Huddinge Det brinner i kapellet

Transkript

1 Huddinge Det brinner i kapellet av Olle Eriksson En uppsats om Pingströrelsen i Huddinge under 70 år.

2 Första upplagan maj 1993 Pingstkapellet brinner i Huddinge av Olle Eriksson - Väldig brand i ett kapell vid Huddinge, så inleder Svenska Morgonbladet sitt långa referat från branden i Filadelfiakapellet i Huddinge vintern Det var inte fråga om någon himmelsk eld utan om en ren eldsvåda. Och kapellet stod inte att rädda. Det var det första pingstkapellet i Huddinge och det fick göra tjänst endast i fyra år hade församlingen bildats och den 19 januari följande år invigdes kapellet. Men redan 1929 förvandlades det alltså till en askhög. En askhög som också innehöll vaktmästarfamiljens oförsäkrade lösegendom och gummiverkstadens maskinpark och däcklager i källaren. Okänd början Så värst mycket mer vet vi inte om pingströrelsens genombrott i detta förortssamhälle, som låg ganska långt från stan med dåtidens kommunikationer. I dag är det en av lands folkrikaste kommuner med en livlig pingstverksamhet. Alla protokoll och andra handlingar, som skulle kunna berätta om den ringa begynnelsens dag då 20 personer, varav endast 13 med egen inkomst, bildade församlingen i Huddinge, förstördes säkert vid branden. Vad som återstår, och som kan berätta något, är gamla nummer av Evangelii Härold. I tidningens predikoturer kan man läsa om hur det förekom pingstmöten i Kommunalsalen i Huddinge sju gånger under Vid det första som hölls 19 januari talade A P Franklin och vid det sista den 6 november var Ivar Skoglund annonserad. Både talare och sångare tycks ha kommit ut från stan och det var förmodligen den stora församlingen som ansvarade för mötena. Den 18 juli 1924 annonseras i EH om offer för kapellbygget. Elias Blomberg - gammal Huddingemedlem - berättar att församling bildats under året med byggmästare Bengtsson som föreståndare. Det nya kapellet var klart den 19 januari Vid invigningshögtid kl. 11 f.m. var Alfr. Gustafsson och Paul Ongman annonserade. På eftermiddagen klockan fem talade Lewi Pethrus och Filadelfiakören sjöng och i predikoturerna presenteras verksamheten från början som Huddinge, Nya kapellet. I juli samma år börjar man kalla sig Huddinge fria församling. Något senare finns ett nytt upprop om pengar till byggnadskassan i samband med bön och offerdag den 9 augusti.

3 Vattnet tog slut för brandkåren De tre stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Stockholms-Tidningen och Svenska Morgonbladet hade alla stort uppslagna artiklar på sina förstasidor med referat av branden i Huddinge. Artiklarna som beskrev förloppet mycket noggrant var försedda med stora bilder med underskrifter som Filadelfias predikolokal ett flammande bål, Missionskapellet knäppt av vår fotograf mitt under branden och En bild från Filadelfiakapellet under branden. Alla med stora lågor mot den svarta kvällshimlen. Två bränder och ån bottenfrusen Att brandkårerna från både Fullersta, Stuvsta, Huddinge och Liljeholmen och Katarina i stan inte lyckades rädda kapellet berodde på att två hus i Huddinge brann samtidigt och att ån, där man skulle hämta vatten, var bottenfrusen. För att ge den bästa bilden av händelsen citerar vi: Stockholms - Tidningen TVÅ HUDDINGEVILLOR NEDBRUNNA Samtidiga eldsvådor på två håll. Hjälp kallades till den ena branden, kom till den andra. VATTENBRIST. Huddinge villasamhälle hemsöktes på onsdagseftermiddagen med ett par timmars mellanrum av två förhärjande eldsvådor. En enfamiljsvilla, Fridhemsområdet nr 7, och Filadelfiaförsamlingens kapellbyggnad, halvannan kilometer därifrån, lades i aska på ett par timmar. Bägge eldsvådorna orsakades av otäthet i skorstensmuren och brandkåren hade utan tvivel kunnat kväva elden i dess linda på bägge ställena, om icke vattnet tagit slut. Nytt brandlarm under släckningen. Medan Fullersta brandkår var sysselsatt med eldsvådan uppe i skogen på Fridhemsområdet kom meddelande till brandplatsen, att Filadelfiaförsamlingens lokal omkring 200 m. från Huddinge kyrka stod i lågor. Så många man som kunde avvaras skyndade till den nya brandplatsen och när de kommo dit fingo de förklaringen på, varför Stuvsta och Liljeholmens brandkårer, som alarmerats till Fridhem 7, aldrig kommit fram. De voro nämligen fullt sysselsatta med släckningsarbetet av Filadelfiabyggnaden. För att komma fram till den första brandplatsen måste man nämligen fortsätta förbi brandplats nummer två över Huddinge station och i en vid krök tillbaka på andra sidan järnvägen och upp i skogen. När brandkårerna kommo körande vägen fram och upptäckte en byggnad som stod i ljusan låga intill vägen, stannade de där och grepo sig an med arbetet, å sin sida förvånade över, att Fullersta brandkår inte var på platsen. Eldsvådan i Filadelfiabyggnaden, som utbröt vid 6-tiden, upptäcktes av vaktmästaren i församlingen, då han var nere för att se till värmeledningspannorna. Församlingen skulle nämligen ha möte kl. 7. Vaktmästaren märkte att rök trängde ut från trossbotten och då han skyndade upp i den stora predikolokalen fann han denna full med rök och i mattan på golvet brann det friskt. Brandkårerna voro emellertid ovanligt snabbt på platsen, tack vare att de fått larm till den andra eldsvådan, och skulle säkert ha blivit herrar över elden. om det icke även här rått brist på vatten.

4 Strax intill kapellet finns en å, men denna var bottenfrusen. En slangledning lades ut till en brunn ungefär en halv kilometer från brandplatsen. Brunnen blev emellertid snart länspumpad och brandmännen hade sedan intet annat ett göra än att se på, hur huset brann ned. Då kapellet låg ganska ensamt på ett gärde, förelåg ingen fara för andra byggnader. Den brunna byggnaden var försäkrad till bekant belopp. Vaktmästaren, som bodde i huset, fick allt sitt lösöre uppbränt. Det var visserligen också försäkrat, men som förvarat i en byggnad i Älvsjö, där han bott till 1 oktober. Vaktmästaren hade på onsdagen talat om, att han en av de närmaste dagarna skulle flyta över försäkringen att gälla hans nuvarande bostad. I huset fanns även inrymt en större motorverkstad, Oskar Nords bilverkstad. Innehavaren hade en mängd reparationer inne och dessutom ett stort lager av gummiringar, verktyg m.m. och bl. a. en vulkaniseringsapparat, värd ett par tusen kronor, varför han, trots att det hela var försäkrat för kr., även torde göra förlust. Man lyckades endast rädda ett par motorcyklar. All församlingens egendom, däribland en värdefull orgel, blev lågornas rov. I hyrda lokaler Som framgår av tidningsreferatet skulle församlingen ha möte på kvällen. I EH annonserades talarna G E Söderholm (som skrev Den svenska pingstväckelsens historia, 3 band, i slutet av 20-talet) och Hård (som är okänd). Vidare skulle en av musikgrupperna från stan vara med. Det berättas att de, när de steg av tåget, såg en stor brand i närheten. Ju närmare kapellet de kom desto närmare kom de branden. För att så småningom få vända om hem utan att ha fått sjunga, kan man tänka. I fortsättningen annonserar Huddinge Filadelfiaförsamling - man överger Fria församling - sina möten i hyrda lokaler. Ofta i Församlingssalen. Sången och musiken svarar till och från Örby musikgrupp för. Något som inte kommit fram vid genomgången av Örbyutpostens handlingar. Bara grunden återstod Endast grunden återstod av kapellet och enligt uppgifter i en artikel skriven av Elias Blomberg 1989 såldes den tillbaka till Stuvstabolaget och en ny köptes i Fullersta. Denna bebyggdes dock aldrig utan det blev åter en försäljning av tomten och den gamla köptes tillbaka. Tråkigt i Huddinge Även för åren närmast efter branden saknas protokoll och andra handlingar som kan berätta vad som hände. Vi kan i dag bara föreställa oss att man förmodligen var både oklara och oeniga om hur man skulle göra. Man hade ju knappt kommit igång med den nya lilla församlingen i det nya kapellet förrän man stod där med bara en svartbränd byggnadsgrund. Och så börjar det dra i den lilla tappra skaran där ute. För en del drog det till den stora församlingen i stan, för andra till att ta nya tag och fortsätta där det hela slutat så snöpligt.

5 Enligt muntliga vittnesmål var det ganska tråkigt i verksamheten ute i Huddinge under några år vid mitten av 30-talet. Det skulle ha berott på motsättningar i anledning av den s k Franklinstriden och på svårigheter i samband med det långt utdragna kapellbygget. Samtidigt som några satte igång med att uppföra ett nytt kapell på den gamla grunden (men det nya huset byggdes något längre) sökte andra Huddingemedlemmar medlemskap i stan. Det började på sommaren 1932 då protokollet från äldstemötet uppger att sju medlemmar av Filadelfiaförsamlingen i Huddinge begärt inträde i vår församling, och ansåg ordförande, att vi ej utan vidare kunde intaga dem som våra medlemmar, utan att först undersöka huru församlingen i Huddinge ställde sig till saken. Ett par bröder skulle ta kontakt. Man ville tydligen inte bara ta in dem i församlingen utan att undersöka bakgrunden. Medlemmarna var uppagiterade Bröderna från stan fick ingen kontakt utan mötte en Huddingeförsamling med uppagiterade medlemmar, som inte velat taga någon rättelse. I det läget ansåg man sig inte ha skäl att vägra de sökande inträde. Men man inte bara lät dem komma in utan beslöt även att icke understödja verksamheten i Huddinge. 1 mars 1933 har Huddinge fattat ett preliminärt beslut om att upplösa församlingen och gå över till stan och den 16 mars förekommer Huddinge Filadelfiaförsamling för sista gången i EH:s predikoturer. Efter att ett 20-tal medlemmar flyttat över startar stan en utpost i Huddinge och annonserar möten under ÕHuddinge (Biograflokalen)Õ. Dubbel bokföring Året går och inget händer. Ute i Huddinge är en skara i full fart med att bygga det nya kapellet. Från januari-mars 1934 finns dagsverkslistor bevarade som visar vilka som arbetet på bygget och hur mycket de fått ut. Samtidigt finns verkligen en dubbel bokföring bevarad. En för församlingen - det som är kvar av den och som äger och bygger på tomten - och en för den nybildade, stan tillhöriga, utposten. För åren 1933 och 1934 finns flera resultat- och revisionsberättelser. Det är svårt att få riktig klarhet då datum skiljer något från andra uppgifter och då huvudmannen uttrycks på olika sätt. Tydligt är dock - vilket redan konstaterats - att det funnits två pingstgrupper i Huddinge under övergångstiden från egen församling till utpost till Stockholm. Det talas om Böneringen i Huddinge, om Filadelfiaförsamlingens i Stockholm bönering och om Filadelfiaförsamlingen i Huddinge. I en revisionsberättelse har man ändrat från Huddinge bönerings räkenskaper till Filadelfiaförsamlingens i Huddinge räkenskaper. I något fall verkar man rent av haft samma revisorer i de olika grupperna. Stan irriterad

6 I stan verkar man ha blivit irriterad på församlingen ute i Huddinge, därför att de aldrig kom till beslut. Man vill gå in på gemensamt betyg men verkar inte få det osv. Men vad som är största anledningen till irritationen är nog att den lilla kvarvarande församlingen sitter på fastigheten. Samtidigt som församlingen i stan bedriver verksamheten där ute - i utpostform men utan egen lokal. Broder N N ansåg för sin del, att ett avståndstagande borde tagas i förhållande till denna verksamhet för att därigenom söka bringa Huddingeförsamlingen att verkställa det tidigare fattade beslutet om församlingens upplösning, i synnerhet som vår utpost icke under nuvarande förhållanden kan göra något åt det påtänkta lokalbygget å den för detta ändamål inköpta tomten, då denna vore skriven i Huddingeförsamlingens namn. Mötet beslöt tillskriva Huddingeförsamlingen med anmodan att snarast möjligt fatta definitivt beslut om församlingens upplösande samt klargöra läget för församlingen. Formell begäran På sommaren 1934 kommer Huddinge med en formell begäran om att som församling få ingå i vår församling och samtidigt till församlingen överlämna sin fastighet därstädes. Kapellet var vid denna tidpunkt inte färdigt utan det skulle erfordras cirka 2 3 tusen kronor för färdigbyggandet. Begäran beviljades naturligtvis och Anders Söderberg värderade fastigheten till tusen och den var intecknad till 14 tusen. Den 9 juli hälsades tretton medlemmar från Huddinge välkomna till församlingen i stan (man får förmoda att det var alla som var kvar) och den 19 augusti 1934 var det stor invigning av det Nya Filadelfiakapellet. Efter drygt och, kan man tänka, dryga fem år efter branden. På förmiddagsmötet talade Tage Sjöberg och David Blomberg (som då var i Tumba) och vid den egentliga invigningshögtiden klockan fem på em var det Lewi Pethrus tur. Halv åtta var det offentl. möte, flera talare. - Sång av musikgrupp n:r 4 från Filadelfia, Sthlm. Kollekt upptages för byggnadskassan. Var det månntro samma sånggrupp som fått vända hem vid branden 1929? Mot nya segrar Hittills verkar verksamheten i Huddinge mest ha varit jobbig. En liten grupp bygger ett kapell som efter några år brinner ner. En något större - men ändock ganska liten - grupp har svårt med sammanhållningen. Men efter att ha dragit åt olika håll är man nu samlade under ett gemensamt nytt kapelltak. Under de första 13 åren byter man pastorer och evangelister ganska ofta. Det börjar med Olof Mårdstam och fortsätter med Helmer Fridhammar, David Blomberg, Jöns Christenson, Martin Thornell och Ralph Friberg tills man 1949 får Åke Lindgren som stannade i sju år. David Blomberg delade under en period sin tid mellan Huddinge och

7 Älvsjö och Jöns Christenson uppehöll tjänsten som gruppledare under en period i början av 40-talet då man saknade vittne. En tid efter inflyttningen berättar protokollet om att man inför våren skulle köpa nya gardiner och att man under hösten skulle plöja kapelltomten för att förbereda nästa sommars tältmöten. Då använde man tydligen kyrktomterna för tältmöten, medan de i dag går åt till parkeringsplatser. Långvariga pastorer Som redan noterats stannade Åke Lindgren i sju år. Han hade hjälp en tid av Zeibrandt Näslund på väg till språkstudier i England. Efter att ha varit utan pastor ett år kom sedan Algot Sjöström som stannade ända till 1967 då han följdes av Sven-Ingvar Ringbäck. Även han stannade några år innan Göte Edelbring tog vid. Ny kyrka igen Huddinge växte och församlingen växte och kapellet blev för trångt. Nu byggde man på annan tomt sedan stadsplanen inte tillät bygge på gamla stället. Man fick en stor och fin kyrka som invigdes pingsthelgen I början av juni och just i skarven mellan pastorerna Ringbäck och Edelbring. Men längst av alla pastorer stannade i alla fall Samuel Asp. Han kom 1976 och stannade i 15 år. Dagens pastor heter Kjell Grip. Och i och med denna genomgång av pastorerna skulle den här berättelsen kunna vara slut. Man skall inte skriva om alltför färska händelser. Sådana är alldeles för lätta för läsaren att kontrollera. Övrigt Men innan vi slutar bör i alla fall nämnas att Huddingeförsamlingen varit verksam på olika sätt även vid sidan om den vanliga mötesformen. Man har haft kommunala barnlokaler i kyrkan där man nu har ungdomskafe för skolungdomarna som inte gillar skolmaten. Man har varit föregångare och starkt engagerade i NärTv Flemingsberg och då det gällt att bygga och äga fastigheter och tomter har man fortsatt. Men nu via sin bulvan Huddinge-bröderna. Nu ser historieskrivaren och historieskrivningen fram mot nästa Pingstkyrka i Huddinge. För den kan väl inte dröja så länge. Bilagor: Ur olika böcker Mötesannons 1934 Kapellet brinner!! av Elias Blomberg Fastighetskarta 1932 Stockholms-Tidningen 7 mars 1929.

8 Ur olika böcker I någon av församlingens jubileumsböcker framgår att några utposter har blivit församlingar: Tureberg, Tumba, Täby, Nynäshamn. (Inte Huddinge som tydligen inte varit utpost före församlingsbildandet). Ur Den svenska pingstväckelsens historia, del II : sida 99. Filadelfiaförsamlingen har utom verksamheten i själva huvudstaden även under årens lopp verkat på en mängd olika platser omkring Stockholm, där sedan egna fria församlingar uppstått, vilkas medlemmar sålunda utträtt ur Filadelfiaförsamlingen. Bland sådana församlingar må nämnas Filadelfiaförsamlingen i Enköping, Elimförsamlingen i Täby, Taborförsamlingen å Södermalm i Stockholm, numera uppgången i Södermalms fria församling, de fria församlingarna i Huddinge, Tureberg, Tumba m. fl. sida 422. Utefter stambanan mellan Stockholm och Södertälje finnas tvenne fria församlingar, som uppstått genom Filadelfiaförsamlingens i Stockholm verksamhet, nämligen de fria församlingarna i Huddinge och Tumba. De flesta medlemmarna av församlingen i Huddinge ha till följd av inre svårigheter i församlingen under den senaste tiden åter anslutit sig som en bönegrupp till Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Församlingen i Tumba har nått en mycket glädjande utveckling och räknar för närvarande 120 medlemmar. I boken anges tyvärr inga årtal. Endast att arbetet med insamlandet av uppgifter avslutades Boken trycktes HUDDINGE, EN SOCKEN I STORSTADENS SKUGGA (Huddinge hembygdsförening 1956): I Huddinge finns sedan ett 30-tal år tillbaka också en Filadelfiagrupp med egen gudstjänstlokal vid Kommunalvägen. Gruppen, som tillhör Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, bestod från början av ett 20-tal medlemmar med byggmästare Bengtsson som drivfjäder. Omkring 50 aktiva medlemmar håller nu fyra söndagsskolor i gång och bidrar till en missionärs underhåll i Kongo. SAMHÄLLSUTVECKLINGEN FOLKRÖRELSER OCH POLITIK I HUDDINGE (Huddinge kommun 1991): Trots att baptisterna startade sin verksamhet tidigt i Huddinge blev man emellertid inte först med att bilda en för-

9 samling. Redan år 1924 hade det bildats en pingstförsamling i Huddinge. Efter några års verksamhet gick den upp i Filadelfiakyrkan i Stockholm och bedriver fortfarande sin verksamhet som denna församlings utpost i Huddinge. Den första kyrkolokalen brann ned men snart byggdes en ny kyrka. En stor del av verksamheten på sommaren bedrivs i form av stora friluftsmöten där musiken är en viktig och samlande del av verksamheten. Filadelfiaförsamlingen räknar för närvarande 100 medlemmar och bedriver i likhet med missionsförsamlingen en betydande ungdomsverksamhet. DAGENS NYHETER. Brandmännen fingo se på då husen brunno Två förödande eldsvådor i Huddinge. KAPELL I ASKA. Vattnet tog slut när Katarina kom till Filadelfia. Två Huddingebyggnader lades på onsdagseftermiddagen i aska. (Efter att ha berättat om villan över till Filadelfia.) Elden synes ha börjat i trossbotten en trappa upp i närheten av skorstens- stocken och torde ha orsakats av någon felaktighet i denna. (Sedan berättar DN ungefär på samma sätt om branden och dess följder som St-T.) SVENSKA MORGONBLADET Väldig brand i ett kapell vid Huddinge. Två eldsvådor på samma gång i samma trakt. ÅN BOTTENFRUSEN Brandkåren fick stå och titta på hur det brann. Vid 5-tiden på onsdagseftermiddagen utbröt eld i en villa i Fridhemsområdet i Huddinge. Omkring 1 timme senare började det brinna i Filadelfiaförsamlingens kapell i närheten av Huddinge kyrka. Båda byggnaderna nedbrunno till grunden. (Även SvMB berättar om misstaget med brandplatsangivelserna, om bristen på vatten och om vaktmästarens och verkstadens situation.) TILLÄGG till uppsatsen Huddinge - det brinner i kapellet från maj 1993

10 Diakonmöte 13 november Beslöts att bröderna Allvin, Hård och Rydberg tillsammans med B A Bengtsson skall bese en villa i Huddinge för eventuellt inköp av densamma för att inredas till predikolokal. Diakonmöte 27 november Bröderna som besökt Huddinge för att se på en villa därstädes, och taga reda på försäljningsvillkoren å densamma, avlade sin rapport, och beslöts att ej vidare reflektera på denna sak. Diakonmöten 4 mars En fråga angående lokal för verksamheten i Huddinge upptogs till behandling, dock fattades ej något beslut i denna sak utan bordlades frågan till ett kommande möte. Diakonmöte 6 maj Angående verksamheten i Huddinge besöts att några av bröderna reser ut för att få samtala med vännerna där om ordnandet av en församling. Beslöts att resa lördagen den 17 maj på em kl Församlingsmöte 26 maj 1924 P. 7. Ansökan hade inkommit från våra vänner som äro bosatta i Huddinge, med begäran om flyttningsbetyg, i och för bildande av en lokalförs. därstädes. Ansökan var av följande lydelse: Till Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Kära nådessyskon! Som vi undertecknade medlemmar i Filadelfiaförsaml., efter mycken bön till gud, kommit till den tro och övertygelse, att vi mera helt kunna verka Herrens verk här i Huddinge, genom att sammansluta till en lokalförsamling. Av denna anledning anhålla vi om våra betyg, för att bilda en fri församling i Huddinge. Huddinge den 26 maj B A Bengtsson, 3539 Nils A Fryckberg, 3540 Anna Amanda Fryckberg, 2268 Emelia Anna Sunder, 3040 Hulda Sjöman, 3255 K V Melin, 3256 Göta Melin, 2392 Sven Aug. Persson, 2393 Johanna Sofia Persson, 3249 Knut Vilhelm Carlsson, 3240 Svea Carlsson, 3447 Axel Einar Melin och 1213 Elsa Melin. Ovanstående vänner fingo sin begäran beviljad av församlingen. Diakonmöte 27 januari Angående pengar till kapellbygget i Huddinge fick pastor Gustafsson i uppdrag att höra med vännerna där om de ej själva kunna ordna denna sak. Diakonmöte 27 oktober Från församlingen i Huddinge hade en begäran inkommit om lån av 2 tusen kr. till kapellbygget. Beslöts att vid något tillfälle upptaga ett offer för Huddonge och på så sätt söka hjälpa vännenra där. Bröderna Pethrus, Gustafsson o Lundberg valdes att meddela vännerna vårt beslut.