Designa Norrbotten Nu. En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, september 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Designa Norrbotten Nu. En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, 25-26 september 2012"

Transkript

1 Designa Norrbotten Nu En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, september 2012

2 PROGRAMMET Förord 25 september Samling och mingel på Folkets hus i Pajala. Därefter avgång till skandinaviens största "Greenfield projekt", dvs Northlands gruvområde i Kaunisvaara 25 km nordväst om Pajala. Sedan byggstarten för 20 månader sedan har Northland investerat nära 5 miljarder kronor på området och i november i år kommer företaget att vara i produktion. Ni kommer att få möjlighet att se ett helt nytt industriområde, stora maskiner och Sveriges nyaste gruva. Ta gärna del av filmer, presentationer och annat på Middagsbuffé och mingel på Forest Hotel, Tärendö Avresa med buss till Lapland River Hotel samt Hotel Smedjan i Pajala. För den som önskar erbjuds det dans i Kaunisvaara denna afton under Römppävikko. Text: Åsa Petersen, 26 september Registering och kaffe Inledning. Helena Jönsson, dagens moderator och projektledare för Dags att designa Norrbotten. Kurt Wennberg, kommunalråd Pajala Resultat av Dags att designa Norrbotten. Pajala - Lena Jatko, kommunchef och Cecilia Narström, planarkitekt. Haparanda - Petri Suopanki, EU-samordnare. Jokkmokk - Anders Nygårds, kommunchef och Magdalena Fjellner, utvecklingschef Underhållning. The Magnettes Från sliten kommun till Norges pärla. Jomar Lygre Langeland, stadsplanchef i Drammen, Norge, Fotograf: Fredrik Broman, Det attraktiva Nord med designens och arkitekturens kraft. Hanne Grønsund, rådgivare Kungliga norska ambassaden i Stockholm Mingellunch samt miniutställning. Dans av Danspoolen Att förstärka ett områdes själ med hjälp av arkitektur. Jenny B. Osuldsen, landskapsarkitekt från den prisbelönta och internationellt uppmärksammade arkitektbyrån Snøhetta, Oslo Det attraktiva Sverige. Viktor Johnson, Näringsdepartementet. Annika Fredriksson, vd Swedish Lapland. Christina Rådelius, programansvarig för besöksnäringen Tillväxtverket Kaffe och underhållning av the Magnettes Sveriges nyaste gruva - Skandinaviens största "Greenfield projekt". Niclas Dahlström, informationschef Northland Resources Dansföreställning. "Norrbotten", Danspoolen Resultat av Dags att designa Norrbotten. Gällivare - Lennart Johansson, kommunchef och Ulf Hansson, utvecklingschef. Arjeplog - Mikael Reinholdsson, näringslivschef och Ingela Edholm Forsberg, utvecklingsstrateg. Piteå - Helene Röckner, utvecklingschef och Per Hallquist, Piteå Presenterar Summering och visioner för framtiden. Helena Jönsson, Centek och Mats Öhman, MAF Arkitektbyrå Avslutning. Dagen avslutas med kaffe och smörgås inför avfärden hem. I september 2011 kom jag till Pajala för första gången. Jag möttes av en plats med stor potential och många möjligheter att göra en riktigt vacker och attraktiv kommun men jag blev också överraskad av att det fanns så mycket att göra. Allt var snett och vint, slitet och trasigt. Fasaderna omålade, trottoarerna spruckna och jag kunde inte se ett enda övergångsställe som var helt. Så såg det ut vid starten av programmet Dags att designa Norrbotten som handlar om att göra våra kommuner mer attraktiva genom design och arkitektur. Sex kommuner har deltagit: Pajala, Piteå, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk och Arjeplog. Vi har rest runt till samtliga kommuner och använt dem som praktiska exempel. Därmed har varje kommun granskats med nya ögon, vilket har varit en enorm tillgång eftersom det är så lätt att bli hemmablind. Vi har tittat på infarter, skyltar, fasader och torg. På naturen, kulturen och historien. Vi har grävt bland kommunernas gömda skatter och skakat fram berättelser om bygden och personer som verkat där. Detta för att hitta kommunernas identitet. Det som gör dem unika. I din hand håller du en dokumentation från konferensen Designa Norrbotten Nu där kommunerna presenterar hur de har arbetat med sitt varumärke och den fysiska gestaltningen det senaste året och hur de planerar att arbeta framöver. Vi får även inspiration och tips från vårt grannland Norge på hur kraftfullt design och arkitektur är när det gäller att skapa attraktiva samhällen. Sedan starten av projektet i september 2011 har mycket hänt inte minst i Pajala, med en gruva som skriker efter arbetskraft. Men fortfarande finns det en hel del att förbättra så att fler vill besöka oss och även flytta hit. Ska vi bli fler, kan vi inte vänta. Det är dags att designa Norrbotten nu! Helena Jönsson, projektledare

3 Vilken fantastisk konferens om ett fantastiskt projekt!!! Superbra presentationer av arbetet från kommunerna och presentationen av hon från Snøhetta var absolut TOPPEN! Jättebra arrangemang och spännande personer. Och Magnettes lyfte det hela ett snäpp till. Helena Jönsson och Kurt Wennberg: Välkommen till framtidskommunen Pajala MIA TOSSAVAINEN, LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Den här konferensen heter Designa Norrbotten Nu. Ordet Nu är jätteviktigt. För det är nu det händer. Det är nu vi ska göra det här länet attraktivt så att fler vill flytta hit och besöka oss. Det sa Helena Jönsson, projektledare för Dags att designa Norrbotten, när hon invigde konferensen. Under ett års tid har sex kommuner i Norrbotten arbetat med platsdesign med syftet att bli fler invånare. Pajala, värd för dagens konferens, är en av de kommuner som har deltagit. Välkommen till framtidskommunen Pajala. Ni har valt helt rätt ställe att vara på. För det är här det händer, säger kommunalrådet Kurt Wennberg, Investeringarna i gruvindustrin har gjort Pajala till en kommun som går från avveckling till utveckling. Målet är att bli invånare. De första sju månaderna under 2012 ökade befolkningen med 9 procent föddes 36 procent fler barn än Även nyföretagandet ökar. Förra året fördubblades antalet nya företag. I år verkar det bli ännu en fördubbling. Många kvinnor startar företag. Det är verkligen glädjande, säger Kurt Wennberg. Pajalas stora flaskhals är bristen på bostäder. Om personer ska bo i Pajala krävs nya bostäder. En annan viktig sak är möjligheten att bygga strandnära, för att kunna erbjuda attraktiva tomter till dem som flyttar in. Nu har vi 26 områden där man får bygga strandnära. Det är en viktig konkurrensfaktor, inte minst mot Finland, där strandskyddet ser annorlunda ut. Med glimten i ögat beskriver Kurt Wennberg hur vardagslivet i Pajala har förändrats med inflyttningen. Nu kan man inte köra rakt ut i korsningen utan måste vänta på sin tur. Och nu måste man stå i kö i affären. Det är vi i Pajala ovana vid. Om två personer står före oss i kön så ropar vi: Öppna den andra kassan också! 4 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 5

