Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor"

Transkript

1 Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor På väg mot ett uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2005:6

2

3 Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor På väg mot ett uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken

4 2

5 Förord Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att i samverkan med andra myndigheter ta fram förslag på indikatorer som kan utgöra en grund för ett regelbundet uppföljningssystem kring ungas levnadsvillkor. Ungdomsstyrelsen har arbetat med uppdraget sedan årets början och redovisar i denna rapport sin analys och slutsatser. Då ungdomspolitiken är sektorsövergripande har en rad olika myndigheter deltagit i utvecklingsarbetet. Denna rapport utgår från de cirka 190 identifierade indikatorer som redovisades till Ungdomsstyrelsen den 1 juni På grund av den korta tid myndigheten har haft till sitt förfogande gör Ungdomsstyrelsen inte anspråk på att ha kvalitetssäkrat redovisade indikatorer rent uppföljningstekniskt. Däremot har ett omfattande resonemang förts kring de föreslagna indikatorerna. Vissa har bedömts kunna utgöra ett bra underlag för uppföljning och andra inte. Vad som har varit möjligt att göra är att ge en samlad bild av i vilken utsträckning föreslagna indikatorer täcker in de viktigaste områdena i ungas liv och huruvida systemet kan ge en övergripande bild av utvecklingen av ungas levnadsvillkor inom olika områden. En utmaning i arbetet med att utveckla indikatorer på nationell nivå är att många insatser som rör ungdomars vardag sker i kommunernas regi och även följs upp av kommunerna själva. Det medför en del begränsningar i vad som kan fångas i ett nationellt uppföljningssystem. I denna rapport redovisar Ungdomsstyrelsen sin syn på möjligheter och begränsningar med föreslaget system för uppföljning och de av myndigheterna föreslagna indikatorerna samt lyfter aktuella utvecklingsområden. Vid Ungdomsstyrelsen har utredare Rikard Ambumsgård varit samordnare för uppdraget och tillsammans med verksamhetsområdeschef Inger Ashing författat föreliggande rapport. Ungdomsstyrelsen vill tacka de myndigheter som deltagit i utvecklingsarbetet. Ett särskilt tack till Integrationsverket och Statistiska centralbyrån för deras omfattande insatser. Per Nilsson Generaldirektör Ungdomsstyrelsen 3

6 4

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAGET OCH DESS GENOMFÖRANDE 7 Rapportens uppläggning 7 Bakgrund 7 En ny ungdomspolitik 8 Ungdomsstyrelsens uppdrag 8 Vad menar Ungdomsstyrelsen med indikatorer? 8 Ungdomsstyrelsens samverkan med och stöd till myndigheterna 10 Erfarenheter av processen 10 UNGDOMSSTYRELSENS ANALYS OCH BEDÖMNING 13 Urval, datakällor och statistik 13 Variabler för bakgrundsbeskrivning 14 Politikområden 16 Ungdomspolitikens fyra perspektiv 24 SLUTSATSER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN 27 Genomgående årlig uppföljning problematisk 27 Målgruppens yngsta 27 Olika åldersgrupper 28 Marginaliserade grupper osynliga 28 Svårigheter med regionala och internationella jämförelser 29 Problematiskt att belysa de ungdomspolitiska perspektiven 29 Uppföljning av ungas fritid 30 Den årliga redovisningen 30 Tydliga uppdrag 31 Fortsatt utveckling 31 Kostnadsbedömning i förhållande till förslaget 31 AVSLUTANDE KOMMENTARER VÄLFÄRD OCH MAKT 33 BILAGOR Bilaga 1 Politikområdesmål, myndigheter och identifierade indikatorer Bilaga 2 Myndigheter och identifierade indikatorer Bilaga 3 Synpunkter på föreslagna indikatorer för uppföljning av ungdomars uppväxtvillkor Integrationsverket Bilaga 4 Ungdomsstyrelsens uppdragsbeskrivning Bilaga 5 Ungdomsstyrelsens redovisningsmall Bilaga 6 Redovisning av personer med utländsk bakgrund - Integrationsverket 5

