Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning"

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning

2 Innehållsförteckning INLEDNING 3 STRANDSKYDDSLAGSTIFTNINGEN 4 Strandskyddslagstiftningen kort återblick 4 Vad säger strandskyddslagstiftningen 5 ANNAN LAGSTIFTNING 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEFINTLIGA MILJÖER OCH VÄRDEN 10 Fornlämningar på land och i vatten 10 Riksintressen 11 Skyddade områden 12 Sociala värden 12 Ekologiska tjänster i kustmiljöer 13 Påverkan från arbeten i vatten 14 Miljöer med särskilt höga värden 14 HANINGE KOMMUNS RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING 19 Huvudsyftena 19 Särskilda skäl 21 Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område 22 Referenser och litteraturhänvisningar 27 Bilagor 27 2

3 INLEDNING I Haninge kommun finns några av regionens mest attraktiva kust- och skärgårdsområden. Stränderna intar här en särställning. Det är väsentligt att deras olika värden och funktioner tas tillvara långsiktigt. Kust- och skärgårdsområdet i regionen är av riksintresse och ostörd natur är av stor betydelse för de människor som bor och verkar i och kring Stockholm (Regionplanenämnden). Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet har på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden tagit fram vägledning för Haninge kommuns prövning av strandskyddsdispenser. Vägledningen vänder sig både till en intresserad allmänhet som till kommunens tjänstemän och politiker. Syftet med vägledningen är denna ska utgöra ett underlag för tillämpningen av lagstiftningen i de ärenden som hanteras av kommunens tjänstemän och politiker. Haninges vägledning för strandskyddsbedömning har beslutats av Stadsbyggnadsnämnden Haninge kommun Medverkande tjänstemän är Cecilia Granström, Lolita Törnblom och Jan Öström från Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Från kommunstyrelseförvaltningen har Erik Wijnblad deltagit. Fotografier på framsidan visar bebyggelse på Huvudskär samt en undervattensbild av Ålgräsäng som är ett exempel på mjukbottenvegetation som är mycket betydelsefull för fisk och annan fauna Fotografi sid 10 Haninge kommuns hemsida Fotografier sid 15, 16 och 18 Erik Wijnblad Fotografier övriga: Lolita Törnblom, Cecilia Granström Kartmaterial: Ulla Pettersson Stadsbyggnadsförvaltningen 3

4 STRANDSKYDDSLAGSTIFTNINGEN Strandskyddslagstiftningen kort återblick Den första strandskyddslagen infördes Syftet var att bevara allmänhetens möjligheter till friluftsliv vid stränderna. Strandskyddsbestämmelserna skärptes något och överfördes till naturvårdslagen Skyddet visade sig dock otillräckligt infördes därför ett generellt förbud mot nybyggnad nära vattnet. Länsstyrelsen kunde i och med det ange strandområden där särskilt tillstånd krävdes för att bygga nytt. Generellt strandskydd 100 meter in på land och ut i vattnet infördes och gäller i princip samtliga stränder vid vattendrag, sjöar och hav. Länsstyrelsen kan besluta om utvidgat strandskydd upp till 300 meter inom till exempel områden av riksintresse eller områden som i övrigt är särskilt värdefulla för friluftslivet eller växt- och djurlivet. Strandområdena i Haninge kommun omfattas till största delen av utvidgat strandskydd om 300 meter ändrades lagen så att syftet nu också är att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv på land och i vatten. Stränderna bedömdes som särskilt värdefulla för djur- och växtliv av flera skäl. Många arter övervintrar i strandnära zoner och övergången mellan land och vatten bedöms som mycket värdefulla. Områden kan vara ointressanta för det rörliga friluftslivet men utgöra mycket viktiga livsmiljöer för växter och djur. Från och med den 1 juli 2009 gäller ny strandskyddslagstiftning vilket regleras i Miljöbalken (MB). Syftet med den nya lagen är att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Lagen innebär ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet men med ett ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser. Olika aktörer och deras roller i strandskyddsfrågor Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets roll är att på ett nationellt plan övervaka utvecklingen och att vägleda länsstyrelser och kommuner i deras arbete med strandskyddet. Naturvårdsverket har möjlighet att överklaga Länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen. Boverket. Boverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med att tillämpa det nya regelverket i de delar som rör planprocessen, framförallt när det gäller översiktsplanering. Kommunerna. Kommunerna har rätt att besluta om strandskyddsdispens i de flesta fall. De kan om förutsättningarna finns peka ut områden i sina översiktsplaner som kan vara lämpliga för landsbygdsutveckling. Kommunerna ska ansvara för tillsynen över strandskyddsområden med några undantag. Länsstyrelsen. Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna i deras arbete enligt det nya regelverket. Länsstyrelserna ska granska de kommunala besluten och ska upphäva dessa om förutsättningar för dispens saknas. Länsstyrelserna ska vägleda och granska de kommunala översiktsplanerna när det gäller utpekanden av områden för landsbygdsutveckling. De ansvarar för dispenser och upphävanden liksom tillsynen av strandskyddsområden när det gäller försvarsanläggningar, allmänna vägar och järnvägar samt områden som skyddas av staten enligt kap 7 Miljöbalken. Vägledning för strandskyddet Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans utarbetat en ny vägledning till länsstyrelser och kommuner. Denna ligger till grund för Haninge kommuns vägledning för strandskyddsbedömning.. Strandskydd en vägledning för planering och prövande, HANDBOK 2009:4, Naturvårdsverket

