Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor"

Transkript

1 Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor På väg mot ett uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2005:6

2

3 Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor På väg mot ett uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken

4 2

5 Förord Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att i samverkan med andra myndigheter ta fram förslag på indikatorer som kan utgöra en grund för ett regelbundet uppföljningssystem kring ungas levnadsvillkor. Ungdomsstyrelsen har arbetat med uppdraget sedan årets början och redovisar i denna rapport sin analys och slutsatser. Då ungdomspolitiken är sektorsövergripande har en rad olika myndigheter deltagit i utvecklingsarbetet. Denna rapport utgår från de cirka 190 identifierade indikatorer som redovisades till Ungdomsstyrelsen den 1 juni På grund av den korta tid myndigheten har haft till sitt förfogande gör Ungdomsstyrelsen inte anspråk på att ha kvalitetssäkrat redovisade indikatorer rent uppföljningstekniskt. Däremot har ett omfattande resonemang förts kring de föreslagna indikatorerna. Vissa har bedömts kunna utgöra ett bra underlag för uppföljning och andra inte. Vad som har varit möjligt att göra är att ge en samlad bild av i vilken utsträckning föreslagna indikatorer täcker in de viktigaste områdena i ungas liv och huruvida systemet kan ge en övergripande bild av utvecklingen av ungas levnadsvillkor inom olika områden. En utmaning i arbetet med att utveckla indikatorer på nationell nivå är att många insatser som rör ungdomars vardag sker i kommunernas regi och även följs upp av kommunerna själva. Det medför en del begränsningar i vad som kan fångas i ett nationellt uppföljningssystem. I denna rapport redovisar Ungdomsstyrelsen sin syn på möjligheter och begränsningar med föreslaget system för uppföljning och de av myndigheterna föreslagna indikatorerna samt lyfter aktuella utvecklingsområden. Vid Ungdomsstyrelsen har utredare Rikard Ambumsgård varit samordnare för uppdraget och tillsammans med verksamhetsområdeschef Inger Ashing författat föreliggande rapport. Ungdomsstyrelsen vill tacka de myndigheter som deltagit i utvecklingsarbetet. Ett särskilt tack till Integrationsverket och Statistiska centralbyrån för deras omfattande insatser. Per Nilsson Generaldirektör Ungdomsstyrelsen 3

6 4

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAGET OCH DESS GENOMFÖRANDE 7 Rapportens uppläggning 7 Bakgrund 7 En ny ungdomspolitik 8 Ungdomsstyrelsens uppdrag 8 Vad menar Ungdomsstyrelsen med indikatorer? 8 Ungdomsstyrelsens samverkan med och stöd till myndigheterna 10 Erfarenheter av processen 10 UNGDOMSSTYRELSENS ANALYS OCH BEDÖMNING 13 Urval, datakällor och statistik 13 Variabler för bakgrundsbeskrivning 14 Politikområden 16 Ungdomspolitikens fyra perspektiv 24 SLUTSATSER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN 27 Genomgående årlig uppföljning problematisk 27 Målgruppens yngsta 27 Olika åldersgrupper 28 Marginaliserade grupper osynliga 28 Svårigheter med regionala och internationella jämförelser 29 Problematiskt att belysa de ungdomspolitiska perspektiven 29 Uppföljning av ungas fritid 30 Den årliga redovisningen 30 Tydliga uppdrag 31 Fortsatt utveckling 31 Kostnadsbedömning i förhållande till förslaget 31 AVSLUTANDE KOMMENTARER VÄLFÄRD OCH MAKT 33 BILAGOR Bilaga 1 Politikområdesmål, myndigheter och identifierade indikatorer Bilaga 2 Myndigheter och identifierade indikatorer Bilaga 3 Synpunkter på föreslagna indikatorer för uppföljning av ungdomars uppväxtvillkor Integrationsverket Bilaga 4 Ungdomsstyrelsens uppdragsbeskrivning Bilaga 5 Ungdomsstyrelsens redovisningsmall Bilaga 6 Redovisning av personer med utländsk bakgrund - Integrationsverket 5

8 6

9 Uppdraget och dess genomförande Rapportens uppläggning Rapporten inleds med en sammanfattande beskrivning av uppdraget och samverkansprocessen tillsammans med berörda myndigheter. Därefter presenteras Ungdomsstyrelsens samlade bedömning och analys som grundar sig på berörda myndigheters redovisade underlag. Rapporten avslutas med slutsatser och identifierade utvecklingsområden. Som bilaga finns en sammanställning av indikatorerna uppdelade på respektive huvudområde, politikområdesmål samt berörda myndigheter. Där återfinns de indikatorer som Ungdomsstyrelsen bedömer vara relevanta för uppföljning av den nationella ungdomspolitiken. Dessutom biläggs en sammanställning av aktuella indikatorer kopplade till berörda myndigheter samt ett antal dokument som har tagits fram under utvecklingsarbetets gång. Bakgrund Riksdagen antog i december 1999 regeringens andra ungdomspolitiska proposition, På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro. 1 I propositionen föreslogs en tydligare målstyrning av ungdomspolitiken genom ett nytt system för styrning, uppföljning och analys. För att följa inriktningsmålens utveckling beslutade regeringen om ett antal specifika delmål. Målen skulle följas upp av 15 statliga myndigheter och Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att samordna uppföljningen av delmål och varje år redovisa delmålens uppfyllelsegrad. Den första samlade uppföljningen redovisades 2001 i UNG 2001 Första årets uppföljning av den nationella ungdomspolitiken. 2 Ungdomsstyrelsen fick också i uppdrag att vart fjärde år, med start 2003, redovisa en fördjupad analys av utvecklingen av ungas levnadsförhållanden i förhållande till målen för den nationella ungdomspolitiken och vid behov föreslå åtgärder. I UNG 2003 Fördjupad analys av den nationella ungdomspolitiken 3 presenterades resultatet av uppföljningen av delmålen, en analys av den nationella ungdomspolitiken samt förslag på utveckling av ett nytt målstyrningssystem och en ny modell för uppföljning av ungdomspolitiken. Den främsta kritiken som Ungdomsstyrelsen framförde i UNG 2003 var att målstyrningen av ungdomspolitiken med särskilda delmål låg utanför den ordinarie mål- och resultatstyrningen. Relationen mellan den sektorsspecifika mål- och resultatstyrningen och målstyrningen av ungdomspolitiken var oklar. Uppföljningen genererade inte heller ny kunskap i den utsträckning som önskades. De av regeringen beslutade delmålen varierade till sin karaktär och hade inte utformats efter en enhetlig modell. En del fokuserade på ungas villkor, andra på myndigheters verksamheter. Möjligheterna till kvantifiering av delmålen varierade kraftigt. I flera fall var det tveksamt om målen kunde sägas utgöra indikatorer på graden av måluppfyllelse av de övergripande målen eller ej. 1 Prop. 1998/99:115 2 Ungdomsstyrelsens utredningar 26 3 Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6 7

10 Ungdomsstyrelsen presenterade den fördjupade analysen av ungdomspolitiken Samma år fick Statskontoret i uppdrag att göra en studie av det ungdomspolitiska målstyrningssystemets funktion som styrmedel i förhållande till de övergripande ungdomspolitiska målen. Resultaten redovisades i studien Målstyrningssystemet för Ungdomspolitiken. 4 Statskontoret fann det svårt att påvisa vilka effekterna var av målstyrningssystemet. Styrsystemets svagheter försvårade möjligheterna att skapa en helhetsbild av ungdomars situation. Även brister i målformuleringar och mätbarhet lyftes fram, liksom i samarbete och ansvarsfördelning mellan de myndigheter som har haft ansvar för att följa upp målen. En ny ungdomspolitik I den ungdomspolitiska proposition som följde på utvärderingarna, Makt att bestämma rätt till välfärd, 5 lyfter regeringen flera av de punkter som Ungdomsstyrelsen och Statskontoret uppmärksammat och drar upp riktlinjerna för ett reviderat uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken. Riksdagen beslutade i december 2004 om två nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Fem huvudområden för samordning och analys inrättades; lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Ungdomspolitiska insatser ska integreras i verksamheten hos de politikområden som är av relevans för ungdomars levnadsvillkor. Ungdomspolitiken ska utgå från befintliga mål inom dessa politikområden och uppföljning ska ske inom respektive område. Utgångspunkt för uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken är den ordinarie mål- och resultatstyrningsstrukturen i staten. Uppföljningssystemet består av tre delar; årlig redovisning av indikatorer inom berörda politikområden, regelbundna tematiska fördjupningar inom ett eller flera utvalda huvudområden samt en utvärdering av den nationella ungdomspolitiken vart fjärde år. Dessutom föreslår regeringen regelbundna attityd- och värderingsstudier kring ungas välfärd och makt. Ungdomsstyrelsens uppdrag I myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2005 anges det att Ungdomsstyrelsen ska stödja och samverka med berörda myndigheter i arbetet att identifiera eller utforma indikatorer för de mål som omfattas av ungdomspolitiken. Myndigheterna skall till Ungdomsstyrelsen och berörda departement redovisa förslag till indikatorer senast den 1 juni Ungdomsstyrelsen skall samlat analysera och bedöma de av myndigheterna redovisade indikatorerna, kvalitetssäkra indikatorerna och vid behov föreslå utveckling av ytterligare indikatorer. Uppdraget skall redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 15 september Ungdomsstyrelsen anser att uppdraget är genomfört med denna redovisning. Vad menar Ungdomsstyrelsen med indikatorer? Uppföljningen av ungdomspolitiken ska bygga på indikatorer som ger information om utvecklingen och graden av måluppfyllelse för de olika politikområdena. En indikator är en mätbar företeelse som visar på eller indikerar tillståndet i ett större system. Det är viktigt att poängtera att det handlar om just indikationer och inte någon obestridbar sanning. Men genom att följa indikatorns utveckling får man en uppfattning om i vilken riktning det större systemet utvecklas. 4 Statskontorets rapport 2003:24 5 Prop. 2004/05:2 6 Ungdomsstyrelsens regleringsbrev för budgetåret

11 Det vi mäter måste således vara relevant för den aktuella målgruppen. Urvalet av individer ska inte bara vara rätt utan också vara en så stor andel av den aktuella målgruppen att sannolika antaganden kan göras. Med så kallade registerdata eller populationsundersökningar (totalundersökningar) är detta oftast inte ett problem. Däremot bör man vara noga med att urvalsundersökningar omfattar alla grupper som man vill belysa och i tillräckligt stor andel för att kunna dra sannolika slutsatser. En indikator är ett i viss mån trubbigt instrument. Den mäter en specifik företeelse och ska förenkla verkligheten. Däremot kan flera så kallade enkla indikatorer belysa en förhållandevis komplex verklighet. Poängen med ett uppföljningssystem som bygger på indikatorer är att regelbundet kunna belysa de företeelser man är intresserad av för att se utvecklingstendenser. Mätinstrumentet, indikatorn, måste således vara möjlig att upprepa kontinuerligt. Att en indikator visar på det man vill belysa är av fundamental betydelse. Indikatorns tekniska genomförbarhet måste vara sådan att det dataunderlag som produceras är sannolikt. Data, eller den statistik som ligger till grund för beslut, måste vara tillförlitlig för att riktiga beslut om eventuella insatser ska kunna tas. En indikator ska vara känslig för förändringar, det vill säga att eventuella förändringar i det tillstånd indikatorn är tänkt att följa upp måste ge utslag vid kommande mätningar. Det är därför viktigt att uppföljningar görs med en periodicitet som är väl avvägd mellan för täta uppföljningar som inte indikerar utvecklingstendenser tillräckligt precist och för glesa uppföljningar där insatser och effekter inte kan kopplas samman. Ungdomsstyrelsen strävar efter att uppföljningssystemet ska bygga på kvantitativa indikatorer som belyser ungas faktiska villkor. Attityder och attitydundersökningar eller tycker-du-att-undersökningar är känsliga för omvärldsfaktorer. Politiska och mediala utspel och inte minst den egna livssituationen spelar en avgörande roll för den egna attityden gentemot något eller någon. Svaren ska tolkas i ljuset av det specifika mättillfället. Det är särskilt viktigt att inte dra för långtgående slutsatser om faktiska villkor. Välkända exempel på detta är frågorna tycker du att du har för lite pengar för att kunna göra det du vill på fritiden? Eller tycker du att du har för låg lön i förhållande till det arbete du utför? Ett sannolikt antagande är att de flesta skulle svara jakande på de här frågorna? Det säger dock inte så mycket om de faktiska villkoren. Därmed inte sagt att data som bygger på attitydundersökningar inte kan användas som indikatorer. Vid upprepade undersökningar kring attityder minskar risken för tillfälliga toppar och dalar i statistiken orsakade av tillfälliga faktorer i omvärlden eller den egna livssituationen. Uppföljningssystemet är inte avsett att omfatta samhällets insatser för unga. Det avser att mäta målgruppens faktiska villkor. Genom det kan eventuella brister eller icke önskvärda utvecklingstendenser identifieras och insatser göras. Effekterna av insatserna kan eventuellt fångas vid en senare mätning. 9

12 Ungdomsstyrelsens samverkan med och stöd till myndigheterna Inför budgetåret 2005 fick 15 myndigheter i uppdrag i sina regleringsbrev att identifiera och föreslå indikatorer kring ungdomars villkor i samverkan med Ungdomsstyrelsen. Dessa var Arbetsmarknadsverket, Arbetsmiljöverket, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Integrationsverket, Konsumentverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Statens kulturråd, Ungdomsstyrelsen, Valmyndigheten samt Verket för näringslivsutveckling. 7 I december 2004 kontaktade Ungdomsstyrelsen de myndigheter som identifierats och bjöd in till ett upptaktsmöte. Mötet genomfördes i januari 2005 och samlade de myndigheter som hade fått i uppdrag att delta i utvecklingsarbetet i sina regleringsbrev. Dessutom deltog representanter från Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Under februari och mars genomfördes individuella möten med samtliga 15 myndigheter. Syftet var att diskutera myndigheternas pågående arbete med att identifiera indikatorer kring ungas levnadsvillkor. Dessa möten har i flera fall följts upp med kontakter via e-post och telefon. Ett andra möte där myndigheterna samlades arrangerades under en heldag i mars Experter från Statistiska centralbyrån var inbjudna för att fördjupa kunskaperna kring indikatorer. Syftet med mötet var att informera om processen dittills samt att skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna. Förutom samtliga berörda myndigheter deltog representanter från Utbildnings- och kulturdepartementet, Migrationsverket och Kronofogdemyndigheten vid detta möte. I april 2005 distribuerades ett rapporteringsunderlag som Ungdomsstyrelsen och Integrationsverket tagit fram (se bilagorna 4-6) till berörda myndigheter. Underlaget bestod av ett antal dokument en beskrivning av uppdraget, en mall för redovisning indikatorerna samt ett underlag som tagits fram av Integrationsverket och som innehöll regelverket för rapportering av levnadsvillkor för personer med utländsk bakgrund. De myndigheter som inte fick uppdrag i regleringsbrevet har valt att inte medverka aktivt i utvecklingsarbetet. Skälet till detta har enligt egen utsago varit att utrymme inte har bedömts finnas då de inte har ett uttalat uppdrag. Erfarenheter av processen I den process som genomförts, bland annat gemensamma och individuella möten med myndigheterna, har ett antal problemområden berörts. Flera har återkommit och bekräftats i samband med myndigheternas redovisningar. Ett av de främsta problemen i processen har varit att inte samtliga av de myndigheter som först identifierades som relevanta aktörer har fått uppdrag i sina regleringsbrev att delta i utvecklingsarbetet. De myndigheter som inte har haft något formellt uppdrag har inte haft möjlighet att delta aktivt. Flera av de myndigheter vars verksamhet är av central betydelse för ungas levnadsvillkor är i dagsläget inte är med i arbetet vilket leder till svårigheter att få en helhetsbild. Det är därför viktigt att fler myndigheter får i uppdrag att delta i det fortsatta utvecklingsarbetet. 7 Ytterligare fyra myndigheter hade tidigare identifierats som viktiga aktörer av Utbildnings- och Kulturdepartementet. Dessa var Arbetslivsinstitutet, Högskoleverket, Migrationsverket samt Rikspolisstyrelsen. 10

13 För de myndigheter som har fått uppdrag i sina regleringsbrev är uppdragen olika formulerade. Utbildnings- och kulturdepartementet utarbetade en generell uppdragsformulering som skulle skrivas in i regleringsbreven men denna formulering kom senare att revideras och resultatet blev att det inte finns två myndigheter med identiska uppdrag. Ungdomsstyrelsens arbete med att uppnå de ambitioner som uttrycks i den ungdomspolitiska propositionen har blivit mer problematiskt till följd av detta. Ungdomsstyrelsen utarbetade därför en uppdragsbeskrivning för att underlätta redovisningen. Beskrivningen innehöll ramar och förutsättningar för uppdraget, samt klargjorde vilken typ av information som Ungdomsstyrelsen förväntade sig i redovisningarna från myndigheterna. Dessutom utarbetades mallar som skulle användas vid redovisningen av identifierade indikatorer. (se bilaga 5) Trots dessa insatser kom underlagen att variera i form och innehåll tid har därför lagts på att få tydliggörande från aktuella myndigheter. Ungdomsstyrelsen vill understryka att utvecklingen av ett uppföljningssystem med indikatorer för den nationella ungdomspolitiken är en process som inte är färdig i och med denna översyn. Det som har gjorts är ett första steg i ett utvecklingsarbete som behöver fortsättas under de närmast kommande åren. Uppföljning och redovisning under 2006 kommer att ge nya och viktiga insikter kring det fortsatta arbetet. Det är Ungdomsstyrelsens bedömning att ett fungerande uppföljningssystem kan vara en realitet först under 2007 och då under förutsättning att Ungdomsstyrelsens slutsatser kring utvecklingsområden beaktas och åtgärdas. Kvalitetssäkring Ungdomsstyrelsen samverkar med andra aktörer i kvalitetssäkringen av myndighetens utredningsuppdrag och har därför löpande under utvecklingsarbetet bjudit in till diskussioner. Som ett sätt att kvalitetssäkra uppdraget samt för att ta tillvara unga som resurs har Ungdomsstyrelsen uppmuntrat övriga myndigheter att ha dialog med ungdomsorganisationer. Vid träffen med myndigheter i januari 2005 deltog representanter från Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Dessa identifierade lämpliga ungdomsorganisationer och kontaktpersoner och uppmanade myndigheterna att föra en dialog kring identifierade indikatorer med dessa. Förhoppningen var att kontakter skulle knytas och viss samverkan ske i indikatorarbetet. LSU uppgav att man skulle informera ungdomsorganisationerna om strategin. Det är att få insatser har gjorts för att dialog mellan myndigheter och ungdomsorganisationer ska komma till stånd. I juni träffade Ungdomsstyrelsen representanter från ett urval av ungdomsorganisationerna som fick en beskrivning av Ungdomsstyrelsens uppdrag och gavs möjlighet att komma med synpunkter på föreslagna indikatorer och systemet för uppföljning av ungas villkor. Organisationerna uttryckte oro över svårigheterna att visa på skillnader mellan olika grupper av unga. Framför allt ville organisationerna lyfta fram unga med sämre förutsättningar i samhället. De ansåg också generellt att det finns för lite kunskap om ungas livssituation och att det var önskvärt att utveckla och förbättra den kunskapen. De ämnen som organisationerna själva lyfte mest tydligt var inflytande och ungas möjligheter att engagera sig i samhället. 11

14 Representanter från Ombudsmännen bjöds in till ett möte i augusti. Mötets syfte var att diskutera Ungdomsstyrelsens uppdrag utifrån Ombudsmännens respektive fokus. Vid mötet deltog en representant från Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Barn- och ungdomsfrågor är ett prioriterat område men verktyg för kontinuerlig uppföljning av villkoren för gruppen är bristfälliga och HomO välkomnar därför ett system för uppföljning där situationen för homo- och bisexuella synliggörs. Då många av myndigheterna redovisar att de i sina kommande årliga uppföljningar till stor del kommer att göra analyser utifrån data framtagna av Statistiska centralbyrån (SCB) har Ungdomsstyrelsen valt att involvera SCB i arbetet. SCB har i kvalitetssäkrande syfte tagit del av ett urval av myndigheternas redovisningar av identifierade indikatorer och lämnat kommentarer kring föreslagna indikatorer. För att garantera att redovisningen av livssituationen för unga med utländsk bakgrund rapporteras på ett korrekt och likartat sett har Integrationsverket bidragit med ett underlag som distribuerats till samtliga berörda myndigheter. Integrationsverket har inom ramen för sin samverkan kring uppdraget lämnat kommentarer och synpunkter på inkomna redovisningar från berörda myndigheter till Ungdomsstyrelsen. Dessa finns i sin helhet redovisade i bilaga 3. Ungdomsstyrelsen har på grund av de strama tidsramarna haft begränsade möjligheter att tekniskt kvalitetssäkra berörda myndigheters redovisningar och alla antaganden grundar sig på de till Ungdomsstyrelsen redovisade underlagen. 12

15 Ungdomsstyrelsens analys och bedömning Urval, datakällor och statistik De myndigheter som har ingått i uppdraget har i många fall en målgrupp som omfattar ett betydligt större åldersspann än enbart ungdomar. Andelen individer i åldersgruppen 13 till 25 år är därför ofta liten i de undersökningar myndigheterna genomför. Detta innebär att möjligheterna till nyanserade och sannolika antaganden blir starkt begränsade. I dialogen med berörda myndigheter har det underlag som Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) ger ansetts vara för begränsat. ULFundersökningarna anses inte ge tillräckligt underlag för nyanserade analyser av ungdomsgruppen utifrån de variabler som regeringen avser ska belysa ungas levnadsvillkor. Variablerna är kön, etnicitet, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, ålder, bostadsort, sexuell läggning och eventuella funktionshinder 8. Unga är helt enkelt för få för få i urvalet. Många av de urvalsundersökningar som ligger till grund för uppföljning av ungas villkor möjliggör inte alls eller endast i begränsad utsträckning belysning av olika åldergrupper, socioekonomisk bakgrund och geografisk hemvist. Urvalen anges vara för begränsade. För att möjliggöra mer precisa och säkrare analyser, synliggörande av alla grupper, yngre unga såväl som äldre unga, unga från olika delar av Sverige, unga från olika hemförhållande, unga med olika position på arbets- och bostadsmarknaden etcetera, är det viktigt att statistik finns att tillgå som belyser eventuella skillnader i villkor. ULF-undersökningen är ett av det viktigaste verktygen för en återkommande uppföljning av ungas villkor. Ungdomsstyrelsen har vid flera tillfällen betonat att ULF- och den så kallade Barn ULF-undersökningen bör vidareutvecklas för att ge bättre underlag om ungdomars faktiska levnadsförhållanden. Urvalet av unga är alltför begränsat för att möjliggöra de analyser som regering och riksdag idag efterlyser. Det finns i princip inga möjligheter att belysa gruppen åringar och för att få data om 25-åringar krävs specialbeställningar vilket innebär ytterligare kostnader för myndigheterna. Identifierade indikatorer bygger ofta på datakällor som inte uppdateras årligen. Detta innebär att det inte är möjligt att årligen kunna presentera uppdaterad data kring ungas levnadsvillkor. Flera undersökningar har hittills genomförts vartannat eller vart tredje år. Integrationsverket har särskilt reagerat på det faktum att flera av myndigheterna uppger att aktuella datakällor inte tillåter redovisning av levnadsvillkor för ungdomar med utländsk bakgrund utan tillskott av extra resurser för utökade ungdomsurval, separata körningar eller specialbeställningar hos SCB. Med de statistikkällor som vi har tillgång till idag riskerar levnadsvillkoren för ungdomar med utländsk bakgrund att förbli osynliga inom en rad politikområden. Majoriteten av de berörda myndigheterna säger sig antingen inte kunna göra internationella jämförelser eller berör inte frågan över huvudtaget i det underlag som lämnats till Ungdomsstyrelsen. 8 Prop. 2004/05:2 13

16 Det är Ungdomsstyrelsens uppfattning att det är nödvändigt med en översyn av tillgänglig statistik och att en utveckling av de datakällor som kommer att användas sker, för att återkommande uppföljningar och analyser av ungas villkor ska vara möjliga. I den ungdomspolitiska propositionen anges också att behoven och möjligheterna för att skapa en samlad statistik för bättre uppföljningar och internationella jämförelser av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor bör ses över. Ungdomsstyrelsen vill understryka detta behov. Ett sätt att göra uppföljningar av ungas villkor mer nyanserade är att utveckla befintliga datakällor så att dessa kan komma att omfatta ett större antal ungdomar, ett större åldersspann och att säkerställa att urvalen omfattar personer med funktionshinder, utländsk bakgrund samt homo- och bisexuella i sådan utsträckning att villkoren för dessa grupper kan följas. Variabler för bakgrundsbeskrivning I den ungdomspolitiska propositionen beskrivs ett antal faktorer som bör ligga till grund för belysning av ungas villkor: Levnadsvillkoren för ungdomar kan skilja sig beroende på kön, etnicitet, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, ålder, bostadsort, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder. Därför anser regeringen att uppföljningssystemet skall belysa skillnader i utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor med utgångspunkt i dessa faktorer. Urvalet av indikatorer skall också i möjligaste mån tillåta internationella jämförelser av ungdomars levnadsvillkor. Vidare anges att uppföljning och analys ska ge relevant kunskap för kommuner och regioner. Det kommer att vara möjligt att belysa både pojkars och flickors respektive mäns och kvinnors situation, det vill säga variabeln kön. Problemet är dock svårigheterna inom flera politikområden att redovisa skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor på annan nivå än nationell. Beträffande variablerna etnicitet och sexuell läggning är det enlig svensk lag (PUL 1998:204) förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös övertygelse eller medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Ungdomsstyrelsen har därför valt att inte använda dessa variabler. Undersökningar som efterfrågar variablerna ovan men som inte faller under Personuppgiftslagen har visat sig vara begränsade och ger inte någon generell bild av ungas villkor. Konsekvensen av detta blir att en kontinuerlig belysning av unga där det går att särskilja villkoren för olika grupper baserad på etnisk bakgrund eller sexuell läggning inte kan göras, oavsett hur goda intentionerna än är. Personuppgiftslagen begränsar möjligheterna att behandla sådana uppgifter i register. I undersökningar av typen anonyma urvals- eller totalundersökningar är det möjligt att fråga respondenter kring dessa uppgifter. Det är dock Ungdomsstyrelsens bedömning att detta inte görs i någon större utsträckning. Istället för etnicitet har vi valt variabeln utländsk bakgrund. Integrationsverkets erfarenhet är att olika definitioner av centrala begrepp kring invandrade och personer med utländsk bakgrund ofta gör att statistik från olika instanser och aktörer blir svår att förstå, använda eller jämföra. Därför har Ungdomsstyrelsen skickat ut anvisningar framtagna av Integrationsverket om hur denna grupp bör beskrivas. (se bilaga 6) Dessvärre återfinns variabeln endast i begränsad utsträckning i underlagen. Integrationsverket påpekar att ett flertal myndigheter uppger att aktuella datakällor endast tillåter redovisning av uppväxtvillkoren för ungdomar med utländsk bakgrund om de får extra resurser för detta. Risken är därför överhängande att uppväxtvillkoren för ungdomar med utländsk bakgrund förblir oredovisade inom en rad olika politikområden. 14

17 Enligt riksdag och regering ska den generella politiken planeras samt genomföras på alla nivåer med hänsyn till samhällets etniska mångfald. Integrationspropositionen 9 lägger ett särskilt ansvar på de statliga myndigheterna att vara pådrivande i sammanhanget. Det finns dessutom förordningar som ställer tydliga krav på statliga myndigheter att beakta integrations- och/eller mångfaldsfrågorna i den ordinarie verksamheten. 10 En trygg och säker sexualitet är en viktig förutsättning för hälsa och välfärd. Unga homo- och bisexuella befinner sig i en särskilt utsatt hälsosituation, bland annat på grund av diskriminering och fördomar. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) efterlyser en kontinuerlig uppföljning som belyser villkoren för unga homo- och bisexuella. Av särskilt intresse för myndigheten är ungas villkor inom områdena hälsa och möjligheter till personlig utveckling och att stärka sin identitet inom skolan. Ungdomsstyrelsen instämmer med HomO om att ett metodarbete som syftar till att sexuell läggning som variabel integreras i samhällspolitiska urvalsundersökningar är önskvärt. Däremot bör det inte finnas någon ambition att sexuell läggning ska vara en bakgrundsvariabel inom samtliga politikområden. Det är inte Ungdomsstyrelsens uppfattning att registrering av enskilda individers sexuella läggning ska göras. Det är dock viktigt att variabeln sexuell läggning integreras i återkommande urvalsundersökningar kring ungas levnadsvillkor. Med kulturell och socioekonomisk bakgrund avser vi föräldrarnas utbildningsnivå och/eller föräldrarnas yrkesmässiga befattning eller position på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen är medveten om att denna definition placerar den socioekonomiska bakgrunden i fokus snarare än den kulturella. Då socioekonomisk bakgrund är ett allmänt vedertaget begrepp medan kulturell bakgrund inte så lätt låter sig fångas har Ungdomsstyrelsen valt att fokusera på den förra. För variabeln ålder är möjligheterna att genomgående belysa hela målgruppen åringar också begränsad. Det finns inte mindre än sex olika uttalade åldersgrupper i uppdragen som är formulerade till myndigheterna. Flertalet formuleringar i regleringsbreven uttalar att ungdomar ska vara målgrupp för uppföljning utan att närmare specificera åldersintervallen vilket lämnat utrymme för myndigheterna att själva definiera gruppen unga. Det finns en mängd datakällor angivna i underlagen. Det är dock sällan som hela målgruppen blir belyst. Ungdomsstyrelsen ser det som olyckligt att framför allt det yngsta ålderssegmentet i målgruppen, åringar, inte genomgående blir belyst med identifierade indikatorer. Även 25-åringar riskerar att tappas bort då flera uppdrag omfattar unga upp till och med 24 år. Ungdomsstyrelsen har tolkat faktorn bostadsort som geografisk hemvist på nationell, regional, läns- och kommunnivå. Möjligheterna att redovisa data och därmed belysa villkoren för unga på dessa nivåer varierar men är genomgående begränsade. På nationell nivå finns det tillgång till data men på andra nivåer varierar tillgången. Inkommet underlag ger tyvärr väldigt begränsad information om huruvida internationella jämförelser är möjliga eller inte. Internationella jämförelser är ofta inte möjliga idag då regelverk och definitioner skiljer sig åt mellan länder. I flera fall saknas helt enkelt information om möjligheterna att göra internationella jämförelser inom politikområdena. Detta är ett område som kräver mer utveckling. 9 Prop. 1997/98:16, Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik 10 Till exempel förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken (1986:856) 15

18 Bakgrundsvariabeln funktionshinder låter sig inte fångas helt oproblematiskt. De myndigheter som anger att de har möjlighet att identifiera gruppen unga med funktionshinder är begränsad. Ungdomsstyrelsen bedömer det som väsentligt att unga med funktionshinder synliggörs i förhållande till andra grupper inom ramen för uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Politikområden Den nationella ungdomspolitikens övergripande mål omfattar verksamheter inom ett stort antal politikområden. 11 Nedan redovisas de politikområden som regeringen bedömer vara av betydelse för att ungdomspolitikens övergripande mål ska uppnås. Ungdomsstyrelsen avser inte att ge en heltäckande bild av respektive politikområde utan lyfter enbart huvuddragen i redovisningarna i relation till aktuellt politikområde. Arbetslivspolitiken Arbetslivspolitiken ska medverka till bra arbetsmiljö, flexibel arbetsorganisation, delaktighet och inflytande för arbetstagarna, trygghet i anställningen och livslångt lärande. De indikatorer som identifierats för uppföljning av målet ger möjligheter att belysa utvecklingen av ungas levnadsvillkor inom arbetslivspolitiken, delvis vartannat år, delvis varje år. Arbetsmiljöverkets (AV) arbetsmiljöundersökning genomförs vartannat år och AV anger att det finns risk för brister i analysmöjligheterna av ungdomars villkor då urvalet anses vara för begränsat. Statistik kring arbetsskador och arbetssjukdomar presenteras årligen. Genomgående råder dock en viss eftersläpning av statistiken då data för undersökningsåret inte uppges vara färdiganalyserade förrän tidigast till sommaren året efter det aktuella uppföljningsåret. Ungdomsstyrelsen bedömer att det finns förutsättningar för belysning av arbetslivspolitiken ur ett ungdomspolitiskt perspektiv. Önskvärda utvecklingsområden är dock ett utökat urval för möjligheter att mer nyanserat kunna belysa ungas villkor. Särskilt bör diskriminering i arbetslivet samt funktionshindrades och homo- och bisexuellas situation uppmärksammas. Arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadspolitikens övergripande mål är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och viktiga uppgifter i denna strävan är platsförmedling, insatser för att motverka brist på arbetskraft, arbetslöshetsförsäkring samt åtgärder för personer som har särskilda svårigheter att få ett arbete. Tre politikområdesmål anges i den ungdomspolitiska propositionen som särskilt relevanta för den nationella ungdomspolitiken. bidra till att arbetslöshetstiden för de arbetssökande förkortas de arbetsmarknadspolitiska programmen ska öka möjligheten för arbetssökande att få ett arbete öka kunskaperna om de samlade effekterna av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Några indikatorer för uppföljning av det sistnämnda målet har inte inkommit till Ungdomsstyrelsen. Målet fokuserar på offentliga insatser snarare än ungas faktiska villkor. I den mån målet fortsättningsvis utgör en del av den nationella ungdomspolitiken bör Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) involveras i uppföljning och redovisning. 11 Prop. 2004/05:2, bilaga 13 16

19 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i regleringsbrevet ålagts att särskilt analysera gruppen ungdomar med ej avslutad gymnasieutbildning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och dess omfattning av den totala ungdomsarbetslösheten. Då det i AMS statistik inte går att särskilja ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning från ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning kan denna variabel inte användas för att analysera den aktuella gruppen. I uppdraget till AMS anges också att målgruppen ska vara åringar. Genomgående hänvisar dock AMS till statistik som belyser villkoren för åringar med hänvisning till jämförelser inom den internationella arbetsmarknadsstatistiken. Ungdomsstyrelsen bedömer att det finns goda förutsättningar för årlig belysning av arbetsmarknadspolitiken ur ett ungdomspolitiskt perspektiv. Det är dock önskvärt att målgruppen utökas till att även omfatta gruppen år. Dessutom bör verktyg utvecklas som möjliggör belysning av gruppen ungdomar med ej avslutad gymnasieutbildning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och dess omfattning av den totala ungdomsarbetslösheten i enlighet med uppdraget i AMS regleringsbrev för Bostadspolitiken Målen för bostadspolitiken är att alla ska leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar, boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar, samt att vid planering, byggande och förvaltning skall en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Ett omfattande underlag från Boverket har inkommit till Ungdomsstyrelsen och redovisade indikatorer ger förutsättningar att årligen ge en förhållandevis grov belysning av ungas villkor. Samtliga identifierade indikatorer hämtas från eller uppges skulle kunna hämtas från Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden. Ungdomsstyrelsen bedömer att det finns förutsättningar för årlig belysning av bostadspolitiken ur ett ungdomspolitiskt perspektiv men att ungdomsurvalet i refererad datakälla bör utvecklas för att ge bättre möjligheter att belysa ungas villkor. Särskilt bör möjligheterna att belysa unga funktionshindrades situation beaktas. Demokratipolitiken En väsentlig del i demokratiarbetet är att verka för ett högt valdeltagande och öka medborgarnas inflytande och deltagande mellan valen. som belyser ungas deltagande i kommunala, landstingskommunala och nationella val möjliggör inte redovisning förrän tidigast två år efter valår för att sedan uppdateras efter fyra år. Europaparlamentet med val vart femte år får liknande konsekvenser. Indikatorerna ger en god bild av antal och andel unga som nomineras till ledamöter i val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige, samt i val till Europaparlamentet. Indikatorerna ger dessutom en bild av avgångna ledamöter under mandatperioden i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. 17

20 Det finns en ambition att belysa andel unga som har eller har haft ett politiskt förtroendeuppdrag och poster i politiska partier, organisationer, ungdomsförbund och fackföreningar. I dagsläget görs denna datainsamling vart åttonde år i och med Statistiska centralbyråns tematiska fördjupningar kring sociala relationer. Demokratiarbetet handlar även om att stärka demokratin utanför den strikta parlamentariska arenan. Indikatorer som belyser ungas engagemang och ungas deltagande i politiska organisationer kan följas upp varje år medan ungas deltagande i politiska aktioner, möjligheter att påverka myndighetsbeslut och möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare endast kan följas upp vartannat år. ger sammantaget goda förutsättningar att belysa utvecklingen av demokratimålen inom ramen för det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Begränsningen är den varierade tillgången till uppdaterad statistik. Ungdomsstyrelsen bedömer att Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden bör utvecklas med ett större ungdomsurval för att möjliggöra mer nyanserade analyser av ungas villkor. Ekonomisk familjepolitik Målet för den ekonomiska familjepolitiken är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn ska minska inom ramen för den generella välfärden. Indikatorer som belyser detta saknas i det underlag som Ungdomsstyrelsen har tagit del av. Orsaken till detta är att Försäkringskassan, som är ansvarig myndighet, inte har som uppdrag i sitt regleringsbrev att följa upp målet. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2002 dåvarande Riksförsäkringsverket i uppdrag att utveckla resultatindikatorer och resultatmått för att mäta måluppfyllelsen inom den ekonomiska familjepolitiken. Enligt uppdraget skulle indikatorerna och måtten kunna visa i vilken utsträckning respektive förmån verkar för att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan familjer med och utan barn. 12 Försäkringskassan presenterade fyra resultatindikatorer som skulle kunna användas även inom detta uppföljningssystem. Det är att Försäkringskassan med samtliga eller med ett urval av dessa indikatorer har förutsättningar att belysa ungas villkor inom den ekonomiska familjepolitiken under förutsättning att önskvärda bakgrundsvariabler beaktas. Ersättning vid arbetsoförmåga Att kunna delta i arbetslivet och därmed klara sin egen försörjning är avgörande för att kunna leva ett bra liv. Det förutsätter ett arbetsliv där människor inte slås ut eller drabbas av skador och ohälsa. 13 Uppgifter från Försäkringskassan visar på att andelen personer under 30 år som beviljats aktivitets- eller sjukersättning ökade från 4 till 6 procent mellan 1998 och Ökningen har skett samtidigt som ungdomsarbetslösheten har ökat relativt kraftigt. ger årligen en bred belysning av ungas villkor inom politikområdet. Det är att förutsättningar för årlig uppföljning av ungas villkor inom politikområdet ekonomisk ersättning vid arbetsoförmåga är goda. Ungdomsstyrelsen efterlyser dock data som möjliggör belysning av skilda målgrupper som unga med olika socioekonomisk bakgrund och utländsk bakgrund. 12 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken, RSV 2003:11 13 Socialdepartementet 18

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Dnr 10.1-27264/2015 1(5) Utvärdering och analys Sara Dahlin sara.dahlin @socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med Bilaga 3 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Innehåll Innehåll... 2 MFD:s samlade

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Funktionshinderpolitiken Socialdepartementet samordnar Ansvarigt statsråd Barn- och

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-12 2036/16 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) ( A2016/01883/I) Myndigheten för ungdoms-

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV UNGDOMARS LEVNADSVILLKOR. Förslag till ett utvecklat uppföljningssystem

INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV UNGDOMARS LEVNADSVILLKOR. Förslag till ett utvecklat uppföljningssystem INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV UNGDOMARS LEVNADSVILLKOR Förslag till ett utvecklat uppföljningssystem INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV UNGDOMARS LEVNADSVILLKOR Förslag till ett utvecklat uppföljningssystem

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Oscar Svensson och Anna Westin MUCF

Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Oscar Svensson och Anna Westin MUCF Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet Oscar Svensson och Anna Westin MUCF Nyheter i ungdomspolitiken Nytt ungdomspolitiskt mål Nytt ungdomsperspektiv Tre prioriterade områden: - ungas inflytande -

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen; SFS 2007:1030 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. Uppgifter

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Synpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden

Synpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden 161219 Handläggare: Marie-Louise Luther Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Handikappförbunden Remiss; En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedling om samverkan

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program

Barn- och ungdomspolitiskt program 1 Barn- och ungdomspolitiskt program Antaget av kommunstyrelsen 2014-02-10 8 Antaget av kommunfullmäktige 2014-03-03 11 Bilderna är tagna på en Framtidsverkstad Norberg som hölls på Mariagården den 22

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer