Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Chalmers tekniska högskola, Göteborg"

Transkript

1 Sida 1 av 23 Chalmers tekniska högskola, Göteborg Översikt På civilingenjörsutbildningen i datateknik ges en bred och användbar kompetens inom flera delområden av datatekniken, både inom program- och hårdvaruområdet. Utbildningen betonar att datorsystem alltid fungerar i ett sammanhang, därför erhålls även goda allmänna tekniska och naturvetenskapliga kunskaper. Mycket av undervisningen bedrivs i projektform och det ges stora möjligheter att skapa sin egen profil på utbildningen. Datateknikutbildningen delas upp i två delar: de första tre åren och de avslutande ett och ett halvt åren. De tre första åren omfattar en introduktionsdel, en basdel och en projektdel. Introduktionsdelen ger en bild av datateknikutbildningen och dataingenjörens roll i samhället. Basdelen ger ämnesmässiga kunskaper inom datateknik, matematik, naturvetenskap, allmän teknik och området människateknik-samhälle. I projektdelen, som löper över tredje året arbetar man med ett större projekt tillsammans med andra teknologer. Den avslutande delen av utbildningen erbjuder stor valfrihet och jag har valt att specialisera mig inom området Systemutveckling. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 20 poäng. Kurser ALGORITMER Syfte och mål Algoritmkursen kretsar kring tre centrala frågeställningar, som uppstår naturligt när man vill få en dator att utföra en uppgift: - är det överhuvudtaget möjligt att lösa uppgiften? - hur skall det gå till? - hur snabb kan lösningen bli? Kursen ger kunskaper och metoder för att så långt som möjligt besvara dessa frågor, och ökar förmågan att skriva snabba och väl fungerande program. Ett viktigt moment är att förbättra den intuitiva känslan för tidskomplexiteten hos problem och algoritmer i allmänhet. Ett annat är att visa hur valet av datastrukturer på ett avgörande sätt kan påverka snabbheten hos program, och hur datastrukturerna måste anpassas till algoritmerna. Kursen går igenom ett antal specifika algoritmer för vanliga grundproblem som brukar återkomma om och om igen i vitt skilda tillämpningar. Bland det viktigaste med kursen är att ge allmänna principer för att skapa goda algoritmer för nya problem, där det inte finns någon färdig algoritm att ta till. Föreläsningarna ger teoretisk kunskap inom följande huvudområden: - Algoritmer och komplexitet. - Sambandet mellan datastrukturer och algoritmer - Praktisk algoritmdesign - Vanliga graf- och sökalgoritmer. - Algoritmdesignprinciper, där de mest grundläggande är Divide & Conquer, dynamisk programmering, sökning och giriga algoritmer. - Analys av algoritmer - Grundläggande komplexitetsteori. Belyser varför en del problem tar så lång tid att lösa. - Algoritmdesignprinciper för diskreta sök och optimeringsproblem.. Betygskala: U, 3, 4, 5 DATASTRUKTURER

2 Sida 2 av 23 Syfte och mål Kursen skall ge goda kunskaper om vanligt förekommande abstrakta datatyper och datastrukturer samt hur dessa används. Efter genomgången kurs ska studenten - känna igen situationer där de i kursen behandlade begreppen är tillämpliga. - kunna konstruera klasser som implementerar abstrakta datatyper i ett objektorienterat språk. - kunna uppskatta resurskrav för olika implementationer av datatyper och därmed göra motiverade val mellan tillgängliga alternativ. Abstrakta datatyper. Enkel komplexitetsanalys av imperativ kod. Vanliga datastrukturer som fält, listor, (binära) träd och hashtabeller samt hur dessa kan användas för att implementera datatyper som köer, prioritetsköer, lexika och grafer. Standardalgoritmer på dessa datastrukturer och deras resurskrav. Iteratorer. Metoder för sortering. Exemplifiering av hur de diskuterade datastrukturerna utnyttjas i Javas standardklasser. Undervisningen på kursen ges i form av föreläsningar, gruppmöten och handledning vid laborationer. Skriftlig tentamen och obligatoriska programmeringsuppgifter. DISKRET MATEMATIK, INTRODUKTION Att introducera den matematiska trygghetsskapande metoden att bevisa resultat och att samtidigt introducera grundläggande strukturer för studier i datalogi och digitalteknik. Dessa ger utmärkta exempel på enkla strukturer att träna bevisföring i Bevis och axiom, induktion, rekursion, Peanos axiom, satslogik, predikatlogik, mängdlära, relationer, ekvivalensrelationer, partiella ordningar, funktioner, relationsgrafer, och kombinatorik. Skriftlig tentamen DISTRIBUERADE SYSTEM Syfte och mål Kursens syfte är att ge förståelse för de mekanismer med vars hjälp man bygger upp ett distribuerat system och de principiella problem som därvid uppkommer.. Distribuerade system byggs upp av komponenter som är sammankopplade med datornät. Exempel på sådana system är bankomatsystem, system av arbetsstationer och filservrar, telekommunikationssystem, system för processkontroll samt fabriksautomationssystem. Eftersom de olika enheterna i systemet enbart kan samarbeta via datornäten blir systemen komplicerade att styra. Kursen ger förståelse för de mekanismer med vars hjälp man bygger upp ett distribuerat system, dels de principiella problem som därvid uppkommer. Bland annat visas varför det är principiellt omöjligt att få en bankomat att fungera på idealt sätt. Dessutom genomgås ett flertal standardalgoritmer för styrning av distribuerade system.

3 Sida 3 av 23 De ökade möjligheterna till intrång av obehöriga i distribuerade system innebär att vi får nya säkerhetsproblem. Därför genomgås även de vanligaste krypteringsmetoderna. Distribuerade system erbjuder stora möjligheter att skapa feltoleranta system, det vill säga system som fortsätter att fungera även då en del av systemets komponenter slutat att fungera. Ett antal metoder för feltolerans gås igenom. Sådana används bland annat i databaser och distribuerade filsystem. Även vid datoriserad styrning av flygplan och rymdfärjor används feltoleranstekniker. Kursen inleds med en "top-down"-genomgång av datakommunikation och datornät. Kursens innehåll består alltså av datornät, datakommunikation, mellanmjukvara, protokoll, synkroniseringsproblem, distribuerade algoritmer, säkerhet, feltoleranta system och specifikationsspråk. Dessutom exempel på distribuerade system såsom distribuerade operativsystem, fabriksautomationssystem och banksystem. Angränsande kurser är Datakommunikation, Datornät, Operativsystem, Kryptoteknik, Databaser, Realtidssystem samt Parallell programmering. Skriftlig tentamen och obligatoriska programmeringsuppgifter. EXAMENSARBETE Syfte och mål -. - Betygskala: U, G. FUNKTIONELL PROGRAMMERING, INTRODUKTION Kursen ska ge grundläggande kunskaper om programmering i funktionell programmering. Enligt detta synsätt uppfattas program som funktioner från indata till utdata och större program byggs upp genom sammansättning av delfunktioner. Funktionsbegreppet. Enkla datatyper. Rekursiva funktioner. Listor och tupler, mönstermatchning. Polymorfism och högre ordningens funktioner. Algebraiska datatyper. Något om in- och utmatning. Skriftlig tentamen och programmeringsuppgifter FYSIK D Syfte och mål

