boro; verbet raftan, ravru-ye på deraxt-e senjed senjed-träd lā-ye mellan, inuti, mitt ibland barg löv, blad gereftan, gir- ta x v ābidan, x v āb- sova x v ābāndan, x v ābān- natta, se till så att någon somnar x v od-aš han/hon/den/det själv garm varm našode bud, verbet šodan, šavbāz igen, åter; öppen dar zadan knacka, knacka på (dörren) dam-e vid, intill xar åsna ke att, som, för att, när, eftersom etc. (här: att, där jag kan) sar huvud 35

36 begoẕāram; verbet goẕāštan, goẕārrāḥat skön, bekväm bex v ābam; verbet x v ābidan, x v ābbemānam; verbet māndan, mān- ṣobḥ morgon zud tidig, snabb piš az ānke innan ṣedā röst, ljud aẕān böneutrop goldaste minaret boland šodan resa sig, höja sig (här: höras) birun ut, ute guše hörn ḥayāṭ gård (ofta stenlagd med en mur runt) ki vem ki-e (ki ast) vem är det morġ höna rāhbordār på väg nistam jag är inte haminke så snart som, så fort som xorus tupp dar āmadan komma fram, komma ut (här: höras) pā šodan stiga upp (ur sittande eller liggande ställning), resa sig konj hörn kalāġ korp, kråka dorost o ḥesābi ordentlig (parord) sar huvud 36

37 lāne dar āvordan bord; verbet bordan, barru-ye gorde sag če miguyi; verbet goftan, gupanāh bordan piš az ānke buq ḥammām bezanand; verbet zadan, zanbarā-ye bord; verbet bordan, barpahlu-ye guš šeyṭān kar āmad, verbet āmadan, ā- x v āb bidār šodan ġolġole rum sorāġ sorāġ-e pā šo; verbet pā šodan bo, rede ta ut, ta fram, sticka ut på nacke (om djur) hund vad söka skydd, ta skydd innan signal, tuta badhus för, för skull bredvid, vid sidan av öra satan döv sömn vakna tumult, villervalla Romarriket, Östrom, Konstantinopel spår, ledtråd, förfrågan för att finna, för att leta upp 37

38 ke att, som, för att, när, eftersom etc. (här: ty, eftersom) jik jik kardan kvittrra barā-t för dig toxm ägg kučik (kuček) liten mikonam här: jag lägger, jag värper (ordagrant: jag gör) beram (beravam); verbet raftan, ravbemān; verbet māndan, mānzud snabb, fort, tidigt bāš; verbet budan, bāš- ar ar kardan att skria (åsnans ljud) peškel dynga, gödsel tar fuktig, blöt hamsāye granne xabar kardan informera, underrätta, varna ham också. även; fokuspartikel piš-e till, hos yāllā skynda dig ke att, som, för att, när, eftersom, ju etc. (här kan ke antingen översättas som eller ju ) qod qod kardan kackla (hönans läte) bozorg stor qār qār kardan kraxa āqā herre bidār kardan väcka 38

39 āxar sar till slut, till sist havā väder, luft rōšan ljus vāq vāq kardan skälla dozd tjuv bidamāġ förargad, förtretad (ordagrant: utan näsa) bidamāġ kardan reta, förarga, irritera hame alla ānjā där māndand; verbet māndan, mānkārhā arbeten, angelägenheter, saker ru be rāh i ordning, beredd (ordagrant: ansikte mot vägen) ru be rāh kardan ställa i ordning, få igång, få ordning på zendegi liv ru-ye på ġaltak hjul, vält andāxtan, andāz- kasta qeṣṣe saga residan, res- komma fram, anlända; mogna be sar residan nå sitt slut (ordagrant: komma till huvudet) kalāġ korp, kråka 39

40 Ordlista till Pesarak-e labuforuš aqab kešidan dra sig tillbaka arusi kardan gifta sig aṣr tidig kväll eyn-e som, exakt lik ābaki vattnig, blöt- (om snö) abu al-faẓl (uttalas abolfaẓl) namn på person adab kultur, bildning ādam människa; man (allmän bet.) āftāb sol agar na annars amine (fel för amnie) landsbygdspolisen amniehā landsbygdspolisen andāxtan, andāz kasta andāxtan, andāz kasta āqā herre ārām lugn arbāb chef, herre āre ja (informellt) āš o lāš blåslagen, mörbultad (soppa och kadaver) āstin ärm āxar sist, slut āxarhā-ye pāyiz i slutet av hösten āy å, hallå, hör ni az dast-e kasi šekāyat anföra klagomål mot någon kardan az sir tā piāz med alla detaljer 40

41 aẕiat kardan bā kasi kār dāštan bā ki ṭaraf-i ba d ba d az in ba d az żohr baččegi bad be del āvordan bad-am miāyad bāl balad budan bar xāstan, bar xiz barf bāridan, bār baxšidan, baxš baxšidan, baxš bāz bāz kardan bi ānke bi-adabi bikār birun birun āmadan bišaraf bix v odi boridan, bor boridan, bor besvära, ställa till elände för vilja någon något ont, ha något otalt med någon vem du har att göra med efteråt efter detta eftermiddag barndom ta illa upp jag tycker illa om vinge kunna ställa sig, resa sig, stiga upp snö falla (om nederbörd e.g. regn, snö) förlåta, ursäkta förlåta igen, åter öppna utan att oartig arbetslös, sysslolös ut, ute komma ut, säga upp sig skamlös (svordom) utan anledning skära, här: avbryta skära 41

42 boxār boxāri boz čādor čand čāq o xepele časbāndan, časbān čerk čeṭōr da vā da vā-m šod daf e dafe dāġ dandān dārad moḥabbat mikona darāmad dast daste dast-e tanhā dastmāl dehāti derāz digar dikte dobāre dom donbāl-e ånga kamin get chador (slöjan) några, flera tjock och fet klistra, fästa (kausativt) smutsig hur bråk jag började bråka gång vävkam het tand han visar kärlek (progressiv form) förtjänst, inkomst hand, här: uppsättning handtag ensam trasa, duk (för att torka sig på), näsduk lantlig, bybo, lantis lång mer, ytterligare diktamen igen svans efter 42

43 efter erfaren (värld-sedd) runtomkring omringa (detta vare) fjärran från Er tillstånd, tillåtelse i år som om, det verkar/verkade som välja extra, tillägg extralön extra- förstå bli förlamad elände, nöd, fattigdom bara, endast imorgon mattvävare skrik, rop ropa avstånd tanke skicka pressa, trycka svära pressa ner, sticka ner sälja sälja donbāl-e donyā-dide dōr o bar-e dōre kardan dur az šomā ejāze emsāl engār entexāb kardan eẓāfe eẓāfe mozd eẓāfi fahmidan, fahm falaj šodan falākat faqaṭ fardā faršbāf faryād faryād zadan fāṣele fekr ferestādan, ferest fešordan, fešār foḥš dādan foru kardan foruxtan, foruš foruxtan, foruš 43

44 gāloš galosch gardāndan, gardān vrida, orsaka så att något snurrar gardeš utflykt, resa för nöjes skull gāz bett gerye gråt gerye kardan gråta gerye-am migirad jag börjar gråta OBS! Här används imperfekt för ingressiv handling, jag höll på att börja gråta (I was about to start crying) ġeyẓ vrede, ilska golule kula golule x v ordan bli skjuten golule-ye barf snöboll gonde stor, väldig goẕarāndan, goẕarān tillbringa (tid), få (tiden) att gå goẕašte det förflutna guš öra guš kardan lyssna gusfand får haftegi vecko- ḥāji qoli namn på person hamānjā där och då haminjur så här, på detta sätt ham-ṣoḥbat förtrogen, vän har kāri piš āmad jag tog vilket arbete som helst donbāl-eš raftam ḥarf zadan prata 44

45 ḥayāṭ gård, innergård heq heq gerye snyfta, gråta med högljudda snyftningar hey upprepat, hela tiden hičkas ingen injur på så sätt, så här istādan, ist ställa sig jam šodan samlas javāb svar jā-ye istället för, här: som jehiz hemgift jur kardan fixa, greja kadxodā byäldste kafš sko kaftār hyena kāġaẕ papper kandan, kand riva av, ta bort, skala kārd kniv kārgar arbetare kārxāne fabrik kas person kasb o kār arbete (för sitt levebröd) kašk-sābi stor gryta utan lock och handtag kelās kenār kenār zadan kenār-e kešāndan, kešān klass sida ta bort, ta av, skjuta åt sidan bredvid dra (kausativt) 45

46 kešāndan, kešān kez kardan kohne kolux komak koštan, koš kot kutāh lab labu labuforuš labxand lagad lang lāzem dāštan lenge ma muli madrese māl-e mardāne mardom mariẓ mariẓ maš kāżem maṣnu i maṭbu mehmān me l-e dra (kausativt) sitta på huk, sitta hopkrupen gammal klump hjälp döda kavaj kort läpp rödbeta rödbetsförsäljare leende spark halt, haltande behöva en styck i ett par (t.ex. sko) vanlig tillhörande herr- (om e.g. kläder) folk sjuk sjuk namn på person konstgjord välsmaklig gäst liksom 46

47 mesl-e inke det verkar som mesl-e inke tarside som om hon blivit skrämd (perfekt bāšad konjunktiv) metr meter meyl dāštan ha lust för miān mellan, blan d mo allem lärare skola mobṣer ordningsman moč handled moddat tid moḥabbat kardan visa kärlek momken möjlig montażer vänta mošt knytnäve moxtaṣar kortfattad, liten mängd mozd lön, avlöning mu hår nafar person nafas andning, andetag nafasi tāze kardan ta ett djupt (förnyande) andetag nāmzad förlovad nane mamma nane-at če-aš ast vad är det med din mamma nānpaz brödbagare narm mjuk naxi av bomull nażar åsikt nazdik nära 47

48 nazdik šodan nāzok negāh kardan negāh nakon nešān dādan nešastan, nešin nōruz oftādan be jān-e kasi oftādan, oft ostād-kār otāq pā pahlu-ye panjare panjšanbe(jom e, šanbe, yekšanbe, došanbe, sešanbe, čahāršanbe) parāndan, parān pārče paridan, par pāyin peč (o) peč kardan pedar pelekidan, pelek penhān šodan pesar-ak piāz pičidan, pič närma sig mjuk titta låt dig inte förledas av visa sätta sig namn på person (=nyår) anfalla någon falla, ramla förman rum ben, fot bredvid fönster torsdag kasta iväg (kausativt) tygstycke hoppa, springa nere, nedåt tissla och tassla fader springa runt, strosa runt gömma, dölja liten pojke gul lök vrida, vira 48

49 gammal och ful gammal hyena gammal man före bakom laga (mat etc.) pengar förskottsbetalning täcka (kausativt) skala acceptera smugglare mattvävnings- myntenhet = rial oväsen, tumult släkt, släktingar (grov svordom) gå förbi sätta igång släppa färg hon blev blek seder och bruk på riktigt namn på person myntenhet för officiell valuta skägg hälla, rinna pir o pātāl pir-e kaftār pir-e mard piš az pošt-e poxtan, paz pul pul-e pišaki pušāndan, pušān pust gereftan qabul kardan qāčāqči qālibāfi qerān qešqereq qōm o x v iš qoromsāq-e bišaraf radd šodan rāh andāxtan rahā kardan rang rang-eš parid rasm o rosum rāst rāsti reẓā qoli riāl riš rixtan, riz 49

50 ru ru gereftan ruyeham ruzāne šab ṣad šādi sag šāgerd ṣāḥeb šāl salām kardan ṣandali sang sar-am mišavad sar-e sar-etān-rā dard miāvaram ṣarfe šarḥ sarmā šāxi šekāf šekāyat šenidan, š(e)nav sepordan, sepār siāh o sefid (= jōgandomi) ansikte dölja ansiktet sammantaget daglig kväll, natt hundra glädje, lycka hund elev ägare sjal hälsa stol sten jag fattar, jag begriper på jag besvärar er (lit. jag ger er huvudvärk) vinst förklaring kyla av horn springa klaga, anföra klagomål höra överlämna grått 50

51 ṣiġe sir širin ṣobḥ šōhar kardan šoluġ šoru be ṣoḥbat kardan sorx sorxi ṣurat ṣurat ta ārof kardan tahie kardan ṭalā tamām kardan tanhā taqriban tāri verdi tarsidan, tars tasbiḥ tāze tekān dādan tekān x v ordan tond tumān vaqti (ke) vasaṭ velgard tillfälligt äktenskap (tillåtet i shia islam) vitlök söt morgon gifta sig (om flicka) livlig, aktiv, busig att börja prata röd rödhet ansikte, form ansikte erbjuda skaffa, ordna guld avsluta ensam ungefär, nästan namn på person bli rädd, frukta radband ny röra, här: vifta röra sig skarp myntenhet använd i praktiken =10 rial när mitten lösdrivande 51

52 xalvat xandidan, xand xāne xar xarj kardan xub digar (uttalas xob) xuk xun x v āhar x v āstegāri x v oš-am miāyad x v ošrang ya ni yax yax bastan, band zamin zamingir zan zanāne zan-e ṣiġe zānu ẕaxire kardan zaxm zende zerang zir-e bāl-eš-rā begirad zir-e dast-e zir-guši stillhet, lugn skratta hus, hem åsna, här: idiot, knäpp, dum spendera nåväl, jamen, hur som helst gris blod syster frieri jag gillar med vacker färg d.v.s. is frysa till is mark, jord sängliggande kvinna, hustru dam- (om e.g. kläder) tillfällig hustru knä lagra, spara sår levande smart, skicklig vara ett stöd för henne under någons ledning i smyg 52

53 żohr lunch (kl.12) 53

54 Ordlista till Māhi siāh-e kučulu ādat adat kardan ajale alaf ālem aqab aqab nešastan aqab oftādan aqel aql aql az sar-etān paride aṣabāni aṭr eyb omq omr omr kardan āberu āberu bordan abr ābšār ābtani ādam āftāb āftāb nazade āftāb zadan agar be hesāb-e fozuli -am nemigozāri āheste alaki alān albatte ammā ān tour ke lāzem ast andāxtan, andāz andāze vana vänja sig (vid) brådska gräs, vilda örter vis, teolog, rättslärd bakåt, tillbaka luta sig bakåt; här: trycka sig mot halka efter, komma på efterkälken förståndig, förnuftig förstånd, förnuft ni har tappat förståndet arg parfym, väldoft fel djup liv leva rykte, heder, gott namn skämma ut moln vattenfall bad människa solsken innan solen gått upp soluppgång (ordagr. slå sol ) så att du inte tycker att jag är framfusig (okultiverad) långsam utan anledning, omotiverat, meningslöst just nu förstås, visst, visserligen, förvisso men så som krävs kasta storlek 54

55 ānhame ānqadr ānvaqt bebinim ānvar āqā ārām ārezu arre arremāhi āsān asar aṣl o naṣab aṣlan āšnā šodan āsude avvalaš āxar āxar (āxe) jānam āxar-aš āy az āb dar āmadan az bālā-ye kuh az beyn raftan az čizi xaste šodan az dar-e digar dar āmadan az dast raftan az dur az jā az jonb o juš oftādan az key tā ḥālā az kojā be kojā az rāh be dar bordan az rāh-e dur-i miāyam az rāhhā-ye dur så mycket så pass, så länge då får vi se åt andra hållet herr lugn önskan såg (svärdfisken kallas sågfisk på persiska) svärdfisk lätt spår hög börd, fin stamtavla, god härstamning alls, överhuvud taget; förresten bli bekant, lära känna bekymmersfri, lugn till en början (med pronominalsuffix talspråk) slut, till sist(uttalat: āxe men (ett ord som uttrycker protest mot något som sagts och/eller ger ytterligare eftertryck åt det som skall sägas) men min älskling till sist hördu, hallå där arta sig, utvecklas uppifrån berget gå under, gå förlorad tröttna på något byta samtalsämne (komma in genom en annan dörr) gå förlorad på håll, från distans från (sin) plats bli stilla sen när från var till var vilseleda, föra på villovägar jag kommer långväga ifrån långt bortifrån 55

56 az ru-ye az sobh tā šām az vaqti ke āzādi bā in (hame) ba d ba d az moddat-i ba d az żohr ba ẓi ba d ba d az mordan bāadab bābā bačče gir āvordan bačče-nane bād badan badbin badjens badjuri badqiāfe bāk balā bālā amadan balad budan bār bar gaštan bar x v ordan barābar barāy-e hamin barā-ye inke barāy-e xodešān barq bas kardan utifrån, av från morgon till kväll från den tid då, alltsedan frihet, befrielse trots (allt) detta efteråt, senare efter ett tag eftermiddag vissa sen, senare efter döden artig, väluppfostrad (egentligen: pappa) detta ord används ofta utan direkt innebörd för att uttrycka förvåning, irritation eller annan form av starkt engagemang. Intonationen varierar för de olika känslostämningarna få tag på någon enkel och lättlurad person morsgris, bortskämt barn vind kropp negativ, pessimistisk illvillig, ondsint, elaking, fuling illa; rejält, ordentligt ful rädsla öde, katasrof höjas, komma upp kunna gång återvända, komma tillbaka träffa på, stöta på lik, jämlik, lika stor just därför för att för sig/dem själva blixt, elekrticitet lägga av, sluta 56

57 bas kon, digar! bāšad baste bātlāq bāvar-emān mišavad baxšāyeš baxšidan, baxš bāz bāz kardan be ārezu residan be če be dar o divār zadan be dast āvordan be eltemās oftādan be ḥāl-e be ḥāl-e x v odešān be ham zadan be har ḥāl be ḥesāb āmada be in narm o nāzoki be in zudi be jā-yi residan be kolli be kolli be omid-e didār be sar-at zade be sar-eš āmade be sorāġ-e be tang āvordan be taraf-e be taraf-e kise be xvod āmadan be x v od jonbidan, jonb be zabān āvordan bebinim bedān nu räcker det! OK stängd sumpmark, träsk vi tror/förstår/inser förlåtelse förlåta åter, igen; ändå öppna uppnå sin önskan till/om vad sträva, anstränga sig (slå på dörr och vägg) få, erhålla börja böna och be för...skull; här: gråt över i fred (i sitt/deras eget tillstånd) blanda med vispande rörelse, vispa under alla omständigheter räknas så här mör och fin så tidigt komma fram till ett ställe helt och hållet helt och hållet i hopp om återseende, på återseende du har blivit tokig, du har fått fnatt (det har slagit i ditt huvud) har drabbat honom efter, för att hitta; här: komma i min väg i riktning mot i riktning mot (skinn-)påsen; här: mot väggen komma till sans agera, röra sig säga (föra till tunga) låt oss se du ska veta! 57

58 befarmāyid begozār barāy-e ba d begu bebinam begu magu(y) begu nagu beguyam xodā če kār-eš konad behem behtar nist belaxare berke besiār bi-aṣl o nasab bibāk bičāre bidār kardan bidār šodan biextiar bigonāh biḥarakat bijān bikār bimeyli birixt birun ferestādan birun zadan biše bix v od (även bix v odi) bix v od šodan bix v odi boz bozorgtarhā čand čand barābar čand kalame-i čandbarābar čap čap čap negāh kardan varsågod lämna till senare berätta får jag se/höra ordväxling, gräl diskussion, gräl (ordagr. säg, säg inte ) vad skall jag be Gud göra med honom (vilket straff skall jag begära för honom av Gud) till/för mig (talspråk för be man ) är det inte bättre till slut liten sjö, göl mycket utan härstamning, av dålig börd orädd skackars, stackare väcka vakna omedvetet, ofrivilligt skuldfri, syndfri orörlig utan själ, död, icke-levande sysslolös håglöshet ful skicka ut komma fram (plötsligt), bryta fram, välla ut skogsdunge utan anledning, meningslöst bli alldeles utom sig i onödan, utan anledning, meningslöst get de äldre några, hur många? här: mångdubblad några (få) ord fler-/mångfaldigt vänster titta snett på 58

59 čāre časbāndan, časbān če dard-e saretān bedaham če kalak-i tu kār-at hast? če sāl o zamāne-i šode čenān čenān...ke češm be ham gozāštan češm o guš baste čeṭōr magar četour mišavad čiz yād dādan čort zadan ču oftad čun (uttalas čon) čupān dād dād kešidan dād zadan daf e dah hezār dahan, dahān dam zadan dam-e dar-e dānā dānestan, dān daqiqe dar āmadan dar bordan dar kār budan dar raftan dārā darbāre-ye dard darmānde botemedel; utväg klistra fast, fästa (kausativt verb av časbidan) kort sagt (vilken huvudvärk skall jag ge er) vad har du för lurt i kikaren? vilka tider vi lever i (vilket år och tid det har blivit) så, med sådan så... att lägga ögonen till varandra, blunda insnöad, trångsynt, begränsad (med stängda ögon och öron) hur så hur kan man, hur skulle man kunna lära ut saker slumra, halvsova ryktet spred sig eftersom herde rop, skrik ropa skrika, ropa gång tiotusen mun knysta om, prata om (lit: andas om) vid dörröppningen, på tröskeln, på kanten vis, förståndig veta minut komma ut, framkomma dra iväg med finnas, existera försvinna, ge sig iväg (snabbt), smita, sticka innehavare, som har... här: och vi har angående, om smärta, värk, plåga, problem stackars, eländig 59

60 darre daryā dašt dast az sar-e kasi bar dāštan dāšt jān-eš dar miraft dast o pā gom kardan dast o pā zadan daste dast-e kam dast-e kam dast-e kist davāzdah hezār dāxel šodan dāxel-e dāyem deh del del-am berā-yetān misuzad del-am mix v āhad del-am nemiāyad qurtetān bedaham del-aš miāyad derāz didār digar digar nemitavānam digar ya ni če? dišab divāre do dam do kalame-i do āgu do mani dobāre dal hav slätt lämna någon ifred han höll på att gå under tappa fattningen, stå handlingsförlamad kämpa, kränga med kroppen, flaxa grupp, gäng; handtag åtminstone åtminstone är i vems hand, styrs av vem tolv tusen komma in, komma med i inuti ständigt (även: dāyeman) by mage; centrum för känslor och måste därför ofta översättas med: hjärta jag tycker synd om er (ordagr. mitt hjärta brinner för er ) jag vill (mitt hjärta vill) jag kommer mig inte för att svälja er (ordagr. det kommer inte till mitt hjärta att svälja er ) han/hon kan förmå sig till att (hans/hennes hjärta kommer) lång möte, sammanträffande annan; då, ju jag kan inte längre vad menas nu med det? igår kväll vägg, mur, sida; kant, rand tveeggad ett par ord tacksam (egentligen: bönesägande, d.v.s. be för någons välgång) fiendskap igen 60

61 donbāl kardan donbāl-e donbāl-e čizi raftan donbāl-e hamdigar oftādan donyā donyā dast-e ki-st donyāgardi doqesmat dōr o bar-e dōr-aš-rā gereftand dōre dōr-e dōre kardan dorošt doruġaki došman dotāyi dur dust dust dāštan edāme dādan eḥtiaṭ eltemās engār eštiaq fahmāndan, fahmān fahmidan, fahm fahmide faqaṭ farāmuš kardan farāvāni fardā farib x v ordan farmāyeš farmudan, farmā jaga; få fatt i; följa, följa upp efter, i spåren av ägna sig åt något, hänge sig åt något jaga varandra, följa efter varandra värld vem som styr världen jorden-runt resa, resor åt många olika håll i världen tudelad omkring omringade honom/henne period, tidsperiod omkring, runt omringa kraftig på låtsas fiendskap de två (tillsammans) lång, långt borta vän tycka om, älska fortsätta försiktighet bönfallande det verkar som, uppenbarligen längtan lära, visa, få att förstå (kausativt verb från fahmidan) förstå förståndig bara glömma överflöd imorgon bli lurad, låta sig luras befallning; här: vad vill du befalla; här: högtidligt för säga, uttala 61

62 faryād faryād kešidan fāṣele gereftan fekr fekr kardan fekr o xiāl fekr-e mārā nemikoni ferestādan, ferest filsuf fōri foru kardan foru raftan foẓul foẓuli gāhi gal o gošād galle galu gardan gardeš gardeš-e hesābi ġaribe garmi gašt zadan gaštan, gard gerd o dorošt gereft o xvābid gereftan, gir gereftār gerye gerye kardan gerye o zāri ġeyr az ġeyr-e momken giāh gir oftādan gir oftādan rop, skrik skrika ta avstånd tanke tänka tankar du tänker inte på oss skicka filosof genast pressa ner här: rinna ner framfusig nyfikenhet, framfusighet ibland rymlig, slapp (om kläder) hjord; här: stim strupe hals, nacke promenad, här: simtur ordentlig simtur/svängom främling värme gå omkring, här: simma runt resa runt, gå omkring; även litterär stil för rund och kraftig han tog och sov ta; hålla upp, visa upp drabbad gråt gråta gråt och klagan utom, förutom, med undantag för omöjlig växt fastna fastna, åka fast, hamna i knipa 62

63 gir-am āmade golule gom kardan gom šodan gonde goẕāštan, goẕār goẕāšte gul x v ordan guš guš dādan guše gusfand gušmāli hā hafte ḥālā hālā digar ḥālā ham vaqt gir āvordi halazun ḥalazun hamān harfhā-rā hamdigar-rā hame-aš hame-aš hame-tān-rā hamin hamin ast ke hast hamin ḥālā hamin ḥālā-st ke hamin pāyinhā hamin zudihā haminke haminke haminṭōr hamiše jag har fått tag i kula förlora, tappa bort komma bort stor, kraftig, klumpig passera; placera, lämna, tillåta; lägga (om ägg) förfluten, passerad luras, lurad öra lyssna hörn får upptuktning, lättare straff eller hur? Här uttrycker det viss förvåning och gör frågan mer accentuerad vecka nu; här: fokusord som ger mer emfas åt frågan numera nu är det inte (lämpligt) tillfälle (för sådant) snigel snigel samma prat varandra hela tiden allt; här: hela tiden ni/er alla just denna, just detta det är inte mer än så just nu alldeles strax just här nedåt mycket snart så snart just som på detta sätt; här: hela tiden alltid 63

64 hamjens ḥamle kardan hamrāh āvordan hamrāhi hamrāhi kardan hamsāye hamsāyegi hamsenn (o sāl) hamvār hanuz hanuz ke hanuz ast ḥaqq haqq-aš bud har čeqadr kard har čizi har ṭōri šode ḥarām kardan ḥarf ḥarf miāvarad ḥarf zadan harf-at rā ḥarfhā-ye gonde gonde ḥarfhā-ye gonde gonde zadan ḥasrat hasrat be del-aš mānde bud ḥatman ḥattā havā havas hayāhu hāẓer ḥaẓrat av samma art, artfrände anfalla ta med sällskap följa med granne grannskap jämnårig jämn, slät ännu, fortfarande ännu, fortfarande rätt, rättighet det var rätt åt honom hur han/hon än försökte var sak under alla omständigheter förslösa, förspilla ord föder ord (d.v.s. det som sägs leder till att något nytt måste sägas) tala, prata ditt tal alltför stora ord, uppkäftiga ord (negativt) vara uppkäftig, vara kaxig längtan, önskan en längtan hade dröjt kvar i hans/hennes hjärta säkert till och med luft nyck, trånad, begär, infall oväsen redo, närvarande Ers höghet, Ers nåd 64

65 ḥesābi ḥess kardan ḥess kardan hey hezārhā hič hič čiz-e digar hič xiāl nemikardam hičkas ḥilegar ḥoqqebāz huš in ṭarafhā ināhāš injā kojā-st? intouri invar invar va ānvar raftan istādan, ist jā jā xāli kardan jahān jahāngardi jam kardan jam šodan jān jān-am jān-e xodat jānevar jast (jest) zadan javāni jā-ye golule jelō jelō-ye čizi rā gereftan jelō-ye marg-aš-rā ordentlig känna känna, förnimma hela tiden (uttrycker att en handling ständigt upprepas) tusentals ingen, inget, inte alls; överhuvudtaget inte något/inget annat jag trodde inte alls ingen, inte någon lurig, skurkaktig, listig lurendrejare, bluffare vett, förstånd här omkring kolla här! (talspråk) var är jag? (var är här?) på detta sätt åt ena hållet gå/simma hit och dit ställa sig plats sticka iväg (tömma plats) värld rundresa i världen, jorden-runt resa samla samlas älskling; själ mitt liv; min älskling ditt eget liv levande varelse (ej människa) djur, best, monster hoppa, ta ett skutt ungdom platsen för kulan, kulhålet framåt, fram stoppa något, hindra något förhindra hans/hennes död 65

66 begirad jenābe āli jodā jodā šodan jonb o juš juybār kabk kafče-māhi kaf-e dast kalak kalak-i tu kār nabāšad kalame kam budan kamargāh kār tamām ast kār-emān tamām ast kārešān sāxte šod kāš kasi-rā be ḥarf āvordan ke če kenār kenār kešidan kerm kesālat kesālat dāštan kešāndan, kešān kešidan, keš keyf kardan kez kardan kise kise-ye morġ-e saqqā kise-ye porzahr-i kodām kojā mix(v)āhi beravi kolāh sar-aš rafte koštan, koš koštan, koš koštan, koš Ers höghet separerad, skild separeras; avskiljas; lämna rörelse bäck rapphöna här: grodyngel handflata knep, list det är väl inget skumt med det här ord vara (för) lite midja saken är avgjord, det är kört vårt slut är kommet deras öde blev beseglat tänk om (visar att en önskan följer) få någon att prata vad tjänar det till... sida, bredvid dra sig undan; backa mask lättare sjukdom, åkomma var hängig, vara lite småsjuk (t.ex. förkyld) dra, dra till sig (kausativt verb av ke idan) dra; här: dra tillbaka njuta sitta ihopkrupen, sitta på huk påse, liten säck pelikanens (skinn-)påse en giftfylld säck vilken (ur en begränsad mängd, eng. which) vart vill du gå han har blivit lurad döda döda döda 66

67 slå, banka, dunka mycket liten berg berg och dalar bergs- vid kanten av, invid på dålig fot med, sur på, illvilligt inställd mot lera halt springa haltande, haltande språng bland, mellan i mellan nödvändig kläder tvätta kläder njutning kubidan, kub kučulu kuh kuh o darre kuhi lab-e laj lajan lang lang-langān davidan lā-ye lā-ye lāzem lebās lebās šostan leẕẕat leẕẕat bordan liz x v ordan loṭf kardan mā rā xabar nakardei ma dan ma reke mabādā magar magar magar be sar-at zade magar inke magar na in ast ke māh māhhā-st tu in fekr-am māhi māhipirehā njuta av halka vara vänlig att, visa nåd du har inte underrättat oss gruva slagfält, öppen plats där kamp utkämpas för att inte, må det inte ske att (eng. lest) visar att frågan väntar sig ett motsatt svar (om verbet i frågan är jakat, väntar man sig ett nekat svar, om det är nekat väntar man sig ett jakat svar) utom, förutom har du månne blivit alldeles från vettet om/såvida inte är det då inte så att (väntat svar: jo, så är det) måne; månad jag har tänkt på detta i månader (det är månader (som) jag är i denna tanke - presens används här på persiska för något som har pågått en tid och fortfarande pågår) fisk gammelfiskarna 67

68 māhix v ār mahtāb majāl māl-e māndan, mān manżur manżur-at qurbāġe-ast? mard-e māhigir marg mārmulak marṭub masalan masxare kardan māt o motaḥayyer maxṣuṣan me de mehrabān menqār menqār mesl-e mesl-e inke mesl-e nax-e sefid-i meyl miān-e miān-e ḥarf-e kasi davidan miān-e māhihā mibaxšam-etān midānestid mišavad zendegi kard mix v ahad mā-rā be jān-e hamdigar biandāzad mo allaq zadan mobārak moddat mohemm moḥkam häger månsken chans, möjlighet tillhörande återstå, förbli, stanna kvar; här: bli syfte menar du grodan? fiskare död ödla fuktig till exempel förlöjliga, håna förvånad, förbryllad speciellt magsäck vänlig, snäll näbb näbb liksom, som, i likhet med det verkar som om som en vit tråd intresse, entusiasm bland att avbryta någon (att springa mellan någons tal) bland fiskarna jag förlåter er skulle ni veta/ha vetat det går att leva han vill hetsa oss mot varandra slå kullerbytta välsignad tid, tidsrymd, period viktig fast, kraftig, hållfast, stadig 68

69 mōj mōj zadan mōjud momken ast ke montażer šodan/māndan mōqe moraxaṣṣ moraxaṣṣ šodan mordan, mir morġ-e saqqā mouqe -ye piri movāżeb na ke... na...na nabāyad fekr kard nāčār nādān nadāneste nādāni nafas nafas-i tāze kard nāgahān nagu ke... nakešide nakonad ke... nāle nanne naqše nave nāzanin nazdik bud nazdik šodan nāznāzu nefrin negāh kardan nejāt dādan våg (som i havet) bölja varelse det är möjligt/troligt att vänta tidpunkt, tillfälle entledigad, ledig avvika, be om ursäkt i syfte att ge sig iväg dö pelikan på ålderns höst (ordagr. vid tiden för ålderdom) försiktig eftersom, nu när det är så att... varken...eller man får inte tänka nödtvunget, oundvikligen okunnig, oförståndig Ovetande, omedvetet okunnighet andetag han/hon drog in ett djupt andetag plötsligt faktum är/var att... (i motsats till vad man kunde tänka sig) (innan hans/hennes arbete har gått till trånga platser) må det inte vara så att..., tänk om... klagomål mamma karta, plan barnbarn söt, gullig det var nära att närma sig bortklemad, bortskämd förbannelse titta rädda 69

70 nešān dādan nešastan nešastan, nešin nešastan, nešin neṣf-e šab nime-jān nimvajabi nimvajabi nur oftādan donbāl-e oftādan, oft omid pā pey-e kasi šodan pā šou pādāš pahn pāk parāndan, parān parande-ye māhix v ār pardāxtan, pardāz pāre kardan parvā parvāz kardan pas x v od-at či? pašimān pašimān šodan pas-pasaki pāyin pāyin āmadan peč o peč kardan pesar bačče peydā kardan peydā šodan peydā-šān nemišavad peyvastan, peyvand pič o tāb x v ordan pič o xam pičidan, pič visa sitta; landa sätta sig sätta sig midnatt, mitt i natten lite liv (en halv själ) lilleputt lilleputt ljus ta upp jakten på falla, ramla hopp, förhoppning att springa efter någon res dig! belöning bred ren; helt och hållet; rena barnet få att hoppa till (kausativt verb av paridan) häger ägna sig åt, hänge sig åt riva sönder, skära upp rädsla, fruktan, omsorg flyga men du då? ångerfull ångra sig tillbaka, här: i smyg nere komma ner; här: störta viska, tissla očh tassla liten pojke hitta finnas, upphittas de finns inte (att påträffa) förena sig med kränga kurvor och krökar svänga; här: genljuda 70