Målarberget. Kulturmiljöutredning

Transkript

1 Målarberget Kulturmiljöutredning Bjurfors, Gäsjö, Högfors, Hökmora, Nickebo och Olsbenning Norbergs kommun Västmanland Stora Åvesta och Svensbo Avesta kommun Dalarna A R K E O L O G I C E N T R U M A B A C - R A P P O R T 1314

2

3 Målarberget Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindkraftsutbyggnad inom Bjurfors och Gäsjö i Norbergs socken samt Högfors, Hökmora, Nickebo och Olsbenning i Karbennings socken, Norbergs kommun, Västmanland, samt inom Stora Åvesta och Svensbo i Folkärna socken, Avesta kommun, Dalarna Britta Wennstedt Edvinger AC-RAPPORT 1314

4 Länsstyrelsens dnr: [ ] Arkeologicentrums projektnr: P U Län: Västmanland (U) och Dalarna (W) Landskap: Västmanland och Dalarna Kommun: Norberg (U) och Avesta (W) Socken: Norberg och Karbenning (U) samt Folkärna (W) Trakt: Bjurfors, Gäsjö, Högfors, Hökmora, Nickebo och Olsbenning (U) samt Stora Åvesta och Svensbo (W) m.fl. Ek. kartblad: 12G 2c, 12G 3c, 12G 2d, 12G 3d, 12G 2e, 12G 3e Interimistiska ID-nummer: AC0101-AC0153 RAÄ-nr: Karbenning 67, 157, , 211, Norberg 1, 29-30, , , , AC-rapport Målarberget: kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindkraftsutbyggnad inom Bjurfors och Gäsjö i Norbergs socken och Nickebo och Olsbenning i Karbennings socken, Västmanland, samt inom Stora Åvesta och Svensbo, Folkärna socken, Dalarna Britta Wennstedt Edvinger år 2013, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, och VKS Vindkraft AB, Motala. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I2012/0167. Omslagsbild: Vägen mot Digerkällan, Norberg 451. Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger, , foto AC U-0024.

5 Innehåll Innehåll... v Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte och målsättning... 1 Utredningsområde... 3 Genomförande... 4 Metod... 4 Byråinventering och material... 4 Fältinventering... 4 Dokumentation... 5 Kvalitetssäkring... 5 Områdesbeskrivning... 5 Tidigare antikvarisk verksamhet... 6 Resultat av fältinventering... 6 Kulturmiljöanalys...21 Markanvändning i äldre tid Ortnamn Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Kulturhistoriska ar Bebyggelse och byggnadsminnen Kyrkomiljöer Riksintressen och kulturreservat Kulturmiljöer av kommun- och länsintresse Utredningsområdets karaktär Sårbara kulturmiljöer Kulturvärden i utredningsområdet Sårbara kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Kulturmiljöpåverkan Påverkan på ar och kulturmiljöer i utredningsområdet Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Konsekvensbedömning Åtgärdsförslag Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Objekttabell...41 Bilaga 4. Påsiktsbilder...61

6 Sammanfattning VKS Vindkraft AB planerar en vindpark på gränsen mellan Norbergs kommun, Västmanlands län, och Avesta kommun, Dalarnas län. Arkeologicentrum AB har genomfört en kulturmiljöutredning i området som underlag för tillståndsprövningen. Utredningen har omfattat byråinventering och fältinventering, och fältarbetet utfördes under juli månad år 2013 med en mindre komplettering i fält under augusti. Före denna utredning fanns 17 registrerade kulturhistoriska ar i det knappt 300 hektar stora utredningsområdet. Efter denna utredning är antalet 69 kulturhistoriska ar, varav två fasta fornar, 61 övriga kulturhistoriska ar, två uppgifter om samt fyra förstörda kulturhistoriska ar. Lämningar efter kolning är helt dominerande bland kulturminnena, antingen i form av ensamliggande kolbottnar eller i form av s.k. områden med skogsbruksar, d.v.s. kolbotten med tillhörande rest av kolarkoja. De fasta fornarna utgörs av en skadad hytt och en kolbotten efter liggmila. Efter justeringar av vindparkens utformning kommer ingen av dessa fasta fornar att fysiskt beröras av vindkraftsutbyggnaden. En tidigare registrerad fast forn har utgått p.g.a. felaktiv antikvarisk bedömning. Den planerade vindparken återfinns i flertalet av fallen på stora avstånd från objekt och miljöer med höga kulturvärden. Enstaka områden med höga kulturvärden finns i utredningsområdets närhet, nämligen (1) Digerkällans brunns- och badanstalt, (2) Lapphyttans hyttområde och (3) Olsbennings område av riksintresse för kulturmiljövården. Kulturmiljöpåverkan på de mest närliggande kulturvärdena diskuteras i rapporten. Slutsatsen är att kulturmiljöpåverkan blir liten negativ till obetydlig. I enstaka fall kommer övriga kulturhistoriska ar att beröras fysiskt av vindkraftsutbyggnaden. Även den visuella påverkan på kulturmiljöer inne i utredningsområdet kan ställvis komma att få en viss omfattning. Med anledning av kulturmiljöernas och arnas antikvariska bedömning, art, frekvens och betydelse, är den förväntade visuella kulturmiljöpåverkan och konsekvensen inget hinder för vindkraftsutbyggnad. Konsekvensen för kulturmiljöer i den planerade vindparkens övriga influensområde bedöms bli obetydlig. Det beror främst på stora avstånd och beskogning. Topografin verkar också avvärjande i några av fallen. Någon påtaglig skada på dessa närmast liggande kulturmiljöer bedöms vindkraftsutbyggnaden inte innebära. Vad gäller fortsatta antikvariska åtgärder har inga ytor med uppenbar potential för fast forn utan synlig begränsning framkommit under utredningsarbetet. Någon särskild utredning steg 2 föreslås därför inte. Förundersökning av två fasta fornar nära utredningsområdet är inte motiverad. Den ena ligger utanför och på visst avstånd från utredningsområdet (AC0105). Den andra (Norberg 457) har bedömts som fast forn med viss tvekan. Kring denna har vägens sträckning redan korrigerats så att en inte berörs med den nu aktuella utformningen av vindparken. För de övriga kulturhistoriska ar som ligger i närheten av ytor för kommande markingrepp föreslås åtgärder vidtas så att onödiga skador undviks, t.ex. genom markering av arna i fält. Så kan Miljöbalkens och Kulturminneslagens (kap. 1) allmänna hänsyn uppfyllas. För de förstörda arna föreslås inga åtgärder. För de övriga kulturhistoriska ar som inte helt kan undvikas i byggnadsfasen föreslås inga åtgärder utöver den översiktliga dokumentation som redan utförts inom ramen för denna utredning.

