N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M

Transkript

1 nyheter N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M H Ö S T E N En utmaning att ge de unga jobb sid 3 Nya licentiater inom SVC sid 4 SVC-stipendier för bästa examensarbeten sid 7 1

2 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Framgången håller i sig Svenskt VattenkraftCentrums verksamhet har en positiv utveckling. De miljöer som har etablerats vid KTH, Chalmers, Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet blir allt starkare. Miljöerna hålls samman av seniorforskare och där ingår även adjungerade professorer och industridoktorander som viktiga länkar mellan industrin och högskolan. Det internationella utbytet är en integrerad del, vilket exemplifieras av doktorander som tillbringar del av sin utbildning utomlands och professorer som gästar Sverige under en tid. Inom SVC pågår ett 20-tal doktorandprojekt, några av doktoranderna intervjuas i detta nyhetsblad. En annan framgångsfaktor för SVCs utveckling är referensgrupper som knyts till SVCs verksamhetsområden. Det finns flera goda skäl för dig att medverka i SVCs referensgrupper. Du får möjlighet att påverka inriktningen i kommande och pågående utvecklingsprojekt. Du bidrar med din kompetens, men får också mycket tillbaka för kompetensutvecklingen i din organisation. SVCs referensgrupper kan stärka ditt nätverk inom universitet, vattenkraftsägare, konsulter, leverantörer och myndigheter. Högskolorna märker ett ökat intresse för vattenkraft bland studenter. Varje år genomförs ett 20-tal examensarbeten med inriktning på vattenkraft och gruvdammar vid SVC-högskolorna. Att stimulera examensarbeten är en prioriterad uppgift för SVC. Svenskt VattenkraftCentrum delar årligen ut stipendier för bästa examensarbete. I år uppmärksammades stipendiaterna på SVC- dagarna 4-5 maj vid Luleå tekniska universitet. SVC-dagarna, som hölls för femte året i rad, är en mötesplats för studenter, forskare och branschföreträdare. Läs mer om SVC-dagarna i detta nyhetsblad. Jag vill också passa på att tacka Olle Mill för hans betydelsefulla insatser för Svenskt VattenkraftCentrum. Olle gick i pension från Svenska kraftnät i början av Han har varit en starkt drivande kraft i förverkligandet av Svenskt VattenkraftCentrum. Olle har bidragit till att vattenbyggnad med vattenkraft- och gruvtillämpning åter blivit ett vitalt forskningsområde på ett antal utvalda högskolor. Som ordförande i styrgruppen för Vattenbyggnad engagerade sig Olle helhjärtat. Med sin gedigna erfarenhet lyfte han fram systemperspektivet på vattenbyggnadsområdet. Ny ordförande för SVCs styrgrupp för Vattenbyggnad är Carl- Oscar Nilsson. En intervju med honom hittar ni på sista sidan. Nästa år påbörjar vi planeringen av en kommande etapp av SVC. Jag ser fram emot många givande samtal och diskussioner! Följ med vad som händer inom SVC på Cristian Andersson Centrumföreståndare SVC Elforsk Svenskt VattenkraftCentrum, SVC, är ett samarbete mellan ett tjugotal företag och myndigheter, KTH, Luleå tekniska universitet, Chalmers samt Uppsala universitet. Elforsk är centrumföreståndare för SVC. SVC syftar till att skapa högkvalitativa och långsiktigt hållbara kompetensbärare vid utvalda högskolor. Det innehåller en uttalad satsning på seniora forskare som ansvara för att koordinera och utveckla SVCs verksamhetsområden. SVC innebär satsningar på vattenkraft och gruvdammar i hela utbildningskedjan: Från grundutbildning till forskning. SVC innehåller två kompetensområden: vattenbyggnad respektive vattenturbiner och generatorer. Nuvarande etapp pågår

3 En utmaning att ge de unga jobb SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Det är viktigt att det blir fler inom vattenkraftsföretagen som tar del av det som sker inom SVC, så att verksamheten inte bara blir en angelägenhet för företagsledningarna och för dem som sysslar med forskning och utveckling. Det tror jag är en förutsättning för SVC:s långsiktiga verksamhet, och det är något jag är mån om att arbeta för, säger Gunnar Axheim, vd för Vattenfall Vattenkraft och SVC: s nye ordförande sedan ett år tillbaka. Han säger att han är nöjd med att SVC har blivit just det kompetenscentrum som avsågs när verksamheten inleddes och på det sätt som SVC har fått genomslag ute på universitet och högskolor i form av nya utbildningssatsningar. Men det går inte att slå sig till ro, menar han, SVC: s verksamhet har bara fem år på nacken och det finns mycket kvar att göra. Vi vet ju att vattenkraftens roll blir allt viktigare och att det är mycket långa perspektiv vi talar om. Då måste också långsiktigheten finnas på utbildningssidan men också när det gäller att ta hand om de unga människor som väljer att satsa på en karriär inom vattenkraften efter det att de har avslutat sina utbildningar. Det kanske är den stora utmaningen just nu att se till att dessa teknologer också får en chans till jobb. Här tycker jag att våra vattenkraftsföretag måste visa ett stort ansvar, säger Gunnar Axheim. Vad är annars din ambition med SVC? Det är ju först och främst att se till att våra mål med verksamheten uppfylls, så att vi kan forstsätta utveckla vattenkraften i Sverige och bättre utnyttja dess energipotential. I ett kort tidsperspektiv handlar det om generationsväxlingen, det vill säga att överföra den kunskap som återstår från perioden med hög byggnadsintensitet till idag och att möta det ökande kompetensbehovet inom vattenkraftteknikområdet. I ett längre tidsperspektiv Gunnar Axheim är vd för Vattenfall Vattenkraft och SVC: s nye ordförande sedan ett år tillbaka. gäller det att genom forskning också ta fram ny kunskap om teknik och metoder och att bygga upp kompetens som kan tillämpas inom vattenkraftområdet. Vattenkraftindustrin, samhället och utbildningsväsendet behöver långsiktigt satsa på kompetensförsörjningen inom det vattenkrafttekniska området. I övrigt handlar det om att verka för en effektiv drift och förvaltning av existerande anläggningar, att utnyttja energipotentialen i förnyelser och uppgraderingar, möjliggöra anpassning till ökat reglerbehov och att ytterligare utveckla dagens höga dammsäkerhetsnivå. Men som sagt, företagen måste också öppna upp möjligheter för nyutexaminerade ingenjörer att komma in i branschen på olika sätt. 3

4 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Nya licentiater inom SVC Bättre dynamisk analys av vattenkraftsrotorer I sitt forskningsprojekt visar Jean-Claude Luneno hur man med snabba simuleringsanalyser kan undersöka lagerproblem, egenfrekvenser och kopplade svängningar i vattenkraftsrotorer med större precision än tidigare. Ett halslager (glidlager) i en vattenkraftsrotor korskopplar rotorns laterala rörelser. Denna korskoppling i kombination med starkt icke-linjära egenskaper vid höga excentriciteter ger upphov till en komplex dynamik som gör det svårt att förutse rotorrespons. Jean-Claude föreslår en effektiv metod att undersöka rotorns dynamik och stabilitet vid stora excentriciteter. Aggregatet Porjus U9 har en lagerdesign som består av både axial- och radiallager, så kallad kombilager. Vid en analys av kombilagret har en koppling i rotors rörelser kunnat påvisas. Koppling påverkar systemets egenfrekvenser och svängningsformen varför dess inverkan bör tas med i den rotordynamiska analysen. Slutsatserna i avhandlingen bör kunna tillämpas i designprocessen för nya vattenkraftsystem och i vid genomgång av aggregat som uppvisar vibrationsproblem. Genom snabba simuleringsanalyser kan dynamiska problem undersökas och beräknas med större precision. Jean-Claude Luneno licentiatavhandling Coupled Vibrations in Horizontal and Vertical Rotor-Bearings Systems kan laddas ned från: pure.ltu.se/portal/ files/ /jean-claude_luneno_ Lic2010.pdf Jean-Claude Luneno Utbildning/karriär: Grundexamen (2006) som Civilingenjör i Maskinteknik (specialisering inom Flygplansbyggnad och Reglerteknik) från Linköpings universitet. Har jobbat 1 år ( ) på Wallenbergs Laboratories (Unmanned aerial vehicles) I Linköping där jag utvecklade modeller på minihelikoptrars rotordynamik. Gör just nu: Sedan år 2007 sysselsatt i ett doktorandprojekt avseende rotordynamik (kopplade vibrationer I vattenkrafts rotorer) på Luleå tekniska universitet. Det hänger inte bara på filtret 4 Hans Rönnqvist Ålder: 34 Uppväxt: Lindefallet utanför Hudiksvall och i Sri Lanka under Skanskas bygge av Kotmaledammen Utbildning/Karriär: Grundutbildning civilingenjör Väg- och Vatten KTH Teknisk licentiatexamen, KTH 2010, institutionen för mark- och vattenteknik. Verksam som konsult inom fyllningsdammar vid WSP, Globen Stockholm. Gör just nu: Avslutar en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering och påbörjar förstudier om dammsäkerhetshöjande åtgärder på svenska dammar. Bor: Sollentuna, Stockholm. Familj: Gift med Sofie, två barn: Lou 6 år och Lola 1,5 år. Fritid: Snickrar och planerar hemmaprojekt. Bok på nattduksbordet: Fight Club av Chuck Palahniuk. Inte enbart filtrets grovhet påverkar en damms känslighvet för inre erosion. Det är en viktig och övergripande slutsats i Hans Rönnqvist licentiatavhandling Bedömning av förutsättning för inre erosion i dammar med tätkärna av morän. En relativt stor andel av svenska fyllningsdammar uppfyller inte de designkriterier som ställs idag när det gäller dammens filter. Detta eftersom merparten av dammarna byggdes under en period då filterkraven var annorlunda än idag. Därmed ligger det nära till hands att dra slutsatsen att de äldre dammarna löper större risk att drabbas av inre erosion än nyare dammar med strängare filterkrav. Men Hans Rönnqvists licentiatprojekt pekar på att det finns andra bidragande och starka faktorer utöver filtrets grovhet som spelar in i en damms mottaglighet för inre erosion och att många äldre dammar klarar sig bra trots filter som inte lever upp till dagens standard. Baserat på en analys av över 90 befintliga fyllningsdammar med tätkärna av morän, till större delen svenska och skandinaviska dammar men även en del internationella, kan jag konstatera att inte enbart filtrets grovhet behöver undersökas när man analyserar en damms mottaglighet för inre erosion. Bidragande faktorer är den inre stabiliteten hos filtret och tätkärnan, samt om filtret kan ha separerat under byggtiden. Kombinationen av dessa aspekter ökar möjligheten att bedöma risken för att en damm ska utveckla inre erosion som mynnar i sjunkhål och ökande, grumliga läckage. Det vill säga inre erosion i en betydande eller fortgående fas, konstaterar Hans Rönnqvist. Avhandlingen Predicting surfacing internal erosion in moraine core dams kan laddas ned från: lve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-14084

5 Aurélia Vallier Ålder: 31 Uppväxt: Lyon (Frankrike) Utbildning/karriär: Grundutbildning civilingenjör Numerisk modelering, Toulon (Frankrike) Teknisk licentiatexamen, LTH 2010, institutionen för strömningsteknik. Gör just nu: Testar och förbättrar min senaste implementering i OpenFOAM. Bor: Lund Familj: Gift med Thomas, fyra barn: Léa 10 år, Timo 6 år och tvillingar Milou och Azel 3 år. Fritid: Spelar badminton och styrketränar. Bok på nattduksbordet: The wild zone av Joey Fielding. Simulering ökar förståelsen av kavitation Genom att datorsimulera strömning och kavitation i vattenturbiner har Aurélia Vallier ökat kunskapen om kavitationsprocessen. Målet med hennes doktorandprojekt är att utveckla ett verktyg som kan förbättra både befintlig och ny skoveldesign. Kavitation är uppkomsten av kaviteter (hålrum) i vätskor i form av bubblor där vätskan övergått i gasform genom att det statiska trycket i vätskan sjunker. Vätskan kokar det vill säga övergår lokalt i gasform. När det gäller vattenturbiner kan kavitation ta formen av ett tunt skikt av ånga som utvecklas på bladen. Detta skikt kan övergå till ett moln av bubblor som imploderar och skadar skovelytan. Dessutom försämrar kavitation turbinverkingsgraden samt förorsakar vibrationer och buller i anläggningen. Ett sätt att öka kunskapen om kavitationsprocesser är att datorsimulera strömning och kavitation i vattenturbiner. Det betyder att man löser ekvationerna som beskriver flödet och man har en modell för att behandla övergången mellan ånga och vatten. Eftersom det inte finns en analystik lösning måste man dela upp strömningsfältet i små delar och lösa ekvationerna numeriskt. Detta görs med OpenFOAM, en programvara för CFD (computational fluid dynamics, vilket översättas till beräkningsbar strömningsdynamik på svenska). Hittills har jag gjort beräkningar för att se hur kavitationskärnor (små gasbubblor) ackumuleras i lågtrycksområden vid skovelprofilen. Nu jobbar jag på övergången mellan en modell som lyckas beskriva skiktkavitation och en annan modell som kan hantera de små bubblorna i molnkavitation, berättar Aurélia Vallier vars licavhandling, Eulerian and Lagrangian cavitation related simulations using OpenFOAM, kan laddas ned från: publikationer/lic. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Rotorns kylande förmåga under utredning Luftflödet i en generator är mycket komplicerat och innehåller ett flertal okända faktorer. I doktorandprojektet CFD-modellering av luftflöde i vattenkraftsgeneratorer* modelleras detta luftflöde med hög noggrannhet. Det här är ett nytt och spännande område. Vi vet egentligen inte särskilt mycket om hur strömning och värmeöverföring ser ut i en generator. Mycket av arbetet handlar därför än så länge om att bygga upp en grundläggande förståelse, säger Chalmersdoktoranden Pirooz Moradnia Fokus i projektet är axialkylda generatorer, där kylluften strömmar axiellt in i maskinen och passerar genom luftgapet mellan rotorn och statorn. Efter att ha kylt bort värmen från statorhärvorna strömmar luften ur kylkanalerna i statorkärnan. Syftet med doktorandprojektet är att numeriskt modellera konvektiv värmeöverföring i generatorer. Eftersom den konvektiva värmeöverföringen i en generator är mycket strömningsberoende krävs en detaljerad studie av luftflödet i maskinen, till vilken värmeöverföring ska kopplas i ett senare skede. För att få fram ett dataunderlag att utgå ifrån samarbetar Chalmers med Uppsala universitet, som sedan ett par år anpassar en generatorrigg kallad SVANTE. På denna rigg har Pirooz Moradnia utfört strömningsmätningar som sedan jämförts med hans numeriska beräkningar. Överensstämmelsen mellan numeriska beräkningar och experimentella mätningar ser hittills bra ut men det finns fortfarande en del förbättringar att göra för att höja forskningskvaliteten. Förbättringarna bör ske på både de numeriska och experimentella sidorna, konstaterar Pirooz Moradnia Avhandlingen *CFD of Air Flow in Hydro Power Generators finns att ladda ned från: PiroozMoradnia.pdf Pirooz Moradnia Ålder: 28 Uppväxt: I Irans huvudstad Teheran. Utbildning/karriär: Grundutbildning i Maskin Teknik, Sharif Universitet Magisterutbildning i Turbulens, Chalmers Teknisk licentiatexamen, Chalmers 2010, Institutionen för Tillämpad Mekanik. Gör just nu: Modellerar kylluftflöde i generatorer för att senare koppla till värmeöverföring. Bor: Göteborg Familj: Föräldrar och syskon som inte bor i Sverige. Fritid: Träffar vänner, läser, bygger bilmodeller. Bok på nattduksbordet: Hur Du Gör Som Jag Vill av Henrik Fexeus. 5

6 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Hölleforsens kraftverk i Indalsälven, beläget mellan Sundsvall och Östersund, där Urban Andersson leder arbetet med att byta ut stationens löphjul. Foto: Vattenfall Tillbaka till Hölleforsen I sin nya position är Urban Andersson tillbaka till den plats där mycket av hans arbete inom vattenkraften tog sin början. Nämligen Vattenfalls kraftverk Hölleforsen i Indalsälven. Nu som projektledare hos Alstom Hydro i Västerås för att leda arbetet med att byta ut stationens löphjul. 6 Tjänsten har han bara haft i drygt ett halvår, men Hölleforsen känner Urban Andersson mycket väl. Det var där han som industridoktorand hos Vattenfall R&D kartlade strömningen i kraftverkets sugrör genom detaljerade mätningar. Dessa mynnade sedermera ut i en doktorsavhandling, delvis finansierad av SVC. Forskningsresultaten har varit betydelsefulla, inte minst för de nya doktorander som nu utför mätningar vid laboratoriet i Älvkarleby på Porjus U9-modellen. Det är roligt att som anställd hos Alstom kunna fortsätta med Hölleforsen som jag jobbat så mycket med, samtidigt som jag nu får lära mig mycket nytt om design och tillverkning av turbiner, framhåller Urban Andersson när vi träffas på Alstom Hydros kontor i Västerås. Urban Andersson har doktorerat som industridoktorand. I sitt forskningsprojekt kartlade strömningen i ett kraftverket Hölleforsens sugrör. Efter 14 år hos Vattenfalll R&D i Älvkarleby är numera anställd av Alstom Hydro i Västerås. Foto: Lars Magnell Före detta ABB Franska Alstom Hydro är en av världens största leverantörer av vattenturbiner och har traditionellt inte haft så mycket verksamhet på generatorsidan. Köpet av ABB:s generatorverksamhet i Västerås i slutet av 1990-talet kan ses som ett led i att stärka kompetensen på detta område. Men på den svenska marknaden behövdes också nya krafter på turbinsidan, något som Alstom fann hos Urban Andersson. Innan nuvarande tjänst var han anställd hos Vattenfall R&D under sammanlagt 14 år och man kan undra hur det känns att gå över till de andra, leverantörerna, efter så lång tid hos Vattenfall? Det känns framför allt väldigt stimulerande att lära sig en ny aspekt av vattenkraftsbranschen och att få se på saker med nya ögon. Fokus är så klart annorlunda, att ta fram nya produkter och lösningar till kunderna. Samtidigt bär jag ju med mig erfarenheterna från kundsidan, och att kunna ha båda dessa perspektiv för ögonen tycker jag är berikande. Urban Anderssons formella titel är teknisk projektledare eller Technical Project Manager som titeln lyder på engelska (koncernspråket hos Alstom). Det innebär just nu att han leder uppgraderingsprojekt på landets vattenkraftstationer, som det ovan nämnda Hölleforsen. Ett intressant och omväxlande arbete, framhåller han. Vad innebär det konkret? Uppgraderingsprojekten innebär att vi ska förbättra och uppgradera ett befintligt kraftverk. Vi behöver hitta en design av ett nytt löphjul som ger högre verkningsgrad och samtidigt passar i de befintliga vattenvägarna. Alstom är ju ett internationellt bolag med design i Frankrike och tillverkning av nya delar i Indien, så en viktig roll för projektledaren är också att få dessa lagdelar att spela tillsammans. Du sitter ju också med i SVC:s styrgrupp för Turbiner och Generatorer och följer därmed verksamheten i SVC nära. Hur tycker du att man har lyckat i sina ambitioner att bygga upp ny kompetens inom vattenkraftområdet? Det har ju gått väldigt bra och förvånansvärt snabbt, tycker jag. SVC har varit framgångsrikt att bygga upp ny kompetens inom flera kärnområden och lyckats skapa ett internationellt nätverk och det är idag en viktig plattform för oss i branschen att utbyta erfarenheter inom. Så det är mycket positivt för hela Vattenkraftsverige.

7 SVC-DAGARNA Luleå tekniska universitet var värd för SVC-dagarna 2011 som ägde rum 4-5 maj och samlade nära 90 deltagare från högskolor, industri och myndigheter. SVC-dagarna hölls för femte året i rad och var liksom tidigare år en mötesplats för studenter, forskare och branschföreträdare. Gunnar Axheim som är ansvarig för Vattenfall Vattenkraft och ordförande i SVCs styrelse lyfte fram SVCs framgångsfaktorer: Långsiktighet, engagemang och högklassig forskning. Niklas Dahlbäck, Vattenfall Vattenkraft och ordförande för SVCs styrgrupp för Vattenturbiner och generatorer pekade ut vattenkraftens viktiga roll i dag och i framtiden. Carl-Oscar Nilsson, E.ON Vattenkraft gav en övergripande bild av SVCs kompetensområde Vattenbyggnad, vars styrgrupp han är ordförande för. Anders Wörman och Håkan Nilsson, seniorforskare inom SVC gav åhörarna en bild av vilken vattenkraftrelaterad forskning som bedrivs på KTH respektive Chalmers. Efter lunch hölls parallella seminarier när doktoranderna presenterade sina projekt. Titlarna ger en bild av bredden i SVC: Från inre erosion i fyllningsdammar till kylning av generatorer. De duktiga doktoranderna och de intresserade deltagarna möjliggjorde bra och givande diskussioner efteråt. Andra dagen inleddes med ett studiebesök på LTU. Resten av dagen ägnades åt framtida utmaningar inom flödesmätning och vattenkraftens reglerförmåga i kraftsystemet. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Stipendiaterna för bästa examensarbete 2010 uppmärksammades under SVC-dagarna. Gunnar Axheim överräckte diplom som intygade att följande personer gjort sig förtjänt av prissumman kr per examensarbete. Marielle Perup skrev om dämplindningens inverkan på spänningens kurvform i en vattenkraftgenerator. Examensarbetet var ett samarbete mellan Uppsala Universitet och VG-Power i Västerås. I motiveringen framhölls att Marielles arbete bidragit både till nytta för forskningen och för designen av dämplindningen i vattenkraftgeneratorer. Arash Golchin gjorde sitt examensarbete inom tribologi. Ett tecken på arbetets vetenskapliga kvalitet var att Arash presenterade resultaten vid 14th international conference on Tribology (Nordtrib 2010). Arash han fick också en publikation accepterad i den vetenskapliga tidskriften Tribology International. Shasha Xies examensarbete resulterade i en bred överblick av inverkan av olika modelleringsalternativ för interationen mellan roterande och stationära delar i pumpar och vattenturbiner. Titeln på arbetet var Studies of the ERCOFTAC Centrifugal Pump with OpenFOAM. Patrick Jonsson undersökte potentialen hos beräkningsmetoden Smoothed Particle Hydrodynamics för simulering av hydrauliska språng och simuleringar med fria vattenytor. Patrick fortsätter inom SVC som doktorand med inriktning mot luftinblandningsproblematik. Särskilt tack till Tommy Edeskär, LTU för all hjälp i planeringen av SVC-dagarna SVC:s stipendium för bästa examensarbete 2010 delades ut till Marielle Perup, Arash Golchin (t h), Shasha Xie (ej med på bilden) och Patrick Jonsson (t v). 7

8 Hallå där! Calle Nilsson, SVC:s nye styrgruppsordförande för området vattenbyggnad. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Du har nyligen tagit över rodret efter Olle Mill. Hur ska du leda arbetet? Det handlar om att fortsätta på den inslagna vägen som Olle stakat ut på ett mycket bra sätt. Det vill säga att fortsätta bygga upp de miljöer på högskolorna som skall inspirera unga ingenjörer att utbilda sig och forska kring vattenkraft. Foto: Lars Magnell Carl-Oscar Nilsson Ålder: 42 Utbildning/karriär: Utbildad civilingenjör Väg och Vatten på KTH. Bor: I Östersund Familj: (Sambo) Annika, Seth 3 år och Isak 11 mån. Något speciellt som händer just nu? Vi har nyligen fått några seniorforskare på högskolorna som finansieras via SVC och som aktivt arbetar med bygga upp den miljö som vi har saknat. Det blir mycket spännande att följa denna utveckling. Vad gör du när du inte jobbar med SVC:s verksamhet? Jag jobbar som dammtekniskt sakkunnig för våra (EON:s) högkonsekvensdammar i Ångermanälven, det betyder att jag ser till att vi håller en mycket hög dammsäkerhetsnivå på dessa. Började 1989 som vattenrallare på Skanska och byggde vattenkraftverk, med uppehåll för studierna, tills jag började på Graninge 2003 och sedan vidare in i E.ON Vattenkraft. Gör just nu: Håller på att starta upp en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering vid Hällby kraftverk som blir ganska omfattande. Pappaledig under delar av Fritid: Utförsåkning, mountainbikecykling, skoterturer med korvgrillning och även en del modellflyg, fast skall sanningen fram, mest pappa och villabestyr. Bok på nattduksbordet: The Dating Game, Cherry Lewis som handlar om hur man daterade jorden. Hur tycker du att SVC har lyckats med sitt uppdrag att bygga upp och förstärka kompetensen i Vattenkraftsverige? Mycket bra, satsningen ligger rätt i tiden och är nödvändig för att säkra den framtida kompetensen i branschen. SVC, Svenskt Vattenkraftcentrum är ett samarbete mellan: SVC:s vision är att säkerställa Sveriges kunskaps- och kompetens-försörjning för effektiv och tillförlitlig vattenkraftproduktion som en viktigt förnybar del av landets energiförsörjning, och nödvändig stabiliserande faktor i kraftsystemet samt för tryggad säkerhet vid driften av dammar. Kontakt 8 Centrumföreståndare SVC Cristian Andersson, Elforsk Tel: cristian.andersson@elforsk.se Sara Sandberg, Elforsk Tel: sara.sandberg@elforsk.se