ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2014. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

2 Text och grafisk form: 2 Årsredovisning 2014

3 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Om regionförbundet och vårt uppdrag... 5 Regionfrågan... 6 Det politiska arbetet... 7 Medarbetare Ekonomisk måluppfyllelse Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Borgens- och ansvarsförbindelser Sammanställd redovisning Verksamhetsberättelse Hållbarhet och kommunikationer* En rund och gränslös region Miljö i balans Befolkning och välfärd Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) Näringsliv och tillväxt Kultur Lärande och kompetensförsörjning AV-Media Kalmar län Administration Bilagor Bilaga 1 Ärendeflöde avseende bidrag Bilaga 2 Kulturmedel Bilaga 3 Beviljade projektmedel för regional tillväxt år Bilaga 4 Återrapportering regionala tillväxtmedel till Näringsdepartementet * För att jämförelser ska kunna göras mellan regionförbundets verksamhetsmål och de mål som är uppställda i den regionala utvecklingsstratetgin (RUS) har indelningen av rapporten anpassats. Verksamhetsområdet Hållbarhet och kommunikationer, som spänner över RUS:ens En rund och gränslös region samt Miljö i balans, har delats upp därefter. 3 Årsredovisning 2014

4 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor 4 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

5 Om vårt uppdrag är ett kommunalt samverkansorgan. I den egenskapen har vi fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling. Vår övergripande uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vår verksamhet utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategin. Vi ska enligt lagen om samverkansorgan utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter samordna insatser för genomförande av strategin besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen. Vi ska också, enligt vår förbundsordning, ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde ansvara för regional turismverksamhet ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde verka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter, samordnar sina verksamheter ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet. 5 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

6 Regionfrågan Utredningen om en sydsvensk region ledde fram till beslutet att utveckla och fördjupa det samarbete som redan finns över länsgränserna utan att bilda en gemensam storregion. Både Kronobergs och Jönköpings län bildade regionkommuner vid årsskiftet 2014/2015 medan Blekinge liksom Kalmar län har kvar sina befintliga organisationer kommer att innehålla många resonemang om hur vi disponerar resurserna på bästa sätt i Kalmar län. 6 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

7 Det politiska arbetet Styrelse Styrelsen är regionförbundets högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. 22 av dessa är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under verksamhetsåret 2014 har regionförbundets styrelse sammanträtt vid sju tillfällen. Styrelsens ledamöter 31 december 2014 Ordinarie Ersättare Borgholm Eddie Forsman (M) Lisbeth Lennartsson (C) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Per-Inge Pettersson (C) Åke Bergh (M) Högsby Stina Johansson-Evertsson (C) Jonas Erlandsson (S) Kalmar Johan Persson (S) Mattias Adolfsson (S) Mona Jeansson (S) Jonas Löhnn (MP) Per-Olof Jonsson (M) Margreth Johansson (KD) Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V) Ingegerd Petersson (C) Inger Hilmansson (FP) Mönsterås Ann Petersson (C) Roland Åkesson (C) Mörbylånga Henrik Yngvesson (M) Hans Sabelström (C) Nybro Karl Längberg (S) Catarina Bentsrud (S) Anders Lundell (S) Ingeli Ivansson (C) Kaj Göransson (S) Peter Lilja (M) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Lis Lyrbo (S) Sylvia Borg (V) Lars Blomberg (M) Vakant Klaus Leidecker (KD) Torsås Eva-Kristina Berg (C) Mats Olsson (KD) Vimmerby Micael Glennfalk (M) Magnus Gustafsson (M) Västervik Harald Hjalmarsson (M) Bo Andersson (M) Conny Tyrberg (C) Tomas Kronståhl (S) Mats Hugosson (C) Angelica Katsanidou (S) 7 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

8 Landstinget Ulf Nilsson (S) Britt Wireland-Sorpola (S) Lena Segerberg (S) Anders Henriksson (S) Ilko Corcovic (S) Linda Fleetwood (V) Akko Karlsson (MP) Kaj Holst (M) Johan Gustafsson (M) Leif Larsson (C) Åke Nilsson (KD) Björn Holgersson (FP) Yvonne Hagberg (S) Anders Oscarsson (S) Saad Benatallah (S) Ragnar Olsson (V) Elisabeth Wanneby (MP) Malin Sjölander (M) Lisbeth Lindberg (FP) Christer Jonsson (C) Gudrun Brunegård (KD) Bill Björklund (FP) Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet förbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid tretton tillfällen under det gångna verksamhetsåret. Arbetsutskottets ledamöter 31 december 2014 Ordinarie Lars Blomberg (M) Leif Larsson (C) Ersättare Björn Holgersson (FP) Linda Fleetwood (V) Akko Karlsson (MP) Åke Nilsson (KD) Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S) Regionförbundets presidium Lars Blomberg (M), ordförande Leif Larsson (C), vice ordförande Akko Karlsson (MP), vice ordförande 8 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

9 Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden består av 15 ledamöter och lika många ersättare och är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under verksamhetsåret 2014 har primärkommunala nämnden sammanträtt vid sex tillfällen. Primärkommunala nämndens ledamöter 31 december 2014 Borgholm Lisbeth Lennartsson (C) Eddie Forsman (M) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Lars Rosander (C) Åke Bergh (M) Högsby Ingemar Swanström (C) Jonas Erlandssson (S) Kalmar Per-Olof Jonsson (M) Christopher Dywik (KD) Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V) Mönsterås Roland Åkesson (C) Ann Petersson (C) Mörbylånga Henrik Yngvesson (M) Hans Sabelström (C) Nybro Mikael Svanström (S) Kaj Göransson (S) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Andreas Erlandsson (S) Leif Axelsson (M) Eva-Marie Hansson (M) Torsås Eva-Kristina Berg (C) Mona Magnusson (M) Vimmerby Micael Glennfalk (M) PerÅke Svensson (C) Västervik Harald Hjalmarsson (M) Christin Rampeltin Molin (M) Tomas Kronståhl (S) Mats Hugosson (C) Kontaktpolitiker Vissa av regionförbundets förtroendevalda har haft uppdrag som särskilda kontaktpolitiker. Regionfrågan Miljö i balans Infrastruktur Östersjöfrågor Övriga internationella frågor Sydafrika och Kina Näringsliv inkl. besöksnäring Lärandefrågor Slutförvarsfrågan Nationellt kompetenscentrum anhöriga Ungdomsfrågor Jämställdhetsfrågor Lars Blomberg (M) och Ulf Nilsson (S) Leif Larsson (C) och Akko Karlsson (MP) Lars Blomberg (M) och Ulf Nilsson (S) Åke Nilsson (KD) och Akko Karlsson (MP) Åke Nilsson (KD) och Mona Jeansson (S) Leif Larsson (C) och Mona Jeansson (S) Lars Blomberg (M) och Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S) och Björn Holgersson (FP) Mona Jeansson (S) och Åke Nilsson (KD) Mona Jeansson (S) och Björn Holgersson (FP) Åke Nilsson (KD) och Akko Karlsson (MP) Linda Fleetwood (V) och Eddie Forsman (M) Utöver dessa områden har kulturfrågor tagits upp i en särskild kulturberedning där Linda Fleetwod (V) har varit ordförande och Ingegerd Petersson (C) vice ordförande. Följande ytterligare ledamöter har deltagit: Yvonne Hagberg (S), Eddie Forsman (M), Björn Holgersson (FP), samt Maria Lindmark (MP) och Berit Sjöö (KD) som ersättare. 9 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

10 Medarbetare Regionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet som bidrar till länets utveckling med goda resultat. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus. Kompetenta och delaktiga medarbetare är tillsammans med en väl fungerande dialog såväl internt och externt en nyckel till framgång. För medarbetarnas del innebär det bland annat kompetensutvecklingsinsatser, krav på flexibilitet och att de är delaktiga i den utveckling som sker. De värderingar som präglar arbetsplatsen och som vi arbetar för att omsätta i det dagliga arbetet är: arbetet på regionförbundet ska präglas av öppenhet vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra vi är positiva och gör alltid vårt bästa bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring Regionförbundet arbetar för att vara en hälsofrämjande arbetsplats och målet är att vi ska vara en arbetsplats med god arbetsorganisation gott ledarskap goda möjligheter för den anställde att påverka sin arbetssituation god balans mellan arbets- och privatliv gott socialt stöd arbetskamrater emellan god fysisk arbetsmiljö Medarbetare och arbetade timmar Antalet årsarbetare under 2014 var 82 stycken, varav 57 kvinnor och 25 män. I samband med årets slut minskade antalet visstidsanställda med cirka tio personer. Anledningen till detta var att ett antal externt finansierade projekt avslutades, främst inom Nka:s verksamhetsområde (Nationellt kompetenscentrum för anhöriga). 10 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

11 Arbetade timmar Årsarbetare, kvinnor Årsarbetare, män Årsarbetare, totalt Antal anställda vid årets slut Medelåldern hos de anställda var 51 år, varav kvinnor 50 år och män 52 år. Nyckeltal sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger på en låg nivå. Den var totalt 1,15 procent av den totala ordinarie arbetade tiden. Kvinnornas sjukfrånvaro är 0,63 procent högre än männens. Åldersgruppen år har högst sjukfrånvaro med 1,26 procent. Sjukfrånvaro i procent Total sjukfrånvaro 1,15 1,60 Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro > 60 dagar 8,35 25,94 Total sjukfrånvaro, kvinnor 1,43 1,98 Total sjukfrånvaro, män 0,48 0,84 Total sjukfrånvaro, 0 29 år 0,65 1,12 Total sjukfrånvaro, år 1,26 1,85 Total sjukfrånvaro, 50 år 1,11 1,43 Regionförbundet har en rutin för bevakning och uppföljning av sjukskrivningar och rehabiliteringsbehov. Det finns också ett etablerat samarbete med företagshälsovården som, i samråd med områdesansvarig/chef, hanterar sjukskrivning och rehabilitering när sjukskrivningen bedöms vara arbetsrelaterad. 11 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

12 Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter för 2014 uppgår till 214,7 mkr. Årets verksamhet har resulterat i ett överskott på kronor. Finansiella mål Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål Likviditeten, betalningsförmåga på kort sikt, ska överstiga 100 %. Soliditeten, betalningsförmåga på lång sikt, ska överstiga 20 %. Projektfinansieringen, som visar betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 %. Finansiella nyckeltal Likviditet % Soliditet % Projektfinansieringsgrad % Regionförbundets ekonomiska ställning Till förbundets förfogande står: från föregående år ingående eget kapital kr årets resultat kr Summa utgående kapital kr Av eget kapital och disponibla vinstmedel härrör kr från AV-Media kr från Fokus Bundna tillgångar i Kommunernas Hus AB ingår i eget kapital med 6,1 mkr. Likvida medel uppgår vid utgången av året till 57,7 mkr (54,7 mkr vid årets ingång). Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på att ha balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. 12 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

13 Årets viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Arbetet har följt verksamhetsplanen för året. I enlighet med verksamhetsplan men till skillnad jämfört med tidigare år finns 2014 ingen aktiv verksamhet i resultatenheten Fokus. Tillkommande för året är verksamheten i det delägda IT Plattform Småland & Öland. Regionförbundet förväntas årligen under några år bära kostnader i storleksordningen 700 tkr för verksamheten. Ekonomiskt utgör projektekonomin en väsentlig del av regionförbundets verksamhet. Av verksamhetens intäkter, utöver destinerade anslag för kultur- och andra organisationer, svarar medlemsavgifter och -bidrag till egen verksamhet för närmare 30 %, projektbidrag (inkluderat statsbidraget till Nka) för 53% och övriga intäkter för 17%. Vid årets slut uppgår antalet tillsvidareanställd personal till 70 personer medan visstidsanställd projektfinansierad personal uppgår till 25 personer, varav 17 med timarvodering i mindre omfattning. Det fullständiga ekonomiska utfallet redovisas i avsnittet Ekonomisk redovisning. Årets resultat i förhållande till budget Regionförbundet redovisar ett positivt resultat med kronor. Årets resultat var budgeterat till ett nollresultat. Detaljerat utfall framgår av tabellen Resultatets utfall jämfört med budget. Regionförbundets budget speglar stadigvarande verksamhet. Projekt budgeteras och följs upp var för sig men bidrag och kostnader ingår inte aggregerat i budgeten. Sammanfattande driftsresultat och budgetavvikelser (tkr) Utfall Avvikelse Budget Kansli AV-Media Fokus Nka Finansnetto Resultat Kommentarer: 1. Kansliet redovisar överskott med tkr, vilket motsvarar en budgetavvikelse på 3,3 mkr. Den positiva avvikelsen beror till en del på högre redovisade intäkter. Kansliets avslutade projekt har bidragit med 1,5 mkr mer än budgeterat, eller sammanlagt drygt 1,9 mkr till verksamheten, återbetalda premier från AFA Försäkring har tillgodoförts med 875 tkr och administrativa ersättningar i övrigt överstiger budget med 400 tkr. Kostnadsmässigt har kansliets övriga driftskostnader underskridit budget med Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

14 tkr, vilket till stor del hänförligt till lägre kostnader relaterade till IT samt fast och mobil telefoni. Övriga budgetposter kopplade till kansliet underskrider budget med sammanlagt 600 tkr. Täckningsbidraget från kurs- och konferensverksamheten täcker i princip kostnader för verksamhetens personal och övriga driftskostnader, utfallet blev 200 tkr lägre än budgeterat. Regionförbundet är sedan årsskiftet 2013/2014 delägare i IT Plattform Småland & Öland AB. Kansliet har under året köpt tjänster för 700 tkr från bolaget (se kommentar 6). Erhållna stats- och landstingsbidrag för kulturverksamhet och andra ändamål har använts i enlighet med av styrelsen fattade beslut (se noterna 3 och 5 till resultatrapporten). 2. AV-Media redovisar överskott med 67 tkr. Överskottet beror på återbetalda premier från AFA Försäkring, 110 tkr. 3. Fokus redovisar underskott med 406 tkr. Ingen verksamhet har bedrivits under 2014 men resultatenheten bär vissa avvecklingskostnader, huvudsakligen personalkostnader. Återbetalda premier från AFA Försäkring har tillgodoförts med 128 tkr. 4. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) redovisar nollresultat i enlighet med budget. Verksamheten finansieras av projektmedel och statsbidrag beviljade för särskilda uppdrag. Insatser inom Barn som anhöriga görs i samverkan med Linnéuniversitetet, som är huvudman för det uppdraget. Budgetomslutning för Nka redovisas till 7,5 mkr motsvarande det årliga statsbidraget för grunduppdraget (5,5 mkr 2013). Det redovisade ekonomiska utfallet är hänförligt till all verksamhet som bedrivits på enheten. Årets sammanlagda kostnader, och finansiering, uppgår till närmare 22 mkr. Erhållna ej nyttjade medel balanseras med 3,2 mkr för framtida bruk. 5. Småland Blekinges Brysselkontor redovisas inte i sammanställningen ovan. Resultatet såväl budgeteras som redovisas med nollresultat. Kostnadsmässigt är utfallet högre än budgeterat, avvikelsen kan hänföras till lokal- och personalkostnader. I samband med kontorets tillkomst och första årets verksamhet fonderades, i stället för att återbetalas, den del av medlemsavgiften som inte nyttjades första året. Dessa medel används nu vid behov för resultatutjämning. Årets resultat innebär att 353 tkr nyttjats av tidigare inbetalda medel. Utgående reserverade medel uppgår till 229 tkr. 6. IT Plattform Småland & Öland AB ägs till lika delar av Regionförbundet Södra Småland, Smålands Turism AB och. Bolaget har i uppdrag av ägarna att utveckla, effektivisera och samordna den IT-plattform som har utvecklats av ägarna gemensamt. Bolaget fakturerar ägarna för drift, underhåll & support av teknisk IT-plattform. De utförda tjänsterna bedöms vara av gemensam nytta varför ägarna faktureras med lika belopp, 700 tkr. 7. Finansnetto. Redovisade ränteintäkter motsvarar budgeterat belopp. Avvikelsen jämfört med hela verksamhetens finansnetto utgörs av kursförluster i projektverksamheten. Bankbehållningen vid årets slut uppgår till närmare 58 mkr. En väsentlig del av behållningen beror på att i förskott erhållna externa medel till vissa projekt på kansliet och Nka överstiger egna fordringar i andra projekt, nettot utgör 22 mkr i behållning. Detta har varit fallet löpande under året. Förhållandet återspeglas i den fortsatt höga projektfinansieringsgraden. De största förskotten gäller Nationellt kompetenscentrum anhöriga (4 mkr) samt kansliprojekten genom Överenskommelser med SKL (7 mkr) och Kanalisationsstöd (4 mkr). För bästa utbyte av den förtida projektfinansieringen placeras banktillgodohavandena under hand på fasträntekonton med olika löptid i enlighet med den placeringspolicy som antogs i januari Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

15 Investeringsredovisning Regionförbundet har under året investerat materiellt för 212 tkr, där IT-utrustning svarar för hälften. Beträffande kapital- eller servicekrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasingförfarande. Under året har ny leasing tecknats för enklare utrustning. Ekonomisk framtidsbedömning Budget 2015 innefattar upplösning av resultatenheten Fokus redovisade egna kapital med 1,5 mkr på grund av den sammantagna kostnad som förväntas belasta Fokus i fortsatt avvecklingskostnad samt att beslut har fattats om att nyttja delar av kapitalet till medfinansiering av Kommunal praktisk samverkan socialtjänst (Kompass). För att regionförbundets samlade ekonomi inte ska visa underskott 2015 krävs då att kansliets verksamhet, genom positivt netto för projektverksamheten eller lägre övriga kostnader, genererar minst lika mycket överskott som Fokus redovisar i underskott. Den nya programperioden för strukturfonderna har startat. Nya regler för bidragen innebär jämfört mot föregående strukturfondsperiod att vissa typer av projekt blir svårare att finansiera och att ersättningen för de administrativa omkostnaderna blir lägre. Det kan således bli svårare att få extern kostnadstäckning för insatser. Regionförbundet har under flera år redovisat ett bra finansnetto. Med nuvarande ränteläge urholkas den finansieringsmöjligheten. Finansiella risker Den finansiella risken bedöms vara relativt liten även om den på grund av nämnda sämre externa finansieringsmöjligheter är högre 2015 än tidigare. Projektverksamheten står ekonomiskt för den mest känsliga delen, men det är också denna som ger möjligheter till mycket av den verksamhet som genomförs. Projektverksamheten ingår inte i löpande driftsbudget utan de enskilda projekten budgeteras på detaljnivå i samband med ansökan om finansiering. Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning görs löpande under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i enskilt projekt finns det därför oftast visst handlingsutrymme för att undanröja eller kompensera för underskottet. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt lagen om kommunal redovisning upprättas för regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka regionförbundet har ett betydande inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår Kommunernas Hus AB med 100%. Sammanställd redovisning visar överskott på kronor. Samtliga transaktioner framgår av noter till sammanställd resultaträkning. 15 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

16 Årsbokslut - Utfall jämfört med budget Utfall Budget Kommentar (tkr) (tkr) INTÄKTER OCH ERHÅLLNA BIDRAG Medlemsavgifter kansli Medlemsavgift AV-Media Upplösning eget kapital FOKUS Summa medlemsavgifter Kansliersättning fr staten Kurs- och konferensverksamheten Övriga adm ersättningar till kansliet Projektverksamhet kansli Statsbidrag kulturverksamhet Bidrag från landstinget Summa Resultatenheter AV-Media övrigt Nationellt kompetenscentrum anhöriga Småland Blekinges Brysselkontor Summa Övriga intäkter Återbetalning AFA ,2,3 Finansiellt netto (intäkt) Summa inkomster och erhållna bidrag KOSTNADER OCH UTGIVNA BIDRAG Kansli 1 Politiska organisationen Revisionen Kanslipersonal Kansli övriga kostnader , uppföljning reg projektmedel Information och regional profilering Regional biblioteksresurs Summa Resultatenheter/särskilda verksamheter AV-Media FOKUS/ under avveckling Nationellt kompetenscentrum anhöriga Småland Blekinges Brysselkontor IT-Plattform Småland och Öland AB Summa Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

