nyheter N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M V Å R E N Anna Åkesson håller koll på flödena

Transkript

1 nyheter N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M V Å R E N Anna Åkesson håller koll på flödena 1

2 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC bär frukt Ett år av den nya etappen av Svenskt vattenkraftcentrum är till ända. Under det gångna året har ett glädjande stort antal doktorander avlagt licentiat- eller doktorsexamen. Vilka dessa personer är och inom vilka områden de forskar kan ni läsa om längre ner på sidan. Där finns även en förteckning över vilka som kommer presentera avhandlingar under I detta nyhetsblad presenteras Håkan Nilsson på Chalmers och Anna Åkesson på KTH. Som seniorforskare inom Svenskt vattenkraftcentrum har Håkan Nilsson ansvar för verksamheten inom beräkningsinriktad strömningsmekanik. Håkan är en av ett antal utvalda seniorforskare med en tydlig vattenkraftinriktning som finns knutna till SVC. Dessa seniorforskare är nyckelpersoner i de miljöer som SVC bygger sin verksamhet kring. Den uttalade satsningen på seniora forskare borgar för en kontinuitet av högklassig forskning vid universitet och högskolor inom SVC:s verksamhetsområden. Anna är doktorand inom SVC med inriktning på flödesprognoser i samband med höga flöden. Trevlig läsning! Cristian Andersson och Sara Hallert Genomförda presentationer av licentiat- eller doktorsavhandling 2009 Förnamn Efternamn Högskola Examen Titel på uppsats/avhandling Gunnar Hellström LTU Dr Internal Erosion in Embankment Dams - Fluid flow through and deformation of porous media Nils Granlund LTU Lic Estimation of Snow Wetness Using Multi-Offset Ground Penetrating Radar - Towards more accurate estimates of snow water equivalent Isabel Jantzer LTU Lic Critical hydraulic gradients in tailings dams: comparison to natural analogies Johan Lagerlund KTH Lic Remedial Injection Grouting of Embankment Dams with Non-Hardening Grout Martin Ranlöf UU Lic Core Loss Prediction in Hydroelectric Generators and Analysis of a Contra-Rotating Machine Topology Mathias Nässelkvist LTU Lic Simulation and Characterization of Rotodynamic Properties for Hydropower Units Urban Andersson LTU Dr An experimental study of the flow in a sharp-heel Kaplan draft tube Berhanu Mulu Geberkiden LTU Pontus Jonsson LTU Rolf Gustavsson LTU Lic Experimental and Numerical Investigation of Axial Turbine Models Lic Numerical and Experimental Investigation of the Gibson s Method Dr Rotor dynamical modelling and analysis of hydropower units Planerade presentationer av licentiat - eller doktorsavhandling 2010 Förnamn Efternamn Högskola Examen Inriktning Marie Westberg LTH Dr Vattenbyggnad Olivier Petit Chalmers Lic Turbiner och generatorer Aurelia Vallier LTH Lic Turbiner och generatorer Anna Åkesson KTH Lic Vattenbyggnad Jesper Ahlberg KTH Lic Vattenbyggnad Hans Rönnqvist KTH Lic Vattenbyggnad Tomas Sandström LTU Lic Vattenbyggnad Johan Lidenholm UU Lic Turbiner och generatorer Jean-Claude Luneno LTU Lic Turbiner och generatorer Pirooz Moradnia Chalmers Lic Turbiner och generatorer Gregory Simmons LTU Lic Turbiner och generatorer 2

3 När verkligheten är mer komplex än kartan Att beskriva hur vatten förflyttar sig inom ett avrinningsområde är en komplex uppgift, särskilt när det gäller flöden som inträffar sällan. De modeller som hittills har använts behöver kompletteras för att kunna ge bättre flödesprognoser i samband med mycket höga flöden ett uppdrag som gått till doktoranden Anna Åkesson. Prognosmodeller över vattenflöden stämmer oftast mycket bra under normala förhållanden men blir mer osäkra i samband med extrema flöden, då behovet av att kunna förutse effekterna av flödet kan vara som störst, konstaterar Anna Åkesson, som kommit ungefär halvvägs med sitt doktorandprojekt Utveckling av hydraulisk-hydromorfologisk analys som stöd för förbättrad prognos av extrema flöden. Olika egenskaper Vi träffas i hennes rum på KTH i Stockholm, avdelningen Vattendragsteknik, en av dessa kalla och snörika dagar i januari. Anna Åkesson gör sitt bästa för att på ett pedagogiskt och lättfattligt sätt förklara vad som döljer sig bakom den för en lekman ganska svårtillgängliga titeln på hennes projekt. Hon berättar att hon försöker förbättra beskrivningen av vattendragskomponenten i de prognosmodeller som SMHI idag använder i syfte att göra dem mer exakta. Detta genom att utgå från strömningsmekanisk teori (hydrodynamik) och geografiska beskrivningar av hur vattendragen egentligen ser ut (hydromorfologi). Jämför man två avrinningsområden som är lika stora så kan flödesresponsen på ett regn eller snösmältning skilja sig åt beroende på hur områdena ser ut. I ett långsmalt avrinningsområde tar vattnet längre tid på sig eftersom sträckan som ska tillryggaläggas blir längre än i ett mera cirkulärt format område. Avrinningsområden med samma area kan alltså ha mycket olika egenskaper och det är en aspekt som befintliga prognosmodeller visserligen tar hänsyn till men inte så tydligt, förklarar Anna Åkesson. På samma sätt kan man konstatera att den sammanlagda volymen vatten i ett vattendrag som svämmat över sina bräddar förflyttar sig långsammare än om det bara flöt fram i sin fåra. Eller att ett riktigt högt flöde i huvudfåran kan leda till att ett biflöde stoppas upp där flödena möts, och att delar av flödet därmed fördröjs. Genom att studera dessa strömningsmekaniska och utseendemässiga aspekter och ta med dem som beräkningsunderlag i de ekvationer som styr prognosmodellernas utfall hoppas Anna Åkesson således att flödesprognoserna ska kunna bli mer tillförlitliga i framtiden. Det är viktigt inte minst med tanke på att mycket höga flöden väntas bli mer frekventa på grund av klimatförändringar. Resultaten hittills pekar (bland annat) på att de berörda hydrologiska modellerna kan tänkas bli mer tillförlitliga, framförallt vid extremflöden, med en ökad fysikalisk beskrivning av avrinningsområdens egenskaper. Med modern teknik och genom att till exempel ta tillvara topografisk data med hög upplösning, kan beskrivningar av vattendragsnätverk beskrivas väl och till relativt låga kostnader. Anna Åkesson berättar att hon trivs mycket bra på avdelningen Vattendragsteknik. Det är en mycket internationell miljö med forskare från en rad länder. I hennes rum jobbar också Ting Liu från Kina som bedriver forskning inom hydraulisk design under handledning av James Yang. Anna Åkessons handledare är för övrigt professor Anders Wörman. Att få möjlighet att bedriva forskning inom ett så globalt viktigt område som hydrologi är ett stort privilegium, menar hon. I en tid med ett föränderligt klimat och med stort samhälleligt fokus på energifrågan känns det otroligt spännande att få vara delaktig på något sätt. fakta Anna Åkesson Ålder: 29 Utbildning/karriär: Grundutbildning; civilingenjör i ekosystemteknik vid Lunds tekniska högskola, pågående forskarutbildning vid Institutionen för mark- och vattenteknik vid Kungliga tekniska högskolan. Gör just nu: Avslutar en vetenskaplig artikel om möjliga förbättringar av prognosmodeller för högflöden i vattendrag och förbereder en licentiatexamen under våren. Bor: På Kungsholmen, Stockholm Familj: Nygift med Fredrik Fritid: Trumpetspel (klassiskt), film, god mat (äta och laga) Bok på nattduksbordet: Peter Englunds Stridens skönhet och sorg Foto: Lars Magnell SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM 3

4 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Håkan Nilsson maximerar verkningsgraden Man kunde lätt tro att en strömningsforskare verksam inom vattenkraft uteslutande ägnade sig åt vatten. Men för Håkan Nilsson på Chalmers är det luftens väg kring generatorns lindningar som just nu fångar intresset. I labbet diskuterar Håkan Nilsson med sin doktorand Pirooz Moradnia (t.v.) funktionen hos den totaltryck-sond som ska användas vid mätningarna på SVANTE-riggen i Uppsala. Även om intresset för olika vattensporter så småningom förde in honom på en forskarutbildning i strömningslära, så betonar han gärna att ämnet är bredare än så: Vi sysslar egentligen