Utvärdering årskurs 4-6 på Johannes skola november Lena Lindgren Katarina Willstedt utvärderare på utbildningsförvaltningen stockholm.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering årskurs 4-6 på Johannes skola november Lena Lindgren Katarina Willstedt utvärderare på utbildningsförvaltningen stockholm."

Transkript

1 Utvärdering årskurs 4-6 på Johannes skola november 2015 Lena Lindgren Katarina Willstedt utvärderare på utbildningsförvaltningen stockholm.se

2 Utvärdering Johannes skola november

3 3 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag på skolan 4 Övergripande kommunikation på skolan 5 Undervisning och lärande 6 Kommunikation kring lärandet 6 Samverkansformer 9 Samverkan mellan utbildningar och klasser 9 Kollegialt lärande kring undervisning och lärande 9 Lärarens betydelse i klassrummet 10 Struktur 10 Tillitsfullt klassrumsklimat 11 Varierade arbetssätt 12 Utvecklings- och reflektionsområden 12 Goda exempel från lektionsbesök på Johannes skola 13 Bilaga 1 Kriterier för hög kvalitet för lektionsobservationer 16

4 4 Inledning Vårt uppdrag på skolan Som en del i Stockholms stads strävan att stödja kvalitetsutveckling finns inom utbildningsförvaltningen utvärderare som arbetar såväl mot fristående som kommunala skolor. Formen för de utvärderingar som görs kan vara en genomlysning av hela verksamheten eller en riktad utvärdering. Utformningen bestäms i samråd med rektor. Som grund för utvärderingen finns utbildningsförvaltningens kriterier för hög kvalitet, baserade på läroplanen och vedertagna forskningsrön. Som ett led i Johannes skolas kvalitetsarbete har vi i månadsskiftet oktober/november under fyra dagar besökt sex klasser i årskurs 4-6 med fokus på undervisning och lärande. Vi har gjort lektionsbesök i både tvåspråkiga klasser och i klasser med undervisning på svenska. Återkopplingen av resultatet sker muntligt till skolledningen och även skriftligt i form av denna rapport. I samband med lektionsbesöken får också lärarna återkoppling på sin undervisning. I föreliggande rapport presenterar vi övergripande vår utvärdering av undervisning och lärande utifrån de lektionsbesök vi har gjort och de samtal vi har fört med lärare kopplat till undervisningen. Om vi beskriver något specifikt inom de olika utbildningsmodellerna (tvåspråkiga klasser eller klasser med undervisning på svenska) noterar vi detta särskilt i den löpande texten. Vi har valt att särskilt fokusera på tre aspekter av undervisning och lärande som vi menar är intressanta att reflektera över på skolan som helhet, nämligen kommunikation kring lärandet, samverkansformer och lärarens betydelse i klassrummet. I rapporten beskriver vi dessa aspekter utifrån de olika perspektiv vi har fått ta del av på skolan med utgångspunkt och spegling i vedertagna och aktuella forskningsrön och studier. Vi lyfter också fram några övergripande utvecklings- och reflektionsområden som vi bedömer kan bidra till arbetet med att ytterligare utveckla de kvaliteter som finns inom undervisning och lärande på skolan. Avslutningsvis delar vi även med oss av ett antal goda exempel som vi har fått ta del av i undervisningen på Johannes skola.

5 5 Övergripande kommunikation på skolan Inledningsvis vill vi ta upp vikten av att det finns en övergripande och väl fungerande kommunikation i en verksamhet. Vi ser att Johannes skola, som helhet, präglas av en vilja till öppenhet i kommunikationen mellan personal, elever och vårdnadshavare. Vi har också fått ta del av hur skolledningen arbetar med att möjliggöra en god kommunikation på alla plan. Det finns tid i lärarnas veckoschema som är avsedd för att utveckla en gemensam kommunikation och samverkan inom personalgruppen. Denna tid används bland annat till praktisk samordning av verksamheten och för att diskutera aktuella frågeställningar som behöver lösas gemensamt i personalgruppen. Pedagogisk samverkan kring undervisning sker också i samband med kompetensutvecklingsdagar. Några lärare efterfrågar dock en ökad möjlighet till övergripande fördjupade pedagogiska diskussioner i samband med dessa mötestillfällen. Vi kommer att gå in närmare på detta under rubriken samverkansformer. Skolledning och lärare arbetar aktivt med att på olika sätt stärka det samarbete mellan skola och hem som åsyftas i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 : Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Exempel på detta ser vi bland annat i kommunikationen på skolans hemsida där det går att finna länkar till klassbloggar och annan riktad och uppdaterad information till elever och vårdnadshavare. Vi ser också exempel på hur elever i en klass använder en kommunikationsbok mellan hem och skola. Skolan bjuder också in till en kväll som kallas för öppet klassrum då vårdnadshavarna är välkomna till skolan för att under ledning av sitt barn få en inblick i vad barnet gör i skolan och hur lärandet utvecklas. Elevens mentor finns också till hands om vårdnadshavarna behöver ställa några frågor kring barnets lärande. Vår bedömning är att skolledning och lärare är måna om att ha en god kommunikation och en öppen dialog mellan skola och hem för att klargöra vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011)

6 6 Undervisning och lärande Sammanfattningsvis bedömer vi att lärarna överlag utgår från metoder som vilar på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet i sin undervisning. Vi märker också att lärarna har positiva förväntningar på alla elevers förmåga i klassrummet. Kommunikation kring lärandet I ett öppet klassrumsklimat uttrycker eleverna tankar, funderingar och åsikter och ställer frågor på undervisningen. Under de lektioner vi besöker får vi ta del av många tankar och frågor från elever som verkar vara ivriga att utveckla sina kunskaper. Vi märker också att lärarna arbetar med att utveckla elevernas delaktighet i kommunikationen på olika sätt. Ett exempel på detta är när de slumpmässigt väljer ut elever som får svara på frågor genom lappar eller glasspinnar med elevernas namn. Vi ser också exempel på hur lärare samlar upp de frågor som eleverna har om sitt lärande för att sedan gemensamt i klassen förklara de svårigheter som finns och därmed stärka alla elever i deras kunskapsutveckling. Det förekommer också kamratlärande, då elever arbetar parvis för att ge respons på uppgifter och därmed stötta varandra i lärandet. Vi bedömer att de flesta eleverna i klasserna deltar i kommunikationen i klassrummet, både muntligt och skriftligt. Detta gäller oavsett om undervisningen sker på svenska eller engelska. Vi ser också flera exempel på att elevernas motivation för lärande ökar när de får ett aktivt lärarstöd med lärare som styr arbetsformerna mot en ökad delaktighet. Figur 1 Pedagogisk planering (exempel från verksamheten)

7 7 Vi ser goda exempel på pedagogiska planeringar i de flesta ämnen. I dessa planeringar ser vi vilket syfte undervisningen har och ibland finns också konkretiserade beskrivningar på vilka kunskaper som krävs för att nå målen. Vi får också ta del av förenklade matriser som beskriver olika bedömningsnivåer när det gäller en särskild uppgift. Denna skriftliga grund är viktig att utgå från i den kontinuerliga dialogen kring lärandet som bör ske mellan lärare och elever. En sådan dialog är även betydelsefull för att öka elevernas förståelse för hur bedömning går till. Figur 2 Matriser som visar hur bedömning går till (exempel från verksamheten) En individuell återkoppling på uppgifter under lektionstid är alltså betydelsefull för att öka elevernas förståelse för det egna lärandet. Vi ser flera exempel på hur lärare under lektionen ger feedback på olika uppgifter, vilket gör att elevernas motivation för lärande ökar och också deras vilja att utveckla sina kunskaper. Denna återkoppling gör att eleverna tränas i att reflektera och även ta ett större eget ansvar. Läraren får här också en återkoppling på hur eleverna har tagit in undervisningens olika delar. Vi ser ett bra exempel på en sådan konstruktiv återkoppling när eleverna i slutet av en lektion får fylla i en exit note till läraren, där varje elev får beskriva och reflektera över det egna lärandet under lektionen. Dessa olika exempel på framåtsyftande kommunikation kring lärandet bedömer vi främjar elevernas allsidiga utveckling. Vi vill därför uppmuntra ett fortsatt kollegialt lärande kring former för hur en konstruktiv återkoppling mellan lärare och elever kan utvecklas i alla ämnen. När det gäller de tvåspråkiga klasserna specifikt märker vi att eleverna kommunicerar väl både på svenska och på engelska. Vi ser inte att det finns någon generell skillnad när det gäller elevernas

8 8 förmåga att förstå och använda sig av de båda språken. Dock märker vi att det finns individuella variationer mellan elevernas språkliga förmågor, vilket också lärarna bekräftar. Lärare i olika ämnen arbetar därför med att anpassa undervisningen inom ramen för klassen, exempelvis genom att stärka elevernas begreppsförståelse med hjälp av ett språkutvecklande arbetssätt. Forskning visar att ett sådant arbetssätt kan hjälpa eleverna att uttrycka, tolka, förstå och använda ämnesbegrepp och fakta både i tal och i skrift och på så sätt få syn på de språkliga uttryck och mönster som är utmärkande för de båda språken. Ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen menar vi kan öka alla elevers kunskapsutveckling, inte minst gäller det när undervisning sker både på svenska och engelska. Figur 3 Matematiska begrepp på båda språken (exempel från verksamheten) De specialpedagoger/lärare som finns på skolan stöttar elever som är i behov av särskilt stöd, antingen inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av tillfällig undervisning i liten grupp utanför klassrummet. Det särskilda stödet ska genom detta kunna anpassas kontinuerligt för att möta elevens skiftande behov. Vid de samtal vi för med lärare uppfattar vi att det behöver föras en fördjupad diskussion i personalgruppen, med syfte att ytterligare utveckla och samverka kring olika former för hur anpassning av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd bäst kan ske.

9 9 Samverkansformer Samverkan mellan utbildningar och klasser Johannes skola med flera tvåspråkiga klasser är en skola som genomsyras av ett stort antal nationaliteter. Detta tror vi kan vara inspirerande på skolan som helhet och det ger också särskilda möjligheter till samverkan mellan klasser och ämnen. Skolledningen arbetar med att utveckla en känsla av samhörighet på skolan oavsett undervisningsspråk. De lärare vi talar med betonar också vikten av detta arbete och framhåller det positiva i känslan av an international feeling på skolan. Vi upplever också att detta är en styrka för skolan och menar att denna särskilda känsla kan förstärkas ännu mer. Vi ser exempel på hur det engelska och svenska språket samverkar både i undervisningen och i samtalet mellan elever på rasterna. Många elever växlar ledigt mellan de båda språken oavsett vilken klass de går i. Vi upplever också att skolan strävar efter att skapa en skolmiljö som öppnar upp för möten mellan språk och klasser. Exempel på detta är samverkan kring gemensamma aktiviteter, såsom firandet av FN-dagen och Halloween, eller de klassövergripande kulturaktiviteter som genomförs utanför skolan. I undervisningen möter vi ämnesområden inom student rotation / elevens val då elever från tvåspråkiga klasser och klasser med undervisning på svenska möts. Dessa lektioner bedömer vi lägger en bra grund för samverkan med andra elever och vi uppmuntrar gärna till fler sådana strukturerade mötesplatser. Framförallt kan detta vara betydelsefullt för att stärka eleverna inför fortsatta studier på högstadiet och gymnasiet. Det system med fadderklasser som finns på skolan (exempelvis samverkan mellan 6b och 3b) menar vi också gynnar en god sammanhållning och stärker tryggheten på skolan som helhet. Kollegialt lärande kring undervisning och lärande Det finns förutsättningar för ett kollegialt lärande på skolan. De lärare vi möter samverkar i ett arbetslag kring årskurs 4-6 och har här fokus på elevernas totala studiesituation. Elevhälsofrågor och gemensam planering är några av fokusfrågorna. Samverkan sker också i mindre lärarteam kring varje årskurs och klass. Vi upplever att flera lärare ser det kollegiala lärandet som ett viktigt verktyg när det gäller att utveckla den egna undervisningen och vi märker också att det finns en vilja i arbetslaget att lära av

10 10 varandra.skolan har tre förstelärare som har som uppdrag att driva övergripande pedagogisk utveckling på skolan, exempelvis gäller det en gemensam läxpolicy eller utformning av en ramlektion, som är tänkt att öka elevernas förutsägbarhet kring gemensamma lektionsstrukturer. Det pågår även kollegial samverkan kring så kallade nyckellektioner i olika ämnen. Här planerar lärare lektioner eller delar av undervisningen tillsammans och genomför sedan strukturerade klassrumsobservationer kring ett särskilt moment för att sedan tillsammans reflektera över hur undervisningen kan vidareutvecklas. Vissa delar av det centrala innehållet i engelsk- och svenskämnet är gemensamma. I de tvåspråkiga klasserna har skolan valt att låta en engelskspråkig lärare ta hand om vissa moment av svenskkursen. Vi ser att det kan finnas synergieffekter med ett sådant upplägg. Dock vill vi betona vikten av tid för lärarsamverkan kring ämnets centrala innehåll och kunskapskrav. De flesta av arbetslagets lärare deltar under innevarande läsår även i en gemensam kompetensutveckling genom Skolverkets matematiklyft. Lärarens betydelse i klassrummet Struktur Det finns ett starkt forskningsstöd för att god undervisning ska vara väl strukturerad, exempelvis när det gäller mål för lektionsarbetet, undervisningsformer, interaktion och kommunikation kring lärandet. Vid våra lektionsbesök i de olika klasserna ser vi goda exempel på detta, men vi upplever också att strukturerna kring undervisningen kan variera. Vi besöker några lektioner där vi bedömer att en mer genomtänkt struktur och organisation av undervisningen skulle bidra till ett bättre arbetsklimat i klassrummet för både elever och lärare. Lärarna eftersträvar dock på olika sätt att skapa tydliga strukturer kring elevernas skoldag och lektioner. I varje klassrum finns ett veckoschema på tavlan där lärarna skriver upp vad som händer utöver det ordinarie schemat. Varje lärare skriver också upp ett mer eller mindre detaljerat schema för skoldagen där tider och aktiviteter finns med.

11 11 Lektionspassen är vanligtvis 80 minuter långa vilket kräver en god planering och struktur för att eleverna ska kunna vara koncentrerade på de olika uppgifter som ska genomföras under lektionen. Vi konstaterar att när några elever tappar fokus märker vi hur många lärare snabbt fångar upp elevernas fokus igen och för tillbaka deras uppmärksamhet på uppgiften. Vi upplever att flera elever gynnas av att planeringen finns på tavlan för att de ska kunna vara fokuserade. Vi anser därför att det är viktigt att läraren återkommer till planeringen under lektionen för att medvetandegöra eleverna om hur tiden är tänkt att disponeras. Vi kan vid våra observationer uppmärksamma att det inte alltid görs ett sammanfattande avslut av en lektion. Eleverna är ivriga att avsluta sina uppgifter och komma ut på rast. Vi bedömer därför att det är viktigt att alla lärare är med och utvecklar ett gemensamt förhållningssätt för att bättre sammanfatta och avsluta arbetet under lektionen. Sammantaget menar vi att det pågående arbetet med ramlektioner är viktigt att ta tillvara som en del i ett fortsatt kollegialt lärande kring hur goda lektionsstrukturer gynnar elevernas lärande. Tillitsfullt klassrumsklimat Precis som lärarna arbetar med att utforma en god struktur kring lektionerna ser vi att lärarna är måna om att se varje elev och på så sätt skapa ett tillitsfullt klassrumsklimat. Det finns en gemensam policy i arbetslaget när det gäller att hälsa eleverna välkomna en och en, innan de går in i klassrummet. Detta första möte innan lektionsstart är betydelsefullt för att läraren ska uppmärksamma varje elev och ha möjlighet att säga något personligt. Detta bidrar till att skapa en positiv atmosfär i klassrummet, samtidigt som det främjar ett respektfullt bemötande mellan lärare och elever. Det finns även tankar i lärargruppen kring en gemensam policy för att avsluta varje lektion på ett liknande sätt, något som vi gärna uppmuntrar. Ett tillitsfullt klimat där alla, både elever och lärare, visar respekt för varandra i klassrummet gynnar elevernas lärande. Skolans strävan att stärka ett respektfullt bemötande genom tydliga lektionsstarter och avslut, bedömer vi är helt i linje med vad forskning och beprövad erfarenhet talar om. Skolans gemensamma trivselregler finns uppsatta i lektionssalarna och vi ser också goda exempel i verksamheten på hur både elever och lärare arbetar utifrån dessa.

12 12 Varierade arbetssätt De arbetssätt vi möter vid våra lektionsbesök är ofta varierade beroende på de kunskaper och förmågor som eleven ska utveckla. Vi kan exempelvis se att eleverna arbetar både enskilt och i grupp, ibland även med hjälp av kamratlärande. Lärarna leder gemensamma genomgångar och laborationer, där elevernas förkunskaper lyfts fram och nya begrepp tas upp. Vi märker att lärarna är måna om att variera sin undervisning eftersom lektionerna ibland kan upplevas vara långa. Elevernas studiemotivation och koncentration kan då stärkas genom att de får en ny utmaning under lektionen. Eleverna har ibland möjlighet att ägna sig åt fri skönlitterär läsning, vilket skapar ett särskilt lugn i klassrummet och också gynnar en positiv utveckling av elevernas språkliga förmågor. Eleverna får välja att läsa litteratur antingen på svenska eller engelska och vi märker att denna tid för fri läsning uppskattas av eleverna. Vi får också ta del av undervisning där lärandet stärks av ett undersökande arbetssätt, exempelvis sker detta med hjälp av surfplattor. Elever och lärare diskuterar bland annat källkritik i samband med arbetssättet och vi ser också hur lärandet knyter an till elevernas egna upplevelser och verklighet. Vi upplever att de surfplattor som finns i varje klassrum används på ett sätt som kan stärka elevernas motivation. De används som ett av flera verktyg för att variera och individualisera undervisningen för eleverna och de ger dem också möjlighet att uttrycka sig och kommunicera på olika sätt. Ett exempel på detta är de redovisningar som eleverna utformar med hjälp av surfplattans presentationsprogram. Utvecklings- och reflektionsområden Kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Det är viktigt som lärare att kritiskt granska sitt eget och andras arbete. Så skriver Skolverket på sin hemsida och vi instämmer i att ett pedagogiskt utvecklingsarbete under ledning av rektor är en viktig del i en skolas kvalitetsarbete. Sammanfattningsvis vill vi därför uppmuntra till fortsatt reflektion och utvecklingsarbete på skolan kring följande områden: Utveckla fler strukturerade möjligheter till mötesplatser/gemensam undervisning mellan elever i tvåspråkiga klasser och klasser med undervisning på svenska

13 13 Stärk samarbetet mellan lärare i svenska och engelska i de tvåspråkiga klasserna, särskilt kring de gemensamma kunskapsområden som finns i ämnenas centrala innehåll Utforma en långsiktig tidsplan för det kollegiala lärandet i arbetslaget och fortsätt arbetet med att: ta fram gemensamma strukturer i undervisningssituationen som stärker alla lärare i ledarskapet och gynnar ett tillitsfullt klassrumsklimat som är baserat på gemensamma värderingar och principer diskutera kring olika arbetsformer och pedagogiska infallsvinklar som kan gynna en konstruktiv kommunikation kring lärandet mellan elever och lärare fördjupa diskussionen i personalgruppen med syfte att ytterligare utveckla former för anpassning av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd stärka det språkutvecklande arbetssättet i alla ämnen för att öka elevernas begreppsförståelse som helhet, men också för att stötta eleverna i att utveckla sin förmåga när det gäller att anpassa både det engelska och svenska språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Goda exempel från lektionsbesök på Johannes skola Vid de återkopplingar vi har haft med lärarna i samband med de lektioner vi har besökt, har vi betonat goda exempel som vi har fått ta del av, men också lyft fram eventuella andra aspekter som kan vara viktiga att reflektera över i den egna undervisningssituationen. Vi har här sammanställt några goda exempel från olika lektionsbesök och speglat dem i de kriterier för hög kvalitet som återfinns i slutet av rapporten. (bil.1) De nämnda kriterierna för hög kvalitet har tagits fram av uppföljningsenheten i Stockholms stad och är förankrade i nationella styrdokument, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Vi hoppas också att dessa exempel ska inspirera till ett kollegialt lärande kring undervisning och lärande på skolan. Läraren arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund och är väl förtrogen med vilka faktorer som påverkar undervisning och lärande Lektionen/dagen inleds med att läraren går igenom lektionens/dagens aktuella uppgifter

14 14 Lärare samlar vid behov ihop hela elevgruppens uppmärksamhet vid enskilt arbete för att följa upp en uppgift som många elever har svårt att lösa Läraren refererar till barnens vardag och intresseområde för att kunna förtydliga ett begrepp och öka elevernas förståelse Eleverna får stöd i studieteknik genom en anvisning i sex steg som stöd för att lösa en ämnesuppgift Läraren är tydlig med vad eleverna ska anteckna: nu skriver alla upp det jag säger det är viktigt för er att komma ihåg detta och sedan kunna läsa det om och om igen Olika uppgifter tidsätts eleverna får en uppfattning om hur lång tid de får på en uppgift innan den ska följas upp av klassen gemensamt En lektion har ett tydligt lektionsslut med tio minuters reflektion kring vad eleverna har lärt sig under lektionen, de får även ställa frågor som alla i klassen kan reflektera över gemensamt Läraren är noga med att förklara nya begrepp och följa upp att alla elever har förstått innebörden Läraren går gemensamt igenom viktiga säkerhetsinstruktioner i samband med naturvetenskapliga experiment Vetenskapliga begrepp används för att visa på höga förväntningar i samband med dokumentation av ett experiment - exempelvis hypotes, indikator och ph-värde Läraren har god relationell kompetens och är goda ledare Lektionen inleds med att eleverna samlas utanför klassrummet och läraren välkomnar klassen genom att hälsa på varje elev Läraren har tydligt kommunicerade förväntningar på eleverna Läraren inleder med högläsning för att samla eleverna och skapa en lugn lektionsstart Läraren väljer slumpvis ut vilken elev som ska svara på en fråga (lappar eller glasspinnar med elevernas namn) En lektion innehåller ett överraskningsmoment som ökar elevernas motivation för uppgiften Eleverna är införstådda med hur lärare och elever tillsammans skapar ett gott lärandeklimat Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar för sitt lärande Eleverna får, när de har löst en uppgift, i uppdrag att reflektera över uppgiftens svårighetsgrad i förhållande till den egna kunskapsnivån

15 15 Läraren återkopplar på en elevs lärande under lektionen, genom att tydligt förklara för eleven på vad sätt läraren anser att uppgiften har lösts på ett bra sätt Lärarna har arbetat fram en matris som visar vad som krävs för att nå olika kunskapsnivåer i en särskild uppgift Eleverna ska reflektera över den dikt som de skrev dagen innan med uppdraget: läs dikten igen, ändra om det är något du inte är nöjd med och låt också din bänkkamrat läsa dikten och komma med sina reflektioner Eleverna reflekterar skriftligt kring sitt lärande en gång i veckan i en loggbok Eleverna får i uppdrag att reflektera över varför läraren väljer en viss arbetsmetod läraren fick svaret: för att du ska se vad vi tycker är svårt, för att se att vi har förstått vad vi ska göra, för att vi ska lära oss prata med rätt ämnesord, för att vi ska förbereda oss för vad som krävs för olika betyg i årskurs sex Eleverna får göra egna experiment parvis och tillsammans reflektera över och befästa det kunskapsinnehåll som läraren har gått igenom tidigare Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer Eleverna skriver en gemensam blogg där de tillsammans bestämmer aktuella topics för den gångna veckan och sedan reflekterar över dessa eleverna jobbar tillsammans två och två, läraren sammanställer bloggen och vårdnadshavarna kan sedan läsa den via skolans hemsida Eleverna tränar på att göra en kort presentation utifrån något som intresserar dem my-one-minute-of-fame Eleverna får arbeta med ett undersökande arbetssätt då de utifrån en frågeställning får söka information på Internet - fokus läggs på egna erfarenheter, kritiskt tänkande och egen reflektion varje grupps resultat presenteras inför hela klassen och läraren leder en slutdiskussion kring det som grupperna har kommit fram till Eleverna har en skönlitterär bok på engelska eller svenska som de har valt själva och ges tillfälle att läsa i då och då under dagen målet är att öka deras läsförståelse och att främja läsning och läslust Varje elev gör ett eget arbete kring ett land som de väljer själva arbetet ska sedan presenteras för en elev i klassens fadderklass (årskurs två)

16 16 Bilaga 1 Kriterier för hög kvalitet för lektionsobservationer Lärarna är förtrogen med de övergripande målen och didaktiken. genomför en genomtänkt undervisningsstart genomför en välstrukturerad undervisning ger tydliga beskrivningar och förklaringar kontrollerar att eleverna förstått gör ett tydligt sammanfattande avslut av undervisningen Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare. skapar en positiv atmosfär bemöter alla elever med respekt och främjar respekt mellan eleverna... har positiva förväntningar på alla elever och stöttar deras självtillit... skapar motivation inför aktuell undervisning Lärarna har höga och realistiska förväntningar på varje elev ser till att undervisningen är tankemässigt utvecklande anpassar undervisningen till eleverna i gruppen tillgodoser behov av extra anpassningar eller särskilt stöd

17 17 Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund. använder sig av metoder som vilar på vetenskaplig grund o/e beprövad erfarenhet Eleverna är delaktiga och får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. pedagogisk planering Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. ger eleverna tillfälle att reflektera över sitt lärande Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer. undervisningsmönster Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i undervisningen.... använder sig av formativ bedömning i undervisningen ger eleverna tillfälle att reflektera över undervisningen

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Vision och målbild förskola och grundskola

Vision och målbild förskola och grundskola Vision och målbild förskola och grundskola Varje individ är stolt över sig själv, har tilltro till sin förmåga, fungerar väl tillsammans med andra och har drömmar om framtiden. Helhet Varje individ är

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Årsunda, 20160822 2016/17 Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse FÖR LINGONBACKEN, PAVILJONGEN, SÄTRALINJEN OCH ÅRSUNDA FÖRSKOLOR Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 1(4) Årsunda, Sätralinjen, Lingonbacken

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4458 Älvkarleby kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rotskärsskolan belägen i Älvkarleby kommun 2 (7) Tillsyn i Rotskärsskolan har genomfört tillsyn av Älvkarleby kommun under vårterminen

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna Att normalisera och inkludera Mottagningen av nyanlända elever Planering av nyanlända

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Observationsmallar Foto: Anna Alexander Olsson Helsingborgs stads skolor en inkluderande skola Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap. Det innebär

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:9126 Kävlinge kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rinnebäcksskolan belägen i Kävlinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Niclas Larsson, niclas.larsson@kil.se 2016-10-12 Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017 KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

Rapport Utvärdering av SFI

Rapport Utvärdering av SFI Rapport Utvärdering av SFI InfoKomp, återbesök 6 november Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt som är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och SFI Stockholm vid arbetsmarknadsförvaltningen

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bäckalunds skola 1 Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer