Slutrapport angående projektet Åtgärder för bekämpning av rotsjukdomar i jordgubbsodling
|
|
- Klara Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport angående projektet Åtgärder för bekämpning av rotsjukdomar i jordgubbsodling Foto: Sammar Khalil Foto: Sammar Khalil Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi, SLU, Box 13, Alnarp, sammar.khalil@slu.se 1
2 Projektets syfte och mål Projektet syftar till att undersöka möjligheten att använda den antagonistiska potentialen hos Binab T för att bekämpa rotpatogener i jordgubbsodlingar. Projektets mål är att utveckla hållbara bekämpningsstrategier mot rotpatogener i jordgubbsodling och därmed öka uthålligheten i jordgubbsodlingar. Detaljmålen Jämföra bekämpningseffekt hos Binab T mot rotpatogener tillhörande svampsläktet Phytophthora respektive Verticilium Utvärdera effekten av Binab T på planttillväxt och avkastning Utvärdera bekämpningseffekt hos Binab T på olika jordgubbssorter Slutsatser De uppnådda resultaten visar på att 1. Det biologiska växtskyddsmedlet Binab T kan användas för bekämpning av rotpatogenerna Pytophthora cactorum respektive Verticilium dahlie i jordgubbsodling 2. Bekämpningseffekten hos Binab T varierade beroende på jordgubbssorten, tiden under odlingssäsongen och typ av patogen i systemet 3. Bekämpningseffekten av Binab T, mättes genom bedömning av planttillväxt, mängd patogen i systemet samt mängd Binab T, var bäst när jordgubbssorten Honeye användes vid odling i juni- juli samt augusti- september. 4. Högre antal blad och blommor samt högre avkastning indikerades när Honeye användes. Minskad patogen mängd i systemet indikerades också 5. Jordgubbssorten Rumba visade näst bäst resultat och sorten Sonata var känsligast när det gäller angrepp av de utvalda rotpatogenerna. 6. Optimering av verkningseffekt hos Binab T när det gäller odlingen i sen sommar är av stort intresse 7. Tillsats av Binab T och rotpatogenerna ensamt eller i samspel med varandra orsakade förändringar hos den naturliga mikrofloran i odlingssystemet. Resultatförmedling och publikationer Information om projektet presenterades på ett seminarium för gruppen Hortikulturell mikrobiologi. Poster presentation av uppnådda resultat kommer att utföras under SusGro Symposium i Wien- Österike 7-11 september 215. Resultaten kommer också att presenteras i 1- Nationella publikationer - Viola: En publikation skickas snart till Viola - Faktablad: Resultaten kommer också att presenteras i ett faktablad inom ramen för LTV-fakultetens publikationer under sommaren/ hösten Internationella Publikationer - Manuskript: Biological control of root diseases on strawberry caused by Phytophthora cactorum and Verticilium dahliae using the biocontrol product Binab T. Inskickas snart för publikation i tidsskriften Plant Diseases eller Crop protection Bakgrund Jordgubbar är en viktig kultur inom trädgårdsprodukter. Rotpatogener tillhörande svampsläkten Phytophthora, Pythium, Fusarium, Verticilium är vanliga i jordgubbsodlingar 2
3 (Fang et al. 212 & 211) och är bakomliggande orsak till bla kron- och rötangrepp samt vissensjuka. Inom Phytophthora och Verticilium släkten är Pytophthora cactorum respektive Verticilium dahlie ett vanligt problem och bakom liggande orsak till kronröta respektive vissensjuks i svenska jordgubbsodlingar (Svensson 1994). En kartläggning utfördes av Nilsson och Carlsson- Nilsson (23) visade på att kronröta orsakas av Pytophthora cactorum var vanlig rotsjukdom i svenska jordgubbsodlingar. Förekomsten av denna sjukdom har dock varierat beroende på vilken jordgubbssort som testades i kartläggningen. Dessutom, har Srivathsa Nallanchakravarthula i sin avhandling om rotmikroflora i jordgubbsodling indikerat förekomsten av rotsjukdomar i jordar samlade från dessa odlingar (Nallanchakravarthula 213). Dessa patogener är antigen jordburna eller kan införas i systemet i samband med plant materialet. Att flytta odling till friska jordar är en åtgärd som används av en del odlare i dagenläge men inte alla odlare som har tillgång till friska jordar och många arealer. Effektivare och billiga åtgärder för att hämma sjukdomsspridning är därför av angelägenhet och efterlys av odlare. Användning av biologisk bekämpning visat sig vara ett bra alternativ för att minska angrepp av rotpatogener (Punja and Yip, 23; Rose et al., 23). Ett antal bakteria och svamp isolat har använts och visat god effekt, bland dessa är Trichoderma isolat (Rose et al., 23). I det projektet ville vi öka säkerheten i jordgubbsodling genom minskning av rotsjukdomar med hjälp av Binab T. Binab T är ett växtskyddspreparat med Trichoderma isolat som aktiva ingredienser. Trichoderma svampar är kända, vid sidan av dess antagonistiska effekt, för förmågan att främja tillväxt samt öka motstånd kraften hos plantan (Inbar et al. 1994). I studier i slutna odlingssystem har Binab T visat god effekt mot rotpatogener i olika typer av substrat (Khalil et al 29). Dessutom har samspelet mellan Binab T och andra faktorer i odlingssystemet såsom näringslösningsledningstal och mikronäringsämne visat sig vara en bra strategi för effektivare bekämpning av rotsjukdomar med hjälp av detta preparat. En strategi som kan överföras och tillämpas i jordgubbsodling. Förstärkning av kunskapen i dessa banor är av angelägenhet för att utveckla uthållig produktion av jordgubbar med hjälp av Binab T. Detta förutsätter dock ökad kunskap om bland annat tillsats av preparatet i odling, inokulerings- eller spridningsteknik, dosering samt samspel med andra biologiska, kemiska och fysikaliska faktorer i systemet. Binab T är ett preparat som förökar och sprider sig genom mycel. Preparatet kan spridas på olika sätt. Det kan blandas tillsammans med jord, inokuleras direkt på rötter eller tillsätts som suspension till näringslösningen eller bevattningsvattnet för att minska spridning av patogener. Genomförande Försöksodlingen utfördes under perioden juni- juli med upprepning i augusti- september 214 i tunnel vid Trädgårdslabb i Alnarp. Jordgubbssorter (Fragaria ananassa cv. Rumba, Sonata och Honeye) användes (bild 1). Fördröjning med produktion och leverans av odlingsrännorna samt odlingsutrustningen från företaget Odlingsteknik gjorde att försöksstraten flyttades till juni i stället för april som det var planerat. Val av sorter utfördes efter samråd och diskussion med Eva Axelsson, Ringstads Gård, Norrköping. Sorten Diana som föreslogs i ansökan används inte längre och därför ersattes med sorten Rumba. 3
4 Foto: Sammar Khalil Bild 1: Plantmaterialet som användes i försöken Biologiska bekämpningsmedel Det kommersiella preparatet Binab T utvärderades. Binab T består av två Trichodermaisolat, Trichoderma atroviride och T. polysporum. En 1% suspenssion (1 5 cfu/ml) enligt rekommendation av producenten (BINAB BIO-INNOVATION AB) användes. En mängd på 2 ml tillsattes till odlingsmediet och per odlingskruka (2,5 liter) två dagar innan plantorna odlades. Testade patogener Phytophthora cactorum (PC) och Verticilium dahliae (VD) användes som modellpatogener. Svamparna odlades på Potato Dextrose Agar (PDA) och förvarades i rumstemperatur. Rotpatogenen angriper sin värdväxt via sporer. För att producera sporer från PC en suspension producerades efter att en bit mycel från PDA plattor odlades i V8 mediet i sju dagar och därefter tvättades och behandlades med kyla och värme för att aktivera spor produktionen enligt Khalil et al (29). Suspension med VC sporer producerades också enligt Khalil et al (29) där svampmycelet tvättades med autoklaverat vatten och skrapades mjukt från PDA plattan. För båda patogenerna hade suspensionen en koncentration på 1 4 cfu/ml. Plantrötter doppas i sporsuspension innan odling i krukor som var redan behandlade med Binab två dagar innan. Behandlingar och odlingssystem Fältförsöket utfördes som block försök med sex behandlingar per sort och block (Bild 2) enligt följande: A- en kontroll (utan patogen och utan Binab T), B- en behandling med rotpatogenen PC, C- en behandling med rotpatogenen VD D- en behandling med bara Binab T, E- en behandling med rotpatogenen PC och Binab t F- en behandling med VD och Binab T Upprepning i 3 block utfördes. Plantorna odlas i krukor i odlingsrännor med ett separat droppbevattningssystem för varje behandling och ränna (Bild 3). Standard näringslösning för jordgubbar användes och plantorna vattnades tre gångar om dagen i 1 minuter per gång vid soligt väder och en gång vid molnigt väder. Plantorna odlades i två månader i första respektive andra upprepning. 4
5 Behandlingar 1- Kontroll (utan patogen och utan Binab T), 2- Behandling med Phytophthora cactorum (PC) 3- Behandling med Verticilium Dahlie (VD), 4- Behandling med bara Binab (B), 5- Behandling med B+ PC 6- Behadling med B+ VD Block 1 Block 2 Block Odlingsränna (6m lång) Behandling Odlingssäckar eller krukor med droppbevattning Tre sorter används: Honeye, Sonata och Rumba Tre sorter per ränna med 6 replikat (plantor) per sort används Odlingsrad (4 m) Bild 2. Schematisk bild av försöksupplägg. Foto: Sammar Khalil Foto: Sammar Khalil Bild 3. Odlingssystemet som användes i försöken. Analyser Följande analyser utfördes: * Odlingsrelaterade parametrar Plantornas tillväxt och utveckling med fokus på antal blad och blommor registrerades en gång per vecka. Vid skörden registrerades plantans torr- och färskvikt samt avkastningen. *Växtpatologiska parametrar Förekomsten av rotskador med skala 1-5; 1= vita fina rötter, 2= mörkfärgade rotspetsar, 3= mörkfärgade enskilda rötter, 4= mörkfärgade rotpartier och 5= totalt missfärgade rotsystem utfördes vid skörden. Mängd av rotpatogenerna i odlingssystemet analyserades också med hjälp av qpcr tekniken och med användning av specifika primers för VD (VDS1 forward: 5 cacattcagttcaggagacg och VDS2 reverse: 5 ccgaaatactccagtagaag) enligt beskrivning av Li et al. (1999) och specifika primers for PC (BPycacl87FRG Fprward: cttcggcctgagctagtagct och BPhycacR87RRG reverse: cagtcggtccgaaaaccag) enligt Bhat& Brown (21). * Mikrobiologiska analyser 5
6 Antal blad Antal blad Överlevnaden av det tillsatta biologiska bekämpningsmedlet testades på selektiva medier enligt Khalil et al. (29). Halten av den naturliga mikrofloran på rotytan bedöms med hjälp av den molekylära analysmetoden PCR-DGGE enligt Muyzer et al. (1998). För att utföra de växtpatologiska samt mikrobiella analyserna separerades mikrofloran från rötterna enligt Khalil & Alsanius (21). Resultat och diskussion Resultaten från de utförda analyserna indikerade inga signifikanta skillnader mellan blocken. Däremot indikerades skillnader mellan försöks upprepningar. Resultaten från båda försöken presenteras därför i rapporten. Effekt på planttillväxt De utförda undersökningarna visade att antal blad i försöken utfördes under perioden juni- juli (bild 4 I) var högre i behandlingarna med enbart Binab T eller Binab T tillsammans med rotpatogenen PC eller VD i jämförelse med kontrollen hos alla sorter testades i försöket. Dock hade sorten Rumba och Honeye högre antal blad i jämförelse med sorten Sonata. Däremot minskades antal blad hos alla sorter i närvaro av enbart patogenerna. Känsligast var sorten Sonata. I Rumba Sonata Honeye II Behandling Bild 4: Effekt av det biologiska växtskyddsmedel Binab T enbart (behandling D) eller i samspel med rotpatogener Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C) på antal blad hos jordgubbsplantor (Fragaria ananassa cv. Rumba, Sonata och Honeye) odlade under perioden juni- juli (I) och augusti- september (II). Totalt antal plantor= 18 st per sort, behandling och tre block 6
7 Antal blommor Antal blommor I försöken utfördes under perioden augusti- september var antal blad hos alla sorter lägre än i första perioden (bild 4II). Högst antal blad hade sorten Honeye i behandlingar med Binab T i och utan närvaro av rotpatogenerna. Lägst antal blad hade sorten Sonata i alla behandlingar. Sorten Rumba hade högre antal blad i behandlingarna med Binab T i och utan närvaro av rotpatognerna dock var antal blad hos sorten rumba lägre än hos Honeye. Hos plantorna odlade i första perioden var antal blad högre i behandlingar med BinabT och rotpatogenen VD jämfört med behandlingar med BinabT och rotpatogenen PC. I den andra perioden indikerade de uppnådda resultaten högre antal blad hos behandlingarna med Binab T och PC jämfört med BinabT och VD. De uppnådda resultaten från mätning av antal blad visar av att denna parameter påverkas av tillsatts av Binab T i eller utan närvaro av rotpatogenerna samt av rotpatogenerna utan närvaro av BinabT. Type av patogen i systemet påverkar också antal blad. Dessutom påverkas denna parameter av val av jordgubbssort samt av tiden under odlingssäsongen. För antal blommor samma trend som när det gäller antal blad kunde indikeras. Högre antal blommor i behandlingar med Binab T med patogenerna och lägre vid enbart patogen behandling i försöken utfördes juni- juli (bild 5 I). Lägre antal blommor under andra perioden augusti- september. Sorten Sonata hade lägst antal blommor under båda perioderna. Sorten Rumba och Honeye hade mest blommor under första perioden medan Honeye hade flest blommor under andra period. I Rumba Sonata Honeye II Behandlingar Bild 5: Effekt av det biologiska växtskyddsmedel Binab T enbart (behandling D) eller i samspel med rotpatogener Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C) på antal blommor hos jordgubbsplantor (Fragaria ananassa cv. Rumba, Sonata och Honeye) odlade under perioden juni- juli (I) och augusti- september (II). Totalt antal plantor= 18 st per sort, behandling och tre block. 7
8 Mängd bär i (g) Mängd bär i (g) Vid skörden mättes avkastningen (bild 6) för varje sort med de olika behandlingarna. Sorten Honeye hade den högsta avkastningen i båda perioderna. Avkastningen av den sorten var högre i behandlingarna med Binab T i och utan närvaro av patogenerna jämfört med kontrollen (bild 7). Lägsta avkastningen hade sorten Sonata i båda odlingsperioderna och lägst var det i den andra perioden. Foto: Sammar Khalil Bild 6: Jordgubbsplantor med bär I Rumba Sonata Honeye II Behandling Bild 7: Effekt av det biologiska växtskyddsmedel Binab T enbart (behandling D) eller i samspel med rotpatogener Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C) på avkastningen hos jordgubbsplantor (Fragaria ananassa cv. Rumba, Sonata och Honeye) odlade under perioden juni- juli (I) och augusti- september (II). Totalt antal plantor= 18 st per sort, behandling och tre block 8
9 skott färskvikt (g) Skott färskvikt (g) Resultaten visar på att skörden påverkas negativt av tillsatts av patogenerna medan tillsats av Binbab T i och utan närvaro av patogenerna har en positive effekt på mängd bär. Båda torr- och färskvikt av rötter och skott indikerade en ökning i behandlingarna med BinabT i och utan närvaro av rotpatogenerna (behandling D, E och F). En minskning i torroch färskvikt i behandlingarna med patogenerna (behandling B och C). Data från färskvikt mätningar är representerad i bild 8 och 9. Dessa data visar också att sorten Honeye har högre rot- och skott färskvikt vid båda odlingsperioderna jämfört med sorten rumba och Sonata. Sorten Sonata hade den lägste vikten vi båda tillfällen. I Rumba Sonata Honeye II Behandling Bild 8: Effekt av det biologiska växtskyddsmedel Binab T enbart (behandling D) eller i samspel med rotpatogener Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C) på skott färskvikt hos jordgubbsplantor (Fragaria ananassa cv. Rumba, Sonata och Honeye) odlade under perioden juni- juli (I) och augusti- september (II). Totalt antal plantor= 18 st per sort, behandling och tre block 9
10 Rot färskvikt (g) Rot färskvikt (g) I Rumba Sonata Honeye II Behandling Bild 9: Effekt av det biologiska växtskyddsmedel Binab T enbart (behandling D) eller i samspel med rotpatogener Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C) på rot färskvikt hos jordgubbsplantor (Fragaria ananassa cv. Rumba, Sonata och Honeye) odlade under perioden juni- juli (I) och augusti- september (II). Totalt antal plantor= 18 st per sort, behandling och tre block Effekt på rotpatogenerna Bedömning av patogenmängd i odlingssystemet var utförd med qpcr och visade att mängd patogen minskades i närvaro avbinab T (tabell 1) hos alla tre sorter. Dock var minskningen sämre hos sorten sonata jämfört med Rumba och Honeye i båda perioderna. Mängd patogener i odlingssystemet minskades bäst när Honeye används i första och andra perioden. Bedömning av rotskador indikerade också samma trend. Enligt skala 1-5 låg Sonata rötter mellan 3-5 där 3= mörkfärgade enskilda rötter, 4= mörkfärgade rotpartier och 5= totalt missfärgade rotsystem. Rumba rötter låg på mellan 1-3 där 1= vita fina rötter, 2= mörkfärgade rotspetsar, 3= mörkfärgade enskilda rötter. Honeye låg mellan -2 där = inga skador alls, 1= vita fina rötter, 2= mörkfärgade rotspetsar. Detta innebär att samspelet mellan BinabT och rotpatogenerna PC och VD påverkas av sortvalet samt av tiden under odlingssäsongen. Bekämpning av båda patogenerna fungerar bäst under jul-juli när Rumba och Honeye används och augusti- september när Honeye används. 1
11 Tabell 1: Antal kopior av VD gener per g torrvikt rot från jordgubbsodling efter behandling med enbart det biologiska växtskyddsmedlet Binab T utan (behandling D) eller i närvaro av rotpatogenen Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C). Tre jordgubbssorter användes: Rumba, Sonata och Honeye. Proverna samlades under perioder, period 1= juni- juli 214 och period 2= augusti- september214. Totalt antal plantor= 18 st per sort, behandling och tre block Period 1 Behandling Rumba Sonata Honeye B 3,1*1 4a 3,2*1 5a 2,8*1 4a C 3,8*1 5a 3,1*1 5a 3,8*1 5a E 4,7*1 2b 5,3*1 3b 5,5*1 2b F 5,1*1 3b 5,6*1 4b 6,1*1 2b Period 2 B 5,3*1 5 4,7*1 6 5,2*1 4a C 6,4*1 5 5,8*1 5 3,7*1 5a E 6,5*1 3 6,4*1 5 5,4*1 2b F 3,7*1 3 3,2*1 5 4,3*1 2b * Mikrobiologiska analyser Vid försöksstart hade Trichoderma spp. I Binab T en koncentration på 1 5 cfu/ml. Vid skörden minskades koncentrationen till 1 4 cfu/ g rot i behandlingen med enbart Binab T (Tabell 2). Resultaten visade att denna koncentration var tillräcklig för att uppnå en biokotroll effekt av BinabT när Honeye användes i första och andra perioden. Den biokontroll effekten kunde också uppnås vid lägre koncentration på 1 3 cfu/g rot när Rumba användes i andra perioden. Dock var sort Sonata känsligare mot båda patogenerna där Trichoderma spp. minskades till 1 2 cfu/g rot och den biokotroll effekten kunde inte uppnås. Tabell 2: Mängd Trichoderma spp. I Binab T i cfu/ g torrvikt rot från jordgubbsodling efter behandling med enbart det biologiska växtskyddsmedlet Binab T utan (behandling D) eller i närvaro av rotpatogenen Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C). Tre jordgubbssorter användes: Rumba, Sonata och Honeye. Proverna samlades under perioder, period 1= juni- juli 214 och period 2= augusti- september214. Totalt antal plantor= 18 st per sort, behandling och tre block Period 1 Behandling Rumba Sonata Honeye D 5,2*1 4 6,2*1 4 3,8*1 4 E 4,2*1 4 7,2*1 3 4,3*1 4 F 2,7*1 4 3,9*1 3 4,6*1 4 Period 2 D 5,7*1 4 2,7*1 4 6,5*1 4 E 4,6*1 3 5,5*1 2 4,2*1 4 F 5,1*1 3 2,8*1 2 3,2*1 4 Samspelet mellan Binb T och rotptogenerna PC och VD påverkade också den naturliga rotmikrofloran i odlingssystemet vid båda perioderna. Bedömning av antal band samt band intensitet efter PCR- DGGE körning visar på att introduktionen av Binab T eller patogenerna orsakade förändring i rotmikrofloran hos jordgubbssorten Honeye (bild 8) i jämförelse med 11
12 kontrollen (behandling A). Tillsats av PC eller VD tillsammans med Binab T (behandling eller F) orsakade förändring i den mikrobiella diversiteten jämfört med behandling med enbart Binab (behandling D). Detta kunde inte indikeras när PC infördes i systemet (behandling E). M F F F EEE DDD C M CC BBB AAA M Bild 1: PCR- DGGE profil på rotmikroflora hos jordgubbsorten Honeye efter behandling med enbart det biologiska växtskyddsmedlet Binab T utan (behandling D) eller i närvaro av rotpatogenen Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C). Proverna samlades under perioder, period 1= juni- juli 214 och period 2= augusti- september214. Totalt antal plantor= 6 st per sort, behandling och tre block. M= markering användes i PCR- DGGE körning PCR- DGGE körning på rotmikroflora hos jordgubbssorten Rumba visade också en förändring i den mikrobiella profilen efter tillsatts av Binab T (behandling D) eller rotpatogenerna (behandling B och C) i jämförelse med kontrollen (behandling C) (bild 9). Förändring i profilen kunde också indikeras vid behandling med rotpatogenen VD tillsammans med Binab T (behandling F) jämfört med behandling med enbart Binab T (behandling D). Detta kunde däremot inte indikeras när rotpagenen PC tillsammans med Binab fanns i systemet. 12
13 M F F F E E E D D D M C C C B B B A A A M Bild 11: PCR- DGGE profil på rotmikroflora hos jordgubbsorten Rumba efter behandling med enbart det biologiska växtskyddsmedlet Binab T utan (behandling D) eller i närvaro av rotpatogenen Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C). Proverna samlades under perioder, period 1= juni- juli 214 och period 2= augusti- september214. Totalt antal plantor= 6 st per sort, behandling och tre block. M= markering användes i PCR- DGGE körning Skillnad i profilerna var också tydlig när sonata rötter behandlades med rotpatogenen PC eller VD tillsammans med Binab T (behandling E respektive F) I jämförelse med behandling med enbart Binab T (behandling D) (bild 1). I jämförelse med kontrollen (behandling A) förändring I den mikrobiella profilen indikerades också vid tillsatts av enbart Binab T eller (beahdling D) patogenerna (beahdling B och C). 13
14 M F F F E E E D D D C C C M B B B A A A M Bild 12: PCR- DGGE profil på rotmikroflora hos jordgubbsorten Sonata efter behandling med enbart det biologiska växtskyddsmedlet Binab T utan (behandling D) eller i närvaro av rotpatogenen Phytophthora cactorum (PC) (behandling E) eller Verticilium dahliae (VD) (behandling F) i jämförelse med kontroll (behandling A) eller med behandling med enbart rotpatogenen PC (behandling B) eller VD (behandling C). Proverna samlades under perioder, period 1= juni- juli 214 och period 2= augusti- september214. Totalt antal plantor= 6 st per sort, behandling och tre block. M= markering användes i PCR- DGGE körning Framtiden Resultaten från detta projekt visar att växtskyddsmedlet Binab T kan vara ett lovande verktyg för bekämpning av rotsjukdomar orsakade Pytophthora cactorum respektive Verticilium dahlie i jordgubbsodling. Optimering av förhållanden i odlingssystemet med Sonata som odlingsort behövs för att nå en bättre bekämpning med BinabT. Dosering av båda bekämpningsmedel och patogen är en aspekt som behövs undersöka. Detta är av stor betydelse vid utveckling av hållbara och effektiva bekämpningsstrategier mot rotsjukdomar i slutna odlingssystem. Referenser 1. Fag X.L., You M.P. & Barbetti M.J. (212). Reduced severity and impact of Fusarium wilt on strawberry by manipulation of soil ph, soil organic amendments and crop rotation. European Journal of plant pathology134: Fag X.L., Philips D., Li H. & Sivasithamparam K. (211) Severity of crown and root diseases of strawberry and associated fungal and oomycete pathogens in Western Australia. Australian Journal of plant pathology 4: Inbar J, Abramsky M, Cohen D & Chet I, Plant growth enhancement and disease control by Trichoderma harzianum in vegetable seedlings grown under commercial conditions. Eur J Plant Path 1, Khalil S & Alsanius BW, 21. Dynamics of 14
15 5. Khalil S., Alsanius B.W., Hultberg M. (29). Effect of growing media on the interaction between biocontrol agents and root pathogens in closed hydroponic system. Journal of horticultural Science and Biotechnology 84(5): Li M., Asano T., Suga H., Kageyanna K. (211). A multiplex PCR for detection of Phythophthora nicotiana and P. cactorum, and Survey of their occurrence in strawberry production areas in japan. Plant disease 95: Muyzer G., de Waal E.C., Uitterlinde A Profiling of complex microbial populations using denaturing gradient gel electrophoresis analysis of polymerase chain reaction-amplified genes coding for 16S rrna. Appl. Environ. Microbiol. 59: Nilsson U. & Carlson-Nilsson U. (23). Jord- och plantburna rotsjukdomar I svenska jordgubbsodling. SLF- rapport nr ISSN Punja Z. K. & Yip, R. (23). Biological control of damping-off and root-rot caused by Pythium aphanidermatum on greenhouse cucumber. Canadian Journal of Plant Pathology, 25: Rose S., Parker M. & Punja, Z. K. (23). Efficiency of biological and chemical treatments for control of Fusarium root and stem rot on greenhouse cucumber. Plant Disease, 87: Svensson B. (1994). Svampsjukdomar på jordgubbar. Faktablad om växtskydd. Trädgård Utgivare: SLU Info/Växter 12. Nallanchakravarthula S Root- Associated Microbial communities of different strawberry cultivars as influenced by soil type, veticilium dahlie kleb. and biofumigation. Doctorla thesis No. 213:48 15
Slutrapport angående projektet. Bekämpningsstrategier mot hållbar produktion av jordgubbar i substrat med projekt nr
Slutrapport angående projektet Bekämpningsstrategier mot hållbar produktion av jordgubbar i substrat med projekt nr 1605 1704 Projekt ansvarig: Sammar Khalil Medsökande: Birgitta Svensson Institution för
Läs merSlutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG
Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi,
Läs merSlutrapport angående projektet
Slutrapport angående projektet Mikroorganismer i samspel med växtnäringsprodukt för hållbara odlingssubstrat mot rotsjukdomar hos tunnelodlade jordgubbar med projektnrtt158 Projekt ansvarig: Sammar Khalil
Läs merSlutrapport angående projektet
Slutrapport angående projektet Samspelet mellan odlingssubstrat och det biologiska bekämpningsmedlet Binab T i slutna odlingssystem med (ärendenummer 325) Sammar Khalil Department of Horticulture, SLU,
Läs merProjekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi, SLU, Box 103, 230 53 Alnarp, E-mail: sammar.khalil@slu.se
Slutrapport angående projektet Effekt av reningsutrustning på näringsfällning oh hormoninnehåll samt mikroflora i bioreaktorbaserad in vitro produktion av växtråvara med (projektnr 774/14/FoG) Projekt
Läs merLANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merLjus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Ljus & Hydroponik Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp 2015-06-17 Upplägg Hydroponik Ljus och växter Frågor & diskussion Definitioner
Läs merAnvändning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara
Användning av PCR i växtodlingen Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara Innehåll Introduktion qpcr och andra DNA-metoder Biologisk markkartering av jordburna patogener DNA-baserade diagnos av bladfläckar på vete
Läs merRedovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar
1(5) Hortikultur Birgitta Svensson 2012-11-12 Partnerskap Alnarp Frukt och Grönt Redovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar Den 29 februari 2012 bjöds knappt 40 personer
Läs merUtgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merSAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Slutrapport 131219 till SLU EkoForsk för projektet SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö,
Läs merSlutrapport angående projektet
Slutrapport angående projektet Effekt av cirkulerande näringslösning med reningsutrustning på näringsfällning och hormoninnehåll i bioreaktorbaserad in vitro produktion av växtråvara med (projekt nr 715/13/FoG)
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merHåkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merSlutrapport, SLF H0833534, Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige
Slutrapport, SLF H0833534, Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige Inledning och bakgrund Rotröta orsakad av algsvampen Aphanomyces euteiches (Drechsl.) är både globalt och i
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merMöjligheter med GMO. Jens Sundström
Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural
Läs merMöjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016
Bilaga 1 till utbildningsplan för Hortonomprogrammet Dnr 2015.3.1.1-494 Bilagor till LTVfakultetens utbildningsplaner 2015/16 Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016 Den student som har fullgjort
Läs merRapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06
Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230
Läs merMangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver
Rapport för projekt: V11-0026-SVF Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-03-09 Foto: Eva Stoltz Sammanfattning
Läs merRotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Läs merMetodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merÄr vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Läs mer3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial
Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Rapport
Läs merPutt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Läs merFörfattare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Bakterier för tillväxtstimulering och biologisk bekämpning i morötter/grönsaker Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår
Läs merI korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merVäxtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie
SlutrapportPiinducerad resistens.doc Sidan 1 av 6 Slutrapport DNR25-6/ Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie OMFATTNING OCH METODER Syfte och tidpunkt
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merRotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och
Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merBiologisk markkartering
Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010 2004-04-17 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor
Läs merDisposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta
Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet
Läs merVad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merKartläggning av jord- och plantburna svampsjukdomar i ekologiska jordgubbsodlingar, Dnr /03
Bilaga 1 FULLSTÄNDIG SLUTREDOVISNING Kartläggning av jord- och plantburna svampsjukdomar i ekologiska jordgubbsodlingar, Dnr 25-5492/03 Ulrika Carlson-Nilsson och Ulf Nilsson SLU, Balsgård, Institutionen
Läs merHur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Läs merNya sätt att upptäcka skadegörare
Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3
Läs merWexthuset erbjuder kvalitetprodukter inom odling och trädgård från ledande märken. Växtnäring och gödning. Specialjord och orkidékompost
Wexthuset erbjuder kvalitetprodukter inom odling och trädgård från ledande märken. Växtnäring och gödning Specialjord och orkidékompost Orkidékrukor, stöd och clips Amplar Hanging Basket Swellgel bevattningsgel
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merTeknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur
Teknik blad 2 Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur från MJÖLK 1 Bra startkultur kommer från bra mjölk Använd mjölk från friska djur, i enlighet med lagens krav, och tillverka kulturen utan att
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merBiologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB
Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB Lantmännen Lantbruk Avd. Seed Treatment Består av BioAgri AB, SeedGard AB och MASE-laboratorierna AB Uppsala
Läs merFältstudie med bekämpningsmedel mot Fusarium och Phoma på sockerbeta
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Fältstudie med bekämpningsmedel mot Fusarium och Phoma på sockerbeta Fungicide study on sugarbeet Rickard Sant Självständigt arbete
Läs mer5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).
5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion Sockerbeta anses kräva temperaturer omkring 20-25 C för optimal tillväxt (Brown
Läs merStrategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Läs merFosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson
Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson Ovatio, obehandlad kontroll Ovatio, Shirlan full dos Ovatio, Shirlan halv dos.kombinerad med fosfit (Inducerad
Läs mer5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).
5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merKlumprotsjuka - ett dolt hot
Klumprotsjuka - ett dolt hot Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen, 17-18 januari 2017 Disposition Behovet av att säkerställa skörden BioSoM Spridningspotential
Läs merRisk- och konsekvensanalys för jordgubbar svampar och bakterier
2013-10-25 Christina Winter Sanja Manduric Strategin för växtskyddsmedel PM Risk- och konsekvensanalys för jordgubbar svampar och bakterier Sammanfattni För bekämpn är tillgåen på kemiska växtskyddsmedel
Läs merIntegrerat växtskydd i jordgubbar,
Integrerat växtskydd i jordgubbar, 211-213 Proj.nr H156116 Birgitta Svensson, Institutionen för Biosystem och teknologi, SLU, Alnarp Bakgrund Utveckling och införande av integrerat växtskydd i jordgubbar
Läs merKlumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs mer5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)
. Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
Läs merVäxtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,
Läs merAnolytech Disinfection System
Anolytech Disinfection System Disinfection for healthier businesses ill st e ld al y va ent pan h ec nm om 2 lyt viro y C 201 o An En olog ear Y n ch he Te of t Bakterier kostar Bakterier, virus, svampar
Läs merBakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs merSLUTRAPPORT. Kombination av LED och Extrem kortdag: nya möjligheter till energibesparing och växtstyrning i växthusodling.
SLUTRAPPORT Kombination av LED och Extrem kortdag: nya möjligheter till energibesparing och växtstyrning i växthusodling. SLF Dnr H1056046 Karl-Johan Bergstrand & Hartmut K. Schüssler SLU, Institutionen
Läs merMjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Läs merÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Läs merBibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Läs merEffekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund
Slutrapport för forskningsprogrammet: Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund En välplanerad växtföljd lägger grunden
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merMöjlighet till fortsatta studier läsåret 2013/2014
Bilaga 1 till utbildningsplan för Hortonomprogrammet Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2013/2014 Den student som har fullgjort utbildningen på hortonomprogrammet med avlagd hortonom-, magister-
Läs merBibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde
Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merFjärranalys av bladmögelangrepp i potatis
Slutrapport Partnerskap Alnarp projekt (SPA 789) Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis Erik Alexandersson och Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU Bakgrund Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten
Läs merAlternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg
Alternativa bekämpningsmetoder Margareta Hökeberg CBC Centrum för biologisk i bekämpning, SLU Disposition Vad är CBC? Översikt alternativa bekämpningsmetoder Biologisk bekämpning Goda exempel Forskning
Läs merSvampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Läs mer3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler
3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara
Läs merErland Liljeroth, Eva Edin
1 Slutrapport till Jordbruksverket Projekt: Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (Dnr. 4.1.18-11323/13) Inledning
Läs merMikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs
Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs Från sockervadd till björnpäls 22-Mar-13 2 Microbial monitoring of the hospital environment: why and how? 22-Mar-13
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merPatogena svampar (och närbesläktade)
Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost
Läs merJordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Alnarp 2011 04 27 Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merBiovärdering är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Slutrapport för projekt H0956299, FoU-program Trädgård: Biovärdering är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar? Margareta Hökeberg, Skoglig mykologi och
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merEnskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Läs merResistens mot fruktträdskräfta i äpple
Resistens mot fruktträdskräfta i äpple Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Fruktträdskräfta En allvarlig sjukdom som angriper ca 122 växtarter Orsakas av svampen Neonectria
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs mer5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs mer