SVERIGE. Naturbrukarna

Transkript

1 1 Camilla Andersson, Skogsstyrelsen Remissyttrande Miljökvalitetsmål Levande skogar Föreningen önskar härmed inkomma med remissyttrande rörande Miljökvalitetsmål Levande skogar. Eftersom föreningen i dessa sammanhang är ny aktör presenterar vi inledningsvis vår portalparagraf för att läsaren ska få förståelse för vår ståndpunkt: är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening öppen för alla. Föreningens ideologiska värdegrund bygger på idén om att ett bärkraftigt brukande av naturresurser är förutsättningen för en hållbar framtid för nuvarande och kommande generationer. Genom en ökad förutsägbarhet i brukandet av naturen, på ett miljömässigt hållbart och långsiktigt sätt, garanteras såväl skyddet för naturens biologiska produktion som bevarandet av biologisk mångfald och värnandet om naturens upplevelsevärden, allt till gagn för hela samhället. Föreningens huvudsakliga uppgift är därmed att tillvarata miljöintresset, brukandet, bevarandevärdena och människans roll som en del av naturen och kulturen. Föreningen organiseras i riksförening och länsförbund som var för sig är juridiska personer med eget ansvar. Innebörden av portalparagrafen är att föreningens inställning till brukande av naturen per definition är av godo eftersom att vi anser att själva förutsättningen för hög biologisk mångfald och ett införlivat generationsmål förutsätter långsiktigt lönsamma jord- och skogsbruk. Det bärkraftiga brukandet av naturresurserna är enligt vår mening en förutsättning för en hållbar framtid för nuvarande och kommande generationer.

2 2 Sammanfattning För vårt resonemangs skull önskar vi först i korthet återge hur uppdraget Fördjupad utvärdering av miljömålen (FU15) är formulerat av uppdragsgivaren. Enligt den information vi funnit är det övergripande syftet med FU15, och det som uppdragsgivaren vill ska besvaras, att det ges ett: underlag för regeringens politik och prioriteringar underlag för offentlig debatt underlag för myndigheternas planering och utveckling av miljöarbetet samt underlag för dialog mellan olika aktörer i utveckling och genomförande av styrmedel och åtgärder. När vi nu vet vad uppdragsgivaren förväntar sig, och vad det är som vi förväntas ge ett remissyttrande på, är vår uppfattning att leveransen är ofullbordad. Remissen blandar och ger från alla möjliga håll på ett ostrukturerat sätt vilket skapar förvirring för läsaren på ett sett som gör att man kan misstänka att det är medvetet. Dessutom återfinns en del direkta sakfel. Det uppdrag som Skogsstyrelsen givits anser vi vara alldeles för viktigt för att det inte ska hållas en stringent ton genom beskrivningen av tillståndet för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Ett logiskt upplägg hade varit att minimera resonerandet genom texten och i stället sakligt utgå utifrån vart och en av de nio preciseringarna av miljökvalitetsmålet, de är ändå de som ska utvärderas. Tanken med ett remissförfarande bör väl ändå vara att de aktörer som yttrar sig om en remiss ska kunna yttra sig om saken. I detta fall utvärderingen av miljömålsuppfyllanden i alla dess delar i.e. de nio olika preciseringarna. Att beredas möjlighet till att kommentera en rapport om valda delar som påverkar miljömålet är inte samma sak som att ges möjlighet till att lämna ett remissyttrande på miljömål Levande skogar. Skogsstyrelsen har sen tidigare en vad de kallar för Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Hade denna remiss strukturerats på ett liknande sätt hade FU15 kunnat leverera en konkret, konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning och utvärdering där evidensen för dåtid och framtid går att härleda historik och bedömningar kan göras för utveckling av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Inledningsvis i remissen går det att läsa styrmedelsanalysen i den fördjupade utvärderingen har inriktats på de centrala administrativa styrmedlen då det tidigare inte gjorts någon sådan analys. En av de absolut viktigaste styrmedlen samhället har att arbeta med är pengar. Såvida myndigheten huvudsakligen inte inriktar sig på att använda andra till buds stående styrmedel,

3 3 vilket är möjligt att man avser, anser vi att det omedelbart måste till en samhällsanalys av miljökvalitetsmål Levande skogar. Inte minst med tanke på att det i remissen, tabell 1, helt plötsligt finns önskemål om att ytterligare hektar skogsmark ska undantas från brukande. Senast någon samhällsanalys gjordes av detta miljömål var 2007, vilket betyder att det snart är tio år sedan. De statsfinansiella effekterna då för att uppnå miljömålet var närmare 20 miljarder kronor. Sen dess har miljökvalitetsmålet breddats avsevärt varför en rimlig siffa idag torde vara närmare 40 miljarder, ingen vet. Flera andra miljömål har den senaste tiden presenterat kostnaderna för införlivande av sina miljömål varför vi anser det av vikt att även miljömål Levande skogar kvantifieras i monetära termer. För andra miljömål är det möjligt, så varför inte detta miljömål? Exempelvis redovisas det för miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag vid samråd för Östersjöns norra utrinningsområde, att engångskostnaden är 2,9 miljarder kronor. Utöver detta tillkommer en årlig kostnad om 4,2 miljarder kronor för att nå måluppfyllelse. Inofficiellt informerar Jordbruksverket att kostnaden för att införliva miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap är i storleksordningen 1,5 miljarder årligen, utöver dagens ersättningar från landsbygdsprogrammet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ska en åtgärd via kostnads/nyttoanalys värdesättas i monetära termer för att väga konsekvenser mot varandra. Liknade underlag saknas idag för Levande skogar varför miljöarbetet omöjligt kan gå framåt. Vi vill samtidigt poängtera att hela arbetet med miljökvalitetsmålen inte får gå i konflikt med generationsmålet. Huruvida det redan är så idag kan vi inte ha någon synpunkt om då det saknas relevant information. Enligt remissen tror inte Skogsstyrelsen att miljökvalitetsmålen uppnås. Det är även vår uppfattning att så troligen inte kommer att ske. En möjlig väg är att man ser över klassificeringen av miljötillståndet på flera punkter och resonerar kring om det nödvändigtvis behöver klassas som positivt. En revidering till klassen neutral skulle kunna leda till högre måluppfyllelse utan att någon skada är skedd. Vid en samlad bedömning anser att denna remiss inte lever upp till det uppdrag som uppdragsgivaren och samhället ställer, varför vi hänskjuter remissen tillbaks till myndigheten för ombearbetning och breddning inför en ny remissomgång. Vi anser att denna remiss är utformad på ett sådant sätt att den omöjligt kan användas som det viktiga underlag den var tänkt att vara för bland annat regeringens politik och prioriteringar. Att inte leverera en fullgod rapport utan gå vidare med detta delvis politiserade underlag anser vi skadligt för branschen och inte minst för skogsmiljön.

4 4 Valda detaljsynpunkter Kapitel Naturtyper, miljöer och substrat I tabell ett presenteras nya önskvärda arealkrav om hektar. Det är orimligt att de ska uppnås, inte nödvändigt för biologisk mångfald och ohederligt att i förbigående mer eller mindre okommenterat lyfta in denna areal. Vid utvärderingen av statusen för gammal skog blandar myndigheten hej vilt mellan definitionerna och kommenterar sparsamt vilket gör hela stycket mycket otydligt. Exempelvis visar figur 1 att brukarna övertiden varit lyhörda för rådande skogspolitik. Under tidigt tal har det avverkats restskogar vilket är brukade skogar som tidigare generationer plockat godbitarna ur. Att arealen på senare tid gott upp är ett utslag av att rådande lagstiftning fungerar. Att bara konstarea att arealen minskat i figur ett leder till att läsaren undermedvetet tror att figuren visar på giriga skogsbrukare. En fråga som man bör ställa sig när det talas om utveckling är, när är år noll? Vilket årtal ska vi utgå ifrån och jämföra dagens mål med? Hade man utgått från 1990-talet hade kurvan pekat rakt upp och illustrerat en fördubbling! Kapitel Rödlistade skogslevande arter Under tabell 2 står det att 75 procent av de skogsberoende arterna hade minskade populationer vilket väl ändå måste vara sakfel? Generellt sett i texten sätter Skogsstyrelsen stor tilltro till ArtDatabanken. Även om det inte finns mycket annat att tillgå så bygger trotts allt deras bedömningar relativt mycket på frivilliga amatörers insatser. I remissen resonerar man inte något kring den BIAS i materialet som föreligger från ArtDatabanken utan det framställs som absoluta sanningar. I texten rörande avverkning av nyckelbiotoper saknar vi en beskrivning av nettoeffekten. Vi vet inte, men det troliga är ändå att antalet nyckelbiotoper inte har minskat utan troligen ökat totalt sätt. Vi vet heller inte om ett ökat antal eller en ökad areal nyckelbiotoper på pappret tillför ökade miljönyttor. Det är inte självklart att så är fallet Olika projekt och processer som bidrar till naturvårdens utveckling Att beskriva resultatet av en skarpare tillsyn genom att konstatera att förelägganden och förbud ökat från nära nog noll till närmre 200 stycken är egendomligt. Här hade det varit möjligt att redovisa vilken positiv eller för den delen eventuellt negativ effekt detta fått för miljövårdsarbetet. Syftet med den skarpare tillsynen torde väl fokusera på miljönytta och inte antalet fällande domar?

5 Vad säger olika bristanalyser? Vad gäller kapitlet om analysarbetet blir det tydligt att grundproblemet är att det inte ens går att bedöma miljömålen eftersom det saknas stringenta målkriterier för de nio preciseringarna av miljökvalitetsmålet. Det är svårt att arbeta framåt när det inte är fastslaget vad vi har att utgå ifrån. Detta går igen i hela kapitel och lidande blir både miljön och brukarna. Det blir som att spela fotboll med en schizofren domare utan regler, plan eller mål Hyggesfritt skogsbruk för att bibehålla kontinuiteten En av anledningarna till att vi ändå har en funktionell skog som klarar av att hysa många krävande arter trots, eller på grund av, att vi brukar stor del av skogen är att brukarna själva bryr sig om sin skog. De planekonomiska influenser som dykt upp på senare tid motverkar detta driv och det motverkar i förlängningen mångfalden i skogen. Vid både kapitlet om Hyggesfrittskogsbruk och Skydd av skog är planekonomin närvarande. Alldeles oavsett om det är bättre för de skogslevande arterna eller inte med hyggesfritt skogsbruk är valet av brukningsmetod först och främst brukarens. Dock är det viktigt att möjligheten att använda metoden är så stor som möjligt. I frågan om skydd av skog kan man i analysen inte utgå ifrån att de frivilliga avsättningarna ökar med hektar bara för att man önskar att de ska göra det. För det första är de frivilliga och för det andra saknas analysen om vilken nettoeffekt det skulle ge för brukarna, samhället och skogsmiljövården Analys av skogsvårdslagen och miljöbalken ur ett miljömålsperspektiv Hela fundamentet som vår förening står på är att bruk av natur inte är en förorenande verksamhet. Därför reagerar vi starkt på att myndigheten anser att brukaren är en förorenare som orsakar miljö problem. Det är ett inskränkt sätt att se på brukandet av naturresursen skog. De som brukar naturen bör snarare beskrivas som samhällets viktigaste grundpelare. Under rubriken som behandlar hur skogsvårdslagen och miljöbalken implementeras blir det oprecist. Vi ställer oss frågan om det är så att myndigheten föreslår att skogsvårdslagens miljöparagrafer ska lyftas in i miljöbalken. Vi har mycket svårt att se att detta skulle ge några positiva effekter alls utan snarare skulle det vara en symbolhandling med innebörden att nu är det adjö med frihet under ansvar. Vi anser att denna frihet är fundamentalt viktig och snarare bör stärkas för att skogsbrukare ska ha mod att göra annorlunda i sitt brukande vilket visat sig vara ett vinnande koncept för skogsmiljövården.

6 6 3 Bedömning av om målet nås Vår bedömning är att målet inte kan nås av flera anledningar. Den viktigaste är inte att brukarna missköter sig utan att målet i sig inte är precist nog. Även om målet skulle preciseras så betvivlar vi att det skulle uppfyllas. Slutsatsen av detta är att man bör fundera på hur klokt det är att grunda en skogspolitik som bygger på ett ouppnåeligt mål. Troligen är det då bättre att revidera målen. I habitatsfrågan väljer Skogsstyrelsen att se skogen som en stillbild när den i själva verket är en ständigt pågående film. Ett kalhygge idag kan mycket väl vara en nyckelbiotop om 80 år. Livsmiljöer försvinner och livsmiljöer kommer till. Vår inställning är att det är nettobilden som ska bedömas.

7 7 Slutord avser att förmedla detta remissyttrande till enhetschefen för Skog och miljö på Näringsdepartementet i syfte att informera denne om vår syn på remissens underlåtenhet i att leverera svaren FU15 ställer. Vi ämnar även uppmana enhetschefen att ta del av andras remissyttranden för att skapa sig en samlad bedömning av kritiken. Där utöver kommer vi uppmana till läsning av Skogsstyrelsens remiss. Utifrån detta hoppas vi att enhetschefen ställer sig ett antal frågor. Har det erhållits ett svar på FU15 på ett tillfredsställande sätt från Skogsstyrelsen? Kan remissen verka som underlag för regeringens politik och prioriteringar in i framtiden där skogsbruk och miljö blir allt viktigare? Korrelerar remissens intention med generationsmålen? Kan man göra en bedömning av samhällskostnaderna vid uppnått miljömål utifrån underlaget? Vår förhoppning är att inte bara enhetschefen för Skog och miljö tar tillfället i akt och vidtar nödvändiga åtgärder utan att även Skogsstyrelsen kommer till insikt om att arbetet med miljökvalitetsmål Levande skogar är för betydelsefullt för att framtiden ska vila på nuvarande rapport. Vi hoppas att resultatet av vårt remissyttrande leder till en från grunden omarbetad remiss så att civilsamhället och näringslivet kan ges möjlighet att på riktigt delta i miljömålsarbetet. För Rickard Axdorff Ordförande