8 6

9 Uppdraget och dess genomförande Rapportens uppläggning Rapporten inleds med en sammanfattande beskrivning av uppdraget och samverkansprocessen tillsammans med berörda myndigheter. Därefter presenteras Ungdomsstyrelsens samlade bedömning och analys som grundar sig på berörda myndigheters redovisade underlag. Rapporten avslutas med slutsatser och identifierade utvecklingsområden. Som bilaga finns en sammanställning av indikatorerna uppdelade på respektive huvudområde, politikområdesmål samt berörda myndigheter. Där återfinns de indikatorer som Ungdomsstyrelsen bedömer vara relevanta för uppföljning av den nationella ungdomspolitiken. Dessutom biläggs en sammanställning av aktuella indikatorer kopplade till berörda myndigheter samt ett antal dokument som har tagits fram under utvecklingsarbetets gång. Bakgrund Riksdagen antog i december 1999 regeringens andra ungdomspolitiska proposition, På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro. 1 I propositionen föreslogs en tydligare målstyrning av ungdomspolitiken genom ett nytt system för styrning, uppföljning och analys. För att följa inriktningsmålens utveckling beslutade regeringen om ett antal specifika delmål. Målen skulle följas upp av 15 statliga myndigheter och Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att samordna uppföljningen av delmål och varje år redovisa delmålens uppfyllelsegrad. Den första samlade uppföljningen redovisades 2001 i UNG 2001 Första årets uppföljning av den nationella ungdomspolitiken. 2 Ungdomsstyrelsen fick också i uppdrag att vart fjärde år, med start 2003, redovisa en fördjupad analys av utvecklingen av ungas levnadsförhållanden i förhållande till målen för den nationella ungdomspolitiken och vid behov föreslå åtgärder. I UNG 2003 Fördjupad analys av den nationella ungdomspolitiken 3 presenterades resultatet av uppföljningen av delmålen, en analys av den nationella ungdomspolitiken samt förslag på utveckling av ett nytt målstyrningssystem och en ny modell för uppföljning av ungdomspolitiken. Den främsta kritiken som Ungdomsstyrelsen framförde i UNG 2003 var att målstyrningen av ungdomspolitiken med särskilda delmål låg utanför den ordinarie mål- och resultatstyrningen. Relationen mellan den sektorsspecifika mål- och resultatstyrningen och målstyrningen av ungdomspolitiken var oklar. Uppföljningen genererade inte heller ny kunskap i den utsträckning som önskades. De av regeringen beslutade delmålen varierade till sin karaktär och hade inte utformats efter en enhetlig modell. En del fokuserade på ungas villkor, andra på myndigheters verksamheter. Möjligheterna till kvantifiering av delmålen varierade kraftigt. I flera fall var det tveksamt om målen kunde sägas utgöra indikatorer på graden av måluppfyllelse av de övergripande målen eller ej. 1 Prop. 1998/99:115 2 Ungdomsstyrelsens utredningar 26 3 Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6 7

10 Ungdomsstyrelsen presenterade den fördjupade analysen av ungdomspolitiken Samma år fick Statskontoret i uppdrag att göra en studie av det ungdomspolitiska målstyrningssystemets funktion som styrmedel i förhållande till de övergripande ungdomspolitiska målen. Resultaten redovisades i studien Målstyrningssystemet för Ungdomspolitiken. 4 Statskontoret fann det svårt att påvisa vilka effekterna var av målstyrningssystemet. Styrsystemets svagheter försvårade möjligheterna att skapa en helhetsbild av ungdomars situation. Även brister i målformuleringar och mätbarhet lyftes fram, liksom i samarbete och ansvarsfördelning mellan de myndigheter som har haft ansvar för att följa upp målen. En ny ungdomspolitik I den ungdomspolitiska proposition som följde på utvärderingarna, Makt att bestämma rätt till välfärd, 5 lyfter regeringen flera av de punkter som Ungdomsstyrelsen och Statskontoret uppmärksammat och drar upp riktlinjerna för ett reviderat uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken. Riksdagen beslutade i december 2004 om två nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Fem huvudområden för samordning och analys inrättades; lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Ungdomspolitiska insatser ska integreras i verksamheten hos de politikområden som är av relevans för ungdomars levnadsvillkor. Ungdomspolitiken ska utgå från befintliga mål inom dessa politikområden och uppföljning ska ske inom respektive område. Utgångspunkt för uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken är den ordinarie mål- och resultatstyrningsstrukturen i staten. Uppföljningssystemet består av tre delar; årlig redovisning av indikatorer inom berörda politikområden, regelbundna tematiska fördjupningar inom ett eller flera utvalda huvudområden samt en utvärdering av den nationella ungdomspolitiken vart fjärde år. Dessutom föreslår regeringen regelbundna attityd- och värderingsstudier kring ungas välfärd och makt. Ungdomsstyrelsens uppdrag I myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2005 anges det att Ungdomsstyrelsen ska stödja och samverka med berörda myndigheter i arbetet att identifiera eller utforma indikatorer för de mål som omfattas av ungdomspolitiken. Myndigheterna skall till Ungdomsstyrelsen och berörda departement redovisa förslag till indikatorer senast den 1 juni Ungdomsstyrelsen skall samlat analysera och bedöma de av myndigheterna redovisade indikatorerna, kvalitetssäkra indikatorerna och vid behov föreslå utveckling av ytterligare indikatorer. Uppdraget skall redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 15 september Ungdomsstyrelsen anser att uppdraget är genomfört med denna redovisning. Vad menar Ungdomsstyrelsen med indikatorer? Uppföljningen av ungdomspolitiken ska bygga på indikatorer som ger information om utvecklingen och graden av måluppfyllelse för de olika politikområdena. En indikator är en mätbar företeelse som visar på eller indikerar tillståndet i ett större system. Det är viktigt att poängtera att det handlar om just indikationer och inte någon obestridbar sanning. Men genom att följa indikatorns utveckling får man en uppfattning om i vilken riktning det större systemet utvecklas. 4 Statskontorets rapport 2003:24 5 Prop. 2004/05:2 6 Ungdomsstyrelsens regleringsbrev för budgetåret

11 Det vi mäter måste således vara relevant för den aktuella målgruppen. Urvalet av individer ska inte bara vara rätt utan också vara en så stor andel av den aktuella målgruppen att sannolika antaganden kan göras. Med så kallade registerdata eller populationsundersökningar (totalundersökningar) är detta oftast inte ett problem. Däremot bör man vara noga med att urvalsundersökningar omfattar alla grupper som man vill belysa och i tillräckligt stor andel för att kunna dra sannolika slutsatser. En indikator är ett i viss mån trubbigt instrument. Den mäter en specifik företeelse och ska förenkla verkligheten. Däremot kan flera så kallade enkla indikatorer belysa en förhållandevis komplex verklighet. Poängen med ett uppföljningssystem som bygger på indikatorer är att regelbundet kunna belysa de företeelser man är intresserad av för att se utvecklingstendenser. Mätinstrumentet, indikatorn, måste således vara möjlig att upprepa kontinuerligt. Att en indikator visar på det man vill belysa är av fundamental betydelse. Indikatorns tekniska genomförbarhet måste vara sådan att det dataunderlag som produceras är sannolikt. Data, eller den statistik som ligger till grund för beslut, måste vara tillförlitlig för att riktiga beslut om eventuella insatser ska kunna tas. En indikator ska vara känslig för förändringar, det vill säga att eventuella förändringar i det tillstånd indikatorn är tänkt att följa upp måste ge utslag vid kommande mätningar. Det är därför viktigt att uppföljningar görs med en periodicitet som är väl avvägd mellan för täta uppföljningar som inte indikerar utvecklingstendenser tillräckligt precist och för glesa uppföljningar där insatser och effekter inte kan kopplas samman. Ungdomsstyrelsen strävar efter att uppföljningssystemet ska bygga på kvantitativa indikatorer som belyser ungas faktiska villkor. Attityder och attitydundersökningar eller tycker-du-att-undersökningar är känsliga för omvärldsfaktorer. Politiska och mediala utspel och inte minst den egna livssituationen spelar en avgörande roll för den egna attityden gentemot något eller någon. Svaren ska tolkas i ljuset av det specifika mättillfället. Det är särskilt viktigt att inte dra för långtgående slutsatser om faktiska villkor. Välkända exempel på detta är frågorna tycker du att du har för lite pengar för att kunna göra det du vill på fritiden? Eller tycker du att du har för låg lön i förhållande till det arbete du utför? Ett sannolikt antagande är att de flesta skulle svara jakande på de här frågorna? Det säger dock inte så mycket om de faktiska villkoren. Därmed inte sagt att data som bygger på attitydundersökningar inte kan användas som indikatorer. Vid upprepade undersökningar kring attityder minskar risken för tillfälliga toppar och dalar i statistiken orsakade av tillfälliga faktorer i omvärlden eller den egna livssituationen. Uppföljningssystemet är inte avsett att omfatta samhällets insatser för unga. Det avser att mäta målgruppens faktiska villkor. Genom det kan eventuella brister eller icke önskvärda utvecklingstendenser identifieras och insatser göras. Effekterna av insatserna kan eventuellt fångas vid en senare mätning. 9

12 Ungdomsstyrelsens samverkan med och stöd till myndigheterna Inför budgetåret 2005 fick 15 myndigheter i uppdrag i sina regleringsbrev att identifiera och föreslå indikatorer kring ungdomars villkor i samverkan med Ungdomsstyrelsen. Dessa var Arbetsmarknadsverket, Arbetsmiljöverket, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Integrationsverket, Konsumentverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Statens kulturråd, Ungdomsstyrelsen, Valmyndigheten samt Verket för näringslivsutveckling. 7 I december 2004 kontaktade Ungdomsstyrelsen de myndigheter som identifierats och bjöd in till ett upptaktsmöte. Mötet genomfördes i januari 2005 och samlade de myndigheter som hade fått i uppdrag att delta i utvecklingsarbetet i sina regleringsbrev. Dessutom deltog representanter från Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Under februari och mars genomfördes individuella möten med samtliga 15 myndigheter. Syftet var att diskutera myndigheternas pågående arbete med att identifiera indikatorer kring ungas levnadsvillkor. Dessa möten har i flera fall följts upp med kontakter via e-post och telefon. Ett andra möte där myndigheterna samlades arrangerades under en heldag i mars Experter från Statistiska centralbyrån var inbjudna för att fördjupa kunskaperna kring indikatorer. Syftet med mötet var att informera om processen dittills samt att skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna. Förutom samtliga berörda myndigheter deltog representanter från Utbildnings- och kulturdepartementet, Migrationsverket och Kronofogdemyndigheten vid detta möte. I april 2005 distribuerades ett rapporteringsunderlag som Ungdomsstyrelsen och Integrationsverket tagit fram (se bilagorna 4-6) till berörda myndigheter. Underlaget bestod av ett antal dokument en beskrivning av uppdraget, en mall för redovisning indikatorerna samt ett underlag som tagits fram av Integrationsverket och som innehöll regelverket för rapportering av levnadsvillkor för personer med utländsk bakgrund. De myndigheter som inte fick uppdrag i regleringsbrevet har valt att inte medverka aktivt i utvecklingsarbetet. Skälet till detta har enligt egen utsago varit att utrymme inte har bedömts finnas då de inte har ett uttalat uppdrag. Erfarenheter av processen I den process som genomförts, bland annat gemensamma och individuella möten med myndigheterna, har ett antal problemområden berörts. Flera har återkommit och bekräftats i samband med myndigheternas redovisningar. Ett av de främsta problemen i processen har varit att inte samtliga av de myndigheter som först identifierades som relevanta aktörer har fått uppdrag i sina regleringsbrev att delta i utvecklingsarbetet. De myndigheter som inte har haft något formellt uppdrag har inte haft möjlighet att delta aktivt. Flera av de myndigheter vars verksamhet är av central betydelse för ungas levnadsvillkor är i dagsläget inte är med i arbetet vilket leder till svårigheter att få en helhetsbild. Det är därför viktigt att fler myndigheter får i uppdrag att delta i det fortsatta utvecklingsarbetet. 7 Ytterligare fyra myndigheter hade tidigare identifierats som viktiga aktörer av Utbildnings- och Kulturdepartementet. Dessa var Arbetslivsinstitutet, Högskoleverket, Migrationsverket samt Rikspolisstyrelsen. 10