7 Bakgrund Inför tillståndsprövningen av en planerad vindpark på gränsen mellan Västmanlands och Dalarnas län (figur 1) har Arkeologicentrum AB genomfört en utredning av kulturmiljöer och fornar. Projektägare är VKS Vindkraft AB. Projektområdet benämns Målarberget och ligger mellan Norbergs och Avesta kommuncentra i Västmanlands respektive Dalarnas län. Syfte och målsättning Denna rapport skall utgöra underlag för såväl miljö- och tillståndsprövning som för slutgiltig utformning av vindparken. Den omfattar dels en arkeologisk utredning steg 1 (jfr lagen [SFS 1988:950] om kulturminnen m.m. [KML], 2 kap. 11 ), med fokus på de särskilda hänsyn KML föreskriver, dels en sårbarhets- och påverkansanalys vars syfte är att bilda underlag för vindparkens prövning enligt Miljöbalken (MB, SFS 1998:808) och enligt KML:s allmänna kulturmiljöhänsyn (1 kap. 1 ). Medan KML:s 2 kap. är inriktat på fysiska spår och markingrepp innebär prövning enligt KML kap. 1 och MB att såväl kulturvärden som inte uppfyller fornsdefinitionen i KML 2 kap., som sådana som är belägna utanför vindparken behöver beaktas, så att lagstiftningens krav på allmänna hänsyn till kulturmiljöer kan uppfyllas. Ett helhetsgrepp om landskapet i större avsnitt är också förenligt med innebörden av den nyligen ratificerade Landskapskonventionen. En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornar berörs av ett arbetsföretag. Denna utredning har genomförts i form av en frivillig utredning, d.v.s. utan föregående länsstyrelsebeslut. Utredningens syfte är att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornar i KML:s mening, men också s.k. övriga kulturhistoriska ar och andra kulturvärden inom projektområdet. För kulturvärden i vindparkens övriga influensområde är endast visuell kulturmiljöpåverkan aktuell. I detta influensområde har kända kulturmiljöer med höga skyddsvärden sammanställts. Alla av människor skapade eller påverkade miljöer är kulturmiljöer, allt från enskilda byggnader eller ar till hela landskap (RAÄ). Alla är emellertid inte värdefulla och bevarandevärda. Kulturmiljövården har inte till syfte att förhindra förändringar av landskapet, utan att tillse att förändringar sker med vederbörlig hänsyn till befintliga kulturmiljöer. För att uppfylla detta syfte görs i denna rapport dels en kulturvärdesbedömning, dels analyser av sårbarhet och kulturmiljöpåverkan på de särskilda skyddsvärden som utpekats, antingen genom den särskilda lagstiftningen eller genom andra statliga eller kommunala överenskommelser eller specifikationer. 1

8 Figur 1. Utredningsområdet (svart begränsningslinje) vägkorridorer och etableringsplatser för vindkraftverk (100 meters radie) mellan Norbergs och Avesta kommuner, på gränsen mellan Västmanlands och Dalarnas län. Grå markeringar utgör tidigare registrerade kulturhistoriska ar enligt Riksantikvarieämbetets FMIS ( ). Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande I2012/0167. Skala 1:

9 Utredningsområde Utredningsområdet breder ut sig huvudsakligen i den nordöstligaste delen av Västmanlands län. Området sträcker sig över gränsen mellan Norbergs och Avesta kommuner. Kommungränsen utgör även landskaps- och länsgräns mellan Västmanlands och Dalarnas län. Sju av de 39 planerade vindkraftverken återfinns inom Dalarnas län. Utredningsområdet utgörs av de planerade vindkraftverkens etableringsplatser med anslutande vägar och uppställningsplatser. Det återfinns på den sydöstra sidan väg 68, mellan Norberg och Avesta. Flera trakter berörs av projektet. Utredningsområdet återfinns på utmarkerna till byarna Bjurfors och Gäsjö i Norbergs socken samt Högfors, Hökmora, Nickebo och Olsbenning i Karbennings socken, Norbergs kommun, samt inom Stora Åvesta och Svensbo i Folkärna socken, Avesta kommun. Utredningsområdet återfinns inom sex ekonomiska kartblad: 12G 2c, 12G 3c, 12G 2d, 12G 3d, 12G 2e och 12G 3e. På länsstyrelsens kulturmiljöenhets inrådan (dnr ) har fältinventering endast omfattat ytor för planerade eller potentiella markingrepp, d.v.s. såsom inför prövning av ett arbetsföretag enligt KML. Därför har en radie om 100 meter vid vart och ett av de 39 planerade vindkraftverken inventerats. Befintliga vägar från större landsvägar och planerade, nya tillfartsvägar till vindkraftverken har inventerats i 50 meter breda korridorer. Den sammanlagda ytan för vindkraftverkens etableringsplatser inklusive kranplatser är 122,5 hektar. De tillkommande vägkorridorerna, ca 50 meter breda, har en sammanlagd area av 188 hektar. Då ingår delar av etableringsplatsernas 100-metersradie. Utredningsområdet är sammanlagt ca 271 hektar stort. För att kunna tillgodose utredningsbehovet av påverkan och bedömning av kulturmiljökonsekvenser av den planerade vindkraftsutbyggnaden har kända (registrerade, publicerade, genom särskild lagstiftning skyddade etc.) kulturvärden inom tio kilometers radie från den planerade vindparken sammanställts. Höga kulturvärden i form av skyddade kulturmiljöer på mindre avstånd har blivit föremål för fördjupad påverkansanalys. Konventionella kulturhistoriska ar enligt RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS, ingår inte i denna påverkansanalys avseende kulturvärden i vindparkens övriga influensområde. 3

