N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M
|
|
- Anna-Karin Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nyheter N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M N R så ska turbinerna klara trycket sid 3 Norge tar efter svenskt vattenkraftcentrum sid 4 intervju med Maria Bartsch sid 7 SVC-stipendier för bästa examensarbeten sid 6 1
2 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Lyckade SVC-dagar I år genomfördes SVC-dagarna på KTH i Stockholm med ett 100-tal deltagare. Uppslutningen är ett bra kvitto på intresset för SVC. Det var sjunde upplagan av SVC-dagarna. Första dagens förmiddag berörde aktuella frågor i hela bredden av SVCs verksamhet. Från gruvdammar till frontplattor i betongdammar och oljefria kaplanlöphjul. Under eftermiddagen fick deltagarna fördjupa sig i doktorandernas resultat och slutsatser. Andra dagen ägnades åt möjlig samverkan med det nyetablerade Norsk Vannkraftsenter. Det är roligt att SVC har varit inspirationskälla till denna satsning! Redan idag finns samarbete mellan forskare inom SVC och på NTNU i Trondheim och detta kommer sannolikt att stärkas med NVKS. Som ett resultat av dialogen på SVC-dagarna planeras en gemensam ansökan till Horizon 2020s kommande utlysning om Increasing flexibility of hydropower. Mer om SVC-dagarna kan du läsa om på sidorna 4-6. Andra nyheter inom SVC är att Maria Bartsch, Svenska Kraftnät är ny ordförande i SVCs styrgrupp för vattenbyggnad och Lars Hammar, Vattenfall Vattenkraft är ny ordförande i SVCs styrelse. En intervju med Maria finns på sidan 7-8. Jag vill särskilt passa på att tacka Carl- Oscar Nilsson på E.ON Vattenkraft och Gunnar Axheim, Vattenfall Vattenkraft för deras mycket uppskattade engagemang som ordföranden i SVCs styrgrupp för vattenbyggnad och i SVCs styrelse. Trevlig läsning! Cristian Andersson, Centrumföreståndare SVC Svenskt VattenkraftCentrum, SVC, är ett samarbete mellan ett trettiotal företag, myndigheter, branschföreningar samt Kungliga Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet och Chalmers. Elforsk är centrumföreståndare för SVC. SVC skapar högkvalitativa och långsiktigt hållbara utbildnings- och forskningsmiljöer vid ovan nämnda lärosäten. Ett tiotal utvalda seniorforskare får riktade stöd för egen forskning och för att koordinera och utveckla SVCs miljöer och verksamhetsområden. I miljöerna ingår satsningar i hela utbildningskedjan från forskningsprojekt till grundutbildning. SVC innehåller två kompetensområden: Vattenbyggnad respektive Vattenturbiner och generatorer. Nuvarande etapp pågår Produktion: Kreativ Media AB Formgivning: Gabriella Lindgren Omslagsfoto: Lars Magnell Tryck: Planograf, Stockholm
3 VÅRA DOKTORANDER Så ska turbinerna klara trycket Snabba starter och stopp sliter på vattenkraftverkens turbiner. Inte minst drabbas löphjulens blad av de tryckvariationer som uppstår vid ojämn drift. Doktoranden Kaveh Amiris forskning har som mål att komma till rätta med problemen. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Det strömmande vattnet i en vattenkraftsturbin sätter turbinens blad och axel i rotation så att dess generator kan omvandla vattnets rörelseenergi till elektricitet. Men det strömmande vattnet kan också ge upphov till oönskade vibrationer och instablitetsproblem. Det kan resultera i minskad effektivitet, högre maskinslitage och i värsta fall leda till allvarlig maskinskada. Mer elproduktion från oplanerbara kraftkällor innebär att vattenkraftverkens turbiner utsätts för allt fler lastvariationer och en drift som ligger utanför den bästa designpunkten, vilket leder till ökad belastning. Viktiga resultat I sitt doktorandprojekt mäter Kaveh Amiri vattentrycket på och strömningsfältet i närheten av en Kaplanturbins löphjulsblad. Med hjälp av dessa mätningar kan forskarna uppskatta de krafter som uppstår på rotorn till följd av vattnets rörelse. Det huvudsakliga målet med projektet är att hitta orsakerna till tryckfluktuationerna på löphjulet vid olika driftpunkter och vid transient drift. Resultaten från den här forskningen är viktiga för både tillverkare och ägare av turbiner eftersom de förhoppningsvis kan leda till turbiner med högre verkningsgrad, längre livstid och lägre underhållskostnader, förklarar Kaveh Amiri. Som testfall används den i vattenkraftsammanhang unika utbildnings- och experimentanläggningen i Porjus gamla kraftstation och en av de två fullskaleturbinerna, U9:an. Arbetet består av både experimentella och numeriska studier av turbinen. Hittills har jag framförallt genomfört mätningar i en nedskalad modell av turbinen i Vattenfalls Älvkarlebylaboratorium. Tryckmätningar har genomförts på löphjulsbladen med miniatyrsensorer. I sitt doktorandprojekt mäter Kaveh Amiri vattentrycket på och strömningsfältet i närheten av en Kaplanturbins löphjulsblad. Detaljerade hastighetsmätningar i olika delar av turbinen har genomförts med de optiska mätmetoderna Particle Image Velocimetry (PIV) och Laser Doppler Anemometry (LDA), berättar Kaveh Amiri. Periodiska krafter Resultaten hittills visar bland annat att reglering mellan hög last och bästa arbetspunkt sker utan