MY WAY ROLLEN SOM LJUDTEKNIKER I ETT MUSIKVIDEO PROJEKT MY WAY- THE ROLE OF SOUND ENGINEER IN A MUSICVIDEO PROJECT

Transkript

1 MY WAY ROLLEN SOM LJUDTEKNIKER I ETT MUSIKVIDEO PROJEKT MY WAY- THE ROLE OF SOUND ENGINEER IN A MUSICVIDEO PROJECT En produktionsrapport av Anders Odelius Institutionen för musik och bild Linnéuniversitetet, Växjö Höstterminen 2014, Examensprojekt 15 hp Musik- och Ljuddesignprogrammet, 120 hp Handledare: Martin Knust

2 ABSTRACT The goal with this project, was to explore the producing of a musicvideo with a synergistic focus in a practical way. Beside the practical work with the recording and editing of music and video, I wanted to explore the sound engineers role in such a project? To my help I had the video producer Hannes Knutsson from the small film- collective Lefvande Bilder and the singer, guitarist and songwriter Conny Flink. The result of my work is a musicvideo published on the internet website YouTube and the report of the making of it along with my work around the question above is published in this report. The name of the recorded and filmed song, written and performed by Conny Flink is My Way. Keywords: Musicvideo, Conny Flink, Hannes Knutsson, sound engineer, synergistic. 2

3 INNEHÅLL SIDA 1. Inledning Mål (med produktionen) Frågeställning Avgränsningar Vi som deltar i projektet Låten 5 2. Genomförande Informationsinsamling (litteratur) Produktionen 6 3. Resultat Diskussion Sammanfattning Referenser 14 3

4 1. INLEDNING När jag startade min bana inom ljudtekniken i mitten av - 90 talet, reflekterade jag knappast på förhållandet mellan ljud och bild. Sedan jag börjat på programmet Musik och Ljuddesign, har intresset för samspelet mellan ljud och bild ökat. Jag har fått pröva på att ljudlägga film och stillbild, analyserat filmljud och filmmusik. När det var dags att göra en praktikperiod, valde jag att agera inspelningstekniker vid en konsert med ett blues band. Konserten dokumenterades också på video som fick ljudspår från min inspelade och mixade ljudupptagning. Allt detta har jag upplevt som otroligt spännande och lustfyllt att arbeta med vilket nu lett mig in på valet av examensarbete att utforska ljudteknikerns roll vid den praktiska produktionen av en musik video. 1.1 MÅL (MED PRODUKTIONEN) Jag vill pröva att kombinera mina kunskaper och färdigheter som ljudtekniker, med att producera en musikvideo med hjälp av en van filmare. Musiken skall produceras av mig och videon av filmaren, Hannes Knutsson. Videon skall förtydliga och förstärka musik och text, Conny Flink som skrivit text och musik samt framför låten skall bli nöjd med resultatet (inspelad musik och video). Jag vill också att såväl musik som video blir estetiskt tilltalande samt att videon domineras av framträdandet 1. Musiken skall vara synergistisk med filmen. Videon skall ha ett kort intro med lite av en dokumentär karaktär från inspelningen. Detta intro är i färg för att gå över i svartvitt när musiken rullar igång. Resultatet (musik videon) kommer att publiceras på web- sidan YouTube. Projektet dokumenteras i denna rapport. 1.2 FRÅGESTÄLLNING Vad specifikt behöver jag som ljudtekniker tänka på och ta hänsyn till när den inspelade musiken skall användas till en musik video som domineras av framträdandet? 1.3 AVGRÄNSNINGAR Eftersom detta är ett examensarbete i Musik & Ljuddesign, kommer jag rent tekniskt inte att beskriva filmandet och filmredigeringen så ingående. Dock lämnar jag även här en kortare beskrivning av arbetsflödet, baserad på mitt eget deltagande som betraktare när Hannes arbetade med redigeringen samt intervju med honom under hans arbete med redigeringen av filmen. 1.4 VI SOM DELTAR I PROJEKTET Anders Odelius, jag själv, född 1964 och är bosatt på Vänersnäs utanför Vänersborg. Jag studerar sista terminen på Musik & Ljuddesign programmet. Vi sidan av mina studier på 50 %, arbetar jag som handläggare på Studiefrämjandet Norra Älvsborg. Där ansvarar jag bl.a. för avdelningens demostudio där musiker anslutna till vår verksamhet får spela in sin musik. Vi håller också kurser i musikinspelning i studion. Sedan barnsben har jag ett brinnande musikintresse och har spelat rockmusik som basist i diverse band. Sedan mitten av nittiotalet är jag också verksam som ljudtekniker, då framförallt med inspelning men ibland även som livetekniker. 1 Kinder, Music Video and the Spectator, p.7-8, (University of California Press 1984) 4

5 Anders Odelius Conny Flink, född 1965 och bosatt i Trollhättan. Vid sidan av arbetet med kvalitet på GKN, är han sedan ungdomen gitarrist, munspelare, sångare och låtskrivare i olika rockband. För närvarande spelar han gitarr och sjunger i power- trion OddeFlinks Orkester tillsammans med undertecknad samt trummisen Reidar Augustsson. Conny skriver också mycket akustiskt material inom genren folkrock, vilket kom väl till pass i detta projekt. Conny Flink Hannes Knutsson, född 1988 och bosatt i Vargön. Hannes har studerat film på högskolenivå och driver vid sidan av arbetet som it- lärare filmkollektivet Lefvande Bilder2. Kollektivet producerar bl.a. musikvideos, dokumentärer och animerade filmer. Hannes Knutsson 1.5 LÅTEN My Way (text och musik Conny Flink). Låten kan sorteras in under genren Folkrock. Instrumenteringen är akustisk gitarr, munspel och sång. Tonart är E- moll och uppbyggnad: Intro- vers- refräng- vers- refräng- outro. Vid inspelningen kommer vi att spela in låten (ljudet) i en enda tagning, inga påläggsinspelningar kommer att göras. Vi är alltså beroende av en bra tagning då allt stämmer (både film och ljud). Låten är 2,58 minuter lång och finns tillgänglig för lyssning på följande länk: odelius/my- way 2 5

6 2. GENOMFÖRANDE Genomförandet består dels av själva inspelningen av musik och video samt redigering av dessa samt insamling av material inför frågeställningen. 2.1 Informationsinsamling (litteratur) När jag startade att söka material, började jag söka på sökmotorn Google Scholar. Det var dock svårt att finna relevant litteratur där. Jag fick tips om databasen Jstor av min handledare Martin Knust, där fann jag tre vetenskapliga artiklar som berör ämnet musik och video. Två av dem är skrivna på 80- talet och en i slutet av nittiotalet. Jag fann också, när jag återvände till Google Scholar, en uppsats av tre studenter från Simon Fraser University i Canada som berör fenomenet YouTube och dess historik. De äldre, vetenskapliga artiklarna studerar mer musikvideon i ett MTV- perspektiv vilket också är intressant ur historiskt perspektiv. Den vetenskapliga artikel jag slutligen bestämde mig för att använda var Music Video and the Spectator av Marsha Kinder. Denna artikel beskriver bl.a. olika typer av musik videos. När det gäller det praktiska projektet, inspelning och redigering av musik och video, hade jag till min hjälp Modern Recording Techniques samt Video Production Handbook. Även boken Master Handbook of Acoustics kom att vara till hjälp. De tre sist nämnda är facklitteratur som vi i olika delkurser av vår utbildning haft som kurslitteratur och berör alla förhållandet ljud och video. Samtliga de källor jag slutligen kom att använda mig av, finns mer detaljerat angivna i avsnitt 4, referenser, samt fotnoter i den löpande texten. 2.2 Produktionen Under detta avsnitt beskriver jag produktionsprocessen. Inspelning av ljud och bild, ljudmix, redigering av film, samt publicering. Inspelning av ljud och bild Vi hade avsatt ca sex timmars arbete för inspelning av musik och video. Klockan 16, torsdag 18:e december 2013 träffades Hannes och jag i Studiefrämjandet studio, Vänersborg för att sätta våra planer i verket (Conny anlände först klockan 17). Studion är väl lämpad för uppgiften, då den är väl dämpad och har god monitorlyssning att tillgå 3. Hannes förbereder sina två kameror och jag gör iordning ett projekt i Cubase 7.5 (vårt inspelningsprogram, DAW) samt lägger upp de tre spår jag kommer att använda vid ljudinspelning: Ingång nr: Källa: Mikrofon: 1 Sång/munspel Røde NT1 2 Akustisk gitarr (12:e band) Røde NT5 3 Akustisk gitarr (mellan ljudhål och stall) Røde NT5 Till synes valde jag att komplettera den sedvanliga kondensator- mikrofonen mellan gitarrens ljudhål och stall 4 med en likadan vid gitarrens 12:e band för att få lite mer övertoner i gitarrljudet. Dessa mikrofoner är av penn- typ. Sången och munspelet 3 Everest, Pohlmann, Master Handbook of Acoustics (fifth ed.), s.367, (McGraw Hill 2009) 4 Huber, Runstein, Modern Recording techniques 7th ed, s , (Focal 2010) 6

7 fångades med en kondensatormikrofon av stormembrans- typ, vilken utrustats med ett s.k. puffskydd 5 för att undvika andningspuffar i inspelningen. Mycket viktigt i sammanhanget, var också valet av samplingsfrekvens i Cubase, vilken jag ställde in till 48 khz6 som är standard vid arbete med filmljud. När Conny kom, var vi förberedda och Hannes kunde börja filma när Conny stämde sin gitarr samt soundcheck och inställning av mikrofonplaceringar och inspelningsnivåer. Syftet med att filma detta, var att få tillgång till extramaterial för ett intro till musik videon. Nu tog själva inspelningen vid och vi gjorde i rask följd tre tagningar av ljud och bild. Över en välbehövlig kopp kaffe, satte vi oss ned för att granska dessa tagningar, valet föll så på tagning nr 3 vilken var bra både ljud och bildmässigt. Under dessa tagningar filmade Hannes Conny i hel- kropps perspektiv, nu ville vi ha tagningar ur några ytterligare perspektiv. Detta löste vi genom att Conny fick framföra låten ytterligare sju gånger medan han fick den lyckade grund- tagningen i monitor lyssning. Med denna metod kunde vi säkra att även dessa tagningar skulle kunna synkroniseras med ljudet vid den kommande filmredigeringen. Dessa filmtagningar blev i själva verket dubbla, eftersom Hannes även använde sig av en liten action- kamera (utöver systemkameran) vilken även den riggades i olika positioner vid varje tagning. Alltså skulle vi komma att ha fjorton olika filmtagningar (utöver grund- perspektivet) att tillgå vid kommande redigering. Jag vill också poängtera att även Hannes spelade in direktljud när han filmade med systemkameran7. Till detta använde han en Røde videomikrofon kopplad till kamerans ljudingång. Detta ljud spelar en nyckelroll vid synkronisering mellan film och den redigerade och mixade ljudinspelningen. Nöjda riggade vi ned vår utrustning efter en lyckad inspelning och med ljud- och bildmaterial i bagaget. Mikrofonplaceringar Actionkameran Kamerans placering, grundtagning Mix och redigering av ljud Mix och redigering av ljud, gjorde jag hemma i min egen hemstudio. Som jag nämnt tidigare, spelade jag in i Cubase 7.5, de tre ljudfilerna från tagning nr 3 exporterade jag till en extern hårddisk och importerade till Logic Pro 9 i min MacBook på varsitt spår. De tre spåren återspeglar i stort sett spåren vid inspelningen. I ett initialt skede klippte jag ut munspelspartierna och gav dessa ett eget, fjärde, spår. Jag blev dock inte nöjd med resultatet och valde istället att automatisera volymen på det gemensamma sång/munspels- spåret. Min arbetsmetod var enligt följande: 5 Huber, Runstein, Modern Recording techniques 7th ed, s , (Focal 2010) 6 Huber, Runstein, Modern Recording techniques 7th ed, s.213, (Focal 2010) 7 Millerson, Owens, Video Production Handbook 4th ed., s , (Focal 2008) 7

8 Puts av överflödigt material i början och sluten på de olika partierna. Här gjorde jag även in och ut- toningar s.k. fade in and out. Jag skapar ett s.k. gruppspår för de båda gitarrspåren i stereo. Gitarrspårens utgångar adresseras sedan till detta spår samt panoreras lätt, det ena vänster och det andra höger för att få lite spridning i ljudbilden. Eftersom studio där vi spelade in var mycket dämpad och torr i akustiken ville jag lägga till rymd till ljudbilden. Detta uppnådd jag genom att skapa ett effektspår i Logic där jag lade ett passande reverb som simulerade ett medelstort rum med mycket trä. Jag kunde då tappa lagom mycket rymdklang (reverb) till vart och ett av spåren. Här kommer jag att tänka på några väl valda ord från en producent och ljudtekniker jag beundrar Eddie Kramer: - If you re building a room from scratch, build it live- you can always deaden it down 8. Jag tänker då stilla att det är tur att det finns effekter i mjukvaruform att tillgå. Nu hade turen kommit till eq och kompressor, vilka jag lade som s.k insert- effekter 9, direkt på sång/munspelsspåret samt på gitarrspårens gruppspår. Med eq skar jag respektive ökad olika frekvensområden, med kompressor jämnade ut ljudet dynamiskt. På sång spåret lade jag också en s.k. deesser som motverkar skarpa s- ljud. Nu var det dags att ställa volymnivåer. När jag var nöjd, gjorde jag även volymautomation på det kombinerade sång och munspelsspåret. Jag sänkte volymen ca 4,5 db under munspelspartierna i förhållande till sångpartierna. Sist i kedjan kom mastringsprocessen. Detta för att finslipa på ljudbildens helhet och höja ljudnivån något. Jag höjde med hjälp av en eq lite subtilt i bas, respektive diskantregistren samt skar något lite i mellanregistret. En multibands- kompressor, fick komprimera ljudet (lite olika kompressionsgrad i de olika frekvensregistren), samt slutligen en limiter för att höja ljudnivån något. Mixen var nu klar, och jag kunde exportera en wav- fil i formatet 48 khz, 16- bitar avsedd för import i programmet Final Cut där Hannes skulle redigera videon. 8 Massey, Behind the Glass, s.134 (Backbeat Books 2000) 9 Huber, Runstein, Modern Recording techniques 7th ed, s.437, (Focal 2010) 8

9 Arrangerings- fönstret i Logic under arbetsprocessen Mix- fönstret i Logic under arbetsprocessen 9

10 Redigering av film Här beskriver jag, ganska grovt, hur Hannes gick till väga när han editerade vår film. Detta skedde i Lefvande Bilders Studio i Vänersborg, fredag den 27:e december Anteckningarna som följer baseras på min intervju av Hannes under arbetets gång. Vi importerade mitt färdigmixade ljudspår i formatet 48 khz 16 bit (wave- format). Detta fick bli ryggraden i vår film- mix. Vi importerade sedan själva mastertagningen, alltså tagningen som är simultan med ljudupptagningen. Denna var alltså filmad samtidigt som ljudinspelningen. Därefter importerades ytterligare åtta filmspår, filmade ur andra vinklar. Dessa trimmades noggrant efter ljudspåret, så att de låg i synkroniserade med ljudspåret. Värt att poängtera, är att dess tagningar är filmade när Conny spelade och sjöng playback till ljudinspelningen. Masterfilmen tillsammans med dessa åtta filmspår är filmade med huvudkameran (Canon EOS 550D). Filformatet från kameran är H.264. Av dessa totalt nio filmtagningar gjorde vi nu en grov mix för att hitta rätt kameravinkel vid rätt tidpunkt. Vi gjorde nu ett nytt projekt (arbetsblad) i Final Cut, importerade det färdigmixade ljudspåret samt de sju tagningar vi gjort med Hannes lilla action- kamera. Här stötte vi på ett problem, då filmfilerna inte synkade med vårt projekt. Vi konverterade dem därför i programmet Mpeg Streamclip till 24fps (bildrutor per sekund). Vi skapade också ett intro till filmen i ytterligare ett Final Cut projekt. Detta klipptes ihop av material Hannes filmade under förberedelsearbetet och soundcheck. Detta intro lyfte vi därefter in i huvudprojektet. När vi var nöjda med klippning, exporterades allt till ett helt filmklipp. På detta görs färgkorrigeringar (t.ex från färg till svartvitt) och widescreen- effekt. Den färdiga videon kan nu exporteras till den slutliga fil i.h264 format som skall publiceras. Publicering Den 2:a januari var det så dags för vårt projekt att nå ut till den tilltänkta publiken. Som så många andra idag, valde vi att publicera videon på internetsidan YouTube, som sedan den introducerades 2005 blivit en av internets mest välbesökta sidor och står för ca 10 % av all trafik på internet 10. Hannes som har konto registrerat på YouTube skötte själva publiceringen. Jag ville också att ljudfilen, låten, skulle finnas tillgänglig för lyssning 10 Cheng, Dale, Liu, Understanding the Characteristics of Internet Short Video Sharing: YouTube as a Case Study, s.1, (Simon Fraser University 2007) 10

11 separat. För detta ändamål valde jag ljudtjänsten Soundcloud på internet. Länkar till både ljud och video återfinns under referenser. 11

12 3. Resultat Jag känner mig nöjd med mitt projekt och det jag och mina samarbetspartners lyckats åstadkomma en musikvideo med fokus på Connys framträdande dokumenterad för eftervärlden. Vidare har jag genom praktiskt arbete kombinerat med litteraturstudier breddat mina kunskaper beträffande rollen som ljudtekniker i detta musik video projekt. 3.1 Diskussion Under projektets gång, fann jag att mycket av arbetet som ljudtekniker under ett musikvideo projekt med fokus på framträdandet är det samma som vid en ordinär ljudinspelning, exempelvis val av mikrofoner, akustik i studion, lyssning etc. Det fanns dock ett par punkter jag fann att ta speciell hänsyn till: Val av samplingsfrekvens vid inspelning till 48 khz (vilket är standard för ljud vid filmredigering). Du som ljudtekniker och personen som filmar måste vara överens om vilken ljudupptagning/filmtagning som skall gälla när redigering påbörjas. Det är viktigt att där välja samma tagning vilket är en förutsättning för ett lyckat resultat vid redigeringsarbetet (speciellt då film och musik skall samverka synergistiskt). Vi var därför noga med att redan på inspelningsdagen välja den tagning vi skulle använda oss av vid redigering. Denna ljudupptagning var också den tagning Conny fick som monitor- lyssning när vi filmade om för att få alternativa vinklar. Detta gjorde att även dessa filmtagningar var relativt lätta att synkronisera med ljudet vid redigeringsarbetet. Det är vidare viktigt att ha en klar idé om vad man vill åstadkomma samt att ha någon som leder arbetet (viktigt vid alla projekt). I fallet med detta projekt, ledde jag arbetet och uttalade klart vad jag ville åstadkomma. Dock lät jag Hannes sköta filmandet samt filmredigering eftersom han var expert på detta område. 3.2 Sammanfattning Att förstärka den inspelade musiken med video ger ytterligare en dimension till musiken. Det Hannes och jag försökte göra med videon, var t.ex. genom att ändra perspektiv från närbild på Connys ansikte när han sjöng, till bild på hans fingrar när han spelar en figur på gitarren filmad via action- kameran, understryka och förtydliga musikaliska händelser. På liknande sätt understryker vi och förtydligar övergången från det lilla dokumentära introt till låtens början genom att låta videon glida över från färg/fullskärm till widescreen/svartvitt. Om vi sedan betraktar det svartvita formatet, så vill jag med det synliggöra att låten My Way är lite tidlös eller kanske rent av vintage. Om man betraktar videon som den blev, så har jag som projektledare, kommit med grundidén till filmen. Jag ville att filmen skulle vara svartvit samt att den skulle domineras av Connys framträdande, resten av idéerna var Hannes. Beträffande ljudinspelning samt mix av densamma, arbetade jag helt med fria händer. Conny fick dock godkänna den slutgiltiga mixen före den gick vidare till filmredigering. Slutligen vill jag understryka, att det var mycket stimulerande att få arbeta tillsammans med en musiker/sångare/låtskrivare och en filmare i detta projekt mot ett gemensamt 12

13 mål. Att som ljudtekniker/producent även ha ett visuellt mål i sikte gav ytterligare en dimension till arbetet. Om jag sedan föredrar att lyssna på musiken eller titta/lyssna på videon skall jag låta vara osagt. Ibland kan det vara skönt att enbart lyssna på musiken, att få låta tankarna ha fritt spelrum, medan det ibland kan vara häftigt att få den visuella förstärkningen som en video kan ge. Det ena behöver inte utesluta det andra. 13

14 4. Referenser Kinder Marsha, Music Video and the Spectator: Television, Ideology and Dream, Uppsatser Cheng Xu, Dale Cameron, Liu Jiangchuan, Understanding the Characteristics of Internet Short Video Sharing: YouTube as a Case Study, Facklitteratur Millerson, Owens, Video Production Handbook 4th ed., (Focal 2008) Huber, David Miles, Modern Recording Techniques 7th ed., (Focal 2010) Massey, Behind the Glass, (Backbeat Books 2000) Everest, Pohlmann, Master Handbook of Acoustics (fifth ed.), (McGraw Hill 2009) Web- länkar Låten, My Way, för lyssning: odelius/my- way Videon, My Way : Lefvande Bilders hemsida: 14