4 Pajala: Vi vänder oss mot älven En del i projektet Dags att designa Norrbotten var att de deltagande kommunerna fick besöka varandra och ge feedback. Vi fick både beska och söta karameller, säger Cecilia Narström, Pajalas planingenjör och planarkitekt. Pajala upplevdes fridfullt, hälsosamt och avkopplande. Men även opersonligt, slentrianmässigt och ovårdat. Utifrån denna feedback har kommunen påbörjat ett förändringsarbete. Soltorget har blivit en bättre mötesplats. Träden har fått belysning och det finns en skridskobana som var och en får ploga själv. I vintras anordnades en julmarknad som kommer att bestå. Sommartid finns sittmöbler och blomuppsättningar. Fontänen är i drift. Känslan av vatten som strömmar är otroligt rogivande, säger Pajalas kommunchef Lena Jatko. Pajala upprättar en varumärkesplattform. Kärnvärdena är driv, närhet, karaktär och värdskap. När Cecilia Narström flyttade till Pajala sa folk: Om du är ute och går, knacka på så får du en kopp kaffe. Det är typiskt här. Man behöver inte boka tid. Medborgardialogen är en viktig del i att designa Pajala. Arbetet började med en medborgarenkät som fick fram en hel del synpunkter. Många unga önskar sig till exempel ett kulturcentrum. Vi har börjat tänka på Pajala tätort som en liten småstad. För det är där vi kommer att vara år 2020, säger Cecilia Narström och Lena Jatko. I kvarteret Älgen har det skapats en stillgata, där trottoaren och bilvägen är på samma nivå. Bilar får finnas där, men på de gåendes villkor. De framtida projekten är många. Pajala kommun ska tillgängliggöra älven, genom en bättre strandpromenad. Infarterna till Pajala ska utvecklas. Även belysning är en viktig del. Att lysa upp husfasader som stadshuset och tingshuset kostar inte så mycket men har stor effekt. En samhällsomvandlingsgrupp har bildats, som snart har sitt första möte. Det gäller att utveckla de mötesplatser som finns och att skapa nya mötesplatser i nya bostadsområden, säger Cecilia Narström. Barcelona är vänt mot havet. Pajala vänder sig mot älven, säger Lena Jatko. 6 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 7

5 Konferensen redovisade på ett utmärkt sätt en bred palett över olika pågående projekt. Om det är något så är det just ett attraktivare län som vi behöver. Budskapet och kunskaper för att förverkliga detta måste ytterligare spridas och förankras för att bli konkret verklighet. Haparanda: Se mörkret som en möjlighet MATS WINSA, ARKITEKTKONTOR Identitet, kultur och historia spelar in när man designar en stad. I Haparanda är krigsslutet 1809 och den nära förbindelsen med finska Tornio en grundförutsättning. Vi är på många sätt samma stad. Men den egna identiteten och karaktären i de två städerna är ändå viktig. Det säger Petri Suopanki, EU-samordnare i Haparanda. På gränsen-området är högsta prioritet i designen av det nya Haparanda. Allt på den finska sidan är redan färdigbyggt, men inget på den svenska sidan. Nyligen togs första spadtaget för Haparandas nya resecentrum. Vi behöver en mötesplats dit folk kommer naturligt, där det är action i vardagen. På den finska sidan finns Victoriatorget. Haparanda arbetar på flera fronter för att göra staden mer attraktiv. En viktig del är belysningen. Gamla torget ska få en egen belysningsmiljö. På olika håll i staden ska det finnas minienheter av belysning som skiljer sig från varandra. På sommaren är ljuset en stor tillgång, och på vintern behöver man stimulans. Det gäller att se vintermörkret som en möjlighet istället för ett problem. Då kan man göra spännande belysningslösningar, säger Petri Suopanki. Haparanda ser över skyltningen i kommunen. Attraktioner som Kukkolaforsen och Seskarö ska inte tvingas till enhetlig skyltning. De ska även fortsättningsvis få visa sin särart. Men kommunen kan ändå påpeka vissa kvalitetsfaktorer. Målet är att alla som kommer till Haparanda/ Tornio verkligen ska känna att de är i Haparanda/Tornio. All utveckling bygger på vår historia, avslutar Petri Suopanki. 8 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 9

6 Jokkmokk: Den samiska huvudstaden Jokkmokk är Sveriges näst största kommun. Det ryms sex stycken Gotland i Jokkmokk, eller 333 stycken Manhattan. Naturen och vidderna är slående. Men om vi vill vända vår befolkningsminskning har vi ett behov av att jobba med attraktivitetsfrågor. Det säger Jokkmokks kommunchef Anders Nygårds och utvecklingschefen Magdalena Fjellner. Tre av kommunens viktigaste mål handlar om destinationsdesign: Attraktiv livsmiljö Förstärka Jokkmokks samiska profil Vidareutveckla besöksnäringen I detta arbete är det nybildade bolaget Destination Jokkmokk en viktig aktör. I projektet Dags att designa Norrbotten har det handlat om att koka ner essensen: Vad är det unika med Jokkmokk? Att hitta det som man är stolt och mindre stolt över. Det som är värdefullt i kommunen. Vi ses som ett naturligt samiskt centrum. Ja, till och med som den samiska huvudstaden, säger Anders Nygårds. I somras anordnades Sápmi Awards för första gången. Det är en samisk nobelfest där fyra olika kategorier lyfts fram och belönas: Konst, mat, musik och skicklig ung renskötare. Det var en folkfest, en helg i midnattssolens sken. Ett stort evenemang av hög kvalitet. Utöver detta har Jokkmokks kommun målat om byggnader den gamla turistbyrån har till exempel återställts i originalskick. Vägar underhålls och fem miljoner kronor har investerats i Notuddens camping. Nya stugor har uppförts och befintliga stugor har renoverats. Nästa steg är att synliggöra vintermarknaden, Jokkmokks stora attraktion, under en större del av året. Även sommarbesökare vill få en möjlighet att uppleva vintermarknaden. Vi ska sätta upp en marknadssymbol på torget. På Ájtte blir det ett marknadens hus med kylrum, säger Magdalena Fjellner. För att lyckas med gestaltningsarbetet krävs en sammanhängande gestaltningsstrategi. Jokkmokks kommun har börjat arbeta med ett gestaltningsprogram. Politiker, näringslivsföreträdare, tjänstemän och andra aktörer är involverade. En förstudie ska vara klar i oktober 2012 och arbetet ska fortgå under DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 11

7 Jomar Lygre Langeland: Drammen bygger den moderna staden Drammen från sliten kommun till Norges pärla. Den solskenshistorien berättade Jomar Lygre Langeland, före detta stadsplanschef i staden. Men Drammens förvandling är ingen lycklig slump, utan resultatet av ett ambitiöst strategiskt arbete. Drammen ligger dryga halvtimmen utanför Oslo med tåg eller bil. Staden har invånare och en stark befolkningstillväxt beräknas Drammen ha växt med personer. Fram till 1970-talet var det tunga industrier tillsammans med glasbruk, gjuterier och skeppsvarv som dominerade stadens näringsliv. Den fysiska utvecklingen i Drammen har präglats av bränder, väg- och järnvägsbyggen och en stadig befolkningstillväxt. Inte minst stora industriers uppgång och fall har påverkat staden. På och 80-talen ökade efterfrågan på bostäder i Drammen. Markfrågor gjorde att nya bostäder anlades utanför stadskärnan, i satellitområden. Stadens centrum glömdes bort och förföll. Detta var situationen när Drammen på talet tog tag i uppgiften att förnya sig. Drammenborna har gått från att skämmas över var de kommer från till att vara stolta, säger Jomar Lygre Langeland. Bebyggelsen i centrum har föryngrats och utformats för att ta vara på närheten till vattnet. Kajer och strandpromenader har en central roll. En ny gågata har inrättats och ett nytt torg anläggs. Förbindelsen mellan stadsdelarna, som skiljs åt av älven, har förbättrats för att skapa en sammanhållen stad. Parken i centrum ska rymma både lek, upplevelser och aktiviteter. Vara både öppen och intim. Förnyelsen av Drammen, eller snarare den totala transformationen av staden, har fått en rad priser. Bymiljøprisen 2003 och 2008, Vakre vegers pris 2004, Norges flotteste uterom 2005, Stålprisen och Hagekulturprisen 2007, European Planning Award 2008, European Steel Prize Listan kan göras hur lång som helst. Strategierna för att förnya Drammen kan sammanfattas i några enkla punkter: Rening av älven Ny älvbredd Ett nytt vägsystem Satsning på centrum, i kommundelsplanen från 2006 Fokus på stadsliv och aktiviteter Kommunala investeringar i centrum Förtätning av stadsbebyggelsen Kunskapsbaserat arbete i samarbete med näringslivet Strategier som håller över tid (långsiktigt och målorienterat arbete ger resultat). Visionen för hela projektet är: Miljö- och kompetensstaden Drammen en tät och levande stad med mångfald i ett vackert landskap. Vidareutvecklingen av Drammen som stad pågår ständigt. Nu läggs fokus på att lyfta hela regionen och att binda samman Drammen med närliggande orter på ett miljövänligt sätt. Kollektivtrafiken måste öka och biltrafiken måste minska om utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar, säger Jomar Lygre Langeland. Sex orter längs samma tåglinje från Lier via Drammen till Kongsberg ska utvecklas flerfunktionellt. Bostäder, arbetsplatser och service ska tillsammans skapa fina platser för människor att bo och arbeta på. Kollektivtrafik med tåg och buss är som sagt en nyckelfaktor. Samt gott om plats för cyklister och fotgängare. Biltullar är en framtida möjlighet. 12 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 13

8 Hanne Grønsund: Norge vill samarbeta med Norrbotten Nordregionen är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i utrikespolitiken. Därför vill norska ambassaden i Sverige gärna medverka till spännande projekt i Norrbotten som skapar en attraktiv nordregion. Det sa Hanne Grønsund, rådgivare på Norges ambassad, på konferensen Designa Norrbotten Nu. Det här är ett sammandrag av hennes tal. Nord är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i utrikespolitiken. Nordområdesstrategin från 2006 presenterade huvudlinjerna. I en uppföljning 2009 lanserade den norska regeringen nya satsningar som sträcker sig år framåt. Nord är ingen exakt geografisk definition. Nord inkluderar hela den stora arktisregion som går runt planetens norra halvklot. Det cirkumpolära Arktis, inklusive Barentsregionen och Barents hav. De senaste 20 åren har präglats av en snabb utveckling i norr. Ändå kan historien visa att vi nu står inför en ännu snabbare utveckling. Den norska regeringen menar att utvecklingen i nordregionen har stor potential att bidra till att stärka grunderna för sysselsättning och välstånd. Inte bara i de norra delarna av landet, utan för hela Norge och för norska intressen. Politiska initiativ har under de senaste decennierna bidragit till fred och stabilitet, tydligare rättsliga ramar, goda politiska samarbetsstrukturer och omfattande folk till folk-samarbete i nordregionen. Detta är grunden som nu gör det rimligt och lämpligt att fokusera ännu mer på den del av samarbetet som bidrar till att skapa välstånd och att förbättra levnadsvillkoren för människor i regionen. För att lyckas är det nödvändigt att mobilisera kunskap, skickliga individuella spelare och expertis, samt kapital. Vi måste forma ett bra partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Samverkan mellan statliga, regionala och lokala aktörer måste utvecklas. Och vi måste skapa nätverk mellan norska och utländska aktörer. Utvecklingen måste främst drivas av intressena och behoven hos människorna som bor i nordregionen. Det handlar om en hållbar social, kulturell och ekonomisk utveckling. Kunskap är navet i nordpolitiken. Det är mänsklig kunskap och människors dagliga arbete som gör det möjligt att utnyttja och utveckla möjligheter i norr på ett hållbart sätt till gagn för samhället. Det är projektet Dags att designa Norrbotten ett lysande exempel på. De viktigaste utrikespolitiska målen i norrpolitiken är: Att säkerställa fred, stabilitet och förutsägbarhet. Att säkerställa en integrerad ekosystembaserad förvaltning som bevarar den biologiska mångfalden och ger underlag för en hållbar användning av resurser. Att öka det internationella samarbetet och att stärka folkrätten. Att främja sysselsättningen och att skapa välstånd genom regionala och nationella initiativ, i samarbete med partners från andra länder och med berörda ursprungsbefolkningar. Kunskap, aktivitet och närvaro är nyckelbegreppen som kännetecknar den norska regeringens åtagande när det gäller nordregionen. Regeringen är intresserad av att stödja den lokala kulturen i norr. Vi på den norska ambassaden fungerar gärna som en partner och plattform i genomförandet av projekt som kan förverkliga regeringens prioriteringar. Vi har resurser och vi samarbetar gärna både på det kreativa och det ekonomiska planet. Den norska nordstrategin fokuserar på områdena miljö, sysselsättning, säkerhet och kultur. Kreativa näringar är särskilt spännande med många möjligheter. Den norska regeringen har öronmärkt pengar som ska investeras i projekt på lokal och regional nivå. Att den norska ambassaden finns i Stockholm betyder inte att projekten måste vara stockholmsdrivna, tvärtom. Vi är intresserade av projekt mellan norra Sverige och Nordnorge, från folk till folk, som är spännande och som skapar en attraktiv nord. 14 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 15

9 Jenny B. Osuldsen: Past Present Future Vardagsmagi är nyckeln i arkitektturkonsten. Det säger Jenny B. Osuldsen, landskapsarkitekt och delägare i Snøhetta, en av världens mest eftertraktade arkitektbyråer med kontor i Oslo och New York. Det viktiga är inte dignitärerna som klipper banden vid invigningen av nya byggnadsverk. Utan människorna som ska bruka arkitekturen varje dag. Snøhettas arbete utgår från att det inte finns några dumma idéer. För alla idéer kan alltid leda till nya lösningar. En annan grundbult i Snøhettas arbete är att arbeta enligt modellen Past Present Future. Byggnadsverken ska alltid vara förankrade i den lokala dåtiden, nutiden och framtiden. Så skapas mening och relevans. Med den filosofin som grund har Snøhettas innovativa lösningar rönt stora internationella framgångar. Jenny B. Osuldsen presenterade tre av Snøhettas största projekt: Biblioteket i Alexandria, Egypten År 2002 öppnade biblioteket i Alexandria sina dörrar, för första gången på nästan år. Det var kulmen på en internationell insats som hade varat i över 12 år. Biblioteket är ett av de mest moderna i världen, på över kvadratmeter. Trots sin storlek är byggnaden känd för att kännas mänsklig och intim med en air av värdighet och vila. En offentlig plaza länkar biblioteket till det närliggande Medelhavet och staden Alexandria. Utanför byggnaden finns en stor reflekterande pool som hjälper till att rena luften och att kyla området runt omkring. Bibliotekets lutande karaktär binder samman arkitekturen med landskapet. Sammantaget skapas en öppen plats, både för besökande och förbipasserande. Under den arabiska våren formade människor en ring runt biblioteket och höll varandra i händerna för att skydda byggnaden. Det var fantastiskt att se, säger Jenny B. Osuldsen. Operahuset, Oslo Byggnadens grundkoncept består av tre delar: Vågen, Fabriken och Mattan. Vågen: Operahuset är beläget på Bjørvika halvö, där mark möter vatten. Skiljelinjen mellan marken (här) och vattnet (där) är både en verklig och en symbolisk tröskel mellan land och hav, Norge och världen, konst och vardagsliv. I byggnaden realiseras denna tröskel som en stor vägg på linjen för mötet. Fabriken: Snøhetta ville att Operan skulle realiseras som en fabrik där arbete ständigt pågår. Lokalerna skulle vara funktionella och flexibla, både i planeringen och i användningen. Denna flexibilitet visade sig vara mycket viktig under planeringsfasen: ett antal rum justerades i samarbete med slutanvändaren. Dessa förändringar har förbättrat byggnadernas funktionalitet utan att påverka arkitekturen. Mattan: Operan skulle vara av hög arkitektonisk kvalitet och monumental i sitt uttryck. Det var viktigt att tillgänggligöra operan i största möjliga bemärkelse. Begreppen samhörighet, gemensamt ansvar, enkelhet och öppen tillgång var viktiga. På toppen av byggnaden lades en matta av horisontella och sluttande ytor ut. Denna matta gör att monumentalitet uppnås genom horisontell förlängning. Inte genom vertikalitet. När gratiskonserter ges på taket, eller mattan, kan det sitta personer och titta, säger Jenny B. Osuldsen. National September 11 Memorial Museum, New York Efter attentatet mot World Trade Center har New York arbetat för att återuppbygga Ground Zero och att återställa platsen till ett livligt och viktigt centrum där människors möts. Snøhetta fick i uppdrag att utforma minnesmuseet. Byggnadens design ska inspirera besökaren att föreställa sig platsen och staden i en vidare mening. Byggnaden ska även ge varje besökare möjlighet att i stillhet minnas och att begrunda konsekvenser av att glömma. På insidan har ett stort atrium utformats. Det ska styra ljus djupt in i ett underjordiskt museum, ritat av en separat arkitekt. I detta atrium står två pelare som räddats från de ursprungliga tornen. Med sin tidigare plats och funktion gör tornen en djup estetisk gest. Jenny B. Osuldsen berättar om den stora respekt och de känsliga överväganden som har präglat hela projektet. När man bygger ett museum över en så tragisk händelse gäller det att gå varsamt fram: Här har Past Present Future varit särskilt viktigt. 16 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 17

10 Viktor Johnsson: Attraktionskraft är konkurrenskraft I våras lanserade näringsminister Annie Lööf Attraktionskraft Sverige. Det är en arena för dialog och samverkan som ska göra Sverige till världens bästa land att vistas, verka och växa i. Det berättade Viktor Johnsson, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är enligt Viktor Johnsson avgörande för att regioner och kommuner ska vara konkurrenskraftiga och bidra till den nationella tillväxten i framtiden. Det är en bild som många län lyfter fram när vi frågar dem vad de prioriterar i sitt regionala tillväxtarbete. Syftet är inte att staten ska ta över ansvaret för de här frågorna. Syftet är istället att främja lokala och regionala förutsättningar. Behoven ser väldigt olika ut och jag vill betona att stärkt attraktionskraft inte bara är relevant för kommuner och regioner som minskar i befolkning. Ta Stockholm som exempel, där vartannat företag i IT-branschen avstår från att anställa eftersom det saknas personal, säger Viktor Johnsson. Regeringen har valt fem fokusområden för Attraktionskraft Sverige: Service, Kultur och fritid, Digital kapacitet och tillgänglighet, Destinationer och upplevelser samt Boendemiljöer. Vad händer konkret? Näringsdepartementet kommer att fortsätta åka runt i landet och lyssna på goda exempel om vad som skapar attraktivitet. I början av november kommer departementet att träffa ett antal nyckelaktörer för regional attraktivitet, för att de ska se sin roll i detta arbete. Det finns en väldigt stor entusiasm för de här frågorna trots att vi har varit tydliga med att Attraktionskraft Sverige inte handlar om några nya miljoner, säger Viktor Johnsson. 18 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 19

11 Annika Fredriksson: Stoppa hemmablindheten! Vi som bor här uppe är det största hotet mot utvecklingen av turismen. Vi tenderar att vara hemmablinda. Vi har inte alltid förstånd att se vilken fantastisk region vi bor och verkar i. Det säger Annika Fredriksson, vd för besöksnäringens organisation Swedish Lapland. Vi måste lyssna mer på våra besökare. Attraktiviteten finns här. Snön, mörkret och kylan är vår största tillgång. Den svenska turistbranschens potential är 34 miljoner besökare inom två år. Det visar Visit Swedens siffror, som tagits fram med hjälp av deras utlandskontor. Globalt beräknas turismen öka med tre procent per år fram till När turistekonomierna mäts kommer Sverige på plats 21 i världen, före både Danmark och Norge. Turismens exportvärde i Sverige är nästan 99 miljarder kronor. Det är 45 procent mer än järn- och stålexporten. Besöksnäringen är den nya basnäringen, säger Annika Fredriksson. I turistekonomin Sverige är Swedish Lapland, landets nordligaste destination, en guldkalv. När turismen i riket ökar med en procent ökar turismen i Swedish Lapland med fem procent. Regionen hade 2,4 miljoner gästnätter De utländska gästerna är många, särskilt från Tyskland och Frankrike. Det handlar inte om att få folk från Luleå att åka till Pajala. Utan om att locka internationella gäster med stora plånböcker. De bor i urbaniserade miljöer och längtar efter vår natur. Annika Fredriksson påpekar besöksnäringens betydelse för arbetsmarknaden. Många unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund jobbar i branschen. Satsningar på turismen ger fler jobb och kompletterar den tunga basindustrin som är mansdominerad. I besöksnäringen är det ett plus att ha en utländsk bakgrund och att kunna flera språk. Gästerna älskar vår region. För att kunna möta deras efterfrågan krävs nya investeringar i besöksnäringen. Det saknas till exempel femstjärnigt och ultralyxigt boende i Swedish Lapland. Vi tävlar i turism-os. Gästerna som kommer hit åker även till Barriärrevet och Mauritius. Men vi har få ställen där den särskilt kräsna gästen kan bo. Jag skulle vilja uppmana beslutsfattare att medverka till sådana investeringar i er kommun, säger Annika Fredriksson. Hennes avslutande råd är lika grundläggande som enkelt: Gräv där du står. Det är vår plats som är vår största tillgång och möjlighet. 20 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 21

12 Christina Rådelius: 60 miljoner satsas på hållbar turism Turism handlar inte bara om aktiviteten på resmålet, som slalom eller sol och bad. Turism handlar även om allt runt omkring: att resa, bo, äta och handla. För att bli en attraktiv destination krävs att samtliga dessa delar samverkar. En framgångsrik destination kännetecknas av ett gott samarbete mellan privata och offentliga aktörer på orten. Det säger Christina Rådelius, ansvarig för besöksnäringsprogrammet på Tillväxtverket. Tillväxtverkets arbete utgår från regeringens turistpolitiska mål. Det lyder: Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. I linje med detta ska besöksnäringsprogrammet främja turistföretagande och entreprenörskap. Samt se till att det finns officiell turiststatistik. Nu har vi gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att ta fram data om besöksnäringen på regional nivå, så att regionerna ska kunna mäta insatserna de gör. Sverige blir ett allt mer attraktivt besöksmål. Den svenska turismen har haft en stark tillväxt de senaste åren. Sysselsättningen i många traditionella basnäringar minskar, till exempel inom jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske. Men i besöksnäringen ökar sysselsättningen, säger Christina Rådelius. Hon berättar om Tillväxtverkets projekt Hållbara turistdestinationer. Kiruna, Åre, Stockholms skärgård, Bohuslän och Vimmerby är de fem destinationer som har valts ut att vara med. De bedöms ha en särskild potential att utvecklas och att attrahera utländska besökare. Mellan 2012 och 2014 ska dessa destinationer stärka sin innovationsförmåga, kvalitet och konkurrenskraft. 60 miljoner kronor satsas i detta projekt, som ska leda till metod- och kunskapsutveckling för besöksnäringen i hela Sverige. Projektet präglas av ett underifrånperspektiv som utgår från destinationerna själva, säger Christina Rådelius. Hon avslutar med att konstatera att fler svenska turistattraktioner behövs. Så att vi får fler produkter att erbjuda i den svenska turismhyllan. 22 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 23

13 Niclas Dahlström: Northland satsar på kvinnorna I december 2010 sattes första spadtaget i marken för Northlands gruva i Kaunisvaara utanför Pajala. I november 2012 börjar malmbrytningen. Kaunisvaara betyder det vackra berget, säger Northland Resources informationschef Niclas Dahlström. Kaunisvaaraprojektet utanför Pajala är Northland Resources längst framskridna gruvprojekt. Där utvecklas just nu två järnmalmsgruvor Sahavaara och Tapuli. Malmens egenskaper i Kaunisvaara gör det möjligt att producera ett koncentrat med mycket hög järnhalt, hela 69 procent. Northland har redan lyckats sälja de första sju årens produktion till tre kunder: Tata Steel, Stemcore samt Standard Bank. Om tre år kommer Kaunisvaara att leverera 4,5 ton järnmalmskoncentrat om året. När en helt ny gruva öppnas gäller det att hitta den bästa arbetskraften. Northland har lagt ner stor kraft på att rekrytera duktiga och starka tjejer. Den här regionen är av hävd mansdominerad på högre poster. Gruvbranschen är mansdominerad i ännu högre grad. Vi måste attrahera nya människor från andra ställen med andra bakgrunder, säger Niclas Dahlström. För lastbilstransporterna av järnmalm från Kaunisvaara kommer Northland Resources att använda en 150 kilometer lång befintlig väg till en omlastningsterminal i Svappavaara. Där tar järnvägstransporten vid, på den 226 kilometer långa Malmbanan till hamnen i Narvik i Norge. I Narvik, som är isfritt åter runt, lastas järnmalmskoncentratet på stora lastfartyg så kalllade Cape Size Vessels. I december 2011 fick Northland byggnadslov för en ny terminal i Narvik. Terminalen har kapacitet att lasta fartyg med upp till ton. Transportföretaget Cliffton Mining har fått uppdraget att sköta lastbilstransporterna av järnmalm åt Northland. I slutet av 2012 ska Cliffton Mining ha rekryterat 25 chaufförer för detta ändamål och om tre år ska de vara drygt 300 chaufförer. Clifftons målsättning är att uppnå en jämn könsfördelning bland chaufförerna. Det blir ett ständigt flöde av lastbilar. Var sjätte minut ska det gå en lastbil med järnmalm från Kaunisvaara. Dygnet runt, hela året. Vi vill att människan ska styra, inte fordonen. För att visa att vi sätter människan i centrum kommer vi att pryda våra lastbilar med porträtt av olika tornedalingar. Det blir 80 personer som får pryda en lastbil var, säger Peter Bohm från Cliffton Mining. 24 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 25

14 Takk for et veldig fint møte med Norrbotten! Det var en opplevelse å møte landskapet og så fine folk og jeg storkoste meg! Jeg er imponert over proffs arrangement og engasjerte norrbottenbeboere. Gällivare: En arktisk småstad i världsklass JENNY B. OSULDSEN, SNØHETTA Gällivares medverkan i projektet Dags att designa Norrbotten har engagerat många människor. Vi gjorde en medborgardialog med deltagare. Tio procent av Gällivares medborgare var med och tog fram visionen Arktisk småstad i världsklass. Det berättar kommunchefen Lennart Johansson och utvecklingschefen Ulf Hansson. Det handlade om att lyfta fram Gällivares historia och stolthet. Vilken självbild har Gällivare och vilken bild vill staden förmedla? Medborgardialogen var grunden, samtidigt som arbetet med platsdesign var en prioriterad ledningsfråga. Om man ska vara framgångsrik med design måste kommunledningen vara engagerad i arbetet. För att skapa det nya Gällivare valde man att fokusera på tre områden. Vassara ska vara ett stadsnära boende vid vatten. Centrum ska vara ett kulturnära boende i staden. Repisvaara ska vara ett hållbart boende på fjället. För att uppnå detta arbetar Gällivare med värdeskapande planering, som utgår från social och ekologisk hållbarhet. Denna sorts planering har fem delar: 1. Platsspecifika kärnvärden, är projektets utgångspunkt. Nyckelord som sol, snö, norrsken, fjäll, natur, friluftsliv, kultur, aktiviteter, gruvnäring och näringsliv. 2. Vision, är förädlingen av projektet, att bli en arktisk småstad i världsklass. 3. Strategier, är verktygen för förverkligande. 4. Klimatanpassad utomhusmiljö, hållbart energi- och VA-system, hållbara transporter samt miljöanpassade bostäder, lokaler och verksamheter. 5. Hållbara livsstilar. Beståndsdelarna är detaljerna som ger strategierna ovan önskad funktion. Styrmedel är regler och begränsningar som gör visionen verklig. Samverkan, uppföljning, återkoppling, utvecklingsplaner och översiktsplaner. Ulf Hansson säger att det behövs en röd tråd genom samhället. Man ska veta att det är Gällivare man har kommit till, inte Göteborg eller Luleå. Han poängterar vikten av att motverka machoattityder i Gällivare. Stadsplaneringen kan vara ett viktigt verktyg i det arbetet. Vi behöver lyfta fram det feminina i samhället för att attrahera fler människor. Även för mig som man blir det mer attraktivt att vara i ett samhälle som är mjukare. 26 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 27

15 Arjeplog: Vår röda tråd är en silvertråd Vad är Arjeplogs unika förutsättningar som vi kan förstärka? Den frågan blev central när Arjeplog började arbeta med platsdesign, säger näringslivschefen Mikael Reinholdsson och utvecklingsstrategen Ingela Edholm Forsberg. Arjeplog har gott om unika förutsättningar. Här finns världens största fjällnära skärgård: Hela sjöar gör vattnet nära och tillgängligt. På Silvermuseet bedrivs världsledande subarktisk landskapsforskning. Arjeplog är även världens första och största fordonstestkommun vintertid. Det gör oss internationella. Här talas tiotals språk, säger Ingela Edholm Forsberg. Men hur ska Arjeplog kommunicera allt detta unika så att fler vill flytta till kommunen och fler företag etablera sig? Arjeplog förstod snabbt att de behövde arbeta med fasader och fastigheter, skyltar och belysning samt anslagstavlor och vägvisning. Genom storytelling och mindmapping har Arjeplog försökt hitta sin röda tråd. Och det var en silvertråd! säger Mikael Reinholdsson. Hotellet Silver Lodge och restaurangen Silverhatten ligger i Arjeplog. Silver-museet, med Lappmarkdoktorns unika samlingar, är vida känt. Utöver detta finns Silvergruvan, Silvervägen och fordonstestningens silverbanor i Sápmi. Arjeplog har även de mest djupa och silvriga vatten. Men varför hittar man inga seglare och kanotister där? Vi måste marknadsföra vårt silver bättre, säger Mikael Reinholdsson. Han skulle gärna se en botanisk trädgård med fjällnära växter. Förändring kräver förankring och långsiktighet. Genom att delta i projektet Dags att designa Norrbotten har Ingela Edholm Forsberg och Mikael Reinholdsson fått nya glasögon. Vi vill sprida den här kunskapen i Arjeplog. Vi ska börja med att ta fram en varumärkesplattform, säger Ingela. På Arjeplogs höstmarknad har dokumentärfilmen Isens giganter premiär. Den handlar om hur biltestindustrin kom till och lyfter fram pionjärerna Per-Axel Andersson och David Sundström. De har utsetts till hedersmedborgare i Arjeplog och parken vid Hamngatan har fått namnet David och Pelles park. Det är ett konkret resultat av Arjeplogs deltagande i Dags att designa Norrbotten. Ett annat konkret exempel är att det nya fjärrvärmeverket som nu byggs i Arjeplog får en silverfasad. 28 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 29

16 Piteå: Stadsmiljöprogram för levande centrum Piteå kommun är i full färd att utforma ett stadsmiljöprogram, med mål och riktlinjer för stadens centrum. Det är väsentligt att vi har många människor med oss i det här arbetet, annars kommer vi aldrig framåt, säger utvecklingschefen Helene Röckner. Tillsammans med Per Hallquist från Piteå Presenterar berättade hon om arbetet med stadsmiljöprogrammet. Piteå vill ha ett levande centrum. Då räcker det inte att fokusera på de fysiska miljöerna. Man måste även tänka på funktionerna i staden, det kulturella och kommersiella. Vi har en medborgardialog och ett nära samarbete med näringslivet. Arbetet med stadsmiljöprogrammet sker i två steg. Först hålls workshops i tematiska delar. Dessa teman är: Bebyggelsen och gårdarna Gaturum och belysning Offentliga platser Stadens möblering Funktioner (till exempel näringsliv, handel, kultur och mötesplatser). Utifrån resultaten i dessa workshops ska stadsmiljöprogrammet skrivas. Kommunfullmäktige väntas anta programmet under hösten Några av de frågor som kommer att behandlas under arbetet med stadsmiljöprogrammet är: Hur ska Piteå utveckla sin attraktionskraft? Är det viktigt att vara varsam med gamla hus och miljöer? Hur högt ska vi bygga? Hur ska staden ljussättas? Hur skapar vi trygga och tillgängliga miljöer? Var ska vi parkera bilar och cyklar? Vilka offentliga mötesplatser behövs? Får skyltar se ut hur som helst? Hur skapar vi ett levande centrum? Projektet Dags att designa Norrbotten har hjälpt Piteå att sätta fokus på plats- och destinationsdesign. Vi har fått bra kontakter i länet och inspiration från när och fjärran, säger Helene Röckner och Per Hallquist. 30 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 31

17 Mats Öhman: Vi kan! Vi vill! Vi törs! Ett stort tack för en givande dag! Inspiration, framtidshopp där man tillsammans inspirerar varann till ett framtida Ännu bättre Norrbotten som hon från Pajala sa Kyllä se kanatte (Nå löns de...) MARINA KEINSTRÖM, GELLIVARE LAPLAND Mats Öhman från MAF Arkitektbyrå fick i uppdrag att sammanfatta konferensen Designa Norrbotten Nu. Det här är hans tankar. Många tror att design och arkitektur är svårt. Men det är inte så komplext. Hela dagen har handlat om att ta till sig saker som egentligen är ganska enkla. Som man känner att man har vetat hela tiden, som man har haft inom sig. En annan sak som jag har tänkt på idag, är att jag har fel kön. Kommer ni ihåg låten ÅÅÅ Tjejer som kom på 1970-talet? Den skrevs av Margareta Garpe och Suzanne Osten. I den texten finns det en rad som är så bra: Vi kan! Vi vill! Vi törs! Det är ni tjejer som är hela utgångspunkten, det är ni som driver det här och som bär in designen i olika sammanhang. Det är jättekul att höra att Gällivare vill göra sin stad mer feminin. Och att Northland satsar på att anställa kvinnor. Kvinnor åsidosätts inte i Tornedalen längre, nu kommer den förändring som måste komma. Att sammanfatta en sådan här dag är jättesvårt. Men jag skrev ner några nyckelord, ni känner säkert igen dem: Gemenskap skapar och bygger man. Vi vill visa världen vad fan vi går för. Tjejerna i the Magnettes sa vad det handlar om. Ställ krav på kvalitet. Koncentrera insatserna och lägg dem i en tidsplan. Kommunicera vad som redan gjorts och vad som ska göras. Vi är människor och ska vara stolta det är en grundförutsättning för att vi ska lyckas. Man kan inte bara pynta på, man måste ha en plan för hur man ska gå tillväga. Tro inte att man löser något genom att ställa ut blomkrukor.våga! Vardagsmagi man ska inte behöva uppleva en rymdstart varje dag på väg till jobbet. Men man ska kunna fascineras i sin vardag. Renhet och enkelhet bakom det ligger mycket arbete och tanke. Gräv där du står. Göra, resa, bo, äta, handla. Det är det som är livet, det är så vi lever. En sådan här dag är tanken att ni ska gå vidare. Jag menar inte att låta som ett Maranatamöte: Gå ut och fräls världen! Men arbetet får inte stanna här. Det här arbetet måste fortsätta. 32 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 33

18 Underground 2014 Interactive Institute Helena Jönsson och Mats Öhman avslutade dagen med att berätta en nyhet. En stor internationell konferens om plats- och destinationsdesign ska arrangeras i Norrbotten Det blir början på Centeks arbete med att skapa ett center för destinationsdesign och turism. Denna konferens ska äga rum i Kiruna som har både gruva och rymd under vårvintern Fokus ska vara de nordliga delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Konferensen ska lyfta fram allt det som denna nordliga region är bra på. Konferensen ska bli en återkommande mötesplats för att sprida kunskap och inspiration om plats- och destinationsdesign. Arbetsnamnet på konferensen är Underground, vilket anspelar på investeringarna i den norrbottniska gruvindustrin. Hjärtat och själen i detta projekt är att få fler människor att vilja besöka oss och att vilja flytta hit. Vi sätter alltid människan i centrum, säger Helena Jönsson. Interactive Institute hade skapat en ljuddesign inspirerad av Norrbotten speciellt för konferensen Designa Norrbotten Nu. Interactive Institute arbetar med tillämpad IT-forskning. De är specialiserade på att hitta kreativa och unika lösningar för gränssnittet mellan människa och maskin där ljud och ljuddesign är viktiga komponenter. Läs mer på 34 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 35

19 Danspoolen The Magnettes Norrbotten med det mörkaste mörker och det ljusaste ljuset. Med landets högsta fjäll och djupaste sjö. Med gruvor och avstånd och myrar och norrsken. Vad betyder Norrbotten för dig? Med utgångspunkt i människors svar på den frågan, ger Jenny Abdelkader och Isabell Dahlin från Danspoolen sin tolkning av Sveriges nordligaste och största län. Pajaladöttrarna Sanna Kalla och Rebecka Digervall har spelat tillsammans sedan mellanstadiet. Musiken har såklart förändrats tillsammans med dem genom åren och de har gått från "Sanna & Rebecka" till "The Magnettes". Att de är födda och uppvuxna i Pajala hörs i deras texter om hjärtekross, osäkerhet och hemlängtan. 36 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 37

20 En utställning med spännande produktdesign från norr. I samband med konferensen hade utställningen Design by Swedish Lapland premiär. Gemensamt för produkterna och företagen som producerar dem är anknytningen till den nordligaste delen av Sverige. Bland produkterna finns den osynliga cykelhjälmen Hövding, den transparenta gasolflaskan Passion samt blindskriftskrivaren Braille Box, vinnare av Publikens favorit i Stora Designpriset. Utställningen, som har tagits fram av Centek, kommer att ställas ut på Aurorum Science Park i Luleå under oktober och november. Därefter ska den skickas på turné både nationellt och internationellt. Medverkande designer i Pajala: Annica Doms, Annkathrin Lundqvist, Anna Haupt, Erika Aittamaa, Isabelle Norman, Jens Kallin, Johan Kauppi, Max David Eriksson, Paula Fahlander, Per Brickstad, Staffan Preutz, Terese Alstin samt Victoria Pettersson. 38 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 39

Designa Norrbotten Nu

Designa Norrbotten Nu 1 (35) Designa Norrbotten Nu En heldagskonferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, den 26 september 2012 Moderator: Helena Jönsson Dokumentation: Åsa Petersen 2

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Hållbar tillväxt Sverige ett attraktivt turistland

Hållbar tillväxt Sverige ett attraktivt turistland Från Arjeplog till Malmö Kontor på 9 orter Cirka 350 medarbetare 1 2 Hållbar tillväxt Sverige ett attraktivt turistland Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Cultural planning. Haparanda. Uppsala 3 juni 2014. Sophie Nyblom och Christina Hjorth

Cultural planning. Haparanda. Uppsala 3 juni 2014. Sophie Nyblom och Christina Hjorth Cultural planning Haparanda Uppsala 3 juni 2014 Sophie Nyblom och Christina Hjorth Uppdraget Kartlägga kulturella resurser Utveckla de kreativa näringarna Genomförande Oktober 2013 April 2014 Research,

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Byggnader förmedlar historia. En byggnad

Byggnader förmedlar historia. En byggnad 180 Modern arkitektur i Norrbotten jennie sjöholm Byggnader förmedlar historia. En byggnad kan läsas, liksom en bok. Bebyggelsen vittnar om samhällets utveckling och prioriteringar. Hantverksskicklighet

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

FÖR VEM OCH HUR BYGGS FRAMTIDENS SAMHÄLLEN? OM ATT FLYTTA EN STAD OCH BYGGA NYTT FRÅN GRUNDEN Av: ArkDes

FÖR VEM OCH HUR BYGGS FRAMTIDENS SAMHÄLLEN? OM ATT FLYTTA EN STAD OCH BYGGA NYTT FRÅN GRUNDEN Av: ArkDes FÖR VEM OCH HUR BYGGS FRAMTIDENS SAMHÄLLEN? OM ATT FLYTTA EN STAD OCH BYGGA NYTT FRÅN GRUNDEN 2016-06-17 Av: ArkDes Kiruna förbereder just nu en 2,5 kilometer lång flytt österut. En extrem situation på

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje Roslagens Destinationsdag 2012 22 november Teatern Norrtälje Vad är en destination? Ett geografiskt område där flera olika aktörer gemensamt bidrar till att göra området mer intressant och konkurrenskraftigt

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Besöksnäring i utveckling (2)

Besöksnäring i utveckling (2) Besöksnäring i utveckling (2) Kompetensutveckling och kreativa möten i en växande bransch Besöksnäring i utveckling är ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till företag och anställda inom besöksnäringen

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Erika Rosander, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

Var med och säkra besöksnäringens växtkraft

Var med och säkra besöksnäringens växtkraft Var med och säkra besöksnäringens växtkraft 1 Foto: istockphoto Därför är besöksnäringen vår viktigaste framtidsnäring > den är arbetsintensiv > den är geografiskt spridd > den stärker attraktionskraften

Läs mer

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 Under hösten 2011 inledde Tourism in Skåne ett omfattande arbete med att samla politiker och besöksnäring

Läs mer

Åtvidaberg Satsar. Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05

Åtvidaberg Satsar. Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05 Åtvidaberg Satsar Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05 Dagordning 1. Vad har ske6 sedan föregående möte 2. Förslagsverket PartnerTech 3. Workshop Centrumutveckling 4. Konkreta projekt 5. Redovisning

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

2013-09-02. Tillväxtverkets regeringsuppdrag inom turism - Samordningsuppdrag myndigheter

2013-09-02. Tillväxtverkets regeringsuppdrag inom turism - Samordningsuppdrag myndigheter Tillväxtverkets regeringsuppdrag inom turism - Samordningsuppdrag myndigheter - Hållbara turistdestinationer Christina Rådelius 1 Tillväxtverketansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor Tillväxtverket

Läs mer

Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin. Stockholm Archipelago

Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin. Stockholm Archipelago Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin Stockholm Archipelago Skärgårdsstrategin Vi behöver fler starka destinationer i Sverige för att attrahera fler utländska besökare. Stockholms

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Samsynsmetoden. RegLab 5.9 2011

Samsynsmetoden. RegLab 5.9 2011 Samsynsmetoden RegLab 5.9 2011 Platsmarknadsföring -paraplymodellen Norrbotten Platsmarknadsföring -scenmodellen Norrbotten Platsmarknadsföring - scenmodellen Naturligt Kraft Norrbotten Förnyelse varumärkets

Läs mer

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Det här Vi erbjuder vet vad som vi krävs Bjerkne & Co hjälper Idag investerar destinationer, städer, organisationer

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Besöksnäringen lyfter! - med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat

Besöksnäringen lyfter! - med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen lyfter! - med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Uppsala län, 3 november 2015 28 miljoner vill komma till Sverige Hur många

Läs mer

EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN

EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN Regionen OCH eventstrategin Öresundsregionen är med sina 3,8 miljoner invånare en av Nordeuropas mest betydelsefulla och dynamiska regioner. Det är viktigt att säkerställa

Läs mer

Kiruna. en vision med övergripande mål för kiruna kommun

Kiruna. en vision med övergripande mål för kiruna kommun Kiruna en vision med övergripande mål för kiruna kommun vår visionsformulering Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden ska se ut. Ett

Läs mer

Tillväxtavdelningen. Verksamhet 2012

Tillväxtavdelningen. Verksamhet 2012 Tillväxtavdelningen Verksamhet 2012 Kommunstyrelse Kommunchef Mats Berg Tillväxtavdelning Helene B Röckner Strategiskt näringslivsarbete Starta/Etablera/Utveckla Näringsliv för unga Kompetensförsörjning

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Lars-Erik Antonsson 2008.12.02

Lars-Erik Antonsson 2008.12.02 Syfte med kvällen? Utveckla dialogen! Vi är i samma båt med gemensam framtid där vi behöver varandra! Hitta medpartsroller.. Skapa insikt om våra situationer och våra roller i lagspelet Återkoppla vad

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2012-09-24 1 (8)

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2012-09-24 1 (8) Kommunstyrelsen 2012-09-24 1 (8) Plats och tid Tingsbacka, sammanträdesrum Nasa, måndagen den 24 september 2012, klockan 08.45 10.10. Beslutande Britta Flinkfeldt Jansson (S), ordförande Pernilla Lestander

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Destinationsutveckling 2013

Destinationsutveckling 2013 Lyssna till internationellt prisbelönta Destination Röros Destinationsutveckling 2013 Tillvarata besöksnärigens stora tillväxtpotential Så blir din destination exportmogen Hur tackla de mellanmänskliga

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VÄLKOMNA! Värd i Roslagen. Värd i Stockholms skärgård

VÄLKOMNA! Värd i Roslagen. Värd i Stockholms skärgård VÄLKOMNA! Värd i Roslagen Värd i Stockholms skärgård DAGENS PROGRAM Värdskap - en viktig pusselbit I vår destinationsutveckling Vi som är här! Visit Roslagen därför vill vi vara med! Vi introducerar ett

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

C-Vapen Klass Vintercuppen Poäng. ã Sol Grovskyttarna (Resultat cup kort) 17:11:

C-Vapen Klass Vintercuppen Poäng. ã Sol Grovskyttarna (Resultat cup kort) 17:11: C-Vapen Klass Vintercuppen 009 Bo Löfroth 795 Per Sundén 795 Robert Wikström 760 Jens Jarblad 7 5 Greger Berglin 7 6 Andreas Lampa 7 7 Dariusz Rymnszka 7 8 Mattias Nordsvan 70 9 Kenneth Johansson 696 0

Läs mer