Uppsats på grundnivå. Independent degree project first cycle. Historia. History. Brottslighet i Skåne

Transkript

1 Uppsats på grundnivå Independent degree project first cycle Historia History Brottslighet i Skåne En undersökning av två härad med miljö, kön och samhällsklass som utgångspunkt Petronella Rosenquist 1

2 MITTUNIVERSITETET Namn på din avdelning Examinator: Per Sörlin, Handledare: Jan Samuelson, Författare: Petronella Rosenquist, Utbildningsprogram: Historia C 3 hp Huvudområde: Historia Termin, år: Vt, 215 2

3 Innehållsförteckning Inledning s. 4 Syfte och frågeställning s. 6 Avgränsningar s. 7 Forskningsläge s. 8 Källmaterial och metod s. 9 Empirisk undersökning s. 14 Brottslighet s. 14 Kvinnligt och manligt s. 26 Social tillhörighet s. 31 Straff s. 38 Slutsatser s. 4 Käll- och litteraturförteckning s. 41 3

4 Inledning Det är många faktorer som avgör vem som begår brott och vilken sorts brott personen begår. Miljö, kön och samhällsklass är faktorer som ofta nämns i studier om brottslighet. Att använda ett rättsmaterial för att studera socialhistoria är inte ovanligt. Jag har i min uppsats valt att undersöka brottsligheten i Skåne under 18-talets slut och jämföra skillnaderna mellan två härad, med fokus på miljö, kön och samhällsklass. Färs Härad Färs var ett härad i Skåne som tillhörde dåvarande Malmöhus län. Häradet var 64,65 kvadratkilometer stort och landytan bestod av 584,29 kvadratkilometer procent av denna landyta bestod av åkrar och 27 procent av skog. 2 Man hade i Färs sedan urminnes tid livnärt sig på lantbruk och boskapsskötsel. 3 Då man på 189-talet startade med animalisk produktion började man i Färs att odla foderväxter och rotfrukter. Sockerbetorna blev dock inte använda som djurfoder utan såldes vidare till sockerindustrin. Färsingarna sades ha grönt blod, något som berodde på de stora gröna fält som fanns i häradet. 4 De binäringar som fanns i Färs var inte av någon större betydelse, det var boskapsskötsel och lantbruk som befolkningen fick sin mat ifrån. Vid försäljning av hästar och ungboskap på olika marknader i närliggande område, fick befolkningen pengar till att betala skatt och löner. 5 Kvinnorna i Färs började under slutet av 18-talet att tillverka och sälja slitstarka tyger. 6 Hästaveln var stor i Färs. Tidigare sades det finnas en typisk färsingahäst, som ansågs vara starkare och uthålligare än alla andra svenska hästar. Denna hästras finns dock inte att finna i vår tid. 7 I samband med järnvägens uppkomst bildades det handels- och industrisamhällen vid järnvägsstationerna. Järnvägen gjorde det möjligt att sälja hästar och andra kreatur till ställen 1 SCB, befolkning, tillgänglig: 215, (hämtad ) 2 Gottfrid Björkelund, Färs Härads historia, (Lund 1973), s Björkelund (1973) s Björkelund (1973) s Björkelund (1973) s Björkelund (1973) s Björkelund (1973) s

5 runtom i landet samt även ner i Europa. 8 I Färs var den första järnvägsturen Ystad-Eslöv. Denna började användas 1865 men kom att kallas grevebanan på grund av att stationerna lades bekvämt för storgodsen i häradet. Det var inte förrän som Sjöbo, som var Färs knutpunkt, fick tillgång till järnvägen då Malmö-Simrishamnsjärnvägen byggdes. 9 Därmed nådde järnvägen även det vanliga folket. Information om Färs Land: 584,29 Vatten: 2,36 Summa: 64,65 Folkmängd: 26,242 Folkmängds täthet på 1 kvadratkilometer land: 45 1 Västra Göinge härad Västra Göinge var ett härad i norra Skåne som tillhörde tidigare Kristinstad län. Häradet var det största i Skåne med sina 1 448,98 kvadratkilometer. Av dessa bestod 1 44,67 kvadratkilometer av land d.v.s. 97 procent. 11 Häradets norra delar var en fortsättning av det sydsvenska höglandet. Här fann man mestadels skog och mindre betes- och odlingsmarker runt sjöarna. Den västra delen av häradet bestod till största del av mossmarker, medan den östra var en odlingsbygd drogs södra stambanan som gick från Malmö via Hässleholm och vidare upp i landet. Med den följde en etablering av industrier och hantverk. Hässleholm blev knutpunkten i 8 Björkelund (1973) s Björkelund (1973) s SCB, Befolkning, tillgänglig: 215, (hämtad ) 11 SCB, Befolkning, tillgänglig: 215, (hämtad ) 12 Länsstyrelsen, Hässleholm, tillgänglig: 215, (hämtad ) 5

6 Västra Göinge men när järnvägen utvidgades blev det även lättare att ta sig till de mindre byarna. 13 Information om Västra Göinge Land: 1 44,67 kvadratkilometer Vatten: 44,31 kvadratkilometer Summa: 1 448,98 kvadratkilometer Folkmängd: 33,797 Folkmängd täthet på 1 kvadrat kilometer land: Syfte och frågeställning Syftet med min undersökning är att undersöka vilka skillnader det fanns mellan olika brott som begicks under slutet av 18-talet, dels beroende på var i Skåne man bodde, dels vilka skillnaderna var mellan brottsligheten mellan könen samt vilken social tillhörighet/civilstånd personen hade som begick brottet. Då man väljer att titta på de konflikter som utspelade sig vid domstolarna kan man få en tydligare bild av människors sociala villkor, då de flesta brott som begicks var ganska vanliga, det var få brott som var extrema. 15 Det som intresserat mig är framförallt vilka lindriga brott som begicks och inte de grövre brotten. Tidigare forskning har visat att mörkertalen är stora gällande främst den lindriga brottsligheten på landsbygden. Detta beror på att man hos myndigheterna inte lade lika stor vikt vid de lindriga brotten som de grövre, att man dessutom på landsbygden tenderade att lösa problemen på egen hand ökade på detta mörkertal. 16 Jag hoppas trots detta problem kunna få en inblick i det vardagsliv som utspelade sig i de utvalda delarna av Skåne under denna tid. 13 Länsstyrelsen, Hässleholm, tillgänglig: 215, (hämtad ) 14 SCB, Befolkning, tillgänglig: 215, (hämtad ) 15 Jan Sundin, För Gud, staten och folket, (Lund 1992), s Marja Taussi Sjöberg, Brott och straff i Västernorrland , (Umeå 1981), s 4. 6