stora påfrestningar på löphjulet. När turbinen regleras till och från låg last uppstår däremot instabilitetsfenomen i sugröret vilket resulterar i periodiska krafter på löphjulet. Hastighetsmätningar mellan löphjulsbladen visar att löphjulet fungerar bra vid bästa verkningsgrad. Analys av data vid drift utanför turbinens designpunkt pågår i skrivande stund. Strömningsbilden ska jämföras med den vid bästa verkningsgrad. På så sätt ska jag försöka finna orsakerna till att verkningsgraden i dessa arbetspunkter kan vara upp till 15 procent lägre än vid turbinens designpunkt. Resultaten från Kaveh Amiris forskning har presenterats vid nationella och internationella konferenser och framfördes också under SVC-dagarna De har därtill skickats för granskning till internationella tidsskrifter. En del av resultaten går även att finna i min licentiatuppsats som finns publicerad på Luleå tekniska universitets hemsida ( berättar Kaveh Amiri som under våren därtill deltagit i en mätkampanj vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i ett samarbete mellan LTU och NTNU. Mätkampanjen sammanföll med öppnandet av Norskt VannkraftSenter (NVKS) och kan därmed ses som det första samarbetet mellan SVC och NVKS. Kaveh Amiri Utbildning/Karriär: B.Sc år 2007 och M.Sc år 2010 inom flyg- och rymdteknik vid Sharif Tekniska Universitet. Mottog nationellt pris för bästa examensarbete inom området flyg- och rymdteknik år Har parallellt med studierna arbetat som forskare mellan åren 2008 och 2011 vid Qadr aerodynamics med inriktning mot experimentell aerodynamik, samt med gasturbiner på företaget SAHA under samma tidsperiod. Började som doktorand på LTU i oktober år 2011, licentiatexamen avlagd i februari år Bor: Luleå Familj: Gift med Alaleh Fritid: Umgås med familj och vänner, tennis, titta på film och serier. 3
4 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC-dagarna Vi är helt nya och färska, sade Norsk Vannkraftsenters föreståndare professor Ole Gunnar Dahlhaug. Norge tar efter svenskt vattenkraftcentrum Nu vill även norrmännen säkra kompetensförsörjningen i vattenkraftsindustrin. Ett Norsk Vannkraftsenter har bildats efter svensk modell. Ett samarbete mellan SVC och dess norska motsvarighet på området är också att vänta. Norge har nu fått sitt eget vattenkraftcentrum, till stor del inspirerat av SVC. Det kunde verksamhetens nytillträdde föreståndare professor Ole Gunnar Dahlhaug meddela under SVC-dagarna i mars på KTH i Stockholm. Vi är helt nya och färska men det vi ska göra är en kopia av det ni redan har gjort i Sverige, inledde Ole Gunnar Dahlhaug ödmjukt. I sitt anförande drog han upp riktlinjerna för verksamheten. Liksom i Sverige grundar sig satsningen på det faktum att medelåldern i branschen är hög och att det inom några år kommer att bli stora pensionsavgångar. Men läget är inte riktigt lika allvarligt som det var i Sverige när SVC drog i gång år 2005, menade Ole Gunnar Dahlhaug. Vi har redan ett 30-tal forskarstudenter på master- och doktorandnivå och branschen tar emot de flesta. Det ser bra ut på maskinsidan men lite sämre på elkraftsidan och vi vill därför öka andelen doktorander till ett 40-tal. Svårt hitta professorer Utöver doktorander satsar Norsk Vannkraftsenter (förkortas NVKS) på att anställa tre adjungerande professor från industrin. Men det kan bli svårt att hitta de rätta personerna, trodde Ole Gunnar Dahlhaug. Det är en jätteutmaning. Den typen av kompetens finns knappast längre. Industrin i Norge har inte värdesatt publicering på samma sätt som i Sverige. Samarbete Sverige Norge En viktig punkt för både NVKS och SVC är att lägga grunden för ett samarbete. Det kan komma att handla om gemensamma projekt, att upprätta kontakter mellan de svenska och norska forskarstudenterna, gemensamma seminarier och utnyttjandet av de båda ländernas laboratorier med mera, upplyste Ole Gunnar Dahlhaug. Jag tror att vi kan komplettera varandra på ett givande sätt. Strategisk satsning Utöver Ole Gunnar Dahlhaugs anförande hölls flera intressanta föredrag om norsk vattenkraft och om forskningen på området. I likhet med Sverige ser Norge vattenkraften som en strategisk resurs i ett Europa där de nya förnybara energikällornas andel i energimixen fortsätter att växa. Med allt mer oplanerbar elproduktion sätts vattenkraften driftmässigt på prov. Men utvecklingen innebär också möjligheter. Med teknisk utveckling kan värdet av vattenkraften öka, det framhöll flera föredragshållare. Intjäningsförmåga Torbjörn Nielsen är professor och chef för Vannkraftlaboratoriet på det tekniska universitetet i Trondheim. På avdelningen forskas kring design av maskiner, tryckpulsationer, kavitation, systemanalys för såväl turbiner som pumpar med mera. Torbjörn Nielsen inledde sitt anförande med att beskriva den välbekanta problemställningen kring dagens ryckiga körning av anläggningarna, som ju leder till ökat slitage och kortad livslängd. 4
5 Idag handlar det om intjäningsförmåga medan turbinerna tidigare designades för optimal energiomvandling vilket också innebar skonsam drift och lång livslängd. Torbjörn Nielsen lyfte bland annat fram Francisturbinernas skovlar som ett viktigt forskningsområde, och tillade att han och Norskt Vannkraftsenter är öppna för idéer när det gäller ett samarbete med SVC. Under dagen presenterades även norsk forskning inom elteknik och vassdragsteknik, (vattendragsteknik på svenska). Professor Leif Lia, också han från universitetet i Trondheim bjöd på en intressant redogörelse kring de många gånger imponerande norska vattenkraftsanläggningarna. Norge har påbörjat en total ombyggnad av hela vattenkraftsystemet, inte för att anläggningarna är utslitna eller gamla de är i genomsnitt 46 år utan för att anpassa dem till nya marknadsvillkor. Bland annat pågår arbeten på Norges och norra Europas största vattenkraftsanläggning, Ulla-Förreverkene i fjällen ovan Stavanger med en installerad effekt på MW. Världen kommer aldrig mer se bygget av en sådan komplicerad anläggning, sade Leif Lia om anläggningen som består av flera kraftverk (varav ett pumpkraftverk) och dammar. Blåsjön är den största med en maxvolym på 3,1 kubikkilometer, vilket gör magasinet till den tionde största sjön i Europa. Leif Lia hade många uppslag till samarbete mellan Norge och Sverige, bland annat om dammsäkerhet, ett område där vi kompletterar varandra, menade han. Vi gör fullskaleförsök, det är trial and error medan ni svenskar är lite mer försiktiga, sade han. Han syftade av allt att döma på de världsunika fältförsök i Mo i Rana i Nordnorge, där fullskaledammar byggs upp för att sedan raseras. Elteknik Prioriterade forskningsområden på eltekniksidan i Norge är bland annat isolationsteknologi för generatorer, kraftverkens dynamik och pumpkraftverk, upplyste professor Arne Nysveen avslutningsvis, även han från tekniska universitetet i Trondheim (NTNU). Storfinnforsen Men SVC-dagarna bjöd förstås också på inblickar i aktuella projekt på den svenska sidan av kölen. Så kunde till exempel SVC:s seniorforskare Richard Malm och E.ON:s Carl-Oscar Nilsson berätta om de omfattande arbetena vid Storfinnforsen i Sollefteå kommun. Storfinnforsen, som dämmer upp Faxälven, är Sveriges största betong- och lamelldamm. Den togs i drift år 1954 och drabbades redan efter några år av sprickbildning. Trots injektering av sprickorna upptäckters senare ytterligare skador på dammkroppen, diagonal sprickbildning på de stödpelare (monoliter) som bär upp dammen. Carl-Oscar Nilsson berättade om arbetet med att åtgärda skadorna och den metod som använts för att säkerställa stödpelarna och dammens stabilitet. I korthet handlar det om att stödpelarna spänts upp med kablar som förankrats i berggrunden. Dammarnas täthet har också säkerställts genom pågjutning av mer betong på dammarnas uppströmssida, berättade Carl-Oscar Nilsson. Till grund för projektet ligger Richard Malms numeriska beräkningar. Med Carl-Oscar Nilsson och Richard Malm berättade om de omfattande reparationsarbetena vid Storfinnforsen. dessa har han kunnat påvisa att temperaturspänningar i kombination med vattenlast ligger bakom sprickbildningen. Temperaturvariationerna över året ger upphov till stora dragspänningar på flera ställen i dammkonstruktionen och eftersom dammens frontplatta ursprungligen inte värmeisolerades på nedströmssidan ledde det tidigt till frysskador, konstaterade Richard Malm. En viktig omständighet är också att den isolerande vägg som uppfördes år 1994, i syfte att förhindra isbildning och för att skydda stödpelarnas frontplatta mot ytterligare frysskador, har förvärrat skadorna. Väggen har ökat de spänningar som uppstår i dammpelarna och har i hög grad bidragit till sprickbildning i dammpelarna. En lämpligare placering av väggen hade kunna förhindrat detta, menade Richard Malm. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Tänkbara utvecklingsvägar för stärkt samarbete SVC-dagarna avslutades med en diskussion om hur samarbetet mellan NVKS och SVC kan vidareutvecklas. Flera områden och frågeställningar av gemensamt intresse har identifierats. SVCs centrumföreståndare Cristian Andersson ser två möjliga utvecklingsvägar framför sig. Den ena är att stimulera bilateralt utbyte i pågående och planerad forskning inom SVC och NVKS. I så fall kan nuvarande strukturer och den etablerade centrumspecifika finansieringen fungera som grund. Det finns flera områden och frågeställningar av gemensamt intresse där utbyte av kunskaper, erfarenheter och experimentella resurser skulle kunna stärka den gemensamma forskningen. En annan tänkbar samarbetsform är att SVC och NVKS gemensamt söker forskningsmedel där de miljöer som finns i SVC och NVKS används och utvecklas. En mottagare för ett sådant initiativ skulle kunna vara Horizon 2020, som innehåller kommande utlysningar som relaterar till vattenkraft. Något som också diskuterades är ett utbildningsutbyte, där kurser vid NTNU och inom SVCs forskarskola kan göras ömsesidigt tillgängliga. Avslutningsvis konstaterades att det redan idag finns ett utbyte mellan forskare verskamma inom SVC och NVKS och att det finns goda möjligheter och en uttalad vilja från båda parter att detta samarbete ska öka. 5
6 SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC-stipendier för bästa examensarbeten Under SVC-dagarna belönades också 2013 års stipendiater för bästa examensarbete. Stipendiesumman uppgår till kr per examensarbete. Karin Salevid joel sundström mats kahlström ERIK SYNNEGÅRD Caroline Bohlin Karin Salevid belönades för sitt examensarbete vid Uppsala universitet inom kompetensområdet Vattenturbiner & Generatorer. Examensarbetet Market requirements for pumped storage hydropower profitability A case study of Juktan, redogör för under vilka förutsättningar ett pumpkraftverk kan bli lönsamt. Ett pumpkraftverk, en sedan länge etablerad energilagringsteknik, kan erbjuda den typ av flexibilitet som ett elsystem med stor andel variabel elproduktion är beroende av. Tekniken karakteriseras dock av höga kapitalkostnader, och trots dess tekniska förtjänster är lönsamheten ofta inte tillräckligför att motivera en investering, konstateras i rapporten. Karin Salevid, är idag verksam vid Vattenfall. Joel Sundström belönades för sitt examensarbete, vid Luleå tekniska universitet inom kompetensområde Vattenturbiner & Generatorer. Examensarbetet Application of the Volumetric Method on Low-Head Hydropower Plants, redogör för karakterisering samt utveckling av den volymetriska metoden för mätning av flödet genom turbiner. Joel Sundström är idag doktorand vid LTU, inom SVC. Han jobbar med utveckling av tryck-tid-metoden vilket är en annan metod för flödesmätning i maskiner med låg fallhöjd. Mats Kahlström belönades för sitt examensarbete vid Luleå tekniska universitet inom kompetensområdet Vattenbyggnad. Examensarbetet Plaxis 2D Comparison of Mohr-Coulomb and Soft Soil Material Models, redogör för användningen av de två materialmodellerna Mohr-Coulomb och Soft Soil Material Model. Båda används för granskning av uppmäta värden i instrumenterade dammar. Examensarbetet belyser när modellerna kan användas och i vilka situationer de har sin användbarhet med sina respektive fördelar och tillkortakommanden. Mats är idag verksam i Subsea 7. Erik Synnegård belönades för sitt examensarbete vid Luleå tekniska universitet inom kompetensområde Vattenturbiner & Generatorer. Examensarbetet Bearing optimization to minimize vibrations, redogör för om en ny typ av dämpare kan användas för att minska vibrationer i en problemmaskin. Målet var att undersöka hur olika lagerparametrar i glidlager påverkar egenfrekvenserna och stabiliteten i vattenkraftrotorer. Arbetet har resulterat i att dämpare har monterats på en problemmaskin. Idag är Erik Synnegård SVC-doktorand inom området rotor-dynamik. Projektet har koppling till det utförda examensarbetet och undersöker transienta förlopp med målet att beskriva bland annat startförlopp i vertikala maskiner. Caroline Bohlin belönades för sitt examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm inom kompetensområdet Vattenbyggnad. Examensarbetet CFDberäkning av inströmning till ett vattenkraftverk, en fallstudie av Finnfors kraftverk redogör för det primära konsolideringsbeteendet hos mjuk lera. Detta genom att jämföra resultat erhållna från beräkningar med finita elementmetoden Caroline är idag anställd på SWECO. 6
7 Nu blickar vi framåt med fokus på nya projekt Maria Bartsch är Svenskt Vattenkraftscentrums nya styrgruppsordförande inom vattenbyggnad. Till vardags jobbar hon som dammsäkerhetsexpert på Svenska Kraftnät. Jag ser med spänning fram emot att vara med och påverka den viktiga forskningen inom SVC, säger hon. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Man kan utan att överdriva säga att Maria Bartsch har en gedigen förankring inom vattenkraften. Redan före tillkomsten av SVC inledde hon sin yrkesbana med doktorandstudier kring riskanalys och inre erosion i fyllningsdammar. Hon har också varit vice ordförande i ICOLD, den internationella organisationen för höga dammar. Som svensk representant i Dammsäkerhetskommittén inom samma organisation har hon också bidragit till en aktuell sammanställning av regelverk för dammsäkerhet i 45 länder. Till Svenska Kraftnät handplockades hon av Olle Mill, som var SVC:s förste styrgruppsordförande inom vattenbyggnad. Du har nyligen tagit över rodret efter Calle Nilsson som dessförinnan efterträdde Olle Mill. Hur ska du leda arbetet? Jag säger som min företrädare, att det handlar om att fortsätta på den inslagna vägen som Olle stakade ut på ett mycket bra sätt. Det vill säga att fortsätta bygga upp de miljöer på högskolorna som skall inspirera unga ingenjörer att utbilda sig och forska kring vattenkraft. Något speciellt som händer just nu? En rolig sak är det nya verksamhetsområdet konstruktionsteknik på KTH. Den forskningsmiljön är fortfarande under uppbyggnad under Richard Malms ledning. Det är en spännande verksamhet med många beröringspunkter med övriga verksamhetsområden inom SVC. Till exempel finns en koppling till bergmekanik med avseende på grundläggning, och till rotordynamik när det gäller aggregatnära konstruktioner. Vidare stärks den experimentella verksamheten inom flera av verksamhetsområdena. Nya modellförsök planeras på LTU och i Älvkarlebylabbet, men även i Taiwan genom internationell samverkan. I övrigt kan jag konstatera att SVC har flera doktorander som kommer att ta licentiat- eller doktorsexamen under året, och att vi därmed kommer att kunna bereda plats för några nya unga forskare. Det innebär också att vi nu blickar framåt med fokus på nya projekt. Till exempel har vi fattat beslut om en fortsättning på Ting Lius doktorandprojekt på KTH som hon blev färdig med i början av året. Hennes avhandling behandlar problemen med luftfickor och luftmedrivning i bottenutskov och hennes forskning har gett viktiga svar på hur dessa problem ska kunna hanteras och undvikas. Men det behövs ytterligare insatser på området, därav den nya doktorandtjänsten, nu med inriktning på luftning av ytutskov för att minska problem med kavitation. Jag kan också nämna att vi diskuterar hur vi kan bredda verksamheten inom våra tre systemområden, reglerkraft, aktiv förvaltning och miljöteknik. När det gäller Maria BARTSCH Utbildning /Karriär: Civilingenjör 1990 Väg- och Vattenbyggnadsteknik med inriktning vattenbyggnad och geoteknik vid KTH. Teknikkonsult hos AIB Anläggningsteknik , tjänstledighet för Licenciatstudier vid KTH Vattenbyggnad och Centrum för säkerhetsforskning inom området dammsäkerhet. Teknikkonsult inom dammsäkerhet och fyllningsdammar på Jacobsson & Widmark, och Swedpower (sedermera Vattenfall Power Consultant) Sedan 2007 dammsäkerhetshandläggare på Svenska kraftnät sekreterare, vice ordförande SwedCOLD, vice-president ICOLD. Bor: Södermalm (Stockholm) Familj: Man och två tonårsbarn Fritid: Umgås med familj och vänner, resor, friluftsaktiviteter och träning. miljöteknik tittar vår seniorforskare Gunnar Hellström i Luleå för närvarande på angelägna frågeställningar inom området med koppling till vattenbyggnadshydraulik. Personligen tycker jag också att det är intressant att följa Hans Rönnquists doktorsarbete kring inre erosion på geotekniken i Luleå. Han gjorde sitt exjobb inom området, under bland annat min handledning, och vi blev därefter kollegor på dåvarande Swedpower. Hasse tog sin licentiatexamen 2010 och har nu återupptagit forskningen och gör laboratorieförsök för att undersöka erosionsegenskaper hos morän, vilket kan ses som en fortsättning på mitt eget licentiatarbete om inre erosion på 1990-talet, så det ska bli väldigt spännande att se resultaten. Vad gör du när du inte jobbar med SVC:s verksamhet? Jag jobbar övergripande med dammsäkerhetsfrågor på Svenska kraftnät. Forst. nästa sida 7
8 Vi fungerar som nationell myndighet med uppgift att främja dammsäkerheten i landet. Man kan säga att vi har tre huvudsakliga roller: (1) Vi är tillsynsvägledande myndighet, det vill säga vi samordnar och utvärderar dammsäkerhetstillsynen, samt hjälper länsstyrelserna i deras tillsynsarbete. (2) Vi stöder också utvecklingen av beredskapen för dammbrott, och (3) vi främjar forskning, utveckling och kunskapsförmedling på dammsäkerhetsområdet. I den sistnämnda rollen samarbetar vi i stor utsträckning med kraftindustrin genom Elforsks dammsäkerhetsprogram, där vi ger stöd till och medverkar i utvecklingsprojekt som berör dammsäkerhet. Om vi identifierar ett forsknings- och utvecklingsbehov som är angeläget vill vi samverka för att nå bästa resultat. Samarbetet med SVC Vattenbyggnad och Elforsk har varit Tack vare SVC har vi nu starka forsknings- och grundutbildningsmiljöer. mycket fruktsamt hittills. Hur tycker du att SVC har lyckats med sitt uppdrag att bygga upp och förstärka kompetensen i Vattenkraftsverige? SVC har en mycket viktigt roll som kompetens- och utbildningscentrum för vattenkraft och dammar i Sverige. Tack vare SVC har vi nu starka forsknings- och grundutbildningsmiljöer, och det är glädjande att se att branschen också anställer de som får sin utbildning här. Men, vi får förstås inte slå oss till ro utan det är viktigt att fortsatt mejsla fram de rätta frågeställningarna inom forskningen, de verkligt aktuella och viktiga frågorna. Till sist vill jag uppmärksamma att så gott som samliga verksamhetsområden inom SVC nu har etablerat och stärker sin samverkan med internationella forskningsmiljöer i Europa och världen i övrigt. Det är både mycket glädjande och betydelsefullt. Frågeställningarna kring dammar och vattenkraft har många gemensamma aspekter världen över, detta gäller även för oss som är verksamma på myndighetssidan. Vid sidan av ICOLDs verksamhet, som utgör ett forum för alla aktörer inom dammar och dammsäkerhet, har vi på Svenska kraftnät initierat årliga myndighetsutbyten med den norska dammsäkerhetsmyndigheten NVE samt med kollegor i andra länder genom ett europeiskt nätverk för centrala dammsäkerhetsmyndigheter. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC:s forskarskola 2014 Inom SVC:s forskarskola kommer under en vecka i november att genomföras kurser i hydrologi och elektromekanik. Kursen inom hydrologi hålls av Anders Wörman vid KTH medan Urban Lundin ansvarar för kursen i elektromekanik vid Uppsala universitet. Syftet med forskarskolan är att erbjuda doktoranderna inom SVC en helhetssyn på de tekniska vattenkraftfrågorna och en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra doktorander inom SVC. Ett syfte med verksamheten är också skapa samverkansvinster för de olika kunskapsområdena inom SVC. En del av forskarskolans kurser är obligatoriska för doktoran- derna inom SVC. Kursdeltagarna uppmuntras till att läsa kurser utanför sitt eget område. SVCs seniorforskare Michel Cervantes, LTU är studierektor på skolan, och framhåller gärna dess betydelse. Forskarskolan har nu pågått i fyra år och jag måste säga att jag är mycket nöjd med verksamheten. Skolans kurser breddar doktoranders kunskaper inom vattenkraften på ett mycket bra sätt. Det betyder att de blir ännu mera attraktiva för vattenkraftkraftsindustrin inför en framtida anställning. Förhoppningen är också att alla doktorander ska finna jobb inom vattenkraften. Kursen hålls vecka 45 mellan den 3 och 7 november. Kursplaner finner ni på kontakta kursansvarig för eventuella frågor. För mer information, kontakta Michel Cervantes Michel.Cervantes@ltu.se Foto: Hans Blomberg SVC, Svenskt Vattenkraftcentrum är ett samarbete mellan: SVCs vision är att vara en av världens ledande utbildningsoch forskningsmiljöer inom vattenkraft och dammar. SVC ska säkerställa Sveriges kunskaps- och kompetensförsörjning för en effektiv och tillförlitlig vattenkraftproduktion och tryggad dammsäkerhet, som en viktig del av ett uthålligt energisystem. Kontakt 8 Centrumföreståndare SVC Cristian Andersson, Elforsk Tel: cristian.andersson@elforsk.se Sara Sandberg, Elforsk Tel: sara.sandberg@elforsk.se
Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna 2015 10 20
Detta är Vattenbyggnad i SVC Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna 2015 10 20 Svenska kraftnäts utgångspunkter Främja dammsäkerheten i landet Framgångsfaktorer Hög kompetens, helhetssyn och samarbete
Läs merSvenskt VattenkraftCentrum 10 år + (2004 12 22)
Svenskt VattenkraftCentrum 10 år + (2004 12 22) SVC dagarna 20 21 oktober 2015 Uppsala Cristian Andersson, Centrumföreståndare SVC Lars Hammar, Ordförande SVC Att förmedla Elforsk har blivit Energiforsk
Läs merFoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk. Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016
FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016 Energiforsks FoU-portfölj vattenkraft Samhälls- och industriintresse Dammsäkerhet
Läs mernyheter Utvärderingsrapport förordar ny programperiod sid 3 Lätt att få jobb för nybliven doktor sid 7 Professorn från verkligheten sid 8
nyheter NYHETSBLAD FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM VÅR 2012 Utvärderingsrapport förordar ny programperiod sid 3 Våra seniorforskare sid 4 Lätt att få jobb för nybliven doktor sid 7 Professorn från verkligheten
Läs merN Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M
nyheter N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M H Ö S T E N 2 0 1 1 En utmaning att ge de unga jobb sid 3 Nya licentiater inom SVC sid 4 SVC-stipendier för bästa examensarbeten
Läs merVerksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum
Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum 2009-2012 Elforsk rapport 13:49 Cristian Andersson, Joel Sundström maj 2013 ELFORSK Förord Vattenkraften står inför utmaningen att på bästa sätt utnyttja,
Läs merInformation och samverkan inom dammsäkerhetsområdet
SVENSKA KRAFTNÄT Ärendenr: 2015/1399 Version: 1,0 Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet Plan för Svenska kraftnäts samverkan, informations-, och kunskapsutbyte inom dammsäkerhetsområdet 2015-2017
Läs merSenast sparat 2012-11-30. Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016
Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Summary 6 3 Inriktning 7 3.1 Vision... 7 3.2 Syfte... 7 3.3 Mål... 7 3.4 Framgångskriterier... 8 3.5 Forsknings-, utvecklings-
Läs merVattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics
Personal Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik Forskare/Lärare Anders Wörman, Prof. James Yang, Adj. prof. Hans Bergh, Univ. Lektor Bijan Dargahi, Docent Andrea Bottacin
Läs merNYHETER VATTENHYDRAULIK VINNER MARK FÖRNYELSEN FORTSÄTTER KRAFTER & VIBRATIONER ORDNINGEN ÅTERSTÄLLD KJELL ISAKSSON
NYHETER N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K V A T T E N K R A F T C E N T R U M F E B E R U A R I 2 0 0 8 VATTENHYDRAULIK VINNER MARK Under det senaste decenniet har allt fler hydrauliksystem med vatten
Läs mernyheter Luft bottenutskovets värsta fiende sid 3 Att lära sig köra utan skadeverkningar sid 6 Ny seniorforskare nytt verksamhetsområde sid 7
nyheter NYHETSBLAD FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SOMMAR 2013 Luft bottenutskovets värsta fiende sid 3 HAN KARTLÄGGER EROSIONSPROCESSEN sid 5 Att lära sig köra utan skadeverkningar sid 6 Ny seniorforskare
Läs merIntresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb
Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare
Läs merInformation och samverkan inom dammsäkerhetsområdet
Ärendenr: 2018/1246 2018-06-07 Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet Plan för Svenska kraftnäts samverkan, informations-, och kunskapsutbyte inom dammsäkerhetsområdet 2018-2020 Förord Svenska
Läs mermitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv.
mitt LIV För mer information, kontakta: Eva Hellgren, telefon 031-12 89 77. E-post 128977@telia.com Katarina Modig, telefon 0709-40 08 40. E-post katarina.modig@powerpartner.se mitt LIV En kurs för kvinnor
Läs merOla Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund
Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar
Läs merFISKAR OCH FLEXIBILITET
FISKAR OCH FLEXIBILITET VATTENKRAFTENS UTMANINGAR Chef Business Control and Asset Management Vattenfall Vattenkraft Ordf Stiftelsen Porjus Vattenkraftcentrum Fredrik Engström Adjungerad professor i Strömningslära
Läs merBLI FORSKARE PÅ DELTID
BLI FORSKARE PÅ DELTID FORIC FORSKARSKOLA VI SÖKER FÖRETAG...... som har ett intresse av att medverka i den regionala bioekonomin och samtidigt utveckla företagets kompetens och verksamhet. Företagen bör
Läs merStudentmingel på EdmoLift
Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik
Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merRymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014
Rymdteknik och utbildningar Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Utbildning är grunden för forskning Civilingenjörsprogram rymdteknik Luleå tekniska universitet Masterprogram
Läs merIQ Samhällsbyggnads lunchseminarium Inspel den till forskningspolitiska propositionen
Svensk byggforskning och -utbildning i samverkan IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium 2016-02-02 Inspel den till forskningspolitiska propositionen Martin Nilsson, LTU, koordinator Johan Silfwerbrand, KTH,
Läs merPrinciper vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå
Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden
Läs merVälj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.
Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar
Läs merVindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Läs merMall för lönesamtal. På bilden nedan visas vad som påverkar lönen. Medarbetaren: Lönesättande chef: 1/10
Mall för lönesamtal Inför den årliga lönerevisionen har chef och medarbetare lönesamtal med stöd av denna mall, där samtalet också dokumenteras. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen
Läs merFÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA
FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA PRODUKTION Andreas Hanning & Anna Priem Abelsson
Läs merKurser inom Vattenkraft
Kurser inom Vattenkraft Bygger din kompetens Vattenkraftteknik grundläggande kurs Söker du en bra plattform för din fortsatta karriär inom vattenkraftteknik? Vi hjälper dig att få rätt kompetens utifrån
Läs merHögre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.
Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det
Läs merBVFF Bana Väg För Framtiden
BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa
Läs merVattenpaketet. Vattenkraft Teknik och System 1TE029 10HP. Vattenkraft och reglerkraft 1TE056 5HP. Vågkraft Teknik och System 1TE043 10HP
: Hur får man ihop ett elsystem med olika produktionsslag? och får det att fungera tillsammans? Vattenpaketet Vattenkraft Teknik och System 1TE029 10HP Vattenkraft och reglerkraft 1TE056 5HP Vågkraft Teknik
Läs merBiopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation
Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla
Läs merVill du bidra och påverka? Vi har DRÖMJOBB till dig!
Vill du bidra och påverka? Vi har DRÖMJOBB till dig! Swerims mål är att vara en kompetenta medarbetare i Måste man vara disputerad för att arbeta med forskning hos er? Nej, det behöver man inte. Hos oss
Läs merX Stockholms läns landsting 1 (4)
X Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Landstingsdirektören 2015-10-08 LS 2015-1096 Handläggare: Elisabet Blaus Rendahl Ankom Stockholms läns landsting 2015-10-
Läs merSwedCOLD. Mekaniskt haveri vid Bergsbydammen SID 3. Innehållsrikt möte i Stavanger SID 4 5. Norge tar efter Svenskt Vattenkraftcentrum SID 5
SwedCOLD NYHETSBREV # 2 / 2 0 1 5 UR INNEHÅLLET: Mekaniskt haveri vid Bergsbydammen SID 3 Innehållsrikt möte i Stavanger SID 4 5 Norge tar efter Svenskt Vattenkraftcentrum SID 5 Vägledning om konsekvensutredningar
Läs merSVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM STATUSRAPPORT 2017/2018
SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM STATUSRAPPORT 2017/2018 Innehåll Svenskt vattenkraftcentrum en framgångssaga... 3 Svenskt vattenkraftcentrum i siffror...4 Vattenbyggnad Vattenbyggnad... 6 Hydrologi och vattenbyggnadshydraulik,
Läs merVerksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merGruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete
Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete Tailings Consultants Scandinavia AB NNCOLD 2017-11-14 Rapport från mätning av vattenståndsrör: Röret ej mätt, mätlodet för kort. 3 månader senare: Röret ej mätt,
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merIcke statlig internationell organisation som utgör forum för utbyte av kunskap och erfarenhet inom dammbyggnad
International Commission On Large Dams La Commission International des Grands Barrages Icke statlig internationell organisation som utgör forum för utbyte av kunskap och erfarenhet inom dammbyggnad 1925
Läs merDoktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik
Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling
Läs merULFförsöksverksamhet. - uppdrag
ULF-AVTAL ULFförsöksverksamhet - uppdrag Försöksverksamheten syftar till att skapa långsiktigt hållbara strukturer som vilar på tre ben: Forskning - skolverksamhet - lärarutbildning Att planera och genomföra
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektrisk mätteknik TEEEMF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektrisk mätteknik TEEEMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och senast ändrad 2015-04-28 (Dnr U 2015/146).
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merVerksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum
Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum 2005-2009 Elforsk rapport 10:03 Sara Hallert (red) januari 2010 Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum 2005-2009 Elforsk rapport 10:03 Sara Hallert
Läs merÅke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK
Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK 1 Skåpafors kraftverk Västra Silen Skiforsdammen Svärdlång Skåpafors kraftverk
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå
Studieplan för utbildning på forskarnivå Teknisk fysik med inriktning mot elektricitetslära Engineering Science with specialization in the Science of Electricity TNTEKF02 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga
Läs merSIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö
SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen Enligt Formas: Vad är en stark forskningsmiljö?
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merAllmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/782 Allmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs
Läs merÅrsredovisningsenkäten 2008
Page 1 of 7 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för teknik och hälsa Skolchef: Lars-Åke Brodin Inskickad den: Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................
Läs merSvensk byggforskning i samverkan
Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik
Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter
Läs merLjustern en tillgång
Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk
Läs merFörändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet
Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merInstitutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2016-12-06 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merBilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merÖversyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet
SUV 2017-6.12 2017-10-17 1(5) Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet Bakgrund Ämnesdidaktik gavs en central roll i den lärarutbildning
Läs merUtveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola
Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-26 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Läs merKompetensrådsträff 2011-03-17
Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,
Läs merForskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning
Grundutbildningsberedningen Sven-Åke Lindgren Karin Kjellgren Maxim Fris FÖRSLAG 1 / 5 2008-08-26 dnr G 8 3348/08 Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden
Läs merNYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC
NYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC RAPPORT FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM 2013-2018 1 INNEHÅLL Svenskt vattenkraftscentrum - då och nu... 3 Många matnyttiga resultat...4 En världsunik satsning... 5 Tillgång
Läs merNYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC
NYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC RAPPORT FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM 2013-2018 R A P P O RT F R Å N S V E N S K T VAT T E N K R A F TC E N T R U M 2 0 1 3-2 0 1 8 1 INNEHÅLL Svenskt vattenkraftscentrum
Läs merMöjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv
http://www.med.lu.se/case Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv CHRISTINA BROGÅRDH, UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT Bakgrund Högskolepedagogiskt
Läs merÅrsredovisningsenkäten 2009
Årsredovisningsenkäten 2009 Skolnamn: Skolan för teknik och hälsa Skolchef: Lars-Åke Brodin Inskickad den: 2010-01-14 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2009 godkännes:.............................
Läs merUnipers erfarenheter av internationell granskning i projekt
Unipers erfarenheter av internationell granskning i projekt Carl-Oscar Nilsson, +46 70 518 65 25, carl-oscar.nilsson@uniper.energy Anders Isander, +46 70 565 58 06, anders.isander@uniper.energy Internationell
Läs merVerksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos
Läs merForskarstudier för lärare i Stockholms stad
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/2709 SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Mats Westin Telefon: 508 33 012 Till Utbildningsnämnden 2009-05-14 Forskarstudier för lärare
Läs merkraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT
2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merSamarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska
PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merUtbildning inom väg- och trafikområdet
Utbildning inom väg- och trafikområdet Finansierat av Vägverket/Trafikverket Charlotta Johansson Avdelningen för arkitektur och vatten Luleå tekniska universitet 97 87 Luleå Epost: Charlotta.M.Johansson@ltu.se
Läs merAvtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan
Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap
Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning
Läs merMittuniversitetets lönekriterier
Mittuniversitetets lönekriterier Publicerad: 2018-09-20 Beslutsfattare: Anders Fällström Handläggare: Helena Karlsson Beslutsdatum: 2018-09-19 Giltighetstid: 2021-09-18 Sammanfattning: Mittuniversitetets
Läs merDiarienummer STYR 2014/973
Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)
Läs merSVENSKA KRAFTNÄT. Ärendenr: 2015/ FoU Dammsäkerhet
SVENSKA KRAFTNÄT Ärendenr: 2015/2027 2015-12-14 FoU Dammsäkerhet Plan för Svenska kraftnäts stöd till forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet 2016-2017 TILLSTYRKT SAMRÄD
Läs mer50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson
50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV LEAN VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Författarna Grafisk form: Håkan
Läs merInternationell projektkurs om Industriellt byggande
Internationell projektkurs om Industriellt byggande Möjligheter och innovationer 22-30 mars, 2014 1 Industriellt byggande på LTH och Stanford University Jerker Lessing bedriver forskning om industriellt
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Konstruktionsteknik TEVBKF01
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Konstruktionsteknik TEVBKF01 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2008-11-03 och senast ändrad 2017-05-09
Läs merSwedCOLD 10 oktober 07
SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer vid nya lärosäten, dels
Läs mer15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221
15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 Ärendet Som ett led i att säkra den framtida kompetensförsörjningen
Läs merVanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar
Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar SwedCOLD Temadag 2016-10-25 Åke Nilsson VASO-rapport - Enkät, utsänd 1993-10-22 Ange åldersförändringar i fyllningsdammar som bedöms påverka dammsäkerheten
Läs merStudieplan för ämne på forskarnivå
Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Matematik 2017-04-05 V-2017-0042 3.2.3 1 (1) Kommentar om förändringar Huvudsakliga förändringar i det nya förslaget till allmän studieplan
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/633 Allmän studieplan för doktorsexamen i humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs
Läs merFrågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning
Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna
Läs mer