med fluider, vilket innefattar både vätskor och gaser. Metoderna och ekvationerna är ju generella, oavsett vilket medium det handlar om, förklarar han när SVC Nyheter hälsar på för en pratstund, en av de första dagarna av vårterminen. För sju och ett halvt år sedan disputerade Håkan Nilsson på Chalmers i strömningsberäkningar med särskild inriktning mot vattenkraft. Idag är han docent i samma disciplin, forskar, undervisar och handleder två egna doktorander. Visst domineras den vattenkraftsrelaterade forskningen av det strömmande vatten som driver turbinen. Men ibland kan frågeställningarna gälla andra ämnen, som smörjolja, kylvatten eller kylluft. Fungerar som fläkt Det senare gäller för Pirooz Moradnia, den ene av Håkan Nilssons doktorander. Han forskar om den luftström som kyler bort en del av värmen som alstras i en vattenkraftsgenerator. Rotorns rörelse genererar inte bara el, den fungerar också som en kylfläkt, förklarar Håkan Nilsson. Det här är ett nytt och spännande område. Vi vet egentligen inte särskilt mycket om hur strömning och värmeöverföring ser ut i en generator. Mycket av arbetet handlar därför än så länge om att bygga upp en grundläggande förståelse. För att få fram ett dataunderlag att utgå ifrån samarbetar Chalmers här med Uppsala universitet, som sedan ett par år anpassar en generatorrigg som går under namnet SVANTE en donation från GE Energy i Kristinehamn (numera Andritz Hydro) till forskning och undervisning. På denna rigg planerar Pirooz Moradnia att utföra strömningsmätningar, som sedan jämförs med hans numeriska beräkningar. Syftet på sikt är att ta fram modifikationer av generatordesignen, så att luften kyler på rätt ställen och lagom mycket. Ju mer effekt som tas ut i form av kylning, desto mindre blir nämligen kvar för själva elproduktionen. Sämre verkningsgrad, med andra ord. Förlusterna kan bli betydande. Samtidigt går det inte att helt avstå från kylning. Då riskerar man så höga temperaturer att materialet förstörs. Stor ekonomisk betydelse Just detta att maximera verkningsgraden, särskilt vid vattenkraftverk som moderniseras, är ofta vad Håkan Nilssons forskning syftar till. En ökad verkningsgrad på bara några tiondels procent får stor ekonomisk betydelse i det långa loppet. Verkningsgrad är dock inte allt. Den måste balanseras mot andra faktorer som slitage, risker, flexibilitet och inte minst kostnader. Vid nybyggnation är det ganska enkelt att komma fram till en optimal design av ett vattenkraftverk. Man behöver egentligen bara känna till fallhöjd och flöde, säger Håkan Nilsson. Renoveringar är betydligt mer komplicerade och man tvingas göra en rad avvägningar. Löphjul byts ofta ut i samband med moderniseringar, medan andra delar av turbinen behålls som de är eller endast fakta Håkan Nilsson Ålder: 38 Utbildning/karriär: Grundutbildning i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet. Erbjöds en doktorandtjänst i strömningsberäkningar med inriktning mot vattenkraft på Chalmers, disputerade hösten Har sedan dess arbetat som forskare på institutionen för tillämpad mekanik, utnämnd till docent 2008, sedan ett år även anställd på en docenttjänst. Gör just nu: Mycket undervisning och handledningsarbete med doktorander, fyra exjobbare samt ett kandidatarbete med fyra studenter. Planerar dessutom en internationell workshop på Chalmers till sommaren, som samlar användare av programvaran OpenFOAM (ett open-sourceprogram för strömningsberäkningar). Bor: I villa i Lerum, utanför Göteborg. Familj: Hustru Maria samt åttaåriga Emmy och sexårige Lukas. Fritid: Kör mountainbike i skogen, även mitt i smällkalla vintern. Bok på nattduksbordet: Det blir inte så mycket eget läsande utanför jobbet, tyvärr. Men läser för barnen. Just nu George och universums hemlighet av Lucy och Stephen Hawking (den välkände brittiske kosmologen. 4

5 modifieras något. Det innebär att strömningsförhållandena blir långt ifrån ideala. Idag ställs också nya krav på vattenkraftverk, som inte var aktuella när de konstruerades för ett antal decennier sedan. Exempelvis att de klarar snabbare start och stopp samt att de ska kunna köras off-design. Det är en följd av vattenkraftens ökade roll som reglerkraft för annan elproduktion, främst vindkraft. Kraven leder till ökat slitage av bland annat lager och till att turbinerna oftare utsätts för stora laster, säger Håkan Nilsson. Tredimensionellt pussel Själva arbetet med strömningsberäkning består i att dela upp den volym som studeras i många små bitar så kallade kontrollvolymer. Det kan liknas vid ett tredimensionellt pussel. I varje kontrollvolym styrs den numeriska lösningen av samma ekvation men vid gränserna mellan kontrollvolymerna sker en interaktion med lösningen i angränsande kontrollvolymer. Vid kanterna av området som studeras ansätts fysikaliska randvillkor. Foto: Björn Forsman All denna information tas med i de mycket omfattande beräkningar som forskaren låter datorerna utföra. Det är ingen svår matematik vi ägnar oss åt. Snarare handlar det mycket om känsla och erfarenhet för att få beräkningarna att ge några resultat över huvud taget. Och framför allt rätt resultat, berättar Håkan Nilsson. Sin egen känsla för strömning kan han delvis tacka sitt vindsurfingintresse för. Ett annat fritidsintresse i tonåren var datorer och programmering erfarenheter som ju inte heller direkt sitter i vägen i hans nuvarande yrkesliv. Men Håkan Nilsson medger att det inte är helt enkelt att få en känsla för hur strömningen beter sig i roterande system på grund av de centrifugal- och corioliskrafter som kommer in i bilden. På det området har han dock nytta av en annan del av sin bakgrund universitetsstudierna i fysisk oceanografi. Jorden är ju faktiskt ett roterande system med strömmande fluider. Corioliskraften, som påverkar havsströmmar och vädersystem, gör sig gällande även inne i en vattenturbin. Vattenkraft i skuggan Vattenkraft framställs i regel som en mycket miljö- och klimatvänlig energikälla och för svensk, redan utbyggd vattenkraft finns det heller inte mycket som hamnar på minussidan i miljöbedömningen. Därför tycker jag det är synd att vattenkraften kommit lite i skuggan när man i debatten talar om miljövänlig energi. Den är ju en förutsättning för de nya, intermittenta energislagen. Medieskuggan avspeglar sig i ett ljumt intresse för högre studier i vattenkraftrelaterade ämnen, åtminstone bland svenska studenter. Så det är kanske ingen slump att de båda doktorander som Håkan Nilsson handleder har utländsk bakgrund förutom Iranfödde Pirooz Moradnia även fransmannen Olivier Petit? Nej, utomlands är bilden en helt annan. Jag får väldigt mycket förfrågningar från utländska studenter, säger han och tillägger att även doktoranden Aurelia Vallier, som han är biträdande handledare för, har franskt ursprung. Medicinskt intresse Idag svarar SVC och vattenkraftsforskningen för knappt 40 procent av Håkan Nilssons egen budget. Vilka andra områden kan dra nytta av en strömningsforskares kompetens? Skeppsbyggnad, propellerdesign eller något annat näraliggande teknikområde vore en rimlig gissning med tanke på Chalmers profil. Men med dessa kollegor har Håkan Nilsson bara ett begränsat samarbete. Däremot märks ett växande intresse för strömningslära från ett kanske oväntat håll. Biomekanik är ett hett område. Just nu kör jag igång ett exjobb som handlar om whiplash-skador. Ett annat projekt under planering handlar om blodets strömning i stora kroppspulsådern. Ombedd att titta tio år in i framtiden gissar han att det mönstret kommer att bestå: Det blir säkert fortsatt forskning med koppling till vattenkraften för min del. Men också strömningsfrågor som inte har ett dugg med vattenkraft att göra. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM 5

6 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Två kompletta aggregat på vardera 75 MW ska ersätta det tidigare enda aggregatet på 150 MW i Akkats kraftstation. Modern teknik ger mer kraft ur kraftrik älv Sedan några år tillbaka rustas kraftverken i Lule älv upp i snabb takt. De år gamla verken moderniseras och anpassas för nya produktionskrav genom att delar av eller hela aggregat och hjälpsystem byts ut. Lule älv är Sveriges mest vattenkraftsrika älv, och ända sen den stora utbyggnadsepoken under åren har den varit själva ryggraden i landets elförsörjning. Ända från Ritsem och Seitevare i fjällvärlden ned till Boden ligger ett pärlband av stora anläggningar på rad. Uppströms Porsi kraftstation vid Vuollerim består Lule älv av två grenar, den nordvästliga Lilla Luleälv och den nordnordvästliga Stora Luleälv. Namnet Lilla i den västra grenen ska dock förstås med norrlandsmått, för den är en storälv i alla andra avseenden än till namnet. Alla kraftverken i Lule älv ägs av Vattenfall. Även om de flesta av dem, däribland Vattenfalls kronjuvel Harsprånget, har byggts före 1965 är dock en hel del av senare datum. De nu rätt gamla kraftverken i Lule älv har moderniserats fortlöpande sen de byggdes, men nu är det till stor del nya tiders krav som styr hur renoveringarna ska göras. Kraftverken är byggda för baskraftsproduktion, men nu körs de i reglerkraftsproduktion, som kräver snabba effektändringar och täta start och stopp året runt. Akkats i Lilla Luleälv, strax utanför Jokkmokks tätort, är 6

7 fakta VG Power VG Power levererar generatorer och turbiner, samt teknisk service till vattenkraftverk. Oftast rör det sig om utrustning för modernisering av befintliga anläggningar, antingen genom att delar av aggregat byts ut eller genom att gamla turbiner och generatorer byts mot nya. Företaget grundades i Västerås år Företaget har 80 anställda, och huvudkontoret ligger i Västerås. Den tyska turbintillverkaren Voith Hydro äger numera 51 procent av företaget, och resten ägs av bland annat företagets ledning och personal. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Den jättelika kaplanturbinens löphjul sänks ned till sin plats i Ligga kraftstation. Foto: Jan Gustafsson ett av dem. Det byggdes i början av 1970-talet, blev klart 1973 och utnyttjar fallhöjden 46 meter, där lejonparten utgörs av de forna Kaitumfallen. Sen mitten av 2008 håller stationen på att få två helt nya maskiner. Två kompletta aggregat på vardera 75 MW ska ersätta det tidigare enda aggregatet på 150 MW. Turbinerna blir av kaplantyp, precis som den gamla turbinen, men av ett modernare utförande. Det gamla aggregatet var förvisso inte alls särskilt gammalt med vattenkraftsmått mätt, men både turbinen och betongfundamentet hade skadats vid ett missöde år Nu ersätts alltså hela maskinen med två nya. Med modern teknik räknar Vattenfall med att få upp årsproduktionen med 26 GWh. Det speglar hur modern turbinteknik, tillsammans med förbättrade vattenvägar, har utvecklats på några decennier och då var ändå den gamla 1970-talstekniken mycket effektiv. Nya turbiner har högre verkningsgrad än gamla, delvis på grund av en förfinad utformning av vattenvägarna genom turbinen. Det beror på att vi har mycket bättre verktyg för att optimera turbinerna än vad konstruktörerna hade förr, säger Christer Parkegren, vd vid aggregatleverantören vd Power i Västerås. Vi har helt andra resurser i form av konstruktions- och beräkningshjälpmedel. Dit hör datorprogram för 3D-modellering och FEM-beräkningar Christer Parkegren (FEM=finita elementmetoden, en numerisk metod som t.ex kan användas för att lösa strömningsmekaniska problem). Ligga kraftverk i Stora Luleälv är en 1950-talsanläggning som i höstas åter togs i drift efter modernisering. Kraftverket har tre aggregat, två som togs i drift 1954 och ett tredje som togs i drift Nu har det tredje aggregatet renoverats och turbinen ersatts av en ny. Generatorn har fått en stor översyn, samt fått splitterny magnetiseringsutrustning. VG Power har levererat den nya turbinen, liksom magnetiseringsutrustningen till generatorn. Det är för övrigt Sveriges största kaplanturbin, med en löphjulsdiameter av 7,5 m och en effekt av 170 MW. Fallhöjden är 41 m. 7

8 fakta Lars Hammar Ålder: 56 Utbildning/karriär: Grundutbildning; Civilingenjör i Teknisk Fysik vid Chalmers tekniska högskola, forskarutbildning (Lic.) vid Samhällsbyggnadsinstutionen Luleå tekniska Universitet. Gör just nu: Slutför/slutrapporterar interngranskning av vår tyska verksamhets dammsäkerhetsarbete. Bor: Sollentuna Familj: Sedan barnsben gift med Inger, tre barn Martin, Erik, Caroline Fritid: God mat (äta, och tyvärr syns det), golf på sommaren och numera tagit upp ett gammalt intresse för tävlingsspel i bridge på främst vinterhalvåret. Bok på nattduksbordet: Richard Dawkins: The God delusion Hallå där Lars Hammar! Du har nyligen lämnat Elforsk, där du ansvarat för forskningen om vattenkraft, för en position som dammsäkerhetscontroller hos Vattenfall. Hur kommer det sig? Jag tänkte väl att det var dags att göra något nytt efter nästan 16 år på Elforsk. Men jag kommer fortsatt att ha mycket kontakt med Elforsk i min nya roll, då ett visst FoUansvar är knutet till den. Jag tycker också att det ska bli roligt att arbeta mer direkt med hela frågeställningar som jag tidigare bara fått se delar av. Vad gör en dammsäkerhetscontroller? Enkelt uttryckt är jag vår vd Gunnar Axheims ögon och öron ute i verksamheten. Det är min uppgift att fånga upp frågor när det gäller tekniska och organisatoriska ofullkomligheter. Speciellt sådant som inte fångas upp i den ordinarie linjeverksamheten. Självklart ska jag som controller även säkerställa att linjeverksamheterna följer de policyer, riktlinjer och instruktioner vi har inom området. Nu, under första året, har det för min del i ganska stor utsträckning handlat om att träffa människor ute i verksamheten för att alla ska veta vem jag är och vad jag har för roll med mera. Det vill säga ganska mycket möten, resor. Vad har dammsäkerhetsarbetet för koppling till SVC:s verksamhet? Allt sammantaget så har dammsäkerhet stark koppling till de frågor som hanteras inom SVC och då kanske inte bara till de traditionella vattenbyggnadsfrågorna utan även till mer, så att säga, moderna frågeställningar. Verksamhetsområdet har ju blivit bredare och bredare under senare decennier och tagit till sig tekniker från andra discipliner såsom riskanalys med mera. Dessa metodiker börjar ju också finna sin väg in på vattenbyggnadsområdet och är numera en naturlig del i en vattenbyggnadsstuderandes utbildning. Utöver traditionella frågor, som hydraulik med mera, hanteras ju även frågor som luckor och dessas funktionalitet, såväl mekaniskt som elektriskt inom dammsäkerhetsområdet. Under senare tid har man börjat hantera området alltmer som ett systemområde och insett att till exempel avbördning även inkluderar frågeställningar kring organisation, säkerhetskultur med mera. Vattenbyggnadsutbildningen har också en tradition av att vara systeminriktad till sin karaktär. Men du blir fortsatt aktiv inom SVC? Ja, Jag sitter med i styrgruppen för vattenbyggnad där mitt ansvarsområde naturligt hör hemma. Och i detta forum kan jag påverka verksamheten inom området på ett sätt som stämmer med Vattenfall Vattenkrafts syn på frågorna. Något speciellt som händer just nu inom dammsäkerhetsområdet? Vi arbetar i företagen och branschorganisationen med att revidera vårt styrdokument RIDAS för att bland annat tillmötesgå de slutsatser som kom fram i den internationella granskningen av dammsäkerheten, som genomfördes vid ett antal stora svenska dammanläggningar mellan åren 2006 och Utöver det tror jag att vi kommer att fortsätta göra insatser i syfte att höja tillförlitligheten ytterligare i våra avbördningssystem samt vidareutveckla våra säkerhetsledningssystem och ytterligare lyfta säkerhetskulturen i våra företag. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC, Svenskt Vattenkraftcentrum är ett samarbete mellan: SVC:s vision är att säkerställa Sveriges kunskaps- och kompetens-försörjning för effektiv och tillförlitlig vattenkraftproduktion som en viktigt förnybar del av landets energiförsörjning, och nödvändig stabiliserande faktor i kraftsystemet samt för tryggad säkerhet vid driften av dammar. Kontakt Cristian Andersson, Elforsk Sara Hallert, Elforsk Tel: tel: cristian.andersson@elforsk.se sara.hallert@elforsk.se 8