Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Transkript

1 Samrådsredogörelse Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tillägg till översiktsplan 2010 för Norsjö kommun Antagandehandling

2 UTLÅTANDE SAMRÅD 1(15) Landsbygdsutveckling i strandnära lägen tillägg till översiktsplan 2010 för Norsjö kommun Planförslaget har varit på samråd under tiden 8 februari 6 mars Under samrådet har följande synpunkter inkommit; Skellefteå Museum Skellefteå museum har inbjudits att lämna sina synpunkter på samrådshandlingen för ytterligare tillägg till ÖP 2010 Norsjö kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Vi lämnar vårt yttrande här: Området vid Nicknoret ligger helt nära en koncentration av fornlämningar (fångstgropar och boplatser) längs Skellefteälven. Det kan inte uteslutas att det även kan finnas fornlämningar i utpekat LIS-område, varför vi anser det vara olämpligt. Området på Lappkåtaudden vid Inre Kippträsket ger genom namnet en indikation på att här har funnits ett samiskt viste. En arkeologisk utredning innan ev. exploatering är förmodligen något som länsstyrelsen kommer att kräva. I övrigt har vi inga anmärkningar på nya utpekade områden, som inte tycks innebära konflikter med fornlämningar, värdefull bebyggelse eller värdefulla odlingslandskap. Observera att fornlämningar - kända, likväl som tidigare okända - är lagskyddade och att man inte utan tillstånd från länsstyrelsen får rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning (Kulturmiljölagen 1988:950). Länsstyrelsen kan också besluta att utredningar inför exploatering ska göras på andra platser än de som markeras i programmet. För fornlämningar inom LIS-områden kan också fornlämningsområdet kring lämningen behöva definieras, om byggande ska ske i närheten. Detta område är också lagskyddat och definieras av länsstyrelsen för varje enskild lämning. Kommentar: Områdena vid Nicknoret, Skellefteälven Vargforsdammen, kommer att plockas bort från planen med anledning av riksintresse för rennäringen. Upplysning om att översiktlig arkeologisk utredning kan krävas införs under LIS-området Lappkåtaudden vid Inre Kippträsket. Skellefteå Kraft Skellefteå Kraft Elnät ser bara positivt på en utbyggnad av landsbygden. Vi ser också att ni prioriterar områden med tillgång till eller närhet till infrastruktur vilket underlättar för oss att tillhandahålla elanslutningar. För att kunna tillgodose era önskemål så snabbt och smidigt som möjligt ser vi gärna att ni informerar oss i god tid om eventuella projekt. Maskaure sameby Området på Svanheden (Båthusudden, Skellefteälven) är mycket olämpligt sett ur renbetessynpunkt. Svanheden är ett nyckelområden för renbete, vilket innebär att det är väldigt viktigt, både ur renbetessynpunkt och ett viktigt uppsamlingsområde. Detta är en av få platser

3 som vi kan få ett andrum. I norr har vi kanalen från vargforsen och i söder går den hårt trafikerade väg 370. Så i detta område är det väldigt olämpligt med stugor. Stugor medför mycket mänsklig aktivitet såsom hundar, skidåkare, skoterkörning etc. Rengårdsdammenområdet är bättre, men inte heller lämpligt pga det trånga läget mellan stambanan och väg 370. Det som allmänt jag har erfarit är att nya stugägare har ingen förståelse för rennäringen. Vilket leder till mycket extra arbete för våran del. Ett förslag är att det skrivs in att det finns renskötsel i alla era områden, så folk vet. Kommentar: I början av LIS-planen finns en allmän skrivning gällande riksintresse rennäring där det bland annat framgår att bebyggelse inte innebär att samebyn upphäver sin renskötselrätt och att renarna vid flytt kan passera tomtmark, men även att renarna självmant kan passera tomtmark. Området vid Båthusudden är redan delvis bebyggt och hittills har rennäringen inte haft några problem i detta område. Efter muntligt samråd kan Maskaure sameby acceptera LIS-området med tillägget att stugägare ska vara medvetna om att renar vistas och betar i området under vinterhalvåret (1 oktober 30 april). Detta skrivs in under områdesinformationen. Holmen AB Holmen AB, som stor markägare inom Västerbottens län, vill härmed lämna synpunkter på föreslagna områden lämpliga för utveckling, som underlag för kommande tillägg till översiktsplan. Holmen äger fastigheter med en areal om ca ha inom Norsjö kommun. Vi är positiva till möjligheten att utveckla landsbygden. Vi har märkt en ökad efterfrågan av tomter som möjliggör byggande i strandnära lägen, både för befintliga och blivande kommuninnevånare som återvändare eller nyinflyttande, för boende- såväl som verksamhetsmiljöer. Vi hoppas även kunna medverka till att möjliggöra att den kreativitet som vi vet finns inom bl a turistnäringen får utvecklas. Tillägget till översiktsplanen ska vara långsiktigt hållbart men även visa medborgarnas intressen och önskemål. En kännedom om lokalt intressanta områden är värdefull. Vi är positivt inställda till att privatpersoner föreslår områden på våra marker. Vi ser i de förfrågningar som görs till oss önskemål om något större tomtarealer, vilket vi hoppas ska kunna vara möjligt i ett senare skede. Vi vill lämna följande synpunkter till de områden som föreslagits i tillägget till översiktsplanen: Lillholmträsket-Bomarsund Föreslaget område kan utökas att även omfatta del av Bomarsund 2:1. Bra sydvästligt läge och i anslutning till befintlig bebyggelse.

4 Lillholmträsket, Lillholmträsk I förslaget har områden lagts in på östra sidan av Hemberget. Även västra sidan är lämplig för bebyggelse, då området mellan befintlig väg och vattnet inte stör renskötselområdet, vilket i sig utgör en attraktion. Fäbodträsket Befintlig bebyggelse kan utökas med en tomt utan att närheten till ledningen stör.

5 Sikträsket Bodan (Bodviken) Området på norra sidan Bodviken, ligger i bra sydvästligt läge. Befintlig bebyggelse kan kompletteras. Petikträsket Område i norra delen av sjön berörs inte av riksintresse för rennäring. Med knappt 1 km till byn är läget intressant, t ex för turistnäringen.

6 Vi hoppas med våra förslag kunna lämna bidrag till positiva sysselsättningsmöjligheter och möjligheter för landsbygden att bibehålla eller öka serviceutbudet. Vår förhoppning och tro är att allmänhetens tillgång till natur och stränder inte hindras. Kommentar: För att områden ska kunna tas med i planen behöver deras lämplighet utvärderas även i fält. Då denna revidering av LIS-planen förväntas antas innan sommaren hinner nya områden inte utvärderas i tid. LIS-planen är dock ett levande dokument som bör ses över åtminstone en gång per mandatperiod. Dessa områden kommer att utvärderas vid nästa revidering av LIS-planen. Länsstyrelsen Västerbotten Planens utformning Det GIS-skikt som använts för flyttleder av riksintresse för rennäring stämmer inte överens med våra GIS-skikt som är betydligt bredare. Kommunen bör revidera de kartor och den text som berörs av detta. På s. 12 beskrivs teckenförklaringen till kartorna i text. Denna bör även visas som tecken med kort textförklaring. Länsstyrelsen står även fast vid synpunkten från tidigare yttranden att kommunen bör visa en teckenförklaring på varje karta. Kommentar: Nytt GIS-skikt för riksintresse rennäring läggs in i kartorna och där det behövs ändras även texten till berört LIS-område. Legender kommer att läggas in i varje karta. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Syftet med att peka ut LIS-områden är att främja och stimulera långsiktig utveckling på landsbygden. Lättnad från strandskyddet ska kunna medges i områden där det finns goda förutsättningar för långsiktig och positiv sysselsättningsutveckling och/eller att området bidrar till att utöka underlaget för skola, affärer och service i specifik by eller

7 närliggande by. Med detta planförslag har Norsjö kommun ett stort antal LIS-områden (83 st) spritt över kommunen. Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen i framtiden är mer restriktiv i utpekande av LIS-områden och/eller överväger att ta bort eller byta ut områden. En annan rekommendation är att ta ett samlat grepp i översiktsplanen och särskilt satsa på landsbygdsutveckling i några få byar/tätorter. Ur landsbygdsutvecklingssynpunkt är det fördelaktigt om det långsiktigt kan skapas förutsättningar för en samlad bebyggelse med fler en ett fåtal bostäder, bl.a. med hänsyn till möjligheterna att tillgodose behovet av samhällsservice och för att generera ett större serviceunderlag. Länsstyrelsen välkomnar att planen i första hand eftersträvar bebyggelse i redan ianspråktagna områden. Kommunen skriver i inledningen att utpekade LIS-områden som saknar närhet till bebyggelse (dvs. ca 200 m till närmaste bostadshus) kräver en detaljplan för att strandskyddet ska kunna upphävas. Att i samband med detaljplaneläggning pröva lämpligheten att lokalisera bostäder som ej ligger i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse är också möjligt (prop. 2008/09:119 s.71). För LIS-områdena Sakriudden, Fromudden och Kvammarviken, som ligger längre än 200 meter från bebyggelse, anges i planen att en områdesbestämmelse ska upprättas och för Vargforsdammen och Lappkåtaudden, med samma förutsättningar, anges att en detaljplan ska upprättas. Länsstyrelsen anser att kommunen bör hålla sig till sin egen riktlinje i planförslaget samt till vad som står i propositionen och därmed kräva en detaljplan (inte områdesbestämmelse) för bostadsbyggande inom LIS-område som ej ligger i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse. Planen redovisar även LIS-områden som är långa och där delar av området ligger långt ifrån befintlig bebyggelse. Här bör det finnas krav på detaljplan om ny bebyggelse lokaliseras längre än ca 200 meter från befintlig bebyggelse. Länsstyrelsen vill upplysa om att landsbygdsutveckling ej får användas som enskilt dispensskäl för enstaka en- eller tvåbostadshus inom ett LIS-område. Här beaktas istället att bostadshusen avses uppföras i anslutning till redan befintlig bebyggelse. Syftet med denna bestämmelse är att det annars finns risk för att ny bebyggelse utvecklas på ett ostrukturerat sätt och med stora avstånd och att det i vissa fall långsiktigt inte skulle finnas kvar några stora orörda strandskyddsområden (Prop. 2008/09:119 s 71). Flera av planens LIS-områden har smala partier som bör justeras. Länsstyrelsens generella ståndpunkt är att områdena som är upp till ca meter breda är för smala för att tomtplatser kan etableras utan att påverka strandskyddets syfte. Exploatering förutsätts här att ske på översidan av väg för att säkerställa fri passage mellan sjö och ianspråktagen tomtplats. Fri passage Länsstyrelsen vill påminna om att kravet på fri passage för allmänhetens tillgänglighet och för att tillgodose livsmiljöer för växt- och djurliv har särskilt hög prioritet, även inom LIS-områden. Bredden på den fria passagen måste anpassas till platsen, som LISplanen också påpekar, och den ska vara så bred att den inte avhåller allmänheten från att vistas på platsen. I den kommande ärendehanteringen inom enskilda LIS-områden är det viktigt att kommunen redogör för områdets karaktär för att kunna avgöra lämplig bredd på den fria passagen. Som grund för denna bedömning ligger bl.a. kunskaper om platsens topografi och mark- och naturförhållanden. Vid vissa sjöar finns det behov av hänsynstagande av ekologiskt funktionella kantzoner med en schablon bredd på 30 meter och inte, som det anges i LIS-planen, på meter. I detta fall gäller det sjöarna Norsjön, Storkvammarn, Petikträsket, Karsträsket,

8 Bastuträsket och Sikträsket. Kommentar: Inför nästa revidering av LIS-planen kommer utpekade LIS-områden att utvärderas och antalet områden att ses över. Antalet områden kan tyckas många men de utgör dock bara 1,13% av kommunens totala strandlängd. Planen redigeras så att det framgår att vid eventuell bebyggelse där avståndet överskrider 200 meter till närmaste bostadshus krävs detaljplan. Smala partier kommer att redigeras utifrån vad som är möjligt på den aktuella platsen. Vid sjöarna Norsjön, Stor-Kvammarn, Petikträsket, Karsträsket, Bastuträsket och Sikträsket ändras bredden på den ekologiskt funktionella kantzonen till 30 meter i enlighet med schablonbredden. Rennäring Det är positivt att kommunen har samrått med samebyarna samt är tydlig med vad byggande i eller i omedelbar närhet till riksintrese för rennäring innebär. Av konsekvensbeskrivningen framgår att kommunen inte har pekat ut de områden som samebyarna sett som olämpliga. Länsstyrelsen anser att kommunen ska hålla på den principen och därmed ta bort LIS-områdena i Skellefteälven- Vargforsdammen som Mausjaur sameby meddelat är olämpliga att bebygga ur rennäringssynpunkt. Riksintresse för rennäringen saknas på flera kartor då detta, enligt handlingen, gör vissa kartor för otydliga. Länsstyrelsen håller fast vid att rennäringens riksintresse ändå bör finnas med på kartorna då det riskerar att bli otydligt för mottagaren om vissa kartor, men inte alla, visar riksintresset. Ett annat förslag är att riksintresset redovisas på en kommuntäckande karta i handlingens inledning. Planen skulle även kunna hänvisa till ett aktuellt Webb-GIS, förslagsvis Boverkets webb-gis som kontinuerligt uppdateras. Länsstyrelsen erinrar om att för flera LIS-områden finns riksintresseklassade flyttleder över sjöisarna i och i anslutning till föreslagna LIS-områden. Med ett ändrat klimat kan rennäringen snart stå inför kraftiga utmaningar då naturliga flyttleder, sjöisar och vattendrag, inte längre självklart kan nyttjas på samma sätt som tidigare. Alternativa flyttvägar vid sidan om vattnet kan komma att behövas, särskilt inom vinterbetesmarkerna. Kommentar: LIS-områdena vid Skellefteälven Vargforsdammen plockas bort ur planen med anledning av riksintresse för rennäring. Att området fanns med i samrådshandlingen berodde på att svar från samebyn kom först efter att kommunstyrselsen fattat beslut om samråd. Riksintresse för rennäring kommer att redovisas på varje karta. Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen välkomnar att det i samrådshandlingen ges en beskrivning och bedömning av miljökvalitetsnormer för vatten av ekologisk, kemisk och kvantitativ (grundvatten) vattenstatus, i förekommande fall. Det är även positivt att handlingen redovisar förslag till miljökvalitetsnormer från 2016, den senaste statusklassningen samt en kort analys av vilka konsekvenser det får för aktuellt LIS-område. Hälsa och säkerhet Det är positivt att Norsjö kommun behandlar risker för ras och skred samt översvämningar, och därigenom har identifierat LIS-områden som olämpliga för exploatering. För områden vid Rengårdsdammen och Vargforsdammen har

9 översvämningskarteringen som finns för Skellefteälven analyserats och kommunen har kunnat konstatera att ett 100- årsflöde inte skulle påverka de utpekade LIS-området. SGI och SGU efterlyser en övergripande redovisning av de geologiska förutsättningarna i föreslagna LIS-områden då särskild uppmärksamhet bör riktas på markens stabilitet vid markarbeten längs stränder. Kommentar: Jordarter redovisas översiktligt under respektive områdesbeskrivning. Naturmiljö Flera LIS-områden är lokaliserade till uddar. Dessa kan utgöra platser för attraktiva tomter, men är samtidigt viktiga för det rörliga friluftslivet. Det är därför viktigt att uddar bevaras som tillgängliga för allmänheten, inte minst i närheten av byar. Kulturmiljö I innehållsförteckningen, på s.7 och på s. 12 hänvisas till kulturminneslagen. Lagnamnet ska bytas ut till kulturmiljölagen, som lagen heter sedan 2014 Kommentar: Kulturminneslagen ändras till kulturmiljölagen på de platser den finns omnämnd. Odlingslandskapet Kommunen anser i LIS-planen att aktivt brukad åkermark inte bör exploateras, men att åkermark som inte är i aktiv hävd ska kunna bebyggas. I sådana fall koncentreras bebyggelsen i kanten av åkermarken eller invid befintlig bebyggelse. Kommunen anför vidare att viss bebyggelse på åkermark kan medföra att odlingslandskapet i större utsträckning hålls öppet på grund av att bebyggelsen medför större aktivitet i byarna och ökad förmåga att sköta landskapet och närmiljön. Länsstyrelsen delar kommunens ståndpunkter och har inga invändningar ur jordbrukssynpunkt mot föreslagna LISområden. Infrastruktur Av konsekvensbeskrivningen framgår att kommunen, vid större etableringar, i första hand eftersträvar att avlopp löses som gemensamhetsanläggning. Länsstyrelsen ser detta som positivt och föreslår att skrivelsen även läggs till i något av planens inledande kapitel. Kommentar: Allmän skrivning om gemensamhetsanläggningar för avlopp vid större etableringar läggs till under ny rubrik Geologi och avlopp i planens allmänna del. Konsekvensbeskrivning Om de nya LIS-områdena ger nya konsekvenser eller påverkar intentionerna med gällande översiktsplan bör det framgå av konsekvensbeskrivningen. Kommunen skriver på s. 88 att berörda områden inte påverkar riksintresse för värdefulla ämnen och material. Denna slutsats bör motiveras. Kommentar: Motiv till varför berörda LIS-områden inte påverkar riksintresse för värdefulla ämnen och material läggs till i konsekvensbeskrivningen.

10 OMRÅDESSPECIFIKA SYNPUNKTER Norsjön Med vetskap om att det tidigare förekommit algblomning i Norsjön bör kommunen begära extra försiktighetsmått (hög skyddsnivå) vid anläggande av enskilda avlopp i de fall anlutning till kommunal avloppsanläggning inte är möjlig och om områden börjar bebyggas innan utredning av kvalitetssäkring och källanalys färdigställts. Sakriudden LIS-området ligger inte i anslutning till befintlig bebyggelse och bör därför omfattas av detaljplan. Kommentar: Kommunen kommer att ta ställning till högskyddsnivå vid Norsjön efter genomförda utredningar. Under tiden förordar kommunen anslutning till kommunalt VA eller kretsloppsbaserade toalettlösningar, t.ex. mulltoa, vid nyetableringar. Planen redigeras så att det framgår att vid eventuell bebyggelse där avståndet överskrider 200 meter till närmaste bostadshus krävs detaljplan. Stor-Kvammarn Stennäs Enligt våra GIS-skikt ligger det nya LIS-området i Stennäs inom riksintresse för rennäring. Kartan och texten bör revideras därefter. Området är litet och bör sträcka sig längre österut mot Stennäs 1:3. Fromudden LIS-området ligger inte i anslutning till befintlig bebyggelse och bör därför omfattas av detaljplan. Kvammarviken Länsstyrelsen anser att den östra delen av området är för smalt och bör justeras. LISområdet ligger inte i anslutning till befintlig bebyggelse och bör därför omfattas av detaljplan. Kommentar: Vad gäller GIS-skikt för riksintresse rennäring se kommentar under planens utformning. Området vid Stennäs ligger där det ligger på grund av hänsyn till naturvården. Närmare Stennäs 1:3 finns nämligen ett fuktigt bäckdråg, där bebyggelse bör undvikas. Gransjön På s. 31 framgår att Malå sameby anser att området vid Klösviken- Jakobshålet inte bör bebyggas då det kan störa renflyttning. Det bör tydligare framgå av texten att kommunen har tillgodosett samebyns önskemål. Kommentar: En kommentar om att området vid Klösviken-Jakobshålet inte utpekats som LIS-områden läggs till i texten. Lillholmträsket Bomarsund Länsstyrelsen anser att den östra delen av området i Bomarsund är för smalt och bör justeras. Lillholmträsk Detaljplan krävs om bebyggelse ej sker i anslutning till befintlig bebyggelse inom Lillholmträsk 1:9.

11 Kommentar: LIS-området vid Bomarsund redigeras. Planen redigeras så att det framgår att vid eventuell bebyggelse där avståndet överskrider 200 meter till närmaste bostadshus krävs detaljplan. Gissträsket Kommunen skriver att Malå sameby anser att en öppning i LIS-området bör lämnas vid Klubbudden. Det bör tydligare framgå av texten att kommunen har tillgodosett samebyns önskemål. Kommentar: Texten revideras så att det framgår att luckan i LIS-området redovisas i kartan. Skellefteälven Vargforsdammen (Nicknoret) LIS-området Skellefteälven Vargforsdammen ligger inom ett kärnområde av riksintresse för rennäring och Mausjaur sameby har meddelat att båda områdena är olämpliga att bebygga ur rennäringssynpunkt, vilket även Sametinget och Länsstyrelsen håller med om. Älvsträckan med utpekade LIS-områden är i stort obebyggd och Länsstyrelsen anser inte heller att områdena är lämpliga för utveckling av landsbygden. Sammantaget anser Länsstyrelsen att båda områden i Skellefteälven- Vargforsdammen ska utgå som LIS-områden. Kommentar: LIS-områdena vid Skellefteälven Vargforsdammen tas bort ur planen med anledning av riksintresse för rennäringen. Fäbodträsket Länsstyrelsen anser att den östra delen av området är för smalt och bör justeras. Kommentar. Området justeras. Kedträsket I planen framförs Malå samebys synpunkter kring LIS-området. Det bör tydligare framgå av texten att kommunen har tillgodosett samebyns önskemål. Länsstyrelsen noterar dock att hänsyn har tagits till rennäringens intressen genom att endast mindre områden har pekats ut. Kommentar: Texten förtydligas genom att följande meningar läggs till; LIS-områdena har pekats ut i enlighet med samrådet. Övriga synpunkter från samebyn hanteras i strandskyddsdispens och/eller bygglov. Bjurselet Södra Bjursele Länsstyrelsen ställer sig frågan varför kommunen inte tar ett helhetsgrepp för området och pekar ut större och bredare områden. Bebyggelsen utmed sjön är belägen närmast stranden och möjligheter finns t.ex. att förlägga bebyggelse högre upp från stranden ovanför luckorna. Domslut visar att små LIS- områden med enstaka tomter inte anses som lämpliga för landsbygdsutveckling, vilket Länsstyrelsen håller med om. De föreslagna LIS-områdena bör omarbetas.

12 Norra Bjursele Inom fastigheten 1:41 och österut bör den existerande fria passagen säkerställas vilket bör synas i LIS-områdets utformning. Området bör justeras. Kommentar: LIS-områdenas utformning i Södra Bjursele ändras så att de blir bredare och även innehåller bebyggelse i andra led. Området i Norra Bjursele förtydligas med avseende på den fria passagen. Månsträsket Länsstyrelsen anser att delar av LIS-områdena är för smala och bör justeras. Kommentar: Områdena justeras. Bastuträsket- Bastuträsk by Länsstyrelsen vill återigen rikta uppmärksamhet mot den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Bastuträsk by. Här riskerar en utbyggnad enligt LIS- planen att negativt påverka de kulturhistoriska värdena i byn och det är viktigt att kommunen följer de riktlinjer för bebyggelsen som framgår av handlingen. Kommentar: Riktlinjer för bebyggelsen hanteras i bygglovet. Sikträsket Stinamorudden Längst ut på Stinamorudden, öster om Svartnäs 2:2 bör det hållas fritt från bebyggelse. Sikträsket Bodan LIS-området väster om Bodan kräver en detaljplan vilket bör framgå av texten. Området längst norr ut på Svartnäs bör justeras i den yttersta södra delen då det är för smalt för att exploateras. Kommentar: Då Stinamorudden redan är ianspråktagen av bebyggelse anser kommunen att även området öster om Svartnäs 2:2 kan bebyggas. Planen redigeras så att det framgår att vid eventuell bebyggelse där avståndet överskrider 200 meter till närmaste bostadshus krävs detaljplan. Det smala området justeras. Nörd-Lidträsket Pjäsörn Länsstyrelsen hade synpunkter på LIS-området vid Eva-Kajsaudden i det första samrådsskedet år 2012 och området justerades i utställningshandlingarna. Nu noterar Länsstyrelsen att området återigen är förlängt i antagandehandlingen samt i denna samrådshandling. Länsstyrelsen förutsätter att området återigen kortas ner så att det inte omfattar Eva- Kajsaudden. Kommentar: Området minskas så att det överensstämmer med utställningshandlingen från 2012.

13 Inre och yttre klippträsket Inre klippträsket Enligt våra GIS-skikt ligger de två nya LIS-områdena (Lappkåtaudden) inom riksintresse för rennäring. Kartan och texten bör revideras därefter. Innan detaljplanearbeten påbörjas för Lappkåtaudden bör en arkeolog göra en besiktning av platsen för att säkerställa om fornlämningar berörs och i så fall i vilken utsträckning detaljplanen påverkas. Om ny bebyggelse lokaliseras längre än 200 meter från befintlig bebyggelse i LISområdet öster om Inre Klippträsket krävs detaljplan. Kommentar: Vad gäller GIS-skikt för riksintresse rennäring se kommentar under planens utformning. Upplysning om att översiktlig arkeologisk utredning kan krävas införs under LIS-området Lappkåtaudden vid Inre Kippträsket. Planen redigeras så att det framgår att vid eventuell bebyggelse där avståndet överskrider 200 meter till närmaste bostadshus krävs detaljplan. EXTERNA STATLIGA MYNDIGHETER Sametinget Sametingets yttrande bifogas i sin helhet Statens Geotekniska Institut SGI:s yttrande bifogas i sin helhet Sveriges Geologiska Undersökning SGU:s yttrande bifogas i sin helhet Trafikverket Trafikverket har inget att erinra mot denna plan men förutsätter att sedvanliga remisser kommer att ske för de detaljplaner och bygglov som berör vägar och järnväg. Sammanfattning Tillägget till översiktsplanen är väl genomarbetat och visar på höga ambitioner att främja kommunens attraktionskraft. I yttrandet framgår att kommunen bör justera enskilda LIS-områden och ta bort LIS-områdena i Skellefteälven- Vargforsdammen då dessa är olämpliga för landsbygdsutveckling samt ur rennäringssynpunkt. Utifrån handlingarna och de lokala förutsättningar som finns i kommunen. bedömer Länsstyrelsen att LIS-områdena i övrigt är lämpliga för landsbygdsutveckling

14 SGU, Sveriges geologiska undersökning Vid alla markarbeten längs stränder bör särskild uppmärksamhet riktas på markens stabilitet. Ett översiktligt hjälpmedel för detta kan vara SGU s kartvisare Stränders jordarter och eroderbarhet. ( SGU har, i en PM, samlat sina synpunkter på områden som är relevanta att ta upp i kommunal översiktsplanering och där geologiskt underlag behövs. Detta material finns tillgängligt på SGUs webbsida Geologi för kommunal planering: och-markanvandning/kommunalplanering/geologi-for-kommunal-planering/. Kommentar: Kommunen tackar för informationen och ska SGU:s hjälpmedel i framtida planer. SGI, Sveriges geologiska institut SGI:s yttrande omfattar bedömning av hur planförslagen beaktar geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, bergras och geotekniska säkerhetsrisker i samband med översvämning. Miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte. I samrådshandlingen finns en övergripande beskrivning vilka områden som från geoteknisk synvinkel är olämpligt att använda som LIS-områden. SGI ser positivt på att geotekniska säkerhetsfrågor har medtagits i bedömningen av markens lämplighet. Däremot saknar vi en övergripande redovisning av de geologiska förutsättningarna i föreslagna LIS-områden. Redovisningen kan göras utifrån SGU:s jordartskarta. Vidare anser SGI att det i översänt tematiska tillägget LIS bör framgå hur de geotekniska förutsättningarna kommer klarläggas i senare skeden samt hur detta påverkar behovet av geotekniska utredningar. Detta för att kunna styra i vilken ordning exploatering genomföras. Slutligen vill SGI uppmärksamma att det i samband med detaljplanering alltid ska utföras bedömning av ras, skred och erosion i enlighet med PBL. Vi vill också framhålla vikten av att vid prövning av markens lämplighet för avsett planändamål måste livslängden hos bebyggelse, anläggningar etc. vara utgångspunkten och därför behöver förväntade effekter av ett förändrat klimat beaktas. Översvämningsförebyggande åtgärder, t.ex. uppfyllnader och vallar, kan medföra geotekniska konsekvenser vilket också måste beaktas. Kommentar: Varje områdesbeskrivning kompletterats med vilken jordart som dominerar i området enligt SGU:s jordartskarta (1:1 miljon). Texten I samband med detaljplanering eller bygglovsansökan tas ställning till ifall geotekniska utredningar behövs kommer att läggas in i planen under rubriken Geologi och avlopp. Sametinget Norsjö kommun har tidigare beslutat om LIS-områden men gör nu en revidering. Kommunen tar bort ett tidigare utpekat område för utveckling enligt LIS. Man lägger till åtta LIS-områden. Sametinget har inget att erinra om de områden man vill lägga till förutom område 7 Skellefteälven Vargforsdammen som ligger inom område av

15 riksintresse för rennäringen inom Mausjaure samebys vinterbetesområde. Mausjaure sameby anser att de båda områdena vid Vargforsdammen är olämpliga att bebygga. Sametinget anser också att dessa områden inte ska bebyggas. Dialog med berörda samebyar ska ske inom hela samebyns område. Sametinget anser att stor tyngd måste läggas vid samebyarnas åsikter eftersom samebyarna upparbetat kunskaperna om samebyns renskötsel och är experter på hur naturresurserna nyttjas av renarna inom respektive sameby. Hos samerna finns traditionell kunskap om den samiska kulturen och renskötselutövandet, vidareförmedlat genom generationer och som fortfarande utövas. Sametinget anser att vissa normer ska följas för att det ska anses som att samebyarna effektivt deltagit i samrådet: Den traditionella näringen får inte bli tillintetgjord. Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samebyn ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. Samebyn ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras. Kommentar: Kommunen samråder med berörda samebyar innan planförslag samråds med berörda och allmänhet.