Designa Norrbotten Nu. En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, september 2012

Transkript

1 Designa Norrbotten Nu En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, september 2012

2 PROGRAMMET Förord 25 september Samling och mingel på Folkets hus i Pajala. Därefter avgång till skandinaviens största "Greenfield projekt", dvs Northlands gruvområde i Kaunisvaara 25 km nordväst om Pajala. Sedan byggstarten för 20 månader sedan har Northland investerat nära 5 miljarder kronor på området och i november i år kommer företaget att vara i produktion. Ni kommer att få möjlighet att se ett helt nytt industriområde, stora maskiner och Sveriges nyaste gruva. Ta gärna del av filmer, presentationer och annat på Middagsbuffé och mingel på Forest Hotel, Tärendö Avresa med buss till Lapland River Hotel samt Hotel Smedjan i Pajala. För den som önskar erbjuds det dans i Kaunisvaara denna afton under Römppävikko. Text: Åsa Petersen, 26 september Registering och kaffe Inledning. Helena Jönsson, dagens moderator och projektledare för Dags att designa Norrbotten. Kurt Wennberg, kommunalråd Pajala Resultat av Dags att designa Norrbotten. Pajala - Lena Jatko, kommunchef och Cecilia Narström, planarkitekt. Haparanda - Petri Suopanki, EU-samordnare. Jokkmokk - Anders Nygårds, kommunchef och Magdalena Fjellner, utvecklingschef Underhållning. The Magnettes Från sliten kommun till Norges pärla. Jomar Lygre Langeland, stadsplanchef i Drammen, Norge, Fotograf: Fredrik Broman, Det attraktiva Nord med designens och arkitekturens kraft. Hanne Grønsund, rådgivare Kungliga norska ambassaden i Stockholm Mingellunch samt miniutställning. Dans av Danspoolen Att förstärka ett områdes själ med hjälp av arkitektur. Jenny B. Osuldsen, landskapsarkitekt från den prisbelönta och internationellt uppmärksammade arkitektbyrån Snøhetta, Oslo Det attraktiva Sverige. Viktor Johnson, Näringsdepartementet. Annika Fredriksson, vd Swedish Lapland. Christina Rådelius, programansvarig för besöksnäringen Tillväxtverket Kaffe och underhållning av the Magnettes Sveriges nyaste gruva - Skandinaviens största "Greenfield projekt". Niclas Dahlström, informationschef Northland Resources Dansföreställning. "Norrbotten", Danspoolen Resultat av Dags att designa Norrbotten. Gällivare - Lennart Johansson, kommunchef och Ulf Hansson, utvecklingschef. Arjeplog - Mikael Reinholdsson, näringslivschef och Ingela Edholm Forsberg, utvecklingsstrateg. Piteå - Helene Röckner, utvecklingschef och Per Hallquist, Piteå Presenterar Summering och visioner för framtiden. Helena Jönsson, Centek och Mats Öhman, MAF Arkitektbyrå Avslutning. Dagen avslutas med kaffe och smörgås inför avfärden hem. I september 2011 kom jag till Pajala för första gången. Jag möttes av en plats med stor potential och många möjligheter att göra en riktigt vacker och attraktiv kommun men jag blev också överraskad av att det fanns så mycket att göra. Allt var snett och vint, slitet och trasigt. Fasaderna omålade, trottoarerna spruckna och jag kunde inte se ett enda övergångsställe som var helt. Så såg det ut vid starten av programmet Dags att designa Norrbotten som handlar om att göra våra kommuner mer attraktiva genom design och arkitektur. Sex kommuner har deltagit: Pajala, Piteå, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk och Arjeplog. Vi har rest runt till samtliga kommuner och använt dem som praktiska exempel. Därmed har varje kommun granskats med nya ögon, vilket har varit en enorm tillgång eftersom det är så lätt att bli hemmablind. Vi har tittat på infarter, skyltar, fasader och torg. På naturen, kulturen och historien. Vi har grävt bland kommunernas gömda skatter och skakat fram berättelser om bygden och personer som verkat där. Detta för att hitta kommunernas identitet. Det som gör dem unika. I din hand håller du en dokumentation från konferensen Designa Norrbotten Nu där kommunerna presenterar hur de har arbetat med sitt varumärke och den fysiska gestaltningen det senaste året och hur de planerar att arbeta framöver. Vi får även inspiration och tips från vårt grannland Norge på hur kraftfullt design och arkitektur är när det gäller att skapa attraktiva samhällen. Sedan starten av projektet i september 2011 har mycket hänt inte minst i Pajala, med en gruva som skriker efter arbetskraft. Men fortfarande finns det en hel del att förbättra så att fler vill besöka oss och även flytta hit. Ska vi bli fler, kan vi inte vänta. Det är dags att designa Norrbotten nu! Helena Jönsson, projektledare