13 För de myndigheter som har fått uppdrag i sina regleringsbrev är uppdragen olika formulerade. Utbildnings- och kulturdepartementet utarbetade en generell uppdragsformulering som skulle skrivas in i regleringsbreven men denna formulering kom senare att revideras och resultatet blev att det inte finns två myndigheter med identiska uppdrag. Ungdomsstyrelsens arbete med att uppnå de ambitioner som uttrycks i den ungdomspolitiska propositionen har blivit mer problematiskt till följd av detta. Ungdomsstyrelsen utarbetade därför en uppdragsbeskrivning för att underlätta redovisningen. Beskrivningen innehöll ramar och förutsättningar för uppdraget, samt klargjorde vilken typ av information som Ungdomsstyrelsen förväntade sig i redovisningarna från myndigheterna. Dessutom utarbetades mallar som skulle användas vid redovisningen av identifierade indikatorer. (se bilaga 5) Trots dessa insatser kom underlagen att variera i form och innehåll tid har därför lagts på att få tydliggörande från aktuella myndigheter. Ungdomsstyrelsen vill understryka att utvecklingen av ett uppföljningssystem med indikatorer för den nationella ungdomspolitiken är en process som inte är färdig i och med denna översyn. Det som har gjorts är ett första steg i ett utvecklingsarbete som behöver fortsättas under de närmast kommande åren. Uppföljning och redovisning under 2006 kommer att ge nya och viktiga insikter kring det fortsatta arbetet. Det är Ungdomsstyrelsens bedömning att ett fungerande uppföljningssystem kan vara en realitet först under 2007 och då under förutsättning att Ungdomsstyrelsens slutsatser kring utvecklingsområden beaktas och åtgärdas. Kvalitetssäkring Ungdomsstyrelsen samverkar med andra aktörer i kvalitetssäkringen av myndighetens utredningsuppdrag och har därför löpande under utvecklingsarbetet bjudit in till diskussioner. Som ett sätt att kvalitetssäkra uppdraget samt för att ta tillvara unga som resurs har Ungdomsstyrelsen uppmuntrat övriga myndigheter att ha dialog med ungdomsorganisationer. Vid träffen med myndigheter i januari 2005 deltog representanter från Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Dessa identifierade lämpliga ungdomsorganisationer och kontaktpersoner och uppmanade myndigheterna att föra en dialog kring identifierade indikatorer med dessa. Förhoppningen var att kontakter skulle knytas och viss samverkan ske i indikatorarbetet. LSU uppgav att man skulle informera ungdomsorganisationerna om strategin. Det är att få insatser har gjorts för att dialog mellan myndigheter och ungdomsorganisationer ska komma till stånd. I juni träffade Ungdomsstyrelsen representanter från ett urval av ungdomsorganisationerna som fick en beskrivning av Ungdomsstyrelsens uppdrag och gavs möjlighet att komma med synpunkter på föreslagna indikatorer och systemet för uppföljning av ungas villkor. Organisationerna uttryckte oro över svårigheterna att visa på skillnader mellan olika grupper av unga. Framför allt ville organisationerna lyfta fram unga med sämre förutsättningar i samhället. De ansåg också generellt att det finns för lite kunskap om ungas livssituation och att det var önskvärt att utveckla och förbättra den kunskapen. De ämnen som organisationerna själva lyfte mest tydligt var inflytande och ungas möjligheter att engagera sig i samhället. 11

14 Representanter från Ombudsmännen bjöds in till ett möte i augusti. Mötets syfte var att diskutera Ungdomsstyrelsens uppdrag utifrån Ombudsmännens respektive fokus. Vid mötet deltog en representant från Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Barn- och ungdomsfrågor är ett prioriterat område men verktyg för kontinuerlig uppföljning av villkoren för gruppen är bristfälliga och HomO välkomnar därför ett system för uppföljning där situationen för homo- och bisexuella synliggörs. Då många av myndigheterna redovisar att de i sina kommande årliga uppföljningar till stor del kommer att göra analyser utifrån data framtagna av Statistiska centralbyrån (SCB) har Ungdomsstyrelsen valt att involvera SCB i arbetet. SCB har i kvalitetssäkrande syfte tagit del av ett urval av myndigheternas redovisningar av identifierade indikatorer och lämnat kommentarer kring föreslagna indikatorer. För att garantera att redovisningen av livssituationen för unga med utländsk bakgrund rapporteras på ett korrekt och likartat sett har Integrationsverket bidragit med ett underlag som distribuerats till samtliga berörda myndigheter. Integrationsverket har inom ramen för sin samverkan kring uppdraget lämnat kommentarer och synpunkter på inkomna redovisningar från berörda myndigheter till Ungdomsstyrelsen. Dessa finns i sin helhet redovisade i bilaga 3. Ungdomsstyrelsen har på grund av de strama tidsramarna haft begränsade möjligheter att tekniskt kvalitetssäkra berörda myndigheters redovisningar och alla antaganden grundar sig på de till Ungdomsstyrelsen redovisade underlagen. 12

15 Ungdomsstyrelsens analys och bedömning Urval, datakällor och statistik De myndigheter som har ingått i uppdraget har i många fall en målgrupp som omfattar ett betydligt större åldersspann än enbart ungdomar. Andelen individer i åldersgruppen 13 till 25 år är därför ofta liten i de undersökningar myndigheterna genomför. Detta innebär att möjligheterna till nyanserade och sannolika antaganden blir starkt begränsade. I dialogen med berörda myndigheter har det underlag som Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) ger ansetts vara för begränsat. ULFundersökningarna anses inte ge tillräckligt underlag för nyanserade analyser av ungdomsgruppen utifrån de variabler som regeringen avser ska belysa ungas levnadsvillkor. Variablerna är kön, etnicitet, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, ålder, bostadsort, sexuell läggning och eventuella funktionshinder 8. Unga är helt enkelt för få för få i urvalet. Många av de urvalsundersökningar som ligger till grund för uppföljning av ungas villkor möjliggör inte alls eller endast i begränsad utsträckning belysning av olika åldergrupper, socioekonomisk bakgrund och geografisk hemvist. Urvalen anges vara för begränsade. För att möjliggöra mer precisa och säkrare analyser, synliggörande av alla grupper, yngre unga såväl som äldre unga, unga från olika delar av Sverige, unga från olika hemförhållande, unga med olika position på arbets- och bostadsmarknaden etcetera, är det viktigt att statistik finns att tillgå som belyser eventuella skillnader i villkor. ULF-undersökningen är ett av det viktigaste verktygen för en återkommande uppföljning av ungas villkor. Ungdomsstyrelsen har vid flera tillfällen betonat att ULF- och den så kallade Barn ULF-undersökningen bör vidareutvecklas för att ge bättre underlag om ungdomars faktiska levnadsförhållanden. Urvalet av unga är alltför begränsat för att möjliggöra de analyser som regering och riksdag idag efterlyser. Det finns i princip inga möjligheter att belysa gruppen åringar och för att få data om 25-åringar krävs specialbeställningar vilket innebär ytterligare kostnader för myndigheterna. Identifierade indikatorer bygger ofta på datakällor som inte uppdateras årligen. Detta innebär att det inte är möjligt att årligen kunna presentera uppdaterad data kring ungas levnadsvillkor. Flera undersökningar har hittills genomförts vartannat eller vart tredje år. Integrationsverket har särskilt reagerat på det faktum att flera av myndigheterna uppger att aktuella datakällor inte tillåter redovisning av levnadsvillkor för ungdomar med utländsk bakgrund utan tillskott av extra resurser för utökade ungdomsurval, separata körningar eller specialbeställningar hos SCB. Med de statistikkällor som vi har tillgång till idag riskerar levnadsvillkoren för ungdomar med utländsk bakgrund att förbli osynliga inom en rad politikområden. Majoriteten av de berörda myndigheterna säger sig antingen inte kunna göra internationella jämförelser eller berör inte frågan över huvudtaget i det underlag som lämnats till Ungdomsstyrelsen. 8 Prop. 2004/05:2 13

16 Det är Ungdomsstyrelsens uppfattning att det är nödvändigt med en översyn av tillgänglig statistik och att en utveckling av de datakällor som kommer att användas sker, för att återkommande uppföljningar och analyser av ungas villkor ska vara möjliga. I den ungdomspolitiska propositionen anges också att behoven och möjligheterna för att skapa en samlad statistik för bättre uppföljningar och internationella jämförelser av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor bör ses över. Ungdomsstyrelsen vill understryka detta behov. Ett sätt att göra uppföljningar av ungas villkor mer nyanserade är att utveckla befintliga datakällor så att dessa kan komma att omfatta ett större antal ungdomar, ett större åldersspann och att säkerställa att urvalen omfattar personer med funktionshinder, utländsk bakgrund samt homo- och bisexuella i sådan utsträckning att villkoren för dessa grupper kan följas. Variabler för bakgrundsbeskrivning I den ungdomspolitiska propositionen beskrivs ett antal faktorer som bör ligga till grund för belysning av ungas villkor: Levnadsvillkoren för ungdomar kan skilja sig beroende på kön, etnicitet, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, ålder, bostadsort, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder. Därför anser regeringen att uppföljningssystemet skall belysa skillnader i utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor med utgångspunkt i dessa faktorer. Urvalet av indikatorer skall också i möjligaste mån tillåta internationella jämförelser av ungdomars levnadsvillkor. Vidare anges att uppföljning och analys ska ge relevant kunskap för kommuner och regioner. Det kommer att vara möjligt att belysa både pojkars och flickors respektive mäns och kvinnors situation, det vill säga variabeln kön. Problemet är dock svårigheterna inom flera politikområden att redovisa skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor på annan nivå än nationell. Beträffande variablerna etnicitet och sexuell läggning är det enlig svensk lag (PUL 1998:204) förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös övertygelse eller medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Ungdomsstyrelsen har därför valt att inte använda dessa variabler. Undersökningar som efterfrågar variablerna ovan men som inte faller under Personuppgiftslagen har visat sig vara begränsade och ger inte någon generell bild av ungas villkor. Konsekvensen av detta blir att en kontinuerlig belysning av unga där det går att särskilja villkoren för olika grupper baserad på etnisk bakgrund eller sexuell läggning inte kan göras, oavsett hur goda intentionerna än är. Personuppgiftslagen begränsar möjligheterna att behandla sådana uppgifter i register. I undersökningar av typen anonyma urvals- eller totalundersökningar är det möjligt att fråga respondenter kring dessa uppgifter. Det är dock Ungdomsstyrelsens bedömning att detta inte görs i någon större utsträckning. Istället för etnicitet har vi valt variabeln utländsk bakgrund. Integrationsverkets erfarenhet är att olika definitioner av centrala begrepp kring invandrade och personer med utländsk bakgrund ofta gör att statistik från olika instanser och aktörer blir svår att förstå, använda eller jämföra. Därför har Ungdomsstyrelsen skickat ut anvisningar framtagna av Integrationsverket om hur denna grupp bör beskrivas. (se bilaga 6) Dessvärre återfinns variabeln endast i begränsad utsträckning i underlagen. Integrationsverket påpekar att ett flertal myndigheter uppger att aktuella datakällor endast tillåter redovisning av uppväxtvillkoren för ungdomar med utländsk bakgrund om de får extra resurser för detta. Risken är därför överhängande att uppväxtvillkoren för ungdomar med utländsk bakgrund förblir oredovisade inom en rad olika politikområden. 14

17 Enligt riksdag och regering ska den generella politiken planeras samt genomföras på alla nivåer med hänsyn till samhällets etniska mångfald. Integrationspropositionen 9 lägger ett särskilt ansvar på de statliga myndigheterna att vara pådrivande i sammanhanget. Det finns dessutom förordningar som ställer tydliga krav på statliga myndigheter att beakta integrations- och/eller mångfaldsfrågorna i den ordinarie verksamheten. 10 En trygg och säker sexualitet är en viktig förutsättning för hälsa och välfärd. Unga homo- och bisexuella befinner sig i en särskilt utsatt hälsosituation, bland annat på grund av diskriminering och fördomar. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) efterlyser en kontinuerlig uppföljning som belyser villkoren för unga homo- och bisexuella. Av särskilt intresse för myndigheten är ungas villkor inom områdena hälsa och möjligheter till personlig utveckling och att stärka sin identitet inom skolan. Ungdomsstyrelsen instämmer med HomO om att ett metodarbete som syftar till att sexuell läggning som variabel integreras i samhällspolitiska urvalsundersökningar är önskvärt. Däremot bör det inte finnas någon ambition att sexuell läggning ska vara en bakgrundsvariabel inom samtliga politikområden. Det är inte Ungdomsstyrelsens uppfattning att registrering av enskilda individers sexuella läggning ska göras. Det är dock viktigt att variabeln sexuell läggning integreras i återkommande urvalsundersökningar kring ungas levnadsvillkor. Med kulturell och socioekonomisk bakgrund avser vi föräldrarnas utbildningsnivå och/eller föräldrarnas yrkesmässiga befattning eller position på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen är medveten om att denna definition placerar den socioekonomiska bakgrunden i fokus snarare än den kulturella. Då socioekonomisk bakgrund är ett allmänt vedertaget begrepp medan kulturell bakgrund inte så lätt låter sig fångas har Ungdomsstyrelsen valt att fokusera på den förra. För variabeln ålder är möjligheterna att genomgående belysa hela målgruppen åringar också begränsad. Det finns inte mindre än sex olika uttalade åldersgrupper i uppdragen som är formulerade till myndigheterna. Flertalet formuleringar i regleringsbreven uttalar att ungdomar ska vara målgrupp för uppföljning utan att närmare specificera åldersintervallen vilket lämnat utrymme för myndigheterna att själva definiera gruppen unga. Det finns en mängd datakällor angivna i underlagen. Det är dock sällan som hela målgruppen blir belyst. Ungdomsstyrelsen ser det som olyckligt att framför allt det yngsta ålderssegmentet i målgruppen, åringar, inte genomgående blir belyst med identifierade indikatorer. Även 25-åringar riskerar att tappas bort då flera uppdrag omfattar unga upp till och med 24 år. Ungdomsstyrelsen har tolkat faktorn bostadsort som geografisk hemvist på nationell, regional, läns- och kommunnivå. Möjligheterna att redovisa data och därmed belysa villkoren för unga på dessa nivåer varierar men är genomgående begränsade. På nationell nivå finns det tillgång till data men på andra nivåer varierar tillgången. Inkommet underlag ger tyvärr väldigt begränsad information om huruvida internationella jämförelser är möjliga eller inte. Internationella jämförelser är ofta inte möjliga idag då regelverk och definitioner skiljer sig åt mellan länder. I flera fall saknas helt enkelt information om möjligheterna att göra internationella jämförelser inom politikområdena. Detta är ett område som kräver mer utveckling. 9 Prop. 1997/98:16, Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik 10 Till exempel förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken (1986:856) 15

18 Bakgrundsvariabeln funktionshinder låter sig inte fångas helt oproblematiskt. De myndigheter som anger att de har möjlighet att identifiera gruppen unga med funktionshinder är begränsad. Ungdomsstyrelsen bedömer det som väsentligt att unga med funktionshinder synliggörs i förhållande till andra grupper inom ramen för uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Politikområden Den nationella ungdomspolitikens övergripande mål omfattar verksamheter inom ett stort antal politikområden. 11 Nedan redovisas de politikområden som regeringen bedömer vara av betydelse för att ungdomspolitikens övergripande mål ska uppnås. Ungdomsstyrelsen avser inte att ge en heltäckande bild av respektive politikområde utan lyfter enbart huvuddragen i redovisningarna i relation till aktuellt politikområde. Arbetslivspolitiken Arbetslivspolitiken ska medverka till bra arbetsmiljö, flexibel arbetsorganisation, delaktighet och inflytande för arbetstagarna, trygghet i anställningen och livslångt lärande. De indikatorer som identifierats för uppföljning av målet ger möjligheter att belysa utvecklingen av ungas levnadsvillkor inom arbetslivspolitiken, delvis vartannat år, delvis varje år. Arbetsmiljöverkets (AV) arbetsmiljöundersökning genomförs vartannat år och AV anger att det finns risk för brister i analysmöjligheterna av ungdomars villkor då urvalet anses vara för begränsat. Statistik kring arbetsskador och arbetssjukdomar presenteras årligen. Genomgående råder dock en viss eftersläpning av statistiken då data för undersökningsåret inte uppges vara färdiganalyserade förrän tidigast till sommaren året efter det aktuella uppföljningsåret. Ungdomsstyrelsen bedömer att det finns förutsättningar för belysning av arbetslivspolitiken ur ett ungdomspolitiskt perspektiv. Önskvärda utvecklingsområden är dock ett utökat urval för möjligheter att mer nyanserat kunna belysa ungas villkor. Särskilt bör diskriminering i arbetslivet samt funktionshindrades och homo- och bisexuellas situation uppmärksammas. Arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadspolitikens övergripande mål är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och viktiga uppgifter i denna strävan är platsförmedling, insatser för att motverka brist på arbetskraft, arbetslöshetsförsäkring samt åtgärder för personer som har särskilda svårigheter att få ett arbete. Tre politikområdesmål anges i den ungdomspolitiska propositionen som särskilt relevanta för den nationella ungdomspolitiken. bidra till att arbetslöshetstiden för de arbetssökande förkortas de arbetsmarknadspolitiska programmen ska öka möjligheten för arbetssökande att få ett arbete öka kunskaperna om de samlade effekterna av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Några indikatorer för uppföljning av det sistnämnda målet har inte inkommit till Ungdomsstyrelsen. Målet fokuserar på offentliga insatser snarare än ungas faktiska villkor. I den mån målet fortsättningsvis utgör en del av den nationella ungdomspolitiken bör Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) involveras i uppföljning och redovisning. 11 Prop. 2004/05:2, bilaga 13 16

19 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i regleringsbrevet ålagts att särskilt analysera gruppen ungdomar med ej avslutad gymnasieutbildning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och dess omfattning av den totala ungdomsarbetslösheten. Då det i AMS statistik inte går att särskilja ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning från ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning kan denna variabel inte användas för att analysera den aktuella gruppen. I uppdraget till AMS anges också att målgruppen ska vara åringar. Genomgående hänvisar dock AMS till statistik som belyser villkoren för åringar med hänvisning till jämförelser inom den internationella arbetsmarknadsstatistiken. Ungdomsstyrelsen bedömer att det finns goda förutsättningar för årlig belysning av arbetsmarknadspolitiken ur ett ungdomspolitiskt perspektiv. Det är dock önskvärt att målgruppen utökas till att även omfatta gruppen år. Dessutom bör verktyg utvecklas som möjliggör belysning av gruppen ungdomar med ej avslutad gymnasieutbildning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och dess omfattning av den totala ungdomsarbetslösheten i enlighet med uppdraget i AMS regleringsbrev för Bostadspolitiken Målen för bostadspolitiken är att alla ska leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar, boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar, samt att vid planering, byggande och förvaltning skall en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Ett omfattande underlag från Boverket har inkommit till Ungdomsstyrelsen och redovisade indikatorer ger förutsättningar att årligen ge en förhållandevis grov belysning av ungas villkor. Samtliga identifierade indikatorer hämtas från eller uppges skulle kunna hämtas från Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden. Ungdomsstyrelsen bedömer att det finns förutsättningar för årlig belysning av bostadspolitiken ur ett ungdomspolitiskt perspektiv men att ungdomsurvalet i refererad datakälla bör utvecklas för att ge bättre möjligheter att belysa ungas villkor. Särskilt bör möjligheterna att belysa unga funktionshindrades situation beaktas. Demokratipolitiken En väsentlig del i demokratiarbetet är att verka för ett högt valdeltagande och öka medborgarnas inflytande och deltagande mellan valen. som belyser ungas deltagande i kommunala, landstingskommunala och nationella val möjliggör inte redovisning förrän tidigast två år efter valår för att sedan uppdateras efter fyra år. Europaparlamentet med val vart femte år får liknande konsekvenser. Indikatorerna ger en god bild av antal och andel unga som nomineras till ledamöter i val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige, samt i val till Europaparlamentet. Indikatorerna ger dessutom en bild av avgångna ledamöter under mandatperioden i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. 17

20 Det finns en ambition att belysa andel unga som har eller har haft ett politiskt förtroendeuppdrag och poster i politiska partier, organisationer, ungdomsförbund och fackföreningar. I dagsläget görs denna datainsamling vart åttonde år i och med Statistiska centralbyråns tematiska fördjupningar kring sociala relationer. Demokratiarbetet handlar även om att stärka demokratin utanför den strikta parlamentariska arenan. Indikatorer som belyser ungas engagemang och ungas deltagande i politiska organisationer kan följas upp varje år medan ungas deltagande i politiska aktioner, möjligheter att påverka myndighetsbeslut och möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare endast kan följas upp vartannat år. ger sammantaget goda förutsättningar att belysa utvecklingen av demokratimålen inom ramen för det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Begränsningen är den varierade tillgången till uppdaterad statistik. Ungdomsstyrelsen bedömer att Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden bör utvecklas med ett större ungdomsurval för att möjliggöra mer nyanserade analyser av ungas villkor. Ekonomisk familjepolitik Målet för den ekonomiska familjepolitiken är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn ska minska inom ramen för den generella välfärden. Indikatorer som belyser detta saknas i det underlag som Ungdomsstyrelsen har tagit del av. Orsaken till detta är att Försäkringskassan, som är ansvarig myndighet, inte har som uppdrag i sitt regleringsbrev att följa upp målet. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2002 dåvarande Riksförsäkringsverket i uppdrag att utveckla resultatindikatorer och resultatmått för att mäta måluppfyllelsen inom den ekonomiska familjepolitiken. Enligt uppdraget skulle indikatorerna och måtten kunna visa i vilken utsträckning respektive förmån verkar för att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan familjer med och utan barn. 12 Försäkringskassan presenterade fyra resultatindikatorer som skulle kunna användas även inom detta uppföljningssystem. Det är att Försäkringskassan med samtliga eller med ett urval av dessa indikatorer har förutsättningar att belysa ungas villkor inom den ekonomiska familjepolitiken under förutsättning att önskvärda bakgrundsvariabler beaktas. Ersättning vid arbetsoförmåga Att kunna delta i arbetslivet och därmed klara sin egen försörjning är avgörande för att kunna leva ett bra liv. Det förutsätter ett arbetsliv där människor inte slås ut eller drabbas av skador och ohälsa. 13 Uppgifter från Försäkringskassan visar på att andelen personer under 30 år som beviljats aktivitets- eller sjukersättning ökade från 4 till 6 procent mellan 1998 och Ökningen har skett samtidigt som ungdomsarbetslösheten har ökat relativt kraftigt. ger årligen en bred belysning av ungas villkor inom politikområdet. Det är att förutsättningar för årlig uppföljning av ungas villkor inom politikområdet ekonomisk ersättning vid arbetsoförmåga är goda. Ungdomsstyrelsen efterlyser dock data som möjliggör belysning av skilda målgrupper som unga med olika socioekonomisk bakgrund och utländsk bakgrund. 12 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken, RSV 2003:11 13 Socialdepartementet 18

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Sammanfattning UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor

Sammanfattning UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor Sammanfattning UNG IDAG 2013 En beskrivning av ungdomars villkor Utbildning och lärande Relation Tema Nr Indikator Variabler Tjejer Killar 1 Elever som uppnår målen för årskurs 9, 2011/12. Ingen förändring

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor

UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor UNG IDAG 2012 En beskrivning av ungdomars villkor UNG IDAG 2012 En beskrivning av ungdomars villkor Förord Ungdomstiden är en period då mycket händer i livet. De villkor som unga växer upp under lämnar

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor

UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor UNG IDAG 2013 En beskrivning av ungdomars villkor UNG IDAG 2013 En beskrivning av ungdomars villkor Förord Ungdomstiden är en period då mycket händer i livet. De villkor som unga växer upp under lämnar

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Inom den egna regionorganisationen är Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

UNGDOM OCH UNGDOMSPOLITIK

UNGDOM OCH UNGDOMSPOLITIK UNGDOM OCH UNGDOMSPOLITIK ETT SVENSKT PERSPEKTIV Förord I detta kompendium, Ungdom och ungdomspolitik ett svenskt perspektiv, definieras olika begrepp som används när man diskuterar ungdomspolitik eller

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor

UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor UNG IDAG 2007 En beskrivning av ungdomars villkor UNG IDAG 2007 En beskrivning av ungdomars villkor 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan

Läs mer

2013:4. Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken

2013:4. Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken 2013:4 Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken MISSIV DATUM DIARIENR 2013-03-20 2012/132-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2012-05-31 S2012/4059/FS (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

VERKSAMHET Följande gäller för verksamheten inom Integrationsverkets ansvarsområde.

VERKSAMHET Följande gäller för verksamheten inom Integrationsverkets ansvarsområde. Regeringsbeslut 109 Justitiedepartementet 2006-12-21 Ju2006/10512/IM (delvis) Ju2006/6753/IM Ju2006/8780/IM m.fl. Sebilaga1 Integrationsverket Box 633 601 14 NORRKÖPING Regleringsbrev för budgetåret 2007

Läs mer

SUS-utbildning 2015-04-08. Arrangör: Nationella rådet

SUS-utbildning 2015-04-08. Arrangör: Nationella rådet SUS-utbildning 2015-04-08 Arrangör: Nationella rådet SUS Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Uppföljning på lokal, regional och

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi

Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi Regeringsbeslut III:5 2010-05-27 S2010/4319/ST (delvis) Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:53

Regeringens skrivelse 2009/10:53 Regeringens skrivelse 2009/10:53 En strategi för ungdomspolitiken Skr. 2009/10:53 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 oktober 2009 Maud Olofsson Nyamko Sabuni (Integrations-

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer