Designa Norrbotten Nu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Designa Norrbotten Nu"

Transkript

1 1 (35) Designa Norrbotten Nu En heldagskonferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, den 26 september 2012 Moderator: Helena Jönsson Dokumentation: Åsa Petersen

2 2 (35) Helena Jönsson och Kurt Wennberg: Välkommen till framtidskommunen Pajala Den här konferensen heter Designa Norrbotten Nu. Ordet Nu är jätteviktigt. För det är nu det händer. Det är nu vi ska göra det här länet attraktivt så att fler vill flytta hit och besöka oss. Det sa Helena Jönsson, projektledare för Dags att designa Norrbotten, när hon invigde konferensen. Under ett års tid har sex kommuner i Norrbotten arbetat med platsdesign med syftet att bli fler innevånare. Pajala, värd för dagens konferens, är en av de kommuner som har deltagit. Välkommen till framtidskommunen Pajala. Ni har valt helt rätt ställe att vara på. För det är här det händer, säger kommunalrådet Kurt Wennberg, Investeringarna i gruvindustrin har gjort Pajala till en kommun som går från avveckling till utveckling. Målet är att bli invånare. De första sju månaderna under 2012 ökade befolkningen med 9 procent föddes 36 procent fler barn än Även nyföretagandet ökar. Förra året fördubblades antalet nya företag. I år verkar det bli ännu en fördubbling. Många kvinnor startar företag. Det är verkligen glädjande, säger Kurt Wennberg. Pajalas stora flaskhals är bristen på bostäder. Om personer ska bo i Pajala krävs 1000 nya bostäder. En annan viktig sak är möjligheten att bygga strandnära, för att kunna erbjuda attraktiva tomter till dem som flyttar in. Nu har vi 26 områden där man får bygga strandnära. Det är en viktig konkurrensfaktor, inte minst mot Finland, där strandskyddet ser annorlunda ut. Med glimten i ögat beskriver Kurt Wennberg hur vardagslivet i Pajala har förändrats med inflyttningen.

3 3 (35) Nu kan man inte köra rakt ut i korsningen utan måste vänta på sin tur. Och nu måste man stå i kö i affären. Det är vi i Pajala ovana vid. Om två personer står före oss i kön så ropar vi: Öppna den andra kassan också!

4 4 (35) Pajala: Vi vänder oss mot älven En del i projektet Dags att designa Norrbotten var att de deltagande kommunerna fick besöka varandra och ge feedback. Vi fick både beska och söta karameller, säger Cecilia Narström, Pajalas planingenjör och planarkitekt. Pajala upplevdes fridfyllt, hälsosamt och avkopplande. Men även opersonligt, slentrianmässigt och ovårdat. Utifrån denna feedback har kommunen påbörjat ett förändringsarbete. Soltorget har blivit en bättre mötesplats. Träden har fått belysning och det finns en skridskobana som var och en får ploga själv. I vintras anordnades en julmarknad som kommer att bestå. Sommartid finns sittmöbler och blomuppsättningar. Fontänen är i drift. Känslan av vatten som strömmar är otroligt rogivande, säger Pajalas kommunchef Lena Jatko. Pajala upprättar en varumärkesplattform. Kärnvärdena är driv, närhet, karaktär och värdskap. När Cecilia Narström flyttade till Pajala sa folk: Om du är ute och går, knacka på så får du en kopp kaffe. Det är typiskt här. Man behöver inte boka tid. Medborgardialogen är en viktig del i att designa Pajala. Arbetet började med en medborgarenkät som fick fram en hel del synpunkter. Många unga önskar sig till exempel ett kulturcentrum. Vi har börjat tänka på Pajala tätort som en liten småstad. För det är där vi kommer att vara år 2020, säger Cecilia Narström och Lena Jatko. I kvarteret Älgen har det skapats en stillgata, där trottoaren och bilvägen är på samma nivå. Bilar får finnas där, men på de gåendes villkor. De framtida projekten är många. Pajala kommun ska tillgängliggöra älven, genom en bättre strandpromenad. Infarterna till Pajala ska utvecklas. Även belysning är en

5 5 (35) viktig del. Att lysa upp husfasader som stadshuset och tingshuset kostar inte så mycket men har stor effekt. En samhällsomvandlingsgrupp har bildats, som snart har sitt första möte. Det gäller att utveckla de mötesplatser som finns och att skapa nya mötesplatser i nya bostadsområden, säger Cecilia Narström. Barcelona är vänt mot havet. Pajala vänder sig mot älven, säger Lena Jatko.

6 6 (35) Haparanda: Se mörkret som en möjlighet Identitet, kultur och historia spelar in när man designar en stad. I Haparanda är krigsslutet 1809 och den nära förbindelsen med finska Tornio en grundförutsättning. Vi är på många sätt samma stad. Men den egna identiteten och karaktären i de två städerna är ändå viktig. Det säger Petri Suopanki, EU- samordnare i Haparanda. På gränsen- området är högsta prioritet i designen av det nya Haparanda. Allt på den finska sidan är redan färdigbyggt, men inget på den svenska sidan. Nyligen togs första spadtaget för Haparandas nya resecentrum. Vi behöver en mötesplats dit folk kommer naturligt, där det är action i vardagen. På den finska sidan finns Victoriatorget. Haparanda arbetar på flera fronter för att göra staden mer attraktiv. En viktig del är belysningen. Gamla torget ska få en egen belysningsmiljö. På olika håll i staden ska det finnas minienheter av belysning som skiljer sig från varandra. På sommaren är ljuset en stor tillgång, och på vintern behöver man stimulans. Det gäller att se vintermörkret som en möjlighet istället för ett problem. Då kan man göra spännande belysningslösningar, säger Petri Suopanki. Haparanda ser över skyltningen i kommunen. Attraktioner som Kukkolaforsen och Seskarö ska inte tvingas till enhetlig skyltning. De ska även fortsättningsvis få visa sin särart. Men kommunen kan ändå påpeka vissa kvalitetsfaktorer. Målet är att alla som kommer till Haparanda/Tornio verkligen ska känna att de är i Haparanda/Tornio. All utveckling bygger på vår historia, avslutar Petri Suopanki.

7 7 (35) Jokkmokk: Den samiska huvudstaden Jokkmokk är Sveriges näst största kommun. Det ryms sex stycken Gotland i Jokkmokk, eller 333 stycken Manhattan. Naturen och vidderna är slående. Men om vi vill vända vår befolkningsminskning har vi ett behov av att jobba med attraktivitetsfrågor. Det säger Jokkmokks kommunchef Anders Nygårds och utvecklingschefen Magdalena Fjellner. Tre av kommunens viktigaste mål handlar om destinationsdesign: - Attraktiv livsmiljö - Förstärka Jokkmokks samiska profil - Vidareutveckla besöksnäringen I detta arbete är det nybildade bolaget Destination Jokkmokk en viktig aktör. I projektet Dags att designa Norrbotten har det handlat om att koka ner essensen: Vad är det unika med Jokkmokk? Att hitta det som man är stolt och mindre stolt över. Det som är värdefullt i kommunen. Vi ses som ett naturligt samiskt centrum. Ja, till och med som den samiska huvudstaden, säger Anders Nygårds. I somras anordnades Sapmí Awards för första gången. Det är en samisk nobelfest där fyra olika kategorier lyfts fram och belönas: Konst, mat, musik och skicklig ung renskötare. Det var en folkfest, en helg i midnattssolens sken. Ett stort evenemang av hög kvalitet. Utöver detta har Jokkmokks kommun målat om byggnader den gamla turistbyrån har till exempel återställts i originalskick. Vägar underhålls och fem miljoner kronor har investerats i Notuddens camping. Nya stugor har uppförts och befintliga stugor har renoverats.

8 8 (35) Nästa steg är att synliggöra vintermarknaden, Jokkmokks stora attraktion, under en större del av året. Även sommarbesökare vill få en möjlighet att uppleva vintermarknaden. Vi ska sätta upp en marknadssymbol på torget. På Ájtte blir det ett marknadens hus med kylrum, säger Magdalena Fjellner. För att lyckas med gestaltningsarbetet krävs en sammanhängande gestaltningsstrategi. Jokkmokks kommun har börjat arbeta med ett gestaltningsprogram. Politiker, näringslivsföreträdare, tjänstemän och andra aktörer är involverade. En förstudie ska vara klar i oktober 2012 och arbetet ska fortgå under 2013.

9 9 (35) Jomar Lygre Langeland: Drammen bygger den moderna staden Drammen från sliten kommun till Norges pärla. Den solskenshistorien berättade Jomar Lygre Langeland, före detta stadsplanschef i staden. Men Drammens förvandling är ingen lycklig slump, utan resultatet av ett ambitiöst strategiskt arbete. Drammen ligger dryga halvtimmen utanför Oslo med tåg eller bil. Staden har invånare och en stark befolkningstillväxt beräknas Drammen ha växt med personer. Fram till talet var det tunga industrier tillsammans med glasbruk, gjuterier och skeppsvarv som dominerade stadens näringsliv. Den fysiska utvecklingen i Drammen har präglats av bränder, väg- och järnvägsbyggen och en stadig befolkningstillväxt. Inte minst stora industriers uppgång och fall har påverkat staden. På och 80- talen ökade efterfrågan på bostäder i Drammen. Markfrågor gjorde att nya bostäder anlades utanför stadskärnan, i satellitområden. Stadens centrum glömdes bort och förföll. Detta var situationen när Drammen på talet tog tag i uppgiften att förnya sig. Drammenborna har gått från att skämmas över var de kommer från till att vara stolta, säger Jomar Lygre Langeland. Bebyggelsen i centrum har föryngrats och utformats för att ta vara på närheten till vattnet. Kajer och strandpromenader har en central roll. En ny gågata har inrättats och ett nytt torg anläggs. Förbindelsen mellan stadsdelarna, som skiljs åt av älven, har förbättrats för att skapa en sammanhållen stad. Parken i centrum ska rymma både lek, upplevelser och aktiviteter. Vara både öppen och intim.

10 10 (35) Förnyelsen av Drammen, eller snarare den totala transformationen av staden, har fått en rad priser. Bymiljøprisen 2003 och 2008, Vakre vegers pris 2004, Norges flotteste uterom 2005, Stålprisen och Hagekulturprisen 2007, European Planning Award 2008, European Steel Prize Listan kan göras hur lång som helst. Strategierna för att förnya Drammen kan sammanfattas i några enkla punkter: Rening av älven Ny älvbredd Ett nytt vägsystem Satsning på centrum, i kommundelsplanen från 2006 Fokus på stadsliv och aktiviteter i första etage Kommunala investeringar i centrum Förtätning av stadsbebyggelsen Kunskapsbaserat arbete i samarbete med näringslivet Strategier som håller över tid (långsiktigt och målorienterat arbete ger resultat) Visionen för hela projektet är: Miljö- och kompetensstaden Drammen en tät, mångfaldig och levande stad i ett vackert landskap. Vidareutvecklingen av Drammen som stad pågår ständigt. Nu läggs fokus på att lyfta hela regionen och att binda samman Drammen med närliggande orter på ett miljövänligt sätt. Kollektivtrafiken måste öka och biltrafiken måste minska om utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar, säger Jomar Lygre Langeland. Sex orter längs samma tåglinje från Lier via Drammen till Kongsberg ska utvecklas flerfunktionellt. Bostäder, arbetsplatser och service ska tillsammans skapa fina platser för människor att bo och arbeta på. Kollektivtrafik med tåg och buss är som sagt en nyckelfaktor. Samt gott om plats för cyklister och fotgängare. Biltullar är en framtida möjlighet.

11 11 (35) Jomar Lygre Langeland avslutar med tre visdomsord: Varje stad och ort har sina utmaningar. Strategier ska vara bra för staden och stärka regionala strukturer. Diagnos måste alltid gå före behandling.

12 12 (35) Hanne Grønsund: Norge vill samarbeta med Norrbotten Nordregionen är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i utrikespolitiken. Därför vill Norges ambassad i Sverige gärna medverka till spännande projekt i Norrbotten, som skapar en attraktiv nordregion. Det sa Hanne Grønsund, rådgivare på Norges ambassad, på konferensen Designa Norrbotten Nu. Det här är ett sammandrag av hennes tal. Nord är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i utrikespolitiken. Norrområdesstrategin från 2006 presenterade huvudlinjerna. I en uppföljning 2009 lanserade den norska regeringen nya satsningar som sträcker sig år framåt. Nord är ingen exakt geografisk definition. Nord inkluderar hela den stora arktisregion som går runt planetens norra halvklot. Det cirkumpolära Arktis, inklusive Barentsregionen och Barents hav. De senaste 20 åren har präglats av en snabb utveckling i norr. Ändå kan historien visa att vi nu står inför en ännu snabbare utveckling. Den norska regeringen menar att utvecklingen i nordregionen har stor potential att bidra till att stärka grunderna för sysselsättning och välstånd. Inte bara i de norra delarna av landet, utan för hela Norge och för norska intressen. Politiska initiativ har under de senaste decennierna bidragit till fred och stabilitet, tydligare rättsliga ramar, goda politiska samarbetsstrukturer och omfattande folk till folk- samarbete i nordregionen. Detta är grunden som nu gör det rimligt och lämpligt att fokusera ännu mer på den del av samarbetet som bidrar till att skapa välstånd och att förbättra levnadsvillkoren för människor i regionen.

13 13 (35) För att lyckas är det nödvändigt att mobilisera kunskap, skickliga individuella spelare och expertis, samt kapital. Vi måste forma ett bra partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Samverkan mellan statliga, regionala och lokala aktörer måste utvecklas. Och vi måste skapa nätverk mellan norska och utländska aktörer. Utvecklingen måste främst drivas av intressena och behoven hos människorna som bor i nordregionen. Det handlar om en hållbar social, kulturell och ekonomisk utveckling. Kunskap är navet i nordpolitiken. Det är mänsklig kunskap och människors dagliga arbete som gör det möjligt att utnyttja och utveckla möjligheter i norr på ett hållbart sätt till gagn för samhället. Det är projektet Dags att designa Norrbotten ett lysande exempel på. De viktigaste utrikespolitiska målen i norrpolitiken är: Att säkerställa fred, stabilitet och förutsägbarhet. Att säkerställa en integrerad ekosystembaserad förvaltning som bevarar den biologiska mångfalden och ger underlag för en hållbar användning av resurser. Att öka det internationella samarbetet och att stärka folkrätten. Att främja sysselsättningen och att skapa välstånd genom regionala och nationella initiativ, i samarbete med partners från andra länder och med berörda ursprungsbefolkningar. Kunskap, aktivitet och närvaro är nyckelbegreppen som kännetecknar den norska regeringens åtagande när det gäller nordregionen. Regeringen är intresserad av att stödja den lokala kulturen i norr. Vi på den norska ambassaden fungerar gärna som en partner och plattform i genomförandet av projekt som kan förverkliga regeringens prioriteringar. Vi har resurser och vi samarbetar gärna både på det kreativa och det ekonomiska planet. Den norska nordstrategin fokuserar på områdena miljö, sysselsättning, säkerhet och kultur. Kreativa näringar är särskilt spännande med många möjligheter. Den norska regeringen har öronmärkt pengar som ska investeras i projekt på lokal och regional nivå. Att den norska ambassaden finns i Stockholm betyder inte att

14 14 (35) projekten måste vara stockholmsdrivna, tvärtom. Vi är intresserade av projekt mellan norra Sverige och Nordnorge, från folk till folk, som är spännande och som skapar en attraktiv nord.

15 15 (35) Jenny B. Osuldsen: Past Present Future Vardagsmagi är nyckeln i arkitektturkonsten. Det säger Jenny B. Osuldsen, landskapsarkitekt och delägare i Snøhetta, en av världens mest eftertraktade arkitektbyråer med kontor i Oslo och New York. Det viktiga är inte dignitärerna som klipper banden vid invigningen av nya byggnadsverk. Utan människorna som ska bruka arkitekturen varje dag. Snøhettas arbete utgår från att det inte finns några dumma idéer. För alla idéer kan alltid leda till nya lösningar. En annan grundbult i Snøhettas arbete är att arbeta enligt modellen Past Present Future. Byggnadsverken ska alltid vara förankrade i den lokala dåtiden, nutiden och framtiden. Så skapas mening och relevans. Med den filosofin som grund har Snøhettas innovativa lösningar rönt stora internationella framgångar. Jenny B. Osuldsen presenterade tre av Snøhettas största projekt: Biblioteket i Alexandria, Egypten År 2002 öppnade biblioteket i Alexandria sina dörrar, för första gången på nästan 2000 år. Det var kulmen på en internationell insats som hade varat i över 12 år. Biblioteket är ett av de mest moderna i världen, på över kvadratmeter. Trots sin storlek är byggnaden känd för att kännas mänsklig och intim med en air av värdighet och vila. En offentlig plaza länkar biblioteket till det närliggande Medelhavet och staden Alexandria. Utanför byggnaden finns en stor reflekterande pool som hjälper till att rena luften och att kyla området runt omkring.

16 16 (35) Bibliotekets lutande karaktär binder samman arkitekturen med landskapet. Sammantaget skapas en öppen plats, både för besökande och förbipasserande. Under den arabiska våren formade människor en ring runt biblioteket och höll varandra i händerna för att skydda byggnaden. Det var fantastiskt att se, säger Jenny B. Osuldsen. Operahuset, Oslo Byggnadens grundkoncept består av tre delar: Vågen, Fabriken och Mattan. Vågen: Operahuset är beläget på Bjørvika halvö, där mark möter vatten. Skiljelinjen mellan marken (här) och vattnet (där) är både en verklig och en symbolisk tröskel mellan land och hav, Norge och världen, konst och vardagsliv. I byggnaden realiseras denna tröskel som en stor vägg på linjen för mötet. Fabriken: Snøhetta ville att Operan skulle realiseras som en fabrik där arbete ständigt pågår. Lokalerna skulle vara funktionella och flexibla, både i planeringen och i användningen. Denna flexibilitet visade sig vara mycket viktig under planeringsfasen: ett antal rum justerades i samarbete med slutanvändaren. Dessa förändringar har förbättrat byggnadernas funktionalitet utan att påverka arkitekturen. Mattan: Operan skulle vara av hög arkitektonisk kvalitet och monumental i sitt uttryck. Det var viktigt att tillgängligöra operan i största möjliga bemärkelse. Begreppen samhörighet, gemensamt ansvar, enkelhet och öppen tillgång var viktiga. På toppen av byggnaden lades en matta av horisontella och sluttande ytor ut. Denna matta gör att monumentalitet uppnås genom horisontell förlängning. Inte genom vertikalitet. När gratiskonserter ges på taket, eller mattan, kan det sitta 8000 personer och titta, säger Jenny B. Osuldsen.

17 17 (35) National September 11 Memorial Museum, New York Efter attentatet mot World Trade Center har New York arbetat för att återuppbygga Ground Zero och att återställa platsen till ett livligt och viktigt centrum där människors möts. Snøhetta fick i uppdrag att utforma minnesmuseet. Byggnadens design ska tillåta besökaren att föreställa sig platsen och staden i en vidare mening. Byggnaden ska även ge varje besökare möjlighet att i stillhet minnas och att begrunda konsekvenser av att glömma. På insidan har ett stort atrium utformats. Det ska styra ljus djupt in i ett underjordisk museum, ritat av en separat arkitekt. I detta atrium står två pelare som räddats från de ursprungliga tornen. Med sin tidigare plats och funktion gör tornen en djup estetisk gest. Jenny B. Osuldsen berättar om den stora respekt och de känsliga överväganden som har präglat hela projektet. När man bygger ett museum över en så tragisk händelse gäller det att gå varsamt fram: Här har Past Present Future varit särskilt viktigt.

18 18 (35) Viktor Johnsson: Attraktionskraft är konkurrenskraft I våras lanserade näringsminister Annie Lööf Attraktionskraft Sverige. Det är en arena för dialog och samverkan som ska göra Sverige till världens bästa land att visats, verka och växa i. Det berättade Viktor Johnsson, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är enligt Viktor Johnsson avgörande för att regioner och kommuner ska vara konkurrenskraftiga och bidra till den nationella tillväxten i framtiden. Det är en bild som många län lyfter fram när vi frågar dem vad de prioriterar i sitt regionala tillväxtarbete. Syftet är inte att staten ska ta över ansvaret för de här frågorna. Syftet är istället att främja lokala och regionala förutsättningar. Behoven ser väldigt olika ut och jag vill betona att stärkt attraktionskraft inte bara relevant för kommuner och regioner som minskar i befolkning. Ta Stockholm som exempel, där vartannat företag i IT- branschen avstår från att anställa eftersom det saknas personal, säger Viktor Johnsson. Regeringen har valt fem fokusområden för Attraktionskraft Sverige: Service, Kultur och fritid, Digital kapacitet och tillgänglighet, Destinationer och upplevelser samt Boendemiljöer. Vad händer konkret? Näringsdepartementet kommer att fortsätta åka runt i landet och lyssna på goda exempel om vad som skapar attraktivitet. I början av november kommer departementet att träffa ett antal nyckelaktörer för regional attraktivitet, för att de ska se sin roll i detta arbete. Det finns en väldigt stor entusiasm för de här frågorna trots att vi har varit tydlig med att Attraktionskraft Sverige inte handlar om några nya miljoner, säger Viktor Johnsson.

19 19 (35) Annika Fredriksson: Stoppa hemmablindheten! Vi som bor här uppe är det största hotet mot utvecklingen av turismen. Vi tenderar att vara hemmablinda. Vi har inte alltid förstånd att se vilken fantastisk region vi bor och verkar vi. Det säger Annika Fredriksson, vd för besöksnäringens organisation Swedish Lapland. Vi måste lyssna mer på våra besökare. Attraktiviteten finns här. Snön, mörkret och kylan är vår största tillgång. Den svenska turistbranschens potential är 34 miljoner besökare inom två år. Det visar Visit Swedens siffror, som tagits fram med hjälp av deras utlandskontor. Globalt beräknas turismen öka med tre procent per år fram till När turistekonomierna mäts kommer Sverige på plats 21 i världen, före både Danmark och Norge. Turismens exportvärde i Sverige är nästan 99 miljarder kronor. Det är 45 procent mer än järn- och stålexporten. Besöksnäringen är den nya basnäringen, säger Annika Fredriksson. I turistekonomin Sverige är Swedish Lapland, landets nordligaste destination, en guldkalv. När turismen i riket ökar med en procent ökar turismen i Swedish Lapland med fem procent. Regionen hade 2,4 miljoner gästnätter De utländska gästerna är många, särskilt från Tyskland och Frankrike. Det handlar inte om att få folk från Luleå att åka till Pajala. Utan om att locka internationella gäster med stora plånböcker. De bor i urbaniserade miljöer och längtar efter vår natur. Annika Fredriksson påpekar besöksnäringen betydelse för arbetsmarknaden. Många unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund jobbar i branschen. Satsningar på turismen ger fler jobb och kompletterar den tunga basindustrin som är mansdominerad. I besöksnäringen är det ett plus att ha en utländsk bakgrund och att kunna flera språk.

20 20 (35) Gästerna älskar vår region. För att kunna möta deras efterfrågan krävs nya investeringar i besöksnäringen. Det saknas till exempel femstjärnigt och ultralyxigt boende i Swedish Lapland. Vi tävlar i turism- OS. Gästerna som kommer hit åker även till Barriärrevet och Mauritius. Men vi har få ställen där den särskilt kräsna gästen kan bo. Jag skulle vilja uppmana beslutsfattare att medverka till sådana investeringar i er kommun, säger Annika Fredriksson. Hennes avslutande råd är lika grundläggande som enkelt: Gräv där du står. Det är vår plats som är vår största tillgång och möjlighet.

21 21 (35) Christina Rådelius: 60 miljoner satsas på hållbar turism Turism handlar inte bara om aktiviteten på resmålet, som slalom eller sol och bad. Turism handlar även om allt runt omkring: att resa, bo, äta och handla. För att bli en attraktiv destination krävs att samtliga dessa delar samverkar. En framgångsrik destination kännetecknas av ett gott samarbete mellan privata och offentliga aktörer på orten. Det säger Christina Rådelius, ansvarig för besöksnäringsprogrammet på Tillväxtverket. Tillväxtverkets arbete utgår från regeringens turistpolitiska mål. Det lyder: Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. I linje med detta ska besöksnäringsprogrammet främja turistföretagande och entreprenörskap. Samt se till att det finns officiell turiststatistik. Nu har vi gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att ta fram data om besöksnäringen på regional nivå, så att regionerna ska kunna mäta insatserna de gör. Sverige blir ett allt mer attraktivt besöksmål. Den svenska turismen har haft en stark tillväxt de senaste åren. Sysselsättningen i många traditionella basnäringar minskar, till exempel inom jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske. Men i besöksnäringen ökar sysselsättningen, säger Christina Rådelius. Hon berättar om tillväxtverkets projekt Hållbara turistdestinationer. Kiruna, Åre, Stockholms skärgård, Bohuslän och Vimmerby är de fem destinationer som har valts ut att vara med. De bedöms ha en särskild potential att utvecklas och att attrahera utländska besökare.

22 22 (35) Mellan 2012 och 2014 ska dessa destinationer stärka sin innovationsförmåga, kvalitet och konkurrenskraft. 60 miljoner kronor satsas i detta projekt, som ska leda till metod- och kunskapsutveckling för besöksnäringen i hela Sverige. Projektet präglas av ett underifrånperspektiv som utgår från destinationerna själva, säger Christina Rådelius. Hon avslutar med att konstatera att fler svenska turistattraktioner behövs. Så att vi får fler produkter att erbjuda i den svenska turismhyllan.

23 23 (35) Niclas Dahlström: Northland satsar på kvinnorna I december 2010 sattes första spadtaget i marken för Northlands gruva i Kaunisvaara utanför Pajala. I november 2012 börjar malmbrytningen. Kaunisvaara betyder det vackra berget, säger Northland Resources informationschef Niclas Dahlström. Kaunisvaaraprojektet utanför Pajala är Northland Resources längst framskridna gruvprojekt. Där utvecklas just nu två järnmalmsgruvor Sahavaara och Tapuli. Malmens egenskaper i Kaunisvaara gör det möjligt att producera ett koncentrat med mycket hög järnhalt, hela 69 procent. Northland har redan lyckats sälja de första sju årens produktion till tre kunder: Tata Steel, Stemcore samt Standard Bank. Om tre år kommer Kaunisvaara att leverera 4,5 ton järnmalmskoncentrat om året. När en helt ny gruva öppnas gäller det att hitta den bästa arbetskraften. Northland har lagt ner stor kraft på att rekrytera duktiga och starka tjejer. Den här regionen är av hävd mansdominerad på högre poster. Gruvbranschen är mansdominerad i ännu högre grad. Vi måste attrahera nya människor från andra ställen med andra bakgrunder, säger Niclas Dahlström. För lastbilstransporterna av järnmalm från Kaunisvaara kommer Northland Resources att använda en 150 kilometer lång befintlig väg till en omlastningsterminal i Svappavaara. Där tar järnvägstransporten vid, på den 226 kilometer långa Malmbanan till hamnen i Narvik i Norge. I Narvik, som är isfritt åter runt, lastas järnmalmskoncentratet på stora lastfartyg så kallade Cape Size Vessels. I december 2011 fick Northland byggnadslov för en ny terminal i Narvik. Terminalen har kapacitet att lasta fartyg med upp till ton.

24 24 (35) Transportföretaget Cliffton har fått uppdraget att sköta lastbilstransporterna av järnmalm åt Northland. I slutet av 2012 ska Cliffton ha rekryterat 25 chaufförer för detta ändamål och om tre år ska de vara drygt 300 chaufförer. Clifftons målsättning är att uppnå en jämn könsfördelning bland chaufförerna. Det blir ett ständigt flöde av lastbilar. Var sjätte minut ska det gå en lastbil med järnmalm från Kaunisvaara. Dygnet runt, hela året. Vi vill att människan ska styra, inte fordonen. För att visa att vi sätter människan i centrum kommer vi att pryda våra lastbilar med porträtt av olika tornedalingar. Det blir 80 personer som får pryda en lastbil var, säger Peter Bohm från Cliffton Mining.

25 25 (35) Gällivare: En arktisk småstad i världsklass Gällivares medverkan i projektet Dags att designa Norrbotten har engagerat många människor. Vi gjorde en medborgardialog med 1700 deltagare. Tio procent av Gällivares medborgare var med och tog fram visionen Arktisk småstad i världsklass. Det berättar kommunchefen Lennart Johansson och utvecklingschefen Ulf Hansson. Det handlade om att lyfta fram Gällivares historia och stolthet. Vilken självbild har Gällivare och vilken bild vill staden förmedla? Medborgardialogen var grunden, samtidigt som arbetet med platsdesign var en prioriterad ledningsfråga. Om man ska vara framgångsrik med design måste kommunledningen vara engagerad i arbetet. För att skapa det nya Gällivare valde man att fokusera på tre områden. Vassara ska vara ett stadsnära boende vid vatten. Centrum ska vara ett kulturnära boende i staden. Repisvaara ska vara ett hållbart boende på fjället. För att uppnå detta arbetar Gällivare med värdeskapande planering, som utgår från social och ekologisk hållbarhet. Denna sorts planering har fem delar: Platsspecifika kärnvärden. Detta är projektets utgångspunkt. Nyckelord som sol, snö, norrsken, fjäll, natur, friluftsliv, kultur, aktiviteter, gruvnäring och näringsliv. Vision. Detta är förädlingen av projektet, att bli en arktisk småstad i världsklass. Strategier. Detta är verktygen för förverkligande. Klimatanpassad utomhusmiljö, hållbart energi- och VA- system, hållbara transporter samt miljöanpassade bostäder, lokaler och verksamheter. Här ryms även hållbara livsstilar. Beståndsdelarna är detaljerna som ger strategierna ovan önskad funktion. Styrmedel är regler och begränsningar som gör visionen verklig. Samverkan, uppföljning, återkoppling, utvecklingsplaner och översiktsplaner.

26 26 (35) Ulf Hansson säger att det behövs en röd tråd genom samhället. Man ska veta att det är Gällivare man har kommit till, inte Göteborg eller Luleå. Han poängterar vikten av att motverka machoattityder i Gällivare. Stadsplaneringen kan vara ett viktigt verktyg i det arbetet. Vi behöver lyfta fram det feminina i samhället för att attrahera fler människor. Även för mig som man blir det mer attraktivt att vara i ett samhälle som är mjukare.

27 27 (35) Arjeplog: Vår röda tråd är en silvertråd Vad är Arjeplogs unika förutsättningar som vi kan förstärka? Den frågan blev central när Arjeplog började arbeta med platsdesign, säger näringslivschefen Mikael Reinholdsson och utvecklingsstrategen Ingela Edholm Forsberg. Arjeplog har gott om unika förutsättningar. Här finns världens största fjällnära skärgård: Hela 8727 sjöar gör vattnet nära och tillgängligt. På Silvermuseet bedrivs världsledande subarktisk landskapsforskning. Arjeplog är även världens första och största fordonstestkommun vintertid. Det gör oss internationella. Här talas tiotals språk, säger Ingela Edholm Forsberg. Men hur ska Arjeplog kommunicera allt detta unika så att fler vill flytta till kommunen och fler företag etablera sig? Arjeplog förstod snabbt att de behövde arbeta med fasader och fastigheter, skyltar och belysning samt anslagstavlor och vägvisning. Genom storytelling och mindmapping har Arjeplog försökt hitta sin röda tråd. Och det var en silvertråd! säger Mikael Reinholdsson. Hotellet Silver Lodge och restaurangen Silverhatten ligger i Arjeplog. Silvermuseet, med Lappmarkdoktorns unika samlingar, är vida känt. Utöver detta finns Silvergruvan, Silvervägen och fordonstestningens silverbanor i Sapmí. Arjeplog har även de mest djupa och silvriga vatten. Men varför hittar man inga seglare och kanotister där? Vi måste marknadsföra vårt silver bättre, säger Mikael Reinholdsson. Han skulle gärna se en botanisk trädgård med fjällnära växter.

Designa Norrbotten Nu. En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, 25-26 september 2012

Designa Norrbotten Nu. En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, 25-26 september 2012 Designa Norrbotten Nu En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva Folkets hus, Pajala, 25-26 september 2012 PROGRAMMET Förord 25 september 16.00 Samling och mingel på Folkets hus

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje Roslagens Destinationsdag 2012 22 november Teatern Norrtälje Vad är en destination? Ett geografiskt område där flera olika aktörer gemensamt bidrar till att göra området mer intressant och konkurrenskraftigt

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN

EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN Regionen OCH eventstrategin Öresundsregionen är med sina 3,8 miljoner invånare en av Nordeuropas mest betydelsefulla och dynamiska regioner. Det är viktigt att säkerställa

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken.

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken. 2014 2014 HAR VARIT ETT SPÄNNANDE ÅR FÖR ARENABOLAGET Linköpings kommun presenterade under våren den Eventstrategi som framöver ska styra Linköping mot målsättningen att bli en av Sveriges tre främsta

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Årsstämma 2011-03-17

Årsstämma 2011-03-17 Årsstämma 2011-03-17 Linköping City Vision: Den attraktivaste marknadsplatsen ALLAskall trivasi Linköping City Den attraktivaste mötesplatsen Alltid ligga i framkant Linköpings stadskärna skall vara regionens

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Besöksnäring i utveckling (2)

Besöksnäring i utveckling (2) Besöksnäring i utveckling (2) Kompetensutveckling och kreativa möten i en växande bransch Besöksnäring i utveckling är ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till företag och anställda inom besöksnäringen

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Slutrapport. Koordinerad kraftsamling Attraktiva platser för tillväxt

Slutrapport. Koordinerad kraftsamling Attraktiva platser för tillväxt Slutrapport Koordinerad kraftsamling Attraktiva platser för tillväxt - ett planeringsprojekt för att inspirera, kompetensutveckla samt hitta lösningar och samverkansmöjligheter kring skapandet av en attraktiv,

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 39 Torsdag 23 december 2010 NORRBOTTEN Gruva till Pajala Nu är det bestämt att det blir en gruva utanför Pajala. Flera hundra personer får jobb tack vare gruvan. -Nu börjar vi, säger

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

VÄLKOMNA! Värd i Roslagen. Värd i Stockholms skärgård

VÄLKOMNA! Värd i Roslagen. Värd i Stockholms skärgård VÄLKOMNA! Värd i Roslagen Värd i Stockholms skärgård DAGENS PROGRAM Värdskap - en viktig pusselbit I vår destinationsutveckling Vi som är här! Visit Roslagen därför vill vi vara med! Vi introducerar ett

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA Samhällsbyggnad Dialog Evenemang Ger oss möjlighet att skapa en scen från 2011 till 2016 för framtida utmaningar när det gäller samhällsutvecklingen för:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Instrumentfabriken [ 200-4 000 m²]

Instrumentfabriken [ 200-4 000 m²] KONTOR OCH SHOWROOM PROJEKT Instrumentfabriken [ 200-4 000 m²] NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett mycket expansivt och centralt område med goda kommunikationer. Under 1940-, 50-

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 8 500 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 TORNEDALSRÅDET Bildades 1987 EU 1995 14 Gränskommuner 33 Ledamöter; 14 styrelsen 75 000 inv.; ca. 50 000 km2 4 språk / 4 kulturer OUTOKUMPU TORNIO

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUPPENS UPPDRAG...3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING...3 ARBETSGRUPPSMÖTEN...4 ARBETSPROCESS...4 VÅRT RAMVERK...4 AKTIVITETER...4 NULÄGE...5 SLUTSATSER/SAMMANFATTANDE

Läs mer