3 Vilken fantastisk konferens om ett fantastiskt projekt!!! Superbra presentationer av arbetet från kommunerna och presentationen av hon från Snøhetta var absolut TOPPEN! Jättebra arrangemang och spännande personer. Och Magnettes lyfte det hela ett snäpp till. Helena Jönsson och Kurt Wennberg: Välkommen till framtidskommunen Pajala MIA TOSSAVAINEN, LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Den här konferensen heter Designa Norrbotten Nu. Ordet Nu är jätteviktigt. För det är nu det händer. Det är nu vi ska göra det här länet attraktivt så att fler vill flytta hit och besöka oss. Det sa Helena Jönsson, projektledare för Dags att designa Norrbotten, när hon invigde konferensen. Under ett års tid har sex kommuner i Norrbotten arbetat med platsdesign med syftet att bli fler invånare. Pajala, värd för dagens konferens, är en av de kommuner som har deltagit. Välkommen till framtidskommunen Pajala. Ni har valt helt rätt ställe att vara på. För det är här det händer, säger kommunalrådet Kurt Wennberg, Investeringarna i gruvindustrin har gjort Pajala till en kommun som går från avveckling till utveckling. Målet är att bli invånare. De första sju månaderna under 2012 ökade befolkningen med 9 procent föddes 36 procent fler barn än Även nyföretagandet ökar. Förra året fördubblades antalet nya företag. I år verkar det bli ännu en fördubbling. Många kvinnor startar företag. Det är verkligen glädjande, säger Kurt Wennberg. Pajalas stora flaskhals är bristen på bostäder. Om personer ska bo i Pajala krävs nya bostäder. En annan viktig sak är möjligheten att bygga strandnära, för att kunna erbjuda attraktiva tomter till dem som flyttar in. Nu har vi 26 områden där man får bygga strandnära. Det är en viktig konkurrensfaktor, inte minst mot Finland, där strandskyddet ser annorlunda ut. Med glimten i ögat beskriver Kurt Wennberg hur vardagslivet i Pajala har förändrats med inflyttningen. Nu kan man inte köra rakt ut i korsningen utan måste vänta på sin tur. Och nu måste man stå i kö i affären. Det är vi i Pajala ovana vid. Om två personer står före oss i kön så ropar vi: Öppna den andra kassan också! 4 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 5

4 Pajala: Vi vänder oss mot älven En del i projektet Dags att designa Norrbotten var att de deltagande kommunerna fick besöka varandra och ge feedback. Vi fick både beska och söta karameller, säger Cecilia Narström, Pajalas planingenjör och planarkitekt. Pajala upplevdes fridfullt, hälsosamt och avkopplande. Men även opersonligt, slentrianmässigt och ovårdat. Utifrån denna feedback har kommunen påbörjat ett förändringsarbete. Soltorget har blivit en bättre mötesplats. Träden har fått belysning och det finns en skridskobana som var och en får ploga själv. I vintras anordnades en julmarknad som kommer att bestå. Sommartid finns sittmöbler och blomuppsättningar. Fontänen är i drift. Känslan av vatten som strömmar är otroligt rogivande, säger Pajalas kommunchef Lena Jatko. Pajala upprättar en varumärkesplattform. Kärnvärdena är driv, närhet, karaktär och värdskap. När Cecilia Narström flyttade till Pajala sa folk: Om du är ute och går, knacka på så får du en kopp kaffe. Det är typiskt här. Man behöver inte boka tid. Medborgardialogen är en viktig del i att designa Pajala. Arbetet började med en medborgarenkät som fick fram en hel del synpunkter. Många unga önskar sig till exempel ett kulturcentrum. Vi har börjat tänka på Pajala tätort som en liten småstad. För det är där vi kommer att vara år 2020, säger Cecilia Narström och Lena Jatko. I kvarteret Älgen har det skapats en stillgata, där trottoaren och bilvägen är på samma nivå. Bilar får finnas där, men på de gåendes villkor. De framtida projekten är många. Pajala kommun ska tillgängliggöra älven, genom en bättre strandpromenad. Infarterna till Pajala ska utvecklas. Även belysning är en viktig del. Att lysa upp husfasader som stadshuset och tingshuset kostar inte så mycket men har stor effekt. En samhällsomvandlingsgrupp har bildats, som snart har sitt första möte. Det gäller att utveckla de mötesplatser som finns och att skapa nya mötesplatser i nya bostadsområden, säger Cecilia Narström. Barcelona är vänt mot havet. Pajala vänder sig mot älven, säger Lena Jatko. 6 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 7

5 Konferensen redovisade på ett utmärkt sätt en bred palett över olika pågående projekt. Om det är något så är det just ett attraktivare län som vi behöver. Budskapet och kunskaper för att förverkliga detta måste ytterligare spridas och förankras för att bli konkret verklighet. Haparanda: Se mörkret som en möjlighet MATS WINSA, ARKITEKTKONTOR Identitet, kultur och historia spelar in när man designar en stad. I Haparanda är krigsslutet 1809 och den nära förbindelsen med finska Tornio en grundförutsättning. Vi är på många sätt samma stad. Men den egna identiteten och karaktären i de två städerna är ändå viktig. Det säger Petri Suopanki, EU-samordnare i Haparanda. På gränsen-området är högsta prioritet i designen av det nya Haparanda. Allt på den finska sidan är redan färdigbyggt, men inget på den svenska sidan. Nyligen togs första spadtaget för Haparandas nya resecentrum. Vi behöver en mötesplats dit folk kommer naturligt, där det är action i vardagen. På den finska sidan finns Victoriatorget. Haparanda arbetar på flera fronter för att göra staden mer attraktiv. En viktig del är belysningen. Gamla torget ska få en egen belysningsmiljö. På olika håll i staden ska det finnas minienheter av belysning som skiljer sig från varandra. På sommaren är ljuset en stor tillgång, och på vintern behöver man stimulans. Det gäller att se vintermörkret som en möjlighet istället för ett problem. Då kan man göra spännande belysningslösningar, säger Petri Suopanki. Haparanda ser över skyltningen i kommunen. Attraktioner som Kukkolaforsen och Seskarö ska inte tvingas till enhetlig skyltning. De ska även fortsättningsvis få visa sin särart. Men kommunen kan ändå påpeka vissa kvalitetsfaktorer. Målet är att alla som kommer till Haparanda/ Tornio verkligen ska känna att de är i Haparanda/Tornio. All utveckling bygger på vår historia, avslutar Petri Suopanki. 8 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 9

6 Jokkmokk: Den samiska huvudstaden Jokkmokk är Sveriges näst största kommun. Det ryms sex stycken Gotland i Jokkmokk, eller 333 stycken Manhattan. Naturen och vidderna är slående. Men om vi vill vända vår befolkningsminskning har vi ett behov av att jobba med attraktivitetsfrågor. Det säger Jokkmokks kommunchef Anders Nygårds och utvecklingschefen Magdalena Fjellner. Tre av kommunens viktigaste mål handlar om destinationsdesign: Attraktiv livsmiljö Förstärka Jokkmokks samiska profil Vidareutveckla besöksnäringen I detta arbete är det nybildade bolaget Destination Jokkmokk en viktig aktör. I projektet Dags att designa Norrbotten har det handlat om att koka ner essensen: Vad är det unika med Jokkmokk? Att hitta det som man är stolt och mindre stolt över. Det som är värdefullt i kommunen. Vi ses som ett naturligt samiskt centrum. Ja, till och med som den samiska huvudstaden, säger Anders Nygårds. I somras anordnades Sápmi Awards för första gången. Det är en samisk nobelfest där fyra olika kategorier lyfts fram och belönas: Konst, mat, musik och skicklig ung renskötare. Det var en folkfest, en helg i midnattssolens sken. Ett stort evenemang av hög kvalitet. Utöver detta har Jokkmokks kommun målat om byggnader den gamla turistbyrån har till exempel återställts i originalskick. Vägar underhålls och fem miljoner kronor har investerats i Notuddens camping. Nya stugor har uppförts och befintliga stugor har renoverats. Nästa steg är att synliggöra vintermarknaden, Jokkmokks stora attraktion, under en större del av året. Även sommarbesökare vill få en möjlighet att uppleva vintermarknaden. Vi ska sätta upp en marknadssymbol på torget. På Ájtte blir det ett marknadens hus med kylrum, säger Magdalena Fjellner. För att lyckas med gestaltningsarbetet krävs en sammanhängande gestaltningsstrategi. Jokkmokks kommun har börjat arbeta med ett gestaltningsprogram. Politiker, näringslivsföreträdare, tjänstemän och andra aktörer är involverade. En förstudie ska vara klar i oktober 2012 och arbetet ska fortgå under DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 11

7 Jomar Lygre Langeland: Drammen bygger den moderna staden Drammen från sliten kommun till Norges pärla. Den solskenshistorien berättade Jomar Lygre Langeland, före detta stadsplanschef i staden. Men Drammens förvandling är ingen lycklig slump, utan resultatet av ett ambitiöst strategiskt arbete. Drammen ligger dryga halvtimmen utanför Oslo med tåg eller bil. Staden har invånare och en stark befolkningstillväxt beräknas Drammen ha växt med personer. Fram till 1970-talet var det tunga industrier tillsammans med glasbruk, gjuterier och skeppsvarv som dominerade stadens näringsliv. Den fysiska utvecklingen i Drammen har präglats av bränder, väg- och järnvägsbyggen och en stadig befolkningstillväxt. Inte minst stora industriers uppgång och fall har påverkat staden. På och 80-talen ökade efterfrågan på bostäder i Drammen. Markfrågor gjorde att nya bostäder anlades utanför stadskärnan, i satellitområden. Stadens centrum glömdes bort och förföll. Detta var situationen när Drammen på talet tog tag i uppgiften att förnya sig. Drammenborna har gått från att skämmas över var de kommer från till att vara stolta, säger Jomar Lygre Langeland. Bebyggelsen i centrum har föryngrats och utformats för att ta vara på närheten till vattnet. Kajer och strandpromenader har en central roll. En ny gågata har inrättats och ett nytt torg anläggs. Förbindelsen mellan stadsdelarna, som skiljs åt av älven, har förbättrats för att skapa en sammanhållen stad. Parken i centrum ska rymma både lek, upplevelser och aktiviteter. Vara både öppen och intim. Förnyelsen av Drammen, eller snarare den totala transformationen av staden, har fått en rad priser. Bymiljøprisen 2003 och 2008, Vakre vegers pris 2004, Norges flotteste uterom 2005, Stålprisen och Hagekulturprisen 2007, European Planning Award 2008, European Steel Prize Listan kan göras hur lång som helst. Strategierna för att förnya Drammen kan sammanfattas i några enkla punkter: Rening av älven Ny älvbredd Ett nytt vägsystem Satsning på centrum, i kommundelsplanen från 2006 Fokus på stadsliv och aktiviteter Kommunala investeringar i centrum Förtätning av stadsbebyggelsen Kunskapsbaserat arbete i samarbete med näringslivet Strategier som håller över tid (långsiktigt och målorienterat arbete ger resultat). Visionen för hela projektet är: Miljö- och kompetensstaden Drammen en tät och levande stad med mångfald i ett vackert landskap. Vidareutvecklingen av Drammen som stad pågår ständigt. Nu läggs fokus på att lyfta hela regionen och att binda samman Drammen med närliggande orter på ett miljövänligt sätt. Kollektivtrafiken måste öka och biltrafiken måste minska om utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar, säger Jomar Lygre Langeland. Sex orter längs samma tåglinje från Lier via Drammen till Kongsberg ska utvecklas flerfunktionellt. Bostäder, arbetsplatser och service ska tillsammans skapa fina platser för människor att bo och arbeta på. Kollektivtrafik med tåg och buss är som sagt en nyckelfaktor. Samt gott om plats för cyklister och fotgängare. Biltullar är en framtida möjlighet. 12 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 13

8 Hanne Grønsund: Norge vill samarbeta med Norrbotten Nordregionen är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i utrikespolitiken. Därför vill norska ambassaden i Sverige gärna medverka till spännande projekt i Norrbotten som skapar en attraktiv nordregion. Det sa Hanne Grønsund, rådgivare på Norges ambassad, på konferensen Designa Norrbotten Nu. Det här är ett sammandrag av hennes tal. Nord är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i utrikespolitiken. Nordområdesstrategin från 2006 presenterade huvudlinjerna. I en uppföljning 2009 lanserade den norska regeringen nya satsningar som sträcker sig år framåt. Nord är ingen exakt geografisk definition. Nord inkluderar hela den stora arktisregion som går runt planetens norra halvklot. Det cirkumpolära Arktis, inklusive Barentsregionen och Barents hav. De senaste 20 åren har präglats av en snabb utveckling i norr. Ändå kan historien visa att vi nu står inför en ännu snabbare utveckling. Den norska regeringen menar att utvecklingen i nordregionen har stor potential att bidra till att stärka grunderna för sysselsättning och välstånd. Inte bara i de norra delarna av landet, utan för hela Norge och för norska intressen. Politiska initiativ har under de senaste decennierna bidragit till fred och stabilitet, tydligare rättsliga ramar, goda politiska samarbetsstrukturer och omfattande folk till folk-samarbete i nordregionen. Detta är grunden som nu gör det rimligt och lämpligt att fokusera ännu mer på den del av samarbetet som bidrar till att skapa välstånd och att förbättra levnadsvillkoren för människor i regionen. För att lyckas är det nödvändigt att mobilisera kunskap, skickliga individuella spelare och expertis, samt kapital. Vi måste forma ett bra partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Samverkan mellan statliga, regionala och lokala aktörer måste utvecklas. Och vi måste skapa nätverk mellan norska och utländska aktörer. Utvecklingen måste främst drivas av intressena och behoven hos människorna som bor i nordregionen. Det handlar om en hållbar social, kulturell och ekonomisk utveckling. Kunskap är navet i nordpolitiken. Det är mänsklig kunskap och människors dagliga arbete som gör det möjligt att utnyttja och utveckla möjligheter i norr på ett hållbart sätt till gagn för samhället. Det är projektet Dags att designa Norrbotten ett lysande exempel på. De viktigaste utrikespolitiska målen i norrpolitiken är: Att säkerställa fred, stabilitet och förutsägbarhet. Att säkerställa en integrerad ekosystembaserad förvaltning som bevarar den biologiska mångfalden och ger underlag för en hållbar användning av resurser. Att öka det internationella samarbetet och att stärka folkrätten. Att främja sysselsättningen och att skapa välstånd genom regionala och nationella initiativ, i samarbete med partners från andra länder och med berörda ursprungsbefolkningar. Kunskap, aktivitet och närvaro är nyckelbegreppen som kännetecknar den norska regeringens åtagande när det gäller nordregionen. Regeringen är intresserad av att stödja den lokala kulturen i norr. Vi på den norska ambassaden fungerar gärna som en partner och plattform i genomförandet av projekt som kan förverkliga regeringens prioriteringar. Vi har resurser och vi samarbetar gärna både på det kreativa och det ekonomiska planet. Den norska nordstrategin fokuserar på områdena miljö, sysselsättning, säkerhet och kultur. Kreativa näringar är särskilt spännande med många möjligheter. Den norska regeringen har öronmärkt pengar som ska investeras i projekt på lokal och regional nivå. Att den norska ambassaden finns i Stockholm betyder inte att projekten måste vara stockholmsdrivna, tvärtom. Vi är intresserade av projekt mellan norra Sverige och Nordnorge, från folk till folk, som är spännande och som skapar en attraktiv nord. 14 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 15

9 Jenny B. Osuldsen: Past Present Future Vardagsmagi är nyckeln i arkitektturkonsten. Det säger Jenny B. Osuldsen, landskapsarkitekt och delägare i Snøhetta, en av världens mest eftertraktade arkitektbyråer med kontor i Oslo och New York. Det viktiga är inte dignitärerna som klipper banden vid invigningen av nya byggnadsverk. Utan människorna som ska bruka arkitekturen varje dag. Snøhettas arbete utgår från att det inte finns några dumma idéer. För alla idéer kan alltid leda till nya lösningar. En annan grundbult i Snøhettas arbete är att arbeta enligt modellen Past Present Future. Byggnadsverken ska alltid vara förankrade i den lokala dåtiden, nutiden och framtiden. Så skapas mening och relevans. Med den filosofin som grund har Snøhettas innovativa lösningar rönt stora internationella framgångar. Jenny B. Osuldsen presenterade tre av Snøhettas största projekt: Biblioteket i Alexandria, Egypten År 2002 öppnade biblioteket i Alexandria sina dörrar, för första gången på nästan år. Det var kulmen på en internationell insats som hade varat i över 12 år. Biblioteket är ett av de mest moderna i världen, på över kvadratmeter. Trots sin storlek är byggnaden känd för att kännas mänsklig och intim med en air av värdighet och vila. En offentlig plaza länkar biblioteket till det närliggande Medelhavet och staden Alexandria. Utanför byggnaden finns en stor reflekterande pool som hjälper till att rena luften och att kyla området runt omkring. Bibliotekets lutande karaktär binder samman arkitekturen med landskapet. Sammantaget skapas en öppen plats, både för besökande och förbipasserande. Under den arabiska våren formade människor en ring runt biblioteket och höll varandra i händerna för att skydda byggnaden. Det var fantastiskt att se, säger Jenny B. Osuldsen. Operahuset, Oslo Byggnadens grundkoncept består av tre delar: Vågen, Fabriken och Mattan. Vågen: Operahuset är beläget på Bjørvika halvö, där mark möter vatten. Skiljelinjen mellan marken (här) och vattnet (där) är både en verklig och en symbolisk tröskel mellan land och hav, Norge och världen, konst och vardagsliv. I byggnaden realiseras denna tröskel som en stor vägg på linjen för mötet. Fabriken: Snøhetta ville att Operan skulle realiseras som en fabrik där arbete ständigt pågår. Lokalerna skulle vara funktionella och flexibla, både i planeringen och i användningen. Denna flexibilitet visade sig vara mycket viktig under planeringsfasen: ett antal rum justerades i samarbete med slutanvändaren. Dessa förändringar har förbättrat byggnadernas funktionalitet utan att påverka arkitekturen. Mattan: Operan skulle vara av hög arkitektonisk kvalitet och monumental i sitt uttryck. Det var viktigt att tillgänggligöra operan i största möjliga bemärkelse. Begreppen samhörighet, gemensamt ansvar, enkelhet och öppen tillgång var viktiga. På toppen av byggnaden lades en matta av horisontella och sluttande ytor ut. Denna matta gör att monumentalitet uppnås genom horisontell förlängning. Inte genom vertikalitet. När gratiskonserter ges på taket, eller mattan, kan det sitta personer och titta, säger Jenny B. Osuldsen. National September 11 Memorial Museum, New York Efter attentatet mot World Trade Center har New York arbetat för att återuppbygga Ground Zero och att återställa platsen till ett livligt och viktigt centrum där människors möts. Snøhetta fick i uppdrag att utforma minnesmuseet. Byggnadens design ska inspirera besökaren att föreställa sig platsen och staden i en vidare mening. Byggnaden ska även ge varje besökare möjlighet att i stillhet minnas och att begrunda konsekvenser av att glömma. På insidan har ett stort atrium utformats. Det ska styra ljus djupt in i ett underjordiskt museum, ritat av en separat arkitekt. I detta atrium står två pelare som räddats från de ursprungliga tornen. Med sin tidigare plats och funktion gör tornen en djup estetisk gest. Jenny B. Osuldsen berättar om den stora respekt och de känsliga överväganden som har präglat hela projektet. När man bygger ett museum över en så tragisk händelse gäller det att gå varsamt fram: Här har Past Present Future varit särskilt viktigt. 16 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 17

10 Viktor Johnsson: Attraktionskraft är konkurrenskraft I våras lanserade näringsminister Annie Lööf Attraktionskraft Sverige. Det är en arena för dialog och samverkan som ska göra Sverige till världens bästa land att vistas, verka och växa i. Det berättade Viktor Johnsson, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är enligt Viktor Johnsson avgörande för att regioner och kommuner ska vara konkurrenskraftiga och bidra till den nationella tillväxten i framtiden. Det är en bild som många län lyfter fram när vi frågar dem vad de prioriterar i sitt regionala tillväxtarbete. Syftet är inte att staten ska ta över ansvaret för de här frågorna. Syftet är istället att främja lokala och regionala förutsättningar. Behoven ser väldigt olika ut och jag vill betona att stärkt attraktionskraft inte bara är relevant för kommuner och regioner som minskar i befolkning. Ta Stockholm som exempel, där vartannat företag i IT-branschen avstår från att anställa eftersom det saknas personal, säger Viktor Johnsson. Regeringen har valt fem fokusområden för Attraktionskraft Sverige: Service, Kultur och fritid, Digital kapacitet och tillgänglighet, Destinationer och upplevelser samt Boendemiljöer. Vad händer konkret? Näringsdepartementet kommer att fortsätta åka runt i landet och lyssna på goda exempel om vad som skapar attraktivitet. I början av november kommer departementet att träffa ett antal nyckelaktörer för regional attraktivitet, för att de ska se sin roll i detta arbete. Det finns en väldigt stor entusiasm för de här frågorna trots att vi har varit tydliga med att Attraktionskraft Sverige inte handlar om några nya miljoner, säger Viktor Johnsson. 18 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 19

11 Annika Fredriksson: Stoppa hemmablindheten! Vi som bor här uppe är det största hotet mot utvecklingen av turismen. Vi tenderar att vara hemmablinda. Vi har inte alltid förstånd att se vilken fantastisk region vi bor och verkar i. Det säger Annika Fredriksson, vd för besöksnäringens organisation Swedish Lapland. Vi måste lyssna mer på våra besökare. Attraktiviteten finns här. Snön, mörkret och kylan är vår största tillgång. Den svenska turistbranschens potential är 34 miljoner besökare inom två år. Det visar Visit Swedens siffror, som tagits fram med hjälp av deras utlandskontor. Globalt beräknas turismen öka med tre procent per år fram till När turistekonomierna mäts kommer Sverige på plats 21 i världen, före både Danmark och Norge. Turismens exportvärde i Sverige är nästan 99 miljarder kronor. Det är 45 procent mer än järn- och stålexporten. Besöksnäringen är den nya basnäringen, säger Annika Fredriksson. I turistekonomin Sverige är Swedish Lapland, landets nordligaste destination, en guldkalv. När turismen i riket ökar med en procent ökar turismen i Swedish Lapland med fem procent. Regionen hade 2,4 miljoner gästnätter De utländska gästerna är många, särskilt från Tyskland och Frankrike. Det handlar inte om att få folk från Luleå att åka till Pajala. Utan om att locka internationella gäster med stora plånböcker. De bor i urbaniserade miljöer och längtar efter vår natur. Annika Fredriksson påpekar besöksnäringens betydelse för arbetsmarknaden. Många unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund jobbar i branschen. Satsningar på turismen ger fler jobb och kompletterar den tunga basindustrin som är mansdominerad. I besöksnäringen är det ett plus att ha en utländsk bakgrund och att kunna flera språk. Gästerna älskar vår region. För att kunna möta deras efterfrågan krävs nya investeringar i besöksnäringen. Det saknas till exempel femstjärnigt och ultralyxigt boende i Swedish Lapland. Vi tävlar i turism-os. Gästerna som kommer hit åker även till Barriärrevet och Mauritius. Men vi har få ställen där den särskilt kräsna gästen kan bo. Jag skulle vilja uppmana beslutsfattare att medverka till sådana investeringar i er kommun, säger Annika Fredriksson. Hennes avslutande råd är lika grundläggande som enkelt: Gräv där du står. Det är vår plats som är vår största tillgång och möjlighet. 20 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 21

12 Christina Rådelius: 60 miljoner satsas på hållbar turism Turism handlar inte bara om aktiviteten på resmålet, som slalom eller sol och bad. Turism handlar även om allt runt omkring: att resa, bo, äta och handla. För att bli en attraktiv destination krävs att samtliga dessa delar samverkar. En framgångsrik destination kännetecknas av ett gott samarbete mellan privata och offentliga aktörer på orten. Det säger Christina Rådelius, ansvarig för besöksnäringsprogrammet på Tillväxtverket. Tillväxtverkets arbete utgår från regeringens turistpolitiska mål. Det lyder: Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. I linje med detta ska besöksnäringsprogrammet främja turistföretagande och entreprenörskap. Samt se till att det finns officiell turiststatistik. Nu har vi gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att ta fram data om besöksnäringen på regional nivå, så att regionerna ska kunna mäta insatserna de gör. Sverige blir ett allt mer attraktivt besöksmål. Den svenska turismen har haft en stark tillväxt de senaste åren. Sysselsättningen i många traditionella basnäringar minskar, till exempel inom jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske. Men i besöksnäringen ökar sysselsättningen, säger Christina Rådelius. Hon berättar om Tillväxtverkets projekt Hållbara turistdestinationer. Kiruna, Åre, Stockholms skärgård, Bohuslän och Vimmerby är de fem destinationer som har valts ut att vara med. De bedöms ha en särskild potential att utvecklas och att attrahera utländska besökare. Mellan 2012 och 2014 ska dessa destinationer stärka sin innovationsförmåga, kvalitet och konkurrenskraft. 60 miljoner kronor satsas i detta projekt, som ska leda till metod- och kunskapsutveckling för besöksnäringen i hela Sverige. Projektet präglas av ett underifrånperspektiv som utgår från destinationerna själva, säger Christina Rådelius. Hon avslutar med att konstatera att fler svenska turistattraktioner behövs. Så att vi får fler produkter att erbjuda i den svenska turismhyllan. 22 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 23

13 Niclas Dahlström: Northland satsar på kvinnorna I december 2010 sattes första spadtaget i marken för Northlands gruva i Kaunisvaara utanför Pajala. I november 2012 börjar malmbrytningen. Kaunisvaara betyder det vackra berget, säger Northland Resources informationschef Niclas Dahlström. Kaunisvaaraprojektet utanför Pajala är Northland Resources längst framskridna gruvprojekt. Där utvecklas just nu två järnmalmsgruvor Sahavaara och Tapuli. Malmens egenskaper i Kaunisvaara gör det möjligt att producera ett koncentrat med mycket hög järnhalt, hela 69 procent. Northland har redan lyckats sälja de första sju årens produktion till tre kunder: Tata Steel, Stemcore samt Standard Bank. Om tre år kommer Kaunisvaara att leverera 4,5 ton järnmalmskoncentrat om året. När en helt ny gruva öppnas gäller det att hitta den bästa arbetskraften. Northland har lagt ner stor kraft på att rekrytera duktiga och starka tjejer. Den här regionen är av hävd mansdominerad på högre poster. Gruvbranschen är mansdominerad i ännu högre grad. Vi måste attrahera nya människor från andra ställen med andra bakgrunder, säger Niclas Dahlström. För lastbilstransporterna av järnmalm från Kaunisvaara kommer Northland Resources att använda en 150 kilometer lång befintlig väg till en omlastningsterminal i Svappavaara. Där tar järnvägstransporten vid, på den 226 kilometer långa Malmbanan till hamnen i Narvik i Norge. I Narvik, som är isfritt åter runt, lastas järnmalmskoncentratet på stora lastfartyg så kalllade Cape Size Vessels. I december 2011 fick Northland byggnadslov för en ny terminal i Narvik. Terminalen har kapacitet att lasta fartyg med upp till ton. Transportföretaget Cliffton Mining har fått uppdraget att sköta lastbilstransporterna av järnmalm åt Northland. I slutet av 2012 ska Cliffton Mining ha rekryterat 25 chaufförer för detta ändamål och om tre år ska de vara drygt 300 chaufförer. Clifftons målsättning är att uppnå en jämn könsfördelning bland chaufförerna. Det blir ett ständigt flöde av lastbilar. Var sjätte minut ska det gå en lastbil med järnmalm från Kaunisvaara. Dygnet runt, hela året. Vi vill att människan ska styra, inte fordonen. För att visa att vi sätter människan i centrum kommer vi att pryda våra lastbilar med porträtt av olika tornedalingar. Det blir 80 personer som får pryda en lastbil var, säger Peter Bohm från Cliffton Mining. 24 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 25

14 Takk for et veldig fint møte med Norrbotten! Det var en opplevelse å møte landskapet og så fine folk og jeg storkoste meg! Jeg er imponert over proffs arrangement og engasjerte norrbottenbeboere. Gällivare: En arktisk småstad i världsklass JENNY B. OSULDSEN, SNØHETTA Gällivares medverkan i projektet Dags att designa Norrbotten har engagerat många människor. Vi gjorde en medborgardialog med deltagare. Tio procent av Gällivares medborgare var med och tog fram visionen Arktisk småstad i världsklass. Det berättar kommunchefen Lennart Johansson och utvecklingschefen Ulf Hansson. Det handlade om att lyfta fram Gällivares historia och stolthet. Vilken självbild har Gällivare och vilken bild vill staden förmedla? Medborgardialogen var grunden, samtidigt som arbetet med platsdesign var en prioriterad ledningsfråga. Om man ska vara framgångsrik med design måste kommunledningen vara engagerad i arbetet. För att skapa det nya Gällivare valde man att fokusera på tre områden. Vassara ska vara ett stadsnära boende vid vatten. Centrum ska vara ett kulturnära boende i staden. Repisvaara ska vara ett hållbart boende på fjället. För att uppnå detta arbetar Gällivare med värdeskapande planering, som utgår från social och ekologisk hållbarhet. Denna sorts planering har fem delar: 1. Platsspecifika kärnvärden, är projektets utgångspunkt. Nyckelord som sol, snö, norrsken, fjäll, natur, friluftsliv, kultur, aktiviteter, gruvnäring och näringsliv. 2. Vision, är förädlingen av projektet, att bli en arktisk småstad i världsklass. 3. Strategier, är verktygen för förverkligande. 4. Klimatanpassad utomhusmiljö, hållbart energi- och VA-system, hållbara transporter samt miljöanpassade bostäder, lokaler och verksamheter. 5. Hållbara livsstilar. Beståndsdelarna är detaljerna som ger strategierna ovan önskad funktion. Styrmedel är regler och begränsningar som gör visionen verklig. Samverkan, uppföljning, återkoppling, utvecklingsplaner och översiktsplaner. Ulf Hansson säger att det behövs en röd tråd genom samhället. Man ska veta att det är Gällivare man har kommit till, inte Göteborg eller Luleå. Han poängterar vikten av att motverka machoattityder i Gällivare. Stadsplaneringen kan vara ett viktigt verktyg i det arbetet. Vi behöver lyfta fram det feminina i samhället för att attrahera fler människor. Även för mig som man blir det mer attraktivt att vara i ett samhälle som är mjukare. 26 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 27

15 Arjeplog: Vår röda tråd är en silvertråd Vad är Arjeplogs unika förutsättningar som vi kan förstärka? Den frågan blev central när Arjeplog började arbeta med platsdesign, säger näringslivschefen Mikael Reinholdsson och utvecklingsstrategen Ingela Edholm Forsberg. Arjeplog har gott om unika förutsättningar. Här finns världens största fjällnära skärgård: Hela sjöar gör vattnet nära och tillgängligt. På Silvermuseet bedrivs världsledande subarktisk landskapsforskning. Arjeplog är även världens första och största fordonstestkommun vintertid. Det gör oss internationella. Här talas tiotals språk, säger Ingela Edholm Forsberg. Men hur ska Arjeplog kommunicera allt detta unika så att fler vill flytta till kommunen och fler företag etablera sig? Arjeplog förstod snabbt att de behövde arbeta med fasader och fastigheter, skyltar och belysning samt anslagstavlor och vägvisning. Genom storytelling och mindmapping har Arjeplog försökt hitta sin röda tråd. Och det var en silvertråd! säger Mikael Reinholdsson. Hotellet Silver Lodge och restaurangen Silverhatten ligger i Arjeplog. Silver-museet, med Lappmarkdoktorns unika samlingar, är vida känt. Utöver detta finns Silvergruvan, Silvervägen och fordonstestningens silverbanor i Sápmi. Arjeplog har även de mest djupa och silvriga vatten. Men varför hittar man inga seglare och kanotister där? Vi måste marknadsföra vårt silver bättre, säger Mikael Reinholdsson. Han skulle gärna se en botanisk trädgård med fjällnära växter. Förändring kräver förankring och långsiktighet. Genom att delta i projektet Dags att designa Norrbotten har Ingela Edholm Forsberg och Mikael Reinholdsson fått nya glasögon. Vi vill sprida den här kunskapen i Arjeplog. Vi ska börja med att ta fram en varumärkesplattform, säger Ingela. På Arjeplogs höstmarknad har dokumentärfilmen Isens giganter premiär. Den handlar om hur biltestindustrin kom till och lyfter fram pionjärerna Per-Axel Andersson och David Sundström. De har utsetts till hedersmedborgare i Arjeplog och parken vid Hamngatan har fått namnet David och Pelles park. Det är ett konkret resultat av Arjeplogs deltagande i Dags att designa Norrbotten. Ett annat konkret exempel är att det nya fjärrvärmeverket som nu byggs i Arjeplog får en silverfasad. 28 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 29

16 Piteå: Stadsmiljöprogram för levande centrum Piteå kommun är i full färd att utforma ett stadsmiljöprogram, med mål och riktlinjer för stadens centrum. Det är väsentligt att vi har många människor med oss i det här arbetet, annars kommer vi aldrig framåt, säger utvecklingschefen Helene Röckner. Tillsammans med Per Hallquist från Piteå Presenterar berättade hon om arbetet med stadsmiljöprogrammet. Piteå vill ha ett levande centrum. Då räcker det inte att fokusera på de fysiska miljöerna. Man måste även tänka på funktionerna i staden, det kulturella och kommersiella. Vi har en medborgardialog och ett nära samarbete med näringslivet. Arbetet med stadsmiljöprogrammet sker i två steg. Först hålls workshops i tematiska delar. Dessa teman är: Bebyggelsen och gårdarna Gaturum och belysning Offentliga platser Stadens möblering Funktioner (till exempel näringsliv, handel, kultur och mötesplatser). Utifrån resultaten i dessa workshops ska stadsmiljöprogrammet skrivas. Kommunfullmäktige väntas anta programmet under hösten Några av de frågor som kommer att behandlas under arbetet med stadsmiljöprogrammet är: Hur ska Piteå utveckla sin attraktionskraft? Är det viktigt att vara varsam med gamla hus och miljöer? Hur högt ska vi bygga? Hur ska staden ljussättas? Hur skapar vi trygga och tillgängliga miljöer? Var ska vi parkera bilar och cyklar? Vilka offentliga mötesplatser behövs? Får skyltar se ut hur som helst? Hur skapar vi ett levande centrum? Projektet Dags att designa Norrbotten har hjälpt Piteå att sätta fokus på plats- och destinationsdesign. Vi har fått bra kontakter i länet och inspiration från när och fjärran, säger Helene Röckner och Per Hallquist. 30 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 31

17 Mats Öhman: Vi kan! Vi vill! Vi törs! Ett stort tack för en givande dag! Inspiration, framtidshopp där man tillsammans inspirerar varann till ett framtida Ännu bättre Norrbotten som hon från Pajala sa Kyllä se kanatte (Nå löns de...) MARINA KEINSTRÖM, GELLIVARE LAPLAND Mats Öhman från MAF Arkitektbyrå fick i uppdrag att sammanfatta konferensen Designa Norrbotten Nu. Det här är hans tankar. Många tror att design och arkitektur är svårt. Men det är inte så komplext. Hela dagen har handlat om att ta till sig saker som egentligen är ganska enkla. Som man känner att man har vetat hela tiden, som man har haft inom sig. En annan sak som jag har tänkt på idag, är att jag har fel kön. Kommer ni ihåg låten ÅÅÅ Tjejer som kom på 1970-talet? Den skrevs av Margareta Garpe och Suzanne Osten. I den texten finns det en rad som är så bra: Vi kan! Vi vill! Vi törs! Det är ni tjejer som är hela utgångspunkten, det är ni som driver det här och som bär in designen i olika sammanhang. Det är jättekul att höra att Gällivare vill göra sin stad mer feminin. Och att Northland satsar på att anställa kvinnor. Kvinnor åsidosätts inte i Tornedalen längre, nu kommer den förändring som måste komma. Att sammanfatta en sådan här dag är jättesvårt. Men jag skrev ner några nyckelord, ni känner säkert igen dem: Gemenskap skapar och bygger man. Vi vill visa världen vad fan vi går för. Tjejerna i the Magnettes sa vad det handlar om. Ställ krav på kvalitet. Koncentrera insatserna och lägg dem i en tidsplan. Kommunicera vad som redan gjorts och vad som ska göras. Vi är människor och ska vara stolta det är en grundförutsättning för att vi ska lyckas. Man kan inte bara pynta på, man måste ha en plan för hur man ska gå tillväga. Tro inte att man löser något genom att ställa ut blomkrukor.våga! Vardagsmagi man ska inte behöva uppleva en rymdstart varje dag på väg till jobbet. Men man ska kunna fascineras i sin vardag. Renhet och enkelhet bakom det ligger mycket arbete och tanke. Gräv där du står. Göra, resa, bo, äta, handla. Det är det som är livet, det är så vi lever. En sådan här dag är tanken att ni ska gå vidare. Jag menar inte att låta som ett Maranatamöte: Gå ut och fräls världen! Men arbetet får inte stanna här. Det här arbetet måste fortsätta. 32 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 33

18 Underground 2014 Interactive Institute Helena Jönsson och Mats Öhman avslutade dagen med att berätta en nyhet. En stor internationell konferens om plats- och destinationsdesign ska arrangeras i Norrbotten Det blir början på Centeks arbete med att skapa ett center för destinationsdesign och turism. Denna konferens ska äga rum i Kiruna som har både gruva och rymd under vårvintern Fokus ska vara de nordliga delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Konferensen ska lyfta fram allt det som denna nordliga region är bra på. Konferensen ska bli en återkommande mötesplats för att sprida kunskap och inspiration om plats- och destinationsdesign. Arbetsnamnet på konferensen är Underground, vilket anspelar på investeringarna i den norrbottniska gruvindustrin. Hjärtat och själen i detta projekt är att få fler människor att vilja besöka oss och att vilja flytta hit. Vi sätter alltid människan i centrum, säger Helena Jönsson. Interactive Institute hade skapat en ljuddesign inspirerad av Norrbotten speciellt för konferensen Designa Norrbotten Nu. Interactive Institute arbetar med tillämpad IT-forskning. De är specialiserade på att hitta kreativa och unika lösningar för gränssnittet mellan människa och maskin där ljud och ljuddesign är viktiga komponenter. Läs mer på 34 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 35

19 Danspoolen The Magnettes Norrbotten med det mörkaste mörker och det ljusaste ljuset. Med landets högsta fjäll och djupaste sjö. Med gruvor och avstånd och myrar och norrsken. Vad betyder Norrbotten för dig? Med utgångspunkt i människors svar på den frågan, ger Jenny Abdelkader och Isabell Dahlin från Danspoolen sin tolkning av Sveriges nordligaste och största län. Pajaladöttrarna Sanna Kalla och Rebecka Digervall har spelat tillsammans sedan mellanstadiet. Musiken har såklart förändrats tillsammans med dem genom åren och de har gått från "Sanna & Rebecka" till "The Magnettes". Att de är födda och uppvuxna i Pajala hörs i deras texter om hjärtekross, osäkerhet och hemlängtan DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 37

20 En utställning med spännande produktdesign från norr. I samband med konferensen hade utställningen Design by Swedish Lapland premiär. Gemensamt för produkterna och företagen som producerar dem är anknytningen till den nordligaste delen av Sverige. Bland produkterna finns den osynliga cykelhjälmen Hövding, den transparenta gasolflaskan Passion samt blindskriftskrivaren Braille Box, vinnare av Publikens favorit i Stora Designpriset. Utställningen, som har tagits fram av Centek, kommer att ställas ut på Aurorum Science Park i Luleå under oktober och november. Därefter ska den skickas på turné både nationellt och internationellt. Medverkande designer i Pajala: Annica Doms, Annkathrin Lundqvist, Anna Haupt, Erika Aittamaa, Isabelle Norman, Jens Kallin, Johan Kauppi, Max David Eriksson, Paula Fahlander, Per Brickstad, Staffan Preutz, Terese Alstin samt Victoria Pettersson. 38 DESIGNA NORRBOTTEN NU DESIGNA NORRBOTTEN NU 39