Utvärdering årskurs 4-6 på Johannes skola november Lena Lindgren Katarina Willstedt utvärderare på utbildningsförvaltningen stockholm.

Transkript

1 Utvärdering årskurs 4-6 på Johannes skola november 2015 Lena Lindgren Katarina Willstedt utvärderare på utbildningsförvaltningen stockholm.se

2 Utvärdering Johannes skola november

3 3 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag på skolan 4 Övergripande kommunikation på skolan 5 Undervisning och lärande 6 Kommunikation kring lärandet 6 Samverkansformer 9 Samverkan mellan utbildningar och klasser 9 Kollegialt lärande kring undervisning och lärande 9 Lärarens betydelse i klassrummet 10 Struktur 10 Tillitsfullt klassrumsklimat 11 Varierade arbetssätt 12 Utvecklings- och reflektionsområden 12 Goda exempel från lektionsbesök på Johannes skola 13 Bilaga 1 Kriterier för hög kvalitet för lektionsobservationer 16

4 4 Inledning Vårt uppdrag på skolan Som en del i Stockholms stads strävan att stödja kvalitetsutveckling finns inom utbildningsförvaltningen utvärderare som arbetar såväl mot fristående som kommunala skolor. Formen för de utvärderingar som görs kan vara en genomlysning av hela verksamheten eller en riktad utvärdering. Utformningen bestäms i samråd med rektor. Som grund för utvärderingen finns utbildningsförvaltningens kriterier för hög kvalitet, baserade på läroplanen och vedertagna forskningsrön. Som ett led i Johannes skolas kvalitetsarbete har vi i månadsskiftet oktober/november under fyra dagar besökt sex klasser i årskurs 4-6 med fokus på undervisning och lärande. Vi har gjort lektionsbesök i både tvåspråkiga klasser och i klasser med undervisning på svenska. Återkopplingen av resultatet sker muntligt till skolledningen och även skriftligt i form av denna rapport. I samband med lektionsbesöken får också lärarna återkoppling på sin undervisning. I föreliggande rapport presenterar vi övergripande vår utvärdering av undervisning och lärande utifrån de lektionsbesök vi har gjort och de samtal vi har fört med lärare kopplat till undervisningen. Om vi beskriver något specifikt inom de olika utbildningsmodellerna (tvåspråkiga klasser eller klasser med undervisning på svenska) noterar vi detta särskilt i den löpande texten. Vi har valt att särskilt fokusera på tre aspekter av undervisning och lärande som vi menar är intressanta att reflektera över på skolan som helhet, nämligen kommunikation kring lärandet, samverkansformer och lärarens betydelse i klassrummet. I rapporten beskriver vi dessa aspekter utifrån de olika perspektiv vi har fått ta del av på skolan med utgångspunkt och spegling i vedertagna och aktuella forskningsrön och studier. Vi lyfter också fram några övergripande utvecklings- och reflektionsområden som vi bedömer kan bidra till arbetet med att ytterligare utveckla de kvaliteter som finns inom undervisning och lärande på skolan. Avslutningsvis delar vi även med oss av ett antal goda exempel som vi har fått ta del av i undervisningen på Johannes skola.

5 5 Övergripande kommunikation på skolan Inledningsvis vill vi ta upp vikten av att det finns en övergripande och väl fungerande kommunikation i en verksamhet. Vi ser att Johannes skola, som helhet, präglas av en vilja till öppenhet i kommunikationen mellan personal, elever och vårdnadshavare. Vi har också fått ta del av hur skolledningen arbetar med att möjliggöra en god kommunikation på alla plan. Det finns tid i lärarnas veckoschema som är avsedd för att utveckla en gemensam kommunikation och samverkan inom personalgruppen. Denna tid används bland annat till praktisk samordning av verksamheten och för att diskutera aktuella frågeställningar som behöver lösas gemensamt i personalgruppen. Pedagogisk samverkan kring undervisning sker också i samband med kompetensutvecklingsdagar. Några lärare efterfrågar dock en ökad möjlighet till övergripande fördjupade pedagogiska diskussioner i samband med dessa mötestillfällen. Vi kommer att gå in närmare på detta under rubriken samverkansformer. Skolledning och lärare arbetar aktivt med att på olika sätt stärka det samarbete mellan skola och hem som åsyftas i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 : Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Exempel på detta ser vi bland annat i kommunikationen på skolans hemsida där det går att finna länkar till klassbloggar och annan riktad och uppdaterad information till elever och vårdnadshavare. Vi ser också exempel på hur elever i en klass använder en kommunikationsbok mellan hem och skola. Skolan bjuder också in till en kväll som kallas för öppet klassrum då vårdnadshavarna är välkomna till skolan för att under ledning av sitt barn få en inblick i vad barnet gör i skolan och hur lärandet utvecklas. Elevens mentor finns också till hands om vårdnadshavarna behöver ställa några frågor kring barnets lärande. Vår bedömning är att skolledning och lärare är måna om att ha en god kommunikation och en öppen dialog mellan skola och hem för att klargöra vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011)

6 6 Undervisning och lärande Sammanfattningsvis bedömer vi att lärarna överlag utgår från metoder som vilar på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet i sin undervisning. Vi märker också att lärarna har positiva förväntningar på alla elevers förmåga i klassrummet. Kommunikation kring lärandet I ett öppet klassrumsklimat uttrycker eleverna tankar, funderingar och åsikter och ställer frågor på undervisningen. Under de lektioner vi besöker får vi ta del av många tankar och frågor från elever som verkar vara ivriga att utveckla sina kunskaper. Vi märker också att lärarna arbetar med att utveckla elevernas delaktighet i kommunikationen på olika sätt. Ett exempel på detta är när de slumpmässigt väljer ut elever som får svara på frågor genom lappar eller glasspinnar med elevernas namn. Vi ser också exempel på hur lärare samlar upp de frågor som eleverna har om sitt lärande för att sedan gemensamt i klassen förklara de svårigheter som finns och därmed stärka alla elever i deras kunskapsutveckling. Det förekommer också kamratlärande, då elever arbetar parvis för att ge respons på uppgifter och därmed stötta varandra i lärandet. Vi bedömer att de flesta eleverna i klasserna deltar i kommunikationen i klassrummet, både muntligt och skriftligt. Detta gäller oavsett om undervisningen sker på svenska eller engelska. Vi ser också flera exempel på att elevernas motivation för lärande ökar när de får ett aktivt lärarstöd med lärare som styr arbetsformerna mot en ökad delaktighet. Figur 1 Pedagogisk planering (exempel från verksamheten)

7 7 Vi ser goda exempel på pedagogiska planeringar i de flesta ämnen. I dessa planeringar ser vi vilket syfte undervisningen har och ibland finns också konkretiserade beskrivningar på vilka kunskaper som krävs för att nå målen. Vi får också ta del av förenklade matriser som beskriver olika bedömningsnivåer när det gäller en särskild uppgift. Denna skriftliga grund är viktig att utgå från i den kontinuerliga dialogen kring lärandet som bör ske mellan lärare och elever. En sådan dialog är även betydelsefull för att öka elevernas förståelse för hur bedömning går till. Figur 2 Matriser som visar hur bedömning går till (exempel från verksamheten) En individuell återkoppling på uppgifter under lektionstid är alltså betydelsefull för att öka elevernas förståelse för det egna lärandet. Vi ser flera exempel på hur lärare under lektionen ger feedback på olika uppgifter, vilket gör att elevernas motivation för lärande ökar och också deras vilja att utveckla sina kunskaper. Denna återkoppling gör att eleverna tränas i att reflektera och även ta ett större eget ansvar. Läraren får här också en återkoppling på hur eleverna har tagit in undervisningens olika delar. Vi ser ett bra exempel på en sådan konstruktiv återkoppling när eleverna i slutet av en lektion får fylla i en exit note till läraren, där varje elev får beskriva och reflektera över det egna lärandet under lektionen. Dessa olika exempel på framåtsyftande kommunikation kring lärandet bedömer vi främjar elevernas allsidiga utveckling. Vi vill därför uppmuntra ett fortsatt kollegialt lärande kring former för hur en konstruktiv återkoppling mellan lärare och elever kan utvecklas i alla ämnen. När det gäller de tvåspråkiga klasserna specifikt märker vi att eleverna kommunicerar väl både på svenska och på engelska. Vi ser inte att det finns någon generell skillnad när det gäller elevernas

8 8 förmåga att förstå och använda sig av de båda språken. Dock märker vi att det finns individuella variationer mellan elevernas språkliga förmågor, vilket också lärarna bekräftar. Lärare i olika ämnen arbetar därför med att anpassa undervisningen inom ramen för klassen, exempelvis genom att stärka elevernas begreppsförståelse med hjälp av ett språkutvecklande arbetssätt. Forskning visar att ett sådant arbetssätt kan hjälpa eleverna att uttrycka, tolka, förstå och använda ämnesbegrepp och fakta både i tal och i skrift och på så sätt få syn på de språkliga uttryck och mönster som är utmärkande för de båda språken. Ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen menar vi kan öka alla elevers kunskapsutveckling, inte minst gäller det när undervisning sker både på svenska och engelska. Figur 3 Matematiska begrepp på båda språken (exempel från verksamheten) De specialpedagoger/lärare som finns på skolan stöttar elever som är i behov av särskilt stöd, antingen inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av tillfällig undervisning i liten grupp utanför klassrummet. Det särskilda stödet ska genom detta kunna anpassas kontinuerligt för att möta elevens skiftande behov. Vid de samtal vi för med lärare uppfattar vi att det behöver föras en fördjupad diskussion i personalgruppen, med syfte att ytterligare utveckla och samverka kring olika former för hur anpassning av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd bäst kan ske.

9 9 Samverkansformer Samverkan mellan utbildningar och klasser Johannes skola med flera tvåspråkiga klasser är en skola som genomsyras av ett stort antal nationaliteter. Detta tror vi kan vara inspirerande på skolan som helhet och det ger också särskilda möjligheter till samverkan mellan klasser och ämnen. Skolledningen arbetar med att utveckla en känsla av samhörighet på skolan oavsett undervisningsspråk. De lärare vi talar med betonar också vikten av detta arbete och framhåller det positiva i känslan av an international feeling på skolan. Vi upplever också att detta är en styrka för skolan och menar att denna särskilda känsla kan förstärkas ännu mer. Vi ser exempel på hur det engelska och svenska språket samverkar både i undervisningen och i samtalet mellan elever på rasterna. Många elever växlar ledigt mellan de båda språken oavsett vilken klass de går i. Vi upplever också att skolan strävar efter att skapa en skolmiljö som öppnar upp för möten mellan språk och klasser. Exempel på detta är samverkan kring gemensamma aktiviteter, såsom firandet av FN-dagen och Halloween, eller de klassövergripande kulturaktiviteter som genomförs utanför skolan. I undervisningen möter vi ämnesområden inom student rotation / elevens val då elever från tvåspråkiga klasser och klasser med undervisning på svenska möts. Dessa lektioner bedömer vi lägger en bra grund för samverkan med andra elever och vi uppmuntrar gärna till fler sådana strukturerade mötesplatser. Framförallt kan detta vara betydelsefullt för att stärka eleverna inför fortsatta studier på högstadiet och gymnasiet. Det system med fadderklasser som finns på skolan (exempelvis samverkan mellan 6b och 3b) menar vi också gynnar en god sammanhållning och stärker tryggheten på skolan som helhet. Kollegialt lärande kring undervisning och lärande Det finns förutsättningar för ett kollegialt lärande på skolan. De lärare vi möter samverkar i ett arbetslag kring årskurs 4-6 och har här fokus på elevernas totala studiesituation. Elevhälsofrågor och gemensam planering är några av fokusfrågorna. Samverkan sker också i mindre lärarteam kring varje årskurs och klass. Vi upplever att flera lärare ser det kollegiala lärandet som ett viktigt verktyg när det gäller att utveckla den egna undervisningen och vi märker också att det finns en vilja i arbetslaget att lära av

10 10 varandra.skolan har tre förstelärare som har som uppdrag att driva övergripande pedagogisk utveckling på skolan, exempelvis gäller det en gemensam läxpolicy eller utformning av en ramlektion, som är tänkt att öka elevernas förutsägbarhet kring gemensamma lektionsstrukturer. Det pågår även kollegial samverkan kring så kallade nyckellektioner i olika ämnen. Här planerar lärare lektioner eller delar av undervisningen tillsammans och genomför sedan strukturerade klassrumsobservationer kring ett särskilt moment för att sedan tillsammans reflektera över hur undervisningen kan vidareutvecklas. Vissa delar av det centrala innehållet i engelsk- och svenskämnet är gemensamma. I de tvåspråkiga klasserna har skolan valt att låta en engelskspråkig lärare ta hand om vissa moment av svenskkursen. Vi ser att det kan finnas synergieffekter med ett sådant upplägg. Dock vill vi betona vikten av tid för lärarsamverkan kring ämnets centrala innehåll och kunskapskrav. De flesta av arbetslagets lärare deltar under innevarande läsår även i en gemensam kompetensutveckling genom Skolverkets matematiklyft. Lärarens betydelse i klassrummet Struktur Det finns ett starkt forskningsstöd för att god undervisning ska vara väl strukturerad, exempelvis när det gäller mål för lektionsarbetet, undervisningsformer, interaktion och kommunikation kring lärandet. Vid våra lektionsbesök i de olika klasserna ser vi goda exempel på detta, men vi upplever också att strukturerna kring undervisningen kan variera. Vi besöker några lektioner där vi bedömer att en mer genomtänkt struktur och organisation av undervisningen skulle bidra till ett bättre arbetsklimat i klassrummet för både elever och lärare. Lärarna eftersträvar dock på olika sätt att skapa tydliga strukturer kring elevernas skoldag och lektioner. I varje klassrum finns ett veckoschema på tavlan där lärarna skriver upp vad som händer utöver det ordinarie schemat. Varje lärare skriver också upp ett mer eller mindre detaljerat schema för skoldagen där tider och aktiviteter finns med.

11 11 Lektionspassen är vanligtvis 80 minuter långa vilket kräver en god planering och struktur för att eleverna ska kunna vara koncentrerade på de olika uppgifter som ska genomföras under lektionen. Vi konstaterar att när några elever tappar fokus märker vi hur många lärare snabbt fångar upp elevernas fokus igen och för tillbaka deras uppmärksamhet på uppgiften. Vi upplever att flera elever gynnas av att planeringen finns på tavlan för att de ska kunna vara fokuserade. Vi anser därför att det är viktigt att läraren återkommer till planeringen under lektionen för att medvetandegöra eleverna om hur tiden är tänkt att disponeras. Vi kan vid våra observationer uppmärksamma att det inte alltid görs ett sammanfattande avslut av en lektion. Eleverna är ivriga att avsluta sina uppgifter och komma ut på rast. Vi bedömer därför att det är viktigt att alla lärare är med och utvecklar ett gemensamt förhållningssätt för att bättre sammanfatta och avsluta arbetet under lektionen. Sammantaget menar vi att det pågående arbetet med ramlektioner är viktigt att ta tillvara som en del i ett fortsatt kollegialt lärande kring hur goda lektionsstrukturer gynnar elevernas lärande. Tillitsfullt klassrumsklimat Precis som lärarna arbetar med att utforma en god struktur kring lektionerna ser vi att lärarna är måna om att se varje elev och på så sätt skapa ett tillitsfullt klassrumsklimat. Det finns en gemensam policy i arbetslaget när det gäller att hälsa eleverna välkomna en och en, innan de går in i klassrummet. Detta första möte innan lektionsstart är betydelsefullt för att läraren ska uppmärksamma varje elev och ha möjlighet att säga något personligt. Detta bidrar till att skapa en positiv atmosfär i klassrummet, samtidigt som det främjar ett respektfullt bemötande mellan lärare och elever. Det finns även tankar i lärargruppen kring en gemensam policy för att avsluta varje lektion på ett liknande sätt, något som vi gärna uppmuntrar. Ett tillitsfullt klimat där alla, både elever och lärare, visar respekt för varandra i klassrummet gynnar elevernas lärande. Skolans strävan att stärka ett respektfullt bemötande genom tydliga lektionsstarter och avslut, bedömer vi är helt i linje med vad forskning och beprövad erfarenhet talar om. Skolans gemensamma trivselregler finns uppsatta i lektionssalarna och vi ser också goda exempel i verksamheten på hur både elever och lärare arbetar utifrån dessa.

12 12 Varierade arbetssätt De arbetssätt vi möter vid våra lektionsbesök är ofta varierade beroende på de kunskaper och förmågor som eleven ska utveckla. Vi kan exempelvis se att eleverna arbetar både enskilt och i grupp, ibland även med hjälp av kamratlärande. Lärarna leder gemensamma genomgångar och laborationer, där elevernas förkunskaper lyfts fram och nya begrepp tas upp. Vi märker att lärarna är måna om att variera sin undervisning eftersom lektionerna ibland kan upplevas vara långa. Elevernas studiemotivation och koncentration kan då stärkas genom att de får en ny utmaning under lektionen. Eleverna har ibland möjlighet att ägna sig åt fri skönlitterär läsning, vilket skapar ett särskilt lugn i klassrummet och också gynnar en positiv utveckling av elevernas språkliga förmågor. Eleverna får välja att läsa litteratur antingen på svenska eller engelska och vi märker att denna tid för fri läsning uppskattas av eleverna. Vi får också ta del av undervisning där lärandet stärks av ett undersökande arbetssätt, exempelvis sker detta med hjälp av surfplattor. Elever och lärare diskuterar bland annat källkritik i samband med arbetssättet och vi ser också hur lärandet knyter an till elevernas egna upplevelser och verklighet. Vi upplever att de surfplattor som finns i varje klassrum används på ett sätt som kan stärka elevernas motivation. De används som ett av flera verktyg för att variera och individualisera undervisningen för eleverna och de ger dem också möjlighet att uttrycka sig och kommunicera på olika sätt. Ett exempel på detta är de redovisningar som eleverna utformar med hjälp av surfplattans presentationsprogram. Utvecklings- och reflektionsområden Kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Det är viktigt som lärare att kritiskt granska sitt eget och andras arbete. Så skriver Skolverket på sin hemsida och vi instämmer i att ett pedagogiskt utvecklingsarbete under ledning av rektor är en viktig del i en skolas kvalitetsarbete. Sammanfattningsvis vill vi därför uppmuntra till fortsatt reflektion och utvecklingsarbete på skolan kring följande områden: Utveckla fler strukturerade möjligheter till mötesplatser/gemensam undervisning mellan elever i tvåspråkiga klasser och klasser med undervisning på svenska

13 13 Stärk samarbetet mellan lärare i svenska och engelska i de tvåspråkiga klasserna, särskilt kring de gemensamma kunskapsområden som finns i ämnenas centrala innehåll Utforma en långsiktig tidsplan för det kollegiala lärandet i arbetslaget och fortsätt arbetet med att: ta fram gemensamma strukturer i undervisningssituationen som stärker alla lärare i ledarskapet och gynnar ett tillitsfullt klassrumsklimat som är baserat på gemensamma värderingar och principer diskutera kring olika arbetsformer och pedagogiska infallsvinklar som kan gynna en konstruktiv kommunikation kring lärandet mellan elever och lärare fördjupa diskussionen i personalgruppen med syfte att ytterligare utveckla former för anpassning av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd stärka det språkutvecklande arbetssättet i alla ämnen för att öka elevernas begreppsförståelse som helhet, men också för att stötta eleverna i att utveckla sin förmåga när det gäller att anpassa både det engelska och svenska språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Goda exempel från lektionsbesök på Johannes skola Vid de återkopplingar vi har haft med lärarna i samband med de lektioner vi har besökt, har vi betonat goda exempel som vi har fått ta del av, men också lyft fram eventuella andra aspekter som kan vara viktiga att reflektera över i den egna undervisningssituationen. Vi har här sammanställt några goda exempel från olika lektionsbesök och speglat dem i de kriterier för hög kvalitet som återfinns i slutet av rapporten. (bil.1) De nämnda kriterierna för hög kvalitet har tagits fram av uppföljningsenheten i Stockholms stad och är förankrade i nationella styrdokument, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Vi hoppas också att dessa exempel ska inspirera till ett kollegialt lärande kring undervisning och lärande på skolan. Läraren arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund och är väl förtrogen med vilka faktorer som påverkar undervisning och lärande Lektionen/dagen inleds med att läraren går igenom lektionens/dagens aktuella uppgifter

14 14 Lärare samlar vid behov ihop hela elevgruppens uppmärksamhet vid enskilt arbete för att följa upp en uppgift som många elever har svårt att lösa Läraren refererar till barnens vardag och intresseområde för att kunna förtydliga ett begrepp och öka elevernas förståelse Eleverna får stöd i studieteknik genom en anvisning i sex steg som stöd för att lösa en ämnesuppgift Läraren är tydlig med vad eleverna ska anteckna: nu skriver alla upp det jag säger det är viktigt för er att komma ihåg detta och sedan kunna läsa det om och om igen Olika uppgifter tidsätts eleverna får en uppfattning om hur lång tid de får på en uppgift innan den ska följas upp av klassen gemensamt En lektion har ett tydligt lektionsslut med tio minuters reflektion kring vad eleverna har lärt sig under lektionen, de får även ställa frågor som alla i klassen kan reflektera över gemensamt Läraren är noga med att förklara nya begrepp och följa upp att alla elever har förstått innebörden Läraren går gemensamt igenom viktiga säkerhetsinstruktioner i samband med naturvetenskapliga experiment Vetenskapliga begrepp används för att visa på höga förväntningar i samband med dokumentation av ett experiment - exempelvis hypotes, indikator och ph-värde Läraren har god relationell kompetens och är goda ledare Lektionen inleds med att eleverna samlas utanför klassrummet och läraren välkomnar klassen genom att hälsa på varje elev Läraren har tydligt kommunicerade förväntningar på eleverna Läraren inleder med högläsning för att samla eleverna och skapa en lugn lektionsstart Läraren väljer slumpvis ut vilken elev som ska svara på en fråga (lappar eller glasspinnar med elevernas namn) En lektion innehåller ett överraskningsmoment som ökar elevernas motivation för uppgiften Eleverna är införstådda med hur lärare och elever tillsammans skapar ett gott lärandeklimat Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar för sitt lärande Eleverna får, när de har löst en uppgift, i uppdrag att reflektera över uppgiftens svårighetsgrad i förhållande till den egna kunskapsnivån

15 15 Läraren återkopplar på en elevs lärande under lektionen, genom att tydligt förklara för eleven på vad sätt läraren anser att uppgiften har lösts på ett bra sätt Lärarna har arbetat fram en matris som visar vad som krävs för att nå olika kunskapsnivåer i en särskild uppgift Eleverna ska reflektera över den dikt som de skrev dagen innan med uppdraget: läs dikten igen, ändra om det är något du inte är nöjd med och låt också din bänkkamrat läsa dikten och komma med sina reflektioner Eleverna reflekterar skriftligt kring sitt lärande en gång i veckan i en loggbok Eleverna får i uppdrag att reflektera över varför läraren väljer en viss arbetsmetod läraren fick svaret: för att du ska se vad vi tycker är svårt, för att se att vi har förstått vad vi ska göra, för att vi ska lära oss prata med rätt ämnesord, för att vi ska förbereda oss för vad som krävs för olika betyg i årskurs sex Eleverna får göra egna experiment parvis och tillsammans reflektera över och befästa det kunskapsinnehåll som läraren har gått igenom tidigare Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer Eleverna skriver en gemensam blogg där de tillsammans bestämmer aktuella topics för den gångna veckan och sedan reflekterar över dessa eleverna jobbar tillsammans två och två, läraren sammanställer bloggen och vårdnadshavarna kan sedan läsa den via skolans hemsida Eleverna tränar på att göra en kort presentation utifrån något som intresserar dem my-one-minute-of-fame Eleverna får arbeta med ett undersökande arbetssätt då de utifrån en frågeställning får söka information på Internet - fokus läggs på egna erfarenheter, kritiskt tänkande och egen reflektion varje grupps resultat presenteras inför hela klassen och läraren leder en slutdiskussion kring det som grupperna har kommit fram till Eleverna har en skönlitterär bok på engelska eller svenska som de har valt själva och ges tillfälle att läsa i då och då under dagen målet är att öka deras läsförståelse och att främja läsning och läslust Varje elev gör ett eget arbete kring ett land som de väljer själva arbetet ska sedan presenteras för en elev i klassens fadderklass (årskurs två)

16 16 Bilaga 1 Kriterier för hög kvalitet för lektionsobservationer Lärarna är förtrogen med de övergripande målen och didaktiken. genomför en genomtänkt undervisningsstart genomför en välstrukturerad undervisning ger tydliga beskrivningar och förklaringar kontrollerar att eleverna förstått gör ett tydligt sammanfattande avslut av undervisningen Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare. skapar en positiv atmosfär bemöter alla elever med respekt och främjar respekt mellan eleverna... har positiva förväntningar på alla elever och stöttar deras självtillit... skapar motivation inför aktuell undervisning Lärarna har höga och realistiska förväntningar på varje elev ser till att undervisningen är tankemässigt utvecklande anpassar undervisningen till eleverna i gruppen tillgodoser behov av extra anpassningar eller särskilt stöd

17 17 Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund. använder sig av metoder som vilar på vetenskaplig grund o/e beprövad erfarenhet Eleverna är delaktiga och får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. pedagogisk planering Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. ger eleverna tillfälle att reflektera över sitt lärande Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer. undervisningsmönster Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i undervisningen.... använder sig av formativ bedömning i undervisningen ger eleverna tillfälle att reflektera över undervisningen