7 Det har visat sig att även den grövre brottsligheten står skriven i saköreslängderna jag undersökt. Detta gäller för både Färs härad och Västra Göinge härad. Om alla de grova brott som begicks skrevs i saköreslängderna kan jag inte bekräfta. Jag har valt att inkludera även dessa brott i min undersökning då jag funnit de intressanta för mina resultat. En definiton av begreppet brott som jag valt att använda är den Marja Taussi Sjöberg använder i sin avhandling. Hon definierar brott som ett beteende vilket består av en straffbelagd handling enligt lag, samt att denna handling påvisats av domstol. Den nackdel som man bör ha i åtanke då man väljer denna definition är att man inte inkluderar de brott som begåtts men inte kommit till myndigheternas kännedom, samt människorna bakom dessa brott. 17 Ovanstående syfte kommer att undersökas med hjälp av dessa frågor: I. Vilken skillnad var det på vilka brott som begicks i Färs härad och Västra Göinge härad? II. Vilken skillnad var det mellan kvinnors och mäns brottslighet? III. Vilken social tillhörighet/civilstånd hade personen som begick brottet? Avgränsningar Jag har valt att undersöka perioden Att jag valde denna tidsperiod beror på att industrialismen fått sitt fäste i Sverige då. Jordbruket förändrades med industrialismen och blev mer effektivt. Även skogen fick en större betydelse när möjligheten att bearbeta virket tillkom. Järnvägens uppkomst är en viktig faktor till valet av tidsperiod då denna öppnade upp nya möjligheter för människor i både skogsbygd och jordbruksbygd, något som torde synas i saköreslängderna. Att jag valt just Färs härad och Västra Göinge härad beror på att jag ville ha två motsatsområden av Skåne representerat, en jordbruksbygd Färshärad och en skogsbygd Västra Göinge härad. Till ytan är Västra Göinge mycket större än Färs. Befolkningsmängden är även större i detta härad men i Färs levde man mer tätbefolkat. 17 Taussi Sjöberg (Umeå 1981) s 4. 7

8 Forskningsläge Det har gjorts en hel del forskning kring brottsligheten på18-talet i Sverige. Skåne finns här representerat i Jan Sundins För Gud, staten och folket, Birgit Peterssons Den farliga underklassen, samt Marie Lindstedt Cronbergs Synd och skam, Ogifta mödrar på svensk landsbygd Dessutom har Marja Taussi Sjöberg i sin avhandling Brott och straff i Västernorrland undersökt den grövre brottsligheten i Västernorrland på 18- talet där även gruppen kvinnor tas med. Så vad motiverar då ytterligare en undersökning av ämnet? En sak är att de nämnda forskarna haft ett annat syfte med sina undersökningar än det syftet jag har med min. Sundin hade som syfte att beskriva brottsmålens struktur och hur de hanterades vid några lokala domstolar i Sverige från 16-talets början till 18-talets mitt. 18 Petersson sökte svaret på rädslan för den farliga underklassen, som man anade skulle göra uppror och ta makten från de härskande klasserna, överklassen. Hon studerade stad och landsbygd i Malmöhus län under 18-talets mitt. 19 Marie Lindstedt Cronberg har i sin avhandling fokuserat på kön och sexualitet i agrarsamhället där de ogifta mödrarna på 16-, 17- och 18-talens svenska landsbygd står i fokus för hennes undersökning. 2 Marja Taussi Sjöbergs syfte var att titta på brottslighet i samband med en samhällsförändring, i detta fall övergången till industrialisering. 21 Dessutom har de alla avslutat sina undersökningar tidigare än 189, vilket motiverar mitt val av tidpunkt ytterligare. Birgit Petersson har i sin undersökning sett att den grupp som begick flest lindriga brott i Malmöhus län under perioden var hantverksgruppen. 22 Hon har även sett att det under samma period begicks lindriga brott från samhällets alla grupper, dock var det stor skillnad på vilka typer av förbrytelser som de olika sociala grupperna dömdes för. 23 Marja Taussi Sjöbergs avhandling Brott och straff i Västernorrland visar att männen var i majoritet bland fångarna. Brott som fylleri och våld tillhörde männens beteendemönster medan de brott som till största del begicks av kvinnor var försäljning av 18 Sundin (Lund 1992) s Petersson (Umeå 1983) s 1. 2 Marie Lindstedt Cronberg, Synd och skam, Ogifta mödrar på svensk landsbygd , (Lund 1997), s Taussi Sjöberg (Umeå 1981) s Petersson (Umeå 1983) s Petersson (Umeå 1983) s

9 alkoholhaltiga drycker och sedlighetsbrott. 24 Då det gällde de grövre våldsbrotten stod kvinnorna för en större andel, detta på grund av de barnamord som inte var så ovanliga under denna tid. 25 Hennes undersökning visar även att den största gruppen bland de kvinnliga fångarna var änkor. De vanligaste brott som änkorna fick böta för var olovlig försäljning och utskänkning av alkohol, men även försuttet vite och utevaro från rätten. 26 Marie Lindstedt Cronberg har sett att trots att staten avkriminaliserade utomäktenskapliga relationer mellan ogifta 1864 pågick det ändå ett moraliskt tryck från samhället. I sin avhandling nämner hon siffror tagna ur Sveriges offentliga statistik där barnamorden under perioden i Sverige uppkom till drygt 2,, detta trots att det inte längre var ett brott med utomäktenskapliga sexuella relationer. 27 Källmaterial och metod Mitt huvudsakliga källmaterial kommer att vara saköreslängder vilka beskriver inkomsterna till staten. Dessa visar de böter som utdömts för en viss period, vinter/vår och höst. Genom att studera saköreslängder brukar man normalt sett få kunskap om vilka lindriga brott som människorna i samhället begick. Med lindriga brott menar jag dem brott som man blivit dömd att betala böter för. De saköreslängder som jag studerat för denna undersökning har även visat de grova brott som människorna i dessa två härad blev fällda för. Grova brott i min undersökning innebär att man fick sona sitt brott med ett omvandlingsstraff. Jag kommer därför att studera både den lindriga och den grova brottsligheten då jag även funnit de grövre brotten intressanta för mina resultat och det är både kvinnors och mäns brottslighet som står i fokus för min undersökning. I saköreslängderna tar man inte upp de brott som lett till dödsstraff vilka heller inte står i fokus för min undersökning. Dödsstraffet i Sverige avskaffades Taussi Sjöberg (Umeå 1981) s Taussi Sjöberg (Umeå 1981) s Taussi Sjöberg (Umeå 1981) s Lindstedt Cronberg, (Lund 1997) s Wikipedia, dödsstraff I Sverige, tillgänglig: 215, (hämtad ) 9

10 De saköreslängderna som jag valt att titta på innehåller följande rubriker: Åklagarens och målsägarens namn Domboksnummer Datum för målet i domboken oftast De sakfälldas namn och hemvist, inklusive aktuell förseelse och titel eller civilstånd Bötesstorlek eller omvandlingsstraff Jag har valt att inte specificera vartenda brott utan istället valt ut 16 kategorier som jag placerar brotten under. Detta för att undersökningen ska bli hanterbar och resultaten mer lättöverskådliga. Jag är medveten om att 16 kategorier är många för en undersökning som denna, men de kategorier jag valt ut för min undersökning anser jag vara nödvändiga för att inga huvudresultat skulle försvinna i mängden. När jag skapat klassificeringssystemet till brottsligheten har jag utgått från de brottskategorier jag funnit i Birgit Peterssons bok. 29 Något som även påverkat mitt klassificeringssystem är vilken den Kungliga Förordningen vid tidpunkten för domen var. I saköreslängden hänvisar man till exempelvis till Kongl. Förordning angående försäljning af vin, matdrycker mm. Jag kommer att ge mer information om vad som ingår i de olika kategorierna längre ner. Även de sociala grupperna har blivit klassificerade. Detta klassificeringssystem har jag funnit i Jan Sundins bok. 3 Tyvärr har kvinnorna inte börjat benämnas med sin sociala tillhörighet i de saköreslängder som jag tittat på. Detta innebär att kvinnorna kommer att klassificeras efter sitt civilstånd medan männen klassificeras efter sin sociala tillhörighet, men de båda könen återfinns dock i samma klassificeringssystem. Om kvinnan benämns med sin makes sociala tillhörighet, exempelvis Korporalen [ ] och dennes hustru [ ], kommer hustrun att placeras under kategorin soldater. Jag kommer att visa fem olika typer av tabeller innehållande brott, brottslighet och kön, kön, social tillhörighet/civilstånd och social position. Mina resultat presenterar jag sedan efter varje tabell, där jag även jämför mina resultat med annan forskning då jag funnit sådan. I slutet av varje kapitel ger jag en sammanfattning av mina resultat. 29 Petersson (Umeå 1983) s Sundin (Lund 1992) sid 28. 1

11 I vissa fall har en person fått böta för mer än ett brott, detta har jag löst genom att dokumentera varje brottsförseelse och även dokumenterat personen under vilket kön som begått brottet. Detta innebär att samma person finns dokumenterad vid flera tillfällen och under flera kategorier, vilket kommer resultera i en differens mellan antalet brott och räknade personer. Ett metodiskt problem som uppstått är att det i vissa fall har skrivits att en person har fått böta för exempelvis fylleri vid fyra tillfällen. Jag har här valt att inte skriva detta brott som fyra fylleribrott utan dokumenterat det som ett fylleribrott. Anledningen till detta är att det vid något fall endast står skrivet att en person har fått böta för fylleri vid flertalet tillfälle vilket inte gör det möjligt för mig att skriva ett definitivt antal i dessa fall. Då det gäller procenträkningen har jag valt att avrunda efter gällande regler. Inga decimaler har tagits med i mina resultat, vilket kommer att innebära att det i vissa fall blir 99 procent och 11 procent som slutsumma. Brottskategorier Egendomsbrott. Stöld, inbrott, snatteri, egenmäktigt förfarande, fickstöld. Förtal. Såsom ärekränkning. Våldsbrott. Misshandel, kastat yxa mot person, hemfridsbrott. Fylleri och ordningsbrott. Fylleri, oljud och förargelseväckande beteende, så som framfart å allmän väg, tredska - vilket innebär att man är ovillig att göra som man blir tillsagd 31, våldsamt motstånd. Jaktbrott. Jakt på annans mark eller jakt vid fel tidpunkt på året. Otillåten handel. Försäljning av vilt, olovlig försäljning av fläsk. Djurplågeri. Försummelse av kreatur, ofred av kreatur. Mord/mordförsök. Vållande till annans död, mordbrand och barnmord. Matdrycker och brännvinsbrott. Brott mot brännvinslagar och matdrycker. I denna kategori tar jag inte bara upp alkoholbrott. Försäljning av kokt kaffe tas också med i denna kategori. 31 NE, tredska, tillgänglig: 215, (hämtad ) 11

12 Järnvägsförseelser. Beträdande av spår och tåg. Hantering av explosiva och giftiga ämne. Handel med fotogen eller arsenik. Ohörsamhet. Här tar jag upp olika stadgebrott som exempelvis uppropsförsummelse, uteblivande från ting. Även försuttna vitesböter finns med i denna kategori, detta innebar en påföljd för överträdelser av allmänna föreskrifter. 32 Mened. Falskt vittnesmål, rättegångsmissbruk. Oskickligt förfarande. Att man lagt hinder på vägen. Skogsförsäljning och skogsavverkning. Försäljning av virke och olaglig avverkning. Övriga brott. Förfalskning, sabotage, olovlig sådd, åverkan, skadegörelse, bedrägeri och de brott jag inte lyckats tyda. Kön Jag har valt ut tre kategorier då jag presenterar vilket kön personen hade som begick brottet, kvinna, man och oidentifierad. Sociala grupper/civilstånd Ett problem som uppstått då jag klassificerade kvinnorna är att de inte benämns med sin yrkestitel så som männen gör. Detta gör att jag fått blanda social tillhörighet med civilstånd. Ståndspersoner och lägre ämbetsmän. Fjärdingsman och klockare, handelsresande, före detta skollärare, polisupplysningsman, handlande, handelsbokhållare, hälsoinspektör, krämare, greve, banmästare. Bönder. Åbo 33, arrendator, lantbrukare, hemmansägare. Torpare. Husman, husägare. Hantverkare. Snickare, urmakare, plåtslagare, skomakare, kakelugnsmakare, skräddare, borstbindare, stenhuggare, bagare, gjuteriarbetare, korgarbetare, handelsidkerska, smed, färgare, kopparslagare, bryggare, murare, toffelmakare, bleckslagare, målare, handlare, gästgivare. 32 Petterson (Umeå 1983) s Enligt Petersson, s 137, var det en person som brukade annans mark. 12

13 Soldater. Dragon, förre soldaten, förre husaren, korporalhustru, husar, artillerist, rysk undersåte, sergeant, löjtnant, soldat, förre artilleristen. Obesuttna med yrkestitel. Lärling, slaktare, åkare, hästhandlare, kreaturhandlare, mjölnare, arbetare, arbetskarl, järnvägsarbetare, timmerhandlare, stationskarl, hästbytare, jägare, banvakt, sopare. Hustru och änkor. Och ogifta. Drängar och pigor. Obesuttna med deklasserande titlar. Straffånge, kvinnoperson, kvinnsperson, undantagsman, fattighjon. Övriga. I denna kategori placerar jag dem jag inte lyckats identifiera och även de jag inte lyckats klassificera, exempelvis en yngling. I de allra flesta fall som jag undersökt står det skrivit vilken social tillhörighet eller vilket civilstånd personen hade som begick brottet. Det har dock funnits en del fall då detta inte stått skrivit samt att en viss del av materialet inte gått att tyda. Även dessa personer har jag lagt under denna kategori. Söner och döttrar som benämns med förälderns titel har jag placerat under förälderns sociala tillhörighet eller civilstånd, som exempelvis åbosonen eller änkedottern. Personer som benämns med sin före detta yrkestitel har placerats under sin före detta sociala tillhörighet, som exempelvis den förre soldaten. Social position Det klassificeringssystem som jag valt att använda för de sociala positionerna är det jag funnit i Birgit Petersson bok. Petersson har själv funnit detta klassificeringssystem hos migrationsforskare i Uppsala. 34 En förklaring av de sociala positionerna går att läsa på sidan 37. Denna undersökning är delvis kvantitativ då jag kommer presentera tabeller av vilka brott som begicks, samt vilket kön som begick brottet, vilken social tillhörighet personen hade som begick brottet, den sociala positionen och även en sammanställning av kön. Men underökningen är även kvalitativ då jag för kvalitativa resonemang kring det jag funnit i källmaterialet jag undersökt. 34 Petersson (Umeå 1983) s

14 Jag kommer förutom mina kvalitativa analyser ge exempel tagna ur saköreslängderna som jag studerat. Detta för att ge läsaren en inblick om vad som stod i saköreslängden samt göra undersökningen mer levande. Det är trots allt människor bakom siffrorna jag presenterar. Jag kommer att göra denna undersökning utifrån ett socialhistoriskt perspektiv med hjälp av att undersöka ett rättshistoriskt material. Empirisk undersökning Brottslighet Det har visat sig att brottsligheten i förhållande till folkmängden uppkommit till,6 procent i Färs medan den i Västra Göinge uppkom till 1,2 procent. Det är ingen stor skillnad de båda häraderna emellan, men trots allt en liten högre andel brott som begåtts i Västra Göinge under åren Tabell 1. Dömda brott enligt saköreslängder för Färs härad och Västra Göinge härad åren Brott Färs i antal Färs i procent Västra Göinge i antal Västra Göinge i procent Egendomsbrott Förtal Våld Fylleri och ordningsbrott Jaktbrott Otillåten handel Djurplågeri 12 6 Mord/mordförsök Ohörsamhet Matdryck och brännvin Järnvägsförseelser Explosiva o giftiga ämnen Mened Oskickligt förfarande Skogsförsäljning mm Övrigt Totalt Källa: Saköreslängder, Färs och Västra Göinge häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA). Vilka brott var det då som man begick i de två häraderna? I Färs var de flesta brott Våldsbrott men även de övriga brotten tar en stor plats i detta härad. Detta beror på att man i Färs begick en större andel bedrägeri och skadegörelse men även att saköreslängderna för Färs var svårare att tyda än de var i Västra Göinge

15 I Västra Göinge var majoriteten av brotten fylleri och ordningsbrott. En annan typ av brott som även tog stor plats i detta härad var ohörsamhetsbrotten. De grova brotten som ledde till mord var fler i detta härad. Egendomsbrott Då det gäller denna typ av brott är de flesta forskare relativt eniga om att stölder och snatterier ökar under sämre tider då man tittar på brottslighet under äldre perioder, det vill säga före industrialiseringen. Man har sett att dåliga skördar sammanfaller med fler stölder och snatterier. Engelska forskare har även kommit fram till att det efter 188-talet upphör med nöd-egendomsbrott, då välståndet blir bättre. Inom svensk forskning har man kommit fram till att orsaken till att nöd-stölder upphör i Sverige beror på den ökade jordbruksproduktionen. 35 Min undersökning visar att egendomsbrotten var några fler i Färs än i Västra Göinge rent procentuellt. Det rör sig inte om någon större skillnad och det är därför svårt att dra en slutsats kring detta resultat. Nedanstående utdrag ur saköreslängden beskriver ett brott som var vanligt bland kvinnorna i min undersökning. Häktade Pigan Anna Pettersson från Ljunga af Häglinge socken skall, enligt utslag den 13 april, för första resan stöld föröfvad å två olika ställen och tillfällen ena gången i förening med stöld Af gods till sammanlagdt värde fyrtioåtta kronor 5 öre, jemlikt 4 kap 3 samt 2 kap och 14 strafflagen, undergå straffarbete i fyra månader och derutöfver vara förlustig medborgerligt förtroende till dess ett år förflutit, sedan hon efter utståndet straff blifvit frigifven. 36 Som ovanstående utdrag visar fick kvinnan böta för stöld för första gången. Hon hade begått detta brott på två olika ställen. Utdraget beskriver även godsets värde och hennes straff som i detta fall lett till både straffarbete och att hon förlorat medborgerliga rättigheter under ett år. Denna typ av brott var ett vanligt brott bland kvinnorna. Förtal Då det gäller förtal var detta brott varken stort i Färs eller i Västra Göinge, det finns lika många fall i de båda häraderna dock en lite större andel rent procentuellt i Färs. Troligt är att det finns ett stort mörkertal gällande denna typ av brott. Förolämpningar togs inte alltid upp i 35 Petersson (Umeå 1983) s Saköreslängd, Västra Göinge Vinterting 1892, Västra Göinge häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 233 i domboken. 15

16 hovrätten, men de grövre förolämpningarna som hotade en aktad persons heder, togs upp i högre instans. 37 Detta var ett brott som begicks av både kvinnor och män. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en hustru som fått böta för ärekränkning. Vem hon har kränkt framgår inte i saköreslängden. Hustrun Elna Österberg i Hessleholm är genom utslag den 3 november fälld att jemlikt 16 kap 9 strafflagen, för ärekränkning böta 1 kronor till Kronan. 38 Våldsbrott Våldsbrotten var vanliga i de båda häraderna men Färs stod för majoriteten av dem. Mestadels handlade det om en man som misshandlade en annan man, eller att två män misshandlade varandra och oftast skedde på en allmän väg. Tidigare forskning har visat att man i samband med ett våldsbrott inte sällan är påverkad av sprit, både förövaren och den utsatta. Det har också visat sig att man i urbaniserade miljöer hade en mindre tolerans mot dessa brott än vad man hade på landsbygden. Våldsbrotten minskade med den kultiverade människan, man skulle lösa sina problem med mer sofistikerade metoder. 39 Hur kan man då koppla detta till min undersökning? Geografiskt ligger Färs närmre en storstad som Malmö. Kanske influerades man av hur man hanterade denna typ av brott i storstaden? Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar två män som begått ett typiskt manligt brott för männen i min undersökning. Åboen Jöns Jönsson i Veberöd och Ola Andersson i Vomb äro, jemlikt 11 kap 15 och 14 kap 13 strafflagen dömda att för ringare misshandel å allmän väg, böta Jöns Jönsson 15 kronor och Ola Andersson 3 kronor till Kronan. 4 Utdraget beskriver inte vem de har misshandlat, det är därför troligt att de har misshandlat varandra, då det i många liknande fall nämns vem den utsatte var. Nästan alla våldsbrott av den lindrigare typen stod männen för. Jag har bara funnit en kvinna som fått böta för misshandel under denna period, henne fann jag i Västra Göinge. Men även då det gäller denna typ av brott är det troligt med ett stort mörkertal. Nedanstående utdrag ur 37 Sundin (Lund 1992) s Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 1891, Västra Göinge häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 28 i domboken. 39 Petersson (Umeå 1983) s Saköreslängd, Färs Vårting 189, Färs häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 54 domboken. 16

17 saköreslängden visar denna kvinna. Framför hennes namn stod det inte skrivet något civilstånd hon har därför blivit placerad under kategorin övriga. Johanna Andersson i Aggarp skall, enligt utslag den 27 oktober för uppsåtlig misshandel, deraf ringare skada uppstått, jemlikt 14 cap 13 strafflagen böta femtio kronor till kronan. 41 Utdraget förklarar även att det uppstått en ringare skada. Detta var en vanlig beskrivning av de skador som uppstått efter de våldsbrott som begåtts i min undersökning. Fylleri och ordningsbrott Denna typ av brottslighet får den största platsen i Birgit Peterssons undersökning. Där utgör de hälften av alla dömda lindriga brott i Malmöområdet Även i min undersökning får de stor plats. I Västra Göinge är det absolut främsta brottet. I Färs kommer det däremot först på 7:e plats. Petersson diskuterar i sin avhandling att man i Malmöhus län hade låga fyllerital och att detta troligtvis kunde härledas till den acceptans som rådde kring brännvinskonsumtionen. Hon har inte funnit någonting som tyder på att man i Skåne skulle vara mer benägen för nykterhet. Tvärtom rådde det en flitig brännvinstillverkning i detta spannmåls- och potatisproduktionslandskap. 43 Detta kan vara en anledning till att man inte lika ofta bötfälldes för fylleri i Färs som i Västra Göinge då Färs var ett jordbrukshärad. Jag har inte alls tittat på de religiösa aspekterna i dessa två härad, men kanske skulle detta kunna ha påverkat, det vill säga om man i Västra Göinge var mer religiösa än i Färs. Detta är något man skulle kunna studera vidare i framtida forskning. Många gånger då man fick böta för fylleri fick man även böta för oljud eller något annat förargelseväckande beteende och det var inte helt ovanligt att man var flera personer som blev bötfällda tillsammans, något som nedanstående utdrag ur saköreslängden visar. Arbetskarlen Nils Johansson i Hessleholm, Drängen Nils Persson i No4 Granlinge och Arbetaren Sven Nilsson i Hommentorp skola är enligt utslag den 3 November jemlikt 11 cap 15 och 18 cap 15 strafflagen böta hvar för sig för fylleri fem kronor samt för oljud fem kronor till kronan Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 189, Västra Göinge häradsrätts arkiv, Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 191 i domboken. 42 Petersson (Umeå 1983) s Petersson (Umeå 1983) s Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 1891, Västra Göinge häradsrätts arkiv, Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 286 i domboken. 17

18 Jaktbrott Jan Sundin har i sin undersökning sett att det var väldigt sällsynt med fällande domar mot tjuvjägare och tjuvfiskare. 45 I min undersökning har jag endast funnit jaktbrott i Färs härad. Vad detta beror på är svårt att säga men det skulle kunna bero på att det fanns fler godsägare i Färs än i Västra Göinge som ägde stora delar av markerna. Majoriteten av denna typ av brott berodde på att man jagade på annans mark. Nedanstående utdrag visar två män som fått böta för olovlig jakt. Dragonen Johan Hoff och Åboen Anders Olsson i Ramsåsa äro, jemlikt 21 i Kongl Jagt stadga den 21 Oktober 1864 samt 7 kap 4 och 24 kap 13 strafflagen dömda att hvar För sig för oloflig jagt böta 25 kronor till Kronan. 46 Mest troligt är nog ändå att man även i Västra Göinge jagade otillåtet men på grund av skogarna lyckades man hålla detta hemligt. Risken för att bli påkommen var inte lika stor här som i ett öppet landskap som Färs. Birgit Peterssons undersökning har visat att man i skogslandskapet Medelpad fälldes för hälften så många jaktbrott som man fälldes för i Malmöområdet. Hon diskuterar att tillgången på vilt är långt mycket högre i de norra delarna av Sverige än i de södra vilket därför inte skulle vara anledningen till denna fördelning, samt att hon inte funnit något som tyder på att norrlänningarna skulle vara mer laglydiga. Hon drar slutsatsen att det öppna landskapet påverkar möjligheten att bötfälla någon för detta brott. 47 En annan teori är att det bodde fler skattebönder i Västra Göinge härad och fler kronobönder i Färs härad. Vid tidsperioden jag valt att studera hade skattebönder fått lov att jaga på sin egen mark. Detta är inget jag studerat vidare men det öppnar upp för en vidare forskning av ämnet. Otillåten handel Med den stora reformen 1846 undantogs flera varor från regleringar. Man tillät lanthandel om avståndet till närmaste stad vara minst tre mil och lanthandeln tilläts med ett begränsat sortiment. Lanthandeln hade dock redan hunnit få en stor betydelse för folket. 48 Den otillåtna handeln finner jag bara i Västra Göinge. Vad detta beror på är svårt att säga men det skulle 45 Sundin (Lund 1992) s Saköreslängd, Färs Vårting 189, Färs häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 13 domboken. 47 Petersson (Umeå 1983) s Sundin (Lund 1992) s

19 kunna ha att göra med järnvägen. Järnvägen öppnade upp möjligheten att sälja till folk som inte bodde på orten eller att kringresande handlare kunde sälja på orten de besökte. Jag finner här personer som fått böta för olovlig försäljning av viltkött och fläskkött. Djurplågeri Djurplågeribrotten var fler i Färs. Detta är säkert ett resultat av den boskapsbygd de befann sig i. Folket i Färs hanterade säkerligen oftare kreatur än vad man gjorde i Västra Göinge. Jag har inte funnit någon forskning gällande djurplågeri som jag kunnat jämföra mina resultat med. Analyserna bygger därför på mina egna iakttagelser. Många av brotten var försummelse av kreatur eller att man inte stängslade till djuren som man borde. Detta brott var ett brott som både män och kvinnor begick. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en änka som fått böta för djurplågeri. Enkan Anna Ekelund i Löfvestad är jemlikt 18 kap 16 strafflagen dömd att för djurplågeri böta 15 kronor. 49 I utdraget nämns det inte vem böterna gick till, men saköreslängden visar att de 15 kronorna tilldelats Kronan. Mord/mordförsök Dessa grova brott brukade normalt sett inte skrivas i saköreslängderna. I min undersökning har det dock visat sig att de står skrivna i både Färs och Västra Göinge. Dessa brott var flest i Västra Göinge men de fanns i de båda häraderna. Då det gällde männens grova våldsbrott var de relativt jämt fördelade över de båda häraderna. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en dräng som varit vållande till sin moders död. Drängen Martin Ferdinand Månsson i Nr 9 Västra Käglinge Är genom utslag vid urtima ting den 26 Augusti 189 dömd för det han ouppsåtligen Genom vårdslöshet och oförsiktighet varit vållande till sin moder Anna Jönsdotters död att jämlikt 14 Cap 9 Strafflagen böta 5 kronor till kronan Saköreslängd, Färs Höstting 1891, Färs häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 123 i domboken. 5 Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 189, Västra Göinge häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 2 i domboken. 19

20 Utdraget beskriver händelsen som vårdslös och att det skett på grund av oförsiktighet. Han har inte dömts till straffarbete som de flesta andra som begått denna typ av brott har gjort, han fick istället böta 5 kronor till Kronan. Under perioden jag undersökt fann jag fyra barnmord i Västra Göinge. Dessa hade begåtts av tre pigor och en hustru. Jag har inte funnit några barnamord i Färs under perioden jag undersökt. Jag kommer att skriva mer om detta brott under den kvinnliga brottsligheten som man finner längre ner i min undersökning. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en piga som blivit dömd för just detta brott. Pigan Elisabeth Andersson från No6 [oläsligt ord] Är genom utslag den 15 mars dömd att för barnmord, jemlikt 14 cap 24 strafflagen undergå ett års straffarbete. 51 Denna piga blev dömd till straffarbete i ett år till skillnad från drängen ovan som fick böta 5 kronor till Kronan. Ohörsamhet Det kan tyckas på sin plats att börja med en beskrivning av vad detta brott innebar då titeln inte är så informativ. I de fall jag undersökt har det rört sig om försuttet vite, utevaro från rätten eller upprorsförsummelse. Då det gäller försuttet vite är detta en påföljd för överträdelse av allmänna skrifter, exempelvis försummad lagfart. För att upprätthålla säkerheten och ordningen i samhället så stadgade man vite. 52 Ett annat brott som var vanligt var brotten mot rättsbalken, att man exempelvis uteblivit från rätten. Att man begick denna typ av brott var ett tecken på olydnad. 53 Ohörsamhetsbrotten var väldigt vanliga brott i både Färs och Västra Göinge. Det skedde dock i en större utsträckning i Västra Göinge. Av dessa var majoriteten att man inte inställde sig vid tinget. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en man från Västra Göinge som har fått böta för att han uteblivit från rätten. Han har fått böta för samma brott vid fyra tillfällen under samma år och ting. Jag har dock bara tagit med en av gångerna som exempel. 51 Saköreslängd, Västra Göinge Vinterting 1892, Västra Göinge häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 143 i domboken. 52 Petersson (Umeå 1983) s Petersson (Umeå 1983) s

21 Carl Andersson i Wittsjö skall, enligt beslut den 1 september, för förfallolös utevaro som part böta fem kronor, konungens ensak, deraf vakthafvande Kronolänsmannen Emil Gullberg undfick hälften. 54 Att få böta fem kronor för detta brott var det vanligaste i de saköreslängder jag studerat. Böterna gick till Konungen och i vissa fall även till den vakthavande Kronolänsmannen, vilket inte skedde i ovanstående fall. Matdrycker och brännvinsbrott Birgit Petersson skriver i sin bok att Skåne var ledande inom spannmåls- och potatisproduktionen och att detta märktes även då det gällde brännvinstillverkningen. 55 Denna typ av brott skedde i större utsträckning i Färs än i Västra Göinge. Färs var en jordbruksbygd och om detta gjorde det lättare att tillverka brännvin som man sedan sålde är ganska troligt. Inte sällan var det en kvinna som begick detta brott. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en änka som fått böta för olovlig försäljning av matdryck. Enkan Anna Olsdotter i Önnestad Är jemlikt 12 och 21 i Kongl. Förordningen den 24 oktober 1885 dömd att för oloflig försäljning af matdrycker böta 3 kronor 2/3 till Per Åkesson och 1/3 till Långaröd sockens fattigkassa. 56 Änkan i utdraget har fått böta 3 kronor. Två tredjedelar skulle gå till en man vid namn Per Åkesson och resten till fattigkassan. Vem Per Åkesson var beskrivs inte i saköreslängden men de tvåtredjedelarna går att finna under kolumnen åklagare och angivare. Troligast är att han var angivare eftersom att åklagaren brukade benämnas med sin titel. Det är inte bara försäljning av alkoholdrycker som behandlas i denna kategori. Även försäljning av kokt kaffe på allmän plats var något som man blev bötfälld för. Nedanstående utdrag visar en man som fått böta för att han sålt kaffe. Bagaren O.Florin i Wittsjö skall, enligt utslag den 29 september, för oloflig för säljning af Kaffe till förtäring på stället, jemlikt 12 i KF angående försäljning af vin, matdrycker mm 54 Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 189, Västra Göinge häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 11 i domboken. 55 Petersson (Umeå 1983) s Saköresängd, Färs Höstting 189, Färs häradsrättsarkiv , Landarkivet i Lund (LLA), nummer 229 i domboken. 21

22 den 24 oktober 1885, böta 1 kronor, deraf 2/3 tillfaller åklagaren och 1/3 Wittsjö sockens fattigkassa. 57 Bagaren har alltså sålt kaffe till förtäring på stället. Detta var ett brott som skedde vid ett flertal tillfälle i Västra Göinge. Böterna fördelades till åklagaren och fattigkassan. Järnvägsförseelser Det här ett brott som jag bara funnit i Västra Göinge. Detta kanske inte är så konstigt med tanke på att man trots det man byggde järnvägen i Färs under mitten på 186-talet, inte bland det vanliga folket använde den eftersom att stationerna låg långt från byarna. I Västra Göinge däremot kom södra stambanan, som gick via Hässleholm, i bruk 186 och ganska snart nådde den även byarna. Jag har inte funnit någon forskning gällande järnvägsförseelser. Analyserna bygger därför på mina egna iakttagelser. I Västra Göinge fick man vid ett flertal tillfälle böta för att man hoppat på ett igångvarande tåg eller för att man olovligen beträtt järnvägen. Nedanstående utdrag visar en piga som fått böta för olovligt beträdande. Pigan Maria Johansson å No1 Slättaröd skall, enligt utslag den 5 oktober, för olofligt beträdande af Wittsjö-Hessleholm jernvägen utgifva fem kronor det uti Kongl Förordning Den 28 maj Konungens ensak, deraf likväl hälften tillkommer Åklagaren. 58 Pigan fick böta fem kronor för detta brott. Dessa fördelades lika mellan Konungen och Åklagaren. Hantering av explosiva och giftiga ämnen Då det gäller hantering av de explosiva och giftiga ämnena finner jag bara dessa i Västra Göinge. Denna typ av brott har jag funnit väldigt lite om i forskningen jag läst, men något som Jan Sundin skriver i sin bok är att man fruktade att arsenik skulle komma att bli ett mordredskap även om man inte hade många förgiftningsbrott i Sverige. Arsenik användes dock även i mindre dos i medicinskt syfte och man ansåg att det hade en uppiggande effekt på 57 Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 189, Västra Göinge häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 116 i domboken. 58 Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 1891, Västra Göinge häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 154 i domboken. 22

23 hästar. 59 Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en före detta soldat som fått böta för någon form av felhantering av giftiga ämnen. Förre soldaten Lars Bordin i Nybygden af Onsby socken skall enligt utslag den 3 november jemlikt 23 i Kongl Förordningen angående vård och försäljning af arsenik samt andra giftiga ämnen och varor den 7 januari 1876 böta 1 kronor, deraf en tredjedel skall tillfalla Kronan och två tredjedelar Åklagaren. 6 Något jag även funnit i saköreslängderna är att man medfört dynamit som handbagage på tåget vid ett par tillfälle. Mened Det här ett brott som bara visat sig i saköreslängderna för Färs. Tre av fyra fall skedde under samma år och samma ting. Detta tyder på att en särskild händelse fått dem att begå mened. Jag har inte funnit någon forskning gällande denna typ av brott. Jag kan därför inte uttala mig om vanligheten i detta brott. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar två personer som fått böta för mened och en person som fått böta för anstiftan till mened. Dessa tre personer har samma nummer i domboken vilket även det tyder på att det gällde samma händelse. Häktade förre Husaren Olof Frid, hustrun Bengta Larsdotter från Vollsjö äro, jemlikt 13 kap 1 och 6 strafflagen dömda att för mened hvar för sig hållas till straffarbete i tre år samt att för alltid vara medborgerligt förtroende förlustiga. 61 Hustrun Ingeborg Larsdotter från Vollsjö är jemlikt 3 kap 1 samt 13 kap 1 och 6 strafflagen dömd att för anstiftande af meneds brott hållas till straffarbete i tre år samt att för alltid vara medborgerligt förtroende förlustig. 62 Straffet för denna typ av brott var hårt. De alla fick straffarbete i tre år och de förlorade även medborgerliga rättigheter för all framtid. Straffet skilde sig inte mellan de som begick mened och hustrun som fälldes för anstiftan av meneds brott. 59 Sundin (Lund 1992) s Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 1891, Västra Göinge häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 289 i domboken. 61 Saköreslängd, Färs Höstting 1891, Färs häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 34 i domboken. 62 Saköreslängd, Färs Höstting 1891, Färs häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 34 i domboken. 23

24 Oskickligt förfarande Även denna typ av brott kan behöva en förklaring kring vad det kunde röra sig om. I de fall jag studerat har det handlat om att man blockerat vägar. Det är ett brott som jag bara funnit i Färs. Det rör sig inte om ett brott som var vanligt. Under åren jag undersökt har jag endast funnit tre som blivit dömda för denna typ av brott. Det kan nog dock tilläggas att det finns ett stort mörkertal. Jag har inte funnit någon forskning gällande denna typ av brott. Analyserna bygger därför på mina egna iakttagelser. Nedanstående utdrag visar två män som fått böta för att de lagt hinder på vägen. Handlanden Ola Andersson och Åboen Per Persson i Löfvestad äro jemlikt 19 kap 15 strafflagen dömda för uppläggande af hinder å väg att böta Ola Andersson 5 kronor och Per Persson 1 kronor till Kronan. 63 Om de har begränsat varandra med dessa hinder eller om de lagt dessa hinder tillsammans framkommer inte i saköreslängden. Vad som framkommer är att böterna tilldelats Kronan. Skogsförsäljning Jan Sundin diskuterar kampen om skogen i sin bok. Han nämner att man ansåg under 16- talet i Sverige att man sågade ner för mycket skog och att detta skulle resultera i en brist. Bönderna hade inte lov att avverka skog för annat än för husbehov, resten reglerades av staten. 64 Med den nya reformen 1789 fick skattebönder rätt att köpa kronojord, dock fanns det kvar vissa bestämmelser kring skogarna. Fortfarande tilläts endast avverkning för husbehov. 65 Vissa träd var fridlysta, så som ek och bok, 1875 togs fridlysningen bort, något som framför allt kom att påverka de södra delarna av landet där denna typ av träd var mer vanlig. 66 Enligt utdraget ur saköreslängden nedan framkommer det att det fanns en Kunglig Förordning gällande de allmänna skogarna som började gälla Jag har inte funnit några siffror angående denna typ av brott som jag kunnat jämföra mina resultat med. Vad jag sett är att man endast fått böta för detta brott i skogsbygden. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en arrendator som fått böta för olovlig virkesförsäljning, något som var det vanligaste bland dessa brott. 63 Saköreslängd Färs Höstting 1891, Färs häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 328 i domboken. 64 Sundin (Lund 1992) s Sundin (Lund 1992) s Sundin (Lund 1992) s

25 Arrendatorn Petrus Andersson i Wittsjö skall, enligt utslag den 31 oktober, jemlikt 4 af Kongl. Förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna i Riket den 29 juni 1866 samt 24 kap 3 och 7 2 strafflagen för oloflig virkes försäljning från arrenderadt annexhemman böta 1 kronor till Kronan. 67 Det framkommer i utdraget att han har sålt virke från arrenderad mark och därför fick böta 1 kronor till Kronan. Övriga brott I denna kategori har jag valt att placera de brott som inte tagit så stor plats i min undersökning samt att de varit någorlunda jämt fördelade över de båda häraderna. Skadegörelse och bedrägeri är två brott som förekommit i både Färs och Västra Göinge. Nedanstående utdrag visar en före detta artillerist som fått fängelse för skadegörelse av en statlig telefontråd. Förre Artilleristen Per Almqvist från [oläsligt ord] Skall enligt utslag den 18 februari för skadegörelse å statens telefontråd jemlikt 19 cap 2 strafflagen undergå två månaders fängelse. 68 Sammanfattning Det är relativt stor skillnad på vilka brott som begicks i de olika häraderna. I Västra Göinge var fylleri och ordningsbrotten i absolut majoritet, medan man i Färs hade en stor del våldsbrott. Vad detta skulle kunna bero på har jag diskuterat under enskilda kategorier. Möjligtvis skulle det kunna finnas en lägre tolerans mot konsumtion av alkohol i Västra Göinge, kanske på grund av en mer religiös påverkan i detta härad och en lägre tolerans mot våld i Färs på grund av eventuella influenser av hantering av våldsbrott från Malmö. Vad som även skiljer dessa två härad åt är de grova våldshandlingarna som ledde till mord. Dessa återfinns i de båda häraderna men det är bara i Västra Göinge som barnamorden skett. Då det gäller dessa mord diskuterar jag det eventuella moraliska trycket gällande utomäktenskapligt sexuellt umgänge som kanske kvarstod i Västra Göinge men inte i Färs. 67 Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 1892, Västra Göinge häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 193 i domboken. 68 Saköreslängd, Västra Göinge Vinterting 1891, Västra Göinge häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 135 i domboken. 25

26 Andra brott som skiljer de båda häraderna åt är de brott som var typiska för miljön, så som järnvägsförseelserna och skogsbrotten i Västra Göinge och djurplågeri och matdryck och brännvinsbrotten i Färs. Kvinnligt och manligt Fanns det då några typiska kvinnliga och manliga brott? Tidigare forskning gjord av Marja Taussi Sjöberg har visat att männen i hennes undersökning begick fler fylleri- och våldsbrott än kvinnorna och att det vanligaste brottet för kvinnor var försäljning av alkoholhaltiga drycker och sedlighetsbrott. 69 Tabell 2. Fördelning på brott och kön bland dem som dömts enligt saköreslängder för Färs härad och Västra Göinge härad åren Brott Kvinna Procent Man Procent Oidentifierad Egendomsbrott Förtal 5 1 Våldsbrott Fylleri och ordningsbrott Jaktbrott Otillåten handel Djurplågeri 1 1 Mord/mordförsök Ohörsamhet Matdrycker och brännvin Järnvägsförseelser Explosiva o giftiga ämnen Mened Skickligt förfarande Skogsförsäljning mm Övrigt Totalt Källa: Saköreslängder, Färs och Västra Göinge häradsrätts arkiv , Landsarkivet i Lund (LLA) Kvinnor Min undersökning bekräftar den tidigare forskningen, det vill säga att de brott som kvinnor begick mest var matdryck- och brännvinsbrott. I många fall var det änkor och ogifta som fick böta för dessa brott. Man hade förmodligen svårt att hitta en möjlighet till försörjning. 69 Taussi Sjöberg (Umeå 1981) s

27 Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en kvinna som fått böta för olovlig vinförsäljning. Ogifta kvinspersonen Anna Bengtsson i Hessleholm skall enligt utslag den 3 juni 189, jemlikt 12 i K.F. den 24 oktober 1885, för oloflig vinförsäljning Böta 3 kronor, deraf 2/3 tillfalla åklagaren och 1/3 Stoby sockens fattigkassa. 7 Efter matdryck- och brännvinsbrotten var det egendomsbrotten som fick störst plats hos kvinnorna. Här rörde det sig då oftast om stöld. Precis som ovan nämnda brott är detta kopplat till den ekonomiska situationen och ofta var straffet hårt. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar en hustru som fått böta för snatteri. Hustrun Anna Olsdotter i Ahlestad är jemlikt 2 kap 1 och 3 strafflagen dömd att för första resan snatteri böta 25 kronor till Kronan. 71 Just denna kvinna fick inget hårt straff. Det nämns i utdraget att detta var hennes första snatteriförseelse. Böterna tilldelades Kronan. Då det gäller den kvinnliga grövsta våldsbrottsligheten, så som mord, fanns dessa bara i Västra Göinge. Det var i detta härad jag fann barnamorden. Oftast begicks dessa dåd av pigor eller andra kvinnor som inte hade möjlighet att ta hand om barnet. Att man fick ett utomäktenskapligt barn medförde mindre rörlighet och därmed blev det svårare att få ett arbete. Det ledde även till att kvinnan fick svårare att gifta sig. 72 Något som var ovanligt var att en hustru begick detta brott. Möjligt för denna hustru som jag funnit i min undersökning skulle kanske kunna vara att hon legat ihjäl sitt barn eller att den dött av plötslig spädbarns död. Men det kan naturligtvis också vara mord. Nedanstående utdrag ur saköreslängden visar denna hustru och det brott hon blivit fälld för. Hon blev dömd till straffarbete i två år. Häktade Hustrun Hanna [oläsligt ord]dotter från Magnarp i Werums socken skall, enligt utslag vi urtima ting den 23 Augusti för barnmord, jemlikt 14 kap. 22 strafflagen undergå två års straffarbete Saköreslängd, Västra Göinge Vinterting 189, Västra Göinge häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 342 i domboken. 71 Saköreslängd, Färs Vårting 189, Färs häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 139 i domboken. 72 Taussi Sjöberg (Umeå 1981) s Saköreslängd, Västra Göinge Höstting 1892, Västra Göinge häradsrättsarkiv , Landsarkivet i Lund (LLA), nummer 2 i domboken. 27