Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Chalmers tekniska högskola, Göteborg"

Transkript

1 Sida 1 av 23 Chalmers tekniska högskola, Göteborg Översikt På civilingenjörsutbildningen i datateknik ges en bred och användbar kompetens inom flera delområden av datatekniken, både inom program- och hårdvaruområdet. Utbildningen betonar att datorsystem alltid fungerar i ett sammanhang, därför erhålls även goda allmänna tekniska och naturvetenskapliga kunskaper. Mycket av undervisningen bedrivs i projektform och det ges stora möjligheter att skapa sin egen profil på utbildningen. Datateknikutbildningen delas upp i två delar: de första tre åren och de avslutande ett och ett halvt åren. De tre första åren omfattar en introduktionsdel, en basdel och en projektdel. Introduktionsdelen ger en bild av datateknikutbildningen och dataingenjörens roll i samhället. Basdelen ger ämnesmässiga kunskaper inom datateknik, matematik, naturvetenskap, allmän teknik och området människateknik-samhälle. I projektdelen, som löper över tredje året arbetar man med ett större projekt tillsammans med andra teknologer. Den avslutande delen av utbildningen erbjuder stor valfrihet och jag har valt att specialisera mig inom området Systemutveckling. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 20 poäng. Kurser ALGORITMER Syfte och mål Algoritmkursen kretsar kring tre centrala frågeställningar, som uppstår naturligt när man vill få en dator att utföra en uppgift: - är det överhuvudtaget möjligt att lösa uppgiften? - hur skall det gå till? - hur snabb kan lösningen bli? Kursen ger kunskaper och metoder för att så långt som möjligt besvara dessa frågor, och ökar förmågan att skriva snabba och väl fungerande program. Ett viktigt moment är att förbättra den intuitiva känslan för tidskomplexiteten hos problem och algoritmer i allmänhet. Ett annat är att visa hur valet av datastrukturer på ett avgörande sätt kan påverka snabbheten hos program, och hur datastrukturerna måste anpassas till algoritmerna. Kursen går igenom ett antal specifika algoritmer för vanliga grundproblem som brukar återkomma om och om igen i vitt skilda tillämpningar. Bland det viktigaste med kursen är att ge allmänna principer för att skapa goda algoritmer för nya problem, där det inte finns någon färdig algoritm att ta till. Föreläsningarna ger teoretisk kunskap inom följande huvudområden: - Algoritmer och komplexitet. - Sambandet mellan datastrukturer och algoritmer - Praktisk algoritmdesign - Vanliga graf- och sökalgoritmer. - Algoritmdesignprinciper, där de mest grundläggande är Divide & Conquer, dynamisk programmering, sökning och giriga algoritmer. - Analys av algoritmer - Grundläggande komplexitetsteori. Belyser varför en del problem tar så lång tid att lösa. - Algoritmdesignprinciper för diskreta sök och optimeringsproblem.. Betygskala: U, 3, 4, 5 DATASTRUKTURER

2 Sida 2 av 23 Syfte och mål Kursen skall ge goda kunskaper om vanligt förekommande abstrakta datatyper och datastrukturer samt hur dessa används. Efter genomgången kurs ska studenten - känna igen situationer där de i kursen behandlade begreppen är tillämpliga. - kunna konstruera klasser som implementerar abstrakta datatyper i ett objektorienterat språk. - kunna uppskatta resurskrav för olika implementationer av datatyper och därmed göra motiverade val mellan tillgängliga alternativ. Abstrakta datatyper. Enkel komplexitetsanalys av imperativ kod. Vanliga datastrukturer som fält, listor, (binära) träd och hashtabeller samt hur dessa kan användas för att implementera datatyper som köer, prioritetsköer, lexika och grafer. Standardalgoritmer på dessa datastrukturer och deras resurskrav. Iteratorer. Metoder för sortering. Exemplifiering av hur de diskuterade datastrukturerna utnyttjas i Javas standardklasser. Undervisningen på kursen ges i form av föreläsningar, gruppmöten och handledning vid laborationer. Skriftlig tentamen och obligatoriska programmeringsuppgifter. DISKRET MATEMATIK, INTRODUKTION Att introducera den matematiska trygghetsskapande metoden att bevisa resultat och att samtidigt introducera grundläggande strukturer för studier i datalogi och digitalteknik. Dessa ger utmärkta exempel på enkla strukturer att träna bevisföring i Bevis och axiom, induktion, rekursion, Peanos axiom, satslogik, predikatlogik, mängdlära, relationer, ekvivalensrelationer, partiella ordningar, funktioner, relationsgrafer, och kombinatorik. Skriftlig tentamen DISTRIBUERADE SYSTEM Syfte och mål Kursens syfte är att ge förståelse för de mekanismer med vars hjälp man bygger upp ett distribuerat system och de principiella problem som därvid uppkommer.. Distribuerade system byggs upp av komponenter som är sammankopplade med datornät. Exempel på sådana system är bankomatsystem, system av arbetsstationer och filservrar, telekommunikationssystem, system för processkontroll samt fabriksautomationssystem. Eftersom de olika enheterna i systemet enbart kan samarbeta via datornäten blir systemen komplicerade att styra. Kursen ger förståelse för de mekanismer med vars hjälp man bygger upp ett distribuerat system, dels de principiella problem som därvid uppkommer. Bland annat visas varför det är principiellt omöjligt att få en bankomat att fungera på idealt sätt. Dessutom genomgås ett flertal standardalgoritmer för styrning av distribuerade system.

3 Sida 3 av 23 De ökade möjligheterna till intrång av obehöriga i distribuerade system innebär att vi får nya säkerhetsproblem. Därför genomgås även de vanligaste krypteringsmetoderna. Distribuerade system erbjuder stora möjligheter att skapa feltoleranta system, det vill säga system som fortsätter att fungera även då en del av systemets komponenter slutat att fungera. Ett antal metoder för feltolerans gås igenom. Sådana används bland annat i databaser och distribuerade filsystem. Även vid datoriserad styrning av flygplan och rymdfärjor används feltoleranstekniker. Kursen inleds med en "top-down"-genomgång av datakommunikation och datornät. Kursens innehåll består alltså av datornät, datakommunikation, mellanmjukvara, protokoll, synkroniseringsproblem, distribuerade algoritmer, säkerhet, feltoleranta system och specifikationsspråk. Dessutom exempel på distribuerade system såsom distribuerade operativsystem, fabriksautomationssystem och banksystem. Angränsande kurser är Datakommunikation, Datornät, Operativsystem, Kryptoteknik, Databaser, Realtidssystem samt Parallell programmering. Skriftlig tentamen och obligatoriska programmeringsuppgifter. EXAMENSARBETE Syfte och mål -. - Betygskala: U, G. FUNKTIONELL PROGRAMMERING, INTRODUKTION Kursen ska ge grundläggande kunskaper om programmering i funktionell programmering. Enligt detta synsätt uppfattas program som funktioner från indata till utdata och större program byggs upp genom sammansättning av delfunktioner. Funktionsbegreppet. Enkla datatyper. Rekursiva funktioner. Listor och tupler, mönstermatchning. Polymorfism och högre ordningens funktioner. Algebraiska datatyper. Något om in- och utmatning. Skriftlig tentamen och programmeringsuppgifter FYSIK D Syfte och mål

4 Sida 4 av 23 Det moderna samhället är beroende av teknologi baserad på elektromagnetiska fält, kvantfysik och halvledarfysik. De tre fysikkurserna ger grundläggande kunskaper i dessa ämnen samt en orientering om deras tillämpningar. Speciellt ges grunderna för förståelse av komponenter som ingår i elektriska kretsar och mikroelektronik som underlag för tillämpade kurser i krets- och mikroelektronik. Fysikkursen tar också upp elektromagnetiska vågor och materievågor samt något om termodynamik. Del A - elektromagnetiska fält: Kursen ger grundläggande kunskaper om elektriska och magnetiska fält och elektromagnetiska vågor. Den behandlar kretsbegrepp som resistans, induktans, kapacitans och kopplingar mellan elektriska kretsar och ledningar för förståelse av elektriska komponenter. Elektromagnetiska vågfenomen som reflektion, brytning och interferens tas upp i samband med optiska tillämpningar. Del B - kvantfysik och statistisk fysik: Kursen syftar till att ge en introduktion till kvantfysiken och ge exempel på tillämpningar inom atom- och molekylfysik, statistisk fysik och fasta tillståndets fysik. Del C - fasta tillståndets elektronik: Kursen avser att: - belysa halvledares egenskaper och utveckla halvledarfysikaliska begrepp och modeller nödvändiga för att förstå halvledarkomponenters funktion, - analysera och modellera olika grundläggande halvledarkomponenter, - ge en helhetsbild av mikroelektroniken, orientera om tillverkningsteknologi för halvledarmaterial, halvledarkomponenter och integrerade kretsar. Del A - elektromagnetiska fält: Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka, Gauss sats (integralform), elektrisk potential, dielektriska material, kapacitans och resistans. Magnetostatik: magnetisk fältstyrka, Biot-Savarts lag, Ampères lag (integralform), magnetiskt flöde. Induktion: Faradays lag och induktans. Tillämpning på kapacitans och induktansberäkningar, induktiva och kapacitiva kopplingar. Maxwells ekvationer (som partiella differentialekvationer i enkel geometri), förskjutningsström. Elektromagnetiska vågor: egenskaper, utbredning. Reflektion, brytning, interferens. Optik med tekniska tillämpningar. Kursen ges som föreläsningar med räkneövningar och inlämningsuppgifter. Del B - kvantfysik och statistisk fysik: Vågor och partiklar, Schrödingerekvationen med tillämpningar. Väteatomen, atomens elektronhölje, översikt av flerelektronatomer. Molekylers fysik. Kinetisk gasteori, värmelära, värmetransport, diffusion, termodynamik, första och andra huvudsatsen. Statistiska fördelningar, fördelningsfunktioner, tillståndstäthet. Fria partiklar. Fasta tillståndets fysik. Kristallbindningar, kristallstrukturer, diffraktion, elektroner i periodisk potential, energigap. Metaller-isolatorer. Elektriska och mekaniska egenskaper. Teoridelen undervisas i form av föreläsningar och övningar. Del C - fasta tillståndets elektronik: Halvledares egenskaper, energiband, elektroner och hål, dopade halvledare, elektrisk ledningsförmåga, Fermi-Diracs och Boltzmanns fördelningsfunktioner, diffusion, diffusionsekvationen för minoritetsladdningsbärare, generation och rekombination av hål och elektroner. Pn-övergången, kontaktpotential, diffusionsbegränsad ström, ideala diodekvationen, spärrskikt, kapacitanser, genombrott, switchning. Bipolär transistor, funktion och dimensionering, modeller för bipolära transistorn. MOS-transistor, tröskelspänning, ackumulation, utarmning, inversion, CMOS, modeller för MOS-transistorn. Optiska komponenter. Tillverkning av integrerade kretsar.

5 Sida 5 av 23 Del A - elektromagnetiska fält: Skriftlig tentamen Del B - kvantfysik och statistisk fysik: Skriftlig tentamen Del C - fasta tillståndets elektronik: Skriftlig tentamen samt projektarbete. Slutbetyg erhålles, då deltentamina för samtliga fysik D-kurser (A-C) samt laborationskurserna för del A-C godkänts. INDIVIDUELL PROGRAMVARUUTVECKLING OCH PROCESSFÖRBÄTTRING Syfte och mål Kursen bygger på den Personal Software Process (PSP) som tagits fram av Watts Humphrey vid Software Engineering Institute. Under kursens gång utvecklar studenterna ett antal mindre program. Utvecklingen sker i en beskriven process som utökas och förfinas under kursens gång. Studenterna lär sig ett disciplinerat sätt att arbeta, mäter på sin produktivitet och sin kvalitet och får insikter om programvaruutveckling genom att se hur kvaliteten och produktiviteten ökar. Kursen ger ett ramverk för hur man arbeta med programvaruutveckling och betonar att det centrala inte är vilka verktyg och metodiker som används. Målet är att studenterna skall kunna planera och förutse sitt arbete för att kunna leverera programvarukomponenter med rätt funktionalitet i tid. Den ger känslan av ett mer moget sätt att arbeta i kontrast till ett traditionellt ostrukturerat. De program som studenterna utvecklar använder de sedan för att analysera sina data. På detta sätt är den domänkunskap man lär in inte meningslös utan ger en ökad förståelse för området och dess metoder. Under kursens gång utvecklar studenterna individuellt ett antal mindre program. Utvecklingen sker i en beskriven process som utökas och förfinas under kursens gång. Studenterna lär sig ett disciplinerat sätt att arbeta, gör storleks- och resursuppskattningar, mäter på sin produktivitet och sin kvalitet och får insikter om programvaruutveckling genom att se hur kvaliteten och produktiviteten förändras. Kursen ger ett ramverk för hur man arbetar med programvaruutveckling. Efter genomgången kurs har varje student en personlig databas med information om hur de utvecklar program, som kan användas för att utvärdera nya utvecklingsmetodiker och -verktyg. De program som studenterna utvecklar använder de sedan för att analysera sina data. Bedömda inlämningsuppgifter. Betygskala: U, G INDUSTRIELL EKONOMI E Målsättningen med denna kurs i industriell ekonomi är att ge teknologerna en inblick i några av de ekonomiska begrepp och modeller, som är mest användbara och nödvändiga för en tekniker. Kursen inleds med en samhällsekonomisk översikt och en diskussion om industriföretagets roll i

6 Sida 6 av 23 samhället. Efter denna inledning utifrån ett samhälleligt perspektiv övergår kursen till företagsperspektivet och kommer då först in på olika företagsformer samt hur kostnadskalkylering går till i ett företag. Kursen tar upp metoder för olika produktkalkyler, såsom påläggskalkyler, bidragskalkyler och aktivitetsbaserade kalkyler. Vidare ges en utförlig genomgång av de vanligaste investeringskalkylerna. Beräkningar av kapitalbehov och kapitalbindning i lager, produkter i arbete mm genomgås i syfte att ge ökad förståelse om de stora belopp som binds i en produktionsprocess. Affärsbokföring och årsredovisning beröres kortfattat. Syftet härmed är att möjliggöra en god förståelse av den information som finns i framförallt resultat- och balansräkningar. Kursen tar också upp metoder, genom vilka man utifrån årsredovisningar kan uppskatta ett företags ekonomiska ställning, göra en "ekonomisk hälsoundersökning" på ett företag. Slutligen berörs också budgetering och ekonomisystem i syfte att beskriva hur ekonomistyrningen i ett företag fungerar. I hela kursen finns en ambition att ge en naturlig bild av ett företags tillkomst och utveckling i samspel med en föränderlig omvärld. Denna process är dynamisk. Normalt kan man endast få en statisk ögonblicksbild vid kontakten med ett företag, studiet av en årsredovisning etc. Mycket som vid en ytlig kontakt verkar egendomligt och främmande är i ett längre perspektiv följden av en logisk och naturlig utvecklingsprocess. För att i någon mån möjliggöra en förståelse för sådana processer, behandlas vid en avslutande föreläsning affärs- och strategiutveckling. Skriftlig tentamen INTRODUKTIONSKURS D Kursens syfte är att underlätta övergången till högskolestudier i matematik genom att gå igenom grunderna i det matematiska språket och repetera viktiga algebraiska räkneregler.. De grundläggande begrepp som tas upp är mängder, funktioner, operatorer, rekursiva funktioner och summor. Dessutom repeteras viktiga algebraiska räkneregler. Skriftlig tentamen MATEMATIK D2 Kursens syfte är att förmedla de grundläggande idéerna i spektral- och modalanalys samt något om partiella differentialekvationer för kommande kursers behov. Dessutom gör vi en del abstraktare linjär algebra för att få en enhetligare bild av delar av de tidigare kurserna. Fourierserier, Fouriers metod, Fouriertransformer, något om relationen med Laplacetransformer, linjära rum, minstakvadratmetoden, abstrakta ortogonalsystem, extremvärden under bivillkor. Skriftlig tentamen och inlämningsuppgifter

7 Sida 7 av 23 MODERN SYSTEMUTVECKLING Kursen skall ge kunskaper från forsknings- och teknikfronten inom systemutveckling. Den skall visa att området är under utveckling och att många av de metodiker och analysmetoder som föreslås ännu inte är fullt accepterade. Kursen skall uppmuntra studenterna till kritiskt tänkande och lära dem var ny kunskap på området presenteras. et väljs i samverkan med examinatorerna för kurserna "Individuell programvaruutveckling och processförbättring", "Systemutveckling i team" och "Objektorienterad systemutveckling D". Varje student skall hålla ett seminarium och deltaga på andra seminarier. Kontroll av att alla läst artiklar vid seminarier. Varje student skall också skriva en egen uppsats. Betygskala: U, G MÄNNISKA DATOR INTERAKTION Människa - dator interaktion är det ämne som studerar analys, kravställning, design och utvärdering av interaktiva datorbaserade system och produkter. Kursens syfte är att ge deltagarna god inblick i olika metoder och ansatser till design, med fokus på användarcentrering. Kursen behandlar även metoder och tillvägagångssätt för utvärdering och prototyping samt arkitekturer för implementering. Kursen inleds med en inledning till de teorier ( t.ex. psykologiska, sociologiska) som ligger till grund för människa - dator interaktion. Därefter följer föreläsningar om bland annat: användarcentrerad systemutveckling där användaren ställs i centrum för utveckling av interaktiva system, olika kommunikations- och interaktionsmodeller, prototyping och prototypverktyg, utvärderingsmetoder med och utan användare, kvalitativa och kvantitativa metoder för analys och utvärdering samt riktlinjer för gränssnitt och gränssnittsdesign. Skriftlig tentamen och inlämningsuppgift NUMERISK ANALYS Kursens syfte är att ge kunskap om den numeriska analysens grunder och numeriska algoritmer och programvaror för tekniska och naturvetenskapliga problem. Vidare ges kunskap i hur man utarbetar beräkningsprogram. Kursen syftar också till att ge kunskap i användning av färdig programvara för beräkningar och värdering av numeriska resultat med avseende på noggrannhet och störningskänslighet. Några delmoment i kursen är

8 Sida 8 av 23 - Datorimplementation av flyttalsaritmetik och matematiska funktioner. - Numerisk linjär algebra. Speciellt glesa matriser och grafteori. - Något om optimering och system av ickelinjära ekvationer. - Fördjupning i numerisk lösning av differentialekvationer. - Numerisk programvara och High Performance Computing. Stor vikt läggs vid laborationsmomentet. För D-linjen relevanta problem från teknik och naturvetenskap kommer att behandlas. Laborationerna görs i grupper om två elever. Skriftlig tentamen och laborationsuppgifter. OBJEKTORIENTERAD SYSTEMUTVECKLING D Objektorientering är ett framgångsrikt synsätt i systemutvecklingsprocessen. Man baserar uppbyggnaden av ett system efter de enheter (objekt), fysiska och logiska, som den omgivande verkligheten består av, istället för att utgå ifrån de funktioner som systemet skall utföra. Det objektorienterade synsättet har alltså sin utgångspunkt i enkla intuitiva begrepp som ting och egenskaper, vilket underlättar systemutvecklingsarbetet. Rätt använt leder objektorientering till att systemen blir lättare att utveckla, vidareutveckla och underhålla. Dessutom ger det en potential till återanvändning av systemdelar. Objektorientering är en metod som är tillämpbar på de flesta typer av system såsom t ex styrsystem (fabriksautomatisering, inbyggda system), administrativa informationssystem, grafiska gränssnitt, simulering. För att vara säker på att erhålla ett system som är verkligen objektorienterat räcker det inte med att man använder ett objektorienterat programspråk vid implementeringen. Det krävs att man redan vid analys och design använder sig av objektorienterade metoder. Syftet med denna kurs är att ge ingående kunskaper om hur man med hjälp av objektorienterad metodik vid programsystemutvecklingen genomför faserna analys, design och implementering. Därvid skall ett projekt genomföras från början till slut, dvs samtliga utvecklingsfaser genomgås. Kursen skall också ge en god kännedom om de olika begreppen inom det objektorienterade området. Kursen innehåller följande allmänna moment: - Varför objektorientering - Objektmodellens fördelar och nackdelar De två områdena objektorienterad analys och design innehåller följande moment: - Hur skall kravspecifikation utformas? - Vilka problem skall behandlas i analysfasen? - Vilka problem skall behandlas i designfasen? - Analysfasens plats i systemutvecklingen (vad som skall göras). - Översikt över objektorienterade analysmetoder samt en mer grundläggande genomgång av någon eller några metoder. - Datorstöd för objektorienterad analys. - Designfasens plats i systemutvecklingen (hur skall det göras). - Behandling av gränssnitt, t ex mot användare och databaser. - Översikt av olika objektorienterade designmetoder samt en mer grundläggande genomgång av någon eller några metoder. - Datorstöd för objektorienterad design. Implementeringsdelen av kursen innehåller följande moment: - Grundläggande begrepp som objekt, klasser, metoder och arv. - Översikt av objektorienterade programspråk. - Språkkonstruktioner.

9 Sida 9 av 23 - Objektorienterad programmeringsstil. - Konstruktion av klassbibliotek. - Testning av objektorienterade program. Skriftlig tentamen bestående av två delar. Den första handlar om analys- och designfasen och den andra om implementeringsfasen. För godkänt resultat på tentamen krävs godkänt resultat på båda delarna. För godkänd kurs krävs även godkänt projektarbete samt godkända laborationer. Betygsskala: U, 3, 4, 5 PARALLELL PROGRAMMERING Parallell programmering spelar en viktig roll i system där många händelser sker till synes samtidigt. Kursens syfte är att ge kännedom om problem gemensamma för parallella system som t ex operativsystem, distribuerade system och realtidssystem. Målsättningen är dessutom att ge praktisk kunskap om de språkkonstruktioner och tekniker som moderna parallellprogrammeringsspråk erbjuder. Allmänna begrepp: parallellism, interferens, synkronisering, kritiska regioner, ömsesidig uteslutning, "deadlock", rättvisa, "livelock". Synkronisering med hjälp av delade variabler; "busy waiting". Semaforer. Synkron meddelandeskickning: occam/ CSP modellen, utökade rendezvous. Monitorer. Skyddade resurser (Ada95). Asynkron koordinering; Linda, Erlang. Skriftlig tentamen och programmeringsuppgifter REGLERTEKNIK D Reglering i tekniska system är en kombination av mätning och därpå baserad styrning, med användning av återkoppling: en regulator utnyttjar informationen i mätvärdena om systemets tillstånd för att påverka systemet enligt fastställda krav. Dimensionering av regulatorer kräver kunskap om systemets dynamiska egenskaper. Regulatorerna dimensioneras ofta med analoga metoder, medan realiseringen numera oftast görs digitalt m h a mikroprocessorer. Ibland används rent digital teori också för dimensioneringen. Syftet med kursen är att ge kunskaper och färdigheter i: - uppställning av matematiska modeller för tekniska system; - återkopplingens möjligheter och begränsningar; - användning av grundläggande regler- och styrtekniska analys- och syntesmetoder. Inledning: Exempel på reglerproblem, återkoppling och framkoppling, kompensering av störningar, servofunktioner, hantering av parametervariationer, inverkan av mätstörningar och styrsignalbegränsningar. Dynamiska modeller: Överföringsfunktioner, blockdiagram, transientoch frekvensanalys, Bodediagrammet. Principer för framtagning av dynamiska modeller för tekniska system. Tillståndsmodeller, olinjäriteter, linjärisering. Analys av återkopplade system: Stabilitet, Nyquistkriteriet, stabilitetsmarginaler, känslighet. Prestanda och noggrannhet, transienta och stationära egenskaper, specifikation i tids- och frekvensplanet. Dimensionering av reglersystem: Grundläggande principer för regulatordesign,

10 Sida 10 av 23 möjligheter och begränsningar beroende på motsättningar mellan olika frekvensområden. Design av PI- och PID-regulatorer, kaskadreglering och framkoppling. Implementering: Kortfattad teori för tidsdiskreta system, digital implementering baserat på analog design. Laborationer: Inställning av PID-regulator för tankprocess samt inlämningsuppgifter i MATLAB. Skriftlig tentamen, laboration och inlämningsuppgifter SEMINARIER OM MÄNNISKA, TEKNIK OCH SAMHÄLLE. Obligatorisk närvaro på seminarier. Betygskala: U, G. SOFTWARE ENGINEERING USING FORMAL METHODS Kursen avser att ge en motivering och introduktion till användandet av formella metoder vid utveckling av mjukvarusystem. Formella metoder är en beteckning på matematiskt precisa metoder för att beskriva beteendet hos system exakt, så att felaktigheter kan upptäckas med hjälp av logisk analys. Inom andra ingenjörsdiscipliner, såsom byggnadskonstruktion, är användandet av sådana metoder vedertaget, t ex hållfasthetslära, medan utveckling och verifiering av programvarusystem oftast förlitar sig på testning och simulering. Den kraftigt ökade komplexiteten i de system som utvecklas, gör dock att man med testning och simulering bara kan verifiera en mycket liten del av systemens beteende. De senaste fem åren har formella metoder tagit steget från forskningslaboratorierna till verklig industriell produktion. Denna kurs ger en introduktion till området formella metoder för programutveckling, och behandlar därefter två metoder som använts med framgång i industrin. Formal Methods is a generic term for system design, analysis, and implementation methods that are described and used with mathematical rigour. The purpose is to construct, with high confidence, systems that behave according to their specification. The course will focus on two particular styles of formal methods for software: automatic and interactive methods. Each style will be introduced using a particular concrete tool for developing software in that style. The automatic style inherently places restrictions on the kind of software that can be developed. The particular tool for the automatic style has not been decided upon yet. Previous years have used the synchronous programming language Lustre ; an alternative is the SLAM tool developed by Microsoft Research. Both tools make use of automatic so-called model checking methods to show that programs behave as they should. The KeY tool is an integrated tool for object-oriented design and formal verification. It is developed here at Chalmers and at the University of Karlsruhe. The target language of KeY is a subset of Java. KeY supports UML class diagrams, formal specification in OCL, translation from OCL into logic, and an interactive theorem prover that is used to formally verify statements about specifications and programs. Familiarity with Java, UML, and predicate logic (first-order logic) is strongly encouraged. For the latter, we recommend the course "discrete mathematics", or the course "mathematical logic".

11 Sida 11 av 23 SYSTEMUTVECKLING I TEAM Kursen skall ge grundläggande kunskaper i "Software and systems engineering" med betoning på programvaruspecifik projekledning, programvaruprocesser för utveckling av programvara i team, planering och kvalitetsmetoder. Den skall lära ut strategier och metoder att inom givna ramar för tid och kostnad styra och utveckla datorbaserade system med rätt kvalitet. Efter fullgjord kurs ska teknologerna kunna leda ett mindre till medelstort programvaruutvecklingsprojekt; 100KLOC i en itearativ utvecklingsprocess, vilket innefattar att - utforma och upprätthålla en balanserad projektplan - identifiera, dokumentera och följa upp funktionella såvälsom ickefunktionella kund- och systemkrav - upprättahålla en kvalitetsplan med mätbar uppföljning av programvarukavlitet - utforma enhets-, integration- och systemtestplaner - leda och genomföra programvarugranskning i grupp - utforma konstruktionsdokument på såväl övergripande- som detaljnivå - motivera en utvecklingsgrupp på ca 10 personer - analysera och utvärdera och en avslutad projektcykel med avseeande på processförbättring. Kursen avser ge kunskaper om planering och styrning av utvecklingsprojekt. Den följer en process modell kallad TSPi (Introduction to the Team Software Process) Studenterna utvecklar ett programvarusystem. Arbetet delas upp i olika ansvarsområden, där varje individs insats bidrar till teamets framsteg. Kursen betonar projektledning och kvalitetsmetoder, där studenterna studerar varandras arbete, föreslår förändringar och hittar defekter i såväl produkten som processen. Delresultat granskas under arbetets gång och defekter elimineras. Genom att följa en väl definerad process lär sig kursdeltagarna att arbeta efter goda ingenjörsmässiga principer. Utvecklingsarbetet föjer en iterativ process där systemen utvecklas under flera cykler. Under den andra utvecklingscykeln fokuserar föreläsningar på programvaruspecifik projektledning. Studenterna lär sig vad som skiljer programvaruprojekt från andra projekt, utvärdera affärsnyttan av ett projekt, planera och resursallokera ett större programvaruprojekt, kostnadsestimera programvaruutveckling, riskhantera och kontrollera programvarutvecklingen samt hantera utvecklingskontrakt. - Fungerande och väldokumenterade program utvecklade enligt beskriven process i slutet av varje utvecklingscykel. En instruktör följer varje grupp för att garantera processdisiplin och bedömmer inlämningsuppgifter veckovis - Godkänd presentation och sammanfattning av litteraturstudie i projektledning av programvaruprojekt - Närvo på obligatoriska föreläsningar i projektledning (5 st). Betygskala: U, G. Högskolan i Kalmar

12 Sida 12 av 23 Översikt På högskoleingenjörsutbildningen i datateknik utgör praktiska tillämpningar en viktig del av utbildningen. Utbildningen pågår under tre år. Under det första året läses grundkurser i bl. a matematik, fysik, datalogi, elektronik och digitalteknik. Andra året läses programmering och systemutveckling och det tredje året ges kurser med fokus på telekommunikationssystem, kurser som lär ut hur man konstruerar och analyserar digitala transmissionssystem. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 10 poäng. Kurser DATABASORIENTERAD SYSTEMUTVECKLING Att orientera om några olika systemutvecklingsmodeller och en fördjupad studie av datamodellering enligt Direct-modellen som bygger på entitet-relations-modellen. Datamodeller testas genom att ta fram applikationer som använder en databas för att lagra sin information. Programmeringen görs i ett 4GL-språk i Windowsmiljö på PC-dator - Kort orientering om olika metoder för systemutveckling, t.ex. ISAC, SASD och JSD - Logisk organisation av data i en databas en orientering - Datamodellering enligt Direct-modellen (Dialekt av Entity-relation-modellen) - Objekt (entiteter), relationer, nycklar och tabeller - Normaliseringsregler - Hierarkier, matriser, regelverk, ramobjekt - Objektifiering, generalisering - Tabellprecisering, volymberäkning, referentiell integritet. - Belastningsanalys - Systemutveckling med Direct -metoden Den praktiska seminariemetoden - Programmering av databasapplikationer med 4GL-verktyg - Grundläggande övningar i SQL - Aktuellt om datalagen Skriftlig tentamen, laborationer och programprojekt DATAKOMMUNIKATION D Kursens syfte är att göra de studerande förtrogna med kommersiella system för datakommunikation Publika nättjänster: Meddelandehanteringssystem, Teletex, Videotex, konferenssystem Företagsinterna nät: Funktioner och tjänster, topologier. Nätverkskomponenter:

13 Sida 13 av 23 Repeter, brygga, router, gateway, kablar, dimensionering av lokala nät. Programvaror för nät: Installation av nätprogram. Konfiguration av lokalt ethernet med brygga. Nätarkitektur: ISO/OSI-modellen, skikt, avgränsningar mellan skikt, högre skikts protokoll i SNA, DECnet, Appleshare, Novell netware m fl. TCP/IP-standard, ethernet TCP/IP, seriell IP i uppkopplade och fasta förbindelser mellan minidatorer. Accessmetoder: LLC, CAMA, token bus, token ring. Skillnader och likheter Specialstudier UNIX-kommunikation, X.25, SNA, felsökning DATALOGI DE Att ge grundläggande kunskaper om datorsystems uppbyggnad, vanliga applikationsprogram samt programmering i programspråket C++ Datasystem - centralenheten, sekundärminne, in- och utenheter - talsystem, representation av data i primärminnet - datakommunikation, seriell- och parallell överföring. Terminologi - operativsystem med övningar i MS-DOS Applikationsprogram Orientering om skolans programvara för t ex ordbehandling, ritprogram, kalkyl och databas Programmering. Problemidentifiering, strukturdiagram, algoritmer, programkonstruktion. Programmeringen bedrivs i huvudsak procedurorienterat men med orientering om objektorienterad programmering. Följande moment ingår: - in och utmatning - enkla datatyper, fält, poster, filer, egendefinierade typer - styrstrukturer för selektioner och iterationer - funktioner med och utan returvärde, parameteröverföring av data - dynamiskt skapade variabler - operationer på enkelt länkade listor - textfiler, filer med sekventiell och direkt åtkomst - bithantering, programmering av I/O-portar, BIOS- och DOS-anrop, avbrottsstyrda funktioner.

14 Sida 14 av 23 DATORTEKNIK Kursen skall ge grundläggande kunskaper om datorers uppbyggnad, användning och programmering på maskin-nära nivå - Talsystem och aritmetik för datorer - Datorns funktionssätt på instruktions- och registernivå - CISC- och RISC datorer samt orientering om pipelineing - Assemblerprogrammering på Motorola och användning av olika adresseringsmoduler - Stackar och subrutiner - Datorsystems uppbyggnad - Minne och adressavkodning - Minneshierarkier och orientering om cache-minnesteknik och DMA - Användning av perifera enheter - In- och utmatning med avbrott och pollning - Realtidsapplikationer, kontextbyte och synkronisering av processer med semaforer - Orientering om parallella system. Flynns klassifiering - Användning av högnivåspråk, speciellt C++, för inbyggda system. DIGITAL TRANSMISSIONSTEORI D Kursen behandlar de grundläggande principerna för analys och konstruktion av digitala transmissionssystem Digital kodning Källkodning, markovkällor, entropi, kvantisering, kanalkodning, linjära blockkoder, prestandamått, avkodning, cykliska koder, BCH-koder, faltningskoder, Viterbialgoritmen, kanalkapacitet Digital modulering Vektormodellen, vitt brus, detektering, felsannolikhet, basbandsmodullering, interferens, effektspektrum, bärfrekvent modullering, PSK, FSK, QAM, MSK, icke-koherent moduleringt, radiokanalen, fädning. DIGITALTEKNIK

15 Sida 15 av 23 Att ge kunskap om metoder för syntes och analys av digitala system Grunder Mängder, relationer, gitter, boolk algebra, SP-partioneringar, Hasse-diagram Kombinatoriska funktioner Fullständigt och ofullständigt specificerade funktioner. Nät med en eller flera utgångar. Karnaughdiagram, Quine-McCluskeys metod. Kontaktnät Sekvensnät; allmänt Tillståndsgrafer. Mealy och Moore nät. Fullständigt och ofullständigt specificerade sekvensnät. Tillståndsminimering med k-ekvialens, implikationstabell och relationsgraf samt med SPpartionering. Seriell och parallell dekomponering. Kodval med stöd av SP-partioneringar samt regler för val av lämpliga SP-partioneringar. Iterativa kombinatoriska nät. Synkrona sekvensnät Syntes med hjälp av vippor, särskilt D- och JK-vippor Asynkrona sekvensnät Kapplöpning, Hassard, Syntes med hjälp av SR-latchar, Vippor betraktade som asynkrona nät. Implementeringstekniker; allmänt Användning av standardkretsar i TTL och CMOS: NAND- och NOR-logik, avkodare, multiplexar, vippor, skiftregister, räknare, minnen mm. Beskrivning av digitala konstruktioner med maskinvarubeskrivande språ, särskilt VHDL. TTL TRistate, totempåle, Open Collector CMOS Syntes av kombinatoriska funktioner i CMOS. Förladdad logik. Grindmatriser. ELEKTRONIK GK Att ge förmåga och kunskaper för konstruktion och analys av enklare elektroniska kretsar - Halvledarfysik - Dioden, zenerdioden, likriktning, spänningsstabilisering, spänningsaggregat. - Bipolartransistorn, fälttransistorn, MOS-transistorn, transistorparametrar - Transistorswitchen - OP-förstärkaren, kopplingar med OP-förstärkare - Förstärkares frekvensberoende, bandbredd, återkoppling, stabilitet. - Passiva filter, aktiva filter av olika ordningar, konstruktion av Butterworth- och Chebyshewfilter.

16 Sida 16 av 23 ELKRETSTEORI Kursens syfte är att ge baskunskaper i kretsteori för likströms- och växelströmsnät samt grundläggande färdigheter i elektrisk mätteknik. Likströmslära Laddning, elektriska fält, potential, spänning, ström, Ohms lag, spänningsdelning, strömdelning, Kirchoffs lagar, superposition, tvåpolssatsen, Nortons teorem, effekt, effektanpassning, Maxwells slingekvationer, Maxwells knutpunktsekvationer, D-Y-transformation. Växelströmslära, sinusformade storheter Samband ström-spänning i grundkretsarna. Visardiagramsmetoden, komplexa metoden, strömkretslagarna tillämpade på växelströmskretsar, serieresonans, parallellresonans, växelströmseffekt. Frekvensberoende hos enkla filter. Elektrisk mätteknik Elektriska mätinstrument, särskilt oscilloskopet och deras användning likströms- och växelströmskretsar. Inre resistans hos mätinstrument. Växelströmsbryggor. EXAMENSARBETE D Målet med examensarbetet är att visa att den studerande - kan använda sina under studietiden förvärvade kunskaper vid lösning av en förelagd uppgift med anknytning till utbildningen - har god förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation. - kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur på området och sätta in sitt arbete i detta sammanhang - Kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete. Självständigt ingenjörsmässigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning. Skriftlig och muntlig presentation av examensarbetet. Betygskala: U, G.

17 Sida 17 av 23 FYSIK DE De studerande skall tillägna sig principerna för fysikens modelltänkande samt grundläggande kunskaper i elektricitetslära och mekanik Mekanik Kinematik: beskrivning av linjär och cirkulär rörelse Partikeldynamik: Newtons rörelselagar, friktionskrafter. Arbete och energi: Energiprincipen, konservativa krafter. Stela kroppars dynamik: Rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, rörelseekvationen för roterande kroppar, rotationskinetisk energi. Svängningsrörelse: Harmonisk oscillator, matematisk och fysisk pendel, torsionspendel, dämpade och tvungna svängningar. Elektricitetslära Elektrostatisk: Elektrisk laddning, ström, fältstyrka och potential. Coulombs lag och Gauss sats. Influens, dielektrika och kondensatorer. Stationära magnetfält: Magnetisk flödestäthet, Biot Savarts lag magnetiserande fält, Amperes lag. Tidsberoende elektromagnetiska fält: Induktion, transienta förlopp i LCR-kretsar. MATEMATIK FK1 Att ge grundläggande kunskaper i spektralteori. Att fördjupa kunskaperna i matematisk statistik och ge grundläggande kunskaper om stokastiska processer och stokastisk simulering. Linjär algebra Spektralteori Matematisk statistik Diskreta och kontinuerliga fördelningar. Konfidensintervall. Stokastiska processer. Simulering Skriftlig tentamen MATEMATIK FK2 Att ge utvidgade kunskaper i analys genom att införa fler dimensioner. Att fördjupa baskunskaperna i matematisk statistik och ge fördjupade kunskaper om stokastiska processer.

18 Sida 18 av 23 Flerdimensionell analys Flervariabla funktioner, partiella derivator, extremvärdesproblem och dubbelintegraler. Matematisk statistik Flerdimensionella stokastiska processer, markovprocesser, livslängdsprocesser och tillförlitlighet. Skriftlig tentamen MATEMATIK GK Att ge grundläggande kunskaper om matematiska metoder som är av betydelse för fortsatta studier och teknisk yrkesverksamhet. Analys Reella tal, komplexa tal, funktionsbegreppet, gränsvärden, elementära funktioner, derivator, integraler, differentialekvationer, serieutvecklingar, numeriska tillämpningar Linjär algebra Linjära ekvationssystem, vektorer, skalärprodukt, vektorprodukt, matriser, determinanter, numeriska tillämpningar Matematisk statistik Beskrivande statistik. Några diskreta och kontinuerliga fördelningar. Skriftlig tentamen Betygskala: U, 3, 4, 5 MATERIAL OCH PRODUKTIONSSTYRNING/EKONOMI Kursen syftar till att ge kunskaper om olika metoder för MPS och deras tillämpning i företaget samt kännedom om vad simulering av produktionssystem kan användas till. Materialstyrning Lager/förråd, orderkvantitet, materialbehovsberäkning, köpa/tillverka, prognosmodellen och säkerhetslager/säkerhetsnivå. Produktionsstyrning Beläggning, kapacitet, köer, genomloppstider och planeringsmetoder. Simulering av produktionssystem Hur används simuleringstekniken för att utröna optimal layout, kapitalbindning, genomloppstider, tillgänglighet, styrning & beordning, beläggning samt buffertdimensionering?

19 Sida 19 av 23 MILJÖTEKNIK GK Att ge översikt över miljösituationen och insikt om möjligheterna att begränsa miljöstörningar från industriell och annan verksamhet. Perspektiv på miljöfrågor - viktiga miljöområden, mänsklig påverkan och effekter i miljön - materialcirkulation och energiflöden - naturvetenskaplig analys och systemsyn. Styrning och kontroll av miljöpåverkande verksamhet. - livscykelanalys - material- och processval - miljölagstiftning och miljömyndigheter - miljöledning och miljörevision Industriell miljöteknik. Exempel på metoder för: - avloppsvattenbehandling - rening av utsläpp till luft - avfallsbehandling - kemikaliehantering. Seminarieuppgift Skriftlig tentamen och seminarieuppgift OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING Målet för kursen är att ge teoretiska och praktiska kunskaper i objektorienterad analys och programmering. Studenterna skall förstå och kunna tillämpa den objektorienterade terminologin. Studenterna skall också få en god färdighet i språket C++. Delkurs 1, Objektorienterad programmering - modell - objekt - objektreferens - inkapsling - metod - meddelande

20 Sida 20 av 23 - klass, generalisering och specialisering - arv och relation Delkurs 2, C++ - återspegla ovanstående begrepp i C++ (Unix-miljö) - C++ syntax och funktioner - klassbegrepp med inkapsling (private, protected, public) - datatyper och typomvandling - virtuella funktioner - konstruktorer, destruktorer - överlagring. PROGRAMUTVECKLING I UNIX Kursen ger grundläggande kunskaper om operativsystemets uppbyggnad och de systemanrop som kan utnyttjas av användarprogrammen. Kursen tar också upp de problem som uppstår när parallella processer delar på gemensamma resurser, och metoder för att hantera dessa problem. Utvecklingen mot ett modernt operativsystem Ett operativsystems principiella uppbyggnad - Kärnan - Minneshantering - In/utmatning - Avbrottshantering - Kommunikation mellan processer - Filsystemets uppbyggnad Parallell exekvering av program - Synkronisering - Ömsesidig uteslutning och låsning - Prioritet och turordning mellan processer. Laborationer på UNIX och dess kommandotolk - Kommandon - Scripts Ett programutvecklingsprojekt. och projekt. SIGNALANALYS D

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia Dnr HS 2015/172 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Webb och multimedia Programkod: SGWOM Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120/180 Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408.

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Programmering B PHP DTR1208 - Programmering B 50 poäng Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Mål Mål för kursen (Skolverket) Kursen skall ge fördjupade teoretiska

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Programinformation för

Programinformation för Programinformation för Elektroteknik med inriktning mot telekommunikation, 180 hp (Electrical Engineering with emphasis on Telecommunication, 180 ECTS) 1. Beslut Detta dokument är fastställt av Sektionen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan IT-Designprogrammet Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SGITD IT-Designprogrammet Study programme in IT-Design Affärssystem och

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Bokens innehåll 1. MEKATRONIK en del av vår vardag 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER

Bokens innehåll 1. MEKATRONIK en del av vår vardag 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER 1. MEKATRONIK en del av vår vardag Mekatronik i hemmet Mekatronik i fabriken Elektromekaniska styrsystem Pneumatiska styrsystem Hydrauliska styrsystem Elektriska styrsystem 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER

Läs mer

Driftingenjör inom kyla, VVS och Energi 400 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslöv Karlsson Climate AB

Driftingenjör inom kyla, VVS och Energi 400 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslöv Karlsson Climate AB Utbildningsnummer 201319060-1 Driftingenjör inom Kyla, VVS och Energi Karlsson Climate AB Yrkeshögskolan i Eslövs kommun Driftingenjör inom kyla, VVS och Energi 400 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslöv Karlsson

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK SPECIALISATION: ELECTRONIC ENGINEERING 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: CAD-konstruktör - Mekanik Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: CAD-konstruktör - Mekanik Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: CAD-konstruktör - Mekanik Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan Kungsbacka Omfattning, poäng: 400 Studieort: Kungsbacka

Läs mer

Utbildningsplan för. Informationsteknologi, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för. Informationsteknologi, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Informationsteknologi, 120 högskolepoäng (Information Technology, 120 ECTS credit points) 1. Allmän information Programmet vänder sig till den som vill bedriva studier i datavetenskap

Läs mer

Föreläsning 15: Repetition DVGA02

Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Vad handlar kursen om? Kursen kan i grova drag delas upp i tre delar: 1. Objekt-orienterad programmering 2. Grafiska användargränssnitt 3. Datastrukturer Dessutom genomsyras

Läs mer

Nätbaserat högskoleingenjörsprogram datateknik/elektroteknik

Nätbaserat högskoleingenjörsprogram datateknik/elektroteknik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.umth.umu.se Dnr 514-908-07 Datum 2012-02-20 Sid 1 (8) Nätbaserat högskoleingenjörsprogram datateknik/elektroteknik

Läs mer

Objektorientering. Grunderna i OO

Objektorientering. Grunderna i OO Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida: Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning

Läs mer

Profilen Kommunikation

Profilen Kommunikation Profilen Kommunikation för Y, D & IT Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation 1 Kommunikation =? Sändare Information Mottagare Telekommunikation (telekom)

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kursinformation Grundkurs i programmering med Python

Kursinformation Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Två kurser i en 5DV105 - Programmeringsteknik med Python och MATLAB Programmeringsteori Föreläsningar om Python Färdighetsövning Laborationer i Python 5DV106 - Programmering i Python Praktisk

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng IT- fakultetsstyrelsen Dnr G 2014/157 Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng (Information Systems: Users and Organizations, 180 higher education credits) Grundnivå/ NISYS 1.

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Datorarkitekturer Sammanfattande bedömning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Datorns arkitektur definierar ett funktionellt gränssnitt

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Design och produktutveckling på Berzeliusskolan Mer utförlig

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Utbildningsplan för civilingenjörsutbildning i Teknisk design

Utbildningsplan för civilingenjörsutbildning i Teknisk design Diarienr: 2003:15 Utbildningsplan för civilingenjörsutbildning i Teknisk design Inrättande Styrelsen för Mitthögskolan har 2003-10-20 beslutat att från höstterminen 2004 inrätta ett utbildningsprogram

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Henrik Sandberg (hsan@kth.se) Reglerteknik EES Osquldas väg 10, plan 6 Dagens program Kursinformation Reglerteknik konsten att styra Inledande

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella

Läs mer

Kursplan 1(5) Ekonomihögskolan. Kurskod FEA338 Dnr EHVd 2004:36 Beslutsdatum 2004-09-09. Företagsekonomi för systemekonomer, 1-15 poäng

Kursplan 1(5) Ekonomihögskolan. Kurskod FEA338 Dnr EHVd 2004:36 Beslutsdatum 2004-09-09. Företagsekonomi för systemekonomer, 1-15 poäng 1(5) Kursplan Ekonomihögskolan Kurskod FEA338 Dnr EHVd 2004:36 Beslutsdatum 2004-09-09 Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Företagsekonomi för systemekonomer, 1-15 poäng Business Administration,

Läs mer

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

MARIN EL OCH ELEKTRONIK MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

Användningen av nätet i undervisningen Bilaga 1 Institution: "Bioblocket": biologi (BL), biokemi (BK), biovetenskap (BV), farmaci (F)

Användningen av nätet i undervisningen Bilaga 1 Institution: Bioblocket: biologi (BL), biokemi (BK), biovetenskap (BV), farmaci (F) Användningen av nätet i undervisningen Bilaga 1 Institution: "Bioblocket": biologi (BL), biokemi (BK), biovetenskap (BV), farmaci (F) BV Ämneskurser: Computers / Computational Methods in bioresearch nätet

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år Javautvecklare 400 YH-poäng, 2 år Utbildningsfakta Kurser (12 stycken) Grundläggande programmering och javaverktyg 50 yhp Grafiskt gränssnitt och interaktion 20 yhp Internet, webb och webbramverk 40 yhp

Läs mer

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess Systemteknik/reglering Föreläsning Vad är systemteknik oc reglerteknik? Blockdiagram Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling PID-reglering Läsanvisning: Control:..3 Vad

Läs mer

Utbildningsplan för Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/313 Utbildningsplan för Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng Information Systems: Users and Organizations, 180 credits Grundnivå/ NISYS 1. Fastställande

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.) LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR NÄMND/NÄMNDER: Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) FÖRSLAGET GÄLLER: a) EXISTERANDE KURS (Ange kurskod

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Kursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel

Kursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel Kursinformation Metodik för programvaruutveckling Föreläsning 3 Latex ok för litteraturstudierapport (prata med mig bara) Nästa föreläsning är av Björn Regnell (jag är med också) Presentationer imorgon

Läs mer

Utbildningsplan för. Telekommunikationsingenjör, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för. Telekommunikationsingenjör, 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Telekommunikationsingenjör, 180 högskolepoäng (Bachelor of Science in Electrical Engineering, with emphasis on Telecommunication, 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Telekommunikation

Läs mer

Profilval NA. Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2)

Profilval NA. Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2) Profilval NA Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2) Profil Idrott 300p Hela läsåret Träningslära 1 100p Åk2, Hela läsåret Bioteknik 100p Träningslära 2 100p H Mat. Spec. Linjär algebra

Läs mer

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp TEKNISK FYSIK 300 hp TEKNISK MATEMATIK 300 hp BLI EN MÅNGSIDIG PROBLEM- LÖSARE Är du redo att ta dig an framtidens problem? Som teknisk fysiker eller teknisk matematiker blir du tränad i att hela tiden

Läs mer

Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare. Programinformation, årskurs 2-3

Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare. Programinformation, årskurs 2-3 Institutionen för rymd- och geovetenskap IDAG: Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare Programinformation, årskurs 2-3 Arto

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Introduktion till informationssystem - användning, teknik och utveckling Vad är ett informationssystem? Informationssystem: datoriserat system som stödjer

Läs mer

Kursens mål. Ekonomihögskolan. Kunskap och förståelse. kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursens mål. Ekonomihögskolan. Kunskap och förståelse. kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan SYSA12, Informatik: Informationssystem och verksamhet, 30 högskolepoäng Informatics: Information Systems and Business, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng

Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng Master Program in Industrial Engineering and Management, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Informatik B. 1. Beslut om fastställande. 2. Innehåll

Informatik B. 1. Beslut om fastställande. 2. Innehåll Informatik B Informatics B Högskolepoäng: 30 Kurskod: 2IN001 Ansvarig institution: Informatik Ämne: Informatik Nivå: Grund Betygsgrader: Väl godkänd, godkänd eller underkänd Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi Beräkningsvetenskap I Jarmo Rantakokko Josefin Ahlkrona Kristoffer Virta Katarina Gustavsson Vårterminen 2011 Beräkningsvetenskap: Hur man med datorer utför beräkningar och simuleringar baserade på matematiska

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Objekt-orienterad programmering. Klassbegreppet och C++ UML. UMLs fördelar

Objekt-orienterad programmering. Klassbegreppet och C++ UML. UMLs fördelar Klassbegreppet och C++ OOP UML Klasser och objekt i C++ Uppdelning i filer Attribut och metoder Inkappsling - åtkomst Klassattribut - objektattribut Objekt-orienterad programmering Att använda ett objektorienterat

Läs mer

Marinel och elektronik

Marinel och elektronik Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska

Läs mer

Programinformation för Informationsteknologi, 120 högskolepoäng,

Programinformation för Informationsteknologi, 120 högskolepoäng, Programinformation för Informationsteknologi, 120 högskolepoäng, (Information Technology, 120 ECTS credit points) 1. Beslut Detta dokument är fastställt av chefen för grundutbildning vid Sektionen för

Läs mer

Genicore AB. Modellbaserad ansats. En liten firma i Göteborg som gör stora datasystem. Systemspråk - När modellen är systemet. torsdag 10 maj 2012

Genicore AB. Modellbaserad ansats. En liten firma i Göteborg som gör stora datasystem. Systemspråk - När modellen är systemet. torsdag 10 maj 2012 Genicore AB En liten firma i Göteborg som gör stora datasystem Modellbaserad ansats Systemspråk - När modellen är systemet 1 Core Modellbaserad ansats i 3 delar Metodik Språk System Datateknik 3:e generationen

Läs mer

Nedan följer en guide till hur ansökningsblanketten ska fyllas i. Vänligen följ detta för att underlätta handläggningen.

Nedan följer en guide till hur ansökningsblanketten ska fyllas i. Vänligen följ detta för att underlätta handläggningen. Nedan följer en guide till hur ansökningsblanketten ska fyllas i. Vänligen följ detta för att underlätta handläggningen. Spara din ifyllda ansökan som Förnamn_Efternamn.docx Spara ej som pdf. Som en liten

Läs mer

Meritförteckning. Personuppgifter. Personnummer: 791122-2052 Adress: Lagastigen 16 S-331 30 Värnamo Telefon: Hem: 0370 494 08 Mobil: 070 421 82 13

Meritförteckning. Personuppgifter. Personnummer: 791122-2052 Adress: Lagastigen 16 S-331 30 Värnamo Telefon: Hem: 0370 494 08 Mobil: 070 421 82 13 Meritförteckning Personuppgifter Namn: Anders Lilja Personnummer: 791122-2052 Adress: Lagastigen 16 S-331 30 Värnamo Telefon: Hem: 0370 494 08 Mobil: 070 421 82 13 E-post: Civilstånd: pettsson@cs.umu.se

Läs mer

Camozzi Competence Centre. Utbildningssystem

Camozzi Competence Centre. Utbildningssystem Camozzi Competence Centre Utbildningssystem Camozzi Competence Centre Camozzi är ett internationellt företag inom automation med huvudkontor i Italien och med representation i mer än 75 länder i form av

Läs mer

SAST Q1. Som att börja arbeta på ett nytt jobb. Testautomatisera med Modell-baserad testning

SAST Q1. Som att börja arbeta på ett nytt jobb. Testautomatisera med Modell-baserad testning SAST Q1 Som att börja arbeta på ett nytt jobb Testautomatisera med Modell-baserad testning Christina Nordström Kristian Karl Christina Nordström Test sedan 1996 Aldrig testautomatiserat Enhetschef Testenheten

Läs mer

Fö relä sning 1, Kö system 2015

Fö relä sning 1, Kö system 2015 Fö relä sning 1, Kö system 2015 Här följer en kort sammanfattning av det viktigaste i Föreläsning 1. Kolla kursens hemsida minst en gång per vecka. Övningar kommer att läggas ut där, skriv ut dem och ha

Läs mer

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad Redovisningsekonom Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun,

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad Redovisningsekonom Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad Redovisningsekonom Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan Kungsbacka Omfattning, poäng: 400 Studieort: Kungsbacka

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120 POÄNG internetbaserat Computer Engineering Programme, 120 points, Internet-based

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120 POÄNG internetbaserat Computer Engineering Programme, 120 points, Internet-based INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK UTBILDNINGSPLN DTINGENJÖRSPROGRMMET, 120 POÄNG internetbaserat Computer Engineering Programme, 120 points, Internet-based Utbildningsprogrammet inrättades den 28 april 200 av fakultetsnämnden

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer