Nationella riktlinjer för ekologisk produktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för ekologisk produktion"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Introduktion De Nationella riktlinjerna är branschens tolkning av hur EU:s lagstiftning för ekologisk produktion ska tillämpas för svenska förhållanden. Riktlinjerna sammanför regler från olika delar av förordningarna till en samlad och översiktlig beskrivning. De är skrivna som ett stöd främst för den enskilde producenten och är frivilliga att använda. De kan givetvis också användas av andra aktörer och intressenter. Syftet med dokumentet är att i ett lättillgängligt format återge lagstiftningen för ekologisk produktion och hur den ska tillämpas i Sverige. De Nationella riktlinjerna utgår främst från följande tre förordningar för ekologisk produktion: Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll Kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 av den 8 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer Mer information om EU-förordningar och ekologisk produktion Utöver de tre ovanstående förordningarna för ekologisk produktion, som de nationella riktlinjerna utgår från, finns också en rad andra förordningar som hanterar ändringar och tillägg till de tre ovanstående. Lagstiftningen för ekologisk produktion ändras och utvecklas fortlöpande. Därmed tillkommer ny lagstiftningstext ett antal gånger per år. Ibland finns flera förändringar införda i så kallade konsoliderade rättsakter där flera förändringar finns sammanförda i samma dokument. I referenserna i de Nationella riktlinjerna finns oftast huvudförordningen men särskilt vid nya och viktiga förändringar finns både huvudförordning och förändringsförordning utskrivna. De Nationella riktlinjerna kommer att uppdateras vid behov och den nya lagstiftningen kommer att föras in i riktlinjetexten. Där det är känt att större och viktigare revisioner kommer att ske av EU:s lagstiftning för ekologisk produktion så finns det också nämnt i 1 (132)

2 riktlinjetexten för att göra läsaren uppmärksam på att förändringar förmodligen kommer att ske. På Jordbruksverkets webbplats går det att hitta ett flertal av lagstiftningarna (www.jordbruksverket.se). Från startsidan klickar du dig vidare till Miljö och klimat Ekologisk produktion Regler och certifiering Certifierad ekologisk produktion. Det finns också konsoliderade (dokument där flera lagstiftningar finns sammanförda) versioner av EU:s förordningar på Jordbruksverkets webbplats. Livsmedelsverket har information på (www.slv.se). Från startsidan klickar du dig vidare till Märkning av mat och till Ekologisk mat. Samtliga EU-förordningar som berör ekologiskt går också att söka på webbsidan EUR-lex ingång till EU-rätten (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm). Tänk på att hemsidor görs om och att sökvägar därför kan förändras och länkar som finns i de Nationella riktlinjerna kan vara brutna. Vi har ändå skrivit ut ett relativt stort antal länkar för att göra det enkelt att hitta till angivna dokument. Hur har de Nationella riktlinjerna tagits fram? Nationella riktlinjer för ekologisk produktion har tagits fram inom ett projekt som finansieras av Jordbruksverket och drivs av LRF. Projektet startades 2009 och första versionen presenterades under En styrgrupp med representanter från LRF, Ekologiska Lantbrukarna, KRAV och Jordbruksverket har hanterat de övergripande frågorna. Projektgrupper och kompetensgrupper med företrädare för olika produktionsinriktningar, primärproduktion, förädling, rådgivning och certifiering har hanterat innehållet i de Nationella riktlinjerna och diskuterat sakfrågor. En projektledare och en projektkonsult har lett projektet, skrivit, sammanställt och bearbetat texten i dokumentet. Riktlinjerna har granskats av berörda myndigheter, i detta fall Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Texten vänder sig till dig som vill veta hur EU-förordningen för ekologisk produktion tolkas i Sverige, och är skriven framför allt för dig som producerar och förädlar ekologiska livsmedel. I vissa fall är kraven i de Nationella riktlinjerna striktare än lagstiftningen för ekologisk produktion eftersom det finns svensk nationell lagstiftning som exempelvis djurskyddsoch/eller miljölagstiftning som kan ställa högre krav. När det gäller foder till sällskapsdjur används KRAVs regler eftersom Jordbruksverket har erkänt dessa regler. Läsanvisningar Kom ihåg att läsa allt inom ett kapitel eller avsnitt för att få med alla aspekter som rör din produktion. Texten är uppdelad i ett antal kapitel med tabeller i bilagor och allra sist ordförklaringar. Texten som finns under varje nummer är bindande text som en producent ska följa. Den kursiva texten är rådgivningstext som tydliggör vissa delar, förklarar eller hänvisar till var det finns mera information. Under de flesta regeltexterna finns referenser till aktuella EU-förordningar för ekologisk produktion. Så här kan det se ut: Referens: 889/2008 art 95.1, SJVFS 2009:8 889/2008 art 95.1 står för att i Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 i artikel 95.1 så finns det lagstiftningstext som är grund för texten ovanför. Står det 834/2007 så är det istället Rådets förordning (EG) nr 834/2007 som ger grunden för den aktuella 2 (132)

3 regeltexten. Det finns flera lagstiftningar, alla skrivs på samma sätt. Enklaste sättet att hitta en lagstiftning är att ta nummer och årtal (t.ex. 834/2007) och söka på nätet. SJVS Jordbruksverkets författningssamling finns publicerade på Jordbruksverkets hemsida. De numreras med år och löpnummer, SJVFS 2009:8 är t.ex. Meddelande om beslut om ekologisk produktion med nötkreatur. LIVFS Livsmedelverkets författningssamling finns på Livsmedelsverkets hemsida. 3 (132)

4 Innehållsförteckning 1 MÅL OCH GENERELLA PRINCIPER FÖR EKOLOGISK PRODUKTION Ekologisk produktion har följande allmänna mål Ekologisk produktion ska grunda sig på följande generella principer Allmänna produktionsregler och regler för jordbruksproduktion GMO Joniserande strålning Hela jordbruksföretaget ska följa regelverket Dokumentation REGLER FÖR CERTIFIERING Vilka företag ska vara certifierade? Företag som ska vara certifierade Att vara certifierad Detaljhandel livsmedelsbutiker och liknande verksamheter Grossister/partihandlare Underleverantörer, tredje part Kontraktsodling Certifiering och certifikat Ansökan om certifiering Certifieringsprocess Kontrollbesök Certifikat Krav på dokumentation Leverantörers certifikat Särhållning av produktionsenheter Intyg om GMO-frihet Påföljder när reglerna inte följs Undantag från certifieringskravet Företag som undantas kravet på certifiering Detaljhandel - butiker och liknande verksamheter Partihandlare, grossister och liknande verksamheter Transportörer, lagerhotell och liknande verksamhet Förmedlare av affärer Verksamhet eller produkter utanför förordningens tillämpningsområde eller som undantas i förordningen Storkök Produkter som inte omfattas av förordningen Snus och tobaksfria ersättningsprodukter VÄXTODLING Specifika principer Omställning Start av omställningen Omställningstidens längd Omställningstider för grödor från mark under omställning (132)

5 3.2.4 Omställningstider för foder från mark under omställning Kortare omställningstid vid vetenskapliga försök och obligatoriska behandlingar Samtidig omställning av växtodling och djurhållning Retroaktiv omställning Kortare omställningstid för betesmarker och rastgårdar för enkelmagade djur Parallellodling - ekologisk och konventionell produktion Ekologisk och konventionell växtodling Odling av snarlika sorter är inte tillåten Undantag från kravet på olika sorter Utsäde och förökningsmaterial Användning av utsäde och förökningsmaterial Vegetativt förökningsmaterial Plantor Behandling med biologiska medel Undantag från krav på ekologiskt utsäde eller förökningsmaterial Blandningar av utsäde När konventionellt utsäde eller förökningsmaterial används Mottagningskontroll av levererat utsäde Odling av utsäde Odling av utsäde och förökningsmaterial på omställningsmark Nedklassat utsäde Märkning av utsäde Jordens bördighet och växtnäringsförsörjning Bördighet och organiskt material Gödsel- och jordförbättringsmedel Gödsel som inte får användas i ekologisk odling Produkter med animaliskt ursprung Rötrester från biogasanläggningar Humanurin och fekalier Kompostpreparat Begränsningar i total mängd kväve Spridningsavtal för gödsel från ekologisk djurhållning Reglering av ogräs och skadegörare Generella regler för förebyggande åtgärder mot skadegörare Växtskyddsmedel Krav på godkännande av växtskyddsmedel Användning av andra produkter och metoder än växtskyddsmedel Användning av växtskyddsmedel utanför själva odlingen Skyddsavstånd vid användning av växtskyddsmedel Rengöring, desinfektion och bekämpning Rengöring och desinfektion av byggnader och anläggningar för växtproduktion Dokumentering av desinfektion och bekämpning Tillåtna metoder vid desinfektion och bekämpning Prövning av andra metoder och kemiska produkter Bekämpning i lokaler utan ekologiska produkter Växthusodling Växtnäringen ska komma från jorden Hydrokultur Odling i krukor och avgränsade bäddar Svampodling Krav på dokumentation Årlig anmälan av grödor och fördelning på skiften (132)

6 Odlingsjournal VILDVÄXANDE PRODUKTION Insamling av ätliga växter och växtdelar Generella regler Dokumentation DJURHÅLLNING Specifika principer Omställning Under omställningen ska alla regler följas Omställningstiden räknas från anmälan Samtidig omställning av växtodling och djurhållning Omställning av nötkreatur Omställning av mjölkproduktion Omställning av grisar, får och getter Omställning av fjäderfän Omställning av bete och rastgårdsmark för grisar och fjäderfä Parallellproduktion med ekologiska och konventionella djur Ekologisk och konventionell djurproduktion på samma gård Ekologiska och konventionella djur av olika arter Tillfällen då parallellproduktion är tillåtet Bete av konventionella djur på ekologisk mark Bete av ekologiska djur på konventionell mark Drivning av ekologiska djur på konventionell mark, till exempel till en fäbod Inköp av djur Val av raser och linjer Inköpta djur ska skötas ekologiskt Undantag för att köpa in konventionella djur Dokumentation vid inköp av konventionella djur Inköp av unga däggdjur vid etablering av ny besättning Inköp av konventionella däggdjur för rekrytering Större inköp av konventionella däggdjur för rekrytering Inköp av en ny flock värphöns Slaktfjäderfä, långsamväxande raser och slaktåldrar Inköp av djur efter katastrofer När produkter från inköpta djur kan säljas som ekologiska Avel och fortplantning Fortplantning och insemination Könssorterad sperma Hormoner för kontroll av fortplantning och brunstsynkronisering Ruvning och kläckning Byggnader för ekologiska djur En god vistelsemiljö för djuren Uppbundna eller isolerade djur Suggor och gyltor ska hållas i grupp Inomhusmiljö Dagsljusinsläpp Golv och liggplatser i byggnader för däggdjur Liggplats Utrymmeskrav (132)

7 5.6.9 Detaljerade krav på byggnader för ekologiska fjäderfän Utevistelse Bete för nötkreatur, får och getter Utomhusmiljö och rastgård för nötkreatur, får, getter och grisar Utrymmeskrav för nötkreatur, får, getter och grisar vid utevistelse Utomhusmiljö och rastgård för fjäderfä Utrymmeskrav för fjäderfän i rastgård Förbud mot utevistelse Undantag från reglerna om bete och utevistelse Djur anmälda till slakt Slutgödning Undantag för uppbundna nötkreatur på små jordbruksföretag Rastning av uppbundna nötkreatur på små jordbruksföretag Övergångsregel för uppbundna nötkreatur t o m Djurtäthet och stallgödsel Max 170 kg kväve/ha och max 22 kg totalfosfor/ha Spridningsavtal för gödsel från ekologisk djurhållning Undantag för vissa gårdar Foder och utfodring Egenproducerat foder Bete och grovfoder Diande och mjölkutfodring Konventionella foderråvaror och tillsatser Otillåtna ämnen och metoder Foder från mark under omställning Foder från det första omställningsåret Foder från det andra omställningsåret Hantering, transport och lagring av foder Djurhälsa och veterinärbehandlingar Ekologiska djurs hälsa Minimera lidandet Förebyggande behandlingar GMO i veterinärmedicinska läkemedel Sjuka djur ska behandlas Val av behandling Vaccinationer Parasitbehandling Bekämpningsprogram mot sjukdomar Begränsning av antalet behandlingar Karenstider Operativa ingrepp Bedövning eller sövning Kastrering av tjurkalvar, ringning av tjurar Avhorning Tandklippning och tandslipning av smågrisar Kastrering av smågrisar Näbbtrimmning och kastrering av fjäderfä Behandlingar som krävs av annan lagstiftning Förvaring av läkemedel och produkter för rengöring och desinfektion Isolering av sjuka eller skadade djur Rengöring och desinfektion Bekämpning av skadegörare Lagring av produkter för rengöring och desinfektion Dokumentation (132)

8 5.13 Identifiering Märkning av individer och grupper Märkning av nötkreatur Märkning av grisar Märkning av får och getter Märkning av fjäderfän Transporter Transporter av ekologiska djur Elektriska pådrivare och lugnande medel Slakt Minimera lidandet vid slakt Dokumentation Journalföring Kunskapskrav Kunskaper om djurskydd och djurhälsa BIODLING Omställning Omställning Omställningstid Omställningstidens start Retroaktiv omställning Omställning av befintliga, konventionella bin Ekologiskt vax Omställning av vax Användning av konventionellt vax Inköp av drottningar och avläggare Ekologisk från kläckning Lokal anpassning Om det inte finns ekologiska drottningar eller avläggare att köpa Svärmar Omställning av konventionella bin Rekrytering efter katastrofer Biskötsel Grundprinciper Principer för placering av bikupor Placering av bikupor i förhållande till dragväxter och föroreningskällor, föroreningar Placering av bikupor i förhållande till GMO-grödor Placering av bikupor på vintern Områden som inte är lämpliga för ekologisk biodling Bikupor och mellanväggar till ekologiska bin Naturligt material i bikupor Mellanväggar Parallellproduktion med ekologiska och konventionella bikupor Parallellproduktion är normalt inte tillåtet Åtskillnad mellan ekologisk och konventionell djurhållning Undantag, samhällen upplåtna för pollinering Samma aktör verksam i både ekologiska och konventionella biodlingsföretag Flyttning av bisamhällen, biredskap och honung (132)

9 6.6.1 Djurtransporter ska minimeras Flytt av bigård Skörd och hantering av honung och andra biodlingsprodukter Avsiktligt dödande av bin Yngel i vaxkakor Medel vid honungsskörd Åtskillnad mellan ekologiska och konventionella produkter Dokumentation Register över bigårdar Identifikation och placering Foder och utfodring Veterinärmedicinska läkemedel Skörd och lagring Kunskapskrav Kunskaper om djurskydd och djurhälsa Foder och utfodring av bin Ekologiskt foder Foder Genetiskt modifierade råvaror i foder Joniserande strålning Dokumentation av inköpta fodermedel Nödutfodring under dragsäsongen Förhindra sammanblandning av ekologiskt och konventionellt foder Märkning av inköpt foder Transport av foder Rengöring av fordon och behållare Djurhälsa och veterinärbehandling Förebyggande åtgärder Förebyggande av sjukdomar Rengöring och desinfektion Lagring av rengörings- och desinfektionsmedel Förebyggande behandlingar inne i kupan Skadegörare Råttgift Veterinärbehandling Sjuka djur ska behandlas Genetiskt modifierade produkter Behandling Varroa, bekämpning med naturliga medel Varroa, bekämpning med veterinärmedicinska läkemedel Vingklippning Vingklippning är inte tillåtet Avel Avel och insemination FÖRÄDLING AV LIVSMEDEL Principerna för ekologisk förädling av livsmedel GMO (132)

10 7.3 Tillsatser Konventionella ingredienser Beräkning av andel ekologiskt i produkten Vin FÖRÄDLING AV FODER Foder till lantbrukets husdjur Principerna för ekologisk förädling av foder Särhållning i tid och rum Foder från produktion i omställning Förbud mot användning av GMO och bestrålning Förbud mot tillväxtbefrämjande medel Konventionella råvaror som får användas i foder Tillsatser som får användas i foder Foder till sällskapsdjur Regler för foder till sällskapsdjur Regler för förädling Tillsatser Animaliska fodermedel Märkning av foder till sällskapsdjur IMPORT Produkter som omfattas Handel med produkter inom EU räknas inte som import Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein Erkända tredjeländer Erkända certifieringsorgan Importtillstånd för en produkt från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket Produktkategorier för import från erkända länder och certifieringsorgan Koder för certifieringsorgan Kontrollintyg MÄRKNING AV EKOLOGISKA PRODUKTER Generella regler EU:s logo för ekologisk produktion Märkning av levande eller obearbetade jordbruksprodukter För vilka ekologiska produkter är EU-logon obligatorisk? För importerade produkter är EU-logon inte obligatorisk Produkter där EU-logon inte får användas EU-logons placering och storlek Övriga obligatoriska uppgifters placering Oförpackade produkter Angivande av ursprungsland Kod Ingrediensmärkning av livsmedel med ordet ekologiskt Produkter som innehåller mindre än 95 procent ekologiska råvaror Ekologiskt ska endast stå i ingrediensförteckningen Märkning av produkter med vilt, vildfångad fisk eller vildfångade räkor Märkning av ytteremballage (132)

11 10.5 Märkning av vin och produkter framställda av vin Märkning av vin och produkter av vin Märkning av vin producerat före 1 juli Märkning av foder Foder med minst 95 procent ekologiska råvaror Märkning med ordet ekologiskt Användning av EU:s logo på foder Märkning av innehåll i fodret Märkning av foder till sällskapsdjur och pälsdjur Märkning av tillsatser BILAGA 1. TILLÅTNA GÖDSELMEDEL OCH JORDFÖRBÄTTRINGSMEDEL BILAGA 2. TILLÅTNA VÄXTSKYDDSMEDEL BILAGA 3. FODERRÅVAROR BILAGA 4. FODERTILLSATSER BILAGA 5. PRODUKTER FÖR RENGÖRING OCH DESINFEKTION BILAGA 6. LIVSMEDELSTILLSATSER INKLUSIVE BÄRARE BILAGA 7. PROCESSHJÄLPMEDEL OCH ANDRA PROCESSTEKNISKA HJÄLPMEDEL BILAGA 8. BEARBETNINGSHJÄLPMEDEL FÖR PRODUKTION AV JÄST OCH JÄSTPRODUKTER BILAGA 9. PRODUKTER OCH ÄMNEN SOM FÅR ANVÄNDAS ELLER TILLSÄTTAS I VIN BILAGA 10. KONVENTIONELLA INGREDIENSER AV JORDBRUKSURSPRUNG BILAGA 11. DEFINITIONER (132)

12 1 Mål och generella principer för ekologisk produktion 1.1 Ekologisk produktion har följande allmänna mål - Ekologisk produktion ska innebära ett hållbart jordbruk respektive vattenbruk. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Balansen mellan alla beståndsdelar ska upprätthållas och helst förbättras. - Ekologisk produktion ska bidra till en hög grad av biologisk mångfald. Den ekologiska företagaren ska använda naturresurser som vatten, jord, organiskt material och luft ansvarsfullt. Även energihushållningen på det ekologiska företaget ska vara hållbar och ansvarsfull. - Reglerna för ekologisk djurproduktion ska bidra till att uppfylla högt ställda djurskyddskrav. Ändå kan svenska djurskyddsregler vara striktare. Ekologisk djurproduktion ska respektera varje djurarts beteendebehov. - Den ekologiska producenten ska sträva efter att ta fram produkter av hög kvalitet. - Konsumenter efterfrågar varor som framställts på ett sätt som inte skadar miljö, människors hälsa, växters sundhet eller djurs hälsa och välbefinnande. Ett viktigt mål för ekologisk produktion är därför att möta konsumenternas efterfrågan på produkter. Referens: 834/2007 art Ekologisk produktion ska grunda sig på följande generella principer - Biologiska processer ska grunda sig på val av ekologiska system med användning av systeminterna naturresurser. Förslagsvis genom att använda metoder som utnyttjar levande organismer och mekaniska produktionsmetoder som är markrelaterad eller överensstämmer med principen om hållbart utnyttjande av fiskeresurserna som inte använder GMO och produkter som framställs av eller med GMO med undantag av veterinärmedicinska läkemedel som grundar sig på riskbedömning och i förekommande fall på användning av försiktighetsåtgärder och förebyggande åtgärder - Begränsad användning av externa insatsvaror. När externa insatsvaror är nödvändiga ska de begränsas till insatsvaror från ekologisk produktion naturliga eller naturligt härledda ämnen mineralgödsel med låg löslighet - Strikt begränsning av användningen av kemiskt framställda insatsvaror, dvs. att användning endast bör ske i undantagsfall då 12 (132)

13 det inte finns några lämpliga hanteringsmetoder de externa insatsvaror som avses i punkt 2 inte finns tillgängliga på marknaden användningen av de externa insatsvaror som avses i punkt två 2 bidrar till oacceptabel miljöpåverkan - Att reglerna för den ekologiska produktionen anpassas inom ramen för denna förordning, med hänsyn till hygien, regionala klimatskillnader, lokala förhållanden, utvecklingsstadier och särskild djurhållningspraxis Referens: 834/2007 art Allmänna produktionsregler och regler för jordbruksproduktion GMO Genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som framställts av eller med GMO får inte användas som livsmedel, foder, växtskyddsmedel, gödselmedel, processtekniska hjälpmedel, jordförbättringsmedel, frön, vegetativt förökningsmaterial, mikroorganismer och djur i ekologisk produktion Joniserande strålning Inte heller får användning av joniserande strålning (till exempel för behandling av ekologiska livsmedel, foder eller råvaror) förekomma Hela jordbruksföretaget ska följa regelverket Huvudregeln är att hela jordbruksföretaget ska drivas på ett sådant sätt som följer de krav som gäller för ekologisk produktion. Jordbruksföretaget får dock delas upp i olika enheter om inte alla drivs enligt reglerna för ekologisk produktion. Detta gäller till exempel för dig som har både konventionell och ekologisk produktion, eller vid produktion med olika omläggningsstatus (exempelvis om delar av din produktion är omställd och andra är under omställning) Dokumentation Särskilda krav på dokumentation gäller för att kunna påvisa t. ex. GMO-frihet och särhållning av olika produktionsenheter. Se Krav på dokumentation samt respektive avsnitt för växtodling och djurhållning för mer information. Referens: 834/2007 art 9, 10 och (132)

14 2 Regler för certifiering 2.1 Vilka företag ska vara certifierade? Företag som ska vara certifierade I EU:s lagstiftning för ekologisk produktion används ordet aktör, som står för både företag och personer som ansvarar för att kraven i förordningen uppfylls avseende den verksamhet som bedrivs. I dessa riktlinjer skriver vi företag eftersom det är enklare och normalt är det företag och deras anställda som avses. Huvudregeln är att alla företag som framställer, bereder, förvarar eller importerar produkter från ett land utanför EU och som märker eller marknadsför produkter med hänvisning till ekologisk produktion ska vara certifierade. Detta gäller även exportörer och företag som överlåter sin verksamhet till tredje part Att vara certifierad Med certifierad menas att företaget står under kontroll av ett certifieringsorgan som får utföra kontroll av ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter i enlighet med EU:s lagstiftning. Undantag från certifieringskravet och produkter som är undantagna och inte omfattas av reglerna tas upp under Referens: 834/2007 art 2.d, art Detaljhandel livsmedelsbutiker och liknande verksamheter Exempel då livsmedelsbutiker måste vara certifierade: - företag som bereder ekologiska livsmedel i butiken. I begreppet beredning ingår att man antingen: konserverar och/eller bearbetar livsmedlet, dvs. väsentligt förändrar den ursprungliga produkten genom bland annat: värmebehandling, rökning, rimning, mognadslagring, torkning, marinering, extraktion, extrudering eller en kombination av dessa behandlingar slaktar och/eller styckar animalieprodukter paketerar, märker och/eller ändrar märkningen som gäller den ekologiska produktionsmetoden, exempelvis när du butikspackar köttfärs, ost eller vitkål som blivit mald eller delad i butiken - företag som har lösviktsförsäljning av ekologiska och konventionella varor som konsumenten kan ha svårt att skilja på. Detta gäller all typ av parallell försäljning av sådant som inte är färdigpackat, till exempel frukt och grönt och olika system där müsli eller kaffebönor erbjuds i lösvikt eller har ekologiskt bröd som inte kan skiljas från annat konventionellt bröd. - nätbutiker som producerar, bereder eller förvarar ekologiska produkter, eller importerar ekologiska produkter från tredje land. Referens: 852/2004 art 2, 834/2007 art (132)

15 2.1.4 Grossister/partihandlare Grossister/partihandlare (som inte är detaljhandelsled) som säljer vidare färdigförpackade varor ska vara anmälda och stå under ekologisk kontroll. Däremot finns inte krav på årligt fysiskt kontrollbesök, utan kontrollmetoden och frekvensen kan anpassas till risken för att det förekommer oegentligheter och överträdelser för efterlevnaden av kraven i förordningen. Referens: 834/2007 art Underleverantörer, tredje part Om ett företag överlåter någon del av sin verksamhet till en underleverantör (betecknas i förordningarna som tredje man eller tredje part), ska företaget ändå vara skyldig att anmäla verksamheten och låta den omfattas av kontroll. Det innebär alltså att underleverantören inte behöver teckna ett eget avtal med certifieringsorganet, istället är det bara den verksamhet som görs på uppdrag av företaget som behöver kontrolleras. I dessa fall krävs dokumentation och avtal för att säkerställa att underleverantören omfattas av kontrollsystemet. Referens: 834/2007 art 28.1, 889/2008 art 63, art Kontraktsodling Vid kontraktsodling eller arrende är det viktigt att avtal reglerar vilket företag som gör vad. Mellan förädlare och olika lantbruksföretag kan det uppkomma oklarheter om vilket företag som är den praktiska aktören, dvs som brukar marken ekologiskt eller hanterar de ekologiska produkterna. Om certifieringsorganet inte kan avgöra om all relevant information kan erhållas vid revisionen hos det certifierade företaget, måste även de andra parterna certifiera sig. Referens: 834/2007 sista stycket i art Certifiering och certifikat Ansökan om certifiering Företag som hanterar eller säljer/marknadsför ekologiska produkter ska kontakta ett certifieringsorgan för att ansöka om certifiering enligt EU:s lagstiftning för ekologisk produktion. Ett företag kan även ansöka om certifiering enligt privata standarder, men ska då ange i sin ansökan när certifieringen omfattas av kraven i förordningarna. Det är alltid det enskilda företagets ansvar att anmäla sin verksamhet och ansöka om certifiering enligt EU:s lagstiftning för ekologisk produktion. I Sverige är det SWEDAC som ackrediterar och godkänner, medan det är Jordbruksverket och Livsmedelsverket som delegerar kontrollen av ekologisk produktion till privata certifieringsorgan. Vilka certifieringsorgan som är godkända framgår av SWEDAC, Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets webbplatser. För närvarande är det Kiwa Sverige AB (Kiwa Aranea), SMAK, HS Certifiering och Valiguard. Referens: 834/2007, art 28.1 och Livsmedelsverkets beslut dnr 1007/2009 och Jordbruksverkets meddelande (SJVFS 2009:9) om beslut om anslutning till kontrollsystemet 15 (132)

16 2.2.2 Certifieringsprocess Ett godkänt certifieringsorgan ska utföra kontroll i enlighet med EU:s lagstiftning, av den ekologiska produktion/verksamhet och märkning av ekologiska produkter som ditt företag bedriver. Certifieringsprocessen innebär att certifieringsorganet: - får ta stickprov för att undersöka om de produktionsmetoder används bryter mot reglerna eller om ekologiska produkter är förorenade. Detta får ske vid misstanke om regelbrott, men även om det inte finns misstankar om att förordningen inte följs - ska ta provta och låta göra analyser av till exempel mark eller produkter, vid misstanke om att otillåtna produkter använts eller används - ska göra en utvärdering av riskerna med olika typer av företag och produktionsmetoder. Dessutom ska de göra en kontrollplan för provtagning och analyser för det kommande året. I kontrollplanen för företag som tillverkar foder ska certifieringsorganen skriva in ett lägsta antal slumpmässigt tagna prov som ska analyseras i förhållande till de förmodade riskerna - ska göra en riskvärdering av anslutna företag, som underlag för att besluta om hur ofta kontroll ska göras Kontrollbesök Alla certifierade företag ska besökas av certifieringsorganet minst en gång per år men kan också få kontrollbesök oftare. Några saker som ska ingå i riskvärderingen är resultaten från tidigare kontroller, mängden produkter och risken för att produkterna byts ut mot andra produkter. Från och med den 1 januari 2014 ska minst tio procent av alla årliga inspektioner vara oanmälda. Dessutom ska extra oanmälda stickprovsbesök, utöver det årliga fysiska besöket, genomföras hos minst tio procent av de anslutna företagen. Besöken ska främst vara hos de företag som har en hög riskklassning men en del av besöken ska ske slumpvis. Referens: 834/2007 art 27.3, 889/2008 art 65.2, 65.4 och art 88.3, samt ändringsförordning 392/3013, art Certifikat Certifieringsorganet ska utfärda ett styrkande dokument (intyg) som anger vad som står under kontroll. Dessa intyg kallas för certifikat. Certifikatet ska innehålla företagets huvudsakliga verksamhet, som omfattas av certifieringen. Till exempel följande kategorier: - producent (i detta sammanhang avses primärproducenter, dvs lantbrukare m.fl.) - förädlare (företag som utför bearbetning av råvaror efter primärproduktion) - importör (från tredje land) - exportör (till tredje land) - enbart hantering av produkter (d.v.s. lagring, transport, försäljning eller tillhandahållande till slutkonsumenten, och i förekommande fall märkning) Dessutom ska du ange vilken produktgrupp verksamheten omfattar, samt dess giltighetsperiod. Produktgrupper kategoriseras som: - Växter och växtprodukter; odling, växthus, svampodling och vildväxande (ange vilka arter som avses) - Djur och animalieprodukter; djurhållning, biodling och vattenbruk (ange vilka arter som avses) 16 (132)

17 - Bearbetade produkter; livsmedel och foder (ange vilka produktionsplatser och produkter som avses) Det aktuella företagets kunder ska kunna fastställa vilka produkter eller tjänster, som företaget levererar, som är certifierade. Detta är det som avgör hur detaljerat certifikatet ska vara för en viss verksamhet. För spårbarhet och kontroll kan ibland ett mer detaljerat certifikat krävas. Referens: 834/2007 art 2 b, d, art 28.1 och 29.1, 889/2008 art 68 och bilaga XII Krav på dokumentation När kontroll införs för första gången ska företaget upprätta och därefter upprätthålla en beskrivning av verksamheten och den enhet och/eller lokaler där verksamheten bedrivs. Du ska också göra en förteckning över åtgärder för att säkerställa att reglerna för ekologisk produktion följs, samt beskriva de förebyggande åtgärder som behövs för att minska risken för kontamination av otillåtna ämnen och hur rengöring av lagringsutrymmen ska ske. Beskrivningen och åtgärderna ska ingå i en deklaration som ska undertecknas av företagaren (dig), där du åtar dig att följa reglerna för ekologisk produktion. Referens: 889/2008 art 63.1, 63.2 Lagerbokföring och ekonomisk bokföring Lagerbokföring och ekonomisk bokföring ska alltid kunna kontrolleras av certifieringsorganet. Bokföringen ska visa balansen mellan mängden insatsvaror och mängden producerade och sålda produkter. Bokföringen ska omfatta: Leverantören, eller om så förekommer, säljaren eller exportören av inköpta produkter. Vilken typ och mängd av de ekologiska produkter som levererats till enheten. Alla inköpta råvaror samt deras användning och foderblandningens sammansättning, om sådana görs. Dokumentation av kontroll av inköpta ekologiska produkter. För utsäde ska du dokumentera både ekologiskt och konventionellt utsäde och att det konventionella utsädet inte är behandlat med otillåtna medel. Vilken typ och mängd av de ekologiska produkter som lagras i lokalerna. Vilken typ och mängd av alla produkter som lämnat enheten eller den förste mottagarens lokaler eller lagerutrymmen, samt information om mottagarna eller, i förekommande fall, köparna (andra än slutanvändare). Om du inte lagrar eller fysiskt hanterar ekologiska produkter ska bokföringen omfatta: Vilken typ och mängderna av de ekologiska produkter som köpts och sålts, vem som har varit leverantör, säljare eller exportör och vem som har varit köpare eller mottagare Leverantörers certifikat Vid inköp av ekologiska produkter är det du som företagare som har ansvar för att ta reda på att leverantören uppfyller kraven för ekologisk produktion. Det kan du göra genom att kontrollera leverantörens certifikat. Referens: 834/2007 art 29, 889/2008 art 66.1, 66.2 och 67.1a 17 (132)

18 2.2.7 Särhållning av produktionsenheter Om du har ekologisk produktion med olika omläggningsstatus, ekologisk produktion samtidigt med konventionell produktion eller produktion under omställning från första och andra årets omställning, ska dessa hållas isär. Du måste också dokumentera hur du särskiljer dessa Intyg om GMO-frihet För att säkerställa att produkter i ekologisk produktion är fritt från GMO, ska den som köper eller använder en produkt kräva ett intyg/säljardeklaration om GMO-frihet från den som säljer produkten. Säljardeklarationen ska utformas enligt bilaga XIII i tillämpningsförordningen 889/2008. Du ska kunna visa en säljardeklarationen eller motsvarande när certifieringsorganet gör kontroll hos dig. För GMO produkter som används som livsmedel eller foder finns särskilda lagstiftningskrav på märkning att det är framställt med GMO. I dessa fall får du förlita dig på den märkning (eller andra följedokument) som följer med livsmedlet/fodret. Referens: 834/2007 art 9.2, art 9.3, art 17 d, 889/2008 art 69, 889/2008 bilaga XIII 2.3 Påföljder när reglerna inte följs Om reglerna för ekologisk produktion inte följs, kan certifieringsorganen besluta om helt eller delvis borttagande av certifikat. Du kan i så fall förlora rätten att sälja dina produkter som ekologiska. Från den 1/ har certifieringsorganen rätt att utöva kontrollen och besluta om åtgärder som ska vidtas. Det finns två typer av åtgärder, antingen borttagande av märkning som betyder att produkter du har framställt och tänkt saluföra som ekologiska inte får saluföras som ekologiska, eller marknadsföringsförbud. Referens: 834/2007 art 30, 889/2008 art 91, Förordning om ekologisk produktion 2009:27 paragraf 5, Lag (SFS 2013:363) om kontroll av ekologisk produktion 2.4 Undantag från certifieringskravet Företag som undantas kravet på certifiering Jordbruksverket och Livsmedelsverket har beslutat att undanta vissa företag från kravet på certifiering. Undantagen är kopplade till vad företaget gör, inte företagets beteckning. Istället måste du bedöma vilken verksamhet som bedrivs inom ditt företag och sedan fatta beslut om ansökan om certifiering krävs eller inte. Undantaget gäller för företag som säljer ekologiska produkter till slutkonsumenter eller slutanvändare, under förutsättning att de inte: - förvarar (annat än i anslutning till försäljningsplatsen), producerar, bereder eller importerar ekologiska produkter från tredje land, eller 18 (132)

19 - samtidigt säljer eller lagrar ekologiska och konventionella lösviktsvaror av samma slag. Enligt Livsmedelsverket tolkas begreppet slutanvändare som den slutliga användaren av ett livsmedel, där livsmedlet används som en del i livsmedelsföretagets verksamhet och inte saluförs vidare som sådant. Referens: 834/2007, art 28.2 och Livsmedelsverkets beslut dnr 1007/2009 och Jordbruksverkets meddelande (SJVFS 2009:9) om beslut om anslutning till kontrollsystemet Detaljhandel - butiker och liknande verksamheter - Företag som säljer produkter direkt till slutkonsumenter, under förutsättning att de inte förvarar (annat än i anslutning till försäljningsplatsen), producerar, bereder eller importerar ekologiska produkter från tredje land. - Företag som inte har någon lösviktshantering av ekologiska produkter utan bara säljer färdigpackade varor direkt till konsument. - Butiker som säljer lösviktsprodukter så att det inte finns möjlighet till sammanblandning. Butiken behöver inte vara certifierad ifall produkterna tydligt skiljer sig åt, till exempel röd och gul potatis eller ekologiska branflakes och konventionella cornflakes. - Butiker som tjänar som underleverantör till ett certifierat företag. Då räknas den överlåtna verksamheten som en certifierad produktionsplats, vilken det certifierade företaget, alltså företaget som äger varorna, ansvarar för att anmäla och låta omfattas av kontroll. Exempel på detta är när fiskdisk eller butiksbageri sköts av ett separat certifierat företag. Det kan också vara när butiken anlitar ett externt certifierat företag som äger och sköter hanteringen av lösviktsvaror, till exempel müsli. - Torghandel eller företag som enbart säljer färdigförpackade ekologiska produkter, dvs. utan att vare sig bereda ekologiska livsmedel eller ha lösviktsförsäljning av ekologiska och konventionella varor som konsumenten kan ha svårt att särskilja. - Centrallager som är separata företag och endast fungerar som terminaler, dvs. inte äger varorna, med spårbarhetssystem för varorna, men utan egen bokföring över de ekologiska varorna. Dokumentation och avtal ska finnas så att varorna omfattas av kontrollsystemet. Det är alltså företaget som äger varorna som står under ekologisk kontroll. Referens: 834/2007 art Partihandlare, grossister och liknande verksamheter Företag som säljer direkt till slutanvändare, (till exempel partihandlare) som enbart säljer ekologiska produkter vidare (utan förädling). T.ex. kan det röra produkter som utgör råvara för förädling, men där köparen använder produkten på ett vis som liknar en slutkonsuments och där slutprodukten inte blir ekologisk. Referens: 834/2007 art Transportörer, lagerhotell och liknande verksamhet Företag som enbart upplåter lokal åt eller transporterar varor märkta som ekologiska, som de själva inte äger och inte heller utför någon beredning eller märkning av, behöver inte stå under ekologisk kontroll och vara certifierade. Exempel på detta kan vara lagerhotell, frysar, alkoholupplag med flera typer av företag eller rena transportföretag. Det betyder att det är de företag som äger produkterna (dvs. de företag som anlitar denna typ av tjänster av transportörer, lagerhotell eller liknande verksamheter), som ansvarar för att anmäla produkten och se till att verksamheten omfattas av kontroll. Se avsnittet om underleverantörer, tredje 19 (132)

20 part, De måste dessutom säkerställa, genom dokumentation och avtal, att kontroll kan utföras vid behov. Referens: 834/2007 art Förmedlare av affärer Förmedlare av affärer, så kallade agenter (t.ex. vissa spannmålshandlare, vissa potatisförmedlare, olika konsulter i importsektorn) behöver inte stå under kontroll förutsatt att de varken äger eller hanterar varorna. Spårbarhet ska dokumenteras och kunna upprätthållas mellan den certifierade säljaren och den certifierade köparen. Det betyder att köparen ska få all information om varan direkt från den certifierade säljaren, med agentens dokumentation enbart som förmedlande mellanled. Det krävs i ett sådant fall att den certifierade köparen vid revision ska kunna uppvisa dokumenterad spårbarhet mer än ett led tillbaka samt visa att förmedlaren/agenten inte haft möjlighet att packa om varorna. Referens: 834/2007 art 28.2, 889/2008 art 63.1, art Verksamhet eller produkter utanför förordningens tillämpningsområde eller som undantas i förordningen Företag som bedriver verksamhet inom jordbruks- eller livsmedelssektorn inom områden som inte omfattas av förordningen får inte använda begreppet ekologiskt i sin marknadsföring Storkök Storköksverksamhet omfattas inte av EU:s lagstiftning för ekologisk produktion eftersom det saknas regler i förordningarna. Med storköksverksamhet menas beredning av ekologiska produkter på restauranger, i caféer, i skolkök, eller liknande företag som serverar direkt till konsumenter eller enbart levererar till matsalar och serveringar. Tillsvidare kan storkök välja att certifiera sin verksamhet enligt privata regelverk. Referens: 834/2007 art Produkter som inte omfattas av förordningen Produkter från jakt på vilda djur eller fiske efter viltlevande arter omfattas i begränsad omfattning i förordningen och får inte marknadsföras som ekologiska produkter. Däremot får man hänvisa till ekologiskt på annat sätt. Även djurslag som kanin, hjort, struts, vaktel, sniglar, mikroalger med mera, omfattas inte av förordningen och kan i avsaknad av nationella regler eller godkända privata standarder inte märkas som ekologiska. Tillsvidare kan dessa produkter enbart certifieras enligt olika privata standarder, som då har särskilda regler för hur produkterna ska märkas. Dock kan bearbetade produkter som innehåller vilt, vildfångad fisk eller vildfångade räkor, under vissa villkor få hänvisa till ekologisk produktion. Det ska då göras i ingrediensförteckningen och i samma synfält som varubeteckningen. Läs mer om det under avsnittet om märkning av vilt. Referens: 834/2007 art 1.2, (132)

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Nationella riktlinjer för ekologisk produktion 2014-01-20 Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Introduktion De Nationella riktlinjerna är branschens tolkning av hur EU:s lagstiftning för ekologisk

Läs mer

5 Ekologiska produkter

5 Ekologiska produkter Förordning 834/2007, ekologisk produktion [9451] 5 Ekologiska produkter Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 2014-05- 08 Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen att. Ingrid Karlsson 551 82 Jönköping Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 Övergripande kommentar

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Animaliska biprodukter

Animaliska biprodukter Animaliska biprodukter (temadag med Avfall Sverige) 3 feb. 2015 Av Susanne Liljenström (enheten för CITES, foder och djurprodukter) Enheten för CITES, foder och djurprodukter (avdelningen Djurskydd och

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 )

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 ) Föredragande Virva Valle Sida/sidor 1 / 5 Anvisning till foderblandningscentraler och andra aktörer, bl.a. förmedlare, om import av animaliska biprodukter från en annan EU-medlemsstat, Norge eller Schweiz

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE MEDDELANDE 1 (6) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/DNo ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE I de årliga produktionskontrollerna av ekologisk produktion har det från ingången av 2012

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119)

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) 1(5) 2013-06-27 Enheten CITES, foder och djurprodukter Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) A. Kryssa i om det är en ny anmälan, en ändring eller en avanmälan av foder. B. Namn, adress, e-post

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Jordbruksverkets vägledning Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Interventionsenheten September 2007 VG 2:16 Jordbruksverkets vägledningar finns på internet: www.sjv.se

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2008R0889 SV 10.04.2011 004.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 889/2008 av den 5 september

Läs mer

Jordbruksinformation 18 2010. Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig

Jordbruksinformation 18 2010. Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig Jordbruksinformation 18 2010 Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig Innehåll Du är foderföretagare dessa regler gäller dig... 4 Så här läser du broschyren... 4 Vem är foderföretagare?... 5

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker. LIVSMEDELSSÄKERHET Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-02-22

Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Träemballage godkänt för internationell handel förklarande dokument Jordbruksverkets godkännande enligt ISPM 15 1 Syftet med Jordbruksverkets godkännande av tillverkning

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder:

Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder: 4 Foder Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder: avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, biocider, utsäde, gödselmedel och läkemedelsfoder förvarats och hanterats

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Interventionsenheten februari 2007 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 2. LAGSTIFTNING...3 3. PRODUKTER INOM VARUOMRÅDET...4 4. IMPORT...5 4.1 GRÄNSSKYDD...5

Läs mer

Import av livsmedel. Vad är livsmedel? Behöver jag tillstånd? Vilka regler gäller för import av livsmedel? Varför finns det importrestriktioner?

Import av livsmedel. Vad är livsmedel? Behöver jag tillstånd? Vilka regler gäller för import av livsmedel? Varför finns det importrestriktioner? Import av livsmedel Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera livsmedel yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Det finns en del allmänna bestämmelser som

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson. Sammanfattning Rubriken vi valt för vårt projektabete är Vad är. och hur skiljer det sig ifrån konventionellt?syftet med vårt projektarbete är att göra en PP-presentation som skall fungera som utbildningsmateriel

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om producentorganisationer inom

Läs mer

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Helena Hamvall Malin Liss-Lundeberg Lis Ryberg Samhällsbyggnad - Tillsynsavdelningen Informationsträffens innehåll 0 Resultat från livsmedelskontrollen

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Yttrande över förslag till ändring av vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar

Yttrande över förslag till ändring av vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 1 (5) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Maria Wegscheider Telefon 018-727 43 41 2014-09-06 2014-004702- LI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 1 oktober 2014

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Handel inom EU med utrotningshotade djurarter

Handel inom EU med utrotningshotade djurarter Handel inom EU med utrotningshotade djurarter Oktober 2009 I hela världen finns det över 5 000 djurarter och 28 000 växtarter som nu är starkt utrotningshotade. För att skydda och bevara dessa för framtiden

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer