Vägledning för strandskyddsbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för strandskyddsbedömning"

Transkript

1 Dnr SBN 27/2013 Beslutad SBN , reviderad SBN Vägledning för strandskyddsbedömning 1

2 Innehållsförteckning INLEDNING 3 Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk 4 Kort återblick 4 Vad säger lagstiftningen om strandskydd 5 ANNAN LAGSTIFTNING 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEFINTLIGA MILJÖER OCH VÄRDEN 10 Fornlämningar på land och i vatten 10 Riksintressen 11 Skyddade områden 12 Sociala värden 12 Ekologiska tjänster i kustmiljöer 13 Påverkan från arbeten i vatten 14 Miljöer med särskilt höga värden 14 HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR BEDÖMNING 19 Huvudsyftena 19 Särskilda skäl 21 Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område 22 Referenser och litteraturhänvisningar 27 Bilagor 27 2

3 INLEDNING I Haninge kommun finns några av regionens mest attraktiva kust- och skärgårdsområden. Stränderna intar här en särställning. Det är väsentligt att deras olika värden och funktioner tas tillvara långsiktigt. Kust- och skärgårdsområdet i regionen är av riksintresse och ostörd natur är av stor betydelse för de människor som bor och verkar i och kring Stockholm (Regionplanenämnden). Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsavdelning har på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden tagit fram vägledning för Haninge kommuns prövning av strandskyddsdispenser. Vägledningen vänder sig både till en intresserad allmänhet som till kommunens tjänstemän och politiker. Syftet med vägledningen är denna ska utgöra ett underlag för tillämpningen av lagstiftningen i de ärenden som hanteras av kommunens tjänstemän och politiker. Haninges vägledning för strandskyddsbedömning har antagits av stadsbyggnadsnämnden Uppdatering/revidering har antagits av Stadsbyggnadsnämnden Haninge kommun Medverkande tjänstemän är Cecilia Granström, Lolita Törnblom och Jan Öström från Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Från kommunstyrelseförvaltningen har Erik Wijnblad deltagit. Fotografier på framsidan visar bebyggelse på Huvudskär samt en undervattensbild av Ålgräsäng som är ett exempel på mjukbottenvegetation som är mycket betydelsefull för fisk och annan fauna Fotografi sid 10 Haninge kommuns hemsida Fotografier sid 15, 16 och 18 Erik Wijnblad Fotografier övriga: Lolita Törnblom, Cecilia Granström Kartmaterial: Ulla Pettersson Stadsbyggnadsförvaltningen 3

4 Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk Kort återblick Den första strandskyddslagen infördes Syftet var att bevara allmänhetens möjligheter till friluftsliv vid stränderna. Strandskyddsbestämmelserna skärptes något och överfördes till naturvårdslagen Skyddet visade sig dock otillräckligt infördes därför ett generellt förbud mot nybyggnad nära vattnet. Länsstyrelsen kunde i och med det ange strandområden där särskilt tillstånd krävdes för att bygga nytt. Generellt strandskydd 100 meter in på land och ut i vattnet infördes och gäller i princip samtliga stränder vid vattendrag, sjöar och hav. Länsstyrelsen kan besluta om utvidgat strandskydd upp till 300 meter inom till exempel områden av riksintresse eller områden som i övrigt är särskilt värdefulla för friluftslivet eller växt- och djurlivet. Strandområdena i Haninge kommun omfattas till största delen av utvidgat strandskydd om 300 meter ändrades lagen så att syftet nu också är att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv på land och i vatten. Stränderna bedömdes som särskilt värdefulla för djur- och växtliv av flera skäl. Många arter övervintrar i strandnära zoner och övergången mellan land och vatten bedöms som mycket värdefulla. Områden kan vara ointressanta för det rörliga friluftslivet men utgöra mycket viktiga livsmiljöer för växter och djur. Från och med den 1 juli 2009 gäller ny strandskyddslagstiftning vilket regleras i Miljöbalken (MB). Syftet med den nya lagen är att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Lagen innebär ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet men med ett ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser. Olika aktörer och deras roller i strandskyddsfrågor Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets roll är att på ett nationellt plan övervaka utvecklingen och att vägleda länsstyrelser och kommuner i deras arbete med strandskyddet. Naturvårdsverket har möjlighet att överklaga Länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen. Boverket. Boverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med att tillämpa det nya regelverket i de delar som rör planprocessen, framförallt när det gäller översiktsplanering. Kommunerna. Kommunerna har rätt att besluta om strandskyddsdispens i de flesta fall. De kan om förutsättningarna finns peka ut områden i sina översiktsplaner som kan vara lämpliga för landsbygdsutveckling. Kommunerna ska ansvara för tillsynen över strandskyddsområden med några undantag. Länsstyrelsen. Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna i deras arbete enligt det nya regelverket. Länsstyrelserna ska granska de kommunala besluten och ska upphäva dessa om förutsättningar för dispens saknas. Länsstyrelserna ska vägleda och granska de kommunala översiktsplanerna när det gäller utpekanden av områden för landsbygdsutveckling. De ansvarar för dispenser och upphävanden liksom tillsynen av strandskyddsområden när det gäller försvarsanläggningar, allmänna vägar och järnvägar samt områden som skyddas av staten enligt kap 7 Miljöbalken. Vägledning för strandskyddet Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans utarbetat en ny vägledning till länsstyrelser och kommuner. Denna ligger till grund för Haninge kommuns vägledning för strandskyddsbedömning.. Strandskydd en vägledning för planering och prövande, HANDBOK 2009:4, Naturvårdsverket

5 Vad säger lagstiftningen om strandskydd Sedan 1 juli 2009 och 1 februari 2010 gäller nya bestämmelser beträffande skyddet av stränderna. Strandskyddet, som gäller vid alla kuster, vid sjöar och vattendrag är ett generellt skydd som gäller över hela landet på ett likartat sätt. Bestämmelserna gäller oavsett om det är glest- eller tätt bebyggt och naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att beröras. (7 kap 13 MB) Strandskyddets syfte Strandskyddet har två syften. 1. Det ena är att långsiktigt trygga invånarnas förutsättningar till att få allemansrättslig tillgång till stränderna. 2. Det andra är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. (7 kap 13 MB) Strandskyddets areella omfattning Strandskyddet gäller inte bara i skärgården utan innefattar alla typer av sjöar och vattendrag såväl på fastlandet som på öar. I den strandnära zonen ger övergången mellan land och vatten utrymme för olika värdefulla livsmiljöer och funktioner. Ur ett biologiskt perspektiv är stränderna, både i vatten och på land, hemort fört många rödlistade arter. Strandområdena är också mycket viktiga för invånarnas rekreation och friluftsliv. De speciella naturmiljöerna som skiftar från tät skog till öppna landskap bidrar till attraktionen. Hela Haninges kust och skärgårdsområden är av riksintresse för friluftslivet. Det generella strandskyddet är 100 meter på land och 100 meter i vatten, även undervattensmiljön inkluderas. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddet till 300 meter. (7 kap 14 MB) Strandskyddet är en förbudslagstiftning Strandskyddet är en förbudslagstiftning som innebär att man inom ett strandskyddat område inte får: uppföra nya byggnader ändra användning av byggnader eller utföra anläggningar eller anordningar som förhindrar eller avhåller allmänheten att beträda ett område där man annars fått färdats fritt göra grävnings- eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter (7 kap 15 MB) Förbuden gäller inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för arella näringar som jordbruk, fiske och skogsbruk om de för sin funktion måste ligga inom strandskyddsområde och som inte avser att tillgodose bostadsändamål. Näringen får inte vara av marginell betydelse, den skall ge ett tillskott av betydelse för att undantag från prövning skall gälla. (7 kap 16 MB) Även andra åtgärder är undantagna tex verksamheter eller åtgärder som tillåtits av regeringen, allmänna vägar enligt väglagen eller järnvägar enligt lagen om byggande av järnväg. (7 kap 16 MB) Länsstyrelsen har möjlighet att meddela föreskrifter att förbuden under vissa omständigheter inte skall gälla kompletteringsåtgärder till huvudbyggnad. (7 kap 17 MB). Särskilda skäl som anges i lagtexten I vissa fall kan man få dispens från förbudet att bygga strandnära om man har särskilda skäl. De särskilda skälen innebär dock inte automatiskt att dispens kan medges. Åtgärden måste också vara förenlig med strandskyddets båda syften dvs. att förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet inte försämras och att livsbetingelserna för djur- och växtlivet inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. Detta gäller även vid upphävande av strandskydd i samband med detaljplan. (7 kap 26 MB) 5

6 De särskilda skälen som kan tillämpas vid en prövning är om området: 1. redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. (7 kap 18c MB) Haninges kommentarer till de särskilda skälen finns på sidan 19. Landsbygdsutveckling Inom vissa områden i landet kan man som särskilt skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av, eller dispens från, strandskyddet också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden (7 kap 18d, 18e MB). Lagstiftningen tillåter ej att kust- och skärgårdsområden pekas ut för landsbygdsutveckling i Haninge kommun. Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d ett område som, enligt 7 kap. 18e punkt 4, inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid Näskefjärden. Detaljplan och upphävande av strandskydd Kommunen får enligt plan- och bygglagen bestämma att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas för ett område i en detaljplan om det finns särskilda skäl. Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. De särskilda skälen som kan åberopas är lika som vid vanligt dispensförfarande. Även regeln om fri passage ska tillämpas. Ett område mellan strandlinjen och byggnaderna ska inte omfattas av upphävande av strandskydd så att fri passage för allmänheten och goda livsvillkor för växt- och djurliv kan bevaras. Detta gäller dock inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. I planprocessen har länsstyrelsen skyldighet att under samrådet verka för att strandskyddet inte hävs i strid med strandskyddsreglerna enligt 7 kapitlet 18 c-g Miljöbalken. I Plan- och bygglagen regleras själva förfarandet för upphävandet av strandskyddet. De lagliga förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i Miljöbalken. Upphävande av strandskydd i detaljplaner som gäller försvarsanläggning, allmän väg, järnväg eller som skyddas enligt andra bestämmelser i 7 kapitlet Miljöbalken och där skyddet har beslutats av någon annan än kommunen beslutas av Länsstyrelsen. (7 kap 18 MB) Strandskyddet gäller åter Där strandskyddet upphävts i områdesbestämmelser och detaljplaner enligt plan- och bygglagen återinträder strandskyddet automatiskt när detaljplanen eller områdesbestämmelserna upphör eller ersätts med ny detaljplan (7 kapitlet 18 g MB). För detta krävs inget särskilt beslut. Det strandskydd som gällde innan man beslutade om upphävandet gäller igen vilket kan innebära att även ett utvidgat strandskydd kan återinträda. 6

7 Strandskydd i äldre detaljplaner före 1975 Strandskydd i viss omfattning ligger, enligt beslut av länsstyrelsen, kvar i detaljplaner som fastställts före 1 juli Detta avser alltid strandskydd i vatten med 100 meter och strandskydd på land 100 meter där det finns allmän platsmark, till exempel vägar och parkmark. Beslut om dispens När en dispens från strandskyddet beslutas skall det särskilda skälet preciseras. Strandskyddets båda syften måste alltid vara uppfyllda. En fri passage för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet skall anges i varje dispensbeslut. Området skall förläggas mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna. Om användningen av området närmast strandlinjen blir omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion behöver man inte ange en fri passage. (7 kap 18f MB) Tomtplatsavgränsning eller i vilken utsträckningen marken får användas för det avsedda ändamålet måste också anges i beslutet. (7 kap 18f MB) Vid ett beslut om dispens kan även villkor för dispensen bestämmas. (16 kap 2 MB) Dispensen upphör att gälla om inte åtgärden som dispensen avsåg påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från det beslutet vann laga kraft. (7 kap 18h MB) Vilka beslutar om dispens Kommunen beslutar i de flesta ärendena men inte där länsstyrelsen har dispensrätt. (7 kap 18a MB) Länsstyrelsen beslutar i de enskilda dispensärenden som berör byggande av försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg. Man beslutar även inom skyddade områden som är beslutade av andra än kommunen. Exempel på sådana områden är naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura (7 kap 18a MB) 7

8 Överträdelse/tillsyn Den som med uppsåt eller av oaktsamhet begår ett brott mot områdesskydd och bryter mot förbudet att bygga och göra andra åtgärder utan dispens inom strandskyddat område kan dömas till böter eller fängelse i högst 2 år (29 kap 2 MB). Tillsynsmyndigheten, kommunen eller Länsstyrelsen, måste alltid göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott mot strandskyddet (26 kapitlet 2 MB). Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att strandskyddslagstiftningen skall efterlevas eller att föreskrifter, domar och andra beslut skall följas (26 kapitlet 9 MB). Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite (26 kapitlet 14 MB) Länsstyrelsens överprövning av kommunernas dispenser Länsstyrelsen skall överpröva kommunens dispensbeslut om man bedömer att det inte finns några förutsättningar för dispens eller om det finns brist i ärendets handläggning som haft betydelse. Beslut om överprövning skall ske senast tre veckor från det kommunens dispensbeslut inkommit till Länsstyrelsen. (19 kap 3b MB) Överklagande Om kommunen eller länsstyrelsen beslutar att avslå eller meddela dispens från strandskyddet kan beslutet i det enskilda fallet överklagas av den det angår - den sökande, eller av den som är berörd av beslutet i egenskap av markinnehavare eller särskild rätt till mark (16 kapitlet 12 MB). Kommunens och länsstyrelsens beslut att meddela dispens kan också överklagas av ideella föreningar som har till ändamål att tillvarata naturskydds-, miljö-, eller friluftsintressen, detta gäller dock ej försvarets anläggningar. (16 kap 13, 14 MB) Överklaganden av kommunens beslut hanteras av Länsstyrelsen i första hand. Om länsstyrelsen beslutar att upphäva eller fastställa kommunens dispensbeslut kan detta överklagas till Miljödomstolen och sedan vidare till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolens dom går ej att överklaga Hällmarker på Nåttarö 8

9 ANNAN LAGSTIFTNING Strandskyddet har även kopplingar till annan lagstiftning vilken ibland beslutas av andra än kommunen. Detta kan få till följd att två parallella beslut gäller och att ett beslut om dispens från strandskyddet inte kan utnyttjas om inte beslut enligt den andra av lagstiftningarna kan ges och vice versa. Plan och bygglagen De flesta åtgärder som omfattas av strandskyddsbestämmelserna är även lovpliktiga enligt Plan- och bygglagen 8 kapitel 1, 2, 3, 6 och 9. Vid planläggning omfattas följande paragrafer av strandskyddsbestämmelserna: 4 kap 1,2,9, 5 kap 7a, 22,26, 12 kap 1, 13 kap 6. Miljöbalken, områdesskydd Områden som är skyddade enligt 7 kapitlet Miljöbalken, naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde kräver beslut både avseende sina skyddsbestämmelser och strandskyddslagstiftningen. Miljöbalken, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 9 kapitlet Miljöbalken ska ansökan om miljöfarlig verksamhet enligt huvudregeln prövas av miljödomstol. Vissa verksamheter prövas av länsstyrelsen, generalläkaren eller av kommunen. Med miljöfarlig verksamhet menas verksamhet som kan medföra utsläpp eller andra störningar från mark, fast egendom eller fasta anläggningar på ett sätt som kan innebära olägenhet för människors hälsa eller miljön. Exempel på en miljöfarlig verksamhet är uppläggning av muddermassor, vindkraftverk och avloppsanläggningar, vilka normalt handläggs av Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Miljöbalken, vattenverksamhet Arbeten i eller nära ett vattenområde, exempelvis muddring eller anläggande av en brygga eller pir betraktas enligt 11 kapitlet 2 Miljöbalken som vattenverksamhet. Vattenverksamheter kräver tillstånd från miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till länsstyrelsen. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena behövs varken tillstånd eller anmälan enligt 11 kapitlet 12 Miljöbalken. Fastighetsbildningslagen Enligt 3 kapitlet 2 2 Fastighetsbildningslagen ska fastighetsbildning ske så att den inte motverkar syftet med naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning, till exempel strandskyddsbestämmelser. Lantmäterimyndigheten prövar frågor kring fastighetsbildning. Kulturminneslagen När strandskyddet hävts eller dispens meddelats inom ett område där fasta fornlämningar, skeppsvrak eller andra fornlämningar under vatten är kända, alternativt framkommer vid arbetsföretaget, ska länsstyrelsen tillämpa bestämmelserna i Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Lagen omfattar även byggnadsminnen, kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser vilka delvis hanteras av Riksantikvarieämbetet vid sidan av Länsstyrelsen. Ledningsrättslagen och Anläggningslagen Inom strandskyddat område kan flera olika typer av ledningar/kablar finnas. Exempel på sådana är kraftledningar, telekablar och vattenledningar. Vid planerade arbeten inom strandskyddat område måste man därför först ta reda på om några sådana är aktuella innan man planerar sin åtgärd. Speciellt viktigt är detta i vattenområden där det kan bli nödvändigt att den ledningshållande parten märker ut ledningarnas läge så att dessa inte skadas vid ett byggnadsåtgärd. Exempel på ledningshållare i Haninge kommun är Vattenfall eldistribution AB, stadsbyggnadsförvaltningen VA-avdelning och Telia AB. 9

10 FÖRUTSÄTTNINGAR, BEFINTLIGA MILJÖER OCH VÄRDEN Fornlämningar på land och i vatten Haninge kommun utgör en kulturbygd där fornlämningar finns både på land och i vatten. Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I lagen räknas följande kategorier upp: 1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser, 2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar, 3. kors och minnesvårdar, 4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål, 5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång, 6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk, 7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter, 8. skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak. Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult. Alla ovan uppräknade fornlämningstyper kan finnas inom strandskyddat område. Det är därför viktigt att man först tar reda på om några fornlämningar finns på platsen eller i vattnet innan man planerar sin åtgärd. Riksantikvarieämbetet, har en informativ söktjänst som kallas Fornsök vilken omfattar fornlämningar på både land och i vatten. Om man under arbetenas gång påträffar en ny fornlämning måste man ta kontakt med Länsstyrelsen innan man går vidare med projektet. Resta stenar är exempel på fast fornlämning 10

11 I Huvudskärsarkipelagen finns riksintressen för kulturmiljövård, friluftsliv och naturvård samt naturreservat Riksintressen Mark- och vattenområden ska enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel användas för ändamål de är mest lämpade för och som från allmän synpunkt ger en god hushållning med resurser. Vissa områden kan ha så stora värden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar i ett sådant område ska riksintressets värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Områden som är av riksintresse för: naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och totalförsvar ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada. I prövning av strandskyddsdispens ska bland annat riksintressena ligga till grund för bedömningen. För utförligare information om riksintressena för kulturmiljön i Haninge se bilaga 6. Se även om riksintresseområden generellt. 11

12 Skyddade områden Länsstyrelsen beslutar om strandskyddsdispenser inom skyddade områden som är beslutade av andra än kommunen. Exempel på sådana områden är: naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura I Haninge finns inga kulturreservat men de andra kategorierna av skyddade områden finns representerade. Sociala värden Stränder och vatten är en viktig del av de naturområden som finns i den storstadsnära regionen, som Haninge kommun är en del av. Många människor vistas i dessa områden för att finna lugn, rekreation eller äventyr och möjlighet till upptäcksfärder. Enligt förarbetena till strandskyddslagstiftningen gäller skyddet inte bara den fysiska tillgången till strandområden utan även allmänhetens uppfattning av möjligheterna att vistas i och i närheten av strandområden. Är området tillgängligt eller kan en åtgärd uppfattas som avvisande och därmed verka inskränkande på tillgängligheten för allmänheten? Hur en åtgärd påverkar strandskyddet skall bedömas ur ett långtidsperspektiv. 12

13 Ekologiska tjänster i kustmiljöer Kustområdet i Haninge är en del av Östersjöns unika ekosystem och hyser en mängd olika miljöer, eller biotoper där olika djur och växter från salt och sötvatten lever. Den största mångfalden och den största biologiska produktionen finns i grunda områden, långgrunda vikar, blåstångsbälten m.m. Organismerna och biotoperna har inte bara ett värde i sig utan är direkt nyttiga för oss människor, de utför så kallade ekologiska tjänster. Nedan beskrivs några exempel på ekologiska tjänster: Erosionskontroll Växterna i strandzonen, både på land och i vatten, bygger med sina rötter en tät väv genom grus, sand och sedimentstränder. Rötterna binder samman bottenmaterialet och skyddar stränderna vid isskjuvning, vågor och avrinning från land vid regn. Vass, som har större delen av sin biomassa under vatten, skapar mycket kraftiga rotmattor. Tas vassen, eller andra växter bort, riskerar inte bara stranden sakta eroderas bort utan det kan också leda till att sedimentpåverkan på vattenområdena utanför ökas kraftigt. Det i sin tur kan leda till att de förekommande biotoperna påverkas negativt eller försvinner. Upptag av näringsämnen Strandzonen är mycket produktiv (det växer mycket vilket ger föda åt djur) och tar därför upp mycket näringsämnen från sediment men framförallt från avrinning från land. Detta gäller både växterna på land men också sjögräs eller alger i vattnet utanför. Försämras växternas förutsättningar eller om de tas bort, kommer läckaget av näring från avrinningen från land nå längre ut i havet (eller sjön) och bidra till negativa övergödningseffekter, exempelvis algblomning. Sedimentbuffert Med avrinning från land kommer förutom näringsämnen även stora mängder partiklar. Partiklarna fastnar effektivt i tät vegetation och sedimenterar på grund av de svaga vattenströmmar som är i tät vegetation. Tas vegetation bort ökar uppgrumlingen i vattenområdena utanför vilket kan leda till försämrade ljusförhållanden och därmed försämrade livsmiljöer på bottnarna med negativa ekologiska följdeffekter. Häckning för fåglar Strandvegetationen, särskilt vassområden och liknande miljöer har stor betydelse för fåglar, för häckning med också som födosök och gömställe. Minskad strandvegetation minskar därmed fågellivet i ett område. Lekplats för fisk Ett sextiotal fiskarter finns i norra Östersjön och är mer eller mindre vanliga. De har olika krav på lekmiljöer men en stor del är knutna till kustmiljöerna. Gäddor leker välbekant i vassar och andra mycket grunda områden, abborrar och strömming lägger ofta sin rom i vegetation som är lite djupare. Sjuryggen, en ovanlig fisk i Östersjön, behöver ostörda miljöer i den exponerade kusten. Det är svårt att peka på enskilda viktiga miljöer men ofta behövs naturliga kustmiljöer med vegetation eller lite sedimentation. Försvinner dessa miljöer, eller förändras, riskerar kustfisken minska ytterligare. Uppväxtområden och födokälla för fisk Vegetationsklädda bottnar är tveklöst de mest artrika biotoperna i kusten; här skapas miljöer för snäckor, musslor, räkor, anemondjur och andra ovanliga djurgrupper. Dels skapas här komplexa födovävar men de utgör också ett skafferi för fiskar men också gömställe för fiskarter under sin yngelfas. Vegetationen är viktig både för arter som kläcks här men också för fiskarter som t.ex. torsk som förökar sig långt ut i havet. På så vis är de vegetationsklädda bottnarna inte bara viktiga för kusten utan för hela Östersjöns ekosystem. 13

14 Biologisk mångfald och produktion De grunda miljöerna har hög biologisk mångfald men också mycket stor biologisk produktion. Biologisk produktion är uppenbar i vegetationsklädda bottnar men även kal botten är täckt av lager med encelliga alger som kan ha lika stor produktion som synliga växter. Kustmiljön anses stå för upp till 25% av all produktion i Östersjön trots att den står för en mycket liten ytandel. Påverkan på kustmiljö kan alltså få konsekvenser för hela Östersjöns ekosystem. Påverkan från arbeten i vatten Förändrade strömningsförhållanden Konstruktioner i vatten påverkar vattenströmmarna. I skyddande områden med liten vattenomsättning kan strömmarna bromsas ytterligare med ökad sedimentation som följd. Det kan få negativa konskvenser, t.ex. ökad syreförbrukning med syrebrist som följd, försämrade ljusförhållanden för växter med konsekvenser för biologisk produktion och betydelsen som substrat för andra organismer. Fysisk störning Konstruktioner kan naturligtvis orsaka att biotoper försvinner. Nya konstruktioner kan också leda till återkommande störningar genom ökad båttrafik, rörelser i konstruktionen (bryggan) m.m. Det kan leda till dåliga förhållanden för vegetation, att fiskar och fåglar undviker området. Ökade halter av gifter och sediment i vattnet Vid muddring och konstruktionen av en anläggning riskerar sediment att röras upp. Dels har sedimentet en skuggande effekt som kan pågå ganska länge beroende på vattenrörelser och sedimentets beskaffenhet och dels kan ämnen bundna i sedimentet frisättas. I tidigare exploaterade områden finns risk att gifter eller olja frisätts, i naturområden frisätts syrekonsumerande material och näringsämnen. Ljud och förändringar av ljusförhållanden På samma sätt som den direkta fysiska störningen kan anläggningar, både under konstruktion och efter uppförande, orsaka störningar i form av ljus eller ljud för fiskar. Bryggor, och andra skuggande anläggningar försvårar för växter i vattnet och minskar produktion och möjligt utnyttjande av andra organismer. Miljöer med särskilt höga värden I Haninge kommun finns i lag skyddade och särskilt utpekade områden med höga värden. Det är områden som naturreservat, djurskyddsområden, Natura 2000-områden m.m. Vattenmiljöer i kustområden I vattenmiljöer är värdena knutna till områden med hög biologisk mångfald, och produktion; områden med betydelse för många olika organismgrupper. Dessa områden finns framförallt i grunda områden, i första hand vegetationstäckta områden ned till ca 10 meter. Nedan har de biotoper som bedömts ha störst värde listats. Områdesindelningarna följer Naturvårdsverkets indelning (Naturvårdsverket 2009) med tillägg för rev och sandbankar som är utpekade Natura 2000-biotoper (Naturvårdsverkets webbplats). Mynningar, deltan och estuarier (bräckvattenområden) Detta är miljöer som bland annat har stor betydelse för fisk och fågelliv. I kommunen finns i första hand mynningar (åmynningar), t.ex. Vitsån och Husbyåns mynningar i havet. 14

15 Laguner och flador samt grunda skyddade havsvikar Detta är mycket skyddade vikar, ibland nästan helt avsnörda vikar. Vikarna har en speciell miljö; de är ibland mycket påverkade av sötvatten vilket ger speciell livsmiljö för vattenorganismerna. De har ofta hög biologisk produktion och stor betydelse för fisklek, men även för fågellivet. En skyddad högproduktiv vik i mellanskärgården (Björkö) med vass och mycket tät blåstång Rev och sandbankar Rev och sandbankar är geologiska eller biologiska formationer, där berg, eller bankar av sand, grus eller block sticker upp ur den omgivande botten. Här finns ofta en zonering av flora och fauna och reven kan ha stor betydelse för fiskpopulationer. Områden för fiskars reproduktion Områden utpekade av länsstyrelse eller Fiskeriverket som viktiga för fiskars reproduktion m.m. Grunda hårdbottnar med vegetationsbälten Grunda hårdbottnar är ofta beväxta med brun-, röd och grönalger som kan bilda bälten på olika djup, med blåstångsbälten som karaktäristisk art för Östersjöns hårda bottnar. Algerna i allmänhet och blåstången i synnerhet bilder en struktur som fungerar som gömställe, källa för mat, livs- och rekryteringsmiljö för olika andra organismer. De är de mest artrika miljöerna i kusten och mycket viktiga för fiskar som lekplats och uppväxtmiljö. Blåstångsbälte med påväxtalger utanför Fjärdlång 15

16 Grunda mjuka bottnar med vegetation Detta är artrika miljöer som är ganska vanligt förekommande i kommunen, framförallt i inner- och mellanskärgården. De är mycket produktive, artrika och har mycket stor betydelse för fiskars lek, men också som uppväxtmiljöer för fiskarter som leker i andra miljöer. Musselbankar Blåmusslan filtrerar, och därmed tar upp, stora mängder näringsämnen. Den lever i huvudsak på hårda bottnar ned till ca 20 m djup och förekommer lokalt i mycket stora mängder. Musselbankar utgör nödvändiga lokaler för mat för sjöfåglar som dyker ned och äter musslor. Musslor utgör också viktigt källa till mat för flera fiskarter. Musselbankar kan vara rev beväxta med musslor över en viss täckningsgrad. Landmiljöer Naturligt öppna stränder Naturligt öppna stränder till följd av isrivning eller isskjutning eller vattenståndsfluktuationer, öppna naturmarksstränder med låg eller ingen betesintensitet. Hävdade, öppna strandängar och sjöstränder Oftast mycket flacka och friska (fuktiga) stränder med vegetation av kortväxt gräs eller halvgräs, till exempel intensivt betad mark med gräsvegetation kortsnaggad ned till vattnet. Havsstrandängar Vegetationen på havsstrandängarna är ofta artrik. På grund av en varierande översvämningpåverkan delas ängarna upp i olika zoner med olika miljö där allt från att vass och sävarter till starr och storvuxna örter kan hittas. I de grunda vattnet trivs bl.a. många insektsarter som i sin tur blir föda åt de fåglar som använder havsstrandängarna som häckningsplats. Hit räknas tex. vadare, måsar och tärnor. Hävdade strandängar ger också goda lekmöjligheter för bl.a. brushanar. Betande kor på en strandäng, Ålö Sandstränder Floran på sandstränder är ofta specialiserad för att klara av den hårda miljön. Arterna som finns här är ovanliga och förekommer annars enbart på sandmark i inlandet. Miljön på sandstränder är ofta väldigt saltpåverkad. Detta gör att de växter som finns här måste vara anpassade till den uttorkande effekten som den höga salthalten har. Man ser ofta att växterna har tjocka blad och stjälkar eller vaxartad yta på bladen för att minska vattenförlusten. En del växter har även förmågan att utsöndra överskott av salt. 16

17 Sandstränderna är också hem för många grävande organismer. Speciellt värdefulla är sandstränder längs meandrande vattendrag, där stor variation av olika lutningar, fraktioner och exponeringsgrader finns representerade inom korta strandavsnitt. Minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer Biotopen utgörs relativt snabbt eroderande stränder (där jordarten består av berg- och mineralpartiklar) där vattenståndsfluktuationerna orsakar relativ snabb erosion. De kan utgöras av bankar längs vattendrag eller revlar i bakvattenpartier. Livsmiljön förekommer också i stora sjöars bränningszon eller i anslutning till grustag och grusgropar. De är en viktig livsmiljö för många hotade insektsarter som delvis lever nedgrävda och hotade mossor är knutna till denna livsmiljö Strandbrinkar Strandbrinkar, erosionszoner längs sjöar och vattendrag med blottade branter utgör livsmiljö för t.ex. fågelarter som strömstare. Ravinskogar Pga sitt svåravverkade läge är dessa skogar ofta opåverkade av avverkning. Skogarna har också ofta stort inslag av död ved. Detta gör att de fungerar som refuger för arter som är beroende av skogar med lång kontinuitet och död ved. Strandskogar Strandskogar är ofta artrika med avseende på många organismgrupper. Flertalet lövträdsarter trivs i de fuktiga skogarna vilket i sin tur gör att man kan hitta många vedlevande svampar här. Strandskogarna innehåller ofta en hög andel död ved. Detta är inte enbart till gagn för svampar, utan även för fåglar som lever av insekterna i den döda veden. Antalet arter av lever- och bladmossor är ofta högre här än i omgivande skogar. Våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag Våtmarker fungerar som ett reningsverk där näringsämnen som fosfor och kväve binds. Dessa skulle annars ha förts direkt ut i sjöar och hav och bidragit till övergödning och algblomning. Våtmarkerna förhindrar även att sediment förs ut i vattnet där det annars skulle haft en negativ inverkan på alger och andra organismer. Förutom detta är våtmarkerna viktiga häckningsområden för flertalet fågelarter bl. a., kornknarr och brushane. Sjöar och vattendrag Områden som är särskilt viktiga för fågellivet eller fiskförekomsten Vitsån och Husbyån och deras tillflöden utgör två vattensystem där öring leker. Vitsån anses som den viktigaste lokalen för öringen i Stockholms Län. Områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde Områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde Naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder Forsar och vattenfall Forsar och vattenfall är viktiga områden för bl.a. syrekrävande arter av ryggradslösa djur, för födosökande fåglar och däggdjur och som vinteruppehållsplats. Många växtarter som kräver mycket fukt trivs i närheten av forsar och vattenfall. I kommunen finns exempel på forsar i Vitsåns nedre lopp vid Berga i den sk. Bergaravinen. 17

18 Vattendrag som ansluter till åsar Rullstensåsar är viktiga för vår dricksvattenförsörjning eftersom de håller goda grundvattentillgångar. För att förhindra föroreningar eller en lägre vattentillförsel bör därför vattendrag som ansluter till åsar skyddas. Klarvattensjöar med kransalger Klarvattensjöar är näringsfattiga sjöar med låg produktion och utan större mängder humusämnen. Den låga produktionen leder i sin tur till en låg nedbrytning och en god syretillgång. Detta gör att solljuset kan ta sig långt ner i sjön och fotosyntesen kan därför ske på relativt stora djup. Kransalger har höga krav på livsmiljöer och flera är rödlistade. Fisktomma sjöar och vattensamlingar Naturligt fisktomma sjöar är framförallt mindre sjöar och/eller högt belägna. Sådana sjöar, men också mindre vattensamlingar utan fisk har stor betydelse för grod- och kräldjur, men också för vattenlevande insekter då fisk ofta utgör predatorer för dessa arter. Naturligt näringsrika sjöar Naturligt näringsrika sjöar är känsliga för förändringar av vattennivån. En sänkning av vattennivån kan leda till att den naturliga processen som leder till igenväxt går snabbare. Sjöarna är dessutom känsliga för en förändring i de naturliga variationerna av vattenståndet som sker under året. Förändras dessa kan t ex vassbältet sprida ut sig. Naturlig sandstrand på södra Nåttarö 18

19 HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR STRANDSKYDDS BEDÖMNING Naturvårdsverket och Boverket har i en handbok (2009:4 utgåva 2) gjort en vägledning till hur strandskyddspliktiga åtgärder ska hanteras och hur olika begrepp ska tolkas, nedan benämnt Naturvårdsverkets vägledning. Nedan följer en uppställning över de två huvudsyftena, de särskilda skälen och vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område i Haninge kommun. I de fall Naturvårdsverket har angivit riktlinjer för åtgärdernas hantering redovisas dessa i förkortad text. För full text hänvisas till Haninge kommun vill förtydliga och ytterligare fördjupa vägledningen i strandskyddsärenden varför kommunens ställningstagande och vägledning redovisas. Naturvårdsverkets och kommunens tolkningar av bestämmelserna rörande strandskyddet är till skillnad från lagar, förordningar, och föreskrifter inte juridiskt bindande, utan just vägledande. (sid 7 Naturvårdsverket) Det är kommunens vägledning som utgör riktlinjer för nämnd och förvaltnings behandling av strandskyddsärenden. I de fall Haninge kommun vill förtydliga eller ytterligare fördjupa Naturvårdsverkets riktlinjer eller där sådana saknas redovisas även Haninge kommuns kompletterande vägledning. De två huvudsyftena Huvudsyften Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden Inte bara den fysiska tillgången till strandområdet utan även allmänhetens rätt eller upplevelse att vistas i strandområdet eller deras uppfattning av möjligheterna att vistas i strandområdet (sid 73 Naturvårdsverket) Om allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas på ett oacceptabelt sätt får man inte ge dispens. Områden som idag inte har några speciella värden kan med tiden utveckla höga värden. (sid 73 Naturvårdsverket) långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten Om de biologiska värdena påverkas på ett oacceptabelt sätt får man inte ge dispens. Områden som idag inte har några speciella värden kan med tiden utveckla höga värden. (sid 73 Naturvårdsverket) Man bör normalt aldrig ge dispens i och vid följande områden och naturtyper: områden som omfattas av områdesskydd eller som är särskilt utpekade enligt lag (nationalpark, naturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, växt- och djurskyddsområden, Natura områden riksintressen för natur och friluftsliv) Områden i nära anslutning till skyddad natur Områden som har redovisats i ängsoch betesmarksinventeringen och våtmarksinventeringen eller andranationella bevarandeplaner 19

20 Huvudsyfte Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande Fortsättning från föregående sida. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt enligt skogsvårdsstyrelsens inventering Sjöar och sjösystem områden som är särskilt viktiga för fågellivet elle fiskförekomsten områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder (sid 84 Naturvårdsverket) vattendrag som ansluter till åsar källpåverkan klarvattensjöar med kransalger fisktomma sjöar naturligt näringsrika sjöar och näringsrika stränder Strandområden naturligt öppna stränder hävdade, öppna strandängar och sjöstränder havsstrandängar sandstränder minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer sanddynsområden flacka landhöjningsstränder strandbrinkar Våtmarker och skogar ravinskogar strandskogar våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag Havsområden mynningar, deltan och estuarier laguner och flador grunda skyddade havsvikar grunda mjuka bottnar med vegetation grunda bottnar med vegetationsbälten musselbankar (sid 85 Naturvårdsverket) Restriktiv bedömning. 20

21 Särskilda skäl Särskilt skäl Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften Komplementbyggnader kan vara skäl för dispens om de utförs inom befintlig tomtplats eller etablerad hemfridszon och saknar betydelse för strandskyddets syften (sid 50 Naturvårdsverket) Åtgärden ska ha tillkommit på laglig väg. (sid 52 Naturvårdsverket) 2. den aktuella platsen är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, Den avskiljande effekten ska bero på att människor har exploaterat mark (ej kalhygge eller liknande). Med avskiljande exploatering avses t.ex. inte mindre trafikerade vägar, järnvägar, gång- eller cykelvägar, parkeringsplatser, bryggor, pirar, fotbollsplaner eller golfbanor. (sid 52 Naturvårdsverket) 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, Exempel på anläggningar som måste ligga vid vattnet är brygga som behövs för näringsverksamhet. Prövning av brygga för enskilt ändamål ska vägas mot möjligheterna till gemensam brygga. (sid 55 Naturvårdsverket) 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, Verksamheter ska i första hand alltid utvidgas utanför strandskyddat område. Exempel på verksamheter är industrier och hamnområden. Bostadsbyggnader, fritidshus, uthyrningsstugor och campingstugor är exempel som inte omfattas av detta skäl. (sid 56 Naturvårdsverket) 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, Avser åtgärder som tillgodoser kommunens behov av tätortsutveckling, olika typer av infrastrukturanläggningar, anpassning av miljön för bättre tillgänglighet för funktionshindrade eller åtgärder som betingas av frilufts-, naturvårds-, miljö-, eller kulturhistoriska intressen. Åtgärden ska ge långsiktiga fördelar för samhället. Förutsättningen är att annan placering är omöjlig eller orimlig. (sid 57 Naturvårdsverket) Angeläget allmänt intresse ska främjas. T ex kan båtavloppstömning, toaletter och sop-/avfallsanordning samt därtill hörande bryggor m m vara ett angeläget allmänt ändamål. 21

22 Särskilt skäl Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse Detta innebär mycket speciella omständigheter som är unika till sin karaktär. Möjlighet att nyttja detta är litet då strandskyddet är ett allmänt intresse som är så starkt att det i normalfallet har företräde framför andra allmänna eller enskilda intressen. (sid 58 Naturvårdsverket) Särskilda skäl för dispens i landsbygdsutvecklingsområden Kommuner kan inte peka ut områden i kust- och kustskärgårdsområdet bl a från gränsen mot Norge till Forsmark (sid 13 och sid 58, Naturvårdsverket) I Haninge kommun finns inte möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling, LIS, i strandnära områden Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område Åtgärder Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande Anläggningar för allmänhetens friluftsliv: raststugor, vindskydd, eldstäder, tältplatser, toaletter, sopanordningar, badplatser, badbryggor m m Anläggning inom strandskyddat område behöver inte alltid ligga vid vattnet (sid 133 Naturvårdsverket) Om befintliga anläggningar finns skall kompletteringar av dessa placeras i de befintliga anläggningarnas omedelbara närhet. Anläggningar för uthyrning av kanoter, paddelbåtar mm Areella näringar Avlopp. Schaktning för avloppsanordningar och andra förberedelsearbeten Bastu Placeras ej på platser som är attraktiva för friluftslivet, till exempel utflyktsplatser, naturliga badstränder, uddar, näs och liknande. Serviceanläggningar placeras utanför strandskyddsområdet. (sid 138 Naturvårdsverket) Näringen får inte vara av marginell betydelse utan ska ge ett tillskott av betydelse för att undantag från prövning ska gälla.(sid 47 Naturvårdsverket) Förberedelsearbeten till bebyggelse som till exempel schaktning, grävning eller trädfällning får inte påbörjas utan att strandskyddsdispens för huvudåtgärden meddelats. (sid 42 och 44 ff Naturvårdsverket). Återhållsam placering utanför befintlig tomtplats. Får inte privatisera området. Bastu behöver ej ligga i anslutning till vattnet. (sid 139 Naturvårdsverket) 22 Placeras ej på platser som är attraktiva för friluftslivet, t ex utflyktsplatser, naturliga badstränder, uddar, näs och liknande. Klassning som skogs- eller jordbruksfastighet medför inte automatiskt att areell näring går att hävda. Areell näring ska vara pågående. Näringens omfattning kan styrkas med utdrag från deklaration eller likvärdigt, alternativt intyg/bidragsbesked från länsstyrelsen. Lika Naturvårdverkets riktlinjer. Frågan prövas av SMOHF. (sid 42 Naturvårdsverket) Ska utgöra en del av sjöbods totala yta om sådan finns vid placering i strandnära läge.

23 Åtgärder Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande Befintlig husgrund Belysning Husgrund är inte skäl för dispens (sid 134 Naturvårdsverket) Belysning får ej utföras så den dominerar över omgivningen eller så att den utökar befintlig tomtplats/hemfridszon. Bojar vid tomt En eller flera bojar kan vara en prövningspliktig åtgärd. Dispens är inte nödvändig vid etablerad tomtplats som når ner till stranden. (sid 138 Naturvårdsverket) Ett mindre antal bojar per fastighet kan tillåtas utan dispens om tomtplatsen/hemfridszonen går ner till strand. Brunnen byggnad Bryggor allmänt Ersättning av brunnen byggnad ska ske med ändamål och i huvudsak lika stor och med liknande placering på tomten. Ansökan ska inkomma inom 1 år från branden. Den privata zonen får inte utvidgas. Är placeringen olämplig med hänsyn till friluftslivet eller om området har biologiska värden bör byggnaden placeras på ett lämpligare ställe. (sid 133 Naturvårdsverket) Prövning av brygga för enskilt ändamål ska vägas mot möjligheterna till gemensam brygga. (sid 55 Naturvårdsv.) Placering ska ske inom tomtplats/hermfridszon i första hand, men bedöms från fall till fall. Båtplatser bör samlokaliseras, dock ska hänsyn till tillgänglighetsanpassning tas. Enskild brygga utanför tomtplats prövas restriktivt, får ej privatisera området. Bryggor enskilda Bryggor raserade Enskild brygga utanför tomtplats prövas restriktivt, får ej privatisera området. Bryggor ska i möjligaste mån samlokaliseras. (sid 138 Naturvårdsverket) Bryggans storlek anpassas till behovet av båtplats, inte behov av soldäck. (sid 55 Naturvårdsverket) Förfallen byggnad skall likställas med uppförande av ny byggnad om den är i sådant skick att arbetena som avses utföras kan jämställas med nybyggnad. Ersättande av sådan byggnad är inte särskilt skäl för dispens. (sid 134 Naturvårdsverket) I normalfall bör inte fler än 1 brygga för båtar anordnas per tomtplats/hemfridszon. Bryggans storlek anpassas till behovet av båtplats, inte andra ändamål. Det ska vara möjligt att byta plats där en ny brygga på en ny plats tillåts ersätta en befintlig brygga. Förfallen eller övergiven brygga bedöms i enlighet med förfallen och övergiven byggnad, eller befintlig husgrund. Båthus Återhållsam placering utanför bef tomtplats. Får inte privatisera området. Båthus bör samlokaliseras. (sid 139 Naturvårdsverket) 23 Båthus får ej innehålla andra utrymmen än förvaring av båt och sjöredskap. Ytor för förvaring av sjöredskap jämförs med ytor för sjöbod. Ljusinsläpp ska vara så små som möjligt för ändamålet. (MÖD 2005:3) Om befintligt båthus med förvaringsutrymmen finns bör inte sjöbod uppföras. Båthus samlokaliseras med bef. bryggor.

24 Åtgärder Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande Båtslip, båtupphängningsplats, jollebrygga Samlokaliseras med bryggor. Campinganläggningar Redovisas i ÖP. Bör prövas i detaljplan. (sid 135 Naturvårdsverket) Prövas i detaljplan. Friggebod Komplementbyggnader inom hemfridszonen eller tidigare beslutad tomtplats eller en ersättningsbyggnad för samma ändamål som en befintlig eller nyligen avlägsnad byggnad kan vara skäl för dispens (sid 49 Naturvårdsverket) Friggebodar placeras i omedelbar närhet av huvudbyggnad (Boverket). Tolkning av i omedelbar närhet av huvudbyggnad är inom tomtplats/hemfridszon. Observera att bygglovfria åtgärder kräver dispens från strandskyddet Förfallen och övergiven byggnad Förhandsbesked nybyggnad av enbostadshus/ avstyckning av tomt Golfbanor Förfallen byggnad skall likställas med uppförande av ny byggnad om den är i sådant skick att arbetena som avses utföras kan jämställas med nybyggnad. Ersättande av sådan byggnad är inte särskilt skäl för dispens. (sid 134 Naturvårdsverket) Utanför ett område som någon har tagit i anspråk bör inga byggnader placeras. För att marken ska kunna räknas som ianspråktagen gäller givetvis att den har tagits i anspråk lagligt. (sid 52 Naturvårdsverket) Redovisas i ÖP. Bör prövas i detaljplan. Bör ej placeras inom strandskyddat område. (sid 135 Naturvårdsverket) Beskrivs i kommunens översiktsplan. Prövas i detaljplan. Grundläggning av byggnad Grundläggning ska anpassas efter befintlig topografi och vegetation. Sprängning/spräckning av berg bör som regel ej tillåtas. Irreversibla lösningar som platta på mark bör undvikas. Hamn- och varvsanläggningar En båthamn ska som regel prövas i en detaljplan. (sid 137 Naturvårdsverket) Prövas i detaljplan vid nyanläggning. Husvagnar, husbåtar För längre tid än under en normal semesterperiod bör dispens sökas (sid 136 Naturvårdsverket) Normal semesterperiod bedöms vara högst 7 veckor. Dvs dispens bör sökas för tid längre än 7 veckor. 24

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning

Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning Stadsbyggnadsnämnden Vägledning för strandskyddsbedömning Innehållsförteckning INLEDNING 3 STRANDSKYDDSLAGSTIFTNINGEN 4 Strandskyddslagstiftningen kort återblick 4 Vad säger strandskyddslagstiftningen

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Strandskydd - ett områdesskydd

Strandskydd - ett områdesskydd Strandskydd - ett områdesskydd Det generella strandskyddet 7 kap. 14 Strandskyddets syfte, 7 kap 13 Strandskyddet syftar till att långsiktigt: trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till

Läs mer

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det? Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det? Genomgång och diskussion på FAH dagen 22 april 2010 Sveriges Kommuner och Landsting Avd tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Dispens

Läs mer

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

ANSÖKAN om strandskyddsdispens 1 (5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens Sökande* Namn Organisationsnr/Personnr Adress Telefon bostad Postnummer och ort Telefon arbete/mobiltelefon Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsadress Fastighetsägare

Läs mer

Strandskydd och dispens

Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens 1 Om Strandskyddsdelegationen Strandskyddsdelegationen är en nationell arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och dialog kring tillämpningen av strandskyddsreglerna.

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15 Datum 2018-04-17 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2018-363 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5 Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112 Datum 2016-11-15 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0293 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33 Datum 2018-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-702 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens ( )

Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens ( ) Datum: 2019-05-28 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Josephine Bruhn Direktnr: Diarienr: 2019.273 SBN Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens (2018-0294) Ärendebeskrivning Ansökan avser strandskyddsdispens för

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68 Datum 2018-03-16 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-284 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12 Datum 2017-10-06 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0075 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10 Datum 2017-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0213 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd LULEÅ KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd Uppgifter om fastighet och sökande Fastighetsbeteckning: Organisationsnummer/personnummer:

Läs mer

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna i korthet 7 kap. miljöbalken Historik

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15 Datum 2017-03-14 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017/B0027 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64 Datum 2017-08-31 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0211 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad på arrenderad tomt inom del av fastigheterna Lägde 1:19 och 11:1

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad på arrenderad tomt inom del av fastigheterna Lägde 1:19 och 11:1 Datum 2016-02-01 Handläggare Johanna Söderholm Telefon exp. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0002-5 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Strandskyddet i Uppsala kommun

Strandskyddet i Uppsala kommun Strandskyddet i Uppsala kommun Strandpromenad vid Vårdsätra, Uppsala kommuns hemsida Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg

Läs mer

Praxis?

Praxis? Praxis? http://www.markochmiljooverdomstolen.se/avgoranden-fran-mark--ochmiljooverdomstolen/ http://www.strandskyddsdomar.se/ Fastighetsbildning De särskilda skäl som enligt 7 kap 18c miljöbalken får

Läs mer

Områdesskydd och artskydd

Områdesskydd och artskydd Områdesskydd och artskydd signe.lagerkvist@jus.umu.se Naturvård Bakgrund Områdesskydd - Efter enskilt beslut - Direkt enligt lag Natura 2000 Artskydd 2 Övergripande naturvård Bakgrund 1909 års lagar om:

Läs mer

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg 2018-10-10 Maria Cassel Miljöstrateg 08-124 571 00 Maria.Cassel@ekero.se PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/157-160 Strandskydd är normalt 100 meter från strandkanten, både på land

Läs mer

Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun

Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun Ärende Dnr 2017/B0438 Ort Förhandsbesked för fastighetsreglering där del av samfällighet S:2 tillförs fastigheten Lägde 2:68 samt strandskyddsdispens för tillbyggnad.

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

Tyresö 1:99, Bofinksvägen 19

Tyresö 1:99, Bofinksvägen 19 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-06-08 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2014BNS0625/227 Byggnadsnämnden Tyresö 1:99, Bofinksvägen 19 Dispens från strandskydd Förslag till beslut 1. Dispens från

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Helt ny byggnad Tillbyggnad Schaktning/fyllning Trädfällning Mur/plank Skylt. Ny brygga Utökning av befintlig brygga Annat, såsom:

Helt ny byggnad Tillbyggnad Schaktning/fyllning Trädfällning Mur/plank Skylt. Ny brygga Utökning av befintlig brygga Annat, såsom: Sida 1 (av 5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens ANMÄLAN om vattenverksamhet Skickas till: Karlskoga kommun Bygg- och miljökontoret - 13 691 83 Karlskoga Innan du fyller i blanketten, läs gärna medföljande

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012

Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012 1(17) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012 NV-00318-13, 2013-01-18 I redovisningen ska anges ärenden

Läs mer

Uppdragsgivare Uppdragsgivare är densamma som sökande:

Uppdragsgivare Uppdragsgivare är densamma som sökande: ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS Enligt 7 kap 18 miljöbalken Bygg & Miljö Sökande Namn: Skickas till: Hörby kommun Miljönämnden 242 80 HÖRBY Organisationsnummer/Personnummer: Adress, postnummer och ort:

Läs mer

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

ANSÖKAN om strandskyddsdispens OXL4624- v 1.2 2012-11-13 1 (5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens Sökande* Namn Organisationsnr/Personnr Adress Telefon bostad Postnummer och ort Telefon arbete/mobiltelefon E-postadress Fastighet Fastighetsbeteckning

Läs mer

Strandskyddet på Gotland

Strandskyddet på Gotland Strandskyddet på Gotland Vad är strandskydd och vad är naturreservatet Gotlandskusten? Dnr: 521-1893-12 Utgiven 2012 i digitalt format (PDF) av: Länsstyrelsen Gotlands län Visborgsallén 4 621 85 Visby

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2012-03-29 Ärendenr: NV-00289-12 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND

Läs mer

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn 1 (5) Jan Eric Vilén Primusgatan 94 112 67 Stockholm Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn Fastighet RÄVSNÄS S:6 Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: att med stöd av 7 kap 18

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012 SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-03-27 Ärendenr: NV-00318-13 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012 B E SÖ K: ST O C K H

Läs mer

Information om gällande bestämmelser och hur man fyller i blanketten m m finns på sid 5-6.

Information om gällande bestämmelser och hur man fyller i blanketten m m finns på sid 5-6. 1(6) ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS ENLIGT 7 KAP. 18 MILJÖBALKEN Bygglovskontoret Information om gällande bestämmelser och hur man fyller i blanketten m m finns på sid 5-6. 1. Ansökan avser fastighet(er)

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET

STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i Lysekil kommun

Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i Lysekil kommun Miljönämnden i mellersta Bohuslän Tjänsteskrivelse 2015-02-03 Sida 1 av 8 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i

Läs mer

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Gäller - Samtliga stränder vid havet, insjöar

Läs mer

iktlinjer för byggande i

iktlinjer för byggande i iktlinjer för byggande i acka Riktlinjer för bryggor och andra anordningar i vattnet i Nacka kommun Beslutade av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden den xx qwerty 2009 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

LANSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LAN

LANSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LAN LANSSTYRELSEN Avdelningen för planfrågor Jeanette Odelius 08-785 45 64 2012-11-13 Södertälje kommun Samhallsbyggnadskontoret Vbr beteckning Delgivningskvitto Lena Eliasson Näsby 2 646 93 Gnesta Prövning

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Anläggning/anordning. Byggnad Annan Kommentarer. 1. Fastighet 2. Sökande

Anläggning/anordning. Byggnad Annan Kommentarer. 1. Fastighet 2. Sökande 1 Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Tfn 0416-27 153 Fax 0416-185 16 miljobygg@sjobo.se ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS Enligt 7 kap 18 miljöbalken/ ANMÄLAN OM SAMRÅD STRANDSKYDD Enligt 12 kap 6 miljöbalken

Läs mer

INGARÖ-LÅNGVIK 1:18, Björkviksvägen 19 : Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av brygga

INGARÖ-LÅNGVIK 1:18, Björkviksvägen 19 : Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av brygga Datum Dnr 2016-11-21 STR.2016.4967 37 Ann Aldeheim ann.aldeheim@varmdo.se 08-570 480 59 Miljöinspektör REK + MB Tjänsteskrivelse INGARÖ-LÅNGVIK 1:18, Björkviksvägen 19 : Ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL

Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL Översiktsplanering för vindkraft Tillståndsansökningar Bygglov / Detaljplaner (PBL) Beskriva kulturmiljön Kulturmiljö mer än bara fornlämningar och riksintressen! Vindkraftverk

Läs mer

Workshop. Vägledning för det nya strandskyddet

Workshop. Vägledning för det nya strandskyddet Workshop Vägledning för det nya strandskyddet Syfte med denna workshop är att få möjlighet till diskussion kring strandskyddet lägga grund för det praktiska arbetet och den nya lagens tillämpning skapa

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25 Strandskydd Titel: PlanPM Strandskydd 2:3 Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Författare: Louise Andersson och Karin Emanuelsson Beställningsadress: Länsstyreslen

Läs mer

PROTOKOLL. Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30. Lasse Bergqvist

PROTOKOLL. Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30. Lasse Bergqvist PROTOKOLL Plats och tid Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30 Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Manne Wallström (MP) Lasse Bergqvist (FP) Övriga deltagande

Läs mer

Dispens från strandskydd för uppsättning av luftledning, nedläggning av markkabel och uppsättning av kabelskåp

Dispens från strandskydd för uppsättning av luftledning, nedläggning av markkabel och uppsättning av kabelskåp TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-09-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2012BNS0290 Byggnadsnämnden Strand 1:2 & Strand 1:1 Dispens från strandskydd för uppsättning av luftledning, nedläggning

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Strandskydd och detaljplanearbete

Strandskydd och detaljplanearbete Strandskydd och detaljplanearbete 5 kap. 7 a PBL I detaljplanen får det bestämmas att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS 1 (7) Landsbygdsutveckling i strandnära läge Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS Robertsfors kommun, Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubricerat förslag

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

BESLUT. Björkelunds stugförening. Tupanvägen Järfälla

BESLUT. Björkelunds stugförening. Tupanvägen Järfälla 2016-05-10 Sid 1 (6) Björkelunds stugförening c/o Yvette Heikka Mukka Tupanvägen 28 176 74 Järfälla Elektronisk delgivning Beslut om anmälningspliktig vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-02 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Strandskyddet och utvecklingen av

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge 1 (6) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060108 DOM 2017-02-03 Stockholm Mål nr M 7801-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-08-23 i mål nr M 1949-16, se bilaga

Läs mer

iktlinjer för byggande i

iktlinjer för byggande i iktlinjer för byggande i acka Riktlinjer för bryggor och andra anordningar i vattnet i Nacka kommun Beslutade av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2015. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Redovisningen 4 Uppföljning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 30 april 2018 SÖKANDE AA BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljö- och energidepartementet) beslut den 6 april 2017, M2015/00621/Me, avseende

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP) adjungerad

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP) adjungerad NORRTÄLJE KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Bygg- och miljönämndens arbetsutskott Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-rummet kl 09:00-09:20 Beslutande Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer

Läs mer

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn.

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn. Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län 621 85 Visby eller 1. Sökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Medsökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer

Läs mer

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv. 1. Syfte Sjöbodspolicy Antagen i SBN 2012-02-29, 37. Sjöbodarna är en viktig del av det öländska landskapet och utgör karaktäristiska inslag i kommunens kultur- och kustmiljö. Miljöerna kring sjöbodar

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida

Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida 1/11 Plats och tid Kommunhuset, Strängnäs, kl. 13:30 14:35 Paragrafer 23-28 Beslutande Se deltagarlista på nästa sida Närvarande ersättare Övriga deltagande Utses att justera Se deltagarlista på nästa

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 april 2017 SÖKANDE AA Ombud: Jur.kand. Lisa Kylenfelt LRF Konsult Norra Gubberogatan 32 416 63 Göteborg KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN Älven Voxnan slingrar sig in mot Edsbyn, vi gör ett försök att slingra oss genom lagstiftarens labyrint! Arne Stenberg från Ovanåkers kommun i Hälsingland 1 DISPOSITION

Läs mer

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition.

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition. Institutionen för fastigheter och byggande YTTRANDE 2008-05-26 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Stranden en värdefull miljö (Ds 2008:21) Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (9) Enligt sändlista bilaga 4 Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 14 andra stycket miljöbalken (MB) att

Läs mer

DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land

DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land Datum Dnr 2014-08-13 STR.2014.1463 489 Karolina Norrman karolina.norrman@varmdo.se 08-570 482 20 Miljöinspektör REK + MB HANS NICLAS HAMMARSTRÖM HÖGMALMSVÄGEN 19 13973 DJURHAMN DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238,

Läs mer