5 Vad säger strandskyddslagstiftningen Sedan 1 juli 2009 och 1 februari 2010 gäller nya bestämmelser beträffande skyddet av stränderna. Strandskyddet, som gäller vid alla kuster, vid sjöar och vattendrag är ett generellt skydd som gäller över hela landet på ett likartat sätt. Bestämmelserna gäller oavsett om det är glest- eller tätt bebyggt och naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att beröras. (7 kap 13 MB) Strandskyddets syfte Strandskyddet har två syften. 1. Det ena är att långsiktigt trygga invånarnas förutsättningar till att få allemansrättslig tillgång till stränderna. 2. Det andra är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. (7 kap 13 MB) Strandskyddets areella omfattning Strandskyddet gäller inte bara i skärgården utan innefattar alla typer av sjöar och vattendrag såväl på fastlandet som på öar. I den strandnära zonen ger övergången mellan land och vatten utrymme för olika värdefulla livsmiljöer och funktioner. Ur ett biologiskt perspektiv är stränderna, både i vatten och på land, hemort fört många rödlistade arter. Strandområdena är också mycket viktiga för invånarnas rekreation och friluftsliv. De speciella naturmiljöerna som skiftar från tät skog till öppna landskap bidrar till attraktionen. Hela Haninges kust och skärgårdsområden är av riksintresse för friluftslivet. Det generella strandskyddet är 100 meter på land och 100 meter i vatten, även undervattensmiljön inkluderas. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddet till 300 meter. (7 kap 14 MB) Strandskyddet är en förbudslagstiftning Strandskyddet är en förbudslagstiftning som innebär att man inom ett strandskyddat område inte får : uppföra nya byggnader ändra användning av byggnader eller utföra anläggningar eller anordningar som förhindrar eller avhåller allmänheten att beträda ett område där man annars fått färdats fritt göra grävnings- eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter (7 kap 15 MB) Förbuden gäller inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för arella näringar som jordbruk, fiske och skogsbruk om de för sin funktion måste ligga inom strandskyddsområde och som inte avser att tillgodose bostadsändamål. Näringen får inte vara av marginell betydelse, den skall ge ett tillskott av betydelse för att undantag från prövning skall gälla. (7 kap 16 MB) Även andra åtgärder är undantagna tex verksamheter eller åtgärder som tillåtits av regeringen, allmänna vägar enligt väglagen eller järnvägar enligt lagen om byggande av järnväg. (7 kap 16 MB) Länsstyrelsen har möjlighet att meddela föreskrifter att förbuden under vissa omständigheter inte skall gälla kompletteringsåtgärder till huvudbyggnad. (7 kap 17 MB). Särskilda skäl som anges i lagtexten I vissa fall kan man få dispens från förbudet att bygga strandnära om man har särskilda skäl. De särskilda skälen innebär dock inte automatiskt att dispens kan medges. Åtgärden måste också vara förenlig med strandskyddets båda syften dvs. att förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet inte försämras och att livsbetingelserna för djur- och växtlivet inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. Detta gäller även vid upphävande av strandskydd i samband med detaljplan.(7 kap 26 MB) 5

6 De särskilda skälen som kan tillämpas vid en prövning är om området: 1. redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. (7 kap 18c MB) Haninges kommentarer till de särskilda skälen finns på sidan 19. Landsbygdsutveckling Inom vissa områden i landet kan man som särskilt skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av, eller dispens från, strandskyddet också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden (7 kap 18d, 18e MB). Lagstiftningen tillåter ej att kust- och skärgårdsområden pekas ut för landsbygdsutveckling i Haninge kommun. Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d ett område som, enligt 7 kap. 18e punkt 4, inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid Näskefjärden. Detaljplan och upphävande av strandskydd Kommunen får enligt plan- och bygglagen bestämma att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas för ett område i en detaljplan om det finns särskilda skäl. Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. De särskilda skälen som kan åberopas är lika som vid vanligt dispensförfarande. Även regeln om fri passage ska tillämpas. Ett område mellan strandlinjen och byggnaderna ska inte omfattas av upphävande av strandskydd så att fri passage för allmänheten och goda livsvillkor för växt- och djurliv kan bevaras. Detta gäller dock inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. I planprocessen har länsstyrelsen skyldighet att under samrådet verka för att strandskyddet inte hävs i strid med strandskyddsreglerna enligt 7 kapitlet 18 c-g Miljöbalken. I Plan- och bygglagen regleras själva förfarandet för upphävandet av strandskyddet. De lagliga förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i Miljöbalken. Upphävande av strandskydd i detaljplaner som gäller försvarsanläggning, allmän väg, järnväg eller som skyddas enligt andra bestämmelser i 7 kapitlet Miljöbalken och där skyddet har beslutats av någon annan än kommunen beslutas av Länsstyrelsen. (7 kap 18 MB) Strandskyddet gäller åter Där strandskyddet upphävts i områdesbestämmelser och detaljplaner enligt plan- och bygglagen återinträder strandskyddet automatiskt när detaljplanen eller områdesbestämmelserna upphör eller ersätts med ny detaljplan (7 kapitlet 18 g MB). För detta krävs inget särskilt beslut. Det strandskydd som gällde innan man beslutade om upphävandet gäller igen vilket kan innebära att även ett utvidgat strandskydd kan återinträda. 6

7 Strandskydd i äldre detaljplaner före 1975 Strandskydd i viss omfattning ligger enligt beslut av länsstyrelsen kvar i detaljplaner som fastställts före 1 juli Detta avser alltid strandskydd i vatten med 100 meter och strandskydd på land 100 meter där det finns allmän platsmark, till exempel vägar och parkmark. Beslut om dispens När en dispens från strandskyddet beslutas skall det särskilda skälet preciseras. Strandskyddets båda syften måste alltid vara uppfyllda. En fri passage för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet skall anges i varje dispensbeslut. Området skall förläggas mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna. Om användningen av området närmast strandlinjen blir omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion behöver man inte ange en fri passage. (7 kap 18f MB) Tomtplatsavgränsning eller i vilken utsträckningen marken får användas för det avsedda ändamålet måste också anges i beslutet. (7 kap 18f MB) Vid ett beslut om dispens kan även villkor för dispensen bestämmas. (16 kap 2 MB) Dispensen upphör att gälla om inte åtgärden som dispensen avsåg påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från det beslutet vann laga kraft. (7 kap 18h MB) Vilka beslutar om dispens Kommunen beslutar i de flesta ärendena men inte där länsstyrelsen har dispensrätt. (7 kap 18a MB) Länsstyrelsen beslutar i de enskilda dispensärenden som berör byggande av försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg. Man beslutar även inom skyddade områden som är beslutade av andra än kommunen. Exempel på sådana områden är naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura (7 kap 18a MB) 7

8 Överträdelse/tillsyn Den som med uppsåt eller av oaktsamhet begår ett brott mot områdesskydd och bryter mot förbudet att bygga och göra andra åtgärder utan dispens inom strandskyddat område kan dömas till böter eller fängelse i högst 2 år (29 kap 2 MB). Tillsynsmyndigheten, kommunen eller Länsstyrelsen, måste alltid göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott mot strandskyddet (26 kapitlet 2 MB). Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att strandskyddslagstiftningen skall efterlevas eller att föreskrifter, domar och andra beslut skall följas (26 kapitlet 9 MB). Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite (26 kapitlet 14 MB) Länsstyrelsens överprövning av kommunernas dispenser Länsstyrelsen skall överpröva kommunens dispensbeslut om man bedömer att det inte finns några förutsättningar för dispens eller om det finns brist i ärendets handläggning som haft betydelse. Beslut om överprövning skall ske senast tre veckor från det kommunens dispensbeslut inkommit till Länsstyrelsen (19 kap 3b MB). Överklagande Om kommunen eller länsstyrelsen beslutar att avslå eller meddela dispens från strandskyddet kan beslutet i det enskilda fallet överklagas av den det angår - den sökande, eller av den som är berörd av beslutet i egenskap av markinnehavare eller särskild rätt till mark (16 kapitlet 12 MB). Kommunens och länsstyrelsens beslut att meddela dispens kan också överklagas av ideella föreningar som har till ändamål att tillvarata naturskydds-, miljö-, eller friluftsintressen, detta gäller dock ej försvarets anläggningar. (16 kap 13, 14 MB) Överklaganden av kommunens beslut hanteras av Länsstyrelsen i första hand. Om länsstyrelsen beslutar att upphäva eller fastställa kommunens dispensbeslut kan detta överklagas till Miljödomstolen och sedan vidare till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolens dom går ej att överklaga Hällmarker på Nåttarö 8

9 ANNAN LAGSTIFTNING Strandskyddet har även kopplingar till annan lagstiftning vilken ibland beslutas av andra än kommunen. Detta kan få till följd att två parallella beslut gäller och att ett beslut om dispens från strandskyddet inte kan utnyttjas om inte beslut enligt den andra av lagstiftningarna kan ges och vice versa. Plan och bygglagen De flesta åtgärder som omfattas av strandskyddsbestämmelserna är även lovpliktiga enligt Plan- och bygglagen 8 kapitel 1, 2, 3, 6 och 9. Vid planläggning omfattas följande paragrafer av strandskyddsbestämmelserna: 4 kap 1,2,9, 5 kap 7a, 22,26, 12 kap 1, 13 kap 6. Miljöbalken, områdesskydd Områden som är skyddade enligt 7 kapitlet Miljöbalken, naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde kräver beslut både avseende sina skyddsbestämmelser och strandskyddslagstiftningen. Miljöbalken, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 9 kapitlet Miljöbalken ska ansökan om miljöfarlig verksamhet enligt huvudregeln prövas av miljödomstol. Vissa verksamheter prövas av länsstyrelsen, generalläkaren eller av kommunen. Med miljöfarlig verksamhet menas verksamhet som kan medföra utsläpp eller andra störningar från mark, fast egendom eller fasta anläggningar på ett sätt som kan innebära olägenhet för människors hälsa eller miljön. Exempel på en miljöfarlig verksamhet är uppläggning av muddermassor, vindkraftverk och avloppsanläggningar, vilka normalt handläggs av Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Miljöbalken, vattenverksamhet Arbeten i eller nära ett vattenområde, exempelvis muddring eller anläggande av en brygga eller pir betraktas enligt 11 kapitlet 2 Miljöbalken som vattenverksamhet. Vattenverksamheter kräver tillstånd från miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till länsstyrelsen. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena behövs varken tillstånd eller anmälan enligt 11 kapitlet 12 Miljöbalken. Fastighetsbildningslagen Enligt 3 kapitlet 2 2 Fastighetsbildningslagen ska fastighetsbildning ske så att den inte motverkar syftet med naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning, till exempel strandskyddsbestämmelser. Lantmäterimyndigheten prövar frågor kring fastighetsbildning. Kulturminneslagen När strandskyddet hävts eller dispens meddelats inom ett område där fasta fornlämningar, skeppsvrak eller andra fornlämningar under vatten är kända, alternativt framkommer vid arbetsföretaget, ska länsstyrelsen tillämpa bestämmelserna i Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Lagen omfattar även byggnadsminnen, kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser vilka delvis hanteras av Riksantikvarieämbetet vid sidan av Länsstyrelsen. Ledningsrättslagen och Anläggningslagen Inom strandskyddat område kan flera olika typer av ledningar/kablar finnas. Exempel på sådana är kraftledningar, telekablar och vattenledningar. Vid planerade arbeten inom strandskyddat område måste man därför först ta reda på om några sådana är aktuella innan man planerar sin åtgärd. Speciellt viktigt är detta i vattenområden där det kan bli nödvändigt att den ledningshållande parten märker ut ledningarnas läge så att dessa inte skadas vid ett byggnadsåtgärd. Exempel på ledningshållare i Haninge kommun är Vattenfall eldistrubution AB, Stadsbyggnadsförvaltningen VA-avdelning och Telia AB. 9

10 FÖRUTSÄTTNINGAR, BEFINTLIGA MILJÖER OCH VÄRDEN Fornlämningar på land och i vatten Haninge kommun utgör en kulturbygd där fornlämningar finns både på land och i vatten. Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I lagen räknas följande kategorier upp: 1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser, 2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar, 3. kors och minnesvårdar, 4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål, 5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång, 6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk, 7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter, 8. skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak. Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult. Alla ovan uppräknade fornlämningstyper kan finnas inom strandskyddat område. Det är därför viktigt att man först tar reda på om några fornlämningar finns på platsen eller i vattnet innan man planerar sin åtgärd. Riksantikvarieämbetet, har en informativ söktjänst som kallas Fornsök vilken omfattar fornlämningar på både land och i vatten. Om man under arbetenas gång påträffar en ny fornlämning måste man ta kontakt med Länsstyrelsen innan man går vidare med projektet. Resta stenar är exempel på fast fornlämning 10

11 I Huvudskärsarkipelagen finns riksintressen för kulturmiljövård, friluftsliv och naturvård samt naturreservat Riksintressen Mark- och vattenområden ska enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel användas för ändamål de är mest lämpade för och som från allmän synpunkt ger en god hushållning med resurser. Vissa områden kan ha så stora värden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar i ett sådant område ska riksintressets värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Områden som är av riksintresse för: naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och totalförsvar ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada. I prövning av strandskyddsdispens ska bland annat riksintressena ligga till grund för bedömningen. För utförligare information om riksintressena för kulturmiljön i Haninge se bilaga 6. Se även om riksintresseområden generellt. 11

12 Skyddade områden Länsstyrelsen beslutar om strandskyddsdispenser inom skyddade områden som är beslutade av andra än kommunen. Exempel på sådana områden är: naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura I Haninge finns inga kulturreservat men de andra kategorierna av skyddade områden finns representerade. Sociala värden Stränder och vatten är en viktig del av de naturområden som finns i den storstadsnära regionen, som Haninge kommun är en del av. Många människor vistas i dessa områden för att finna lugn, rekreation eller äventyr och möjlighet till upptäcksfärder. Enligt förarbetena till strandskyddslagstiftningen gäller skyddet inte bara den fysiska tillgången till strandområden utan även allmänhetens uppfattning av möjligheterna att vistas i och i närheten av strandområden. Är området tillgängligt eller kan en åtgärd uppfattas som avvisande och därmed verka inskränkande på tillgängligheten för allmänheten? Hur en åtgärd påverkar strandskyddet skall bedömas ur ett långtidsperspektiv. 12

13 Ekologiska tjänster i kustmiljöer Kustområdet i Haninge är en del av Östersjöns unika ekosystem och hyser en mängd olika miljöer, eller biotoper där olika djur och växter från salt och sötvatten lever. Den största mångfalden och den största biologiska produktionen finns i grunda områden, långgrunda vikar, blåstångsbälten m.m. Organismerna och biotoperna har inte bara ett värde i sig utan är direkt nyttiga för oss människor, de utför så kallade ekologiska tjänster. Nedan beskrivs några exempel på ekologiska tjänster: Erosionskontroll Växterna i strandzonen, både på land och i vatten, bygger med sina rötter en tät väv genom grus, sand och sedimentstränder. Rötterna binder samman bottenmaterialet och skyddar stränderna vid isskjuvning, vågor och avrinning från land vid regn. Vass, som har större delen av sin biomassa under vatten, skapar mycket kraftiga rotmattor. Tas vassen, eller andra växter bort, riskerar inte bara stranden sakta eroderas bort utan det kan också leda till att sedimentpåverkan på vattenområdena utanför ökas kraftigt. Det i sin tur kan leda till att de förekommande biotoperna påverkas negativt eller försvinner. Upptag av näringsämnen Strandzonen är mycket produktiv (det växer mycket vilket ger föda åt djur) och tar därför upp mycket näringsämnen från sediment men framförallt från avrinning från land. Detta gäller både växterna på land men också sjögräs eller alger i vattnet utanför. Försämras växternas förutsättningar eller om de tas bort, kommer läckaget av näring från avrinningen från land nå längre ut i havet (eller sjön) och bidra till negativa övergödningseffekter, exempelvis algblomning. Sedimentbuffert Med avrinning från land kommer förutom näringsämnen även stora mängder partiklar. Partiklarna fastnar effektivt i tät vegetation och sedimenterar på grund av de svaga vattenströmmar som är i tät vegetation. Tas vegetation bort ökar uppgrumlingen i vattenområdena utanför vilket kan leda till försämrade ljusförhållanden och därmed försämrade livsmiljöer på bottnarna med negativa ekologiska följdeffekter. Häckning för fåglar Strandvegetationen, särskilt vassområden och liknande miljöer har stor betydelse för fåglar, för häckning med också som födosök och gömställe. Minskad strandvegetation minskar därmed fågellivet i ett område. Lekplats för fisk Ett sextiotal fiskarter finns i norra Östersjön och är mer eller mindre vanliga. De har olika krav på lekmiljöer men en stor del är knutna till kustmiljöerna. Gäddor leker välbekant i vassar och andra mycket grunda områden, abborrar och strömming lägger ofta sin rom i vegetation som är lite djupare. Sjuryggen, en ovanlig fisk i Östersjön, behöver ostörda miljöer i den exponerade kusten. Det är svårt att peka på enskilda viktiga miljöer men ofta behövs naturliga kustmiljöer med vegetation eller lite sedimentation. Försvinner dessa miljöer, eller förändras, riskerar kustfisken minska ytterligare. Uppväxtområden och födokälla för fisk Vegetationsklädda bottnar är tveklöst de mest artrika biotoperna i kusten; här skapas miljöer för snäckor, musslor, räkor, anemondjur och andra ovanliga djurgrupper. Dels skapas här komplexa födovävar men de utgör också ett skafferi för fiskar men också gömställe för fiskarter under sin yngelfas. Vegetationen är viktig både för arter som kläcks här men också för fiskarter som t.ex. torsk som förökar sig långt ut i havet. På så vis är de vegetationsklädda bottnarna inte bara viktiga för kusten utan för hela Östersjöns ekosystem. 13

14 Biologisk mångfald och produktion De grunda miljöerna har hög biologisk mångfald men också mycket stor biologisk produktion. Biologisk produktion är uppenbar i vegetationsklädda bottnar men även kal botten är täckt av lager med encelliga alger som kan ha lika stor produktion som synliga växter. Kustmiljön anses stå för upp till 25% av all produktion i Östersjön trots att den står för en mycket liten ytandel. Påverkan på kustmiljö kan alltså få konsekvenser för hela Östersjöns ekosystem. Påverkan från arbeten i vatten Förändrade strömningsförhållanden Konstruktioner i vatten påverkar vattenströmmarna. I skyddande områden med liten vattenomsättning kan strömmarna bromsas ytterligare med ökad sedimentation som följd. Det kan få negativa konskvenser, t.ex. ökad syreförbrukning med syrebrist som följd, försämrade ljusförhållanden för växter med konsekvenser för biologisk produktion och betydelsen som substrat för andra organismer. Fysisk störning Konstruktioner kan naturligtvis orsaka att biotoper försvinner. Nya konstruktioner kan också leda till återkommande störningar genom ökad båttrafik, rörelser i konstruktionen (bryggan) m.m. Det kan leda till dåliga förhållanden för vegetation, att fiskar och fåglar undviker området. Ökade halter av gifter och sediment i vattnet Vid muddring och konstruktionen av en anläggning riskerar sediment att röras upp. Dels har sedimentet en skuggande effekt som kan pågå ganska länge beroende på vattenrörelser och sedimentets beskaffenhet och dels kan ämnen bundna i sedimentet frisättas. I tidigare exploaterade områden finns risk att gifter eller olja frisätts, i naturområden frisätts syrekonsumerande material och näringsämnen. Ljud och förändringar av ljusförhållanden På samma sätt som den direkta fysiska störningen kan anläggningar, både under konstruktion och efter uppförande, orsaka störningar i form av ljus eller ljud för fiskar. Bryggor, och andra skuggande anläggningar försvårar för växter i vattnet och minskar produktion och möjligt utnyttjande av andra organismer. Miljöer med särskilt höga värden I Haninge kommun finns i lag skyddade och särskilt utpekade områden med höga värden. Det är områden som naturreservat, djurskyddsområden, Natura 2000-områden m.m. Vattenmiljöer i kustområden I vattenmiljöer är värdena knutna till områden med hög biologisk mångfald, och produktion; områden med betydelse för många olika organismgrupper. Dessa områden finns framförallt i grunda områden, i första hand vegetationstäckta områden ned till ca 10 meter. Nedan har de biotoper som bedömts ha störst värde listats. Områdesindelningarna följer Naturvårdsverkets indelning (Naturvårdsverket 2009) med tillägg för rev och sandbankar som är utpekade Natura 2000-biotoper (Naturvårdsverkets webbplats). Mynningar, deltan och estuarier (bräckvattenområden) Detta är miljöer som bland annat har stor betydelse för fisk och fågelliv. I kommunen finns i första hand mynningar (åmynningar), t.ex. Vitsån och Husbyåns mynningar i havet. 14

15 Laguner och flador samt grunda skyddade havsvikar Detta är mycket skyddade vikar, ibland nästan helt avsnörda vikar. Vikarna har en speciell miljö; de är ibland mycket påverkade av sötvatten vilket ger speciell livsmiljö för vattenorganismerna. De har ofta hög biologisk produktion och stor betydelse för fisklek, men även för fågellivet. En skyddad högproduktiv vik i mellanskärgården (Björkö) med vass och mycket tät blåstång Rev och sandbankar Rev och sandbankar är geologiska eller biologiska formationer, där berg, eller bankar av sand, grus eller block sticker upp ur den omgivande botten. Här finns ofta en zonering av flora och fauna och reven kan ha stor betydelse för fiskpopulationer. Områden för fiskars reproduktion Områden utpekade av länsstyrelse eller Fiskeriverket som viktiga för fiskars reproduktion m.m. Grunda hårdbottnar med vegetationsbälten Grunda hårdbottnar är ofta beväxta med brun-, röd och grönalger som kan bilda bälten på olika djup, med blåstångsbälten som karaktäristisk art för Östersjöns hårda bottnar. Algerna i allmänhet och blåstången i synnerhet bilder en struktur som fungerar som gömställe, källa för mat, livs- och rekryteringsmiljö för olika andra organismer. De är de mest artrika miljöerna i kusten och mycket viktiga för fiskar som lekplats och uppväxtmiljö. Blåstångsbälte med påväxtalger utanför Fjärdlång 15

16 Grunda mjuka bottnar med vegetation Detta är artrika miljöer som är ganska vanligt förekommande i kommunen, framförallt i inner- och mellanskärgården. De är mycket produktive, artrika och har mycket stor betydelse för fiskars lek, men också som uppväxtmiljöer för fiskarter som leker i andra miljöer. Musselbankar Blåmusslan filtrerar, och därmed tar upp, stora mängder näringsämnen. Den lever i huvudsak på hårda bottnar ned till ca 20 m djup och förekommer lokalt i mycket stora mängder. Musselbankar utgör nödvändiga lokaler för mat för sjöfåglar som dyker ned och äter musslor. Musslor utgör också viktigt källa till mat för flera fiskarter. Musselbankar kan vara rev beväxta med musslor över en viss täckningsgrad. Landmiljöer Naturligt öppna stränder Naturligt öppna stränder till följd av isrivning eller isskjutning eller vattenståndsfluktuationer, öppna naturmarksstränder med låg eller ingen betesintensitet. Hävdade, öppna strandängar och sjöstränder Oftast mycket flacka och friska (fuktiga) stränder med vegetation av kortväxt gräs eller halvgräs, till exempel intensivt betad mark med gräsvegetation kortsnaggad ned till vattnet. Havsstrandängar Vegetationen på havsstrandängarna är ofta artrik. På grund av en varierande översvämningpåverkan delas ängarna upp i olika zoner med olika miljö där allt från att vass och sävarter till starr och storvuxna örter kan hittas. I de grunda vattnet trivs bl.a. många insektsarter som i sin tur blir föda åt de fåglar som använder havsstrandängarna som häckningsplats. Hit räknas tex. vadare, måsar och tärnor. Hävdade strandängar ger också goda lekmöjligheter för bl.a. brushanar. Betande kor på en strandäng, Ålö Sandstränder Floran på sandstränder är ofta specialiserad för att klara av den hårda miljön. Arterna som finns här är ovanliga och förekommer annars enbart på sandmark i inlandet. Miljön på sandstränder är ofta väldigt saltpåverkad. Detta gör att de växter som finns här måste vara anpassade till den uttorkande effekten som den höga salthalten har. Man ser ofta att växterna har tjocka blad och stjälkar eller vaxartad yta på 16

17 bladen för att minska vattenförlusten. En del växter har även förmågan att utsöndra överskott av salt. Sandstränderna är också hem för många grävande organismer. Speciellt värdefulla är sandstränder längs meandrande vattendrag, där stor variation av olika lutningar, fraktioner och exponeringsgrader finns representerade inom korta strandavsnitt. Minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer Biotopen utgörs relativt snabbt eroderande stränder (där jordarten består av berg- och mineralpartiklar) där vattenståndsfluktuationerna orsakar relativ snabb erosion. De kan utgöras av bankar längs vattendrag eller revlar i bakvattenpartier. Livsmiljön förekommer också i stora sjöars bränningszon eller i anslutning till grustag och grusgropar. De är en viktig livsmiljö för många hotade insektsarter som delvis lever nedgrävda och hotade mossor är knutna till denna livsmiljö Strandbrinkar Strandbrinkar, erosionszoner längs sjöar och vattendrag med blottade branter utgör livsmiljö för t.ex. fågelarter som strömstare. Ravinskogar Pga sitt svåravverkade läge är dessa skogar ofta opåverkade av avverkning. Skogarna har också ofta stort inslag av död ved. Detta gör att de fungerar som refuger för arter som är beroende av skogar med lång kontinuitet och död ved. Strandskogar Strandskogar är ofta artrika med avseende på många organismgrupper. Flertalet lövträdsarter trivs i de fuktiga skogarna vilket i sin tur gör att man kan hitta många vedlevande svampar här. Strandskogarna innehåller ofta en hög andel död ved. Detta är inte enbart till gagn för svampar, utan även för fåglar som lever av insekterna i den döda veden. Antalet arter av lever- och bladmossor är ofta högre här än i omgivande skogar. Våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag Våtmarker fungerar som ett reningsverk där näringsämnen som fosfor och kväve binds. Dessa skulle annars ha förts direkt ut i sjöar och hav och bidragit till övergödning och algblomning. Våtmarkerna förhindrar även att sediment förs ut i vattnet där det annars skulle haft en negativ inverkan på alger och andra organismer. Förutom detta är våtmarkerna viktiga häckningsområden för flertalet fågelarter bl. a., kornknarr och brushane. Sjöar och vattendrag Områden som är särskilt viktiga för fågellivet eller fiskförekomsten Vitsån och Husbyån och deras tillflöden utgör två vattensystem där öring leker. Vitsån anses som den viktigaste lokalen för öringen i Stockholms Län. Områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde Områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde Naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder Forsar och vattenfall Forsar och vattenfall är viktiga områden för bl.a. syrekrävande arter av ryggradslösa djur, för födosökande fåglar och däggdjur och som vinteruppehållsplats. Många växtarter som kräver mycket 17

18 fukt trivs i närheten av forsar och vattenfall. I kommunen finns exempel på forsar i Vitsåns nedre lopp vid Berga i den sk. Bergaravinen. Vattendrag som ansluter till åsar Rullstensåsar är viktiga för vår dricksvattenförsörjning eftersom de håller goda grundvattentillgångar. För att förhindra föroreningar eller en lägre vattentillförsel bör därför vattendrag som ansluter till åsar skyddas. Klarvattensjöar med kransalger Klarvattensjöar är näringsfattiga sjöar med låg produktion och utan större mängder humusämnen. Den låga produktionen leder i sin tur till en låg nedbrytning och en god syretillgång. Detta gör att solljuset kan ta sig långt ner i sjön och fotosyntesen kan därför ske på relativt stora djup. Kransalger har höga krav på livsmiljöer och flera är rödlistade. Fisktomma sjöar och vattensamlingar Naturligt fisktomma sjöar är framförallt mindre sjöar och/eller högt belägna. Sådana sjöar, men också mindre vattensamlingar utan fisk har stor betydelse för grod- och kräldjur, men också för vattenlevande insekter då fisk ofta utgör predatorer för dessa arter. Naturligt näringsrika sjöar Naturligt näringsrika sjöar är känsliga för förändringar av vattennivån. En sänkning av vattennivån kan leda till att den naturliga processen som leder till igenväxt går snabbare. Sjöarna är dessutom känsliga för en förändring i de naturliga variationerna av vattenståndet som sker under året. Förändras dessa kan te.x. vassbältet sprida ut sig. Naturlig sandstrand på södra Nåttarö 18

19 HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR STRANDSKYDDS BEDÖMNING Naturvårdsverket och Boverket har i sin vägledning utgiven år 2009 gett riktlinjer till hur olika strandskyddspliktiga åtgärder skall hanteras och hur olika begrepp skall tolkas. Dessa riktlinjer ska alltid utgöra kommunens prövningsgrund. Nedan följer en uppställning över de två huvudsyftena, de särskilda skälen och vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område i Haninge kommun. I de fall Naturvårdsverket har angivit riktlinjer för åtgärdernas hantering redovisas dessa i förkortad text. För full text hänvisas till I de fall Haninge kommun vill förtydliga eller ytterligare fördjupa Naturvårdsverkets riktlinjer eller där sådana saknas redovisas även Haninge kommuns kompletterande vägledning. De två huvudsyftena Huvudsyften Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden Inte bara den fysiska tillgången till strandområdet utan även allmänhetens rätt eller upplevelse att vistas i strandområdet eller deras uppfattning av möjligheterna att vistas i strandområdet (sid 64 Naturvårdsverket) Om allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas på ett oacceptabelt sätt får man inte ge dispens. Områden som idag inte har några speciella värden kan med tiden utveckla långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten höga värden. (sid 64 Naturvårdsverket) Om de biologiska värdena påverkas på ett oacceptabelt sätt får man inte ge dispens. Områden som idag inte har några speciella värden kan med tiden utveckla höga värden. (sid 64 Naturvårdsverket) Man bör normalt aldrig ge dispens i och vid följande områden och naturtyper: områden som omfattas av områdesskydd eller som är särskilt utpekade enligt lag (nationalpark, naturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, växt- och djurskyddsområden, Natura områden riksintressen för natur och friluftsliv) Områden i nära anslutning till skyddad natur Områden som har redovisats i ängsoch betesamarksinventeringen och våtmarksinventeringen eller andranationella bevarandeplaner Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt enligt skogsvårdsstyrelsens inventering Sjöar och sjösystem områden som är särskilt viktiga för fågellivet elle fiskförekomsten områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder (sid 73 Naturvårdsverket) 19 Restriktiv bedömning.

20 Huvudsyften Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande Fortsättning från föregående sida. Restriktiv bedömning. långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten vattendrag som ansluter till åsar källpåverkan klarvattensjöar med kransalger fisktomma sjöar naturligt näringsrika sjöar och näringsrika stränder Strandområden naturligt öppna stränder hävdade, öppna strandängar och sjöstränder havsstrandängar sandstränder minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer sanddynsområden flacka landhöjningsstränder strandbrinkar Våtmarker och skogar ravinskogar strandskogar våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag Havsområden mynningar, deltan och estuarier laguner och flador grunda skyddade havsvikar grunda mjuka bottnar med vegetation grunda bottnar med vegetationsbälten musselbankar (sid 73 Naturvårdsverket) 20

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Vägledning för strandskyddsbedömning

Vägledning för strandskyddsbedömning Dnr SBN 27/2013 Beslutad SBN 2011-05-25 78, reviderad SBN 2013-04-24 65 Vägledning för strandskyddsbedömning 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk 4 Kort återblick

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer

Läs mer

Strandskydd - ett områdesskydd

Strandskydd - ett områdesskydd Strandskydd - ett områdesskydd Det generella strandskyddet 7 kap. 14 Strandskyddets syfte, 7 kap 13 Strandskyddet syftar till att långsiktigt: trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till

Läs mer

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

ANSÖKAN om strandskyddsdispens 1 (5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens Sökande* Namn Organisationsnr/Personnr Adress Telefon bostad Postnummer och ort Telefon arbete/mobiltelefon Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsadress Fastighetsägare

Läs mer

Strandskydd och dispens

Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens 1 Om Strandskyddsdelegationen Strandskyddsdelegationen är en nationell arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och dialog kring tillämpningen av strandskyddsreglerna.

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5 Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd LULEÅ KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd Uppgifter om fastighet och sökande Fastighetsbeteckning: Organisationsnummer/personnummer:

Läs mer

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna i korthet 7 kap. miljöbalken Historik

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

Strandskyddet på Gotland

Strandskyddet på Gotland Strandskyddet på Gotland Vad är strandskydd och vad är naturreservatet Gotlandskusten? Dnr: 521-1893-12 Utgiven 2012 i digitalt format (PDF) av: Länsstyrelsen Gotlands län Visborgsallén 4 621 85 Visby

Läs mer

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn 1 (5) Jan Eric Vilén Primusgatan 94 112 67 Stockholm Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn Fastighet RÄVSNÄS S:6 Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: att med stöd av 7 kap 18

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer

Anläggning/anordning. Byggnad Annan Kommentarer. 1. Fastighet 2. Sökande

Anläggning/anordning. Byggnad Annan Kommentarer. 1. Fastighet 2. Sökande 1 Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Tfn 0416-27 153 Fax 0416-185 16 miljobygg@sjobo.se ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS Enligt 7 kap 18 miljöbalken/ ANMÄLAN OM SAMRÅD STRANDSKYDD Enligt 12 kap 6 miljöbalken

Läs mer

LANSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LAN

LANSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LAN LANSSTYRELSEN Avdelningen för planfrågor Jeanette Odelius 08-785 45 64 2012-11-13 Södertälje kommun Samhallsbyggnadskontoret Vbr beteckning Delgivningskvitto Lena Eliasson Näsby 2 646 93 Gnesta Prövning

Läs mer

STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET

STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Workshop. Vägledning för det nya strandskyddet

Workshop. Vägledning för det nya strandskyddet Workshop Vägledning för det nya strandskyddet Syfte med denna workshop är att få möjlighet till diskussion kring strandskyddet lägga grund för det praktiska arbetet och den nya lagens tillämpning skapa

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25 Strandskydd Titel: PlanPM Strandskydd 2:3 Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Författare: Louise Andersson och Karin Emanuelsson Beställningsadress: Länsstyreslen

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Strandskydd och detaljplanearbete

Strandskydd och detaljplanearbete Strandskydd och detaljplanearbete 5 kap. 7 a PBL I detaljplanen får det bestämmas att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

PROTOKOLL. Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30. Lasse Bergqvist

PROTOKOLL. Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30. Lasse Bergqvist PROTOKOLL Plats och tid Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30 Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Manne Wallström (MP) Lasse Bergqvist (FP) Övriga deltagande

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2015. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Redovisningen 4 Uppföljning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-02 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Strandskyddet och utvecklingen av

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn.

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn. Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län 621 85 Visby eller 1. Sökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Medsökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060108 DOM 2017-02-03 Stockholm Mål nr M 7801-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-08-23 i mål nr M 1949-16, se bilaga

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 februari 2013 kl. 08:30 11:45

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 februari 2013 kl. 08:30 11:45 NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 februari 2013 kl. 08:30 11:45 Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Bengt-Ola Olsson

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Riktlinjer för hantering av nya bryggor på kommunal mark - Aktivt båtliv i harmoni med naturen och Karlstads invånare och besökare

Riktlinjer för hantering av nya bryggor på kommunal mark - Aktivt båtliv i harmoni med naturen och Karlstads invånare och besökare BILAGA 3 Riktlinjer för hantering av nya bryggor på kommunal mark - Aktivt båtliv i harmoni med naturen och Karlstads invånare och besökare Efterfrågan på båtplatser är stor och Karlstads kommun har fått

Läs mer

Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida

Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida 1/11 Plats och tid Kommunhuset, Strängnäs, kl. 13:30 14:35 Paragrafer 23-28 Beslutande Se deltagarlista på nästa sida Närvarande ersättare Övriga deltagande Utses att justera Se deltagarlista på nästa

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

DOM 2015-11-11 Stockholm

DOM 2015-11-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 2015-11-11 Stockholm Mål nr M 2277-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-19 i mål nr M 2083-13, se

Läs mer

DOM 2014-05-09 Stockholm

DOM 2014-05-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060102 DOM 2014-05-09 Stockholm Mål nr M 9186-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-19 i mål nr M 4444-13, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

(16) Miljö- och byggnämnden

(16) Miljö- och byggnämnden 2009-05-11 1 (16) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, måndagen den 11 maj, kl 13:00-15:30. ande Nils Erik Falk (c), ordförande Tord Berbres (kd) Hans Rostock (fpl) Jan-Åke Lindgren (s) Harry

Läs mer

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv. 1. Syfte Sjöbodspolicy Antagen i SBN 2012-02-29, 37. Sjöbodarna är en viktig del av det öländska landskapet och utgör karaktäristiska inslag i kommunens kultur- och kustmiljö. Miljöerna kring sjöbodar

Läs mer

PM - Upphävande av strandskydd inom delar av detaljplan för Näsby slott

PM - Upphävande av strandskydd inom delar av detaljplan för Näsby slott PM - Upphävande av strandskydd inom delar av detaljplan för Näsby slott 1. Lagregler gällande strandskyddet Strandskyddet Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN PROGRAMHANDLING II HANDLINGAR Upprättad av Miljö och byggförvaltningen i Gnosjö kommun 2009 11 03 Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Lagstiftning Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Ärendehandläggning Service och samordning Parallell tillämpning Utmaning i många prövningar

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (9) Enligt sändlista bilaga 4 Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 14 andra stycket miljöbalken (MB) att

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:119

Regeringens proposition 2008/09:119 Regeringens proposition 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden Prop. 2008/09:119 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land

DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land Datum Dnr 2014-08-13 STR.2014.1463 489 Karolina Norrman karolina.norrman@varmdo.se 08-570 482 20 Miljöinspektör REK + MB HANS NICLAS HAMMARSTRÖM HÖGMALMSVÄGEN 19 13973 DJURHAMN DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238,

Läs mer

PBL (2010:900) 4 kap 17

PBL (2010:900) 4 kap 17 PBL (2010:900) 4 kap 17 I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämndens arbetsutskott 2011-03-03 1 Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-salen 2011-03-03 kl 09.00-10.10 Beslutande Mats Hultin (m) ordf 54-73

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7 Målnummer: M6222-14 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2015-02-23 Rubrik: Strandskyddsdispens för ändrad användning av byggnad ----- Strandskyddsdispens

Läs mer

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition.

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition. Institutionen för fastigheter och byggande YTTRANDE 2008-05-26 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Stranden en värdefull miljö (Ds 2008:21) Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt

Läs mer

Beslut om utvidgat strandskydd i Gnosjö kommun

Beslut om utvidgat strandskydd i Gnosjö kommun BESLUT Sida 1/8 Mari-Janne Möller Naturavdelningen 010-2236345 Enligt sändlista Beslut om utvidgat strandskydd i Gnosjö kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar att, med stöd av 7 kap. 14 miljöbalken (1998:808),

Läs mer

DOM 2015-06-25 Stockholm

DOM 2015-06-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060207 DOM 2015-06-25 Stockholm Mål nr M 8694-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-04 i mål nr M 990-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i Jönköpings

Läs mer

UPPEBY 1:10: Förslag till beslut gällande föreläggande om att återställa mark mm

UPPEBY 1:10: Förslag till beslut gällande föreläggande om att återställa mark mm Datum Dnr 2015-08-10 STR.2015.3449 253 Jan Casserstedt jan.casserstedt@varmdo.se 08-570 483 16 Jurist REK + MB Tjänsteskrivelse UPPEBY 1:10: Förslag till beslut gällande föreläggande om att återställa

Läs mer

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne län 2: Strandskydd

Länsstyrelsen Skåne län 2: Strandskydd www.m.lst.se Länsstyrelsen Skåne län 2:1 2008-09-09 Strandskydd Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: 200 PlanPM Strandskydd Länsstyrelsen i Skåne län Ida Thuresson Länsstyrelsen

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

DOM 2016-02-19 Stockholm

DOM 2016-02-19 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2016-02-19 Stockholm Mål nr M 7991-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-03 i mål nr M 3741-15, se bilaga KLAGANDE P B Ombud: Jur. dr

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Utvecklad talan i överklagande

Utvecklad talan i överklagande 2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15

Läs mer

Kan Landsbygdsutveckling i strandnära läge vara en katalysator för landsbygden? Workshop 25 november 2014

Kan Landsbygdsutveckling i strandnära läge vara en katalysator för landsbygden? Workshop 25 november 2014 Kan Landsbygdsutveckling i strandnära läge vara en katalysator för landsbygden? Workshop 25 november 2014 Kvällens program Del 1 Del 2 Introduktion Fördjupad översiktsplan Workshop Möjligheter för Östergarnslandet

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Eva Abrahamsson (M), ordförande Per-Arne Brink (S) Kent Carlsson (S) Bo Hallgren, förvaltningschef Per Olsson, t.f. miljöchef

Eva Abrahamsson (M), ordförande Per-Arne Brink (S) Kent Carlsson (S) Bo Hallgren, förvaltningschef Per Olsson, t.f. miljöchef Plats och tid Kommunhuset, "Alvö", Kungshamn, 2015-10-07 kl. 09.00-12.15 Beslutande Eva Abrahamsson (M), ordförande Per-Arne Brink (S) Kent Carlsson (S) Övriga deltagare Justerare Bo Hallgren, förvaltningschef

Läs mer

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag 2014-10-17 IVL Svenska Miljöinstitutet 1 1 Inledning Strandskyddslagstiftningen sträcker sig tillbaka till

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

UNDERRÄTTELSE 2015-10-26. Lennart Strand./. Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun m.fl. angående strandskyddsdispens

UNDERRÄTTELSE 2015-10-26. Lennart Strand./. Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun m.fl. angående strandskyddsdispens NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen UNDERRÄTTELSE 2015-10-26 Aktbilaga 18 Mål nr M 58-15 Avdelning 4 Anges vid kontakt med domstolen Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg

Läs mer

Ds 2008:21. Stranden en värdefull miljö. Miljödepartementet

Ds 2008:21. Stranden en värdefull miljö. Miljödepartementet Ds 2008:21 Stranden en värdefull miljö Miljödepartementet Innehåll 1 Sammanfattning...7 2 Författningsförslag...13 2.1 Förslag till lag om ändring i miljöbalken...13 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR BRYGGA PÅ FASTIGHETEN LYSE-BERGA 1:133

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR BRYGGA PÅ FASTIGHETEN LYSE-BERGA 1:133 19 7.4 ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR BRYGGA PÅ FASTIGHETEN LYSE-BERGA 1:133 Diarienummer: 10/703 Ankomstdatum: 2010-05-07 Fastighetsadress: Sökande: Lars Marstone Adress: Berga-Gåshogen 124 453 92

Läs mer

SP5. Strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus på fastigheten Asklanda 1:12 vid Öresjö, Borås Stad BESLUTSFÖRSLAG

SP5. Strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus på fastigheten Asklanda 1:12 vid Öresjö, Borås Stad BESLUTSFÖRSLAG SP5 BESLUTSFÖRSLAG Strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus på fastigheten Asklanda 1:12 vid Öresjö, Borås Stad Ärendet har sänts på remiss till Samhällsbyggnadsnämnden och Miljö- och konsumentnämnden.

Läs mer

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun 2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt

Läs mer

Beslut om utvidgat strandskydd i område Jungfruviken-Korsörarna, Skellefteå kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Beslut om utvidgat strandskydd i område Jungfruviken-Korsörarna, Skellefteå kommun, Västerbottens län (2 bilagor) Beslut 1(6) Beslut om utvidgat strandskydd i område Jungfruviken-Korsörarna, Skellefteå kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet

Läs mer

Utdrag ur miljöbalken

Utdrag ur miljöbalken Utdrag ur miljöbalken 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet 1 De områden som anges i 2 7 är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns

Läs mer

Leif Jönsson, C, 1:e vice ordf Birger Backlund, S, 2:a vice ordf Mikael Karlsson, S 52-65

Leif Jönsson, C, 1:e vice ordf Birger Backlund, S, 2:a vice ordf Mikael Karlsson, S 52-65 1 (20) Plats och tid 08.00-1130, i Mus-olle (i kommunhuset i Krokom) Beslutande Jan Runsten, MP, ordf 52-65 Leif Jönsson, C, 1:e vice ordf 52-65 Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 52-65 Mikael Karlsson,

Läs mer

Baggensudden 2:1, Saltsjöbadens båtklubb Ansökan om strandskyddsdispens för flytbrygga

Baggensudden 2:1, Saltsjöbadens båtklubb Ansökan om strandskyddsdispens för flytbrygga TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Rev 2016-04-19 M 2015-000852 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Baggensudden 2:1, Saltsjöbadens båtklubb Ansökan om strandskyddsdispens för flytbrygga Förslag till beslut 1. Dispens

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Strandskydd en vägledning för planering och prövning HANDBOK 2009:4

Strandskydd en vägledning för planering och prövning HANDBOK 2009:4 Strandskydd en vägledning för planering och prövning HANDBOK 2009:4 Strandskydd en vägledning för planering och prövning Handbok 2009:4 utgåva 1 Framtagen av Naturvårdsverket och Boverket NATURVÅRDSVERKET

Läs mer