VERKSAMHETSBERÄTTELSE Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet

2 Verksamhetsberättelse 2013 Samverkan som samlande kraft Under 2013 nådde Folkuniversitetet Region Väst en ny rekordomsättning. För att nå ännu starkare resultat och möta de krav som ställs i ett föränderligt samhälle satsar vi på ett utökat samarbete med övriga stiftelser i Sverige, skriver Martin Bergö, ordförande, och Stig-Olov Blixt, tillförordnad stiftelserektor. År 2013 har på många sätt varit ett förändringens år för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet. Ekonomiskt nådde vi en ny rekordhöjd med en omsättning på 348 miljoner kronor och ett starkt förbättrat resultat på 8,2 miljoner kronor. Att vi kunde komma tillbaka så snabbt och göra ett positivt resultat beror på högre deltagarantal i våra utbildningar och ett effektivt sparprogram i verksamheten. Tillsammans med personalens insatser är detta huvudorsakerna till att vi har skapat oss utrymme för nya satsningar. Omorganisation för effektiv styrning Under året genomfördes också en omorganisation för att skapa större tydlighet i ledningen av verksamheten. Ökad transparens och tydligare mål ska ge bättre resultat samtidigt som medarbetarna får en ökad delaktighet i arbetet. Målet är också att vi ska fokusera på utveckling inom vår verksamhet och på utökad samverkan mellan stiftelsens olika distrikt. Positiv trend inom folkbildningen Under 2013 fortsatte den positiva trenden inom folkbildningen med ökade deltagarantal i vår öppna kursverksamhet. Två av årets mest lyckade projekt var våra distanskurser, där deltagarna erbjöds så varierande ämnen som sociala medier och växtodling, och Ekonomismart, ett koncept där vi arbetar uppsökande för att hjälpa unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden att hantera sin privatekonomi. Under de kommande åren satsar vi på att utveckla vår öppna programverksamhet ytterligare, bland annat inom områden som miljöteknik, distanspedagogik och IT. Expanderande skolverksamhet Vår skolverksamhet har också expanderat under året. Förutom ett nytt estetprogram med inriktning på teater och skådespeleri vid gymnasiet i Trollhättan fick vi nya uppdrag inom vuxenutbildningen i Karlstad och Lerums kommuner. På yrkeshögskolesidan beviljades nio nya utbildningar. Tillsammans med våra kompletterande utbildningar gör detta Folkuniversitetet Region Väst till en av Sveriges största aktörer inom yrkesutbildning. Framgångsrika uppdrag för arbetsförmedlingen Vi har också varit framgångsrika i genomförandet av uppdrag åt Arbetsförmedlingen och är i dag en av de största anordnarna i Västsverige. Förutom våra satsningar på deltagare i sysselsättningsfasen har ett av årets mest lyckade projekt varit Korta vägen där vi hjälper utländska akademiker att utveckla sin yrkessvenska och hitta jobb som matchar deras kompetens. Ökad samverkan mellan stiftelserna Under 2013 har flera samverkansprojekt 2

3 innehåll Samverkan som samlande kraft... 2 Spelar en aktiv roll i ett föränderligt samhälle... 4 Unik gymnasiesatsning gör succé... 6 En effektiv insats i rätt tid... 8 Kortar vägen till rätt jobb Förmedlar aktuell forskningsinformation till allmänheten Nyfikenheten som främsta drivkraft påbörjats med Folkuniversitetets övriga stiftelser i Sverige. Ett omfattande arbete har inletts för att identifiera inom vilka områden vi kan uppnå ett bättre resultat såväl innehållsmässigt som ekonomiskt om vi genomför projekt tillsammans. Två av de områden som varit viktiga i inledningsskedet är distansutbildning och upphandlingsverksamhet. Inför 2014 I vår planering inför 2014 förväntar vi oss omsättning och resultat på samma nivå som för Valår har traditionellt inneburit satsningar på utbildning i olika former. Vi ser fram emot ett nytt år och nya möjligheter för vår stiftelse. Tack för året som gått! Vi vill tacka våra kursdeltagare och uppdragsgivare för att ni har valt Folkuniversitetet under Slutligen vill vi tacka våra medarbetare för alla goda insatser under året som gått. Nöjda deltagare och ett positivt resultat är förutsättningar för en satsning inför framtiden. Rundtur i Västsverige Digital teknik sätter guldkant på äldrevården Statistik och ekonomi Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Revisionsberättelse Styrelse Verksamhetschefer Göteborg, mars 2014 Martin Bergö ordförande Stig-Olov Blixt tf stiftelserektor FOLKUNIVERSITETET REGION VÄST Besöksadress: Norra Allégatan 6 Postadress: Box 2542, Göteborg Telefon: E-post: info.gbg@folkuniversitetet.se Webbsida: Text & grafisk formgivning: Andreas Åhs Illustrationer: Fredrik Tjernström Tryck: A-Footprint, Göteborg 2014 Copyright Folkuniversitetet

4 Sedan den 1 september 2013 är Stig-Olov Blixt tillförordnad stiftelserektor för Folkuniversitetet Region Väst. Han vill se ett samhälle som möjliggör livslångt lärande och betraktar sig själv som lagledare för en professionell och effektiv organisation. Spelar en aktiv roll i ett föränderligt samhälle Stig-Olov Blixt, 51, är född i Gårdsvik, en liten by nära Arvika, och uppvuxen i Karlstad. Efter att ha arbetat med personal- och arbetslivsfrågor och haft ett flertal chefsjobb inom utbildningssektorn rekryterades han till Folkuniversitetet Under sina tio år som avdelningschef i Karlstad såg han organisationen förändras i grunden. När jag tillträdde bedrev vi en småskalig verksamhet i Karlstad. Under mina år ökade omsättningen från 7 till 70 miljoner. Genom att bredda verksamheten med uppdrag och skolor har hela stiftelsen genomgått en enorm utveckling, vuxit och blivit mer professionell, säger han. Infrastruktur för livslångt lärande Utvecklingen har lett till att Folkuniversitetet i dag fyller en viktig samhällsfunktion genom att bidra med en infrastruktur för livslångt lärande. Med ett öppet kursutbud, gymnasier och andra skolor, uppdragsverksamhet och uppsökande folkbildning erbjuder organisationen något för alla faser och situationer i livet. Min önskan är att vi ska ha ett samhälle som ger förutsättningar för livslångt lärande. Om du av olika anledningar inte har kunnat tillgodogöra dig studier ska du få nya chanser att inhämta kunskaper som hjälper dig att göra kloka val, nu och i framtiden, säger Stig-Olov Blixt. Med Folkuniversitetets bredd kan vi hjälpa individen med det. Det kan handla om en bra gymnasieutbildning, kompletterande studier, arbetsmarknadsutbildning eller kurser du läser för nöjes skull. Ett annat exempel är våra yrkeshögskoleutbildningar som ger möjligheter till en helt ny karriär var du än befinner dig i livet, fortsätter han. Grundläggande demokratisk fråga En viktig aspekt av att erbjuda en infrastruktur för livslångt lärande är förmågan att tillgängliggöra kunskaperna. Stig-Olov Blixt, som har sina rötter i det vidsträckta Värmland, menar att Folkuniversitetet måste bli bättre på att söka upp och möta människor där de befinner sig särskilt i en tid då allt verkar röra sig från landsbygden, mot tätorterna. Att vi hänger med, förändras och utvecklas beror på att vi har anställda med förmågan att se möjligheter och skapa nya verksamheter. För mig är det en grundläggande demokratisk fråga. Folkuniversitetet ska vara öppet för att ta emot alla och vi ska göra vårt bästa för att verka även på mindre orter. Vi har inte förutsättningar att bedriva öppen kursverksamhet överallt, men genom föreningscirklar och ett omfattande utbud av distanskurser på nätet har vi ändå möjlighet att finnas till hands över hela vår verksamhetsyta, säger han. Lagledare för en effektiv organisation För att Folkuniversitetet ska kunna bibehålla sin bredd och trygga verksamheten på sikt menar Stig-Olov Blixt att det är viktigt att hänga med i samhällsutvecklingen och vara på plats där saker händer. Alla våra verksamhetsområden är under ständig förändring, både vad gäller regelverk och deltagarantal. Vi måste bli bättre på att ha fingret i luften och bestämma oss för vad vi ska satsa på. Att leda en organisation som ständigt måste vara på tårna är inte det lättaste men Stig-Olov Blixt har en tydlig vision om vad som krävs. Jag tror på en personoberoende struktur där olika roller växer sig starka och fungerar väl över tid. En viktig del i det är att delegera ett tydligare ansvar till distriktschefer och verksamhetsledare. Jag ser mig själv som en lagledare för en professionell, effektiv och självgående organisation rustad att möta de förändringar vi står inför. Det finns en stor entreprenöriell anda inom Folkuniversitetet. Att vi hänger med, förändras och utvecklas beror på att vi har anställda med förmågan att se möjligheter och skapa nya verksamheter. Genom att bygga vidare på folkbildningstanken människors vilja att lära och förändra sina liv kommer vi att fortsätta att spela en aktiv roll i ett föränderligt samhälle. Jag är stolt över att vara en del av en sådan organisation. 4

5 Stig-Olov Blixt är tillförordnad stiftelserektor för Folkuniversitetet Region Väst. Foto: Oskar Allerby 5

6 Unik gymnasiesatsning gör succé Den svenska gymnasieskolan går på knäna till följd av rekordsmå elevkullar och tilltagande konkurrens. I det läget valde Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan att satsa. Hösten 2013 startade ett nytt estetprogram med filmoch skådespelarprofil. Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan har under 2013 utvecklat verksamheten inom det estetiska programmet. Designprofilen har kompletterats med en inriktning på film och skådespeleri, en breddning som ligger helt i linje med Folkuniversitetets tradition av att driva högkvalitativa scenkonstnärliga utbildningar som Balettakademien och nyförvärvade Skara skolscen. Kommunens vitala filmindustri, som lockar internationella storstjärnor och har gett Trollhättan smeknamnet Trollywood, gav nysatsningen goda förutsättningar. Vi tyckte att det var besynnerligt att en region med stark koppling till filmindustrin inte hade en gymnasieutbildning med inriktning på skådespeleri. Våra marknadsundersökningar visade att det fanns ett stort intresse så vi bestämde oss för att köra på. Genom att skapa en ny inriktning som går parallellt med design får vi stabilitet och är inte lika sårbara för trender och nycker, säger Daniel Jonlund, rektor vid Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan. Utbildning med tyngd och autenticitet För att göra både det nya och gamla estetprogrammet attraktivt fick de samma gedigna grund som gymnasiets samhälls- och ekonomiprogram. Alla våra utbildningar är internationella, högskoleförberedande och pedagogiskt i framkant då vi sätter individen i centrum genom att arbeta med måluppfyllelse och professionell feedback. Tonvikten på film- och skådespelarinriktningen ligger på estetiska processer på scen och framför kameran men eleverna får också möjlighet att läsa kurser och språk som stärker dem inför vidare studier. Det ger utbildningen en tyngd som många andra estetprogram inte har, säger Daniel Jonlund. En annan viktig faktor bakom programmet är samarbetet med Kulturhuset i Våra utbildningar är internationella, högskoleförberedande och pedagogiskt i framkant. Det ger en tyngd som många estetprogram inte har. Trollhättan, en kreativ miljö som erbjuder perfekta förutsättningar för en kvalitativ skådespelarutbildning. Att våra lokaler ligger i Kulturhuset ger oss stora möjligheter. Vi har flera teaterscener och en HD-bio med 450 platser vägg i vägg med våra klassrum. Genom att vi kan hyra lokaler efter behov sparar vi pengar. Samtidigt får eleverna en inblick i hur en autentisk produktion fungerar, säger Daniel Jonlund. Utöver Kulturhuset samarbetar vi med Skara skolscen, Film i Väst och Ljud & Bildskolan som har en utbildning som fokuserar på den tekniska sidan av filmproduktion. Det öppnar för spännande projekt, till exempel att eleverna får delta vid riktiga inspelningar, fortsätter han. Nysatsningen en succé Inför lanseringen av film- och skådespelarprofilen kraxade olyckskorparna. Vissa menade att det var omöjligt att starta en sådan här utbildning just nu, mitt i en av de allvarligaste kriser den svenska gymnasieskolan upplevt. De negativa profetiorna visade sig lyckligtvis överdrivna. Nysatsningen har varit en succé. En 6

7 Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan ligger vägg i vägg med Kulturhusets teaterscener och HD-biosalong. Foto: Folkuniversitetet viktig anledning till framgången är att vi har skapat ett unikt program som kombinerar teater, film och en internationell profil. Det har gett oss uppmärksamhet och ett gott söktryck. Utbildningen är fortfarande i sin linda. Det ska bli spännande att se hur den utvecklas under de kommande åren, säger Daniel Jonlund. Hur bra som helst En av eleverna i den första årskullen är Andreas Forsgren. Efter roller i Fjällbackamorden: Vänner för livet, baserad på Camilla Läckbergs böcker, och TV-serier som Molanders och (Re)volt är han redan en skådespelare i vardande. Han sökte utbildningen för att lära sig yrket från grunden. Jag är intresserad av filminspelning och vill bli skådespelare. Jag såg estetprogrammet med film- och skådespelarprofil som en möjlighet att få en bra utbildning. Än så länge är det över förväntan. Jag får lära mig mycket mer än vad jag trodde. Utbildningen är hur bra som helst! Eftersom Andreas Forsgren tänker satsa på en utlandskarriär lockade programmets internationella prägel och fokus på språk. När jag har gått ut gymnasiet vill jag söka till en scenskola utomlands. Eftersom utbildningen har internationell profil lär jag mig mycket engelska och det passar mig fint. Attraktiva i framtiden oavsett vad de företar sig Daniel Jonlund är nöjd över att film- och skådespelarprofilen lockar genuint intresserade elever som Andreas Forsgren men betonar att programmet även passar dem som är nyfikna på att testa skådespeleri utan att göra avkall på en bred utbildning. Det är viktigt att programmet ger möjligheter för alla, och utbildningen är oerhört värdefull på många sätt. Eleverna lär sig att tala inför folk, ta för sig och jobba i projekt. Med de teoretiska kunskaper och den kreativ förmåga de får med sig kommer de att vara attraktiva i framtiden oavsett vad de företar sig. Folkuniversitetets gymnasieskolor Två gymnasieskolor i regionen Folkuniversitetet Region Väst driver två gymnasieskolor: Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan och Folkuniversitetets gymnasium i Karlstad. Individen i centrum Båda skolorna är i det lilla formatet. Eleven blir inte en i mängden utan sätts i centrum. Personligt bemötande, coachande mentorskap och omsorg om individen skapar förutsättningar för goda studieresultat. Icke-vinstdrivande Folkuniversitetets gymnasieskolor är icke-vinstdrivande. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheten. Att resurserna går till eleverna stärker utbildningarnas kvalitet. 7

8 Katrin Rundström är projektledare och initiativtagare till Ekonomismart, ett koncept som hjälper unga vuxna att få kontroll över sin ekonomi. Foto: Kenneth Skoglund En effektiv insats i rätt tid Överskuldsättningen ökar i Sverige. En av de mest utsatta grupperna är unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden. Med det uppmärksammade och populära utbildningskonceptet Ekonomismart hjälper Folkuniversitetet dem att göra aktiva val och undvika skuldfällan. Enligt Kronofogdens statistik är unga överskuldsatta i Sverige. Många av dem saknar grundläggande kunskaper och verktyg för att hantera sin privatekonomi. Ekonomismart, som drivs av Folkuniversitetet Karlstad, vill motverka utvecklingen. Genom konkreta tips och avgiftsfri utbildning i konsumenträtt, vardagsekonomi, sparande, försäkringar, krediter, reklam, marknadsföring, boende och betalning får unga arbetslösa hjälp att klara vardagen och undvika de största fallgroparna. Vi har krav på oss att vara medvetna, kritiska konsumenter och göra aktiva val. Det är inte lätt om man inte har de rätta kunskaperna. Ekonomismart går ut på att möta unga på deras villkor. Vi moraliserar inte utan stöttar deltagarna och ger dem verktyg för att få en hållbar ekonomi, säger Katrin Rundström, projektledare och initiativtagare till Ekonomismart. Enormt intresse Ekonomismart erbjuds till kommuner som i sin tur ansvarar för att kalla deltagare och yrkesverksamma, till exempel lärare, konsumentvägledare eller budget- och skuldrådgivare som är intresserade av att arbeta med konceptet på egen hand. Trots att deltagarna ofta är skeptiska när de kommer till utbildningen har den varit en succé. Många har erfarenheter av åtgärder som inte leder till något. Därför är det extra roligt när de lämnar oss nöjda och inspirerade. Ju mer etablerade vi blir, desto mer angelägna är kommunerna att bjuda in oss. 8

9 Att jobba uppsökande mot utsatta grupper är en självklarhet för mig. Det finns ett enormt intresse eftersom Ekonomismart fyller ett behov som tidigare inte har tillgodosetts, säger Katrin Rundström. Roligt och levande material Katrin Rundström tror att en av framgångsfaktorerna ligger i hur konceptet utvecklades. Utbildningsmaterialet formades genom att personer ur målgruppen själva fick definiera vad de ville lära sig. Samarbetsmyndigheterna Konsumentverket och Finansinspektionen fyllde på med faktainnehåll. Folkuniversitetet tog ansvar för den pedagogiska förmedlingen. Vi arbetar med ett levande material. Vi utgår från en PowerPoint-presentation men formar varje utbildningstillfälle efter gruppens behov och vardag, bland annat genom att jobba interaktivt med sociala medier när vi analyserar reklam och produktplacering. Eftersom många i målgruppen har koncentrationssvårigheter och en negativ bild av utbildning är det viktigt att vi skapar delaktighet och förmedlar energi och glädje. Deltagarna lär på olika sätt. Därför arbetar vi med variation, till exempel bilder, texter, berättelser och övningar. Dessutom måste det vara roligt. Vi jobbar mycket med humor. Ibland känner jag mig nästan som en ståuppkomiker när jag föreläser, säger hon och skrattar. Rikstäckande expertis År 2013 markerade en viktig vändpunkt i Ekonomismarts femåriga historia. Den långsiktiga finansieringen säkrades genom att Sparbanksstiftelsen Kronan gick in som medfinansiär. Man började också ta emot nationella bokningar i stället för att arbeta med utvalda fokusregioner. Vi har turnerat över hela Sverige, från Malmö till Kiruna. Redan från början fanns ambitionen att skapa ett nationellt koncept, säger Katrin Rundström. Under året har Ekonomismart också tagit steget in i en bredare offentlighet. Från att tidigare ha fått uppmärksamhet i lokala medier kallas representanter för projektet nu in som experter i många publika samanhang, till exempel samtal med Charlie Söderberg, privatekonomisk rådgivare känd från TVprogram som Lyxfällan och Plus. Nationella medier hör av sig allt oftare. Under året har vi medverkat i TV, tidningar och radio. Vi har också deltagit vid Nordiska ministerrådets konferens Överskuldsättning en gemensam nordisk utmaning och kommer under våren 2014 att medverka vid Tillväxtdagarna i Umeå, säger Katrin Rundström. Att jobba uppsökande en självklarhet Katrin Rundström är stolt över vad Folkuniversitetet har åstadkommit med Ekonomismart. Vi är ofta beroende av att deltagare söker sig till oss. Med Ekonomismart har vi arbetat uppsökande och mött människor som aldrig hade kommit till oss annars. Vi har startat en process hos deltagarna och gett dem kunskaper som de kommer att ha med sig hela livet. Ekonomismart är en effektiv insats som ligger rätt i tiden och står för ett nytt sätt att jobba med folkbildning. Vi har identifierat ett samhälls- och folkhälsoproblem, tagit fram en lösning och nått ut med den. Att jobba uppsökande mot utsatta grupper är en självklarhet för mig. Folkuniversitetet ska vara en aktör som ligger i framkant och spelar en aktiv roll i samhället. Fakta om Ekonomismart Ekonomismart genomförs i samarbete mellan Folkuniversitetet, Konsumentverket, Finansinspektionen och Sparbanksstiftelsen Kronan. Mellan delfinansierades projektet av Allmänna arvsfonden. Under 2014 förstärks Ekonomismart med ytterligare tre finansiärer: Sparbanksstiftelserna Alfa, Nya och Uppland. Sedan starten 2009 har Ekonomismart genomfört 205 utbildningstillfällen i 125 kommuner. Över unga och 830 yrkesverksamma har tagit del av koncept och material. Utvärderingsresultat visar att Ekonomismart är mycket uppskattat. Genomsnittsbetyget är 4,7 av 5. I dag är unga överskuldsatta. Deras totala skuld uppgår till 1,2 miljarder kronor. Överskuldsättning medför utanförskap, skam, stress och ohälsa. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bedöms överskuldsättning leda till kostnader på 30 till 50 miljarder kronor per år. 9

10 Deepa Jellalla gick Korta vägen på Folkuniversitetet i Göteborg. I dag arbetar hon som receptarie på Apotek Hjärtat. Foto: Hanna Karlsson Kortar vägen till rätt jobb Utländska akademiker har ofta svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. På Korta vägen hjälper Folkuniversitetet målgruppen att få rätt jobb. Stor kompetens inom språkinlärning, coachning och matchning har lett till framgångsrika resultat och ett stadigt ökande söktryck. Korta vägen är ett arbetsmarknadsuppdrag som upphandlas av Arbetsförmedlingen. Insatsen riktar sig till utländska akademiker med examen eller minst tre års akademiska studier från hemlandet. Det syftar till att förkorta vägen till ett kvalificerat jobb i nivå med deltagarens kompetens. Folkuniversitetet Göteborg har arbetat med projektet sedan hösten Fokus ligger på yrkesgrupperna ekonomer, tekniker och ingenjörer samt personer utbildade till legitimationsyrken inom vården. Genom kartläggning av deltagarnas erfarenheter, vidareutbildning och hjälp i kontakten med arbetsgivare stöttas de att bli mer anställningsbara. Deltagarna är hos oss i 26 veckor med möjlighet till förlängning i tolv veckor. De läser yrkessvenska, kultur- och samhällsorientering, grundläggande datakunskap och arbetsmarknadskunskap. Utöver studierna får de individuell vägledning av våra coacher och hjälp av praktikanskaffare som arbetar med att hitta praktikplatser som matchar deras bakgrund och kompetens, säger Elin Andersson, coach för legitimationsyrkesgruppen. Individen i centrum För att nå uppdragets målsättning ligger utbildningens fokus på den enskilde deltagaren och på att medvetandegöra individen om sin egen utveckling och väg till ett arbete. 10

11 Jag hade aldrig varit där jag är i dag utan Korta vägen. Det var jättebra att komma ut i arbetslivet. På det sättet lärde jag mig språket. Mötet med individen är centralt för utbildningen. Vi tillämpar ett relationsbaserat ledarskap som bygger på ett nära samarbete med deltagaren. Genom att låta dem ta ansvar för sin progression skapar vi ett arbetsmarknadsnära sätt att undervisa, säger Cecilia Björkquist, verksamhetsledare för Korta vägen. Elin Andersson håller med. Vi jobbar mycket med delaktighet. Deltagarna ska äga sin egen process. Vi tar vara på deras kompetens, skräddarsyr upplägget och anpassar studiegången i samverkan med dem, säger hon. Dessutom har vi ett nära samarbete inom teamet. Alla anställda är insatta i varje deltagares individuella mål. Det är en styrka eftersom deltagaren hela tiden känner sig uppbackad från flera håll. Det och att vi har täta kontakter med Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning, som skapar möten mellan utländska akademiker och svenska arbetsgivare, har visat sig vara ett mycket framgångsrikt koncept, fortsätter Elin Andersson. Studier och praktik ledde till jobb Deepa Jellalla gick Korta vägen hos Folkuniversitetet under Hon har en fyraårig receptarieutbildning från hemlandet Indien. För att få jobb i Sverige krävs svensk legitimation beviljad av Socialstyrelsen något som fordrar goda språk- och yrkeskunskaper. Utan Korta vägen hade jag aldrig vågat börja prata svenska. Det var där jag för första gången deltog i en konversation på svenska, berättar hon. Förutom att Korta vägen har bidragit till att Deepa Jellalla har lärt sig det svenska språket och de yrkestermer som är relevanta på arbetsmarknaden har hon fått möjlighet att göra praktik på Apotek Hjärtat och Transplantationscentrum vid Sahlgrenska Science Center. Erfarenheterna gjorde att hon klarade kunskapsprovet för legitimationen och nu har fått anställning inom apotekskedjan där hon praktiserade. Jag hade aldrig varit där jag är i dag utan Korta vägen. Lärare och coacher trodde på mig och uppmuntrade mig till att vilja lära mig. Det var jättebra att få möjlighet att komma ut i arbetslivet. Jag var tvungen att ta kontakt med kunderna och prata med dem. På det sättet lärde jag mig språket, säger Deepa Jellalla. Gott rykte bland deltagarna Hon är inte ensam om att ha positiva erfarenheter av Korta vägen. Det har gått bra för det absoluta flertalet deltagare. Cecilia Fakta om Korta vägen Björkquist tror att framgången beror på Folkuniversitetets breda kompetens. Vi är duktiga på såväl språkinlärning som coachning och matchning. Det är en bra kombination inom just Korta vägen. Att vi har valt att inrikta oss på specifika yrkesgrupper ger oss också goda förutsättningar, säger hon. Korta vägen i Folkuniversitetets regi har fått ett mycket gott rykte. Det märks inte minst på att antalet ansökningar ökade kraftigt under Intresserade från både när och fjärran hör av sig trots att utbildningen genomförs i Göteborg. Vi har deltagare från Borås, Skövde, Trollhättan, Askersund och Malmö. Och vi har fått förfrågningar från Växjö och Sandviken! Det är intressant eftersom Korta vägen finns på flera av de orterna. Vi har lyckats bra och det sprids mellan deltagarna, säger Elin Andersson. Korta vägen finns på drygt 20 orter i Sverige. Det är ett individanpassat program som syftar till att göra utländska akademiker anställningsbara. Sedan starten 2009 har drygt 95 % av deltagarna fått en kvalificerad praktikplats och över 60 % ett jobb som matchar deras kompetens. I genomsnitt tar det sju år för en utländsk akademiker att få ett matchande jobb i Sverige. Korta vägen förkortar tiden till två år. De samhällsekonomiska vinsterna är stora. Om man utgår från Riksrevisionsverkets beräkning att man sparar kronor per månad om man förkortar en persons arbetslöshet har Korta vägen hittills sparat samhället 102 miljoner kronor. 11

12 Ann Heberlein och Simon Kyaga är två av de forskare som föreläste på Folkuniversitetet under Foto: Kennet Rouna & Hjärnfonden Förmedlar aktuell forskningsinformation till allmänheten För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan och lära nytt erbjuder Folkuniversitetet ett omfattande föreläsningsprogram i samarbete med universitet och högskolor. Förutom inspirerande möten mellan forskare och allmänhet resulterade 2013 års verksamhet i en bok om en av våra mest älskade konstnärer Evert Taube. Folkuniversitetet har sin bakgrund i universitetsanknutna studerandeföreningar som bildades i syfte att sprida vetenskapligt lärande utanför akademins murar. Än i dag är en av organisationens huvudsakliga uppgifter att främja intresset för, och kunskapen om, forskningens resultat och villkor. I dag sprider universitet och högskolor forskningsinformation själva. Vårt föreläsningsprogram utgör ett komplement till deras verksamhet. Vi är bra på att hitta ämnen som folk är intresserade av och har möjlighet att nå andra, bredare grupper, säger Charlotte Day, utvecklingschef vid Folkuniversitetet Region Väst. Lockar storpublik Under år 2013 genomfördes ett hundratal öppna föreläsningar och författarsamtal i regionen. Nya samarbeten med Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Litteraturhuset Göteborg inleddes och teman som hjärna, hälsa, hållbar utveckling och det digitala samhället lockade storpublik. Bland föreläsarna fanns välrenommerade forskare som Gunnar Bjursell, Ann Heberlein och Bodil Jönsson men även författare som Henning Mankell, Kristian Lundberg och Viveca Lärn. Förutom att stimulera till diskussion och kritiskt tänkande stöttar de populära föreläsningarna Folkuniversitetets övriga verksamheter, till exempel kurser och utbildningar. Föreläsningsprogrammet tangerar ofta våra kursområden, även om vi arrangerar föredrag inom andra områden också, bland annat aktuella samhällsfrågor. Med föreläsningarna stärker vi vår verksamhet genom 12

13 att lyfta fram smalare ämnen som är intressanta men kanske inte lämpar sig för en hel kurs, säger Charlotte Day. Folkuniversitetet står för kvalitet. Att bjuda in forskare och författare understryker det budskap vi vill förmedla. Samtidigt som vi ger våra deltagare något extra är föreläsningsprogrammet en del av vår marknadsföring, fortsätter hon. Ny bok fördjupar bilden av Evert Taubes konstnärskap Utöver föreläsningsverksamheten sprider Folkuniversitetet aktuell forskningsinformation i böcker och skrifter. Under 2013 fullbordades ett långvarigt samarbete med Göteborgs universitet och Svenska Visakademien i antologin Elva sidor av Taube. De flesta ser Evert Taube som en glad och sorglös bohem. Tvärtemot den gängse bilden vill vi presentera ett mångfacetterat konstnärskap. Läsaren får möta allkonstnären Evert Taube, från den tidiga kabaréscenens glade gamäng till den lärde nationalskald han var vid slutet av sitt liv, säger David Anthin, Taubeforskare och en av redaktörerna bakom boken. Elva sidor av Taube tar sin utgångspunkt i en seminarieserie som arrangerades på Jonsereds herrgård och samlar flera av Sveriges främsta Taubekännare. Bland författarna finns Martin Bagge, Lars Lönnroth, Martin Nyström, Bo Strömstedt och Maria Taube. Boken är rikt illustrerad med Evert Taubes egen konst, material ur Taubearkivet vid Göteborgs universitetsbibliotek, Jacob Forsells fotografier och Ulf Sveningsons teckningar. Elva sidor av Taube utkom 10 mars 2014 på det Göteborgsbaserade bokförlaget Folkuniversitetets Akademiska Press. Höjdpunkter ur årets föreläsningsprogram Den mörka sidan av kreativitet Simon Kyaga, forskare i psykologi, Karolinska institutet En fot i snön, en fot i sanden Henning Mankell, författare Tid för det meningsfulla Bodil Jönsson, professor emerita i rehabilitering, Lunds universitet Den informationsstressade hjärnan Arto Nordlund, medicine doktor i neuropsykologi, Sahlgrenska akademin Vad gör maten nyttig eller onyttig? Lars Ellegård, universitetslektor i klinisk nutrition, Göteborgs universitet Att veta och vilja men inte göra Ann Heberlein, doktor i etik, Lunds universitet Bukhjärnan i vår kropp Eva Ekblad, professor i histologi, Lunds universitet Medvetandet och paranormala fenomen Adrian Parker, professor i psykologi, Göteborgs universitet Vem får jobb på sin Facebookprofil? Christel Backman, lektor i sociologi, Göteborgs universitet Elva sidor av Taube fördjupar bilden av ett av Sveriges mest älskade konstnärskap. David Anthin, Taubeforskare, och Andreas Åhs, projektledare på Folkuniversitetets Akademiska Press, står för redaktörskapet. Den kulturella hjärnan Gunnar Bjursell, professor emeritus i molekylärbiologi, Göteborgs universitet & Karolinska institutet 13