Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning"

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning

2 Innehållsförteckning INLEDNING 3 STRANDSKYDDSLAGSTIFTNINGEN 4 Strandskyddslagstiftningen kort återblick 4 Vad säger strandskyddslagstiftningen 5 ANNAN LAGSTIFTNING 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEFINTLIGA MILJÖER OCH VÄRDEN 10 Fornlämningar på land och i vatten 10 Riksintressen 11 Skyddade områden 12 Sociala värden 12 Ekologiska tjänster i kustmiljöer 13 Påverkan från arbeten i vatten 14 Miljöer med särskilt höga värden 14 HANINGE KOMMUNS RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING 19 Huvudsyftena 19 Särskilda skäl 21 Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område 22 Referenser och litteraturhänvisningar 27 Bilagor 27 2

3 INLEDNING I Haninge kommun finns några av regionens mest attraktiva kust- och skärgårdsområden. Stränderna intar här en särställning. Det är väsentligt att deras olika värden och funktioner tas tillvara långsiktigt. Kust- och skärgårdsområdet i regionen är av riksintresse och ostörd natur är av stor betydelse för de människor som bor och verkar i och kring Stockholm (Regionplanenämnden). Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet har på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden tagit fram vägledning för Haninge kommuns prövning av strandskyddsdispenser. Vägledningen vänder sig både till en intresserad allmänhet som till kommunens tjänstemän och politiker. Syftet med vägledningen är denna ska utgöra ett underlag för tillämpningen av lagstiftningen i de ärenden som hanteras av kommunens tjänstemän och politiker. Haninges vägledning för strandskyddsbedömning har beslutats av Stadsbyggnadsnämnden Haninge kommun Medverkande tjänstemän är Cecilia Granström, Lolita Törnblom och Jan Öström från Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Från kommunstyrelseförvaltningen har Erik Wijnblad deltagit. Fotografier på framsidan visar bebyggelse på Huvudskär samt en undervattensbild av Ålgräsäng som är ett exempel på mjukbottenvegetation som är mycket betydelsefull för fisk och annan fauna Fotografi sid 10 Haninge kommuns hemsida Fotografier sid 15, 16 och 18 Erik Wijnblad Fotografier övriga: Lolita Törnblom, Cecilia Granström Kartmaterial: Ulla Pettersson Stadsbyggnadsförvaltningen 3

4 STRANDSKYDDSLAGSTIFTNINGEN Strandskyddslagstiftningen kort återblick Den första strandskyddslagen infördes Syftet var att bevara allmänhetens möjligheter till friluftsliv vid stränderna. Strandskyddsbestämmelserna skärptes något och överfördes till naturvårdslagen Skyddet visade sig dock otillräckligt infördes därför ett generellt förbud mot nybyggnad nära vattnet. Länsstyrelsen kunde i och med det ange strandområden där särskilt tillstånd krävdes för att bygga nytt. Generellt strandskydd 100 meter in på land och ut i vattnet infördes och gäller i princip samtliga stränder vid vattendrag, sjöar och hav. Länsstyrelsen kan besluta om utvidgat strandskydd upp till 300 meter inom till exempel områden av riksintresse eller områden som i övrigt är särskilt värdefulla för friluftslivet eller växt- och djurlivet. Strandområdena i Haninge kommun omfattas till största delen av utvidgat strandskydd om 300 meter ändrades lagen så att syftet nu också är att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv på land och i vatten. Stränderna bedömdes som särskilt värdefulla för djur- och växtliv av flera skäl. Många arter övervintrar i strandnära zoner och övergången mellan land och vatten bedöms som mycket värdefulla. Områden kan vara ointressanta för det rörliga friluftslivet men utgöra mycket viktiga livsmiljöer för växter och djur. Från och med den 1 juli 2009 gäller ny strandskyddslagstiftning vilket regleras i Miljöbalken (MB). Syftet med den nya lagen är att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Lagen innebär ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet men med ett ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser. Olika aktörer och deras roller i strandskyddsfrågor Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets roll är att på ett nationellt plan övervaka utvecklingen och att vägleda länsstyrelser och kommuner i deras arbete med strandskyddet. Naturvårdsverket har möjlighet att överklaga Länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen. Boverket. Boverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med att tillämpa det nya regelverket i de delar som rör planprocessen, framförallt när det gäller översiktsplanering. Kommunerna. Kommunerna har rätt att besluta om strandskyddsdispens i de flesta fall. De kan om förutsättningarna finns peka ut områden i sina översiktsplaner som kan vara lämpliga för landsbygdsutveckling. Kommunerna ska ansvara för tillsynen över strandskyddsområden med några undantag. Länsstyrelsen. Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna i deras arbete enligt det nya regelverket. Länsstyrelserna ska granska de kommunala besluten och ska upphäva dessa om förutsättningar för dispens saknas. Länsstyrelserna ska vägleda och granska de kommunala översiktsplanerna när det gäller utpekanden av områden för landsbygdsutveckling. De ansvarar för dispenser och upphävanden liksom tillsynen av strandskyddsområden när det gäller försvarsanläggningar, allmänna vägar och järnvägar samt områden som skyddas av staten enligt kap 7 Miljöbalken. Vägledning för strandskyddet Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans utarbetat en ny vägledning till länsstyrelser och kommuner. Denna ligger till grund för Haninge kommuns vägledning för strandskyddsbedömning.. Strandskydd en vägledning för planering och prövande, HANDBOK 2009:4, Naturvårdsverket

5 Vad säger strandskyddslagstiftningen Sedan 1 juli 2009 och 1 februari 2010 gäller nya bestämmelser beträffande skyddet av stränderna. Strandskyddet, som gäller vid alla kuster, vid sjöar och vattendrag är ett generellt skydd som gäller över hela landet på ett likartat sätt. Bestämmelserna gäller oavsett om det är glest- eller tätt bebyggt och naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att beröras. (7 kap 13 MB) Strandskyddets syfte Strandskyddet har två syften. 1. Det ena är att långsiktigt trygga invånarnas förutsättningar till att få allemansrättslig tillgång till stränderna. 2. Det andra är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. (7 kap 13 MB) Strandskyddets areella omfattning Strandskyddet gäller inte bara i skärgården utan innefattar alla typer av sjöar och vattendrag såväl på fastlandet som på öar. I den strandnära zonen ger övergången mellan land och vatten utrymme för olika värdefulla livsmiljöer och funktioner. Ur ett biologiskt perspektiv är stränderna, både i vatten och på land, hemort fört många rödlistade arter. Strandområdena är också mycket viktiga för invånarnas rekreation och friluftsliv. De speciella naturmiljöerna som skiftar från tät skog till öppna landskap bidrar till attraktionen. Hela Haninges kust och skärgårdsområden är av riksintresse för friluftslivet. Det generella strandskyddet är 100 meter på land och 100 meter i vatten, även undervattensmiljön inkluderas. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddet till 300 meter. (7 kap 14 MB) Strandskyddet är en förbudslagstiftning Strandskyddet är en förbudslagstiftning som innebär att man inom ett strandskyddat område inte får : uppföra nya byggnader ändra användning av byggnader eller utföra anläggningar eller anordningar som förhindrar eller avhåller allmänheten att beträda ett område där man annars fått färdats fritt göra grävnings- eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter (7 kap 15 MB) Förbuden gäller inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för arella näringar som jordbruk, fiske och skogsbruk om de för sin funktion måste ligga inom strandskyddsområde och som inte avser att tillgodose bostadsändamål. Näringen får inte vara av marginell betydelse, den skall ge ett tillskott av betydelse för att undantag från prövning skall gälla. (7 kap 16 MB) Även andra åtgärder är undantagna tex verksamheter eller åtgärder som tillåtits av regeringen, allmänna vägar enligt väglagen eller järnvägar enligt lagen om byggande av järnväg. (7 kap 16 MB) Länsstyrelsen har möjlighet att meddela föreskrifter att förbuden under vissa omständigheter inte skall gälla kompletteringsåtgärder till huvudbyggnad. (7 kap 17 MB). Särskilda skäl som anges i lagtexten I vissa fall kan man få dispens från förbudet att bygga strandnära om man har särskilda skäl. De särskilda skälen innebär dock inte automatiskt att dispens kan medges. Åtgärden måste också vara förenlig med strandskyddets båda syften dvs. att förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet inte försämras och att livsbetingelserna för djur- och växtlivet inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. Detta gäller även vid upphävande av strandskydd i samband med detaljplan.(7 kap 26 MB) 5

6 De särskilda skälen som kan tillämpas vid en prövning är om området: 1. redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. (7 kap 18c MB) Haninges kommentarer till de särskilda skälen finns på sidan 19. Landsbygdsutveckling Inom vissa områden i landet kan man som särskilt skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av, eller dispens från, strandskyddet också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden (7 kap 18d, 18e MB). Lagstiftningen tillåter ej att kust- och skärgårdsområden pekas ut för landsbygdsutveckling i Haninge kommun. Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d ett område som, enligt 7 kap. 18e punkt 4, inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid Näskefjärden. Detaljplan och upphävande av strandskydd Kommunen får enligt plan- och bygglagen bestämma att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas för ett område i en detaljplan om det finns särskilda skäl. Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. De särskilda skälen som kan åberopas är lika som vid vanligt dispensförfarande. Även regeln om fri passage ska tillämpas. Ett område mellan strandlinjen och byggnaderna ska inte omfattas av upphävande av strandskydd så att fri passage för allmänheten och goda livsvillkor för växt- och djurliv kan bevaras. Detta gäller dock inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. I planprocessen har länsstyrelsen skyldighet att under samrådet verka för att strandskyddet inte hävs i strid med strandskyddsreglerna enligt 7 kapitlet 18 c-g Miljöbalken. I Plan- och bygglagen regleras själva förfarandet för upphävandet av strandskyddet. De lagliga förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i Miljöbalken. Upphävande av strandskydd i detaljplaner som gäller försvarsanläggning, allmän väg, järnväg eller som skyddas enligt andra bestämmelser i 7 kapitlet Miljöbalken och där skyddet har beslutats av någon annan än kommunen beslutas av Länsstyrelsen. (7 kap 18 MB) Strandskyddet gäller åter Där strandskyddet upphävts i områdesbestämmelser och detaljplaner enligt plan- och bygglagen återinträder strandskyddet automatiskt när detaljplanen eller områdesbestämmelserna upphör eller ersätts med ny detaljplan (7 kapitlet 18 g MB). För detta krävs inget särskilt beslut. Det strandskydd som gällde innan man beslutade om upphävandet gäller igen vilket kan innebära att även ett utvidgat strandskydd kan återinträda. 6

7 Strandskydd i äldre detaljplaner före 1975 Strandskydd i viss omfattning ligger enligt beslut av länsstyrelsen kvar i detaljplaner som fastställts före 1 juli Detta avser alltid strandskydd i vatten med 100 meter och strandskydd på land 100 meter där det finns allmän platsmark, till exempel vägar och parkmark. Beslut om dispens När en dispens från strandskyddet beslutas skall det särskilda skälet preciseras. Strandskyddets båda syften måste alltid vara uppfyllda. En fri passage för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet skall anges i varje dispensbeslut. Området skall förläggas mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna. Om användningen av området närmast strandlinjen blir omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion behöver man inte ange en fri passage. (7 kap 18f MB) Tomtplatsavgränsning eller i vilken utsträckningen marken får användas för det avsedda ändamålet måste också anges i beslutet. (7 kap 18f MB) Vid ett beslut om dispens kan även villkor för dispensen bestämmas. (16 kap 2 MB) Dispensen upphör att gälla om inte åtgärden som dispensen avsåg påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från det beslutet vann laga kraft. (7 kap 18h MB) Vilka beslutar om dispens Kommunen beslutar i de flesta ärendena men inte där länsstyrelsen har dispensrätt. (7 kap 18a MB) Länsstyrelsen beslutar i de enskilda dispensärenden som berör byggande av försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg. Man beslutar även inom skyddade områden som är beslutade av andra än kommunen. Exempel på sådana områden är naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura (7 kap 18a MB) 7

8 Överträdelse/tillsyn Den som med uppsåt eller av oaktsamhet begår ett brott mot områdesskydd och bryter mot förbudet att bygga och göra andra åtgärder utan dispens inom strandskyddat område kan dömas till böter eller fängelse i högst 2 år (29 kap 2 MB). Tillsynsmyndigheten, kommunen eller Länsstyrelsen, måste alltid göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott mot strandskyddet (26 kapitlet 2 MB). Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att strandskyddslagstiftningen skall efterlevas eller att föreskrifter, domar och andra beslut skall följas (26 kapitlet 9 MB). Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite (26 kapitlet 14 MB) Länsstyrelsens överprövning av kommunernas dispenser Länsstyrelsen skall överpröva kommunens dispensbeslut om man bedömer att det inte finns några förutsättningar för dispens eller om det finns brist i ärendets handläggning som haft betydelse. Beslut om överprövning skall ske senast tre veckor från det kommunens dispensbeslut inkommit till Länsstyrelsen (19 kap 3b MB). Överklagande Om kommunen eller länsstyrelsen beslutar att avslå eller meddela dispens från strandskyddet kan beslutet i det enskilda fallet överklagas av den det angår - den sökande, eller av den som är berörd av beslutet i egenskap av markinnehavare eller särskild rätt till mark (16 kapitlet 12 MB). Kommunens och länsstyrelsens beslut att meddela dispens kan också överklagas av ideella föreningar som har till ändamål att tillvarata naturskydds-, miljö-, eller friluftsintressen, detta gäller dock ej försvarets anläggningar. (16 kap 13, 14 MB) Överklaganden av kommunens beslut hanteras av Länsstyrelsen i första hand. Om länsstyrelsen beslutar att upphäva eller fastställa kommunens dispensbeslut kan detta överklagas till Miljödomstolen och sedan vidare till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolens dom går ej att överklaga Hällmarker på Nåttarö 8

9 ANNAN LAGSTIFTNING Strandskyddet har även kopplingar till annan lagstiftning vilken ibland beslutas av andra än kommunen. Detta kan få till följd att två parallella beslut gäller och att ett beslut om dispens från strandskyddet inte kan utnyttjas om inte beslut enligt den andra av lagstiftningarna kan ges och vice versa. Plan och bygglagen De flesta åtgärder som omfattas av strandskyddsbestämmelserna är även lovpliktiga enligt Plan- och bygglagen 8 kapitel 1, 2, 3, 6 och 9. Vid planläggning omfattas följande paragrafer av strandskyddsbestämmelserna: 4 kap 1,2,9, 5 kap 7a, 22,26, 12 kap 1, 13 kap 6. Miljöbalken, områdesskydd Områden som är skyddade enligt 7 kapitlet Miljöbalken, naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde kräver beslut både avseende sina skyddsbestämmelser och strandskyddslagstiftningen. Miljöbalken, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 9 kapitlet Miljöbalken ska ansökan om miljöfarlig verksamhet enligt huvudregeln prövas av miljödomstol. Vissa verksamheter prövas av länsstyrelsen, generalläkaren eller av kommunen. Med miljöfarlig verksamhet menas verksamhet som kan medföra utsläpp eller andra störningar från mark, fast egendom eller fasta anläggningar på ett sätt som kan innebära olägenhet för människors hälsa eller miljön. Exempel på en miljöfarlig verksamhet är uppläggning av muddermassor, vindkraftverk och avloppsanläggningar, vilka normalt handläggs av Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Miljöbalken, vattenverksamhet Arbeten i eller nära ett vattenområde, exempelvis muddring eller anläggande av en brygga eller pir betraktas enligt 11 kapitlet 2 Miljöbalken som vattenverksamhet. Vattenverksamheter kräver tillstånd från miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till länsstyrelsen. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena behövs varken tillstånd eller anmälan enligt 11 kapitlet 12 Miljöbalken. Fastighetsbildningslagen Enligt 3 kapitlet 2 2 Fastighetsbildningslagen ska fastighetsbildning ske så att den inte motverkar syftet med naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning, till exempel strandskyddsbestämmelser. Lantmäterimyndigheten prövar frågor kring fastighetsbildning. Kulturminneslagen När strandskyddet hävts eller dispens meddelats inom ett område där fasta fornlämningar, skeppsvrak eller andra fornlämningar under vatten är kända, alternativt framkommer vid arbetsföretaget, ska länsstyrelsen tillämpa bestämmelserna i Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Lagen omfattar även byggnadsminnen, kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser vilka delvis hanteras av Riksantikvarieämbetet vid sidan av Länsstyrelsen. Ledningsrättslagen och Anläggningslagen Inom strandskyddat område kan flera olika typer av ledningar/kablar finnas. Exempel på sådana är kraftledningar, telekablar och vattenledningar. Vid planerade arbeten inom strandskyddat område måste man därför först ta reda på om några sådana är aktuella innan man planerar sin åtgärd. Speciellt viktigt är detta i vattenområden där det kan bli nödvändigt att den ledningshållande parten märker ut ledningarnas läge så att dessa inte skadas vid ett byggnadsåtgärd. Exempel på ledningshållare i Haninge kommun är Vattenfall eldistrubution AB, Stadsbyggnadsförvaltningen VA-avdelning och Telia AB. 9

10 FÖRUTSÄTTNINGAR, BEFINTLIGA MILJÖER OCH VÄRDEN Fornlämningar på land och i vatten Haninge kommun utgör en kulturbygd där fornlämningar finns både på land och i vatten. Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I lagen räknas följande kategorier upp: 1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser, 2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar, 3. kors och minnesvårdar, 4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål, 5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång, 6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk, 7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter, 8. skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak. Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult. Alla ovan uppräknade fornlämningstyper kan finnas inom strandskyddat område. Det är därför viktigt att man först tar reda på om några fornlämningar finns på platsen eller i vattnet innan man planerar sin åtgärd. Riksantikvarieämbetet, har en informativ söktjänst som kallas Fornsök vilken omfattar fornlämningar på både land och i vatten. Om man under arbetenas gång påträffar en ny fornlämning måste man ta kontakt med Länsstyrelsen innan man går vidare med projektet. Resta stenar är exempel på fast fornlämning 10

11 I Huvudskärsarkipelagen finns riksintressen för kulturmiljövård, friluftsliv och naturvård samt naturreservat Riksintressen Mark- och vattenområden ska enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel användas för ändamål de är mest lämpade för och som från allmän synpunkt ger en god hushållning med resurser. Vissa områden kan ha så stora värden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar i ett sådant område ska riksintressets värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Områden som är av riksintresse för: naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och totalförsvar ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada. I prövning av strandskyddsdispens ska bland annat riksintressena ligga till grund för bedömningen. För utförligare information om riksintressena för kulturmiljön i Haninge se bilaga 6. Se även om riksintresseområden generellt. 11

12 Skyddade områden Länsstyrelsen beslutar om strandskyddsdispenser inom skyddade områden som är beslutade av andra än kommunen. Exempel på sådana områden är: naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura I Haninge finns inga kulturreservat men de andra kategorierna av skyddade områden finns representerade. Sociala värden Stränder och vatten är en viktig del av de naturområden som finns i den storstadsnära regionen, som Haninge kommun är en del av. Många människor vistas i dessa områden för att finna lugn, rekreation eller äventyr och möjlighet till upptäcksfärder. Enligt förarbetena till strandskyddslagstiftningen gäller skyddet inte bara den fysiska tillgången till strandområden utan även allmänhetens uppfattning av möjligheterna att vistas i och i närheten av strandområden. Är området tillgängligt eller kan en åtgärd uppfattas som avvisande och därmed verka inskränkande på tillgängligheten för allmänheten? Hur en åtgärd påverkar strandskyddet skall bedömas ur ett långtidsperspektiv. 12

13 Ekologiska tjänster i kustmiljöer Kustområdet i Haninge är en del av Östersjöns unika ekosystem och hyser en mängd olika miljöer, eller biotoper där olika djur och växter från salt och sötvatten lever. Den största mångfalden och den största biologiska produktionen finns i grunda områden, långgrunda vikar, blåstångsbälten m.m. Organismerna och biotoperna har inte bara ett värde i sig utan är direkt nyttiga för oss människor, de utför så kallade ekologiska tjänster. Nedan beskrivs några exempel på ekologiska tjänster: Erosionskontroll Växterna i strandzonen, både på land och i vatten, bygger med sina rötter en tät väv genom grus, sand och sedimentstränder. Rötterna binder samman bottenmaterialet och skyddar stränderna vid isskjuvning, vågor och avrinning från land vid regn. Vass, som har större delen av sin biomassa under vatten, skapar mycket kraftiga rotmattor. Tas vassen, eller andra växter bort, riskerar inte bara stranden sakta eroderas bort utan det kan också leda till att sedimentpåverkan på vattenområdena utanför ökas kraftigt. Det i sin tur kan leda till att de förekommande biotoperna påverkas negativt eller försvinner. Upptag av näringsämnen Strandzonen är mycket produktiv (det växer mycket vilket ger föda åt djur) och tar därför upp mycket näringsämnen från sediment men framförallt från avrinning från land. Detta gäller både växterna på land men också sjögräs eller alger i vattnet utanför. Försämras växternas förutsättningar eller om de tas bort, kommer läckaget av näring från avrinningen från land nå längre ut i havet (eller sjön) och bidra till negativa övergödningseffekter, exempelvis algblomning. Sedimentbuffert Med avrinning från land kommer förutom näringsämnen även stora mängder partiklar. Partiklarna fastnar effektivt i tät vegetation och sedimenterar på grund av de svaga vattenströmmar som är i tät vegetation. Tas vegetation bort ökar uppgrumlingen i vattenområdena utanför vilket kan leda till försämrade ljusförhållanden och därmed försämrade livsmiljöer på bottnarna med negativa ekologiska följdeffekter. Häckning för fåglar Strandvegetationen, särskilt vassområden och liknande miljöer har stor betydelse för fåglar, för häckning med också som födosök och gömställe. Minskad strandvegetation minskar därmed fågellivet i ett område. Lekplats för fisk Ett sextiotal fiskarter finns i norra Östersjön och är mer eller mindre vanliga. De har olika krav på lekmiljöer men en stor del är knutna till kustmiljöerna. Gäddor leker välbekant i vassar och andra mycket grunda områden, abborrar och strömming lägger ofta sin rom i vegetation som är lite djupare. Sjuryggen, en ovanlig fisk i Östersjön, behöver ostörda miljöer i den exponerade kusten. Det är svårt att peka på enskilda viktiga miljöer men ofta behövs naturliga kustmiljöer med vegetation eller lite sedimentation. Försvinner dessa miljöer, eller förändras, riskerar kustfisken minska ytterligare. Uppväxtområden och födokälla för fisk Vegetationsklädda bottnar är tveklöst de mest artrika biotoperna i kusten; här skapas miljöer för snäckor, musslor, räkor, anemondjur och andra ovanliga djurgrupper. Dels skapas här komplexa födovävar men de utgör också ett skafferi för fiskar men också gömställe för fiskarter under sin yngelfas. Vegetationen är viktig både för arter som kläcks här men också för fiskarter som t.ex. torsk som förökar sig långt ut i havet. På så vis är de vegetationsklädda bottnarna inte bara viktiga för kusten utan för hela Östersjöns ekosystem. 13

14 Biologisk mångfald och produktion De grunda miljöerna har hög biologisk mångfald men också mycket stor biologisk produktion. Biologisk produktion är uppenbar i vegetationsklädda bottnar men även kal botten är täckt av lager med encelliga alger som kan ha lika stor produktion som synliga växter. Kustmiljön anses stå för upp till 25% av all produktion i Östersjön trots att den står för en mycket liten ytandel. Påverkan på kustmiljö kan alltså få konsekvenser för hela Östersjöns ekosystem. Påverkan från arbeten i vatten Förändrade strömningsförhållanden Konstruktioner i vatten påverkar vattenströmmarna. I skyddande områden med liten vattenomsättning kan strömmarna bromsas ytterligare med ökad sedimentation som följd. Det kan få negativa konskvenser, t.ex. ökad syreförbrukning med syrebrist som följd, försämrade ljusförhållanden för växter med konsekvenser för biologisk produktion och betydelsen som substrat för andra organismer. Fysisk störning Konstruktioner kan naturligtvis orsaka att biotoper försvinner. Nya konstruktioner kan också leda till återkommande störningar genom ökad båttrafik, rörelser i konstruktionen (bryggan) m.m. Det kan leda till dåliga förhållanden för vegetation, att fiskar och fåglar undviker området. Ökade halter av gifter och sediment i vattnet Vid muddring och konstruktionen av en anläggning riskerar sediment att röras upp. Dels har sedimentet en skuggande effekt som kan pågå ganska länge beroende på vattenrörelser och sedimentets beskaffenhet och dels kan ämnen bundna i sedimentet frisättas. I tidigare exploaterade områden finns risk att gifter eller olja frisätts, i naturområden frisätts syrekonsumerande material och näringsämnen. Ljud och förändringar av ljusförhållanden På samma sätt som den direkta fysiska störningen kan anläggningar, både under konstruktion och efter uppförande, orsaka störningar i form av ljus eller ljud för fiskar. Bryggor, och andra skuggande anläggningar försvårar för växter i vattnet och minskar produktion och möjligt utnyttjande av andra organismer. Miljöer med särskilt höga värden I Haninge kommun finns i lag skyddade och särskilt utpekade områden med höga värden. Det är områden som naturreservat, djurskyddsområden, Natura 2000-områden m.m. Vattenmiljöer i kustområden I vattenmiljöer är värdena knutna till områden med hög biologisk mångfald, och produktion; områden med betydelse för många olika organismgrupper. Dessa områden finns framförallt i grunda områden, i första hand vegetationstäckta områden ned till ca 10 meter. Nedan har de biotoper som bedömts ha störst värde listats. Områdesindelningarna följer Naturvårdsverkets indelning (Naturvårdsverket 2009) med tillägg för rev och sandbankar som är utpekade Natura 2000-biotoper (Naturvårdsverkets webbplats). Mynningar, deltan och estuarier (bräckvattenområden) Detta är miljöer som bland annat har stor betydelse för fisk och fågelliv. I kommunen finns i första hand mynningar (åmynningar), t.ex. Vitsån och Husbyåns mynningar i havet. 14

15 Laguner och flador samt grunda skyddade havsvikar Detta är mycket skyddade vikar, ibland nästan helt avsnörda vikar. Vikarna har en speciell miljö; de är ibland mycket påverkade av sötvatten vilket ger speciell livsmiljö för vattenorganismerna. De har ofta hög biologisk produktion och stor betydelse för fisklek, men även för fågellivet. En skyddad högproduktiv vik i mellanskärgården (Björkö) med vass och mycket tät blåstång Rev och sandbankar Rev och sandbankar är geologiska eller biologiska formationer, där berg, eller bankar av sand, grus eller block sticker upp ur den omgivande botten. Här finns ofta en zonering av flora och fauna och reven kan ha stor betydelse för fiskpopulationer. Områden för fiskars reproduktion Områden utpekade av länsstyrelse eller Fiskeriverket som viktiga för fiskars reproduktion m.m. Grunda hårdbottnar med vegetationsbälten Grunda hårdbottnar är ofta beväxta med brun-, röd och grönalger som kan bilda bälten på olika djup, med blåstångsbälten som karaktäristisk art för Östersjöns hårda bottnar. Algerna i allmänhet och blåstången i synnerhet bilder en struktur som fungerar som gömställe, källa för mat, livs- och rekryteringsmiljö för olika andra organismer. De är de mest artrika miljöerna i kusten och mycket viktiga för fiskar som lekplats och uppväxtmiljö. Blåstångsbälte med påväxtalger utanför Fjärdlång 15

16 Grunda mjuka bottnar med vegetation Detta är artrika miljöer som är ganska vanligt förekommande i kommunen, framförallt i inner- och mellanskärgården. De är mycket produktive, artrika och har mycket stor betydelse för fiskars lek, men också som uppväxtmiljöer för fiskarter som leker i andra miljöer. Musselbankar Blåmusslan filtrerar, och därmed tar upp, stora mängder näringsämnen. Den lever i huvudsak på hårda bottnar ned till ca 20 m djup och förekommer lokalt i mycket stora mängder. Musselbankar utgör nödvändiga lokaler för mat för sjöfåglar som dyker ned och äter musslor. Musslor utgör också viktigt källa till mat för flera fiskarter. Musselbankar kan vara rev beväxta med musslor över en viss täckningsgrad. Landmiljöer Naturligt öppna stränder Naturligt öppna stränder till följd av isrivning eller isskjutning eller vattenståndsfluktuationer, öppna naturmarksstränder med låg eller ingen betesintensitet. Hävdade, öppna strandängar och sjöstränder Oftast mycket flacka och friska (fuktiga) stränder med vegetation av kortväxt gräs eller halvgräs, till exempel intensivt betad mark med gräsvegetation kortsnaggad ned till vattnet. Havsstrandängar Vegetationen på havsstrandängarna är ofta artrik. På grund av en varierande översvämningpåverkan delas ängarna upp i olika zoner med olika miljö där allt från att vass och sävarter till starr och storvuxna örter kan hittas. I de grunda vattnet trivs bl.a. många insektsarter som i sin tur blir föda åt de fåglar som använder havsstrandängarna som häckningsplats. Hit räknas tex. vadare, måsar och tärnor. Hävdade strandängar ger också goda lekmöjligheter för bl.a. brushanar. Betande kor på en strandäng, Ålö Sandstränder Floran på sandstränder är ofta specialiserad för att klara av den hårda miljön. Arterna som finns här är ovanliga och förekommer annars enbart på sandmark i inlandet. Miljön på sandstränder är ofta väldigt saltpåverkad. Detta gör att de växter som finns här måste vara anpassade till den uttorkande effekten som den höga salthalten har. Man ser ofta att växterna har tjocka blad och stjälkar eller vaxartad yta på 16

17 bladen för att minska vattenförlusten. En del växter har även förmågan att utsöndra överskott av salt. Sandstränderna är också hem för många grävande organismer. Speciellt värdefulla är sandstränder längs meandrande vattendrag, där stor variation av olika lutningar, fraktioner och exponeringsgrader finns representerade inom korta strandavsnitt. Minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer Biotopen utgörs relativt snabbt eroderande stränder (där jordarten består av berg- och mineralpartiklar) där vattenståndsfluktuationerna orsakar relativ snabb erosion. De kan utgöras av bankar längs vattendrag eller revlar i bakvattenpartier. Livsmiljön förekommer också i stora sjöars bränningszon eller i anslutning till grustag och grusgropar. De är en viktig livsmiljö för många hotade insektsarter som delvis lever nedgrävda och hotade mossor är knutna till denna livsmiljö Strandbrinkar Strandbrinkar, erosionszoner längs sjöar och vattendrag med blottade branter utgör livsmiljö för t.ex. fågelarter som strömstare. Ravinskogar Pga sitt svåravverkade läge är dessa skogar ofta opåverkade av avverkning. Skogarna har också ofta stort inslag av död ved. Detta gör att de fungerar som refuger för arter som är beroende av skogar med lång kontinuitet och död ved. Strandskogar Strandskogar är ofta artrika med avseende på många organismgrupper. Flertalet lövträdsarter trivs i de fuktiga skogarna vilket i sin tur gör att man kan hitta många vedlevande svampar här. Strandskogarna innehåller ofta en hög andel död ved. Detta är inte enbart till gagn för svampar, utan även för fåglar som lever av insekterna i den döda veden. Antalet arter av lever- och bladmossor är ofta högre här än i omgivande skogar. Våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag Våtmarker fungerar som ett reningsverk där näringsämnen som fosfor och kväve binds. Dessa skulle annars ha förts direkt ut i sjöar och hav och bidragit till övergödning och algblomning. Våtmarkerna förhindrar även att sediment förs ut i vattnet där det annars skulle haft en negativ inverkan på alger och andra organismer. Förutom detta är våtmarkerna viktiga häckningsområden för flertalet fågelarter bl. a., kornknarr och brushane. Sjöar och vattendrag Områden som är särskilt viktiga för fågellivet eller fiskförekomsten Vitsån och Husbyån och deras tillflöden utgör två vattensystem där öring leker. Vitsån anses som den viktigaste lokalen för öringen i Stockholms Län. Områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde Områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde Naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder Forsar och vattenfall Forsar och vattenfall är viktiga områden för bl.a. syrekrävande arter av ryggradslösa djur, för födosökande fåglar och däggdjur och som vinteruppehållsplats. Många växtarter som kräver mycket 17

18 fukt trivs i närheten av forsar och vattenfall. I kommunen finns exempel på forsar i Vitsåns nedre lopp vid Berga i den sk. Bergaravinen. Vattendrag som ansluter till åsar Rullstensåsar är viktiga för vår dricksvattenförsörjning eftersom de håller goda grundvattentillgångar. För att förhindra föroreningar eller en lägre vattentillförsel bör därför vattendrag som ansluter till åsar skyddas. Klarvattensjöar med kransalger Klarvattensjöar är näringsfattiga sjöar med låg produktion och utan större mängder humusämnen. Den låga produktionen leder i sin tur till en låg nedbrytning och en god syretillgång. Detta gör att solljuset kan ta sig långt ner i sjön och fotosyntesen kan därför ske på relativt stora djup. Kransalger har höga krav på livsmiljöer och flera är rödlistade. Fisktomma sjöar och vattensamlingar Naturligt fisktomma sjöar är framförallt mindre sjöar och/eller högt belägna. Sådana sjöar, men också mindre vattensamlingar utan fisk har stor betydelse för grod- och kräldjur, men också för vattenlevande insekter då fisk ofta utgör predatorer för dessa arter. Naturligt näringsrika sjöar Naturligt näringsrika sjöar är känsliga för förändringar av vattennivån. En sänkning av vattennivån kan leda till att den naturliga processen som leder till igenväxt går snabbare. Sjöarna är dessutom känsliga för en förändring i de naturliga variationerna av vattenståndet som sker under året. Förändras dessa kan te.x. vassbältet sprida ut sig. Naturlig sandstrand på södra Nåttarö 18

19 HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR STRANDSKYDDS BEDÖMNING Naturvårdsverket och Boverket har i sin vägledning utgiven år 2009 gett riktlinjer till hur olika strandskyddspliktiga åtgärder skall hanteras och hur olika begrepp skall tolkas. Dessa riktlinjer ska alltid utgöra kommunens prövningsgrund. Nedan följer en uppställning över de två huvudsyftena, de särskilda skälen och vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område i Haninge kommun. I de fall Naturvårdsverket har angivit riktlinjer för åtgärdernas hantering redovisas dessa i förkortad text. För full text hänvisas till I de fall Haninge kommun vill förtydliga eller ytterligare fördjupa Naturvårdsverkets riktlinjer eller där sådana saknas redovisas även Haninge kommuns kompletterande vägledning. De två huvudsyftena Huvudsyften Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden Inte bara den fysiska tillgången till strandområdet utan även allmänhetens rätt eller upplevelse att vistas i strandområdet eller deras uppfattning av möjligheterna att vistas i strandområdet (sid 64 Naturvårdsverket) Om allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas på ett oacceptabelt sätt får man inte ge dispens. Områden som idag inte har några speciella värden kan med tiden utveckla långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten höga värden. (sid 64 Naturvårdsverket) Om de biologiska värdena påverkas på ett oacceptabelt sätt får man inte ge dispens. Områden som idag inte har några speciella värden kan med tiden utveckla höga värden. (sid 64 Naturvårdsverket) Man bör normalt aldrig ge dispens i och vid följande områden och naturtyper: områden som omfattas av områdesskydd eller som är särskilt utpekade enligt lag (nationalpark, naturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, växt- och djurskyddsområden, Natura områden riksintressen för natur och friluftsliv) Områden i nära anslutning till skyddad natur Områden som har redovisats i ängsoch betesamarksinventeringen och våtmarksinventeringen eller andranationella bevarandeplaner Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt enligt skogsvårdsstyrelsens inventering Sjöar och sjösystem områden som är särskilt viktiga för fågellivet elle fiskförekomsten områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder (sid 73 Naturvårdsverket) 19 Restriktiv bedömning.

20 Huvudsyften Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande Fortsättning från föregående sida. Restriktiv bedömning. långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten vattendrag som ansluter till åsar källpåverkan klarvattensjöar med kransalger fisktomma sjöar naturligt näringsrika sjöar och näringsrika stränder Strandområden naturligt öppna stränder hävdade, öppna strandängar och sjöstränder havsstrandängar sandstränder minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer sanddynsområden flacka landhöjningsstränder strandbrinkar Våtmarker och skogar ravinskogar strandskogar våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag Havsområden mynningar, deltan och estuarier laguner och flador grunda skyddade havsvikar grunda mjuka bottnar med vegetation grunda bottnar med vegetationsbälten musselbankar (sid 73 Naturvårdsverket) 20

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Vägledning för strandskyddsbedömning

Vägledning för strandskyddsbedömning Dnr SBN 27/2013 Beslutad SBN 2011-05-25 78, reviderad SBN 2013-04-24 65 Vägledning för strandskyddsbedömning 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk 4 Kort återblick

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2015. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Redovisningen 4 Uppföljning

Läs mer

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv. 1. Syfte Sjöbodspolicy Antagen i SBN 2012-02-29, 37. Sjöbodarna är en viktig del av det öländska landskapet och utgör karaktäristiska inslag i kommunens kultur- och kustmiljö. Miljöerna kring sjöbodar

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag 2014-10-17 IVL Svenska Miljöinstitutet 1 1 Inledning Strandskyddslagstiftningen sträcker sig tillbaka till

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämndens arbetsutskott 2011-03-03 1 Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-salen 2011-03-03 kl 09.00-10.10 Beslutande Mats Hultin (m) ordf 54-73

Läs mer

BESLUT 1(9) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www

BESLUT 1(9) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www BESLUT 1(9) Kontaktperson Miljöavdelningen Josefine Andersson 010-224 16 30 josefine.andersson@lansstyrelsen.se Idériket AB Box 296 240 40 Tjörnarp Beslut om strandskyddsdispens samt tillstånd enligt landskapsbildsskyddet

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2014:45

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2014:45 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2014:45 Målnummer: M1241-14 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2014-11-27 Rubrik: Strandskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att det inte

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

DOM 2015-06-01 Stockholm

DOM 2015-06-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060102 DOM 2015-06-01 Stockholm Mål nr M 11477-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-28 i mål nr M 2760-14, se bilaga KLAGANDE S H MOTPARTER

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS. Riktlinjer för stadsbyggnadsnämndens verksamhet

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS. Riktlinjer för stadsbyggnadsnämndens verksamhet Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS Riktlinjer för stadsbyggnadsnämndens verksamhet Stadsbyggnadsnämnden Februari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 1 Strandskyddet i den kommunala planeringen...

Läs mer

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 Målnummer: M3226-07 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2008-04-22 Rubrik: Golfbana på strandskyddsområde ----- Jordbruksmark inom ett strandskyddsområde ansågs inte

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Beslutande: Göran Olsson (c) Göran Lindgren (m) Göran Frisk (s) Margareta Holm (mp) Rune Larsson

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

DOM 2014-02-21 Stockholm

DOM 2014-02-21 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060210 DOM 2014-02-21 Stockholm Mål nr M 10143-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-10-18 i mål nr M 3543-13, se

Läs mer

Kretshandledning. Bevaka strandskyddet

Kretshandledning. Bevaka strandskyddet Kretshandledning Bevaka strandskyddet Innehåll Förord 1 1 Inledning 2 2. Strandskyddsdispens och upphävande av strandskydd i detaljplan 4 2.1 Dispens 5 2.2 Felaktiga strandskyddsdispenser och upphävanden

Läs mer

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden INFORMATION 1 (5) 2012-03-29 Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40 Målnummer: M215-11 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2011-06-17 Rubrik: Strandskyddsdispens ----- På en större jordbruksfastighet hade ansökts

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118 Miljö och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kristinelundsvägen 4, Dammen, Köping, kl 08.15-10.50 ande Per Carlesson (S) ordförande Lena Vilhelmsson (S) v ordförande Tobias Hellberg

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Lysekils kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Lysekils kommun 1(8) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Annika Micheletti Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Lysekils kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Mats Hultin (M), ordförande Klas Zettergren (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S)

Mats Hultin (M), ordförande Klas Zettergren (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S) SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Bygg- och miljönämndens arbetsutskott Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-rummet kl. 09:00-09:30 Beslutande Mats Hultin (M), ordförande Klas Zettergren (M)

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm)

Redovisning av regeringsuppdrag Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-10-31 Ärendenr: NV-03353-14 Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm) 31 oktober 2014 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 6 1.1 Regeringens uppdrag

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Översyn av det utvidgade strandskyddet i Ronneby kommuns kust och skärgård

Översyn av det utvidgade strandskyddet i Ronneby kommuns kust och skärgård REMISS 2013-04-02 Dnr 511-1212-13 1 (6) Se sändlista Översyn av det utvidgade strandskyddet i Ronneby kommuns kust och skärgård Enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2009:532) om ändring

Läs mer

DOM 2015-06-08 Stockholm

DOM 2015-06-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2015-06-08 Stockholm Mål nr P 8175-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-15 i mål nr P 5005-13, se

Läs mer

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Ethel Söderman Sandin (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP), adjungerad

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Ethel Söderman Sandin (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP), adjungerad NORRTÄLJE SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Bygg- och miljönämndens arbetsutskott 2013-09-05 Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-rummet 2013-09-05 kl. 09:00-09:45 Beslutande Mats Hultin (M),

Läs mer

Strandskydd en vägledning för planering och prövning

Strandskydd en vägledning för planering och prövning Strandskydd en vägledning för planering och prövning handbok 2009:4 utgåva 2 februari 2012 Strandskydd en vägledning för planering och prövning Handbok 2009:4 Utgåva 2 Februari 2012 Framtagen av Naturvårdsverket

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

- SAMMANSTÄLLNING OCH JÄMFÖRANDE ANALYS AV GENOMFÖRDA ENKÄTER TILL LÄNSSTYRELSER OCH KOMMUNER, 2013

- SAMMANSTÄLLNING OCH JÄMFÖRANDE ANALYS AV GENOMFÖRDA ENKÄTER TILL LÄNSSTYRELSER OCH KOMMUNER, 2013 BOVERKET Utvärdering och analys av de nya strandskyddsreglerna - SAMMANSTÄLLNING OCH JÄMFÖRANDE ANALYS AV GENOMFÖRDA ENKÄTER TILL LÄNSSTYRELSER OCH KOMMUNER, 2013 Uppdragsnummer 3831701000 Sweco Architects

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

DOM 2015-06-12 Stockholm

DOM 2015-06-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2015-06-12 Stockholm Mål nr M 10442-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-24 i mål nr M 3019-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i Jönköpings

Läs mer

DOM 2010-03-29 meddelad i Nacka Strand

DOM 2010-03-29 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen DOM 2010-03-29 meddelad i Nacka Strand Mål nr KLAGANDE Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART 1. Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 Visby 2. Visby Camping AB Box 768

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

C-UPPSATS JENNY ENGLUND MIKAEL LIDBERG

C-UPPSATS JENNY ENGLUND MIKAEL LIDBERG 2003:118 C-UPPSATS Lagen om strandskydd Tillämpning på kommunal nivå JENNY ENGLUND MIKAEL LIDBERG Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Statsvetenskap Historia Geografi

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna Redovisning av ett regeringsuppdrag Rapport 5185 april 2002 KARTLÄGGNING M.M. AV STRANDSKYDDSBESTÄMMELSERNA Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:214

Regeringens proposition 2013/14:214 Regeringens proposition 2013/14:214 Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Prop. 2013/14:214 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 april 2014 Fredrik Reinfeldt Eskil

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Policydokument LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kalix kommun, Norrbotten Antagen av KF 2013-02-04 Vunnit laga kraft 2013-03-08

Policydokument LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kalix kommun, Norrbotten Antagen av KF 2013-02-04 Vunnit laga kraft 2013-03-08 Policydokument LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Kalix kommun, Norrbotten Antagen av KF 2013-02-04 Vunnit laga kraft 2013-03-08 Innehåll 1. Förutsättningar... 1 Allmän beskrivning, Kalix kommun

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Plats och tid Sammanträdesrum Kongsvinger, stadshuset, kl. 14.15-16.00 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Kenneth Wåhlund, ordförande, (S) Gerd Karlsson (S) Eva Forssell (S), ersättare för Stefan Åström

Läs mer

Per Rathsman, stadsarkitekt Susanne Jarl, miljöchef Annika Nilsson, sekreterare. Thomas Backelin. Andris Widuss

Per Rathsman, stadsarkitekt Susanne Jarl, miljöchef Annika Nilsson, sekreterare. Thomas Backelin. Andris Widuss 1(9) Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum KERIMÄKI, kommunhuset, torsdagen den 30 maj 2013, kl 08.30 10.00. Thomas Backelin (S) ordförande Lars-Erik Carlsson (V) Andris Widuss (M) Övriga deltagande

Läs mer

Återrapportering om utvidgat strandskydd

Återrapportering om utvidgat strandskydd 1(16) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2015-06-01 Ärendenr: NV-00453-15 Återrapportering om utvidgat strandskydd SAMMANFATTNING Naturvårdsverket har haft som återrapporteringskrav att

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Strandskydd. Redovisning av ett regeringsuppdrag. En utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Strandskydd. Redovisning av ett regeringsuppdrag. En utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna Strandskydd Redovisning av ett regeringsuppdrag En utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna NATURVÅRDSVERKET OCH BOVERKET Förord Regeringen gav den 20 december 2012

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Agneta Johansson (S) Peter Ekelund (V) Charlott Lundberg (MP) Agneta Sellholm (M) Torbjörn Holmström (M) ersättare, 86-87, 14.35-

Agneta Johansson (S) Peter Ekelund (V) Charlott Lundberg (MP) Agneta Sellholm (M) Torbjörn Holmström (M) ersättare, 86-87, 14.35- Miljö och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) Plats och tid Miljökontoret, Köping, kl 14.00 16.45 ande Per Carlesson (S) ordförande Lena Vilhelmsson (S) v ordförande Arne Hedkvist (S) ersättare

Läs mer

Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V 11-14 Lennart Odengrund, C Britt Wireland Sorpola, S ersättare för Kenneth Rosén, V 15-16

Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V 11-14 Lennart Odengrund, C Britt Wireland Sorpola, S ersättare för Kenneth Rosén, V 15-16 Sammanträdesprotokoll 1(10) Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred, kl. 09.00-12.15 Beslutande Lennart Davidsson, KD Runa Petersson, KD Ulf Larsson, C Agneta Malmquist, S Konny Bogren, S Martin Rydén, S

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Dispens från strandskyddet

Dispens från strandskyddet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jhenny Stumle Dispens från strandskyddet Examensarbete 20 poäng Handledare: Annika Nilsson Miljörätt HT 2006 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRKORTNINGAR 2 1 INLEDNING

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Översiktsplan 2000. Fördjupad översiktsplan för södra delen av Norrlandet

Översiktsplan 2000. Fördjupad översiktsplan för södra delen av Norrlandet Planeringsförutsättningar Översiktsplan 2000 I översiktsplanen för Västerviks kommun ÖP 2000, antagen 2001-06-28, föreslås att en fördjupning görs över Norrlandet, Piperskärr Gränsö, med inriktningen att

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut

Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut Utvidgat strandskydd En vägledning till underlag och beslut handbok 2010:4 utgåva 1 oktober 2010 Utvidgat strandskydd - en vägledning till underlag och beslut Handbok 2010:4 Utgåva 1 Oktober 2010 NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer