Reviderad avfallsplan fö r Knivsta FÖRSLAG

Transkript

1 Reviderad avfallsplan fö r Knivsta FÖRSLAG

2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 2 Inledning... 3 Fakta om Knivsta kommun... 3 Mål och åtgärder... 4 Inriktningsmål Klättra uppåt i avfallstrappan A Minimera avfallsmängderna B Ökad material- och energiåtervinning C Alla kommunala verksamheter ska sortera sitt avfall D Fortsatt minskning av mängden avfall till deponi... 6 Inriktningsmål Minimerad miljöpåverkan A Minskad andel farligt avfall och elavfall i soppåsen B Fortsatt hög kvalitet på insamlat matavfall C Liten miljöpåverkan från avfallsinsamlingen D Liten miljöpåverkan från gamla deponier... 8 Inriktningsmål En avfallshantering anpassad till människan A Fortsatt samverkan för en god arbetsmiljö B Enkla och lättillgängliga insamlingssystem C Hög medvetenhet och kunskap... 9 Inriktningsmål Effektiva system för avfallshantering A Effektiv avfallshantering B Avfallshanteringen ska finnas med i planeringsprocesserna Bilagor

3 Läsanvisning Denna avfallsplan är uppdelad i ett huvuddokument med redogörelse för kommunens mål för avfallshanteringen i Knivsta och beskrivning av hur dessa mål ska uppnås. Mer detaljerad information om exempelvis förutsättningarna och nuläget i kommunen samt vilka lagar och regler som styr avfallshanteringen återfinns i bilagorna. Där finns även en bilaga med förklaringar av de flesta av de branschrelaterade ord som används. 2

4 Inledning Bakgrund Enligt miljöbalken ska det finnas en avfallsplan för varje kommun. Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om vilka avfallstyper som uppkommer inom kommunen samt uppgifter om avfallets mängd och ursprung. Avfallsplanen ska även omfatta det avfall som kommunen inte har rådighet över. Det finns också en nationell avfallsplan som anger riktningen för de kommunala avfallsplanerna. Den nationella avfallsplanen har titeln Från avfallshantering till resurshushållning och den gäller fram till år Den ursprungliga avfallsplanen började gälla 1 januari Eftersom många av åtgärderna i den hade genomförts fanns det ett behov av att uppdatera handlingsplanen. Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutade därför i februari 2014 att en revidering skulle göras. Revideringen har omfattat en uppdatering av åtgärder; omformulering och komplettering av målen samt uppdateringar med anledning av ändrad lagstiftning och nya nationella mål och riktlinjer. För att öka tydligheten och läsbarheten har även strukturen omarbetats i samband med revideringen. Vilka förändringar som gjorts beskrivs närmare i bilaga 3 och 4. Denna reviderade avfallsplan gäller fram till och med år Syfte I avfallsplanen presenteras hur Knivsta kommun avser bidra inom avfallsområdet till att de nationella miljömålen uppfylls. Syftet är också att beskriva avfallshanteringen inom Knivsta kommun och att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet. Avfallsplanen ska ge ansvariga och allmänhet en helhetsbild av avfallshanteringen och visa på möjligheterna att påverka den. Avfallsplanen vänder sig till alla som bor och verkar i Knivsta kommun. Fakta om Knivsta kommun Den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster Knivsta som en föregångskommun för det hållbara samhället. Så lyder Knivstas vision fastställd den 21 mars Visionen innebär bland annat att Knivsta ska växa till uppemot invånare år 2025 och att en ökande andel av befolkningen arbetar i Knivsta. Viktigt är också att Knivsta ska utvecklas till en föregångskommun för det hållbara samhället. Knivsta kommun har en stor inflyttning. Prognosen pekar på att invånarantalet redan till år 2016 kommer att ha ökat till från dagens drygt Trots de nationella mål som finns om att förebygga avfall och minska avfallsmängderna så finns det mycket som pekar på att avfallsmängden per person kan fortsätta att öka. Det ställer än högre krav både på ett aktivt arbete med att förebygga avfall och på att ha flexibla och samtidigt robusta system för omhändertagandet av avfallet. Det ställer också stora krav på tydlighet och långsiktighet i planeringen av avfallshanteringen, såväl som övrig infrastruktur. En mer detaljerad beskrivning av Knivsta kommun och fakta om avfallshanteringen finns i bilaga 1. 3

5 Mål och åtgärder I avfallsplanen finns fyra inriktningsmål som anger kommunens övergripande målsättningar. Under dessa inriktningsmål finns ett antal delmål som konkretiserar kommunens målsättningar. Till varje delmål finns åtgärder som visar hur kommunen och andra berörda ska och kan arbeta för att uppfylla målen. I de allra flesta fall krävs en samverkan mellan olika aktörer för att målen ska kunna uppnås. Det kan vara till exempel kommunens olika förvaltningar, bolag och verksamheter, fastighetsägare, byggherrar, företag och sist men inte minst kommuninvånarna. I flera fall, till exempel när det gäller avfall med producentansvar, har kommunen begränsad rådighet över insamling och hantering. Ansvaret för att initiera åtgärderna i detta dokument ligger dock, när inget annat anges, hos Samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadskontoret svarar även för uppföljning av måluppfyllelsen och avstämning av genomförandet av åtgärderna. Inriktningsmål 1 Klättra uppåt i avfallstrappan EU:s avfallshierarki eller avfallstrappan som den också kallas symboliserar graden av resurshushållning. Ju högre upp i trappan, desto bättre tar man vara på resurserna och minskar belastningen på miljön. Figur 1. Avfallstrappan De översta trappstegen handlar om att förebygga uppkomsten av avfall och att öka återanvändningen. Att förebygga avfall handlar om att tänka giftfritt och resurseffektivt tidigt. Det kan vara att designa en produkt för lång hållbarhet eller att planera inköp och användning för att minska onödigt spill. Det kan också handla om att stimulera människor och verksamheter att återanvända möbler och kläder. Naturvårdsverket har tagit fram ett nationellt program för förebyggande av avfall 1. Det har fyra fokusområden: Mat Textil Elektronik 1 Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle. Sveriges program för att förebygga avfall , Naturvårdsverket 4

6 Byggande och rivning För både textilier och matavfall har nationella etappmål tagits fram kopplade till miljömålssystemet. För det avfall som ändå uppkommer är det viktigt att recirkulera och materialåtervinna så mycket som möjligt. Materialåtervinning spelar en viktig roll i ett hållbart samhälle och innebär att sorterat material återvinns, så att andra produktions- eller konstruktionsmaterial kan ersättas. Materialåtervinning gör inte bara att uttaget av mängden jungfruligt material minskar. Det leder också till att vi sparar energi. En stor del av vårt avfall är biologiskt lätt nedbrytbart som till exempel matrester och trädgårdsavfall. Genom rötning (biologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö) utvinns näring och energi i form av biogas. Det ger stora miljövinster jämfört med att låta avfallet följa med den vanliga soppåsen till förbränning med energiutvinning. Även kompostering ger en miljövinst genom att näringen tillvaratas. I kommunens miljöprogram från 2007 anges som åtgärder bland annat att kommunen kan skapa förutsättningar för ökad materialhushållning och återvinning. 1 A Minimera avfallsmängderna Genom att skapa goda förutsättningar för återanvändning kan avfall förebyggas och medvetenheten hos boende och verksamma i kommunen öka. Inrätta en kretsloppspark med återbruk, återvinning av byggavfall och energirådgivning vid Knivsta återvinningscentral. Ökad återanvändning och återvinning av byggavfall på återvinningscentralen genom utsortering av exempelvis isolering, träprodukter, fönster, dörrar, tegel, stenprodukter och bad- och köksutrustning. Möjligheterna att lämna textilier till återanvändning och materialåtervinning ska utökas. Utveckla mätmetod och rutiner för uppföljning av mängder till återbruk. Mängden onödigt matavfall, så kallat matsvinn, ska minska. Minskningen ska uppnås genom att kommunicera miljövinster och fortlöpande ge återkoppling. Uppdatera inköpspolicy och inköpsrutiner för att öka medvetenheten bland kommunens verksamheter om vikten att förebygga att avfall uppstår. Organisera internt webbaserat återbrukssystem för kommunens verksamheter på intranätet. Uppföljning av genomförda åtgärder samt av mottagna mängder vid återbruk, mängd avfall per person och total mängd matavfall. 1 B Ökad material- och energiåtervinning Genom bra förutsättningar för att sortera avfallet kan de flöden som går till materialåtervinning respektive utvinning av energi optimeras. 5

7 Arbeta med att utöka sorteringen så att de nationella målnivåer som satts till år 2020 för förpackningar och returpapper kan uppnås. Verka för nyetablering av återvinningsstationer för mottagning av förpackningar och tidningar utanför tätorten, såsom Lagga samhälle, Vassunda pendlarparkering och Norra Alsike. Använda taxan som styrmedel för att stimulera till sortering av hushållsavfall. Arbeta för att öka utsorteringen och omhändertagandet av matavfall som uppstår i restauranger och livsmedelsbutiker. Fortsatt utredning av tekniska möjligheterna till egen behandling av matavfall med biogasutvinning, med utgångpunkt i utförd förstudie/examensarbete. Skapa ett system som möjliggör en effektiv och lokal återföring av näringsinnehållet i avloppsvatten från slutna tankar, i samverkan med lokala lantbruksaktörer. Hitta lokal avsättning för fosfor från minireningsverk och fosforfällor. Ta fram policy för fettavskiljare hos verksamheter för ökad insamling och biogasutvinning ur fettavfall. Se till att fettavfall samlas in från alla verksamheter där sådant avfall uppkommer samt från hushåll med stora mängder fettavfall. Uppföljning av genomförda åtgärder samt av statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, mottagna mängder vid återvinningscentralen. 1 C Alla kommunala verksamheter ska sortera sitt avfall Alla verksamheter som drivs av kommunen, samt kommunens förvaltningar, ska sortera ut förpackningar, tidningar, elavfall och matavfall senast år Idag källsorterar uppskattningsvis 80 % av skolverksamheterna och större delen av övriga verksamheterna samtliga eller vissa av fraktionerna. Gemensam upphandling för hämtning av tidningar och förpackningar från kommunens verksamheter. Kommunens förvaltningar ska ta fram checklista för sin verksamhet utifrån avfallsplanen. Uppföljning av genomförda åtgärder samt av andel kommunala verksamheter som källsorterar. 1 D Fortsatt minskning av mängden avfall till deponi Deponering, det vill säga att lägga avfallet på en soptipp, är en behandlingsmetod som enbart bör användas för avfall som inte kan behandlas på annat sätt, till exempel mineralull, glasfiber, och glasföremål som inte är förpackningar eller planglas. Av det avfall som tas emot vid återvinningscentralen är det idag cirka två procent som deponeras. 6

8 Fortsätta utveckla fraktionerna på återvinningscentralen för att minska mängden blandat avfall. Ta emot isolering separat på återvinningscentralen för materialåtervinning. Uppföljning av genomförda åtgärder samt av mängden grovavfall från återvinningscentralen som deponeras. Inriktningsmål 2 Minimerad miljöpåverkan Avfall kan ge upphov till miljöpåverkan på flera olika sätt. Det kan till exempel vara utsläpp från insamling och behandling eller läckage från gamla deponier. Ju mindre föroreningar och farliga ämnen det finns i avfallet, desto mindre risk för negativ påverkan på miljön. 2 A Minskad andel farligt avfall och elavfall i soppåsen Genom att sortera avfall som innehåller farliga ämnen separat, blir avfallet som går till förbränning (soppåsen) renare. Det farliga avfallet kan då behandlas på ett säkert och miljöanpassat sätt. Konsumtionen av elektriska och elektroniska produkter har ökat de senaste åren. Det gör att mängden insamlat elavfall har ökat, men tyvärr ofta även mängden elavfall som hamnar i soppåsen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall och elavfall är det viktigt att informera invånarna och erbjuda lättillgängliga mottagningssystem. Utökade informationsinsatser. Förbättra möjligheterna att lämna ljuskällor och småelektronik. Antalet insamlingsplatser ska utökas med minst två publika insamlingsställen. Utreda nya insamlingslösningar för insamling av farligt avfall och elavfall. Uppföljning av genomförda åtgärder samt mätning genom plockanalys av andelen elavfall och farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet (soppåsen). 2 B Fortsatt hög kvalitet på insamlat matavfall Vid rötning av matavfall får man dels en energirik biogas, dels en näringsrik rötrest. Rötresten är ett utmärkt gödningsmedel och det är därför viktigt att matavfallet är fritt från farliga ämnen och andra föroreningar. Den goda kvalitet som finns idag ska bibehållas även om de insamlade mängderna ökar. Fortsatta informationsinsatser genom medverkan i nationella kampanjer, utökade aktiviteter i sociala medier och nyhetsutskick för att bibehålla dagens goda kvalitet. Utökning och systematisering av insamlingspersonalens rapportering av felsortering. 7

9 Uppföljning av genomförda åtgärder samt mätning genom plockanalys av matavfallets renhetsgrad. 2 C Liten miljöpåverkan från avfallsinsamlingen Den miljöpåverkan som själva insamlingen kan ge upphov till är främst buller, lukt, partiklar och koldioxid från fossila drivmedel. Kravställande vid upphandling av avfallshämtning och transporter för att få en störningsfri hämtning som tillgodoser en bra boende- och arbetsmiljö. Utreda om alternativa insamlingssystem i nya bostadsområden kan bidra till att minska störningar vid hämtning. Uppföljning av genomförda åtgärder. 2 D Liten miljöpåverkan från gamla deponier I kommunen finns ett antal deponier, före detta soptippar, som inte längre är i bruk. Eftersom kraven på skydd för omgivningen var lägre på den tiden då de anlades, så finns det risk för läckage av giftiga ämnen till omgivande natur och vattendrag. Undersökning enligt fas 2 av Mifo-metoden av de nedlagda deponier som Länsstyrelsen bedömt tillhöra riskklass 2, samt undersökning av områden som är aktuella för byggnation. Uppföljning av antal deponier som kartlagts och vid behov åtgärdats. Inriktningsmål 3 En avfallshantering anpassad till människan För att uppnå målen för insamling och återvinning krävs det att vi har avfallssystem som fungerar bra för de människor som är involverade. Det omfattar både avfallslämnare, sophämtare, personal på mottagnings- och behandlingsanläggningar, och alla andra som är en del av avfallshanteringskedjan. 3 A Fortsatt samverkan för en god arbetsmiljö Många arbetsuppgifter som rör hämtning och övrig hantering av avfall kan vara problematiska ur arbetsmiljösynpunkt. Genom att alla berörda aktörer samverkar skapas bra förutsättningar för en sund arbetsmiljö. Samverkan mellan kommun, entreprenör och fastighetsägare. Tydliggörande av roller och ansvarsfördelning i avtal och upphandlingar. 8

10 Krav i entreprenader på dokumenterade rutiner för arbetsmiljöarbetet och systematisk löpande uppföljning. Genom dialog med fastighetsägare och byggherrar samt granskning av planer och bygglov skapa bra förutsättningar för en god arbetsmiljö. Uppföljning av genomförda åtgärder. 3 B Enkla och lättillgängliga insamlingssystem Det ska vara lätt att göra rätt. Platser och utrustning för avfallslämning ska vara användarvänligt utformade. Genom dialog med fastighetsägare och byggherrar uppmuntra dem att skapa bra möjligheter för de boende att sortera ut avfall för återvinning. Verka för etablering av fler återvinningsstationer för förpackningar och tidningar inom kommunen. Beakta avfallshanteringen tidigt i planprocessen. Utreda om alternativa insamlingssystem i nya bostadsområden kan bidra till att öka tillgänglighet och återvinningsgrad. Undersöka invånarnas nöjdhet med kommunens insamlingssystem samt tillgängligheten till dem genom enkätundersökning vart tredje år. Uppföljning av genomförda åtgärder samt mätning av kundnöjdhet genom återkommande enkät. 3 C Hög medvetenhet och kunskap För att uppnå en hög grad av sortering krävs inte bara bra system, utan också kunskap och motivation. Medvetenheten hos kommuninvånarna om sambanden mellan avfallet och vår miljö ska höjas. För samordning och planering av åtgärderna nedan kommer en kommunikationsplan att tas fram. Ta fram en kommunikationsplan för uppfyllande av målen i avfallsplanen. Riktad information till hushåll i flerbostadshus för att skapa engagemang och öka intresset för utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar. Införa ny informatörstjänst för att öka kunskapen om förebyggande av avfall och hållbarhetsarbete hos skolor, föreningar och allmänheten. Riktad information och rådgivning till företag i kommunen om sortering och förebyggande av avfall. Ta fram checklista för företagens avfallshantering som kan användas av miljö- och livsmedelsinspektörer. 9

11 Dialog med entreprenörerna om att sophämtare och personal på återvinningscentralen kan fungera som ambassadörer. Kommunen ska medverka vid årlig utbildning av entreprenörernas personal. Riktad information till hushåll med enskilda avlopp om återföring av avloppsfraktioner, och vikten av att inte tillföra föroreningar till avloppet. Uppföljning av genomförda åtgärder samt mätning av kunskapsnivå genom återkommande enkät. Inriktningsmål 4 Effektiva system för avfallshantering Systemen för mottagning, insamling, hantering och behandling av avfall ska vara effektiva. Det innebär i sammandrag: System som är lättillgängliga och lättbegripliga för dem som använder dem. Flexibla system som kan anpassas efter ändrade förutsättningar, såsom nya lagkrav eller växande befolkning. Säkra och robusta system som är motståndskraftiga vid kriser och extraordinära händelser. System som är anpassade och välplanerade med avseende på logistik och transporter. Kostnadseffektiva system. I Knivstas översiktsplan (2006) anges att lokaliseringen av tekniska försörjningssystem ska främja en effektiv teknisk försörjning som är säker och miljövänlig. I Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter (2012) anges att anläggningar för sortering, återvinning och annan hantering av avfall ska förläggas till särskilda områden där omgivningen inte störs av verksamheten. Återvinningsanläggningar ska vara lätt tillgängliga och ska omges av en skyddszon. Vidare anges att den tekniska försörjningen ska vara god och effektiv. Det innebär att man vid planering måste ta hänsyn till lokalieringsbehovet för olika typer av anläggningar såsom exempelvis återvinningscentraler, behandlingsanläggningar och snötippar. 4 A Effektiv avfallshantering Genom att se över insamlingssystem och entreprenadavtal kan både funktionaliteten och kostnadseffektiviteten förbättras. Upphandling av nya avtal för insamling och behandling. Utreda möjligheten att införa fastighetsnära insamling med flerfackskärl vid en- och tvåfamiljshus. Driva på utvecklingen till fler gemensamma hämtställen och delning av kärl för en- och tvåfamiljshus. Utreda plats för ytterligare en återvinningscentral, för att säkra kapacitet vid ökat invånarantal. 10

12 Föra en dialog inom kommunen och med andra aktörer om lokalisering av avfallsrelaterad verksamhet. Avtal mellan kommunen och FTI där etablering av två nya återvinningsstationer 2015 och ytterligare minst en 2016 villkoras. Uppföljning av genomförda åtgärder. 4 B Avfallshanteringen ska finnas med i planeringsprocesserna Avfallshanteringen är en del av samhällets infrastruktur och för att åstadkomma väl fungerande lösningar behöver den finnas med i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Det gäller både vid förändringar i befintliga områden och vid nyexploatering. Delmålet knyter an till kommunens budgetmål om att byggande och planering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling. Se över rutiner och riktlinjer för avfallsplanering vid exploatering. Se över rutiner och riktlinjer för avfallsrelaterad granskning av planer och bygglov. Uppföljning av genomförda åtgärder samt antal planer och bygglov som granskats ur avfallsperspektiv. Bilagor 1. Nulägesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Beskrivning av kommunen Avfallshanteringen i Knivsta kommun Tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 2. Nedlagda deponier 3. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplanen till och med år Processen för revidering av avfallsplanen 5. Relaterade lagar, förordningar och mål EU-nivå Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå 6. Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning. Färdigställs när avfallsplanen är antagen. 7. Ordlista och definitioner 11