17 Institutionsbidrag näringsliv/politik ALMI Euroregion Baltics kansli Summa Institutions- och organisationsbidrag mm kultur Kulturstipendier 121 Regional kulturresurs 897 Byteatern Capellagården 205 Danskonsulent 326 Designarkivet Kalmar läns arkivförbund 457 Kalmar läns hembygdsförbund 261 Kalmar läns hemslöjd Kalmar läns musikstiftelse Kalmar läns museum Kalmar konstmuseum Reaktor Sydost Riksteaterföreningen i Kalmar län Virserums konsthall Regionala kulturorganisationer 91 Regionalt kulturbidrag * Statsbidrag kulturverksamhet Summa Organisationsbidrag övriga Folkbildningsorganisationer Smålands Idrottsförbund och SISU Regionala ungdomsorganisationer Summa Avskrivningar Summa kostnader och utgivna bidrag RESULTAT efter ianspråktagande av Fokus kapital Kommentarer Redovisat resultat är 406 tkr högre än affärsredovisningen eftersom driftsredovisningen kompenserar avvecklingskostnaderna för Fokus med intäkter motsvarande ianspråktagande av eget kapital. * Kulturinstitutioner som tagit del av statsbidraget har markerats med kursiv stil 17 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse

18 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor Intäktsutveckling årsbokslut Mkr Statsbidrag kultur Övriga ers intäkter Projektbidrag Medlemsbidrag Medlemsavgifter Årsbokslut 18 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

19 Resultaträkning, kr Resultaträkning, kr not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Medlemsbidrag Projektbidrag Statsbidrag kultursamverkan Övriga ersättningar och intäkter Övriga rörelseintäkter /Jämförelsestörande Verksamhetens kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Avskrivningar 1, Rörelseresultat Övriga finansiella intäkter Övriga ränteintäkter m m Finansiella kostnader Övriga räntekostnader m m Resultat före extraordinära poster /Resultat efter finansiella poster Årets resultat Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

20 Balansräkning, kr Balansräkning, kr not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar Materiella varav ADB och Övrigt Finansiella varav aktier i koncernföretag i andra företag varav långfristiga fordringar fordringar i koncernföretag Omsättningstillgångar Förråd, lager Rikskuponger Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Interima fordringar Kassa o bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital varav ingående eget kapital Balanserat resultat varav årets resultat Avsättningar varav pensioner och liknande förpliktelser Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga skulder Interima skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

21 Kassaflödesanalys, kr Kassaflödesanalys, kr not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

22 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) samt i likhet med föregående årsredovisning, om inte annat anges nedan. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Till anläggningstillgångar hänförs inventarier och utrustning avsedd för stadigvarande användning i verksamheten (mer än tre år) och med ett anskaffningsvärde som överstiger kronor. Programvaror och minnesuppdateringar hänförs inte till anläggningstillgångar. AV-Medias datorer, TV-apparater, kameror och liknande hänförligt till produktion eller uthyrning betraktas inte som anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Antal år ADB-inventarier 3 Övriga inventarier 5 Leasingavtal, finansiella och operationella Samtliga leasingavtal är och redovisas som vanliga hyresavtal (operationell leasing). Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter för avtal som löper mer än tre år. Framtida årliga förfallobelopp (tkr) Antal Kaffemaskin Vattenkylare Bilar Not 2 Medlemsavgift Här redovisas i överensstämmelse med beslutad budget debiterad medlemsavgift för landsting och kommuner. Verksamheten i resultatenheten Fokus har upphört från och med 2014, vilket innebär att tidigare medlemsavgift i storleksordningen 5 mkr inte längre debiteras. Not 3 Medlemsbidrag Här redovisas erhållna ersättningar och anslag från länets kommuner och landstinget. Huvuddelen av medlen nyttjas för att lämna regionala bidrag till organisationer och institutioner. Medlen har fördelats till bidragsmottagare i enlighet med styrelsens beslut den 19 december 2013 och efter tilläggsanslag med specificerad destination. Fördelat belopp ingår i bidragsbeloppet till respektive organisation/institution enligt tabellen Resultatets utfall jämfört med budget. 22 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

23 Not 4 Projektbidrag Här redovisas projektbidrag där regionförbundet är projektägare (stödmottagare), sammanlagt 71,9 mkr. Härav utgör närmare 18 mkr EU-bidrag. Cirka 75% av medlen avser kansliets verksamhetsområden och 25 % Nka (huvudsakligen statsbidragen). I beloppet ingår även transfereringarna med kansliets roll som mellanhand beträffande Kust till kustbanan, Örsjö mötesstation 7,3 mkr. Av erhållna projektbidrag har 26,3 mkr utbetalats till andra projektägare (not 8). Not 5 Statsbidrag kultursamverkan Kalmar län ingår i Kulturrådets samverkansmodell med Kulturplan som gäller Kulturrådet har för 2014 beviljat regionförbundet statligt anslag med kr, motsvarande en uppräkning med 2,0%. Medlen har fördelats i enlighet med kulturberedningens förslag och styrelsens beslut 7 februari Fördelat belopp ingår i bidragsuppgifterna för kultur i tabellen Resultatets utfall jämfört med budget. Här redovisas summan av statligt och regionalt bidrag. Mottagare av statligt bidrag visas kursivt. Not 6 Övriga ersättningar och intäkter Statlig ersättning (kansliersättning från länsstyrelsens anslag) Ersättningar för tjänster till Kommunernas Hus AB 157 tkr, Miljösamverkan Sydost 310 tkr från andra än länets kommuner, Brysselkontoret tkr, Övriga sålda varor och tjänster tkr (varav 0,3 mkr avser AV- Media och 3,5 mkr Nka) samt Fakturerade kostnadsersättningar tkr (projekt, kansli och regionbibliotek) Kurs och konferensavgifter (varav 0,4 mkr från AV-Media och 0,7 mkr från Nka) tkr tkr tkr Not 7 Jämförelsestörande intäkter Posterna 2014 och 2012 avser återbetalda premier från AFA Försäkring (Avtals-gruppsjukförsäkring och Avgiftsbefrielseförsäkring) för åren 2005/2006 och 2007/ Not 8 Utbetalade bidrag Avser bidrag (kulturmedel mm) till organisationer och institutioner i överensstämmelse med beslutad budget 78,8 mkr samt utbetalade projektbidrag 26,3 mkr inom kansliets projektverksamhet (jfr not 4). I posten utbetalade projektbidrag ingår bl a Mötesstation Örsjö med 7,3 mkr, Moment/Moment Up 4,5 mkr, Träprogrammet med 4,1 mkr, Plug In 4,1 mkr, Främja kvinnors företagande 3,2 mkr och E-hälsa 1,2 mkr. Not 9 Övriga rörelsekostnader Konsulter, föreläsare, inhyrd personal Övriga externa tjänster (konferensavgifter, revision, övriga tjänster) Lokalkostnader Resor (bilar, biljetter, logi) Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

24 Annonser, utställningar, marknadsföring Förbruknings- och kontorsmaterial, förbrukningsinventarier, trycksaker Post, frakter, tele, datakommunikation Måltidskostnader och lokaler, egna kurser o konferenser mm Övrigt (medlemsavgifter, företagsförsäkring, tidningar & facklitteratur mm) Kostnaderna speglar all verksamhet. Storleksmässigt skiftar de mycket över åren beroende på budgetmässig omfattning och inriktning i kansliets projekt och Nkas uppdrag. Kostnaderna för konsulter, föreläsare och inhyrd personal avser till närmare 50 % eller 12,5 mkr kansliets projektverksamhet. Nka svarar för närmare 40% eller 9,7 mkr. Övriga externa tjänster (konferensavgifter, revision, diverse köpta tjänster, mm) belöper med endast 0,4 mkr på kansliets projektverksamhet jämfört mot 2 mkr Av lokalkostnader utgör 1,9 mkr hyra till Kommunernas Hus AB. NkAs kontor i Borås och Varberg har lokalkostnader med 240 tkr, Bryssel med 370 tkr och verksamheten i Shanghai med 294 tkr. Av måltidskostnader och lokaler är 1,1 mkr hänförliga till kurs- och konferensverksamheten (en halvering jämfört med 2013), 1,2 mkr avser kansliets projektverksamhet och 1,4 mkr avser Nka (en ökning med 1 mkr jämfört 2013). Not 10 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medeltal anställda (avser antal årsarbetare) Löner och ersättningar har uppgått till Förtroendevaldas arvoden Övrigas arvoden Anställdas löner Övriga ersättningar Totala löner och ersättningar Pensionskostnader Sociala avgifter samt semesterlöneskuld Pensionsförpliktelser Övriga personalrelaterade kostnader Bidrag för personal Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Förtroendevaldas arvoden påverkas 2011 och delvis 2012 av att styrelseordförandes arvode m.m. inte ingår. Arvodet mm har reglerats genom avtal mellan Västerviks kommun och. Uppgiften anställdas löner inkluderar 9,8 mkr avseende direkt projektavlönad personal på kansli och Nka (11,8 mkr 2013). Fokus avveckling har inneburit minskning av lönekostnaden med 2,3 mkr jämfört Kansliets och AV-Medias lönekostnad har ökat med 1,7 mkr. I övriga ersättningar ingår traktamente och bilersättning med 728 tkr (900 tkr 2013). 24 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

25 Pensionsförpliktelser för personal redovisas under Borgens- och ansvarsförbindelser. Redovisningsprincipen för den avgiftsbestämda pensionskostnaden (5,59% inklusive löneskatt) ändrades I det årets redovisade pensionskostnader ingår dels löpande upplupen kostnad, dels den i mars 2010 debiterade avgiften avseende 2009 års löner. Kostnaderna påverkades med 1,4 mkr inklusive löneskatt. Vid jämförelse av pensionskostnaden mellan åren måste detta beaktas. Förändringen har sin grund i risken att projekt och annan verksamhet inte blir fullt finansierad på grund av den eftersläpande debiteringen av pensionsavgift och löneskatt. Deklarations- och skattemässigt görs ingen förändring. Not 11 Inventarier Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning Utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Av årets inköp är 181 tkr hänförligt till IT (datorer och servrar) och 30 tkr till möbler. Not 12 Räntor Av årets ränteintäkter är 280 tkr hänförliga till fordran (5,6 mkr) på Kommunernas Hus AB. Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Antal Aktier i Kommunernas Hus AB ( ) (100%) kr kr kr kr kr IT Plattform Småland & Öland AB (33,33%) kr Aktier i E22 AB (20%) kr kr kr kr kr Aktier i Industriellt Utvecklingscentrum IUC Träcentrum i Nässjö AB (2,5%) kr kr kr kr kr KreditgarantFöreningen Norra Småland ek för Sweden China Trade Council ekonomisk förening kr kr kr kr kr 100 kr 100 kr 100 kr kr 25 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

26 Not 14 Interima fordringar och skulder Av interima fordringar 8,7 mkr utgör 4,9 mkr fordringar på projektbidrag. Av interima skulder 43,6 mkr utgör 26,1 mkr förskottsbetalad projektfinansiering. Not 15 Kassa och bank Regionförbundet har (en ounyttjad) checkkredit på kr. Bankbehållningen 57,7 mkr och förändringen av likvida medel förklaras närmare i kommentar 7 avsnittet Årets resultat i förhållande till budget. Not 16 Avsättningar Avser återstående pensionsförpliktelse gentemot förtroendevalda. Not 17 Förändring av eget kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat, AV-Media Årets resultat, Fokus Kalmar län Årets resultat, övrigt Belopp vid årets utgång Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

27 Borgens- och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Inga Bankgaranti har tecknats avseende 6 månaders hyra för hyreskontraktet i Bryssel. Pensionsförpliktelser till förtroendevalda har redovisats bland avsättningar Pensionsavgifterna för anställda i Regionförbundet i Kalmar län regleras genom löpande betalning av avgifter debiterade av KPA och Pensionsvalet. Tillgångar i SKL Pensionsstiftelse och Pensionsförpliktelser från förutvarande Kalmar läns Kommunförbund samt regionförbundet till och med juni Tillgångar i pensionsstiftelse Pensionsförpliktelser inkl löneskatt Ej säkrad förpliktelse Operationell leasing, överstigande 3 år Förfallobelopp under det närmaste året Återstående framtida förfallobelopp efter det närmaste året Hyreskontrakt med Kommunernas Hus AB är ettårigt kontrakt 27 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

28 Sammanställd redovisning Resultaträkning, kr not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Medlemsbidrag Projektbidrag Statsbidrag kultursamverkan Övriga ersättningar och intäkter Övriga rörelsekostnader /Jämförelsestörande Verksamhetens kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Övriga rörelsekostnader /Jämförelsestörande Avskrivningar Rörelseresultat Övriga finansiella intäkter Övriga ränteintäkter m m Finansiella kostnader Övriga räntekostnader m m Resultat efter finansiella poster Årets resultat Noter Den sammanställda redovisningen avser och Kommunernas Hus AB. 1. Kommunernas Hus AB har debiterat regionförbundet kronor för hyra och städning. Regionförbundet har debiterat Kommunernas Hus AB kronor för fastighetstillsyn och administration. 2. Regionförbundet debiterar enligt avtal ränta på lånet till Kommunernas Hus AB med konor. 3. Regionförbundet har ett långfristigt lån till Kommunernas Hus AB på 5,6 mkr. 4. Kommunernas Hus AB har fordringar på kronor och skulder på kronor gentemot regionförbundet. 28 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

29 Balansräkning, kr not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella varav ADB och Övrigt varav Byggnader och mark Finansiella varav aktier i koncernföretag i andra företag varav långfristiga fordringar Omsättningstillgångar Förråd, lager Rikskuponger Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Interima fordringar Kassa o bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav bundet eget kapital Aktiekapital (5000 aktier) Reservfond varav ingående fritt eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensioner och liknande förpliktelser Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skatteskulder Övriga skulder Interima skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

30 Kassaflödesanalys, kr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning

31 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse (Extern finansiering definieras i verksamhetsberättelsen som medel utöver regionförbundets medlemsintäkter och fasta verksamhetsbidrag från länets tolv kommuner och Landstinget i Kalmar län) Bilagor 31 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

32 En rund och gränslös region Väl fungerande vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är viktiga områden för en positiv utveckling i Kalmar län. Detsamma gäller vår IT-infrastruktur. Mål i RUS Antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två. Alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast Andelen gods som går via tåg och båt ska öka. Från Kalmar Öland Airport ska man kunna flyga över dagen till flera av de större europeiska städerna. Kommentar Att minska antalet arbetsmarknadsregioner är viktigt men svårt och vi har ännu inte nått målet. Det krävs framför allt möjlighet att kunna resa snabbare och bekvämare mellan alla kommunhuvudorter. Bredbandsmålet är uppnått för 30 procent av länets befolkning. Godsmängden ökar inte på vare sig båt eller tåg. Kalmar/Öland Airport har numera en flyglinje med Berlin. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Genomföra samt följa upp insatserna i den regionala transportplanen (i samverkan med Trafikverket) De planerade investeringarna för 2014 har påbörjats. Vi har regelbundna överläggningar med Trafikverket. Genomföra åtgärdsvalsstudier för Västervik/Kalmar- Linköping, länsväg 136, Algutsrum-Borgholm samt knutpunkt Mönsterås/E22 Alla tre åtgärdsvalsstudier pågår och beräknas vara avslutade under Ta fram en cykelstrategi tillsammans med länets kommuner, KLT och länsstyrelsen Förslaget till cykelstrategi är på remiss fram till Väl fungerande flyg till huvudstaden och en internationell hubb Flyglinje med daglig förbindelse Kalmar-Berlin startades september Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

33 Hållbara godstransporter i och genom länet samt verka för ny öst-västlig transportförbindelse i Östersjön Utveckla djupare förståelse för hur rumsliga strukturer och infrastruktursystem kan samverka för att ge förutsättningar för attraktiv regional utveckling Slutrapporten för en regional digital agenda för Kalmar län ska vara beslutad i regionförbundets styrelse, respektive kommun och landstinget. Beträffande hållbara transporter för gods är läget oförändrat jämfört med tidigare; inga nya fossilbränslefria alternativ har tillkommit (tex på järnväg). På grund av de konflikter som pågår på östra sidan av Östersjön samt nya miljöbestämmelser för utsläpp från fartyg finns för närvarande inget rederi som är beredd att starta upp en ny färjelinje för godstransporter över Östersjön (Oskarshamn Ventspils). I två pilotprojekt (som ingår i det nationella projektet DAR, Den Attraktiva Regionen) har under 2014 samarbete fördjupats mellan kommuner, regionförbund, Trafikverket och kollektivtrafikmyndigheter. Samverkan mellan planering för infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseutveckling är projektets huvudsakliga mål. Under 2014 har samverkan initierats och de möjligheter som därmed skapas förtydligats. Beslutades i regionförbundets styrelse 17 december 2014 efter remisshantering. Endast samråd hos kommuner och landstinget. X Långtidsplaner för fortsatt bredbandsutbyggnad ska finnas med inom ramen för en regional digital agenda för Kalmar län. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. Styrningen för ehälsoutvecklingen ska samordnas med övriga ledningsfrågor mellan kommuner och landstinget. I ledningsorganisationen Länsgemensam ledning för samverkan inom Socialtjänst och angränsande områden hälso- och sjukvård finns en specifik strategi/arbetsgrupp för ehälsa Samordnande grupp för ehälsa tillsatt. Långtidsplaner för det fortsatta ehälsoarbetet ska finnas beskrivna inom ramen för en regional digital agenda för Kalmar län. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. Inom ramen för arbetet med en regionaldigital agenda för Kalmar län ska en långtidsplan för IT och lärande samt kompetensförsörjning tas fram. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. Inom ramen för arbetet med en regional digital agenda för Kalmar län ska en långtidsplan för IT och tillväxt samt innovationsfrågor tas fram. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. 33 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

34 Länets kommuner, regionförbundet och landstinget samverkar i ett gemensamt informationssäkerhetsprojekt för att bidra till verksamhetsutveckling. Det sker genom att säkra information utifrån dess krav på: - Sekretess - Riktighet - Tillgänglighet - Spårbarhet Målet är att insatserna ska bidra ökad samhällsutveckling och ge en bra och trygg service till medborgare och företag Förse regionförbundet med adekvat statistik Ett flertal systemsäkerhetsanalyser har genomförts dels för enskilda kommuner men även i regionala projekt. Förankring av informationssäkerhetsprojektet med extern finansiering på 1,7 mkr. Insatser för att stödja arbetet med långsiktigt bevarande av digital information har genomförts inom ramarna för earkiv. Principer, styrande dokument och policys följts upp och uppdateras i samverkan. Den regionala digitala agendan har uppdaterats med perspektiv på informationssäkerhet. Utbildningar och workshops har genomförts för ITtekniker, arkivpersonal och sociala sektorn. Verksamheten har inneburit att analysera utvecklingstrender, ta fram scenarier och prognoser inom framför allt befolkning och näringsliv. Arbetet har syftat till att förse användarna med lämpliga underlag i den pågående verksamheten. Väsentliga händelser och insatser under året Infrastruktur och kommunikationer Regeringen har beslutat att under snabbutreda ett järnvägssystem för höghastighetståg i södra Sverige. Kalmar län berörs av tre stationslägen; Linköping, Jönköping samt ytterligare en station i Småland som ännu ej är bestämd var den ska ligga. För Kalmar län är det viktigt att Linköpings station utformas för effektiv anslutning av Tjust- och Stångådalsbanan samt att den södra Smålandsstationen hamnar så långt österut som möjligt. Vi jobbar för att det ska bli Växjö. Enligt planerna kommer E22 att vara mötesseparerad i stort sett i hela sin sträckning 2018, utom genom Bergkvara och Mönsterås. Vi har, tillsammans med Trafikverket och Torsås kommun, påbörjat förberedande utredning för Bergkvara. Mönsterås ingår delvis i den pågående åtgärdsvalsstudien, men här bör vi öka engagemanget. Gods Regionförbundet har sedan länge deltagit i arbetet med att få en färjelinje för gods mellan Oskarshamn och Ventspils genom medverkan i CARGOTO. På grund av de konflikter som pågår på östra sidan av Östersjön samt nya miljöbestämmelser för utsläpp från fartyg finns för närvarande inget rederi som är beredd att starta upp denna färjelinje. 34 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

35 Samverkan mellan planering för infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseutveckling Regionförbundet medverkar i det nationella projektet DAR, Den Attraktiva Regionen, som initierats och ägs av Trafikverket i samarbete med KTH. Kalmar län medverkar i två av sju pilotprojekt. Det är dels projektet Linnéstråket, dvs stråket mellan de två universitetsstäderna Växjö och Kalmar, dels projektet Mer Kalmarsund om stråket Kalmar-Oskarshamn. extern finansiering För Linnéstråket har förutsättningarna under år 2014 radikalt förändrats genom regeringens uppdrag Sverigeförhandlingen, dvs dragning av en höghastighetsbana mellan Malmö och Jönköping. I samband härmed pågår nu flera parallella arbeten kring sträckan Växjö Kalmar (ÅVS, systemananlys för Sydsverige, utredningar kring Sverigeförhandlingen) där DAR får avvakta och inordna sig i de resultat som kommer fram. För Mer Kalmarsund har projektet under året fått en konkret inriktning som innebär att projektet initierar ett gemensamt arbete mellan många parter för att sträckan Kalmar- Oskarshamn ska få en superbusslinje, dvs köra buss som tåg. Avsikten är att superbussen till att börja med kör den nämnda sträckan, men på sikt ska det vara möjligt att förlänga linjen både åt norr och söder. Superbusskonceptet kräver satsningar inte bara för kollektivtrafiken utan även infrastrukturella (infarter, prioriteringar av busstråk, cykelvägar mm) samt nytänkande vad gäller bebyggelseplanering särskilt kring de planerade stationsområdena. Superbusskonceptet ger möjligheter för länet att nå målet i RUS att minska antalet arbetsmarknadsregioner till två samt även att få en mer regional bostadsmarknad. IT Regeringsuppdraget att ta fram en Regional digital agenda blev klart under De fem temagruppernas arbete avslutades med en skriftlig rapport. Sammanfattningen, målen och de förslagna insatserna har de sammankallande i respektive grupp presenterat för programberedningen och för regionförbundets styrelse. Detta har sedan kompletterats med inledning, bakgrund och fyra visionära scenarion för att beskriva en tänkbar framtidsbild. Samverkan har skett med övriga regioner via Sveriges Kommuner och Landsting, Näringsdepartementet och Digitaliseringskommissionen. Med våra grannregioner har en mera konkret samverkan skett inom ramen för Småland-Blekinges Brysselkontors arbetsgrupper och det har arrangerats gemensamma överläggningar och en temadag för temagrupperna i respektive region. Bland annat har gemensamt informationsmaterial arbetats fram. Under våren-sommaren besökte regionförbundets ordförande Lars Blomberg och ITstrateg Bengt Falke länsstyrelsens ledningsgrupp och kommunstyrelsen alternativt kommunstyrelsens arbetsutskott i länets samtliga kommuner för att presentera bakgrunden och diskutera temagruppernas drygt 30-tal konkreta insatsförslag. Under hösten genomfördes remisshantering i länets kommuner, landstinget, länsstyrelsen, Linnéuniversitetet med flera. Synpunkterna arbetades in i agendan som sedan beslutades i regionförbundets styrelse den 17 december. Informationssäkerhet I Kalmar län samverkar länets kommuner, regionförbundet och landstinget i ett gemensamt informationssäkerhetsprojekt. Under större delen av året har det genomförts ett flertal relativt omfattande systemsäkerhetsanalyser både för enskilda kommuner men även för ett flertal kommuner inom ramarna för länets ehälsomål. 35 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

36 delvis extern finansiering Det har pågått ett omfattande förankringsarbete för ett informationssäkerhetsprojekt som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finansierar. Projektet, som nu är förankrat, är till stora delar ett kunskapsprojekt som syftar till att öka kunskapen om informationssäkerhet riktad till olika målgrupper som sträcker sig från högsta ledningen till den enskilda medarbetaren. Länet har under 2014 genomfört regionala utbildningar för IT-tekniker, arkivpersonal och personal inom omsorgen. Den senare genom ett antal workshop. 36 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

37 Miljö i balans Miljöfrågorna är en avgörande del i arbetet för regional utveckling och hållbar tillväxt. Definitionen på hållbar tillväxt är en tillväxt av såväl ekonomiskt och mänskligt kapital som miljökapital. Mål i RUS Fossilbränslefri region God vattenkvalitet i Kalmar läns grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Vi ska minska den sammanlagda exponeringen av kemiska ämnen som är skadliga för människor och nå nära noll när det gäller särskilt farliga ämnen. Bibehålla och förbättra värdefulla biotoper, miljöer och landskap samt göra det möjligt att nyttja dessa miljöer som en resurs för folkhälsa, turism och livsmedelsproduktion. Kommentar Cirka två tredjedelar av länets energianvändning är fossilbränslefri. Merparten av länets sjöar, vattendrag och kustvatten löper risk att inte uppnå ekologisk status/ekologisk potential till år 2015, mätt som yta. Ansvariga myndigheter bedömer att det inte är möjligt att nå det regionala miljömålen om giftfri miljö, myllrande våtmarker, levande skogar eller ett rikt odlingslandskap till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Måluppfyllelse Genomföra 2014 års handlingsprogram för fossilbränslefri region, vilket godkänts av regionförbundets styrelse i december Regionförbundet och länsstyrelsen har ett delat ansvar för Klimatsamverkan Kalmar län. De aktiviteter som regionförbundet råder över är antingen genomförda eller har påbörjats. Påbörjade aktiviteter som under året har utvecklats vidare kommer att fullföljas under nästa år. Presentera handlingsprogram för giftfri vardag respektive värdefulla landskap. Slutliga handlingsprogram antas av styrelsen i mars Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

38 Medverka till att etablera ett eller flera nya internationella vattensamarbeten Regionförbundet har fått s.k. såddfinansiering för att utveckla projektet Waternets (vattenråd m.m) som ett flaggskeppsprojekt inom EU:s Östersjöstrategi. En concept note för att kvalificera sig för en ansökan till Östersjöprogrammet har lämnats in. Kalmar kommun har fått motsvarande såddfinansiering för projektet Baltic Blue Growth (musselodling). Även de har lämnat in en concept note till Östersjöprogrammet. En enkätundersökning har genomförts inom ramen för ERB:s Water Core Group för att identifiera framtida samverkansområden. Förutom lokal vattenförvaltning finns det också ett gemensamt intresse för dagvattenfrågor inom ERB. Genomföra tre skolseminarier samt två seminarier för beslutsfattare, politiker och medborgare kring slutförvaret Under vårterminen genomfördes tre s.k. tjejresor som gav gymnasieelever möjlighet att bl.a. besöka slutförvarsanläggingar i Oskarshamn. Under hösten arrangerade regionförbundet tillsammans med SKB en informationsresa till Frankrike för RF:s arbetsutskott. Utöver detta deltog RF:s kontaktpolitiker på ett flertal möten under året. Väsentliga händelser/insatser under året Klimatsamverkan Regionförbundet och länsstyrelsen samverkar inom ramen för Klimatsamverkan Kalmar län för att länet ska bli fossilbränslefritt till år Under året har bl.a en Klimatdialog 2014 genomförts och en uppföljning gjorts av hur långt vi kommit i arbetet med att nå de olika delmålen. Man konstaterar att mycket återstår att göra och att farten i genomförandet behöver öka. Biogas Sydost har samordnat arbetet med en regional biogasstrategi för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Strategin är antagen av regionförbundets styrelse och innehåller bl.a. reviderade biogasmål för Kalmar län. More Biogas har invigts och arbetet inför länstrafikens kommande bussupphandling har intensifierats. Den framtida beskattningen av biobränslen är i dagsläget oklar. Beskattningen utgör en osäkerhetsfaktor som påverkar fortsatta nysatsningar på biogas. delvis extern finansiering Rent vatten Länets kustmiljösamarbete sker inom Kalmarsundskommissionen, vars arbete samordnas av Kalmar kommun. Kommissionen prioriterar utformning och sökande av gemensamma projekt och har bland annat fått fem nya LOVA-projekt godkända under första halvåret Kommissionen har också deltagit i en nationell konferens om Havet som resurs och medverkat i Almedalsveckan 2014 tillsammans med Östersjöinitiativet. En workshop Base Camp Kalmarsund har också genomförts. Regionförbundet har tillsammans med Linnéuniversitetet och Vattenmyndigheten tagit initiativ till ett uppdrag för att kartlägga starka aktörer inom vattenområdet i länet. Detta för att skapa förutsättningar för att stärka samverkan, utveckla projekt och verksamhetsidéer. 38 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

39 Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sydost samordnar tillsynsmyndigheterna inom miljö-, livsmedel och hälsoskyddsområdena i Gotlands och Kalmar län. Samverkan sker genom att driva olika projekt inom våra arbetsområden samt genomföra valda utbildnings- och temadagar. Följande fyra projekt har genomförts enligt verksamhetsplanen: Dricksvattenkontroll, Tillsyn och riktlinjer för minireningsverk, Miljöbalken i detaljplaneprocessen och Miljötillsyn på lantbruk. Planerade utbildningar har genomförts under året. För mera information se: delvis extern finansiering Slutförvar av kärnbränsle Slutförvarsprocessen går framåt med bland annat planeringen för en inkapslingsanläggning och mellanlager för högaktivt kärnbränsle i Oskarshamn. Regionförbundet har en viktig roll i detta arbete med att informera länets kommuner och invånare om hur arbetet fortskrider. Ett flertal studiebesök, seminarier och en internationell informationsresa har genomförts under året. Regionförbundet är även en aktiv part i Oskarshamns granskningsgrupp som kritiskt granskar SKB:s ansökan med fokus på de delar som berör länet. Handlingsprogram Regionförbundets styrelse antar årligen ett handlingsprogram för fossilbränslefri region. Motsvarande handlingsprogram har nu tagits fram för de övriga delmålen inom Miljö i balans. Redan beslutade mål och prioriteringar för God vattenkvalitet har sammanställts i ett handlingsprogram. Dessutom har nya handlingsprogram för RUSens Giftfri miljö respektive Värdefulla landskap och God vattenkvalitet tagits fram. Arbetet har samordnats med länsstyrelsens miljömålsarbete. Syftet med det är att öka samsynen och effektiviteten i dessa processer, såväl inom som mellan olika organisationer. Handlingsprogrammet för giftfri miljö föreslår en trestegsraket ökad kunskap, förslag till delmål och prioriteringar, och konkreta aktiviteter. Handlingsprogrammet för värdefulla landskap lyfter fram de gröna näringarna och utvecklingen av besöksmål, och dessas kopplingar till värdefulla natur- och kulturmiljöer, som strategiska områden. 39 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

40 Befolkning och välfärd Kalmar län behöver tackla de demografiska utmaningarna genom att kraftsamla kring det som idag skapar obalans i befolkningsstrukturen. Delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och mångfald är viktiga perspektiv. Perspektiven ska genomsyra allt vi gör men är också egna utvecklingsområden och processer som kräver analys, samarbeten och tydliga målsättningar. Mål i RUS Inflyttningen till länets kommuner ska öka. Hög integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden. En mer jämlik och jämställd offentlig organisation. Högre känsla av delaktighet och tillhörighet hos unga. Bättre integrerad arbetsmarknad. Äldre ska erbjudas goda förutsättningar för att leva och bo. Kommentar Vi ligger väl i linje med målen i RUS. Vi ser dock ett tydligt behov av att revidera RUS till följd av den snabba utvecklingen inom välfärdsområdet. På nationella nivån finns allt fler indikatorer kring social hållbarhet och välfärdsfrågor som bättre skulle kunna återspeglas på regional nivå. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Ökad gemensam styrning, samverkan och gemensamma insatser mellan kommuner och landsting kring våra demografiska utmaningar. Genomförande och utvärdering av insatserna inom ramen för handlingsprogrammen Det kompetenta länet och Det Goda Livet inom projektet Befolkning i Balans. Förslaget till en utvecklad strategisk samverkan mellan länets kommuner och regionförbundet behandlades och bifölls av såväl PKN den 30 oktober som av regionförbundets arbetsutskott den 6 november. Samverkan innebär ett långsiktigt, kraftfullt och nydanande arbete för kommunernas samverkan kring de demografiska utmaningar länet står inför. Diskussionen med gemensam profilering och marknadsföring har förts i kommunchefsgruppen och en rad insatser har genomförts. Under 2014 har ett förslag till insatser tagits fram som länets kommuner kommer att besluta om i maj Arbetet handlar bland annat om att hitta metoder och skapa erfarenhetsutbyte där regionens aktörer kan samarbeta kring inflyttning och mottagning. Inom ramen för Det kompetenta länet har ett system för studentmedarbetare tagits fram där länet tillsammans har som mål att ta emot åtta studentmedarbetare under Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

41 Etablera ett gemensamt stöd och ledningsstruktur för kommuner och landsting. Etablera en ny samverkan för gemensam forsknings och utveckling Kompass - Kommunal praktisk samverkan socialtjänst Kalmar län under Ta fram metodpaket och konkreta insatser inom ramen för jämställdhet, delaktighet, trygghet och Unga in på arbetsmarknaden. Stödja kommunerna i uppföljning av LUPP 2012 och påbörja planering inför genomförande av Lupp Stödja och utveckla insatser inom ramen för det civila samhället. Samtliga nyanlända inom etableringen i Kalmar län ska erbjudas samhällsorientering inom ett år efter etableringsplanens upprättande. Den utökade målgruppen, dvs. anhöriginvandrare med ett medborgarskap från ett land utanför EES, ska erbjudas samhällsorientering på modersmål. Etablera en samhällsorientering för unga nyanlända/utländska studenter i länet. Insatserna i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt ska vara genomförda per den 31 december Regional samverkanstruktur för kommuner och landsting är etablerad i form av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande områden inom hälso- och sjukvård. Regionförbundet samordnar arbetet som följer ett gemensamt årshjul i form av återkommande samverkansmöten på såväl tjänstemanna- som på politisk nivå. Under 2014 har de första två beställningarna i Kompass initierats/beslutats och under 2015 kommer de att bedrivas på socialtjänstens område. Kompass ska inledningsvis arbeta med ett fåtal uppdrag varje år för att säkerställa användbarheten. Projekt bedrivs med CAN avseende underlag för uppbyggande av ett långsiktigt ANDTförebyggande arbete tillsammans med nio av Kalmar läns kommuner. En ungdomspolitisk utbildning pågår och ett studentmedarbetarsystem är framtaget. Förstudien Mer händer är genomförd och nätverk har bildats med ideella ungdomsföreningar. Fryshuset deltar i olika insatser inom projekten Förening för alla samt den ungdomspolitiska utbildningen. Ungdomspolitisk utbildning pågår som stöd till arbetet med LUPP. Planeringen för LUPP 2015 påbörjades under året. Kompetensutveckling genom Förening för alla pågår. Inom den regionala samhällsorienteringen erbjuds alla nyanlända samhällsinformation på modersmål. Inom den regionala samhällsorienteringen är samhällsinformation på modersmål tillgänglig för den utökade målgruppen. PKN beslutade i december 2014 att rekommendera kommunerna att avsätta budget för just denna målgrupp för att därmed öka andelen deltagare. Arbetet är påbörjat. Den övergripande bedömningen är att under skapa förutsättningar för att nå handlingsplanens övergripande mål. De flesta insatser är genomförda. Handlingsplanen slutredovisades till Näringsdepartementet och Tillväxtverket 1 december X 41 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

42 En checklista för jämställda beslut ska vara inarbetad i regionförbundets rutiner inför beslut. Det ska finnas en tydlig regional struktur för hur jämställdhetsfrågorna ska bedrivas lokalt och regionalt i vårt län. Checklistan följer idag alla beslutsärenden till AU/ styrelse och Primärkommunala nämnden. Vi har tillsammans med länsstyrelsen tagit fram ett utkast till regional struktur för att bedriva arbetet både lokalt och regionalt. Detta kommer att vidareutvecklas under Väsentliga händelser/insatser under året Välfärd extern finansiering Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre är en överenskommelse mellan staten och SKL med syfte att ge stöd till gemensamt långsiktigt arbete och hållbara förbättringar i samverkan mellan kommuner och landsting. Fem prestationsbaserade områden har varit i fokus; God vård i livets slutskede, Preventivt arbete, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling samt Sammanhållen vård och omsorg. Länet klarade att uppnå målen på fyra av dem. Dock klarade länet endast delvis målet Sammanhållen vård- och omsorg. extern finansiering Stöd till personer med funktionsnedsättning En kartläggning av funktionsnedsatta barn och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i samband med insatser i länets kommuner och landstingets habiliteringsverksamhet har genomförts under hösten Inspirationsdag tillsammans med representanter från flera brukarorganisationer i länet har genomförts samt en heldags workshop om Våld riktat mot kvinnor har utförts tillsammans med länsstyrelsen och Alternativ Till Våld (ATV). extern finansiering Social barn- och ungdomsvård En överenskommelse mellan landstinget och länets kommuner är påbörjad gällande hälsoundersökningar och tandvård avseende samhällsvårdade barn och unga. Informationer och utbildningar avseende Samordnad individuell plan (SIP) har genomförts inom social barnavård i länet. Ytterligare två socialarbetare har utbildats till familjehemsutbildare och två utbildningar har genomförts med familjehem. Gemensamt nätverk/erfarenhetsutbyte och lärande för familjehemsutbildare verksamma i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län har etablerats. Likaså har ett länsnätverk etablerats avseende Öppna Jämförelser och statistik inom området för social barnavård. Ökad brukarmedverkan: Under hösten påbörjades tillsammans med Fryshuset ett arbete för att öka placerade barns och ungas delaktighet och inflytande. Länsnätverken för Barns Behov I Centrum (BBIC-utbildare respektive BBIC-ansvariga) har genomfört fyra träffar. extern finansiering Missbruk och beroende Två seminarier, gemensamma för kommuner och landstinget, hölls för att ta fram en kartläggning och analys (s.k. GAP-analys) avseende missbruks- och beroendevården i länet 42 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

43 i förhållande till de preliminära nationella riktlinjer som publicerades under våren. En brukardialog genomfördes för att få med brukarnas synpunkter i GAP-analysen. De lokala samverkansöverenskommelser mellan landsting och kommun som finns i varje kommun har reviderats. Två fördjupningskurser genomfördes angående stärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. Ett brukarråd för riskbruks-, missbruks-, och beroendefrågor har startats. Psykisk hälsa Uppdrag under 2014 att säkerhetsställa att länet klarade PRIO-projektets två grundkrav, vilket var en förutsättning för att länets kommuner och landsting skulle kunna ta del av PRIO:s prestationer. En viktig förutsättning 2014 var att samordna en länsövergripande dialog med brukarorganisationer inom området för att på detta sätt bana väg för framtida modell för brukares delaktighet på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå. Till grundkrav 1 under 2014 ingick också krav om brukarorganisationernas synpunkter på regional samverkansöverenskommelse ( ) och handlingsplan för Länet klarade båda grundkraven som dels bestod av samverkansöverenskommelse med handlingsplan, samt kommun och landstingsgemensam webbaserad information för barn och unga. extern finansiering ehälsa Under 2014 har fortsatt arbete bedrivits i riktlinje med Överenskommelsen mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landstings nationella stöd för utveckling av kommunal ehälsa. extern finansiering Grundkraven för att tilldelas stimulansmedel har uppfyllts vilket innebar en konkret projektplan för årets aktiviteter, en uppdragsbeskrivning för den regionala samordningen samt varje enskild kommuns nämnds beslut för att skapa en långsiktig strategi och budget för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Stimulansmedlen har delvis tilldelats enskild kommun för arbete inom specifika ehälsoområden (såsom etjänster, mobilitet, säker roll och behörighet, trygghetslarm nationell patientöversikt samt trygghetstjänster i hemmet) men även bekostat sex stycken Samverkansprojekt. Samverkansprojekten har bedrivits mellan brukare, kommuner och landsting inom områdena för interaktiva etjänster, säker roll och behörighet samt producent för Nationell patientöversikt. Samverkansprojekt mellan kommunerna har även genomförts inom områdena för digitala trygghetslarm, mobil dokumentation för personalen samt konsument för Nationell patientöversikt. Ungas uppväxt Samarbetsavtal är upprättat med Fryshuset och dialoger med kommunerna har genomförts under året. Hösten 2014 startade en ungdomspolitisk utbildningsserie i fem delar riktad till tjänstemän och politiker som arbetar med ungdomsfrågor i länet. Teman för utbildningarna är jämställdhet, inflytande och delaktighet, normer och normkritik samt ungas psykiska hälsa. Utbildningen är ett konkret resultat av Lupp Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

44 EUfinansiering EUfinansiering En förstudie för att genomföra Lupp inom Euroregion Baltic (ERB) pågick under året och samtliga länder inom ERB har utsett varsin kommun där LUPP-enkät kommer att genomföras våren En förstudie, Mer händer, finansierad av Europeiska Socialfonden (ESF) gjordes för att inventera kommunernas behov av att skapa praktikplatser inom vård och omsorg. Vidare har ett system för att anställa studentmedarbetare arbetats fram. Målet är att erbjuda minst åtta studenter anställning i offentlig sektor under delvis extern finansiering extern finansiering Integration och etablering I Kalmar län samverkar kommunerna i integrationsfrågan genom Regional samverkan kring Samhällsorientering för nyanlända på modersmål som regionförbundet driver tillsammans med länets kommuner. En regional samverkan inom länet ska bidra till mervärde för deltagande kommuner, erbjuda nyanlända till länet en enhetlig mottagning oavsett kommun och samtidigt bidra till att lagstiftningens mål efterlevs. Under 2014 beslutades att organisationen för samhällsorientering permanentas och det kommer att främja integrationsprocessen för nyanlända och på sikt även andra invandrare i Kalmar län. Den regionala samhällsorienteringen är öppen för nyanlända inom etableringen samt den utökade målgruppen (anhöriginvandrare utanför EES) i åldrarna år. Behovet av att utvidga samhällsorienteringen är stort och insatser för att underlätta integrationen i samhället har påbörjats och kommer att fortlöpa under Under hösten 2014 har arbetet med två förstudier påbörjats, Arbetskraftsförsörjning med hjälp av internationella studenter och nyanlända akademiker och Främja företags export och internationaliseringsarbete. Styrgruppen för Småland Blekinges Brysselkontor har beslutat att genomföra en förstudie om gemensamma insatser för att locka fler studenter till våra lärosäten samt att få nyanlända akademiker att stanna i regionen. Förstudierna ska skapa förutsättningar och innehåll för ett gemensamt arbete kring arbetskraftsförsörjningen i regionen. Jämställdhet Under 2014 har jämställdhetsarbetet fått en naturlig plats i allt utvecklingsarbete. Kunskapen hos medarbetare har höjts och förutsättningen att bedriva jämställd verksamhet har ökat. Att beakta jämställdhet är integrerat i framskrivning av projekt, i strategiarbeten och checklistan för jämställda politiska beslut är nu en inarbetad rutin. I länet finns ett nätverk etablerat bestående av kommuner, landstinget, Linnéuniversitetet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Winnet Kalmar län. Länsstyrelsen är sammankallande för nätverket med stöd av regionförbundet. Detta nätverk är en viktig nyckel i att sprida kunskap kring metoder för jämställdhetsintegrering samt skapar förutsättningar för gemensamma insatser i länet. Under 2014 slutrapporterades handlingsplanen för jämställd tillväxt till Näringsdepartementet och Tillväxtverket. I slutredovisningen formulerades nya mål för arbetet under Den övergripande bedömningen är att vi under skapat förutsättningar för att nå det övergripande målet. Nya rutiner har arbetats fram, kunskapen kring jämställdhetsintegrering har ökat och alla delar av verksamheten har involverats. Vi ser dock att vi idag inte uppnår handlingsplanens mål och att ett fortsatt arbete krävs. Se hela slutrapporten: 44 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

45 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, är en resurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Verksamheten är ett nationellt uppdrag från Socialstyrelsen och Socialdepartementet, som också finansierar verksamheten. Samverkande parter i Nka är Anhörigas Riksförbund (AHR), Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län, FoU Sjuhärad, Välfärd vid Högskolan i Borås, Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland samt, som också är samordnande huvudman för verksamheten. Nka är en egen resultatenhet inom regionförbundet. Övergripande mål Kommentar Måluppfyllelse Skapa en mera anhörigvänlig vård och omsorg. Skapa ett mera anhörigvänligt arbetsliv. Bidra till ökad utbildning om anhörigfrågor. Bidra till ökad forskning inom anhörigområdet. Nka har bidragit med ett anhörigperspektiv i landstingets strategigrupp för ökad patient-, närstående- och medborgardelaktighet samt i VINNOVA-projektet hälsostödjande e-tjänster med landstinget, kommuner, idéburna organisationer och företag. Ett nätverk med tolv engagerade arbetsgivare har skapats, varav fyra i Kalmar län. Frågan har börjat lyftas i media och ett uppskattat och välbesökt seminarium genomfördes under Almedalsveckan. En högskoleutbildning, Anhöriga och psykisk ohälsa, har genomförts. En webbutbildning, Barn som anhöriga, har producerats och en om vuxna anhöriga är under produktion. Socialhögskolan i Stockholm har startat utbildning inom området. Nka medverkar i att forma kommande utlysningar av Horizon 2020 med avseende på anhörigfrågor. Anhörigfrågan lyfts i nationella forskningsutlysningar. Nka driver och medverkar i fyra forskningsprojekt med avseende på anhöriga. ü -- ü -- ü -- ü Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

46 Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Genomföra och i det virtuella biblioteket på webbsidan publicera en genomgång av aktuell forskning och utveckling inom anhörigområdet. Genomföra kunskapsgenomgångar och publicera 14 kunskapsöversikter inom viktiga och prioriterade områden. Publicera en antologi inom området Barn som anhöriga. Producera och lansera två webbutbildningar till personal inom vård och omsorg, en generellt om anhörigfrågor och en om barn som anhöriga. I samverkan med Mälardalens högskola genomföra en högskoleutbildning om alternativ och kompletterande kommunikation som vänder sig till studenter och föräldrar. Genomföra och publicera resultaten av kartläggningar om hur mycket och på vilket sätt anhörigfrågan behandlas i sjuksköterskeutbildningen och socialt arbete samt hur mycket och på vilket sätt anhörigfrågan behandlas i de nationella vårdprogrammen och i landstingens planer. Starta utgivningen av digitala nyhetsbrev en gång i månaden som ett komplement till de pappersversioner som ges ut fyra gånger om året. Genomföra två nationella konferenser och tre regionala mötesdagar, vara medarrangör vid en nordisk och en nationell konferens, planera för en internationell konferens om anhörigfrågor i Göteborg, hösten 2015 samt aktivt genomföra fem seminarier under Almedalsveckan. Årlig litteraturgenomgång är genomförd och webbiblioteket är uppdaterat. Samtliga referenser från publicerade kunskapsöversikter och rapporter är inkluderade. Målet är väl uppnått med totalt 17 publicerade kunskapsöversikter och rapporter om anhörig-frågor, 3 mera generella, 8 om anhöriga och funktionsnedsättning, 2 om anhöriga och psykisk ohälsa, 4 om barn som anhöriga. En antologi med 20 fristående kapitel har producerats om barn som anhöriga med forskare från olika discipliner i hela landet. Publicering kommer att ske under våren Webbutbildningen Våga fråga om barn som anhöriga, bestående av en individuell och en gruppdel har publicerats. Arbetet med utbildningen Stöd till anhöriga pågår och publiceringen är planerad till april Den virtuella distansutbildningen har genomförts via Internet och videokonferens med 40 studenter och föräldrar från hela Sverige. De positiva resultaten kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift under Kartläggningen av landstingsplaner och nationella vårdprogram är genomförda och arbetet med kartläggning av utbildningarna pågår och planeras avslutas under Utgivningen av digitala nyhetsbrev månadsvis har påbörjats, vilket ger möjlighet till att snabbare nå ut med aktuell information. Sociala medier har blivit ett starkt komplement till nyhetsbreven med ett stort antal följare. Tre konferenser har genomförts avseende anhörigskap och personer med flerfunktionsnedsättning, psykisk ohälsa och barn som anhöriga. Mötesdagar har hållits i Östersund, Uppsala och Lund liksom fem seminarier i Almedalen. Planering av 6:e internationella anhörigkonferensen att hållas i Sverige pågår. ü ü ü -- ü -- ü ü -- ü ü 46 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

47 Genomföra fyra Blandade lärande-nätverk om vuxna anhöriga och två lärande och stödjande nätverk till föräldrar och mor- och farföräldrar till barn med flefunktionsnedsättning. 1/ Avsluta en samverkansstudie om uppföljningen av anhörigstöd i åtta kommuner under tre år, 2/ medverka i ett EU-projekt för att utveckla webbplattform med information och kommunikationsmöjligheter avseende anhörigfrågor samt att 3/ påbörja utvecklingen av en metod för systematisk uppföljning av stöd till barn och unga som har förälder med missbruk, psykisk ohälsa, svår somatisk sjukdom eller hastigt avlider. Tillsammans med Anhörigas Riksförbund arbeta vidare med projektet Arbetsgivare för anhöriga. Fullfölja uppdraget Anhöriga och psykisk ohälsa som en del inom Socialdepartementets PRIO-satsning. Fullfölja uppdraget Anhöriga till Barn och unga med flerfunktions-nedsättning. Fullfölja uppdraget Barn som anhöriga. Följa internationell forskning och utveckling, ha regelbundna möten med Nka:s internationella rådgivningsgrupp samt medverka i Eurocarers och lämpliga internationella forskarnätverks verksamhet. Teman: Implementering av Socialstyrelsens vägledning om anhörigfrågor, Förvärvsarbete-anhörigomsorg-ekonomi, Möta anhörigas känslor och existensiella behov, anhöriga och psykisk ohälsa. Nätverk för föräldrar och mor- och farföräldrar via Adobe Connect videokonferens. 1/ Samverkan om anhörigstöd avslutad och publiceras våren 2015, 2/ utvecklingen och fälttestningen av webbplatformen InnovAge pågår och 3/ utvecklingen av systematisk uppföljning inledd. Landstinget, Vimmerby kommun, regionförbundet och Meridium har liksom ytterligare åtta arbetsgivare i landet anslutit sig. Projektåren med finansiering från Socialdep. har avslutats och ytterligare medel kommer att sökas från Socialdepartementet. Två kunskapsöversikter har publicerats. En eftertraktad högskoleutbildning, ett Blandat lärande nätverk och konsultation till idéburna organisationer har genomförts. Medel kommer att ansökas från Socialdepartementet för resterande PRIOperiod. Under året har en välbesökt konferens med 380 deltagare hållits, fem publikationer framställts. Två lärande och stödjande nätverk samt omfattande konsultation till föräldrar, anhöriga och idéburna organisationer har genomförts. Har omfattat kunskapsuppbyggnad, spridning av kunskap och stöd till nätverksbildande samt stöd till landstingen att införa lagförändringen att beakta barns behov av information, råd och stöd. Uppdraget fortsätter under Utvecklingen följs genom internationell rådgivningsgrupp, litteraturgenomgångar, forskarnätverk och konferenser. Genom medlemskap och vice ordförandeskap i Eurocarers 1 följs och influeras policy och forskning och utveckling i EU. ü -- ü ü ü ü ü 1) Eurocarers är en paraplyorganisation för anhörigorganisationer och forskningscentra i Europa inom anhörigområdet. 47 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

48 Väsentliga händelser/insatser under året En för Nka och anhörigfrågan viktig händelse under 2015 har varit att Nka som verksamhet lyfts som en styrka i regionen att få ehälsomyndigheten till Kalmar län. Genom sitt utbud av lättillgänglig kunskap och information samt det interaktiva arbetssättet att nå och involvera verksamheter och människor i hela landet är det ett gott exempel på samskapande vård och omsorg för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Också på EU-nivå lyfts Nka:s arbetssätt fram som en framgångsrik modell för att arbeta i partnerskap med patienter, vårdtagare, brukare och anhöriga samt personal och beslutsfattare. Under den 6:e internationella anhörigkonferensen under 2015 i Sverige som arrangeras av Nka och Anhörigas Riksförbund tillsammans med internationella parter kommer verksamheten att presenteras för den samlade kompetensen på internationell och nationell nivå. Seminarier och workshops kommer att hållas om hur anhörigfrågan ska kunna lyftas till en positiv kraft i utvecklingen av ett hållbart och konkurrenskraftigt EU. Intresset för anhörigfrågorna har ökat de senaste åren, vilket inte minst genomslaget i media och de fem välbesökta seminarierna som Nka arrangerade i Almedalen vittnar om. Nka har på flera olika sätt kunnat påverka policy och utvecklingen inom området. Medverkan i landstingets strategigrupp för patient, närstående och medborgardelaktighet har varit en viktig del i arbetet för att etablera frågan inom landstingens hälso- och sjukvård. Ett arbete där Kalmar län nu har uppmärksammats och förs fram på nationell nivå av Sveriges Kommuner och Landsting. Utbildning och lärande med hjälp av Internet och videokonferens har varit en viktig del i Nka:s arbete. Under 2014 har för andra året i rad en mycket uppskattad utbildning till studenter och föräldrar inom flerfunktionsnedsättning genomförts i samverkan med Mälardalens högskola. Utbildningen Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) med 7,5 högskolepoäng har i sin helhet genomförts via Internet. Totalt deltog 40 studenter och föräldrar från hela landet. De streamade föreläsningarna kunde ses vid det tillfälle som passade deltagarna bäst. De Fyra seminarier via Linnéuniversitetets videokonferenssystem Adobe Connect genomfördes som Blandade lärande-nätverk med blandade grupper av studenter och föräldrar. Resultatet av verksamheten har blivit accepterat för publicering i den vetenskapliga tidskriften Journal of Special Need Education under Förutom de två webbutbildningarna, den ena om barn som anhöriga och den andra om vuxna som anhöriga som producerats under året har också en högskoleutbildning om Anhöriga och psykisk ohälsa genomförts i samverkan med Ersta Sköndals högskola. Totalt deltog 30 personer i utbildningen varav en tredjedel från vardera kommunens socialpsykiatri, landstingens psykiatriverksamhet och idéburna organisationer. Den blandade gruppen har haft ett rikt utbyte av kunskaper och erfarenheter. Sammanlagt har 27 av deltagarna som examinationsuppgift producerat utvecklingsplaner att omsätta i handling på hemmaplan. Som en del i detta kommer flera att starta Blandade lärande-nätverk i sina verksamheter. I arbetet att nå ut till en bred grupp av anhöriga har Nka under året bidragit till med stöd till ett flertal idéburna organisationer inom olika områden för att utveckla stöd till anhöriga genom utvecklingsprojekt finansierade av Allmänna Arvsfonden. 48 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

49 Inom området anhöriga och psykisk ohälsa stödjer Nka Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och deras medlemsorganisationer Attention, SHEDO och Schizofreniförbundet. Inom funktionshinderområdet ges stöd till Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Handikappförbunden (HSO) och Bräcke Diakoni. Arbetet i det pågående utmaningsdrivna VINNOVA-projektet Hälsostödjande e-tjänster avseende sköra äldre och deras anhöriga är en viktig del i att fördjupa samarbetet om anhörigfrågan. I projektet deltar förutom landstinget och kommunerna Borgholm, Mörbylånga och Kalmar också regionförbundet, Linnéuniversitet, Funktionshinderföreningarna i Kalmar län (FSO), Telia Sonera och Evry Helath Care Solution. 49 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

50 Näringsliv och tillväxt Regionförbundets uppgift är att stödja idéer som kan skapa tillväxt i länet. Det handlar om stöd till enskilda företag och företag i samverkan men också stöd till olika typer av utvecklingsprojekt. På samma sätt som inom regionförbundet i stort, är arbetet inom näringslivsområdet också inriktat på att driva frågor som är gemensamma inom länet ett exempel är besöksnäringen. Mål i RUS Internationaliseringen i länets företag ska öka. Företagen ska växa. Förnyelsen i länets näringsliv ska öka. Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad. Kommentar Vid senaste uppföljningen av RUS-målen som genomfördes 2014 kan man se att exporten från länets företag minskat något från Detta kan delvis bero på den svenska kronans starka ställning samt den långsamma återhämtningen av ekonomin i de största exportländerna, dvs Tyskland, England samt USA. I kontrast till detta ser vi en ökad efterfrågan på våra konsultcheckar för export. En av indikatorerna vi mäter kopplat till målet Förnyelse i näringslivet är BRP. Här kan vi se en relativt stor ökning jämfört med I övrigt ligger vi på samma nivåer för respektive indikator kopplat till de olika målen. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Verksamheten vid Smålands Shanghaikontor ska bli mindre generell och mer fokuserad på prioriterade branscher. Utifrån resultatet av studien rörande möjligheter för näringslivet på Tysklandsmarknaden - gå vidare med att genomföra insatser för ett ökat handelsutbyte. Genomföra insatser inom ramen för handlingsplanen för Östersjöarbetet. Genomföra projekt om barnkonventionen i landsbygdsområden i samarbete med Sydafrika. Målet är uppnått så långt det är möjligt inom det aktuella projektet. Verksamheten omorganiseras 2015 för att ytterligare kunna spegla strategiska satsningar på hemmaplan. Seminarier har genomförts av olika aktörer i länet, t ex IUC och privata aktörer, som agerar på den tyska marknaden i syfte att öka kunskapen och möjligheterna samt visa på vilken hjälp med kontakter företag kan få. Genomfört studie av förutsättningar för länsföretagen på den polska marknaden inom trä, e-handel, miljö/energi och turism. Planerat för en Step-toexport -kurs m.m. med inriktning Polen byggd på Polenstudien. Förstudie påbörjad och avslutas våren Delvis Delvis Delvis 50 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

51 En handlingsplan för ökad innovationsförmåga i Kalmar län ska tas fram i samverkan med näringslivet, det innovationsstödjande systemet och universitetet. Delta i processledning och styrgrupp i projektet Smart Housing Småland samt mobilisera länets näringsliv och övriga aktörer. Ta fram ett underlag för politiskt beslut i de tre Smålandslänen rörande det fortsatta arbetet med att genomföra Trästrategin. Sjösätta aktiebolaget för besöksnäringens ITplattform Småland/Öland Genomföra planerade insatser för internationell marknadsföring tillsammans med marknadsrådet, Ehrenbergs kommunikaton och VisitSweden Starta ett treårsprojekt för boendeformerna camping och stuga Göra uppföljning av Kompetensutvecklingsprogrammet för besöksnäringen som avslutades 2012 Uppdatera strategin för länets besöksnäring Utveckla och säkerställa statistik från besöksnäringen i länet Förutsättningarna för en regional filmfond ska utredas färdigt med ambitionen att kunna bilda en sådan under Ta fram förslag till Regionalt serviceprogram samt genomföra insatser i programmet. Handlingsplanen är klar och antagen av regionförbundets styrelse påbörjas arbetet att implementera handlingsplanen. Aktivt deltagande i både processledning och styrgrupp. Informationsinsatser i innovationssystemet. Under hösten 2014 och februari 2015 har samtliga Smålandslän fattat beslut om fortsatt finansiering för genomförande av trästrategin. Beslutet från Kronoberg blev lägre än budgeterat, vilket ger konsekvenser för handlingsprogrammet. Bolaget sjösattes januari 2014 och en VD anställdes. Första verksamhetsåret har fokuserats på att etablera bolaget samt utveckla samarbetet med kommunerna. Vd för bolaget är anställd och har sin placering på Regionförbundet i Kalmar län. Styrelse utsedd och det dagliga arbetet med plattformen fortgår. Här ligger vi i fas och följer den marknadsplan som är gjord. Detta är pågående insatser som sträcker sig fram till och med år Verksamhetsberättelse för år 2014 kommer i slutet av februari Projektet har startat och som ägare av det är VisitSweden. Kalmar län går in tillsammans med Kronobergs och Jönköpings län. Övriga parter i projektet är bl a Region Skåne, Västsvenska turistrådet, SCR, Stena Line och NovaSol. Uppföljningen är genomförd och rapport om resultatet är skriven. Återfinns på Har påbörjats och kommer att bli klar i mars Emellertid kommer det att krävas några remissrundor till länsturismgruppen och näringslivsrådet innan den kan antas. Har påbörjats genom att ha ett flertal workshops tillsammans med turistcheferna. Kontinuerlig kontakt med SCB, Tillväxtverket och konsulter samt lobbying vid nationella möten med företrädare för regionala och statliga institutioner. Ett Regionalt Serviceprogram antogs av regionförbundets styrelse våren Insatser har genomförts enligt handlingsprogrammet. X Klar i mars 2015 X Pågående process 51 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

52 Utreda förutsättningarna för hemsändningsbidrag samt lämna förslag till beslut till regionförbundets styrelse. Ta fram förslag till stödsystem för transporter i skärgården tillsammans med Smålandskustens Skärgårdsförening Starta upp satsningen Glasrikesmiljonen samt fatta beslut om stöd till fyra företag i Kalmar län. Skapa förutsättningar för ett ökat deltagande i EU:s program och fonder bland länets kommuner och andra aktörer Öka kunskapen om hur jämställdhet kan bidra till ökad tillväxt bland de aktörer som driver utvecklingsprojekt i länet. En analys av hemsändningsbidraget gjordes och förslag på insatser för att förbättra hanteringen av hemsändningsbidraget. Ingen åtgärd eftersom regelverket inte har förändrats. Fyra beslutsmöten har genomförts under 2014 och bifall till investeringsstöd från Glasrikesmiljonen har lämnats till följande företag i Kalmar län; Royal Design AB, Örsjö Belysning AB, AMB Industri AB, Börjes Logistik och Spedition AB och Lintex AB. Startat nätverk för kommunala internationella samordnare. Organiserat två träffar med nätverket under 2014 och där bl.a. spridit information om EU:s program och fonder. Efter intensivt arbete godkändes både regionalfondsprogrammet för Småland och öarna och den regionala handlingsplanen för socialfonden under december månad Detta kommer att leda till utökat informationsarbete under Genom att påbörja arbetet med att erbjuda externa aktörer hjälp med strukturerad projektutveckling har vi tagit ett steg i rätt riktning för att skapa bättre förutsättningar för EUfinansiering. Arbetet är påbörjat men inte avslutat. Vi har genomfört strategiska regionala mötesplatser och bjudit in politiker, beslutsfattare och representanter från näringslivet att delta. Vi har använt olika metoder t.ex. forumteater och interaktiva workshops så att deltagarna fått vara aktiva under konferensen. Delvis X Arbetet är avslutat. Bidra till ökad intern kunskap kring riggning, styrning och utfall av de projekt som bedrivs av regionförbundet Öka antalet konsultcheckar inom marknadsutveckling för främjandet av export med 10 % jämfört med 2013 Arbetet med det interna projektledarnätverket har rullat vidare under året. Under hösten har två interna LFA workshops (The Logical Framework Approach) hållits för att testa ett mer strukturerat arbetssätt för projektutveckling. Under 2014 har 25 konsultcheckar beviljats jämfört med 40 stycken föregående år. Arbetet är påbörjat med inte avslutat. X 52 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

53 Dela ut minst 10 FoU checkar Antalet stöd till kvinnor som driver företag ska öka med 10 % jämfört med 2013 Öka antalet ansökningar om företagsstöd från personer med utländsk bakgrund med 10 % Öka antalet ansökningar om innovationsfinansiering från företag ledda av kvinnor med 10 % Öka antalet ansökningar om innovationsfinansiering som omfattar tjänsteinnovationer med 10 % Ta fram statistik två gånger per år på hur företagsstöden fördelas på kön, personer med svensk eller utländsk bakgrund, stödtyp och bransch. Analysera orsaken till eventuella skillnader hur företagsstöden fördelas mellan olika grupper Öka kunskapen om kvinnors och mäns företagande Regionförbundet har beviljat 2 FoUcheckar jämfört med föregående år då 3 checkar beviljades. Insatser har gjorts för att marknadsföra denna möjlighet till stöd, bl a genom Linnéuniversitetet, vilket vi hoppas skall ge resultat på lång sikt. Checken är mycket viktig då andelen Forskning och utveckling i företagen i Kalmar län tillhör de lägsta i landet. Antalet beslutade stöd har minskat från 83 stöd 2013 till 46. Orsaken är den minskade inströmningen av antalet ansökningar. Andelen av de totala stöden till kvinnor som driver företag är oförändrat 23 %. Antalet ansökningar från personer med utländsk bakgrund uppgick till 33 stycken för 2014 jämfört med 26 föregående år, d v s en ökning med 27 %. Ansökningar från kvinnor med utländsk bakgrund uppgick till 19,4 % av de totala ansökningarna från kvinnor. Motsvarande siffra för männen var 9,6 %. Noterbart är, p g a det minskade antalet ansökningar, att andelen ansökningar från denna grupp ökat från 5,0 % 2013 till 12,2 % för Under 2013 beviljades 6 av 25 innovationsfinansieringar till företag som leds av kvinnor. Av årets sju beviljade ansökningar leds samtliga företag av män. Under 2014 har 3 innovationsfinansieringar avseende tjänsteinnovationer beviljats jämfört med 16 stycken föregående år. Totalt beviljades 7 innovationsfinansieringar jämfört med 25 året innan. Genomförs kontinuerligt som en etablerad rutin. Internt arbete i handläggargruppen tillsammans med Fyrtornet AB har lett till ökad kunskap, vilket i sin tur även leder till att aktörerna som ansöker om stöd kommer att få bättre förståelse och kunskap på sikt. Några aktörer har också, som en pilotinsats, erbjudits extra stöd via Fyrtornet. X X X X Arbetet är påbörjat men inte avslutat. 53 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

54 Erbjuda kompetensutveckliginsatser med fokus på jämställdhetsintegrering till rådgivare/handläggare i organisationer inom det företagsfrämjande systemet. Etablera traineeprogram eller liknande för tekniker. Kopplat till insatsen ska en konsultcheck tas fram som kan stödja insatsen. Presentera en framtidsstudie för de gröna näringarna i Kalmar län inklusive förslag till prioriterade åtgärder. Vi har erbjudit alla aktörer nom företagsfrämjande system att delta i kompetensutvecklingsinsatser om villkor för kvinnor om män som driver företag samt kunskap om jämställdhetsintegrering som verktyg för ett företagsfrämjande system på lika villkor Regionförbundet har tillsammans med ett rekryteringsbolag haft dialog med olika grupper av företag. På grund av bristande intresse för upplägget har inte insatsen genomförts. Regionförbundet har däremot skapat förutsättningar att via konsultcheck kunna stödja denna typ av insats. Sammanlagt har fyra delstudier tagits fram. De presenterades vid ett seminarium i april grona Arbetet är påbörjat och bör fortsätta. -- Västentliga händelser/insater under året extern finansiering EU Internationalisering Arbetet som horisontell aktivitetsledare för flernivåstyrning i Östersjöstrategin avslutades i december 2013 för att ligga på is under 2014 i avvaktan på en hållbar ekonomisk lösning på uppdraget. Någon sådan lösning har inte skapats, vilket inneburit att regionförbundet har avvecklat uppdraget. Under 2014 genomfördes en studie av möjligheterna för länets företag på den polska marknaden. Studien presenterades för intresserade företag och organisationer på ett seminarium den 28:e augusti. Resultatet har bl.a. blivit att Business Sweden tillsammans med Sustainable Sweden South East AB planerar för en Step-to-export -kurs med ett antal företag intresserade av den polska marknaden. Regionförbundet har tillsammans med Regionförbundet södra Småland och Linnéuniversitetet etablerat och drivit Småland China Support det första svenska regionala näringslivsstödjande kontoret i Kina. Verksamheten, som har utvärderats externt, har hjälpt över 100 företag i Kalmar län och Kronobergs län att ta de första stegen mot affärer i Kina. Kontoret har också arbetat med att rekrytera betalande kinesiska studenter till Linnéuniversitetet, en verksamhet som kraftigt bidragit till att Linnéuniversitetet tillhör de tre svenska lärosäten (de övriga är KTH och Lunds universitet) som är störst vad gäller betalande utländska studenter. Den första fasen av projektet är avslutad och verksamheten vidareutvecklas nu i en ny fas med ett mer gränslöst arbete i Sverige och i Kina, tydligare fokusering på de branscher och satsningsområden som de båda länen prioriterar på hemmaplan och en högre grad av samverkan mellan näringslivsarbetet och arbetet med kinesiska studenter vid Linnéuniversitetet. 54 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

55 Innovationskraft Kalmar län Tillsammans med Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län, Kalmar Science Park, Atrinova Affärsutveckling, Almi Kalmar län och IUC Kalmar län har regionförbundet tagit fram en handlingsplan för ökad innovationsförmåga i Kalmar län. I arbetet har sju principer formulerats. Utifrån dessa har sammanlagt 20 prioriteringar gjorts och därefter har en handlingsplan med 7 punkter utvecklats. Handlingsplanen antogs av regionförbundets styrelse i december. Arbetet fortsätter i projektfas till den 31 augusti 2015 med att omsätta handlingsplanen i konkret verksamhet. extern finansiering Kluster Regionförbundet deltar aktivt i arbetet med Smart Housing Småland genom deltagande i styrgrupp och processledning. Smart Housing är en del av trästrategin för Småland. Regionförbundet är fortsatt samordnare för övriga insatser som sker inom ramen för trästrategin. extern finansiering Det finns också ett IT-kluster via Linnéuniversitetet, Engineering Information Center, (EIC) där regionförbundet är en aktiv part. Arbetet kommer att intensifieras i Kalmar län under Hittills har aktiviteterna fokuserats till Växjö och Kronobergs län men med ett aktivt deltagande från Kalmar kommun kommande projektperiod ökar förutsättningarna till fler aktiviteter i vår region. Landsbygdsutveckling Arbetet har främst skett inom ramen för kommersiell service och framtagandet av ett Regionalt Serviceprogram. I februari avslutades serviceprojektet som genomfördes tillsammans med Hela Sverige Ska Leva och länsstyrelsen. Projektets resultat låg till grund för utformningen av det Regionala Serviceprogrammet. Under hösten 2014 påbörjades ett fördjupat arbete kring landsbygdsutveckling, med utgångspunkt i en skrivelse från Socialdemokraterna i regionförbundets styrelse. En arbetsgrupp har satts samman och arbetet avslutas under 2015 med syftet att ta fram ett handlingsprogram för landsbygdsutveckling i Kalmar län. extern finansiering Insatser i Glasriket Regionförbundet har deltagit i utvecklingsarbetet i Glasriket genom styrgrupp och regional arbetsgrupp. Exempel på insatser som genomförts inom ramen för uppdraget har varit Glasrikesmiljonen, Förstudie Glasrikets arkiv och samlingar, Glasriket på export, New Glass med flera. Förutom de enskilda insatser som genomförts har samarbetet mellan kommunerna och de regionala företrädarna lett till att vi hittat nya samarbeten där lokala, regionala och nationella aktörer arbetar gemensamt och gränsöverskridande. Det visar på ett stort engagemang för Glasriket som motor för utveckling i vår region. extern finansiering Uppdraget avslutades i december 2014 och en slutrapport har lämnats. Konsultbolaget PWC har tagit fram ett förslag till styrgruppen hur fortsättningen av arbetet ska bedrivas. Näringsdepartementet har givit Länsstyrelsen i Kronoberg och landshövding Kristina Alsér ett fortsatt uppdrag att samordna arbetet. Uppdraget sträcker sig fram till Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

56 Projektkontoret extern finansiering Under 2014 avslutades delar av det intensiva programarbete som pågått sedan inledningen av Godkända program i slutet av året innebär nytt fokus för projektkontoret på projektutveckling, medfinansiering och informationsmöten av olika slag under kommande år. Ökade krav på resultat och effekter kommer också att medföra behov av nya interna utvecklingsprocesser för att strukturera arbetet på ett tydligare sätt. Processen att jämställdhetsintegrera handläggningen av projektstöd har övergått i en ny fas under slutet av året då arbetet med blanketter och checklistor kommer att övergå i en mer praktisk, rådgivande roll gentemot projektägarna. Den interna gemensamma kompetensutvecklingen kommer dock att fortsätta under extern finansiering Företagsstöd Övriga kommentarer: Antalet inkomna ansökningar 2014 uppgick till 296 jämfört med 566 föregående år. Andelen beviljade ansökningar uppgick till 73,6 % jämfört med 68,1 % föregående år. Således minskade andelen avslag till 26,4 % jämfört med 31,9 %. Detta är ett resultat av vårt arbete med att höja kvaliteten i ansökningarna genom att bl a förbättra informationen om kraven för att erhålla stöd där vi vill kunna säkerställa att våra beviljade stöd ger önskad effekt, det vill säga ökar tillväxten i Kalmar län. Företagsstöd har genomfört mer än 210 företagsbesök i länet under året samt deltagit i 15 företagsträffar med totalt cirka 400 deltagare för att informera om våra företagsstöd. Stödområde B, som i Kalmar län omfattar Högsby, Hultsfreds, Vimmerby och Västerviks kommuner, upphörde per 30 juni. Under våren 2014 har ett omfattande arbete gjorts tillsammans med berörda kommuners näringslivskontor för att informera om möjligheten till att ansöka om investeringsstöd. Detta har resulterat i beslut om investeringsstöd på totalt 33,8 miljoner kronor till tio företag i länet. Ytterligare en ansökan kvarstår att behandlas av Tillväxtverket för beslut under 2015 extern finansiering Kvinnors företagande Under perioden 2014 arbetade vi med att integrera kvinnors företagande i vår verksamhet så att det inte blir en fråga vid sidan om. Kompetensutveckling kring jämställdhet och tillväxt för aktörerna inom det företagsfrämjande systemet är mycket viktig. Kunskapsnivån kring den frågan är väldigt låg. Det är viktigt att fortsätta arbeta med den frågan internt och externt, informera och engagera våra politiker i frågan samt använda det som har gjorts inom programmet Främja Kvinnors Företagande som underlag till kommande aktiviteter och projekt. Programmet FKF är avslutat och det finns inga direktiv om hur vi ska försatta arbeta med kompetenshöjande insatser för företagsfrämjande system. 56 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

57 Traineeprogram och gröna näringar Länsstyrelsen i Kalmar län, LRF Sydost och har låtit genomföra en framtidsstudie över de gröna näringarna i Kalmar län. Fyra delstudier har tagits fram. Framtidsstudien pekar ut strategiskt viktiga områden i ett tjugoårsperspektiv och ger underlag för en diskussion om hur man kan stärka konkurrenskraften hos företag inom jordbruk, skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk i Kalmar län. Resultatet presenterades på en konferens om de gröna näringarnas framtid i april Nu fortsätter arbetet, bl a genom att ta fram en av landets första regionala livsmedelsstrategier. En sådan ska vara klar i september extern finansiering 57 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

58 Kultur och upplevelser Regionförbundet arbetar med utveckling, samordning och handläggning av olika kulturärenden. En stor del av pengarna går till länets kulturinstitutioner och konsulenter. Vi ger också bidrag till kulturprojekt som stärker kulturlivet och utvecklar regionen. Utöver budgeterade medel stärks verksamhetsområdet ekonomiskt med regionala tillväxtmedel. Mål i RUS Alla ska ha en demokratisk möjlighet att uppleva, utöva och delta i kultur En stabil kulturinfrastruktur ska ge alla invånare i Kalmar län möjlighet att ta del av och delta i ett brett kulturutbud inom alla kulturområden. Barn och ungdomar i Kalmar län ska ha hög delaktighet i kulturen och möjlighet att påverka utbudet i hela länet. Länets kulturarv, kultur- och naturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas. Målen för kultur ska nås genom samverkan mellan kultur och hälsa, kultur och skola, kultur och näring. Kommentar Det regionala kulturutbudet har ökat publik- och besöksmässigt, kulturen når alla kommuner och omsättningen ökar på besöksmålen. Den regionala kulturens närvaro är beroende av kommunernas och arrangörsföreningarnas inköp av program och de råder därför inte helt över täckningsgraden. Det är ett fåtal skolor som kan använda Kalmar länstrafiks (KLT) avtal för skolkulturresor. KLT har inte tillräckliga resurser på tider som är aktuella för flertalet skolklasser. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Måluppfyllelse En kulturplan för Kalmar län skrivs i samverkan med kommuner, kulturorganisationer och civila samhället. Planen ska vara politiskt antagen november Skola och kulturprojektet ska avslutas samt implementeras regionalt och kommunalt Kulturplanen antogs av regionförbundets styrelse den 23 oktober Planen är förankrad i hela länet genom möten (>20) i alla kommuner, inom varje konstoch kulturområde och genom remissförfarande. Totalt behandlade vi 37 svar från nationell till lokal nivå. Planen är redigerad och layoutad och finns på Regionförbundets hemsida. Skola och kulturprojektet avslutades med en nationell slutkonferens den den 9 juni Själva projektet avslutades och redovisades vid halvårsskiftet ü ü 58 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

59 Ge stöd till projektet Glaspedagogik i Boda Ta fram en ny kultur- och fritidsmedelsrapport Uppföljning och utvärdering av Talangcoachingprojektet samt planering av hur verksamheten kan leva vidare med etablerade metoder och kontaktnät. Regionförbundet har fortsatt att stödja glaspedagogikprojektet. Projektet har haft koppling och är en effekt av Skola och kulturprojektet. Projektet arrangerade en nationell konferens i Boda den 11 december 2014 med ett hundratal deltagare. Emmaboda kommun deltog med en stor andel egna lärare. Kansliet ska vartannat år ta fram en rapport som återger kommunernas fördelning av kultur- och fritidsmedel. Den nya rapporten, Kultur- och fritidsmedel 2013, antogs av regionförbundets styrelse i november Rapporten kommer att kompletteras med nya frågor under våren Projektet avslutades och inrapporterades vid årsskiftet. Projektets resultat är mycket positivt och har fått mycket uppmärksamhet. Projektet kommer att förlängas i en etapp två för att etablera verksamheten långsiktigt. ü ü och X Rapporten är klar men saknar könsfördelad statistik och resonemang ü Väsentliga händelser/insatser under året Kulturplanen Planen har sin grund i över 20 möten med länets kommuner, kulturorganisationer och föreningar samt enskilda konst- och kulturaktörer. Planen förankrades därefter genom remissförfarande och 37 svar från nationell till lokalnivå beaktades. Kulturplanearbetet är positivt och kontakten med olika parter i länet ger en bred infallsvinkel på kulturområdet och visar på bredd, kompetens och engagemang i hela länet. Planen har tagits emot väl. Skola och kultur Efter projektets slut har regionförbundet ansvaret för samordningen av Skola & kulturfrågor. Regionförbundet har två tjänstepersoner, en från kultur och en från lärandeområdet, med uppdrag att samordna och vara kontaktpersoner. De ska driva ett nätverk för skolorna och den regionala kulturen, frågorna om skolornas kulturresor och verka för gemensamma utbildningar för skola och kultur. Ett resultat av projektet är att många av länets kommuner har tagit fram eller arbetar med egna skolkulturplaner/garantier. De kommuner som inte har skolkulturplaner/garantier ska regionförbundet stödja. Regionförbundet har haft kontinuerlig kontakt med KLT avseende kulturresorna. Men möjligheterna att förändra inom befintliga resurser och förutsättningar är liten och arbetet går långsamt. delvis extern finansiering 59 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

60 delvis extern finansiering Glaspedagogik Glaspedagogik är ett treårigt projekt för ett utforskande och gränsöverskridande arbetssätt kring glas. Projektet har bedrivits av Emmaboda kommun genom The Glass Factory. The Glass Factory har tillsammans med Bjurbäcksskolans högstadium arbetat fram gemensamma metoder att ta in glasets olika aspekter i den ordinarie undervisningen. Projektet har haft stöd av Skola & kulturprojektet, Emmaboda kommun, regionförbundet och Kulturrådet. Projektet har varit framgångsrikt och ett resultat är att kommunen har beslutat att ta in programmet i den ordinarie verksamheten så alla högstadieelever får ta del av det. Kultur och fritidsmedelsrapport 2013 Rapporten tas fram vartannat år. För att underlätta rapportering och bearbetning av materialet beslutade vi att ta fram en ny webbaserad enkät. Frågorna och enkätverktyget arbetades fram under våren, testades av kommunerna och under hösten skickades enkäterna ut. Enkäten saknar dock könsfördelad statistik och kommentarer till kulturmedlens fördelning avseende kön. Den ska därför kompletteras med nya frågor avseende könsfördelning våren 2015, därefter skickas den ut och en komplettering av statistik kommer hösten Webbverktyget och specificeringen av frågorna ger en mer tillförlitlig statistik och kompletteringen med den könsuppdelade statistiken kommer att spegla behovet av insatser för att styra medlen mot en demokratisk fördelning. delvis extern finansiering Talangcoach Målet för projektet, med Länsmusiken i Kalmar län som projektägare och genomförare, var att skapa en modell som stödjer unga musiker till professionella aktörer inom musikbranschen genom eget företag, anställning eller yrkesutbildning inom musik-, scen-, ljus- eller ljudbranschen. Idén med Talangcoach är att komplettera och förstärka etablerade stödverksamheter med nya moment och metoder och utveckla arbetsmodeller som kan appliceras generellt för hela området kultur och kreativitet. Projektet har nått målen väl genom att musiker från hela länet har deltagit, sista året deltog 35 personer. Flera har startat eget företag och flera har antagits till olika utbildningar. 7 av projektets 18 akter har skrivit avtal med olika producenter och skivbolag. Tillsammans med regionförbundet har sex kommuner, företag och Tillväxtverket (år1) finansierat projektet. Projektet fortsätter i nästa steg våren 2015 genom att ett antal kommuner och företag går in med ett större ekonomiskt ansvar tillsammans med Regionförbundet. Avsikten med steg två är att etablera verksamheten långsiktigt med en hållbar finansieringsmodell. delvis extern finansiering Hälsa och kultur Våren 2013 genomfördes en förstudie om Hälsa och kultur i Kalmar län. Därefter startade ett treårigt projekt vintern 2013/14 tillsammans med landstinget och kommunerna med stöd av Statens Kulturråd. Regionförbundet har varit projektägare medan Kalmar läns museum har varit utförare. Syftet är en gemensam samverkansstruktur, nätverk samt metodutveckling. Under projektets första år har Emmaboda och Mönsterås kommuner gått in som pilotkommuner med ett antal lokala projekt inom omsorgen och hälsocentralerna tillsammans med den regionala kulturen. 60 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

61 Lärande och kompetensförsörjning Lärande, utbildning, kunskap och kompetens är viktiga faktorer för såväl individuell, som lokal och regional utveckling. Det övergripande målet är att bidra till att höja kompetens- och kunskapsnivån i samhället framförallt genom samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer. Mål i RUS Kalmar län ska vara den region som har utvecklat bäst samverkan med universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. Utbildningar i Kalmar län ska hålla hög kvalitet. Länet ska ha en väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan matchning av kompetens. Den generella utbildningsnivån ska höjas. Kommentar Samverkan med Linnéuniversitetet har utvecklats under Ett långsiktigt samarbete kring decentraliserad utbildning till sjuksköterska i Västervik och Oskarshamn samt etablering av Pukeberg som centrum för glasutbildning är främsta exempel på detta. Länet har fått fler yrkeshögskoleutbildningsplatser under 2014 men vi konstaterar också att det finns stora utmaningar när det gäller matchning av kompetens och den generella utbildningsnivån är fortsatt låg jämfört med andra regioner i landet. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Måluppfyllelse Genomföra projektet Plug in Södra Småland och Kalmar län. Utveckla ett fördjupat samarbete med studieoch yrkesvägledare i Kalmar län. Följa upp skolornas arbete med entreprenörskap och samarbete med Ung Företagsamhet (UF) Kalmar län. Projektet är genomfört och avslutas officiellt gentemot SKL och Esf i och med slutredovisning våren Fyra projekt fortsätter under 2015 med finansiering från Samordningsförbundet i Kalmar län. Ett SYV-råd, med en representant från varje kommun, har bildats, med tre möten under Ett SYV-nätverk har startats och haft två nätverksmöten. UF Kalmar län har genomfört en särskild redovisning av genomförd verksamhet. Andelen gymnasieelever som driver UF Företag är högt men UF Kalmar län har svårt att komma in på skolor och kunna erbjuda sin verksamhet. 61 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

62 Initiera regional samverkan inom området läsinlärning och läsförståelse Etablera ett kompetensmatchningsråd för Kalmar län. Stimulera lokalt arbete med kompetensmatchning på kort och lång sikt Öka antalet utbildningar inom yrkeshögskola i Kalmar län. Etablera och utveckla ett regionalt nätverk för yrkesvuxenansvariga i länets kommuner. Regionförbundet ska medverka till att Linnéuniversitetet har utvecklade kontakter med kommunerna i Kalmar län. Utveckla och fördjupa samarbetet inom Småland-Blekinge och det gemensamma kontoret i Bryssel. Genomföra ett pilotprojekt med E-serviceverkstäder i Kalmar och Mjölby. Göra en förstudie som grund för ett större extern finansierat läsprojekt. Projekt RELÄ har planerats under 2014 med studieförbund, SISU, kulturkonsulenter och bibliotek. Start 1 april Beviljats kr från Kulturrådet. Sökt ytterligare medel. Pilotprojektet Alla läser har genomförts, tre seminariedagar. Pilotkommunerna var Torsås, Högsby och Mörbylånga. Samverkan mellan skola, bibliotek, skolbibliotek, AV-media i Kalmar län samt länskulturen. Inspiration till läsning genom kreativa lösningar i samklang med det framtagna dokumentet RELEVANT(skola och kultur). Alla läser ingår fr.o.m. den 4 januari 2015 i RELÄ. Förberedelser är gjorda under 2014 men ett kompetensmatchningsråd har formellt ej etablerats under 2014 som planerat. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser som utarbetas två gånger per år har redovisats och diskuterats på seminarier gemensamt arrangerade av Arbetsförmedlingen och Regionförbundet. Ett regionalt kompetensmatchningsråd är under bildande. Av 44 inlämnade ansökningar om yrkeshögskoleutbildning har 13 stycken beviljats med start Antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolenivå har därmed ökat jämfört med tidigare år. Ett särskilt nätverk för yrkesvuxansvariga finns i länet och möten för erfarenhetsutbyte har genomförts. Ett särskilt möte med medverkan från Skolverket genomfördes under hösten Regionförbundet deltar i Linnéuniversitetets RUC där kommunerna är representerade av utvecklingsledare i respektive kommuns barn- och ungdomsförvaltning. Samarbetet inom Småland-Blekinge och det gemensamma kontoret i Bryssel har fortsatt med regelbundna avstämningar. I Kalmar län har ett särskilt projekt genomförts med syfte att stimulera till ökat deltagande i EU:s skolutbytesprogram. Pilotprojeketet med E-serviceverkstäder är genomfört och avslutat 31 aug Se ovan (RELÄ) X 62 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

63 Genomföra ett analysarbete som belyser regionbibliotekets långsiktiga roll mot Följa upp regional överenskommelse med studieförbunden. Följa upp regional överenskommelse med Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Ej påbörjat. Kopplat till generationsväxling av chef för regionbiblioteket. Ska göras under Verksamhetsdialoger mellan kontaktpolitiker och studieförbunden genomfördes i januari Dialogerna har utvecklats till en bra och ömsesidigt uppskattad metod för att följa upp resultat och inriktning av verksamheten. En särskild redovisning av studieförbundens verksamhet gjordes till styrelsen i oktober. Verksamhetsdialoger är genomförda med Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Dialogerna är ömsesidigt givande. X Väsentliga händelser/insatser under året Skolutveckling När det gäller skolutveckling har fokus legat på Plug in-projektet, arbetet med att minska avhopp från gymnasiet och det coachande arbete som gjorts inom gymnasieskolan, för elever i riskzonen. Plug In i Kalmar län har totalt involverat 957 elever. I denna siffra ingår det breda projekt Learning Study i Oskarshamn där 678 elever berörts. Om man ser till de verkstäder som ingått i Plug In har 347 elever deltagit i verkstädernas arbete. extern finansiering EU När det gäller målet att minska avhoppen från gymnasieskolan ser vi resultat i Oskarshamn. Avhoppen inom Individuella programmet (IM), har i jämförelse med hösten 2011 (9,7 %), minskat med 8,4 %. Under hösten 2013 var avhoppen endast 1,3 %. Frånvaron har varit fortsatt låg och inga avhopp under våren. Inom IM har närvaron ökat från 76,8 % till 85,2 %, vilket är en markant förändring. Ett annat viktigt resultat som kommit ut av Plug In-projekten är att målgruppen har synliggjorts på ett tydligare sätt. Detta märks bland annat att fler aktörer, exempelvis Samordningsförbundet i Kalmar län, intresserat sig för och engagerat sig i fortsatt arbete med målgruppen och de verkstäder som med deras finansiering fått en fortsättning Vi har genomfört ett antal konferenser med höjdpunkten under vecka 44 då regionförbundet arrangerade tre dagar med professor Barry Hymer från England. Innehållet under dessa dagar kretsade runt Carol Dwecks forskning om Mindset. Det vill säga hur man arbetar med att skapa ett nytt synsätt kring elevers inlärning, pedagogers sätt att ge beröm och återkoppling. I framtida planer ingår att nyttja dessa teorier som grund för ett motivationshöjande arbete inom länets grund- och gymnasieskolor. Förankring hos skolchefer och förvaltningar är i full gång. Ett annat fokus har varit på nätverksbyggande inom olika områden. Arbetet har riktat sig till skolchefer, SYV:are och KIA-samordnare i kommunerna. Regionförbundet samordnar möten med skolcheferna cirka två gånger per läsår för att lyfta strategiska och gemensamma frågor. SYV-nätverket träffas ett par gånger per läsår för att ta del av någon form av fortbildning, föreläsning och erfarenhetsutbyte. I SYV-nätverket ingår 77 studie- och yrkesvägledare i Kalmar län. 63 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

64 Under hösten 2014 har vi också arbetat för att kunna starta upp ett nätverk inom elevhälsan. Vi har varit och informerat kommunernas socialchefer och vi har lämnat samma information till skolchefsgruppen. Tanken är vi skulle kunna samordna nätverksträffar mellan socialtjänstens, skolans och BUP:s personal samt att organisera önskad, gemensam fortbildning och kompetensutveckling. Utmaningen för 2015 är att slutgiltigt förankra och sjösätta det vi planerat. Yrkesutbildning och matchning I januari 2014 beviljades 13 yrkeshögskoleutbildningar av de 44 som det ansökts om från Kalmar län. Genom detta beslut ökade antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskola för den period beslutet gäller, normalt två antagningar per utbildning. Yrkeshögskoleutbildningarna i regionen är starka framförallt inom teknik och tillverkning medan de är svaga inom områdena gröna näringar och besöksnäring/turism. Förberedelserna för etablering och start av ett regionalt kompetensmatchningsråd har inletts men inte verkställts under Det beror på att resurser i form av arbetstid inte har prioriterats samt att ett regionalt råd för kompetensmatchning måste utvecklas i relation till de andra råd och mötesplatser som finns i regionen så att rollfördelning blir tydlig och överlappning undviks. Regionbiblioteket delvis extern finansiering Tillgänglighet och bemötande För att förbättra tillgänglighet och bemötande gällande personer med neuropsykiatriska funktionshinder samt förståndshandikapp och psykiska sjukdomar har två utbildningsdagar genomförts för bibliotekspersonal i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Arbetet fortsätter i ett gemensamt projekt Projektet bygger på Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken delvis extern finansiering Pilotprojekt Alla läser Pilotprojektet Alla läser är genomfört i tre kommuner. Projektet har syftat till att inspirera lärare och elever till läsning med nya metoder. Inspiratörer har hämtats från bibliotek, andra kulturinstitutioner och AV-Media. Förstudien har utmynnat i det större projektet RELÄ, ett övergripande regionalt läsprojekt som startar i mars 2015 med finansiering från bland andra Kulturrådet och med flera aktörer involverade. delvis extern finansiering Projekt E-serviceverkstäder och Regionförbundet Östsam samverkade under 2013 och 2014 i projektet som fått stöd från Internetfonden. I två kommuner, Kalmar och Mjölby, provade vi att starta e-serviceverkstäder öppna för alla som annars inte har tillgång till eller som har svårt att hantera de allt vanligare e-tjänsterna i samhället.under året togs en slutrapport fram och en film om projektet presenterades. Projektet har följts upp via workshop och inom ramen för regional digital agenda: 64 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

65 Digital delaktighet Under 2014 har regionbiblioteket planerat och deltagit i de nationella satsningarna Get Online Week och Medborgar- och dyslexiveckorna. delvis extern finansiering Över personer i länet har deltagit i sk minicirklar. Inom ramen för regionbibliotekets samarbete med folkbildningen har nu sammanlagt cirka personer deltagit i någon form av internetaktivitet sedan För mer information se se/web/arena/digital-delaktighet. Barn och Unga Futurum.com Projektet Barn och Unga avslutades under hösten 2014 och en utvärdering av insatserna har gjorts. Projektet har under två år bedrivits i samarbete mellan sydostlänen i tre år. Nu pågår diskussioner kring hur projektets resultat och aktiviteter kan implementeras i ordinarie biblioteksverksamhet. För mer information se: https://barnfuturumbibl.wordpress.com/ delvis extern finansiering Tillgängliga bibliotek Projektet har startat och beräknas vara klart den 1 juni 2016 enligt Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken delvis extern finansiering Utmaningar inför 2015 Skolutveckling Att förankra nya projekt och utvecklingsarbeten hos samverkande parter i Kalmar län samt att fortsätta prioritera frågor om resultat i skolan på verksamhets- och ledningsnivå. Yrkesutbildning och matchning av kompetens Utmaningen är att utveckla arbetssätt och konkreta aktiviteter som ger resultat för företag, organisationer och individer. Regionbiblioteket Utmaningen är att få fram de externa resurser som behövs för att genomföra planerade projekt samt att arbeta fram en väl förankrad plan för regional biblioteksutveckling,vilket är ett krav enligt den nya bibliotekslagen. 65 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

66 AV-Media i Kalmar län Som regionens resurscentrum i skärningspunkten mellan it, media och pedagogik är AV-Medias uppdrag att främja skolutveckling inom området. AV-Media är en egen resultatenhet inom regionförbundet ska varje kommun och skolhuvudman ha ett aktivt utvecklingsarbete inom IKT och lärande. Det tas steg för steg i kommunerna, så bedömningen är att alla kommunerna är inne i processer kring en medveten upprustning inom detta område till slutet av Däremot är det inte sagt att det är likvärdigt för alla eleverna då spridningen i var man befinner sig i utvecklingen i nuläget är stor i olika skolor och kommuner. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Mål-uppfyllelse Vidareutveckla AV- Medias webbplats i struktur och innehåll. Fler mervärden och pedagogiska användningsområden av utbudet inom områdena film och radio, digitala lärresurser och utlåningsutrustning ska lyftas fram. Framförallt har en temasida kring den digitala mätutrustningen arbetats fram med 58 stycken instruktionsfilmer samt texter kopplade till bl.a. läroplaner. En fortsatt växelverkan mellan fysiska möten och direktsändningar i våra IKT-caféer har ytterligare fyllt på vår sida med intressant material. Vi har gjort en teknisk kvalitetsförbättring av direktsändningarna under året. Totalt har 146 lärare och pedagoger besökt våra IKT-caféer på plats. Under året har personer startat IKT-caféfilmer som ligger kvar på webben i efterhand erbjöd vi sju IKT-pedagogiska caféer och en föreläsning. Bloggen används allt mer som ett verktyg för fortbildning med instruktionsfilmer och manualer eller för att återkoppla fortbildningstillfällen Bloggens popularitet ökade under 2014 och var den tredje mest besökta sidan efter startsidan och kontaktsidan. Strukturen har bara genomgått mindre förändringar. Vi får fortsätta det arbetet under På detta område har vi i viss mån nått målet, men här får vi jobba vidare under Målet är i stort sett uppnått. Utlåningsutrustning har tydligt lyfts fram och pedagogisk användning av vår film har lyfts fram i bloggen. Däremot har inte strukturen av webbplatsen utvecklats. 66 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

67 Informera fler pedagoger och skolledare än under 2013 om vad vi erbjuder. Att stärka vårt IKTpedagogiska stöd så att vi ännu bättre kan möta kommunernas olika behov av kompetensutveckling, rådgivning och inspiration. Verksamhetschefen har under våren informerat rektorerna i Vimmerby kommun. Länets skolchefer har även informerats om möjligheterna med skolfederation i relation till AV-Media. Några av kommunerna har börjat att federera. AV-Media-möjligheterna har även presenterats specifikt och anpassat för Kalmar kommuns utvecklingslärare. Under året har medieinformatörerna varit ute i länet åtta gånger för att informera om vår verksamhet. I augusti bjöd Nybro kommun in samtliga lärare och pedagoger i kommunen till Åkrahällskolan för en inspirationsdag. Vi deltog på informationstorget och som en egen station. Vi mötte 400 lärare under dagen. Vi deltog på en läromedelsmässa på Guldfågeln Arena i Kalmar, som besöktes av 507 lärare. Utöver mässor och föräldramöte har medieinformatörerna varit på Linnéuniversitetet, skolor i Oskarshamn och Borgholm samt informerat totalt 72 personer om våra tjänster för länets skolor. Sedan ger vi mer allmän AV- Media information oftare nu än tidigare i samband med fortbildningsinsatser Förutom direkta möten med pedagoger och skolledare möter vi allt fler i våra sociala mediekanaler, nyhetsbrev samt press. IKT-pedagogerna har under 2014 träffat lärare, specialpedagoger, bibliotekarier, föräldrar och elever vid 196 tillfällen. Detta kan jämföras med personer vid 197 tillfällen år I samband med att vi har träffat betydligt fler elever än tidigare år så har även andelen pojkar/män i statistiken ökat. Bland pedagoger dominerar fortfarande antalet kvinnliga deltagare. Vi nöjer vi oss med att här fokusera på nyheter och stora breda insatser. Vi ser en fortsatt stor efterfrågan kring fortbildningar och föreläsningar som rör Unga och internet, olika Ipadutbildningar och våra skapande-skola-projekt Berätta med film och Kulturell geocaching under I augusti utökades AV-Medias personalstyrka med ytterligare en IKT-pedagog med bakgrund som gymnasiebibliotekarie. Detta har lett till tillskott i fortbildningsutbudet inom källkritik och upphovsrätt, och ett nytt fortbildningsområde kallat Från information till kunskap är under uppbyggnad. Under året har vi genomfört två AV-Mediadagar med inriktning för förskolan. Där deltog cirka 100 förskoleanställda. Intresset för att använda Minecraft i skolan har ökat. I år har Mia genomfört två Minecraftprojekt med eleverna på Åkerboskolan i Löttorp. Det första projektet gick ut på att bygga sitt egna Löttorp i spelet. Resultatet blev lyckat och projektet utvecklades till ett samarbete med Borgholms kommun och stadsarkitekterna där eleverna på uppdrag av stadsarkitekterna fick bygga ett förslag på den nya stadsdelen som planeras i Borgholms hamnområde. ü Vi har nått målet och informerat ca 300 fler pedagoger och skolledare än under 2013 i Kalmar län ü Genom att vi blivit fler IKT-pedagoger har vi lyckats med målet öka både bredd och volymen i vårt stöd till våra användare. 67 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

68 Att vid ett antal tillfällen använda lärarutbildare från Linnéuniversitetet som sakkunniga då vi belyser intressanta pedagogiska företeelser i skolor och förskolor. AV-Media har tillsammans med lärarutbildare från Linnéuniversitetet som forskat kring ungas sociala samspel på internet föreläst om Unga och internet för skolledare, politiker och pedagoger. Under våren har vi i Minecraftprojekten inlett ett samarbete med en annan lärarutbildare på Linnéuniversitetet, som sakkunnig om hur användandet av Minecraft i skolan påverkar elevernas lärande och kommunikation. se/bloggen/item/borgholms-hamn-i-minecraft ü Vi har kommit igång och detta är något som kan utvecklas mer framöver. Att i samverkan med Regionbiblioteket undersöka former för att komma framåt i arbetet med att kunna erbjuda strömmande litteratur till fler skolor i länet. Vi har tillsammans med Regionbiblioteket informerat skolbibliotekarier, utvecklingslärare IKT-pedagoger och Splitvision kring dessa möjligheter och det första pilotprojektet är på gång där 90 elever i årskurs 8 kommer att få använda sig av dessa resurser i ett läsprojekt. Vi är även med i projektgruppen Alla läser och vi får se hur pusselbitarna kan passa ihop där. Vi har köpt årslicenser av den strömmande lästjänsten Läshörnan för att skolorna skarpt ska kunna pröva detta under ett helt år. ü Målet uppnått. Sedan får vi se vad de kommande erfarenheterna ger oss för signaler om fortsättning Att under 2014 genomföra en kvalitetsutvärdering av AV-Medias verksamhet bland brukarna. Detta är gjort och personalen har gått igenom enkäten och tagit till sig beröm, men vi har även sett vissa saker som vi kan jobba för att förbättra. Sammanfattningsvis är det övervägande positiva omdömen om våra tjänster. Sådant som lyfts fram som särskilt bra är: Strömmande, Elevinlogg, Resurs för pedagoger, Vänligt och professionellt bemötande, Tillgängligt, Filmutbud, Kurser. Sådant som några brukare påpekar som negativt är: Sökningen på SLI, Information till länet, Online-program syns dåligt/ hittas ej, Särskole- och SFI-anpassat material, Enkäten för lång, Struligt med favoritmappar SLI, Kurser i länet, Facebook och Twitter. ü Vi tackar dem som svarat och tar med oss den information vi fått genom enkäten in i det fortsatta utvecklingsarbetet. Väsentliga händelser/insatser under året Vi har som länsresurs haft ett mycket intensivt år. Vi har lyckats med att erbjuda olika aktiviteter och lärresurser i länets skolor med ett extra fokus för att stödja följande områden; kommunikation på modersmålet och främmande språk, matematiskt kunnande samt grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Vi har lyckats hålla en fortsatt hög nivå på våra inköp av filmer och vi ökar andelen filmer med strömmanderättigheter. Vi har genom UR:s satsningar med fokus på modersmål haft en plattform att bygga vidare på med olika aktiviteter. Användningen av våra filmer, men även våra digitala lärprogram, har ökat under Under året har vi haft startklick på det strömmande materialet. Under 2014 har andelen elever som har inloggning i vår mediekatalog ökat med hela 88 % och det betyder att drygt elever har en mer direkt tillgång till digitala läromedel, undervisningsfilm och en del spelfilm för sitt lärande. Detta är intressant och vi hoppas att få se att den här möjligheten även kommer att påverka resultaten i skolan. Vårt matematik- och NO-paket är nu ännu starkare där lärresurserna kring digital mätut- 68 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

69 rustning har förstärkts med kopplingar till läroplaner och filmade experiment. Detta är troligen det bästa och mest omfattande stödet i Sverige kring hur man kan använda bra digital mätteknik i undervisningen. Mätutrustning lånar vi ut till länets skolor. Inom NO-området lånar vi nu även ut The 3D Classroom som i 3D hjälper till att visualisera mikrosmå och makrostora fenomen inom naturämnena samt vissa knepiga områden inom matematiken. Vi har haft drygt 550 utlån av utrustning under året. Genom föreläsningar och hela tre AV- Mediadagar (två mot förskolan) har vi även lyft fram de fina matematikresurser som våra länsköpta webbtjänster Webmath och Skolplus är. Vi har under året fortsatt att samverka och har mött många andra aktörer som rör sig inom området för IT, media, kultur och pedagogik. Exempel är IKT-nätverk, Splitvision, Reaktor Sydost, Länsmuseet, UR, LNU, Regionbiblioteket, samt projekt som Skola-kultur och Tekniklyft i grundskolan Det har resulterat i att vårt stöd gentemot länets skolor har kunnat utvecklats ytterligare. Kontaktytorna, användningsområdena, idéerna och kompetenserna blir allt fler, vilket gör att vi får fler tillfällen att koppla pedagogisk användning av digitala verktyg som till exempel datorer, interaktiva tavlor/skärmar, och mobila enheter till olika processer som kan stödja skolans utveckling. Det märker inte minst våra IKT-pedagoger av som under året träffat och utbildat lärare, specialpedagoger, skolbibliotekarier, föräldrar och elever. Ett viktigt steg inför den framtida utvecklingen är den nu antagna regionala digitala agendan som gör att vi på sikt ska kunna öka vårt stöd kring kompetens och stödstrukturer kring den digitala kompetensutvecklingen och användningen av digitala möjligheter inom lärandeområdet. 69 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

70 Administration Arbetet inom den administrativa verksamheten på regionförbundet består i huvudsak av uppgifter av intern och förvaltande karaktär. Uppdraget är att genom hög kvalitet och kostnadseffektivitet bidra till att målen i RUS:en uppnås. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Samtliga administrativa IT-system ska vara analyserade och uppdaterade. Medarbetarna ska erbjudas internutbildning med inriktning på IT vid minst åtta tillfällen. Dokumentet Kulturen på vår arbetsplats ska vara reviderat liksom planerna avseende arbetsmiljö, diskriminering och kris. Projektet Arbetsgivare för anhöriga genomförs. Modellen för lönestatistik och lönesättning ska ses över inför 2014 års lönerevision. Behovet av inköp och upphandlingar ska vara inventerat och samtliga upphandlingar planerade. Anordna två utbildningstillfällen för medarbetare i hur man jobbar mot media. Inslagen om regionförbundet i media ska öka med tio procent. Upphandla kommunikationsbyråer och tryckerier Ta fram en deltidsutvärdering av målen i RUS Genomföra insatserna inom handlingsprogrammet för regional profilering (befolkning i balans) Under året har ett nytt kursadministrativt upphandlats och tagits i bruk. Webbverktyget som hanterar Miljösamverkan Sydosts webb har byts ut. Scanning av leverantörsfakturor har driftsatts. Hemsidesplattformen är uppdaterad. Ett personaladministrativt IT-stöd för bl.a. LASbevakning och lönehantering har upphandlats, vilket kommer att driftssättas under Merparten av utbildningarna genomfördes hösten Nya kommer att genomföras vid behov. En översyn av olika styrdokument och rutiner inom arbetsmiljöområdet har påbörjats och förväntas bli klart under Två enkäter har genomförts för att synliggöra att det finns medarbetare som vårdar eller hjälper närstående. Inom ramen för att vara en hälsofrämjande arbetsplats bidrar vi till en balans mellan arbets- och privatliv. I samband med löneöversynen påbörjades ett fördjupat arbete avseende bl.a. arbetsvärdering och lönekartläggning. Planerade aktiviteter genomfördes under året. Utbildningen har erbjudits samtliga anställda och har genomförts med dem som anmält sitt intresse. Under året har vi skaffat ett verktyg för omvärldsbevakning som gör det möjligt att mäta resultat av frekvens i media. Nya avtal har tecknats för en treårsperiod. Samtliga områdesgrupper har gjort en deltidsutvärdering som har redovisats för AU och styrelsen. Vi har initierat ett profileringsråd, startat en Facebookgrupp samt arbetat med olika förstudier Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

71 65 % av dem som deltar i regionförbundets kurs- och konferensutbud ska uppleva genomförda aktiviteter som bra. Under 2014 ska regionförbundet erbjuda minst en kurs i länet inom områdena administration och ekonomi, hållbarhet och kommunikationer, information och profilering, lärande och kompetensförsörjning samt vård och social omsorg. Under våren 2014 kommer den första omgången av det länsgemensamma traineeprogrammet att avslutas och utvärderas. 80 procent av deltagarna var nöjda eller mycket nöjda. Kurser har genomförts enligt plan inom samtliga av dessa områden. Programmet har avslutats och utvärderats med positivt resultat. Väsentliga händelser/insatser under året Administration Byte av administrativ chef har skett under året och i anslutning till det har en översyn av olika styrdokument och rutiner påbörjats inom de olika administrativa verksamhetsområdena. Kommunikation Vi har lagt grunden för ett fortsatt utvecklingsarbete genom att öka personalens kunskap om vikten av att kommunicera. Dessutom har vi införskaffat ett stödverktyg som ger oss bättre förutsättningar för att arbeta mer systematiskt både med utskick och med uppföljning. Nästa steg för verksamheten är att öka den utgående informationstrafiken och att arbeta planerat med kommunikation. Kurser och konferenser Under 2014 har vi utfört 130 enkäter med respondenter och genomfört 87 kurser och konferenser med deltagare. En större utvärdering av ledarutvecklingsprogrammet har genomförts med de deltagare som gått de senaste tre åren. Av dessa är 95 % nöjda eller mycket nöjda med programmet och 95 % skulle rekommendera det till andra. Deltagarna lyfter fram att det varit mycket värdefullt och berikande att gå programmet tillsammans med personer från andra organisationer. En faktor som kan påverka 2015 års ledarutvecklingsprogram är att landstinget har meddelat att man inte längre kommer att delta. Traineeprogram Traineeprogrammet har genomförts med mycket gott resultat. Samtliga deltagare säger att de anser att de kommer att ha nytta av programmet i sitt framtida yrkesliv. De säger också att programmet gett dem en starkare känsla av att tillhöra Kalmar län. 71 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse

72 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor 72 Årsredovisning 2014: bilagor

73 Bilaga 1 - ärendeflöde avseende bidrag Företagsstöd inkl eu delen Utökat bidag till kommersiell service Regionala projekt inkl särkskilda medel EU Medf Kulturprojekt Främja Kvinnors företande Total per kommun länet Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Uppvidinge Kalmar län Totalt Ärendeflöde 2014 Företagsstöd Utökat bidrag till kommersiell service Främja Kvinnors företagande R Projekt EU-Medf Kultur Totalt projekt Beviljade 198 (370) 11 (13) 2 (8) 73 (52) 10 (18) 17 (16) 312 (477) Avslag/avskrivna 71(173) 0 (0) 0 (15) 5 (2) 0 (1) 4 (2) 80 (193) Ej slutbehandlade/ utfästelser 27 (23) 0 (0) 0 (0) 7 (7) 0 (2) 0 (0) 34 (32) 296 (566) 11 (13) 2 (23) 85 (61) 10 (21) 22 (18) 426 (702) 73 Årsredovisning 2014: bilagor

74 Bilaga 2 - Kulturmedel Regional kulturresurs - Projektbidrag 2014 Projektägare Projektnamn Beslut (kr) Astrid Lindgrens Näs Traskalas Byteatern Kalmar Länsteater Projektering - kulturcentrum Byteatern Kalmar Länsteater Dansnät Sverige Camilla Bengtsson AB KNUFF Emmaboda kommun Litterära Emmaboda Kalmar konstmuseum The Future is Handmade - seminarium Kalmar konstmuseum Flytt av konstsamlingen Kalmar konstmuseum Konstkollo Kalmar konstmuseum Berättelsens arkeologi Kalmar konstmuseum MU-avtalet Kalmar konstmuseum Artist in residence Kalmar konstmuseum Networking with the Baltic Cities Kulturföreningen Karneval Kulturell tankesmedja Nostalgiaföreningen Fågelfors Nostalgia Webb och data KLT-avtalet - ht Riksteatern Kalmar län Skola & Kultur år Virserums konsthall MU-avtalet Västerviks Museum Mars Makalös Ölands Dramatiska Teater Produktionsstöd Romeo och Julia Summa Övriga regionala kulturorganisationer Anslag 2014 Ölands Dramatiska teater Sjöfararkusten Småland & Öland Film i Glasriket Smålands spelmansförbund Summa Årsredovisning 2014

75 Bilaga 3 Beviljade projektmedel för regional tillväxt år 2014 Projektägare Projektnamn Länsövskr 1:1 medel EU medel NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 1 Innovation & förnyelse Industrins Ostkustcentrum AB Tekniknod Nordost x Torsås företagscentrum ekonomisk förening Tekniknod Torsås x SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Smart Housing Småland x IUC Håll Ut - Hållbar Utveckling för industrin i Kalmar län Kalmar Science Park AB Open Kalmarsund Almi Företagspartner i Kalmar län AB Innovationsförstudie Uppfinnarna Kalmarsund IRT Pilot Kalmar x Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Sustainable Sweden Southeast AB Plattform för Triple Helix Samverkan kring industriell vattenhantering Kompetenscentrum Pukeberg - strategiarbete Innovationskraft Kalmar län Linnaeus Technical Centre Sustainable Sweden Southeast x x Kalmar Science Park AB e-business region - del Linnéuniversitetet IEC - överbryggningsprojekt x Linnéuniversitetet Emmaboda kommun Västervik Framåt AB Reducering av koldioxid med hjälp av alger New Glass - Forum innovativa productionworkshops - Förstudie Systematisk affärsutveckling för fler arbetstillfällen x Blekinge Tekniska Högskola GreenCharge Sydost x Hushållningssällskapet Mötesplats sydost - livsmedel och teknik Landsbygdsmentorerna i Sverige ek för Kalmarsund Promotion Mönsterås kommun Landsbygdshandel och service i bygden Kalmarsundsveckan, Regional konferens - Hållbar Utveckling Styrelseutbildning för kvinnor Kvinnor - resurs för tillväxt Regionförbundet Södra Småland Light, Fire, Life x Årsredovisning 2014: bilagor

76 Näringslivsstudie Tyskland och Polen Triple Helix Shanghai x Business Sweden Kalmarsund Promotion Västervik Framåt AB Swedish Sustainable Business in China Regionalt affärssamarbete med tyska marknaden etablering av internationell flyglinje Kvinnors Företagande x Träprogram för ett hållbart Småland - rambeslut x Kumulus Styrelse Trainee Almi Företagspartner i Kalmar län AB Linnéuniversitetet Ung Företagssamhet i Kalmar län Linnéuniversitetet Västerviks Kommun Marknadsbearbetning mot potentiella tillväxtföretag Det entreprenöriella universitetet Ung Företagsamhet i Kalmar län RegSam Regional samverkan för hållbar tillväxt Marknadsf & destinationsutv... kommersiell båttrafik mellan V-vik och Gotland x x x Kalmar läns Musikstiftelse Talangcoaching - år Mönsterås kommun Regional mötesplats Förnyelse företag, jobb och samhälle i Blomstermåla Summa Innovation & förnyelse NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 2 Kompetensförsörjning & ökat arbetskraftsutbud Kalmarsunds Gymnasieförbund Oskarshamns kommun Oskarshamns kommun Västerviks kommun Västerviks kommun Strategiutveckling - lokala kunskapscentrum för gastronomi och värdskap Teknik College Östra Småland Teknik College Östra Småland Regional samverkan lärande och kompetensförsörjning Högskole- och universitetsutveckling i norra Kalmar län Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Årsredovisning 2014: bilagor

77 Västerviks kommun Västerviks kommun Oskarshamns kommun Summa Kompetensförsörjning & ökat arbetskraftsutbud Förstudie VO-college norra Kalmar län Universitets- och högskoleutveckling i norra Kalmar län Förbättring och effektivisering av etablerings- och integrationsprocessen NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 3 Tillgänglighet G+G Trading AB Västerviks kommun Oskarshamns kommun Kalmar Öland Airport AB Service skapar tillväxt i Kalmar län Effektiv etapputbyggnad av Södra stambanestråket Tyngre Transporter Skärgård Godstransporter i skärgården Genomförande av Marknadsplan Kalmar Airport x Ölands kommunalförbund Cykelturism på Öland - från fyr till fyr PRO Kalmar Län IT för äldre Landstinget i Kalmar län Förstudie elbuss - FELBU Summa Tillgänglighet NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 4 Strategiskt gränsöverskridande samarbete Linnéuniversitetet BMSP-Sjö x Almi Företagspartner Kronoberg AB Nätverksförening - Designregion Småland x Länsstyrelsen i Kronobergs län Kalmar läns museum Ronneby kommun Glasrikeuppdraget, genomförande Tillämpat kulturarv - universitet och länsmuseum för regional utveckling Strategisk ungdomspolitik i ERB - SYPERB Internationell marknadsföring av besöksnäringen Förstudie kring konstprojekt med länderna runt södra Östersjön x x x Summa Strategiskt gränsöverskridande samarbete Årsredovisning 2014: bilagor

78 ÖVRIGT Destination Kalmar AB Mönsterås kommun Dramadokumentär Drottning Kristina - The Wild Queen Regional livsmedelsstrategi för Kalmar län Provrötning Mönsterås Biogas Energibalanser 2012 x Länsstyrelsen i Kalmar län Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB Förstudie Kalmar läns vrakrike Utveckling av Astrid Lindgrens trädgårdar andra kapitlet Destination Kalmar AB Ironman Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB Kalmar Konstförening Partnerskap Smålands fortsatta arbete Swedish Welcome i Partnerskap Småland Projekt F - Förankra, Förstärka, Förmedla Utveckling av Astrid Lindgrens trädgårdar Flytt av konstsamling till nya magasin x x Virserums konsthall Radio XX Regiondagar Kumulus Kumulus Projektkontoret Stiftelsen KFUM Söder fryshuset Fryshuset Kalmar län x Waternets Seed x Kustlandet Fiskeområde Kustlandet x Regional samverkan kring ungas uppväxt Regiondagar Summa Övrigt Uppföljning/Utvärdering av regionalpolitiska åtgärder Summa Analys, utvärdering & uppföljning Summa TOTALT Årsredovisning 2014: bilagor

79 Bilaga Näringsdepartementet Återrapportering enligt Villkor m m för 2014 Sammanställd av Helena Nilsson

80 2 Återrapportering enligt Villkorsbrev för budgetåret 2014 avseende uppdrag och regionala tillväxtmedel m m Innehåll Återrapportering Sammanfattning av de viktigaste prioriteringarna för det regionala tillväxtarbetet under året... 4 Innovationsagenda Kalmar län... 4 Livsmedelsstrategi... 5 Talangcoach... 5 Linnaeus Technical Centre/Tekniknod Torsås /Tekniknod Nordost... 5 Utveckling av Astrid Lindgrens Trädgårdar... 6 Fryshuset... 6 Glasrikeuppdraget... 6 Teknikcollage Östra Småland... 6 Partnerskap Småland... 7 Det entreprenöriella universitetet... 7 Cykelturism på Öland Fyr till fyr Utvecklad redovisning av regionala kompetensplattformar... 8 Gymnasiesamverkan... 9 Kompetensförsörjning och integration Utvecklad redovisning av aktiviteter inom Östersjöstrategin Utvecklad redovisning av hur miljö-, jämställdhet- och integrationsperspektiven har beaktats i det regionala utvecklingsarbetet Integration Jämställdhetsintegrering av projekt- och företagsstöd Miljöperspektivet Återrapportering De viktigaste frågorna för att stärka och utveckla arbetet med RUS Ledarskap Attraktionskraft Kunskap Tillgänglighet Redovisa samverkan med länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna Infrastruktur Kultur Lärande... 15

81 3 Näringsliv Befolkning och välfärd Återrapportering Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Återrapportering Kommersiell service insatser och resultat... 16

82 4 Återrapportering Sammanfattning av de viktigaste prioriteringarna för det regionala tillväxtarbetet under året Under 2014 har liksom föregående år stort fokus lagts framförallt på innovation och jämställdhetsfrågor. I innovationsarbetet har vi avgränsat arbetet till insatser riktade främst mot näringslivet. I jämställdhetsarbetet har vi haft både ett externt och internt fokus. Särskild redovisning av detta görs senare i denna återrapport. Ett område som har ökat i betydelse för regionförbundets insatser har under året varit integrationsfrågorna. Innovationsagenda Kalmar län Utgångspunkten för arbetet är ett antal analyser, t ex OECD:s Territorial Review of Småland & Blekinge, Konkurrenskraftsanalys av Bisnode, Systemanalys Småland & Blekinge av Kontigo, Reglabs Innovationsindex m fl. Under året har en innovationsagenda arbetats fram i samverkan med ett antal aktörer i länet. Målet i arbetet har varit att få fram en konkret handlingsplan där de företagsstödjande aktörerna, politiken och representanter för näringslivet är överens om vilka insatser som ska prioriteras de närmaste åren i syfte att öka innovationsgraden i näringslivet. I agendan finns också kopplingar till offentlig verksamhet men i insatser som sker i ett nära samarbete med näringslivet. När det gäller kopplingen till det offentliga har en viktig del i arbetet varit att knyta det innovationsfrämjande arbetet närmare framförallt landstinget men även kommunerna och deras upphandlingschefer. Landstinget har funnits med i såväl arbetsgrupp som styrgrupp. Innovationsagenda för Kalmar län innehåller sju prioriterade aktivitetsområden: 1. Arbeta fram en specialiseringsstrategi för Kalmar län 2. En enklare och tydligare systemstruktur 3. Ett regionalt inkubationssystem 4. Ökad samverkan mellan FoU-aktörer och näringsliv 5. Utvecklat regionalt ledarskap för ökad innovationsförmåga 6. Ökad utmaningsdriven offentlig innovationsförmåga 7. Uppföljning och kontinuerlig systemutveckling Resultat: Förutom en samsyn i vad som ska prioriteras framöver är ett antal insatser påbörjade som kommer löpa ett antal år framåt. Exempel på insatser är - Linnaeus Technical Center med lokala noder i Kalmar och Kronobergs län - Etablering av en regional plattform för innovation och förnyelse i teknikintensiva företag - Etablering av en innovationssluss på landstinget - Etablering av en regional inkubator Arbetet med att ta fram en strategi för Smart Specialisering påbörjas under februari 2015.

83 5 Livsmedelsstrategi Just nu pågår ett arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Arbetet ska bidra till att skapa en långsiktigt hållbar livsmedelsregion av internationell klass. Målet är att branschens konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga ska öka, till regional nytta. Strategin blir ett dokument för hela Kalmar län och tas fram i en bred dialog under Arbetet bygger på den framtidsstudie kring länets gröna näringar som genomfördes och är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Mer information finns på Resultat: Det är för tidigt att visa på konkreta resultat men tydligt är att kunskapen om de gröna näringarnas betydelse och dess förutsättningar har ökat hos beslutsfattare. Talangcoach Ett projekt inom kultur och näring som har pågått under tre år var sista året och projektet avslutades vid årsskiftet. Länsmusiken i Kalmar län har varit huvudman. Syftet med satsningen har varit - att synliggöra sektorn, - att stöd och rådgivning ska anpassas efter sektorns förutsättningar, - att förmedla affärskunskap och entreprenörskunskap, - att integrera affärskunskap och entreprenörskap inom högre utbildningar, samt - att skapa samarbeten Målet för projektet var att skapa en modell som stödjer unga musiker till professionella aktörer inom musikbranschen genom eget företag, anställning eller yrkesutbildning inom musik-, scen-, ljus- eller ljudbranschen. Resultat: Projektet har nått målen väl genom att sex kommuner har finansierat. Musiker från 8-9 kommuner har deltagit. Sista året deltog 35 personer, varav 10 tjejer. Flera har startat eget företag och flera har antagits till olika utbildningar. Sju av projektets 18 akter har skrivit avtal med olika producenter och skivbolag. Målet att nå 50 % medverkande tjejer har inte uppnåtts under året även om andelen ökat till 30 %. Arbetet kommer dock att fortsätta för en jämställd musikscen i länet och i Sverige i stort. Projektet kommer att återupptas i ett nästa steg under våren 2015 genom att ett antal kommuner och företag går in med ett större ekonomiskt ansvar tillsammans med regionförbundet. Avsikten med steg två är att etablera verksamheten långsiktigt med en hållbar finansieringsmodell. Linnaeus Technical Centre/Tekniknod Torsås /Tekniknod Nordost Under 2014 gick projektet in i sitt sista avslutande år av den första etappen. Projektet har sin grund i att utveckla bättre fungerande samarbete mellan Linnéuniversitetet och småländska små och medelstora teknikföretag. Inom ramen för projektet har utvecklats fyra regionala noder Älmhult, Ljungby, Torsås och Mönsterås vilket visat sig vara en viktig faktor för projektets goda resultat. På varje nod finns en koordinator som fungerar som dörröppnare mellan företag, forskare/lärare och studenter. De förmedlar kontakter mellan företagen och universitetet och fångar upp utvecklingsbehov i näringslivet som med hjälp av resurser inom akademin kan utveckla sin verksamhet. Resultat: Totalt finns cirka 200 företag anslutna till de fyra noderna och ett 20-tal samverkansprojekt har genomförts. Enbart inom noden i Torsås har över 80 studenter deltagit på olika sätt ute i näringslivet via exjobb och uppsatser. Projektet övergår i fas två under

84 6 Utveckling av Astrid Lindgrens Trädgårdar Regionförbundet har under perioden medfinansierat Destinationsutvecklingsprogrammet Vimmerby med omnejd, via medel till utveckling av Astrid Lindgrens Trädgårdar. Under 2014 har projektet varit inne i en intensiv fas med genomförande av flera större etapper i den totala uppbyggnaden och anläggningen av trädgården runt Näs i Vimmerby. Satsningen förstärker länet och Vimmerby med omnejd som en viktig del och motor i utvecklingen av den regionala besöksnäringen. Resultat: Under året vann verksamheten Stora Turismpriset, vilket visar på stor framgång i arbetet och ett kvitto på att satsningen varit framgångsrik. Vid senaste mätningen av antal besökare kunde en ökning med hela 67 % noteras mellan 2013 och Fryshuset Under 2014 etablerade Fryshuset sig för första gången utanför storstadsregionen genom att etablera sin verksamhet i Kalmar län. Verksamheten är mobil för att kunna sträcka sig ut i hela länet. Exempel på aktiviteter som ingår i projektet är Frysbox för att genom fysisk ansträngning öppna upp för dialog med ungdomar och på så sätt stärka självförtroende och ge social tillhörighet. Resultat: Exempel på aktiviteter som genomförts är Frammis Jobbmässa i Vimmerby i samverkan med kommunen, näringsliv, skola och föräldrar. Projekterad av en 18-åring. Föräldrarstöd på modersmål ge nyanlända bästa förutsättningar för att möta den svenska kulturen och ge verktyg att hantera förväntningar och krav i det nya samhället. Glasrikeuppdraget Uppdraget, som inleddes 2012, innebär att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket till och med Länsstyrelsen i Kronoberg har fungerat som samordnare och uppdraget tar sin utgångspunkt i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå och sker i samverkan med berörda aktörer. I slutet av 2014 kom beskedet att insatserna för näringslivsutveckling och stärkt besöksnäring inom ramen för Glasrikeuppdraget kommer att fortgå fram till och med Uppdraget får samtidigt ännu bättre förutsättningar då fler nationella myndigheter är utsedda att stötta uppdraget. Resultat: En större utvärdering och slutrapport har tagit fram för uppdraget. Exempel på resultat av arbetet är elva genomförda investeringar för totalt ca 85 miljoner kronor i företag med hjälp av Glasrikesmiljonen, arbetet med att etablera Pukeberg som ett kompetenscentrum för glas och glasdesign, saneringsfrågan har kommit närmare en lösning samt ökad samverkan mellan kommunerna och de regionala aktörerna. Teknikcollage Östra Småland Teknikcollage-konceptet möter behovet av kompetens till tillverkningsindustrin som är en av de största utmaningarna regionen har. Genom att koppla ihop skola och näringsliv i ett ömsesidigt samarbete, som etablerades 2012, har flera goda resultat uppnåtts. Det finns fortsatt flera områden att arbeta vidare med. Under 2014 har särskilt fokus funnits på att locka fler kvinnor till industrin, ett arbete som kommer att fortsätta under 2015.

85 7 Resultat: Under 2014 har två YH-utbildningar inom teknikområdet godkänts för start hösten Under året har också TC Östra Småland blivit certifierade enligt den nationella modellen och utvecklat ett kvalitets- och måluppföljningssystem. Partnerskap Småland Projektet har drivits sedan 2011 och avslutades i december Syftet har varit att ena Småland under ett gemensamt varumärke och har omfattat följande tre områden; ett gemensamt varumärke Småland, kvalitetssäkring och transnationalitet, marknadsföring och marknadskommunikation. På gavs smålänningarna själva möjlighet att vara med och skapa varumärket, vilket föll väl ut. Sidan har haft besökare och den kopplade facebooksidan 940 gillar med en räckvidd på Resultat: Flera av projektets målsättningar kommer att mätas efter avslutat projekt eftersom effekterna kommer i ett senare skede när kampanjer och insatser genomförts och fått full effekt. När det gäller insatserna för kvalitetssäkring och transnationalitet var målsättningen att 25 företag skulle vara exportmogna. När projektet avslutades fanns 26 företag som medlemmar hos Swedish Welcome och ytterligare 24 bearbetades aktivt. Ett mål i projektet har varit att marknadsföra Småland som ett geografiskt område och via har paket utvecklats och kampanjer tagits fram gemensamt. Ett positivt resultat av projektet som är tydligt är att flera samarbeten mellan företag och över länsgränserna har stimulerats. Det entreprenöriella universitetet Insatsen har två syften; dels att öka idéflödet till befintligt stödsystem för entreprenörskap och innovationer (Drivhus, Inkubatorer, Science Parks) för att få fram fler hållbara växande företag inom olika sektorer och branscher, dels att implementera entreprenörskap i alla program. Resultat: - Överträffat delmål nå programstudenter med 117 %. Utfall: kvinnor män eller studenter. - I dagsläget finns entreprenörskap i över hälften av alla program, som endagsinsats, del av kurs eller hel kurs. - Överträffat delmål nå 120 företag med 125 %. Utfall 150 företag. - Nått 430 av intern personal och 984 samhälls- och näringslivsaktörer. - Etablering av Centre of Excellence in Entrepreneurship Education skett som planerat Entreprenörskurser ingår i ordinarie verksamhet Behov rekrytera fler adjunkter och lärare för att möta ökad efterfrågan på DEU-teamet Cykelturism på Öland Fyr till fyr Öland är ett starkt resmål för turister i Kalmar län och Sverige. Öländsk cykelturism har, trots brist på bilfria leder, fått en allt större roll för öns turistomsättning, vilket påvisar en stor utvecklingspotential. Cykelturism en viktig framtida nisch inom regional utveckling förutsatt att även näringslivet ökar sina satsningar på kompletterande "infrastruktur". En ökad cykelturism är också ett led i att skapa en miljömässigt hållbar turism. Standarden måste ligga i linje med internationella konkurrerande cykelturismdestinationer och länder. Resultat: Etapp 1 är avslutad omfattande 11 mil, etapp två är påbörjad och ska vara avslutad 2018 då hela leden på 27 mil ska vara iordningställd. Fem grupper, cirka 50 företag, har

86 8 genomgått kurs i affärsutveckling i syfte att skapa och utveckla verksamheter kring cykelstråket. 1.2 Utvecklad redovisning av regionala kompetensplattformar Regionförbundet har arbetat med uppdraget att etablera en regional kompetensplattform genom att verka på flera nivåer. Strategin är att utnyttja de nätverk och strukturer som finns och i dessa lyfta in frågor om framtida kompetensbehov och behov av utbildningar på olika nivåer. Kopplat till kompetensplattformsuppdraget arbetar regionförbundet efter en modell som beskriver utbud och efterfrågan. Modellen bygger på att olika aktörer ska se sin roll i systemet för kompetensförsörjning, dvs om man tillhör utbudssidan eller efterfrågesidan och med det som utgångspunkt utveckla sin egen förmåga att samverka för bättre matchning. På lokal/regional nivå har en rad möten och aktiviteter arrangerats. Främst med målgruppen aktörer med yrkeshögskoleutbildning och yrkesvuxenutbildning. Regionförbundet har gett ett särskilt stöd till dem som arbetat med ansökningar om yrkeshögskoleutbildning. Samverkan har också etablerats med Arbetsförmedlingen i Kalmar län och i arbetsmarknadsområde Småland. Särskilda seminarier har bl a genomförts för att presentera AF:s arbetsmarknadsprognoser för arbetsmarknadsenheter i Kalmar län. På mellanregional nivå har ett omfattande samarbete utvecklats inom Småland-Blekinge. Erfarenhetsutbyte och samverkan i olika projekt och aktiviteter genomförs årligen. Ett exempel är en årlig yrkeshögskolekonferens där regionala utbildningsaktörer får möjlighet att möta den nationella nivån och erfarenhetsutbyte mellan YH-aktörer.

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Årsredovisning. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

Årsredovisning. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Text och grafisk form: 2 Årsredovisning 2012 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Om regionförbundet och vårt uppdrag...

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Budget

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Verksam- Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

Verksam- Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2010 Verksam- Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Regionförbundet i Kalmar län 1 Årsredovisning 2010 Text och grafisk form: Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2007

Årsredovisning för räkenskapsåret 2007 1(10) Nordkroken Bredband Ekonomisk förening Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2007 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 - balansräkning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Årsredovisning. för. Svenska Uppfinnareföreningens Service AB org nr: 556318-8498

Årsredovisning. för. Svenska Uppfinnareföreningens Service AB org nr: 556318-8498 Årsredovisning 2014 för Svenska Uppfinnareföreningens Service AB org nr: 556318-8498 Styrelsen och verkställande dirktören för Svenska Uppfinnareföreningens Service AB får härmed avge årsredovisning för

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 1 (12) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 Styrelsen för Borås Golfklubb avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening Årsredovisning för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening 769626-4147 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 ÅRSREDOVISNING Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING Not - 2007-12-31-2006-12-31 Styrelsen för Fjällbete i Åredalen ek. för.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. De olika landslagen, föreningsutveckling och förbättring av tävlingsarrangemangen i landet har varit prioriterade områden.

ÅRSREDOVISNING 2014. De olika landslagen, föreningsutveckling och förbättring av tävlingsarrangemangen i landet har varit prioriterade områden. ÅRSREDOVISNING 2014 Svenska Skidskytteförbundet Styrelsen för Svenska Skidskytteförbundet får härmed avge årsredovisning för förbundets verksamhetsår omfattande perioden 2013.05.01-2014.04.30. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Föreningen Svenska

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

RESULTATRÄKNING AIK (tkr)

RESULTATRÄKNING AIK (tkr) RESULTATRÄKNING AIK (tkr) INTÄKTER Not 1.5 2005-1.5 2004-30.4 2006 30.4 2005 Medlemsavgifter 3 823 3 166 Gåvor 543 246 Bidrag 900 945 Nettoomsättning 7 499 6 403 Summa rörelseintäkter 1 12 765 10 760 Rörelsens

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Årsredovisning. Lan Fiber Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Lan Fiber Ekonomisk Förening ------- --- -- -- - Årsredovisning för Lan Fiber Ekonomisk Förening 769624-5203 Räkenskapsåret 2014 Lau Fiber Ekonomisk Förening l (7) Styrelsen för Lau Fiber Ekonomisk Förening rar härmed avge årsredovisning

Läs mer

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader 1(1) Resultatrapport (t o m ver 3) 2013/14 2012/13 Nettoomsättning 3040 Avgifter 132 300,00 3740 Öresutjämning 9,00 Summa nettoomsättning 9,00 132 300,00 Övriga rörelseintäkter 3910 Hyresintäkter 226 800,00

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2013 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Årsbokslut. Saltsjöbadens Idrottsförening

Årsbokslut. Saltsjöbadens Idrottsförening Årsbokslut för Saltsjöbadens Idrottsförening Räkenskapsåret 2013 1(8) Årsbokslut Styrelsen för Saltsjöbadens Idrottsförening avger härmed årsbokslut för räkenskapsåret 2013. Verksamhet När det gäller verksamheten

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2012-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2007 2006 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 1 259 052 1 250 118 Övriga rörelseintäkter 19 033 17 974 1 278 085 1 268 092 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetskostnader

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS Kvartalet oktober -- december 2014/2015 -Nettoomsättningen uppgick till ksek 12 826 (11 958) -Rörelseresultatet uppgick till ksek 1 355 (1 566) -Rörelseresultat efter

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01--2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Höllvikens Boxningsklubb

Årsredovisning. Höllvikens Boxningsklubb Årsredovisning för Höllvikens Boxningsklubb 847000-4337 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-8 Innehållsförteckning

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 1(1) 716406-8129. 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 1(1) 716406-8129. 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31 1(1) 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31 Nettoomsättning 1 9 224 641 8 680 668 Summa intäkter 9 224 641 8 680 668 Rörelsens kostnader Drift 2,3-6 010 197-4 902 006 Löpande

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Årsredovisning och revisionsberättelse

Årsredovisning och revisionsberättelse Årsredovisning och revisionsberättelse Avseende räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg, Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Årsredovisning för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening 783800-0045 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 783800-0045 1 (9) Styrelsen för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

"4" - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880

4 - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880 Org nr 556356-3880 Arsredovisning för räkenskapsåret 2004 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning - koncernens

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2010 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22.

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Brf Killingen 22 1(9) Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Styrelsen för Brf Killingen 22 får härmed avge årsredovisningen för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2004-01-01 2004-12-31. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning ONETOOFREE AB

Årsredovisning ONETOOFREE AB Årsredovisning för ONETOOFREE AB 556729-7758 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 556729-7758 1 (7) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget utvecklar och tillhandahåller spel på internet

Läs mer

Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005. Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924. Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546

Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005. Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924. Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546 Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005 Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924 Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546 Balansomslutning 5 726 36 145 68 186 90 673 Eget kapital 675 12 995 22 029 35

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSBOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2005 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för. Convictus 802012-1581. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Convictus 802012-1581. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Convictus Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 5 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 1(14) Sundsvalls Golfklubb Org nr 889200-5383 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Monumentet

Bostadsrättsföreningen Monumentet Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Monumentet får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2007-31 december 2007 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda

Läs mer

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 716406-8129 HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND Org nr 716406-8129 ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2002 HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 716406-8129 020101 010101 RESULTATRÄKNING NOT -021231-011231

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Årsredovisning. Kornhills Samfällighetsförening

Årsredovisning. Kornhills Samfällighetsförening Årsredovisning för Kornhills Samfällighetsförening 716407-8797 Räkenskapsåret 2014 1 (8) Styrelsen för Kornhills Samfällighetsförening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Årsredovisningen

Läs mer