10 Genomförande Metod Utredningen inleddes med en byråmässig genomgång av olika antikvariska källmaterial. Därefter skedde fältinventering av utredningsområdet (figur 1). Efter justeringar av vindparkens utformning på basis av utredningsresultaten gjordes senare en kompletterande fältinventering av tillkomna ytor. Fältarbetet avslutades med platsbesök på platser med höga kulturvärden utanför projektområdet men inom vindparkens influensområde. Byråinventering och material Följande materialkategorier har gåtts igenom, dels som ett led i förberedelserna för fältinventeringen och dels för att samla material rörande bedömning av utredningsområdets karaktär och närmiljö: registrerade kulturhistoriska ar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) informationssystem för fornminnen, FMIS, och i databasen Kringla, byggnader i BeBR, RAÄ:s bebyggelseregister, kulturhistoriska ar i Skogsstyrelsens databas Skogens källa (SH), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums (SHM) fynddatabas, allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäterihandlingar i Lantmäteriets karttjänster (LSA, LMA och RAK), specialkartor såsom jordarts- och berggrundskarta (SGU), äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI), excerpter ur hembygdslitteratur och antikvariska rapporter, länsstyrelsens presentation av värdefulla kulturmiljöer, byggnadsminnen och områden av riks- och länsintresse för kulturmiljövården samt kommunala kulturmiljöer enligt kommunens kulturminnesvårdsprogram (KMV-program Norberg, 1983). Fältinventering Fältinventeringen genomfördes i form av systematisk terrängrekognoscering. Okulär besiktning har kombinerats med provstick med jordsond. Fältarbetet genomfördes under perioden Den kompletterande fältinventeringen på grund av justerad layout skedde I kartorna i figur 3 12 redovisas den aktuella, revide- 4

11 rade utformningen, d.v.s. utredningsområdet, med svart begränsningslinje och det ursprungliga utredningsområdet med grå begränsningslinje. Täckningsgraden (fältinventerad yta per arbetsdag) var före fältinventering beräknad till 25 hektar. Det låga tempot var anpassat till utredningsområdets utformning. Den genomförda täckningsgraden var något högre, 18 hektar. Det betyder att en mindre yta än planerat har fältinventerats per tidsenhet och att yttäckningen därför varit högre. Dokumentation Alla ar dokumenterades med kartinprickning och beskrivning enligt RAÄ:s anvisningar för registrering i FMIS (Blomqvist 2007, Olsson 2007a, 2007b) (bilaga 3). Inmätning av punktobjekt gjordes med gps. Noggrannheten beräknas till ± 10 meter. Ett urval ar har fotograferats. Fotografierna är bilagda denna rapport (bilaga 2 och 4). Kvalitetssäkring Fältarbetet är huvudsakligen genomfört av personal med platsledarkompetens (s.k. granskarkompetens) från RAÄ:s fornminnesinventering. Granskning i fält har skett enligt RAÄ:s mönster för fornminnesinventering för ekonomiska kartan. Områdesbeskrivning Utredningsområdet ligger i ett utmarksområde på avstånd från de omgivande byarna. Markslaget är skogsmark. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser. Vegetationen består huvudsakligen av barrblandskog respektive tall- eller granplanteringar. Utredningsområdet är tämligen flackt, men ligger på 150 till 175 meter över havet. Höjdskillnaderna är med andra ord inte stora. Normalblockig morän är dominerande jordart i detta område. Vid sidan av denna finns ett stort inslag av torvmark, ofta kraftigt utdikad. Hällmark förekommer, men har liten omfattning. Vattendragen i området är få. Flertalet vattendrag utgörs av bäckar och framför allt av diken som avvattnar myrarna. Tjärnar finns i området och de flesta utgör de sista resterna av igenväxande, förhistoriska sjöar. Dammsjön är den enda sjön av betydelse i området. 5

12 Tidigare antikvarisk verksamhet RAÄ har inventerat de berörda socknarna på fornminnen inför utgivningen av ekonomiska kartan. En förstagångsinventering skedde år 1960 i Norbergs socken och år 1963 i Folkärna. Revideringsinventering genomfördes år 1989 i Folkärna socken och år 1990 i Norbergs socken. (Jensen 1997:84 ff.) Arkeologiska undersökningar har genomförts i med viss omfattning i utredningsområdets närhet (FMIS , VITALIS ). Det har oftast rört sig om forskningsgrävningar med fokus på hyttområden och hyttar. Exemplen på konventionell uppdragsarkeologisk verksamhet är tämligen fåtaliga. Inne i en del av utredningsområdet har emellertid en särskild arkeologisk utredning tidigare genomförts. Den har genererat nyregistrering av ett mindre antal kulturhistoriska ar (Norberg ). Utredningen genomfördes år 2006 med anledning av en planerad naturgasledning. Någon rapport skrevs inte över resultaten eftersom projektägaren valde att avbryta projekteringsarbetet utan annan resultatredovisning är till RAÄ:s FMIS (Hed Jakobsson ). Resultat av fältinventering Före denna utredning fanns i utredningsområdet 17 kulturhistoriska ar (FMIS ). Under denna utredning har ytterligare 53 ar framkommit i eller helt nära utredningsområdet, och två av de tidigare registrerade objekten har sammanförts till ett område. Sammanlagt finns i utredningsområdet därför 69 ar fördelade på 14 olika styper (tabell 1 och 3, bilaga 3). Lämningar efter kolning utgör mer än två tredjedelar av sbeståndet. Två av arna bedöms efter uppdatering av antikvariska bedömningar i tidigare registrerat material som fasta fornar. 61 stycken är övriga kulturhistoriska ar. Därutöver har två uppgifter och fyra förstörda ar registrerats (tabell 2). Resultaten redovisas förutom i tabell 1 på karta i figur 3 12 samt i bilaga 3. Innebörden av de olika antikvariska bedömningarna förklaras i avsnittet Kulturhistoriska ar nedan. 6

13 Figur 2. Utredningsområdet återfinns i skogsmark med produktionsskog i olika åldersklasser. Nätet av skogsbilvägar är väl utbyggt. Foto AC U Tabell 1. Lämningstyper och antal ar per styp i utredningsområdet efter arkeologisk utredning steg 1. Lämningstyp Antal Kolningsanläggning 35 Område med skogsbruksar 14 Brunn/kallkälla 3 Gruvhål 3 Husgrund, historisk tid 3 Gruvområde 2 Gränsmärke 2 Berghistorisk, övrig 1 Dammvall 1 Hytt 1 Kemisk industri (tjärdal) 1 Källa med tradition 1 Röjningsröse 1 Övrigt 1 Summa 69 7

14 Tabell 2. Antikvariska bedömningar. Antikvarisk bedömning Antal Fast forn 2 61 Uppgift om 2 Förstörd 4 Summa 69 Tabell 3. Resultat. Kulturhistoriska ar inom utredningsområdet. ACnummer är nyfynd vid denna utredning, Folkärna-, Karbenning- och Norbergnummer är enligt FMIS, RAÄ:s fornminnesinformationssystem. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC0101 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0102 Gruvhål Jordrymningsgrop AC0103 Gruvhål Skärpning AC0104 Kolningsanläggning Kolbotten AC0105 Kolningsanläggning Liggmilebotten Fast forn AC0106 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0107 Röjningsröse Röjningsröse AC0108 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0109 Husgrund, historisk Plats för koja med namn, Uppgift om tid Digerkällskojan AC0110 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0111 Brunn/kallkälla Kallkälla AC0112 Kemisk industri Tjärdal AC0113 Område med skogsbruksar kojgrund Kolbotten efter resmila och AC0114 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0115 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0116 Brunn/kallkälla Kallkälla AC0117 Dammvall Jordvall AC0118 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila 8

15 AC0119 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0120 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0121 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0122 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0123 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och två kojgrunder AC0124 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0125 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0126 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0127 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0128 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0129 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0130 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0131 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0132 Övrigt Digerkällans brunns- och Uppgift om badanstalt AC0133 Gränsmärke Gränsmärke med ristning AC0134 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0135 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0136 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0137 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0138 Bergshistorisk, övrig Försvar AC0139 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0140 Gruvhål Gruvhål AC0141 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0142 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0143 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0144 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0145 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Förstörd AC0146 Område med skogs- Kolbotten efter resmila och 9

16 AC0152 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Förstörd AC0153 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Folkärna 133 Gruvområde Gruvhål, skärpningar, husgrund och skrotstensvarp Folkärna 142 Gruvområde Gruvhål och försvar Karbenning 204 Kolningsanläggning Kolbotten Karbenning 206 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Karbenning 207 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Karbenning 208 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Förstörd bruksar kojgrund AC0147 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0148 Husgrund, historisk tid Fundament till tunnformig koja AC0149 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila AC0150 Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund AC0151 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Förstörd Norberg 1 Källa med tradition Källa Norberg 29 Naturföremål/-bildning med tradition Vårdträd Norberg 451 Färdväg Vägbank Reviderad bedömning: Norberg 452 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Norberg 453 Husgrund, historisk tid Kojgrund Norberg 454 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila Norberg 455 Kolningsanläggning Kolbotten Norberg 456 Kolningsanläggning Kolbotten Norberg 457 Ny styp: Slaggvarp och malmupplag Fast forn Hytt Norberg 458 Ny styp: Område med skogsbruksar Kolbotten efter resmila och kojgrund, sammanförd med Norberg

17 Figur 3. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet. Röd markering=fast forn, blå markering=övrig kulturhistorisk, blått kryss=uppgift om eller förstörd. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

27 Kulturmiljöanalys Markanvändning i äldre tid De ekonomiska kartorna från år 1964 (skala 1:10 000) skiljer sig bara i grad från den moderna fastighetskartan. Precis som på den moderna kartan utgörs området av ett skogbeväxt utmarksområde. Ett väl utbyggt vägnät genomkorsar området. Digerkällan liksom en nordligare belägen koja, Digerkällskojan, är markerade. Inga andra anläggningar eller andra markslag redovisas på kartan. Ett fåtal ortnamn är utsatta. Namn på mossar dominerar helt. Den häradsekonomiska kartan ( ) (skala 1:20 000) redovisar området som ett barrskogsbeväxt utmarksområde. Det finns varken bebyggelse eller anläggningar, Digerkällans brunns- och badanstalt undantagen. Färdvägarna i området är emellertid talrika. Generalstabskartan är den äldsta tryckta kartan över området. Den utgavs år 1898 (skala 1: ). Informationen på denna utgåva skiljer sig inte nämnvärt från den häradsekonomiska kartans. I utredningsområdet är Digerkällan markerad och utsatt med namn. Detsamma gäller Dammsjön och Gäddtjärnen som tangerar utredningsområdet. I övrigt finns endast de större vägarna och sockengränsen redovisade. Markslaget är skogsmark och barrskog dominerar. Det finns ingen bebyggelse utom vid Digerkällan. De stora skiftesreformerna, storskifte och laga skifte, har inte avsatt någon större mängd kartor över utredningsområdet. Storskifte genomfördes redan under 1700-talet. De befintliga kartorna är fattiga på detaljer. Utredningsområdet redovisas som skogbeväxt utmark. Det är bara Digerkällan som återkommer med upplysningsskrift och som viktigt gränsmärke på alla aktuella kartor. De allra äldsta kartorna över utredningsområdet är de geometriska kartorna från slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Genomgående är endast få detaljer karterade i utmarkerna. Inägomarkens redovisning är mycket detaljrik, men berörs ju inte här. Markanvändningen i utredningsområdet skiljer sig inte från senare tider. De äldsta kartorna redovisar ofta vägar mellan byarna. Dessa vägar har som regel fortsatt nyttjas och utgör i dag skogsbilvägar. Ett undantag från denna modernisering av vägnätet är vägsträckningen (Norberg 451) förbi Digerkällan (Norberg 1) som är både karterad och namngiven (oläsligt) på 1698 års karta över Olsbenning. Det kan noteras att Digerkällan var gränsmärke redan vid den geometriska karteringen år Ortnamn Ortnamnsförrådet i ett område avslöjar både tidigare markanvändning, särskilda händelser, särskilda resurser och ibland t.o.m. namngivna kulturminnen. Utredningsområdets namnrepertoar enligt de tryckta kartorna är 21

28 tämligen fattig. Flertalet namn på allmänna kartor är naturnamn som beskriver platsens egenskaper eller resurser, exempelvis Tvåtjärnsmossen mossen med två tjärnar eller Älgtjärnen tjärnen där observationer av älg gjorts. Flertalet namn med bytesdjur i förleden torde ha sin bakgrund i jakt under äldre historisk eller förhistorisk tid. Ett litet antal namn av särskilt antikvariskt intresse har framkommit under kartexcerperingen, såsom Dammsjön, Digerkällan och Tackjärnsberget. Bebyggelseindikerande smånamn saknas i utredningsområdet, men finns i omgivningarna, ofta i form av f.d. torp. Namn på lapp- och finnavspeglar närvaro av mindre bofasta folkgrupper. Sådana namn återfinns i närområdet men saknas helt i utredningsområdet. Arkeologiska fynd och fyndsamlingar En annan kategori som av antikvariskt intresse och med särskild betydelse för förståelse av tidigare markanvändning och nyttjande av ett område är de eventuella fornfynd som framkommit i området. Statens historiska museum har ett varierande antal fynd från de berörda socknarna i sina samlingar (SHM ). Inget av dem kan emellertid knytas till utredningsområdet. Avsaknaden av fynd i utredningsområdet är antingen skenbar eller reell. Med en liten uppodlad areal som i det berörda området minskar chanserna för att lösfynd eller fynd från boplatser skall ha kunnat framkomma. Flertalet fasta fornar har inte en synlig begränsning ovan jord. Det gäller i synnerhet förhistoriska boplatser, från vilka skenbara lösfynd ofta härrör. En annan möjlighet är att fyndtomheten återspeglar verkliga förhållanden i utredningsområdet, och att det inte varit särskilt gynnsamt för forntida nyttjande. Den senare tolkningen har ett visst stöd i terrängförhållandena och det låga antalet kända förhistoriska boplatser och fornfynd i närområdet. Kulturhistoriska ar I och helt nära utredningsområdet finns som nämnts 69 kulturhistoriska ar, varav två fasta fornar, 61 övriga kulturhistoriska ar, två registrerade uppgifter och fyra förstörda kulturhistoriska ar (figur 3 11). Efter justeringar av vindparkens utformning har de fasta fornarna kommit att ligga utanför vägkorridorer, kran- och uppställningsplatser för vindkraftverk och berörs inte fysiskt av vindkraftsutbyggnaden. Övriga kulturhistoriska ar har en svagare antikvarisk ställning än de fasta fornarna. De faller emellertid under de allmänna kulturmiljöhänsynen i både MB och KML. I vissa fall kan de bedömas som särskilt intressanta och/eller bevarandevärda. 22

29 De övriga kulturhistoriska arna i utredningsområdet utgörs främst av ar efter kolning, antingen i form av ensamliggande kolbottnar eller i form av kolbottnar med en tillhörande efter kolarkoja. Därutöver förekommer exempelvis några kallkällor, gruvhål och husgrunder samt en enstaka bergshistorisk (försvar), dammvall, hytt, tjärdal, källa med tradition och ett röjningsröse. Den antikvariska bedömningen Uppgift om avser objekt som framkommit under byråinventeringsskedet men som inte kunnat styrkas i form av fysiska spår i fält, nämligen en husgrund (AC0109 Digerkällskojan, sannolikt borttagen vi breddning av väg) och Digerkällans brunns- och badanstalt (AC0132, utanför utredningsområdet och därför ej fältinventerad). Förstörda ar i utredningsområdet utgörs av f.d. kolbottnar som fått så allvarliga skador i samband med vägbygge eller -breddning att de kvarvarande resterna saknar antikvariskt intresse. Generellt kan man säga, att värdet av en kulturmiljö ökar med antalet komponenter. Ju mera komplex, ju högre kulturvärde. Till de bevarandevärda arna med höga pedagogiska och/eller miljöskapande värden hör därför en rad ar med den antikvariska bedömningen övrig kulturhistorisk. Vid sidan av de redan undantagna fasta fornarna är det de mera komplexa kulturmiljöerna, gruvområdena och miljön kring Digerkällan, som är av störst antikvariskt intresse. De många kolningsarna har ett lågt vetenskapligt värde. Kolningsanläggningar finns i praktiskt taget hela landet, och förekommer i mycket stora antal. Lämningstypen är välkänd, både vad gäller teknik, ekonomisk historia och socialhistoria. Några av dem är välbevarade och har ett pedagogiskt värde som även gör dem bevarandevärda. Bebyggelse och byggnadsminnen Det finns endast en byggnad i utredningsområdet, ett fritidshus i vägkorridoren inom Hökomra 8:2. Byggnader med höga antikvariska värden saknas helt i utredningsområdet. Närmaste enligt KML 3 kap. skyddade bebyggelse vid sidan av kyrkobyggnader (se nedan) finns på stora avstånd från utredningsområdet i Avesta och Krylbo samt framför allt i Norberg. Enstaka exempel på särskilt värdefulla byggnader finns också i Kallmorberg och Nickebo. (BeBR ) Kyrkomiljöer Kyrkobyggnader och kyrkomiljöer utgör andra höga kulturvärden med särskild lagstiftning till skydd (KML 4 kap.). Fyra kyrkor finns i utredningsområdets närhet, i Norberg, Karbenning, Avesta och Krylbo. Av kyrkorna i utredningsområdets närhet ligger Krylbo kyrka närmast den planerade vind- 23

30 parken, på ca fyra kilometers avstånd (BeBR , Kyrkokartan ). Avstånden mellan närmaste planerade vindkraftverk och befintlig kyrkobyggnad är för Avesta, Norbergs och Karbennings kyrkor i nämnd ordning 4,8 respektive 8 och 8,5 kilometer. Riksintressen och kulturreservat I den planerade vindparkens närområde finns en handfull områden av riksintresse för kulturmiljövården (tabell 4, figur 13) (Riksintressanta kulturmiljöer 1990:141 ff.). Närmast ligger U14 Olsbenning. Avståndet mellan riksintresseområdets begränsningslinje och det närmaste planerade vindkraftverket är ca 1,8 kilometer. Närmaste kulturreservat ligger i Fagersta berörs därför inte av det aktuella projektet. Inget av Dalarnas befintliga eller planerade kulturreservat återfinns i vindparkens influensområde. Tabell 4. Områden av riksintresse för kulturmiljövården. Avstånd och riktning från närmaste planerade vindkraftverk (Riksintressanta kulturmiljöer 1990:141 ff.). ID Namn Motivering/uttryck Avstånd och riktning till närmaste VKV W4 Bäsinge- Bergshyttan Karaktäristisk bergsmansbygd, omgivande åkermark och gruvor. W6 Avesta Industrimiljö av varierat slag från fyra århundraden, förindustriell kopparmyntstillverkning, järnverkets successiva utbyggnad och vattenkraftsutbyggnaden. U10 Norbergs Tät och koncentrerad gruvmiljö. gruvmiljöer U11 Norbergs centrum Gammal f.d. bergsmansby med väl samlad bebyggelse. Medeltida centrum för handel med järn från Bergslagen. U13 Livsdal Bergsmansby med bebyggelse från talet. Hyttruin från 1500-talet. U14 Olsbenning Bergsmansby av medeltida ursprung. Karaktäristiska byggnader och bebyggelsegruppering. Flera hyttor samt hammare. 10 km mot VSV 4,3 km mot N 5,9 km mot VSV 7,6 km mot VSV 6,8 km mot NÖ 1,8 km mot NV 24

31 Figur 13. Områden av riksintresse för kulturmiljövården (röd markering) i utredningsområdets närhet. Sockenindelning och ekon0miska kartans bladindelning. Skala 1:

32 Kulturmiljöer av kommun- och länsintresse På både kommunal och länsnivå har samma trettiotal kulturmiljöer i Norbergs kommun utpekats som av särskilt intresse (KMV Norberg, 1983, Regionalt kulturminnesvårdsprogram, 1988). Inget av dem återfinns i utredningsområdet eller i dess omedelbara närhet. Flertalet sammanfaller med omgivande byar. Ett undantag är Lapphyttan (Karbenning 22), ett delundersökt hyttområde och en arkeologisk nyckellokal som ligger meter ost-sydost respektive söder om närmaste planerade vindkraftverk. I Avesta kommuns sydvästligaste del finns flera kulturmiljöer av lokalt intresse (ÖP 2007). Samtliga ligger på mer än en kilometers avstånd från den planerade vindparken. Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet kan karaktäriseras som ett skogbeväxt utmarksområde med få höga kulturvärden. Flertalet kulturminnen är direkt relaterade till bergsbruket, antingen i form av faktiska gruvhål, försvar, jordrymningsgropar, skärpningar, gråbergsvarp m.m., eller i form av talrika spår efter kolning för bergsbrukets behov. Övrigt utmarksbruk har bara efterlämnat enstaka spår. Säkert har den stora andelen torvmark begränsat såväl omfattningen av som formerna för nyttjande i äldre tid. Det är först med tämligen sentida utdikning som utredningsområdet kan nyttiggöras för skogsbrukets syften. Sårbara kulturmiljöer Kulturvärden i utredningsområdet Utredningsområdet som landskapsavsnitt betraktat är på grund av sin karaktär av skogbeväxt utmarksområde lämpligt för vindkraftsutbyggnad. Sårbara kulturmiljöer saknas nästan helt. Ett litet antal kulturhistoriska ar och kulturmiljöer är av ett sådant slag att de får betraktas som sårbara. Åtgärder har redan under projekteringsskedet vidtagits för att skydda dessa kulturvärden, i form av vägsträckningar och uppställningsplatser justerats med utgångspunkt från de här framtagna utrednings- 26

33 resultaten. Både de fasta fornarna och kulturmiljön vid Digerkällan ligger efter justeringarna helt utanför arbetsområdet. Kvarvarande kulturhistoriska ar i utredningsområdet är övriga kulturhistoriska ar för vilka bara allmänna kulturmiljöhänsyn är motiverade. Sårbara kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Kulturmiljöer utanför den planerade vindparken kan endast beröras (audio-) visuellt. Visuell påverkan på enskilda kulturhistoriska ar eller enskilda byggnader utanför utredningsområdet behöver i normalfallet inte beaktas, eftersom punktobjekt och mindre områden, beroende av betraktelsepunkt, alltid kan upplevas utan vindkraftverk i fonden. Nära utredningsområdet finns som framkommit tidigare i denna rapport dels ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Olsbenning, dels en arkeologisk nyckellokal, Lapphyttan (Karbenning 22), som behöver beaktas ytterligare. Övriga kulturvärden kyrkobyggnader, riksintressen, byggnadsminnen o.s.v. ligger på stora avstånd från den planerade vindparken och är på grund av topografi, avstånd och beskogning inte att betrakta som sårbara. Olsbenning och Lapphyttan diskuteras vidare under avsnittet Kulturmiljöpåverkan nedan. Kulturmiljöpåverkan Påverkan på ar och kulturmiljöer i utredningsområdet Ur kulturmiljösynpunkt är utmarksområden av det aktuella slaget att föredra för vindkraftsutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap, t.ex. öppna odlingslandskap med kondenserad bebyggelse och fornsmiljöer. Någon negativ kulturmiljöpåverkan uppkommer i normalfallet strängt taget inte i en sådan utmarksmiljö, eftersom ingrepp i ar och kulturmiljöer ofta kan förebyggas redan i projekteringsskedet. Lämningar och miljöer är också ofta av ett sådant slag att de inte är så känsliga för visuell påverkan. Visuell påverkan på kulturvärden i utredningsområdet kan komma att ha en ganska stor omfattning. Den visuella påverkan bedöms i normalfallet inte innebära någon skada, främst på grund av de berörda arnas art och karaktär. Avvärjande faktorer såsom avstånd och träd- och skogsridåer samt topografi bidrar i många fall till att reducera påverkan. Ur bevarandesynpunkt är skydd mot fysiska skador överordnat visuell påverkan. Åtgärder för att minimera fysisk påverkan har genom justeringar i 27

34 vindparkens utformning redan genomförts. Inga av de fasta fornarna berörs fysiskt. En värdefull kulturmiljö vid Digerkällan har undantagits och lämnas helt utan fysiska ingrepp. Digerkällans skyddsområde är 200 till 300 meter till närmaste vindkraftverk. Visuell påverkan på Digerkällans kulturmiljö kommer att uppkomma i vissa siktstråk, men kulturmiljön kommer även fortsättningsvis att i andra siktstråk kunna upplevas utan synliga vindkraftverk. Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Flertalet objekt och områden med särskilda skyddsvärden eller höga kulturvärden utanför utredningsområdet ligger på stora till mycket stora avstånd från den planerade vindparken. De behöver därför inte beaktas. Två kulturmiljöer ligger som framkommit ovan på kortare avstånd, Lapphyttan (Karbenning 22) och Olsbennings område av riksintresse för kulturmiljövården. Synlighet utgör inte påtaglig skada. Det finns vägledande domar i likartade sammanhang (M , M319-12). Vindkraftverk kommer i vissa men inte alla siktstråk att vara synliga från respektive område. Avstånd och vegetation kommer att reducera kulturmiljöpåverkan. Kulturmiljöpåverkan på Lapphyttan bedöms som liten negativ och på Olsbenning som obetydlig. Inte i något av fallen innebär vindkraftsutbyggnaden påtaglig skada på respektive kulturvärde. Konsekvensbedömning Tack vare åtgärder redan vidtagna i syfte att skydda höga kulturvärden i utredningsområdet, tack vare de avvärjande faktorerna avstånd, vegetation och topografi och, vidare, de åtgärder som kan vidtas under byggnadsfasen kan vindkraftsutbyggnaden bedömas innebära en obetydlig konsekvens för kulturmiljöerna i utredningsområdet. Några särskilda, positiva konsekvenser för kulturmiljön, utöver den ökade kännedom om området som denna utredning tillfört, torde vindkraftsutbyggnaden inte innebära. 28

35 Åtgärdsförslag Åtgärder har vidtagits för att ingen fast forn skall beröras av kommande markingrepp. Någon arkeologisk förundersökning torde därför inte bli aktuell. Flertalet ar i utredningsområdet är övriga kulturhistoriska ar. Både MB och KML (1 kap. 1 ) föreskriver allmänna hänsyn till kulturmiljöer. För att optimera kulturmiljöhänsynen rekommenderas att åtgärder vidtas för att i samband med byggnation minimera riskerna för onödiga skador på de övriga kulturhistoriska arna. Markingrepp bör om möjligt inte planeras kant i kant med kulturhistoriska ar, eftersom det kommer att ge upphov till onödiga skador. Av samma skäl bör alla ar nära arbetsområden tydligt markeras i fält genom snitsling. Breddning av befintliga vägar görs så vitt möjligt på motsatt sida väg från registrerade kulturminnen, så att dessa kan kvarligga utan onödiga skador. Vindkraftsutbyggnad omfattar i normalfallet förhållandevis små markingrepp. Något generellt behov av utredningsgrävning, d.v.s. särskild arkeologisk utredning steg 2 (KML 2 kap. 11 ), föreligger inte i det aktuella utredningsområdet. Ställningstagandet motiveras av utredningsområdets topografi, jordartsfördelning och hydrologi samt av fornsmiljön och avsaknaden av fornfynd och andra indikationer på fasta fornar utan synlig begränsning. Om åtgärder vidtas för att så vitt möjligt skydda och upprätthålla de kulturhistoriska arnas pedagogiska värden, är kulturmiljöpåverkan reducerad till ett minimum. Vindparken kan mot bakgrund av resonemanget ovan genomföras utan ytterligare antikvariska åtgärder. Det är länsstyrelsen som slutgiltigt avgör om behov av ytterligare antikvariska åtgärder föreligger. 29

36 30

37 Referenser Publikationer och rapporter Blomqvist, Malin, Informationssystemet för fornminnen lista med styper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Jensen, Ola W., Fornsbegreppets historia: en exposé över 400 år. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, (Nordiska ministerrådet. Nord 2000: 17.) Köpenhamn. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Pamp, Bengt, 1988 [1970]. Ortnamnen i Sverige. Lund. Regionalt kulturminnesvårdsprogram för Västmanlands län, (Länsstyrelsen i Västmanlands län 1988:5.) Västerås. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6, (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. SOL Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan SeSverige. Metria. Gävle. se/ Jordartskartan, se SGU. Sverigekartan SeSverige. Metria. Gävle. se/ Terrängkartan SeSverige. Metria. Gävle

38 Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor Ekonomisk karta Bladnamn Trollbo Årtal 1964 Rak-id J133-12g2c66 Bladnamn Olsbenning Årtal 1964 Rak-id J133-12g2d66 Bladnamn Andersbenning Årtal 1964 Rak-id J133-12g3c66 Bladnamn Bjurfors Årtal 1964 Rak-id J133-12g3d66 Häradsekonomisk karta Bladnamn Klingbo Årtal Län Örebro län Rak-id J Generalstabskarta Bladnamn Hedemora Årtal 1898 Rak-id J Lantmäteriakter LSA Lantmäteristyrelsens arkiv Aktbeteckning T42-3:1 Län Västmanlands län Socken Norbergs socken Ort Bjurfors nr 1-4 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum

39 Anmärkning Lådakt Lantmätare Gustaf Svebel Aktbeteckning T42-3:2 Län Västmanlands län Socken Norbergs socken Ort Bjurfors nr 1-4 Åtgärd Gränsbestämning omkring Datum 1762 Anmärkning Lådakt, b m fl samt ägotvist m Stora Krylbo m fl i Kopparbergsl Lantmätare Anders Säman Aktbeteckning T42-17:1 Län Västmanlands län Socken Norbergs socken Ort Gäsjö nr 1-4 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum 1698 Lantmätare Peter Simming Aktbeteckning T23-19:1 Län Västmanlands län Socken Karbennings socken Ort Nickebo nr 1-3 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum 1699 Anmärkning Lådakt Lantmätare Samuel Forssell Aktbeteckning T23-19:2 Län Västmanlands län Socken Karbennings socken Ort Nickebo nr 1-3 Åtgärd Storskifte Datum 1757 Anmärkning Lådakt Lantmätare Per Billschier Aktbeteckning T23-21:1 Län Västmanlands län Socken Karbennings socken Ort Olovsbenning nr 1-4 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum 1699 Lantmätare Filip Johan Jaques Aktbeteckning T23-21:4 33

40 Län Västmanlands län Socken Karbennings socken Ort Olovsbenning nr 1-4 Åtgärd Storskifte Datum 1793 Lantmätare Magnus Örner Aktbeteckning T23-10:1 Län Västmanlands län Socken Karbennings socken Ort Hökmora nr 1-3 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum 1699 Anmärkning Lådakt Lantmätare Jonas Vagelin Aktbeteckning T23-10:2 Län Västmanlands län Socken Karbennings socken Ort Hökmora nr 1-3 Åtgärd Storskifte Datum 1796 Anmärkning Lådakt Lantmätare Magnus Örner, Anders Sahlin Övrigt otryckt material KMV-program Norberg, Kulturminnesvårdsprogram för Norbergs kommun. RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. ÖP Avesta Översiktsplan, Avesta kommun, Byggande/Samhallsplanering/Aktuellaoversiktsplaner/Avestas-oversiktsplan. ÖP Norberg Översiktsplan, Norbergs kommun, Byggande/Samhallsplanering/Aktuellaoversiktsplaner/Norbergs-oversiktsplan. 34

41 Webb BeBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. raa.seu, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem. Uwww.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.htmlU, Kringla Riksantikvarieämbetets samsöktjänst Kyrkokartan LMA, LSA, RAK Lantmäteriets historiska karttjänst. Lantmäteristyrelsens, Lantmäterimyndigheternas och Rikets allmänna kartverks arkiv. Uwww.lantmateriet.seU, Länsstyrelsen U län Uwww.lansstyrelsen.se/vastmanland/amnen/kulturmiljoU, Länsstyrelsen W län SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. H/ SH Skog & historia Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska ar i skogen för Dalarnas och Västmanlands län, Uwww.skogsstyrelsen.seU/ SHM Statens historiska museums fynddatabas. HTUwww.historiska.seUT H/ SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. HTUwww.sofi.seUT H/ Kommunikation Anna Hed Jakobsson, projektledare, Arkeologikonsult. E-post

42 36

43 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Kulturmiljöutredning inkl. frivillig arkeologisk utredning steg 1 i Målarbergets projektområde för vindkraft, Norbergs och Avesta kommuner, Västmanlands och Dalarnas län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr [ ] Arkeologicentrums projektnr P U Beställare VKS Vindkraft AB, Strandvägen 169, Motala TUtförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35 B, Östersund Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger, Elin Heinerud TProjekttid Fältarbete , (14,6 dagsverken) Täckningsgrad: planerad 25 hektar, genomförd 18 hektar TBelägenhet Län: Västmanland (U) och Dalarna (W) Landskap: Västmanland och Dalarna Kommun: Norberg (U) och Avesta (W) Socken: Norberg och Karbenning (U) samt Folkärna (W) Trakt: Bjurfors, Gäsjö, Nickebo och Olsbenning (U) samt Stora Åvesta och Svensbo (W) m.fl. Ek. kartblad: 12G 2c, 12G 3c, 12G 2d, 12G 3d, 12G 2e, 12G 3e Utredningsområde Antal VKV: 39 Yta vid VKV (slutgiltig layout): 122,5 hektar (100 meters radie). Överlappar vägkorridor med ca 1 hektar per VKV (tillhopa 83,5 hektar). Yta vägkorridorer, uppställningsplatser samt kranplatser vid VKV (slutgiltig layout): 188 hektar (50 meters korridor inklusive kranplatser). Sammanlagd yta: 271,5 hektar SV-koordinat projektområde: N E

44 Kartreferens SWEREF 99 TM, RH2000 TKartering Programvara: Quantum GIS, ArcGIS TFynd Inga fynd har tillvaratagits. TArkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. TFotografier Digitala fotografier (bilaga 2) är återgivna i denna rapport (bilaga 4) och förvaras vid Arkeologicentrum. 38

45 Bilaga 2. Fotoförteckning ID bild-nr Motiv Riktn mot Fotograf AC U 0002 Folkärna 133 Husgrund, NÖ Britta Wennstedt historisk tid Edvinger AC U 0003 Folkärna 133 Gruvhål SV Britta Wennstedt AC U 0004 AC0144 Sentida del i N av efter kolarkoja, nu koja SV Edvinger Britta Wennstedt Edvinger AC U 0005 AC0144 Kojtomt NV Britta Wennstedt Edvinger AC U 0006 AC0144 Kolbotten efter S Britta Wennstedt resmila Edvinger AC U 0007 AC0145 Kolbotten, SÖ Britta Wennstedt förstörd; hjulspår med Edvinger kol AC U 0008 AC0102 Gruvhål Ö Britta Wennstedt Edvinger AC U 0009 AC0106 Kolbotten efter VSV Britta Wennstedt resmila Edvinger AC U 0010 AC0106 Kolbotten efter V Britta Wennstedt resmila Edvinger AC U 0011 AC0106 Kojtomt NNÖ Britta Wennstedt Edvinger AC U 0012 AC0107 Röjningsröse NNÖ Britta Wennstedt Edvinger AC U 0014 AC0108 Kojtomt NÖ Britta Wennstedt Edvinger AC U 0016 AC0109 Digerkällskojans N Britta Wennstedt närmiljö, kultur- Edvinger mark med lupiner t.v. AC U 0017 AC0111 Brunn/kallkälla vid Digerkällskojan SV Britta Wennstedt Edvinger AC U 0020 Tunnformig barack V Britta Wennstedt Edvinger AC U 0022 AC0148 Husgrund till SÖ Britta Wennstedt tunnformig barack Edvinger AC U 0023 Välbyggt gränsmärke i SÖ Britta Wennstedt befintlig gräns Edvinger N ,7 E558727,3 AC U 0024 Norberg 451 Färdväg vid Digerkällan för Grötlunken AC U 0025 Norberg 29 Grötgranen, ny plats 9 m SSÖ om färdväg ÖNÖ S Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger AC U 0026 Norberg 453 Kojtomt Ö Britta Wennstedt Edvinger AC U 0027 Norberg 453 N Britta Wennstedt Spismursrest i kojtomt Edvinger Datum

Visa mer