4 Sida 4 av 23 Det moderna samhället är beroende av teknologi baserad på elektromagnetiska fält, kvantfysik och halvledarfysik. De tre fysikkurserna ger grundläggande kunskaper i dessa ämnen samt en orientering om deras tillämpningar. Speciellt ges grunderna för förståelse av komponenter som ingår i elektriska kretsar och mikroelektronik som underlag för tillämpade kurser i krets- och mikroelektronik. Fysikkursen tar också upp elektromagnetiska vågor och materievågor samt något om termodynamik. Del A - elektromagnetiska fält: Kursen ger grundläggande kunskaper om elektriska och magnetiska fält och elektromagnetiska vågor. Den behandlar kretsbegrepp som resistans, induktans, kapacitans och kopplingar mellan elektriska kretsar och ledningar för förståelse av elektriska komponenter. Elektromagnetiska vågfenomen som reflektion, brytning och interferens tas upp i samband med optiska tillämpningar. Del B - kvantfysik och statistisk fysik: Kursen syftar till att ge en introduktion till kvantfysiken och ge exempel på tillämpningar inom atom- och molekylfysik, statistisk fysik och fasta tillståndets fysik. Del C - fasta tillståndets elektronik: Kursen avser att: - belysa halvledares egenskaper och utveckla halvledarfysikaliska begrepp och modeller nödvändiga för att förstå halvledarkomponenters funktion, - analysera och modellera olika grundläggande halvledarkomponenter, - ge en helhetsbild av mikroelektroniken, orientera om tillverkningsteknologi för halvledarmaterial, halvledarkomponenter och integrerade kretsar. Del A - elektromagnetiska fält: Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka, Gauss sats (integralform), elektrisk potential, dielektriska material, kapacitans och resistans. Magnetostatik: magnetisk fältstyrka, Biot-Savarts lag, Ampères lag (integralform), magnetiskt flöde. Induktion: Faradays lag och induktans. Tillämpning på kapacitans och induktansberäkningar, induktiva och kapacitiva kopplingar. Maxwells ekvationer (som partiella differentialekvationer i enkel geometri), förskjutningsström. Elektromagnetiska vågor: egenskaper, utbredning. Reflektion, brytning, interferens. Optik med tekniska tillämpningar. Kursen ges som föreläsningar med räkneövningar och inlämningsuppgifter. Del B - kvantfysik och statistisk fysik: Vågor och partiklar, Schrödingerekvationen med tillämpningar. Väteatomen, atomens elektronhölje, översikt av flerelektronatomer. Molekylers fysik. Kinetisk gasteori, värmelära, värmetransport, diffusion, termodynamik, första och andra huvudsatsen. Statistiska fördelningar, fördelningsfunktioner, tillståndstäthet. Fria partiklar. Fasta tillståndets fysik. Kristallbindningar, kristallstrukturer, diffraktion, elektroner i periodisk potential, energigap. Metaller-isolatorer. Elektriska och mekaniska egenskaper. Teoridelen undervisas i form av föreläsningar och övningar. Del C - fasta tillståndets elektronik: Halvledares egenskaper, energiband, elektroner och hål, dopade halvledare, elektrisk ledningsförmåga, Fermi-Diracs och Boltzmanns fördelningsfunktioner, diffusion, diffusionsekvationen för minoritetsladdningsbärare, generation och rekombination av hål och elektroner. Pn-övergången, kontaktpotential, diffusionsbegränsad ström, ideala diodekvationen, spärrskikt, kapacitanser, genombrott, switchning. Bipolär transistor, funktion och dimensionering, modeller för bipolära transistorn. MOS-transistor, tröskelspänning, ackumulation, utarmning, inversion, CMOS, modeller för MOS-transistorn. Optiska komponenter. Tillverkning av integrerade kretsar.

5 Sida 5 av 23 Del A - elektromagnetiska fält: Skriftlig tentamen Del B - kvantfysik och statistisk fysik: Skriftlig tentamen Del C - fasta tillståndets elektronik: Skriftlig tentamen samt projektarbete. Slutbetyg erhålles, då deltentamina för samtliga fysik D-kurser (A-C) samt laborationskurserna för del A-C godkänts. INDIVIDUELL PROGRAMVARUUTVECKLING OCH PROCESSFÖRBÄTTRING Syfte och mål Kursen bygger på den Personal Software Process (PSP) som tagits fram av Watts Humphrey vid Software Engineering Institute. Under kursens gång utvecklar studenterna ett antal mindre program. Utvecklingen sker i en beskriven process som utökas och förfinas under kursens gång. Studenterna lär sig ett disciplinerat sätt att arbeta, mäter på sin produktivitet och sin kvalitet och får insikter om programvaruutveckling genom att se hur kvaliteten och produktiviteten ökar. Kursen ger ett ramverk för hur man arbeta med programvaruutveckling och betonar att det centrala inte är vilka verktyg och metodiker som används. Målet är att studenterna skall kunna planera och förutse sitt arbete för att kunna leverera programvarukomponenter med rätt funktionalitet i tid. Den ger känslan av ett mer moget sätt att arbeta i kontrast till ett traditionellt ostrukturerat. De program som studenterna utvecklar använder de sedan för att analysera sina data. På detta sätt är den domänkunskap man lär in inte meningslös utan ger en ökad förståelse för området och dess metoder. Under kursens gång utvecklar studenterna individuellt ett antal mindre program. Utvecklingen sker i en beskriven process som utökas och förfinas under kursens gång. Studenterna lär sig ett disciplinerat sätt att arbeta, gör storleks- och resursuppskattningar, mäter på sin produktivitet och sin kvalitet och får insikter om programvaruutveckling genom att se hur kvaliteten och produktiviteten förändras. Kursen ger ett ramverk för hur man arbetar med programvaruutveckling. Efter genomgången kurs har varje student en personlig databas med information om hur de utvecklar program, som kan användas för att utvärdera nya utvecklingsmetodiker och -verktyg. De program som studenterna utvecklar använder de sedan för att analysera sina data. Bedömda inlämningsuppgifter. Betygskala: U, G INDUSTRIELL EKONOMI E Målsättningen med denna kurs i industriell ekonomi är att ge teknologerna en inblick i några av de ekonomiska begrepp och modeller, som är mest användbara och nödvändiga för en tekniker. Kursen inleds med en samhällsekonomisk översikt och en diskussion om industriföretagets roll i

6 Sida 6 av 23 samhället. Efter denna inledning utifrån ett samhälleligt perspektiv övergår kursen till företagsperspektivet och kommer då först in på olika företagsformer samt hur kostnadskalkylering går till i ett företag. Kursen tar upp metoder för olika produktkalkyler, såsom påläggskalkyler, bidragskalkyler och aktivitetsbaserade kalkyler. Vidare ges en utförlig genomgång av de vanligaste investeringskalkylerna. Beräkningar av kapitalbehov och kapitalbindning i lager, produkter i arbete mm genomgås i syfte att ge ökad förståelse om de stora belopp som binds i en produktionsprocess. Affärsbokföring och årsredovisning beröres kortfattat. Syftet härmed är att möjliggöra en god förståelse av den information som finns i framförallt resultat- och balansräkningar. Kursen tar också upp metoder, genom vilka man utifrån årsredovisningar kan uppskatta ett företags ekonomiska ställning, göra en "ekonomisk hälsoundersökning" på ett företag. Slutligen berörs också budgetering och ekonomisystem i syfte att beskriva hur ekonomistyrningen i ett företag fungerar. I hela kursen finns en ambition att ge en naturlig bild av ett företags tillkomst och utveckling i samspel med en föränderlig omvärld. Denna process är dynamisk. Normalt kan man endast få en statisk ögonblicksbild vid kontakten med ett företag, studiet av en årsredovisning etc. Mycket som vid en ytlig kontakt verkar egendomligt och främmande är i ett längre perspektiv följden av en logisk och naturlig utvecklingsprocess. För att i någon mån möjliggöra en förståelse för sådana processer, behandlas vid en avslutande föreläsning affärs- och strategiutveckling. Skriftlig tentamen INTRODUKTIONSKURS D Kursens syfte är att underlätta övergången till högskolestudier i matematik genom att gå igenom grunderna i det matematiska språket och repetera viktiga algebraiska räkneregler.. De grundläggande begrepp som tas upp är mängder, funktioner, operatorer, rekursiva funktioner och summor. Dessutom repeteras viktiga algebraiska räkneregler. Skriftlig tentamen MATEMATIK D2 Kursens syfte är att förmedla de grundläggande idéerna i spektral- och modalanalys samt något om partiella differentialekvationer för kommande kursers behov. Dessutom gör vi en del abstraktare linjär algebra för att få en enhetligare bild av delar av de tidigare kurserna. Fourierserier, Fouriers metod, Fouriertransformer, något om relationen med Laplacetransformer, linjära rum, minstakvadratmetoden, abstrakta ortogonalsystem, extremvärden under bivillkor. Skriftlig tentamen och inlämningsuppgifter

7 Sida 7 av 23 MODERN SYSTEMUTVECKLING Kursen skall ge kunskaper från forsknings- och teknikfronten inom systemutveckling. Den skall visa att området är under utveckling och att många av de metodiker och analysmetoder som föreslås ännu inte är fullt accepterade. Kursen skall uppmuntra studenterna till kritiskt tänkande och lära dem var ny kunskap på området presenteras. et väljs i samverkan med examinatorerna för kurserna "Individuell programvaruutveckling och processförbättring", "Systemutveckling i team" och "Objektorienterad systemutveckling D". Varje student skall hålla ett seminarium och deltaga på andra seminarier. Kontroll av att alla läst artiklar vid seminarier. Varje student skall också skriva en egen uppsats. Betygskala: U, G MÄNNISKA DATOR INTERAKTION Människa - dator interaktion är det ämne som studerar analys, kravställning, design och utvärdering av interaktiva datorbaserade system och produkter. Kursens syfte är att ge deltagarna god inblick i olika metoder och ansatser till design, med fokus på användarcentrering. Kursen behandlar även metoder och tillvägagångssätt för utvärdering och prototyping samt arkitekturer för implementering. Kursen inleds med en inledning till de teorier ( t.ex. psykologiska, sociologiska) som ligger till grund för människa - dator interaktion. Därefter följer föreläsningar om bland annat: användarcentrerad systemutveckling där användaren ställs i centrum för utveckling av interaktiva system, olika kommunikations- och interaktionsmodeller, prototyping och prototypverktyg, utvärderingsmetoder med och utan användare, kvalitativa och kvantitativa metoder för analys och utvärdering samt riktlinjer för gränssnitt och gränssnittsdesign. Skriftlig tentamen och inlämningsuppgift NUMERISK ANALYS Kursens syfte är att ge kunskap om den numeriska analysens grunder och numeriska algoritmer och programvaror för tekniska och naturvetenskapliga problem. Vidare ges kunskap i hur man utarbetar beräkningsprogram. Kursen syftar också till att ge kunskap i användning av färdig programvara för beräkningar och värdering av numeriska resultat med avseende på noggrannhet och störningskänslighet. Några delmoment i kursen är

8 Sida 8 av 23 - Datorimplementation av flyttalsaritmetik och matematiska funktioner. - Numerisk linjär algebra. Speciellt glesa matriser och grafteori. - Något om optimering och system av ickelinjära ekvationer. - Fördjupning i numerisk lösning av differentialekvationer. - Numerisk programvara och High Performance Computing. Stor vikt läggs vid laborationsmomentet. För D-linjen relevanta problem från teknik och naturvetenskap kommer att behandlas. Laborationerna görs i grupper om två elever. Skriftlig tentamen och laborationsuppgifter. OBJEKTORIENTERAD SYSTEMUTVECKLING D Objektorientering är ett framgångsrikt synsätt i systemutvecklingsprocessen. Man baserar uppbyggnaden av ett system efter de enheter (objekt), fysiska och logiska, som den omgivande verkligheten består av, istället för att utgå ifrån de funktioner som systemet skall utföra. Det objektorienterade synsättet har alltså sin utgångspunkt i enkla intuitiva begrepp som ting och egenskaper, vilket underlättar systemutvecklingsarbetet. Rätt använt leder objektorientering till att systemen blir lättare att utveckla, vidareutveckla och underhålla. Dessutom ger det en potential till återanvändning av systemdelar. Objektorientering är en metod som är tillämpbar på de flesta typer av system såsom t ex styrsystem (fabriksautomatisering, inbyggda system), administrativa informationssystem, grafiska gränssnitt, simulering. För att vara säker på att erhålla ett system som är verkligen objektorienterat räcker det inte med att man använder ett objektorienterat programspråk vid implementeringen. Det krävs att man redan vid analys och design använder sig av objektorienterade metoder. Syftet med denna kurs är att ge ingående kunskaper om hur man med hjälp av objektorienterad metodik vid programsystemutvecklingen genomför faserna analys, design och implementering. Därvid skall ett projekt genomföras från början till slut, dvs samtliga utvecklingsfaser genomgås. Kursen skall också ge en god kännedom om de olika begreppen inom det objektorienterade området. Kursen innehåller följande allmänna moment: - Varför objektorientering - Objektmodellens fördelar och nackdelar De två områdena objektorienterad analys och design innehåller följande moment: - Hur skall kravspecifikation utformas? - Vilka problem skall behandlas i analysfasen? - Vilka problem skall behandlas i designfasen? - Analysfasens plats i systemutvecklingen (vad som skall göras). - Översikt över objektorienterade analysmetoder samt en mer grundläggande genomgång av någon eller några metoder. - Datorstöd för objektorienterad analys. - Designfasens plats i systemutvecklingen (hur skall det göras). - Behandling av gränssnitt, t ex mot användare och databaser. - Översikt av olika objektorienterade designmetoder samt en mer grundläggande genomgång av någon eller några metoder. - Datorstöd för objektorienterad design. Implementeringsdelen av kursen innehåller följande moment: - Grundläggande begrepp som objekt, klasser, metoder och arv. - Översikt av objektorienterade programspråk. - Språkkonstruktioner.

9 Sida 9 av 23 - Objektorienterad programmeringsstil. - Konstruktion av klassbibliotek. - Testning av objektorienterade program. Skriftlig tentamen bestående av två delar. Den första handlar om analys- och designfasen och den andra om implementeringsfasen. För godkänt resultat på tentamen krävs godkänt resultat på båda delarna. För godkänd kurs krävs även godkänt projektarbete samt godkända laborationer. Betygsskala: U, 3, 4, 5 PARALLELL PROGRAMMERING Parallell programmering spelar en viktig roll i system där många händelser sker till synes samtidigt. Kursens syfte är att ge kännedom om problem gemensamma för parallella system som t ex operativsystem, distribuerade system och realtidssystem. Målsättningen är dessutom att ge praktisk kunskap om de språkkonstruktioner och tekniker som moderna parallellprogrammeringsspråk erbjuder. Allmänna begrepp: parallellism, interferens, synkronisering, kritiska regioner, ömsesidig uteslutning, "deadlock", rättvisa, "livelock". Synkronisering med hjälp av delade variabler; "busy waiting". Semaforer. Synkron meddelandeskickning: occam/ CSP modellen, utökade rendezvous. Monitorer. Skyddade resurser (Ada95). Asynkron koordinering; Linda, Erlang. Skriftlig tentamen och programmeringsuppgifter REGLERTEKNIK D Reglering i tekniska system är en kombination av mätning och därpå baserad styrning, med användning av återkoppling: en regulator utnyttjar informationen i mätvärdena om systemets tillstånd för att påverka systemet enligt fastställda krav. Dimensionering av regulatorer kräver kunskap om systemets dynamiska egenskaper. Regulatorerna dimensioneras ofta med analoga metoder, medan realiseringen numera oftast görs digitalt m h a mikroprocessorer. Ibland används rent digital teori också för dimensioneringen. Syftet med kursen är att ge kunskaper och färdigheter i: - uppställning av matematiska modeller för tekniska system; - återkopplingens möjligheter och begränsningar; - användning av grundläggande regler- och styrtekniska analys- och syntesmetoder. Inledning: Exempel på reglerproblem, återkoppling och framkoppling, kompensering av störningar, servofunktioner, hantering av parametervariationer, inverkan av mätstörningar och styrsignalbegränsningar. Dynamiska modeller: Överföringsfunktioner, blockdiagram, transientoch frekvensanalys, Bodediagrammet. Principer för framtagning av dynamiska modeller för tekniska system. Tillståndsmodeller, olinjäriteter, linjärisering. Analys av återkopplade system: Stabilitet, Nyquistkriteriet, stabilitetsmarginaler, känslighet. Prestanda och noggrannhet, transienta och stationära egenskaper, specifikation i tids- och frekvensplanet. Dimensionering av reglersystem: Grundläggande principer för regulatordesign,

10 Sida 10 av 23 möjligheter och begränsningar beroende på motsättningar mellan olika frekvensområden. Design av PI- och PID-regulatorer, kaskadreglering och framkoppling. Implementering: Kortfattad teori för tidsdiskreta system, digital implementering baserat på analog design. Laborationer: Inställning av PID-regulator för tankprocess samt inlämningsuppgifter i MATLAB. Skriftlig tentamen, laboration och inlämningsuppgifter SEMINARIER OM MÄNNISKA, TEKNIK OCH SAMHÄLLE. Obligatorisk närvaro på seminarier. Betygskala: U, G. SOFTWARE ENGINEERING USING FORMAL METHODS Kursen avser att ge en motivering och introduktion till användandet av formella metoder vid utveckling av mjukvarusystem. Formella metoder är en beteckning på matematiskt precisa metoder för att beskriva beteendet hos system exakt, så att felaktigheter kan upptäckas med hjälp av logisk analys. Inom andra ingenjörsdiscipliner, såsom byggnadskonstruktion, är användandet av sådana metoder vedertaget, t ex hållfasthetslära, medan utveckling och verifiering av programvarusystem oftast förlitar sig på testning och simulering. Den kraftigt ökade komplexiteten i de system som utvecklas, gör dock att man med testning och simulering bara kan verifiera en mycket liten del av systemens beteende. De senaste fem åren har formella metoder tagit steget från forskningslaboratorierna till verklig industriell produktion. Denna kurs ger en introduktion till området formella metoder för programutveckling, och behandlar därefter två metoder som använts med framgång i industrin. Formal Methods is a generic term for system design, analysis, and implementation methods that are described and used with mathematical rigour. The purpose is to construct, with high confidence, systems that behave according to their specification. The course will focus on two particular styles of formal methods for software: automatic and interactive methods. Each style will be introduced using a particular concrete tool for developing software in that style. The automatic style inherently places restrictions on the kind of software that can be developed. The particular tool for the automatic style has not been decided upon yet. Previous years have used the synchronous programming language Lustre ; an alternative is the SLAM tool developed by Microsoft Research. Both tools make use of automatic so-called model checking methods to show that programs behave as they should. The KeY tool is an integrated tool for object-oriented design and formal verification. It is developed here at Chalmers and at the University of Karlsruhe. The target language of KeY is a subset of Java. KeY supports UML class diagrams, formal specification in OCL, translation from OCL into logic, and an interactive theorem prover that is used to formally verify statements about specifications and programs. Familiarity with Java, UML, and predicate logic (first-order logic) is strongly encouraged. For the latter, we recommend the course "discrete mathematics", or the course "mathematical logic".

11 Sida 11 av 23 SYSTEMUTVECKLING I TEAM Kursen skall ge grundläggande kunskaper i "Software and systems engineering" med betoning på programvaruspecifik projekledning, programvaruprocesser för utveckling av programvara i team, planering och kvalitetsmetoder. Den skall lära ut strategier och metoder att inom givna ramar för tid och kostnad styra och utveckla datorbaserade system med rätt kvalitet. Efter fullgjord kurs ska teknologerna kunna leda ett mindre till medelstort programvaruutvecklingsprojekt; 100KLOC i en itearativ utvecklingsprocess, vilket innefattar att - utforma och upprätthålla en balanserad projektplan - identifiera, dokumentera och följa upp funktionella såvälsom ickefunktionella kund- och systemkrav - upprättahålla en kvalitetsplan med mätbar uppföljning av programvarukavlitet - utforma enhets-, integration- och systemtestplaner - leda och genomföra programvarugranskning i grupp - utforma konstruktionsdokument på såväl övergripande- som detaljnivå - motivera en utvecklingsgrupp på ca 10 personer - analysera och utvärdera och en avslutad projektcykel med avseeande på processförbättring. Kursen avser ge kunskaper om planering och styrning av utvecklingsprojekt. Den följer en process modell kallad TSPi (Introduction to the Team Software Process) Studenterna utvecklar ett programvarusystem. Arbetet delas upp i olika ansvarsområden, där varje individs insats bidrar till teamets framsteg. Kursen betonar projektledning och kvalitetsmetoder, där studenterna studerar varandras arbete, föreslår förändringar och hittar defekter i såväl produkten som processen. Delresultat granskas under arbetets gång och defekter elimineras. Genom att följa en väl definerad process lär sig kursdeltagarna att arbeta efter goda ingenjörsmässiga principer. Utvecklingsarbetet föjer en iterativ process där systemen utvecklas under flera cykler. Under den andra utvecklingscykeln fokuserar föreläsningar på programvaruspecifik projektledning. Studenterna lär sig vad som skiljer programvaruprojekt från andra projekt, utvärdera affärsnyttan av ett projekt, planera och resursallokera ett större programvaruprojekt, kostnadsestimera programvaruutveckling, riskhantera och kontrollera programvarutvecklingen samt hantera utvecklingskontrakt. - Fungerande och väldokumenterade program utvecklade enligt beskriven process i slutet av varje utvecklingscykel. En instruktör följer varje grupp för att garantera processdisiplin och bedömmer inlämningsuppgifter veckovis - Godkänd presentation och sammanfattning av litteraturstudie i projektledning av programvaruprojekt - Närvo på obligatoriska föreläsningar i projektledning (5 st). Betygskala: U, G. Högskolan i Kalmar

12 Sida 12 av 23 Översikt På högskoleingenjörsutbildningen i datateknik utgör praktiska tillämpningar en viktig del av utbildningen. Utbildningen pågår under tre år. Under det första året läses grundkurser i bl. a matematik, fysik, datalogi, elektronik och digitalteknik. Andra året läses programmering och systemutveckling och det tredje året ges kurser med fokus på telekommunikationssystem, kurser som lär ut hur man konstruerar och analyserar digitala transmissionssystem. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 10 poäng. Kurser DATABASORIENTERAD SYSTEMUTVECKLING Att orientera om några olika systemutvecklingsmodeller och en fördjupad studie av datamodellering enligt Direct-modellen som bygger på entitet-relations-modellen. Datamodeller testas genom att ta fram applikationer som använder en databas för att lagra sin information. Programmeringen görs i ett 4GL-språk i Windowsmiljö på PC-dator - Kort orientering om olika metoder för systemutveckling, t.ex. ISAC, SASD och JSD - Logisk organisation av data i en databas en orientering - Datamodellering enligt Direct-modellen (Dialekt av Entity-relation-modellen) - Objekt (entiteter), relationer, nycklar och tabeller - Normaliseringsregler - Hierarkier, matriser, regelverk, ramobjekt - Objektifiering, generalisering - Tabellprecisering, volymberäkning, referentiell integritet. - Belastningsanalys - Systemutveckling med Direct -metoden Den praktiska seminariemetoden - Programmering av databasapplikationer med 4GL-verktyg - Grundläggande övningar i SQL - Aktuellt om datalagen Skriftlig tentamen, laborationer och programprojekt DATAKOMMUNIKATION D Kursens syfte är att göra de studerande förtrogna med kommersiella system för datakommunikation Publika nättjänster: Meddelandehanteringssystem, Teletex, Videotex, konferenssystem Företagsinterna nät: Funktioner och tjänster, topologier. Nätverkskomponenter:

13 Sida 13 av 23 Repeter, brygga, router, gateway, kablar, dimensionering av lokala nät. Programvaror för nät: Installation av nätprogram. Konfiguration av lokalt ethernet med brygga. Nätarkitektur: ISO/OSI-modellen, skikt, avgränsningar mellan skikt, högre skikts protokoll i SNA, DECnet, Appleshare, Novell netware m fl. TCP/IP-standard, ethernet TCP/IP, seriell IP i uppkopplade och fasta förbindelser mellan minidatorer. Accessmetoder: LLC, CAMA, token bus, token ring. Skillnader och likheter Specialstudier UNIX-kommunikation, X.25, SNA, felsökning DATALOGI DE Att ge grundläggande kunskaper om datorsystems uppbyggnad, vanliga applikationsprogram samt programmering i programspråket C++ Datasystem - centralenheten, sekundärminne, in- och utenheter - talsystem, representation av data i primärminnet - datakommunikation, seriell- och parallell överföring. Terminologi - operativsystem med övningar i MS-DOS Applikationsprogram Orientering om skolans programvara för t ex ordbehandling, ritprogram, kalkyl och databas Programmering. Problemidentifiering, strukturdiagram, algoritmer, programkonstruktion. Programmeringen bedrivs i huvudsak procedurorienterat men med orientering om objektorienterad programmering. Följande moment ingår: - in och utmatning - enkla datatyper, fält, poster, filer, egendefinierade typer - styrstrukturer för selektioner och iterationer - funktioner med och utan returvärde, parameteröverföring av data - dynamiskt skapade variabler - operationer på enkelt länkade listor - textfiler, filer med sekventiell och direkt åtkomst - bithantering, programmering av I/O-portar, BIOS- och DOS-anrop, avbrottsstyrda funktioner.

14 Sida 14 av 23 DATORTEKNIK Kursen skall ge grundläggande kunskaper om datorers uppbyggnad, användning och programmering på maskin-nära nivå - Talsystem och aritmetik för datorer - Datorns funktionssätt på instruktions- och registernivå - CISC- och RISC datorer samt orientering om pipelineing - Assemblerprogrammering på Motorola och användning av olika adresseringsmoduler - Stackar och subrutiner - Datorsystems uppbyggnad - Minne och adressavkodning - Minneshierarkier och orientering om cache-minnesteknik och DMA - Användning av perifera enheter - In- och utmatning med avbrott och pollning - Realtidsapplikationer, kontextbyte och synkronisering av processer med semaforer - Orientering om parallella system. Flynns klassifiering - Användning av högnivåspråk, speciellt C++, för inbyggda system. DIGITAL TRANSMISSIONSTEORI D Kursen behandlar de grundläggande principerna för analys och konstruktion av digitala transmissionssystem Digital kodning Källkodning, markovkällor, entropi, kvantisering, kanalkodning, linjära blockkoder, prestandamått, avkodning, cykliska koder, BCH-koder, faltningskoder, Viterbialgoritmen, kanalkapacitet Digital modulering Vektormodellen, vitt brus, detektering, felsannolikhet, basbandsmodullering, interferens, effektspektrum, bärfrekvent modullering, PSK, FSK, QAM, MSK, icke-koherent moduleringt, radiokanalen, fädning. DIGITALTEKNIK

15 Sida 15 av 23 Att ge kunskap om metoder för syntes och analys av digitala system Grunder Mängder, relationer, gitter, boolk algebra, SP-partioneringar, Hasse-diagram Kombinatoriska funktioner Fullständigt och ofullständigt specificerade funktioner. Nät med en eller flera utgångar. Karnaughdiagram, Quine-McCluskeys metod. Kontaktnät Sekvensnät; allmänt Tillståndsgrafer. Mealy och Moore nät. Fullständigt och ofullständigt specificerade sekvensnät. Tillståndsminimering med k-ekvialens, implikationstabell och relationsgraf samt med SPpartionering. Seriell och parallell dekomponering. Kodval med stöd av SP-partioneringar samt regler för val av lämpliga SP-partioneringar. Iterativa kombinatoriska nät. Synkrona sekvensnät Syntes med hjälp av vippor, särskilt D- och JK-vippor Asynkrona sekvensnät Kapplöpning, Hassard, Syntes med hjälp av SR-latchar, Vippor betraktade som asynkrona nät. Implementeringstekniker; allmänt Användning av standardkretsar i TTL och CMOS: NAND- och NOR-logik, avkodare, multiplexar, vippor, skiftregister, räknare, minnen mm. Beskrivning av digitala konstruktioner med maskinvarubeskrivande språ, särskilt VHDL. TTL TRistate, totempåle, Open Collector CMOS Syntes av kombinatoriska funktioner i CMOS. Förladdad logik. Grindmatriser. ELEKTRONIK GK Att ge förmåga och kunskaper för konstruktion och analys av enklare elektroniska kretsar - Halvledarfysik - Dioden, zenerdioden, likriktning, spänningsstabilisering, spänningsaggregat. - Bipolartransistorn, fälttransistorn, MOS-transistorn, transistorparametrar - Transistorswitchen - OP-förstärkaren, kopplingar med OP-förstärkare - Förstärkares frekvensberoende, bandbredd, återkoppling, stabilitet. - Passiva filter, aktiva filter av olika ordningar, konstruktion av Butterworth- och Chebyshewfilter.

16 Sida 16 av 23 ELKRETSTEORI Kursens syfte är att ge baskunskaper i kretsteori för likströms- och växelströmsnät samt grundläggande färdigheter i elektrisk mätteknik. Likströmslära Laddning, elektriska fält, potential, spänning, ström, Ohms lag, spänningsdelning, strömdelning, Kirchoffs lagar, superposition, tvåpolssatsen, Nortons teorem, effekt, effektanpassning, Maxwells slingekvationer, Maxwells knutpunktsekvationer, D-Y-transformation. Växelströmslära, sinusformade storheter Samband ström-spänning i grundkretsarna. Visardiagramsmetoden, komplexa metoden, strömkretslagarna tillämpade på växelströmskretsar, serieresonans, parallellresonans, växelströmseffekt. Frekvensberoende hos enkla filter. Elektrisk mätteknik Elektriska mätinstrument, särskilt oscilloskopet och deras användning likströms- och växelströmskretsar. Inre resistans hos mätinstrument. Växelströmsbryggor. EXAMENSARBETE D Målet med examensarbetet är att visa att den studerande - kan använda sina under studietiden förvärvade kunskaper vid lösning av en förelagd uppgift med anknytning till utbildningen - har god förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation. - kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur på området och sätta in sitt arbete i detta sammanhang - Kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete. Självständigt ingenjörsmässigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning. Skriftlig och muntlig presentation av examensarbetet. Betygskala: U, G.

17 Sida 17 av 23 FYSIK DE De studerande skall tillägna sig principerna för fysikens modelltänkande samt grundläggande kunskaper i elektricitetslära och mekanik Mekanik Kinematik: beskrivning av linjär och cirkulär rörelse Partikeldynamik: Newtons rörelselagar, friktionskrafter. Arbete och energi: Energiprincipen, konservativa krafter. Stela kroppars dynamik: Rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, rörelseekvationen för roterande kroppar, rotationskinetisk energi. Svängningsrörelse: Harmonisk oscillator, matematisk och fysisk pendel, torsionspendel, dämpade och tvungna svängningar. Elektricitetslära Elektrostatisk: Elektrisk laddning, ström, fältstyrka och potential. Coulombs lag och Gauss sats. Influens, dielektrika och kondensatorer. Stationära magnetfält: Magnetisk flödestäthet, Biot Savarts lag magnetiserande fält, Amperes lag. Tidsberoende elektromagnetiska fält: Induktion, transienta förlopp i LCR-kretsar. MATEMATIK FK1 Att ge grundläggande kunskaper i spektralteori. Att fördjupa kunskaperna i matematisk statistik och ge grundläggande kunskaper om stokastiska processer och stokastisk simulering. Linjär algebra Spektralteori Matematisk statistik Diskreta och kontinuerliga fördelningar. Konfidensintervall. Stokastiska processer. Simulering Skriftlig tentamen MATEMATIK FK2 Att ge utvidgade kunskaper i analys genom att införa fler dimensioner. Att fördjupa baskunskaperna i matematisk statistik och ge fördjupade kunskaper om stokastiska processer.

18 Sida 18 av 23 Flerdimensionell analys Flervariabla funktioner, partiella derivator, extremvärdesproblem och dubbelintegraler. Matematisk statistik Flerdimensionella stokastiska processer, markovprocesser, livslängdsprocesser och tillförlitlighet. Skriftlig tentamen MATEMATIK GK Att ge grundläggande kunskaper om matematiska metoder som är av betydelse för fortsatta studier och teknisk yrkesverksamhet. Analys Reella tal, komplexa tal, funktionsbegreppet, gränsvärden, elementära funktioner, derivator, integraler, differentialekvationer, serieutvecklingar, numeriska tillämpningar Linjär algebra Linjära ekvationssystem, vektorer, skalärprodukt, vektorprodukt, matriser, determinanter, numeriska tillämpningar Matematisk statistik Beskrivande statistik. Några diskreta och kontinuerliga fördelningar. Skriftlig tentamen Betygskala: U, 3, 4, 5 MATERIAL OCH PRODUKTIONSSTYRNING/EKONOMI Kursen syftar till att ge kunskaper om olika metoder för MPS och deras tillämpning i företaget samt kännedom om vad simulering av produktionssystem kan användas till. Materialstyrning Lager/förråd, orderkvantitet, materialbehovsberäkning, köpa/tillverka, prognosmodellen och säkerhetslager/säkerhetsnivå. Produktionsstyrning Beläggning, kapacitet, köer, genomloppstider och planeringsmetoder. Simulering av produktionssystem Hur används simuleringstekniken för att utröna optimal layout, kapitalbindning, genomloppstider, tillgänglighet, styrning & beordning, beläggning samt buffertdimensionering?

19 Sida 19 av 23 MILJÖTEKNIK GK Att ge översikt över miljösituationen och insikt om möjligheterna att begränsa miljöstörningar från industriell och annan verksamhet. Perspektiv på miljöfrågor - viktiga miljöområden, mänsklig påverkan och effekter i miljön - materialcirkulation och energiflöden - naturvetenskaplig analys och systemsyn. Styrning och kontroll av miljöpåverkande verksamhet. - livscykelanalys - material- och processval - miljölagstiftning och miljömyndigheter - miljöledning och miljörevision Industriell miljöteknik. Exempel på metoder för: - avloppsvattenbehandling - rening av utsläpp till luft - avfallsbehandling - kemikaliehantering. Seminarieuppgift Skriftlig tentamen och seminarieuppgift OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING Målet för kursen är att ge teoretiska och praktiska kunskaper i objektorienterad analys och programmering. Studenterna skall förstå och kunna tillämpa den objektorienterade terminologin. Studenterna skall också få en god färdighet i språket C++. Delkurs 1, Objektorienterad programmering - modell - objekt - objektreferens - inkapsling - metod - meddelande

20 Sida 20 av 23 - klass, generalisering och specialisering - arv och relation Delkurs 2, C++ - återspegla ovanstående begrepp i C++ (Unix-miljö) - C++ syntax och funktioner - klassbegrepp med inkapsling (private, protected, public) - datatyper och typomvandling - virtuella funktioner - konstruktorer, destruktorer - överlagring. PROGRAMUTVECKLING I UNIX Kursen ger grundläggande kunskaper om operativsystemets uppbyggnad och de systemanrop som kan utnyttjas av användarprogrammen. Kursen tar också upp de problem som uppstår när parallella processer delar på gemensamma resurser, och metoder för att hantera dessa problem. Utvecklingen mot ett modernt operativsystem Ett operativsystems principiella uppbyggnad - Kärnan - Minneshantering - In/utmatning - Avbrottshantering - Kommunikation mellan processer - Filsystemets uppbyggnad Parallell exekvering av program - Synkronisering - Ömsesidig uteslutning och låsning - Prioritet och turordning mellan processer. Laborationer på UNIX och dess kommandotolk - Kommandon - Scripts Ett programutvecklingsprojekt. och projekt. SIGNALANALYS D

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen Fysik.

Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen Fysik. Naturvetenskapliga fakulteten Ellära, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en skiss men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/217 Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor s Programme, 180 higher education credits Grundnivå/programkod (N1COS) 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns

Läs mer

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier 1 (6) Utbildningsplan för: Datateknik, 180 hp Computer Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TDATG Grundnivå 2007/127 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning Ansvarig

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Dnr GU 2019/1736 Matematikprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor's Programme in Mathematics, 180 credits Programkod: N1MAT 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Programvaruteknik, hp

Programvaruteknik, hp 1 (6) Utbildningsplan för: Programvaruteknik, 120-180 hp Software Engineering, 120-180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TPVAG Grundnivå MIUN 2010/1734 Högskolepoäng

Läs mer

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: -

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: - Dnr: HS 2014/146 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan IT-design Programkod: SGITD Beslut om fastställande: - - Programmets benämning: IT-design Study programme in IT-Design Högskolepoäng:

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/270 IT-FAKULTETEN Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor's Programme, 180 Programkod: N1COS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Dag Wedelin, bitr professor, och K V S Prasad, docent Institutionen för data- och

Läs mer

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10 Kursplan Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Specialisering - ämnesfördjupning i matematik/matematikdidaktik

Läs mer

Att välja kurser på Datateknik år 4-5

Att välja kurser på Datateknik år 4-5 Att välja kurser på Datateknik -5 Inledning På D-programmet är alla kurser i årskurs 1-3 obligatoriska. Efter det är alla kurser valfria. Det skapar möjligheter för dig att sätta din egen prägel på utbildningen

Läs mer

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng IT-FAKULTETEN Dnr G 2017/62 Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits Grundnivå/programkod (N1COS) 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID

Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID Vad gör vi här? Programmeringsteknik fördjupningskurs (EDAA01; 7,5hp) Valfri för F, N & BME (kan läsas från åk 2 eller i sommar!) Avancerad

Läs mer

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits

Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits 1 (6) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TELTA Grundnivå

Läs mer

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp Sports Technology Mechanical Engineering within Innovative Product Development, 180 Credits Allmänna data

Läs mer

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala System EDI610 Aktiv under hela första året, höst- och vår-termin Poäng 15.0 Godkännande; U,3,4,5 Under hösten i huvudsak Digitalteknik Under

Läs mer

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering Fakulteten för teknik och naturvetenskap Utbildningsplan Matematisk modellering Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: NANAT Inriktningar FSGR, RESI, TIMA Matematisk

Läs mer

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp Mechanical Engineering - Product Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMPRG

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2017-09-21 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-design. Study programme in IT-Design

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-design. Study programme in IT-Design Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan IT-design Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SGITD IT-design Study programme in IT-Design Affärssystem och ekonomi (AFEK) Programvarudesign

Läs mer

Utbildningsplan för. International Software Engineering, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för. International Software Engineering, 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Dnr 56-1113/07 International Software Engineering, 180 högskolepoäng (International Software Engineering, 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Software Engineering Software

Läs mer

Grundnivå / First Cycle

Grundnivå / First Cycle FYSA12, Introduktion till universitetsfysik, med mekanik och ellära, 7,5 högskolepoäng Introduction to University Physics, with Mechanics and Electricity, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 1 8 sept 2014

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 1 8 sept 2014 Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 1 8 sept 2014 Kontaktuppgifter & Info: Kurskod: DD1339, 19hp Kursomgång: inda14 Kursansvarig: Christian Smith, ccs@kth.se Michael Minock, minock@kth.se Dilian

Läs mer

Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp

Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp 9 maj 2011 Bakgrund: Vem är Patrik? Utb.: student Chalmers F 1992 1995, doktorand 2000, nu docent i programvaruteknik på D&IT-institutionen. Undervisning:

Läs mer

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2018-09-27 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1022/2007-515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Högskoleingenjörsutbildning i elektro- och datorteknik - med inledande bastermin, 180 högskolepoäng

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Matematikerprogrammet, 180 högskolepoäng Applied Mathematics Programme, 180 credits

Matematikerprogrammet, 180 högskolepoäng Applied Mathematics Programme, 180 credits Dnr: 2014/2308 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för teknik Matematikerprogrammet, 180 högskolepoäng Applied Mathematics Programme, 180 credits Nivå Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Fastställd

Läs mer

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska

Läs mer

Programmeringsteknik II

Programmeringsteknik II Programmeringteknik II Kursintroduktion http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog2/vt18/ 2018-03-19 Programmeringsteknik II 2018-03-19 1 / 9 Lärare Carl Nettelblad (kursansvarig) Anna Eckerdal Biträdande

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits Dnr: 1013/2007-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme, 180 ECTS

Läs mer

Automationsingenjör, 180 hp

Automationsingenjör, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Automationsingenjör, 180 hp Automation Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TAUMG Grundnivå MIUN 2013/2104 Högskolepoäng

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

13 1MA302 Automatateori DV1 4 A D, M 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6 A D

13 1MA302 Automatateori DV1 4 A D, M 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6 A D 4.2 Årskurs 1 Studierna inleds med en frivillig introduktion till utbildningen omfattande två veckor. Därefter enligt nedanstående lista. Period Kurskod Kursnamn Poäng Nivå Ämne 11 1MA316 Introduktionskurs

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK

INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK DIT162 Realtidssystem, 7,5 högskolepoäng Real-Time Systems, 7.5 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för data- och informationsteknik

Läs mer

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study Programme in

Läs mer

Introduktionsmöte Innehåll

Introduktionsmöte Innehåll Introduktionsmöte Innehåll Introduktion till kursen Kursens mål och innehåll Undervisning Datavetenskap (LTH) Introduktionsmöte ST 2019 1 / 14 EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs Ingen sommarkurs

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7)

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7) Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007 Sida 1 (7) PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 180 ECTS Utbildningsplanen är inrättad

Läs mer

Utdrag ur LITHs. Studiehandbok 2000 DATA- OCHELEKTROTEKNIK. Studiehandboken finns på

Utdrag ur LITHs. Studiehandbok 2000 DATA- OCHELEKTROTEKNIK. Studiehandboken finns på Utdrag ur LITHs Studiehandbok 2000 DATA- OCHELEKTROTEKNIK Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I DATA- OCH ELEKTROTEKNIK 120 POÄNG /Bachelor of Science in Computer

Läs mer

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik infromation Matematik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA c4 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MATEMATIK, 120-160

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.

Läs mer

Institutionen för Fysik

Institutionen för Fysik Institutionen för Fysik KURS-PM KURS: Elektronik 1: Ellära FYD101 LÄSÅR: 16/17 HT16 FÖR: Datorstödd Fysikalisk Mätteknik (samt fristående kurs) EXAMINATOR: Vitali Zhaunerchyk 031-786 9150 KURSANSVARIG:

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Engineering Physics and Electrical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-11-06 av Enhetschef

Läs mer

Utbildningsplan för. Software Engineering, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för. Software Engineering, 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Software Engineering, 180 högskolepoäng (Software Engineering, 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Software Engineering Software Engineering (Programvaruteknik) är tillämpningen

Läs mer

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408.

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Programmering B PHP DTR1208 - Programmering B 50 poäng Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Mål Mål för kursen (Skolverket) Kursen skall ge fördjupade teoretiska

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2071-10 Sid 1 (6) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: INTERAKTIONSTEKNIK OCH DESIGN SPECIALISATION: INTERACTION TECHNOLOGY AND DESIGN 1 Fastställande

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2. GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor Program in Mathematics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1053/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N erprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Physics, 180

Läs mer

Optimering av olika slag används inom så vitt skilda områden som produktionsplanering,

Optimering av olika slag används inom så vitt skilda områden som produktionsplanering, Anders Johansson Linjär optimering Exempel på användning av analoga och digitala verktyg i undervisningen Kursavsnittet linjär optimering i Matematik 3b kan introduceras med såväl analoga som digitala

Läs mer

Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp

Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp Examensstruktur för kandidatexamen Gemensamma studier 60 sp Akademiska studiefärdigheter 5 sp Grundstudier i huvudämnet 25 sp Biämne 25 sp Språk och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits Dnr: 1026/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng Master programme in Mathematics and Modelling,

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs

EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs Läsperiod lp 1+2 (Ges även lp 3) 7.5 hp anna.axelsson@cs.lth.se sandra.nilsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa01ht Förkunskapskrav: Godkänd på obligatoriska

Läs mer

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT19. Utbildningens mål Civilingenjörsutbildningen

Läs mer

Informatik med inriktning systemutveckling, 180 hp

Informatik med inriktning systemutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Informatik med inriktning systemutveckling, 180 hp Informatics with Focus on Systems Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Programmering PRR Programmering Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik,

Läs mer

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers. Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2015-09-24 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16

Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16 Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16 Mål Kursen skall ge studenten träning i att utveckla en större programvara. Arbetet utförs i projektform. Projektet skall ge grundläggande

Läs mer

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

SKOLFS. beslutade den XXX 2017. 1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2016. Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFYB23, Fysik: Grundläggande kvantmekanik, statistisk mekanik och kvantstatistik för lärare, 15 högskolepoäng Physics: Basic Quantum Mechanics, statistical mechanics

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Aletta Nylén http://user.it.uu.se/~aletta Epost: aletta.nylen@it.uu.se Rum: 1216 Kursinfo Lärare: Aletta Nylén Jesper Wilhelmsson Litteratur: Object-Oriented Software Development

Läs mer

Utbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *)

Utbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *) Utbildningsplan Systemvetenskapliga programmet 180 högskolepoäng System Science Program 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2012-11-14 Gäller fr.o.m. 2013-07-01

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan IT-Designprogrammet Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SGITD IT-Designprogrammet Study programme in IT-Design Affärssystem och

Läs mer

Webbserverprogrammering

Webbserverprogrammering Webbserverprogrammering WES Webbserverprogrammering Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

Start v. Styr- och reglerteknik. Poäng. 45 Institution Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 7.5

Start v. Styr- och reglerteknik. Poäng. 45 Institution Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 7.5 TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Styr- och reglerteknik 5EL099 7.5 2011 45 Institution Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Antal registrerade (män/kvinnor) 31 (31/0) Antal

Läs mer

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng.

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng. Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT05. Utbildningens mål Kunskap och förståelse

Läs mer

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken.

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken. Optimal = basta mojliga. Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och nna det basta mojliga. Anvands oftast till att nna ett basta handlingsalternativ i tekniska och ekonomiska beslutsproblem.

Läs mer

Civilingenjör i datateknik, 300 hp

Civilingenjör i datateknik, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i datateknik, 300 hp Master of Science in Engineering - Computer Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TDTEA

Läs mer

Objektorienterad Systemutveckling Period 3

Objektorienterad Systemutveckling Period 3 Objektorienterad Systemutveckling 2 2018 Period 3 kurskod C1OB2B Innehåll Kursintroduktion Kursmaterialet finns temporärt även på http://www.gidenstam.org/hb/oosu2 KURSINTRODUKTION Kursintroduktion Inblandade

Läs mer

Programinformation för International Software Engineering, 180 högskolepoäng

Programinformation för International Software Engineering, 180 högskolepoäng Programinformation för International Software Engineering, 180 högskolepoäng (International Software Engineering, 180 ECTS credits) 1. Beslut Detta dokument är fastställt av chefen för grundutbildningsfrågor

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Software Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012. Naturvetenskapliga fakulteten LLYU66, Fysik för lärare åk 7-9, 30 hp (16-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II, 30 högskolepoäng No English translation available, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Innehåll. Mina målsättningar. Vad krävs för att nå dit? Obligatoriska uppgifter. Websajten. Datastrukturer och algoritmer

Innehåll. Mina målsättningar. Vad krävs för att nå dit? Obligatoriska uppgifter. Websajten. Datastrukturer och algoritmer Innehåll Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 1! Introduktion och begrepp Kurspresentation! - Målsättning! - Kursutvärdering! - Upplägg! - Översikt! Viktiga begrepp "1 "2 Mina målsättningar Alla ska

Läs mer

Programinformation för. Automationsteknik, 120 högskolepoäng

Programinformation för. Automationsteknik, 120 högskolepoäng Programinformation för Automationsteknik, 120 högskolepoäng (Automation, 120 ECTS credits) 1. Beslut Detta dokument är fastställt av Sektionen för ingenjörsvetenskap vid Blekinge Tekniska Högskola 2012

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Fastställd i institutionsstyrelsen 2002-08-29, reviderad 2002-11-11, 2003-01-16 och 2003-03-06 Dnr 1066/333-02

Fastställd i institutionsstyrelsen 2002-08-29, reviderad 2002-11-11, 2003-01-16 och 2003-03-06 Dnr 1066/333-02 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI02 Fastställd i institutionsstyrelsen 2002-08-29, reviderad 2002-11-11, 2003-01-16 och 2003-03-06

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv

Läs mer

1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits

1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits Dnr: UGA 2013/1440 3.1.2 Kursplan Fakulteten för teknik 1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits Ämnesgrupp Övriga tekniska ämnen Nivå Grundnivå Fördjupning

Läs mer