Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET"

Transkript

1 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

2 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

3 det är din utstrålning som sitter i min ryggrad det är din andedräkt som är mitt syre det är din röst som flyter i mina ådror -Lii Stening

4 INNEHÅLL 6 Inledning bakgrund 7 Förord 8 Historik 10 Att arbeta med samlevnad och sexualitet 13 Medicinska fakta 19 STD-mottagningen 20 Mål delmål för handlingsplanen 22 Mödrahälsovården 23 Kvinnokliniken 24 Smittskyddsenheten 25 Barnhälsovården 26 Distriktsläkarverksamheten 27 Ger/Rehabiliteringen 28 Ungdomsmottagningarna 29 Skolan 30 Socialtjänsten 31 Fritidsgårdarna 32 Idrotten 33 Kyrkan 34 RFSL 35 Uppföljning 36 Att läsa 37 Skribenter Höglund Grafisk Form, 2002 Illustrationer inlaga: Tomas Sandström Omslag: Ola Höglund Tryck: Landstinget Dalarna/Tryckcenter 5

5 Inledning/bakgrund Landstinget Dalarna har sedan 1990 arbetat efter en handlingsplan för att förhindra sexuellt överförbara infektioner (STI) 1 och oplanerade graviditeter. Arbetet har bl.a. resulterat i att det finns Ungdomsmottagningar i alla kommuner, utökade barnmorsketider och olika utbildningsinsatser. Man har också arbetat med provtagning och smittspårning. Könssjukdomarna främst antalet klamydiafall har i Dalarna under talet legat ganska konstant, men har efter 2001 ökat kraftigt. Även ungdomsaborterna ökar och vi ser en viss negativ attitydförändring vad det gäller kondomanvändning. Ett önskemål har växt fram från hälso- och sjukvården om att nå andra aktörer i samhället som också arbetar med dessa frågor, dels för att få igång ett samarbete men även för att kunna inrikta sig mera på det förebyggande arbetet. För att tillsammans ta fram ett länsövergripande handlingsprogram för sex- och samlevnadsfrågor, ansökte och beviljades Landstinget Dalarna och Dalarnas Kommunförbund medel från Statens Folkhälsoinstitut hösten Tanken med programmet är att olika aktörer inom förvaltningar kommuner organisationer i Dalarna skall finna inspiration, få tips på metoder och genomförande och få svar på frågor som: Vilken är vår roll i detta arbete? Hur kan vi inom vår sektor arbeta med detta? Inspiration har hämtats från Kalmar läns handlingsprogram för sexoch samlevnadsfrågor. Programmet har tagits fram i samarbete med resurspersoner i hela länet från skola, fritidsgårdar, socialförvaltningar, ungdomsmottagningar, frivilligorganisationer, idrottsförbund, kyrkan och medicinskt sakkunniga inom Landstinget Dalarna. Ett tack riktas till alla dem som bidragit till programmets förverkligande och som representerar skilda yrken och organisationer inom länet. Christina Sätterberg Projektledare Landstinget Dalarna 6 1. STI=sexual transmitted infections

6 Förord Det är glädjande att aktörer från olika förvaltningar och organisationer tillsammans utarbetat ett länsprogram för att förhindra spridning och uppkomst av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter samt verka för en positiv syn på sexualitet. För att uppnå detta mål måste kunskap spridas bland ungdomar och då är det viktigt att man når ut på så många sätt som möjligt. Endast information från hälso- och sjukvården är inte tillräcklig för att nå ut till alla ungdomar som kan befinna sig i risk för oplanerad graviditet eller få en sexuellt överförd sjukdom. Fler aktörer behövs för att sprida information och på så vis öka kunskapen och få till stånd ett ändrat beteende. Vad som styr våra beteenden förändras över tiden och påverkas av många olika faktorer. Den som levt med abortlagen upplever kanske inte ingreppet lika negativt känsloladdat som tidigare generationer. Det som är lagligt accepteras och är inte så tabubelagt som tidigare. För hundra år sedan var rädslan för utomäktenskaplig graviditet en stark hämmande faktor på sexuallivet. Dödligheten i självmord och komplikationer till illegala aborter bland kvinnor som oplanerat blivit gravida var sannolikt mycket högre än dödligheten i AIDS i våra dagar. Kanske har rädslan för HIV och AIDS minskat, med ändrat sexuellt beteende till följd. HIV-epidemin som en del har förutspått har uteblivit i västvärlden. Situationen är dock annorlunda på andra håll i världen där risken är mer påtaglig och heterosexuell smittspridning dominerar. Då risken för HIV anses mindre, glömmer man bort andra sexuellt överförbara sjukdomar som kan medföra svåra infektioner och ofrivillig barnlöshet som följd. Även oplanerad graviditet kan få konsekvenser för framtiden. Hade vi högst en sexualpartner livet igenom skulle ingen sexuellt överförbar sjukdom kunna spridas. Ett bättre sätt att skydda sig är att använda kondom som skyddar både mot oplanerad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar. Ett annat riskbeteende som är möjligt att påverka är kombinationen alkohol och sex. I påverkat tillstånd tar man risker som man aldrig skulle göra i nyktert tillstånd. Vårt beteende styrs i stor omfattning av sociala normer och förväntningar. Skall en attitydförändring ske måste vi påverka dessa normer. Den information som idag sprids om sexuella beteenden styrs mycket av massmedia, där pornografin har en dominerande roll. Som alternativ till denna bild är detta länsprogram en nödvändig motpol för att sprida en bild av sexualitet som är mer verklighetsförankrad. Falun Anders Lindblom Smittskyddsläkare i Dalarna 7

7 Historik Att förebygga olika sjukdomar har en lång historia. Detta blev en samhällsangelägenhet redan under 1700-talet pga att sjukdomar tog många liv. Befolkningens storlek och hälsotillstånd ansågs ha stor betydelse för landets ekonomiska utveckling. Att förebygga sjukdomar blev ett sätt att öka den produktiva delen av befolkningen mödrar, arbetare och soldater. Trots vetskapen om sjukdomarnas samhälleliga orsaker hävdades det att felaktiga vanor, lathet, låg moral, misskötsel, missbruk, okunnighet, halsstarrighet och felaktiga sexualvanor var orsaken till befolkningens dåliga hälsa. Samhällsnyttan stod i centrum, man skulle satsa på dem som kunde botas och arbeta. Senare kom man också till insikt om att ett stort antal människor inte räckte för att bevara Sveriges säkerhet och välfärd, utan det behövdes också friska och starka människor. Under 1800-talet hade befolkningen fördubblats. Fattigdom, dåligt kosthåll, undermåliga bostäder och farliga arbetsmiljöer gjorde att sjukdomar och överdödlighet bredde ut sig i den arbetande befolkningen. Detta ansågs hota samhällsutvecklingen. Medborgarna behövde fostras för att bli medvetna om sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och samhällsekonomi. Goda vanor sågs som en medborgerlig plikt. Sedan dess har förebyggande arbete utgått ifrån att hälsa också är av värde och en rättighet för individen. Förebyggande åtgärder har främst varit upplysning, vård och lagstiftning med både en medicinsk, social och politisk verksamhet. Könssjukdomar hade länge varit ett gissel för människorna. Under 1800-talet var framför allt syfilis mycket spridd och inte möjlig att bota, vilket påkallade åtgärder. För att förhindra spridningen av sjukdomen infördes i Sverige den s.k. reglementeringen av prostitution 1859, vilket innebär att prostituerade kvinnor fick registreras och underkasta sig regelbundna läkarkontroller. Prostituerade kvinnor utpekades som smittspridare. Män som var smittade och kunde sprida smittan vidare var däremot inte underkastade någon lagstadgad skyldighet. Lagen utsattes för stark kritik, framför allt från kvinnorörelsen och ersattes 1918 av Lex veneris, föregångare till dagens smittskyddslag. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, införde ett annat sätt att bedriva prevention började hon med sexualupplysning för skolflickor i övre tonåren. Genom kunskap skulle flickor få ett skydd menade hon. Sexualupplysning, speciellt för unga, var ett känsligt ämne på den tiden. Många farhågor fanns att talet om sexualitet skulle väcka ungas drift för tidigt. Förutom upplysning förekom ibland rekommendationer om användandet av preventivmedel. De medel som fanns var kondong, pessar och natursvamp. Detta väckte många känslor, som resulterade i en lag 1910, som 8

8 förbjöd upplysning om preventivmedel. Lagen som sådan förbjöd inte försäljning eller användandet, utan den skulle gälla just för att förhindra offentlig information om preventivmedel. I stället för att propagera för preventivmedel, skulle man försöka höja framför allt männens moral. I kampen mot preventivmedel föddes RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Elise Ottesen-Jensen, Ottar bildade förbundet 1933 tillsammans med några radikala unga läkare. RFSU ställde först och främst krav på sexualupplysning: Rådgivningsbyrå för vuxna och sexualundervisning i skolan för yngre. Därtill ställdes krav på lagändringar och sociala reformer. Från början fanns ett stort motstånd, men RFSU fick efter hand gehör för sin politik slopades preventivlagen och samma år instiftades Sveriges första abortlag, vilket innebar att kvinnor kunde få abort utförd på vissa indikationer, om särskilda skäl förelåg, t ex sjukdom infördes sexualundervisning i folkskolan och 1955 blev undervisningen obligatorisk för alla barn från årskurs 1. Under hela 1900-talet har arbetet med att förebygga könssjukdomar och oplanerade graviditeter bedrivits på olika sätt. Lagstiftning och upplysning har omväxlande förordats. Medicinens utveckling har också varit viktig för möjligheten att förebygga STI och oplanerade graviditeter. Under och 1940-talet utvecklades sulfa och penicillin, effektiva botemedel mot veneriska sjukdomar. Därmed begränsas kraftigt spridningen av exempelvis syfilis. På 1960-talet introducerades p-piller och spiral, vilket gjorde det lättare att undvika oplanerade graviditeter. Den dominerande preventivstrategin i dag sägs vara sexualupplysning. Upplysningen utgår från att människan är ansvarskännande. Kunskap i kombination med skyddsmedel är den mest effektiva och humana preventionen. Ett samhällsansvar och en skyldighet kvarstår genom smittskyddslagen som kom redan

9 Att arbeta med samlevnad och sexualitet Etiska principer I arbetet med HIV/AIDS och andra STI-sjukdomar på olika nivåer nationellt och internationellt kan några viktiga principer urskiljas. Dessa kan också jämföras med de lagar och mål som finns för hälso- och sjukvården och som gäller för alla sjukdomar. Mänskliga rättigheter. Varje individ som bor i Sverige har rätt till kunskap som gör att han eller hon kan undvika smitta. Detta innebär att insatserna måste anpassas till olika gruppers och individers förutsättningar att ta till sig kunskap. Varje individ som bor här har också rätt till vård och behandling på lika villkor. Självbestämmande. Genom kunskaper och andra verktyg bör människor ges ökade möjligheter att göra medvetna val, t ex när det gäller sexuellt risktagande. Frivillighet och integritet. Samhällets insatser skall bygga på frivillighet med respekt för individens integritet inom ramen för gällande lagar. Bot, lindring och tröst. Den smittade individen skall i första hand erbjudas bot, och om sådan inte finns största möjliga lindring. Om sjukdomen inte kan lindras bör patienten ges tröst. Här avses såväl medicinska som psykologiska och sociala insatser. Även den smittade individens närstående bör uppmärksammas. Delaktighet och inflytande. Frivilliga organisationer och enskilda smittade skall ges största möjliga inflytande. Här avses dels den enskilde patientens inflytande över vård/behandling, men också berörda organisationers inflytande över generella insatser inom HIV/AIDS och STI-området. Sexuell hälsa en riskfaktor En viktig utgångspunkt att ta fasta på är det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsorisken inom området samlevnad och sexualitet. Detta är också utgångspunkten för begreppet sexualitet och reproduktiv hälsa, där hälsa definieras i positiva termer som sexuell njutning och gemenskap, samtidigt som det innebär ett säkert sexualliv utan STI och oplanerade graviditeter. 10

10 Kostnader för att inte förebygga STI Åtgärder som leder till förändring av livsstilen påverkar ibland olika sjukdomstillstånd och risker samtidigt. Ökad kondomanvändning kan minska riskerna för HIV, klamydia och oplanerade graviditeter. En person som ändrar sin livsstil påverkar indirekt också livsstilen hos sin omgivning. Forskning visar t ex att flickor ärver mödrars sexuella reproduktiva mönster. När det gäller insatser inom hälso-och sjukvården finns olika exempel på hur man beräknar kostnader för botbar STI, för att behandla infektioner och eventuella komplikationer. Ett exempel är klamydia, där äggledarinflammation kan vara en komplikation som i sin tur kan leda till ofrivillig barnlöshet. Utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet kan beräknas till ca kronor. Ansvar för det preventiva arbetet Att arbeta med samlevnad och sexualitet innebär, att man kommer in på viktiga livsfrågor. Ett brett samhällsengagemang krävs. En viktig roll i det preventiva arbetet spelar kommunen, med främst verksamheter som skola, socialtjänst, kultur och fritid. Det preventiva arbetet stöds av såväl socialtjänstlagen som skolans läroplaner. Hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen samt abortlagen stöder och uppmanar landstingen att förutom vård också bedriva förebyggande arbete. På nationell nivå regleras olika nationella statliga myndigheters ansvar för preventionsarbetet. Skolverket skall bl.a. följa upp kommunernas skolplaner. Socialstyrelsen har ansvar för tillsyn av HIV/AIDS-frågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt övergripande ansvar för att smittskyddet fungerar tillfredsställande. Samarbete Samarbetet mellan landsting och kommun är viktigt. Ett tvärsektoriellt arbetssätt förutsätter samarbete på olika nivåer. I Dalarna finns ett samarbete mellan landstinget och Högskolan Dalarna där personal inom skola, ungdomsmottagning och kommunal förvaltning erbjuds en 10 p- kurs i ämnet sex- och samlevnadsundervisningen i ett lärandeperspektiv. De lokala folkhälsoråden och folkhälsoplanerarna kan ses som en resurs i det preventiva arbetet inom kommun och landsting. Samarbete bör ge följande vinster: Underlätta strävan mot gemensamma mål och gemensam syn på förebyggande arbete. Uppmuntra och stödja de som arbetar i nätverk. Skapa förutsättningar för gemensamt ansvar. Ge arbetet lättare kontinuitet. Att tidigt fånga upp förändringar i samhället. 11

11 Samarbete bör också ske mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Allt samarbete måste grundas på ömsesidig respekt för de skilda rollerna. Viktiga målgrupper Ungdomar. I Sverige har lyckligtvis inte HIV fått något större fäste i ungdomsgruppen under 25 år. Vi vet däremot att klamydia har ökat i Dalarna i den yngre ungdomsgruppen de sista två åren med ca 100 fall. Detta kan tolkas som ett riskbeteende för sexuellt överförbara sjukdomar. Ungdomstiden är en tid då man inte hunnit fastna i ett visst beteende, man är fortfarande påverkbar. Preventiva insatser riktade till tonåringar är lättast, eftersom alla går att nå via skolan. De kan också nås på fritidsgårdar och ungdomsmottagningar, som är fler viktiga arenor för denna målgrupp. Det är också viktigt att nå ut med det preventiva budskapet från gymnasieåldern fram till årsåldern. Ungdomar är ingen enhetlig grupp. Mognadsnivån skiftar och därmed också åldern då de är mest mottagliga för information. Andra aspekter som bör uppmärksammas är könsperspektivet, samt ungdomar som är socialt utsatta, handikappade, homo- och bisexuella och ungdomar med invandrarbakgrund. Invandrare. Invandrare är självklart ingen enhetlig grupp. Många olika kulturer finns representerade i vårt land. Kärnan i alla kulturer är synen på relationer och på sexualitet. En framgångsrik sexualupplysning bland invandrare måste därför alltid vila på respekt för olika kulturers sätt att närma sig frågor om sexualitet och samlevnad. Detta inom ramen för svensk lagstiftning. Att ge nyanserad information om och skapa samtal kring svensk syn på sexualitet, kan vara ett led i att skapa dialog och förståelse för dessa frågor mellan olika etniska grupper. Det finns många sätt att nå invandrare med information. Skolan, fritidsverksamheten och ungdomsmottagningarna når ungdomarna. Dialog med invandrare skapas inom alla verksamhetsområden som finns representerade i detta program. 12

12 Medicinska fakta Sexualitet Sexualitet kopplad till lust upptar en stor plats i en människas liv. Lusten har vi ursprungligen fått för att kunna överleva som art. Kvinna attraheras av man och man av kvinna för att kunna mötas i samlaget, som är förutsättningen för nya liv och för att samhällen inte skall dö ut. Grundförutsättningen är vår sexuella identitet och de erfarenheter som vi fått med oss av även icke sexuellt färgade relationer mellan människor. Vi påverkas också av hur människor använder ord och kroppsspråk. Våra upplevelser av olika sinnen som syn, hörsel, doft och beröring inverkar på lusten. Studier visar att lusten finns kvar högt upp i åldern. Lusten finns där som en återskapande, vederkvickande och rekreativ ingrediens i våra liv. Könshormoner Det hormonella inflytandet på vår sexualitet har en stor betydelse. Ett tydligt samband finns mellan hormoner och sexuell lust och längtan. Det finns ett klart samband mellan lust (libido) och androgener (manligt könshormon/testosteron) hos både män och kvinnor. Detta gäller både den sexuella lusten och den sexuella fantasin samt fysiologiska reaktioner på sexuell stimulering. Graviditet Graviditet påverkar den sexuella lusten på olika sätt. Man ser både ökad och minskad lust. Vid en normal graviditet finns ingen anledning att avråda från sexuell aktivitet, och det finns t.o.m. det som talar för kortare förlossningsarbete och mindre behov av smärtlindring hos dem som är sexuellt aktiva i sista tredjedelen av graviditeten. Första tiden efter barnets födelse har vissa kvinnor ingen eller liten lust till sexuell aktivitet. Anledningen kan vara att amningen i sig är lustbetonad, slemhinnorna i slidan är torra, ömmande bristning eller klipp, trötthet eller rädsla för ny graviditet. I samband med efterkontrollen på MVC informeras kvinnan om att det är viktigt att det sexuella samlivet återupptas, med tanke på balansen mellan parrelation och föräldraskap. Aborter Av de totalt aborter som genomförs i Sverige varje år är den kirurgiska aborten vanligast. 75% av aborterna görs inom 9 veckor. Upp till 9 veckor görs aborterna medicinskt (abortpiller) eller kirurgiskt. Abort efter 13 veckor kallas senabort. 13

13 När det gäller oplanerade graviditeter som avslutas med abort, har antalet ökat i Dalarna liksom i hela landet. Under perioden januari till juni 2002 gjordes i vårt län 406 aborter på kvinnor i åldrarna år. Detta skall jämföras med 349 aborter under motsvarande tid Antalet tonårsaborter var 75 stycken under första halvåret 2002, att jämföras med 63 stycken samma tid Man kan inte utesluta att återkommande larm beträffande p-pillers farlighet har medfört att vissa kvinnor blivit oroade och övergått till mindre säkra preventivmetoder. Detta kan ha påverkat abortutvecklingen i ogynnsam riktning. Nuvarande abortlag har funnits sedan 1975 och ger kvinnan rätt till abort till och med 18:e graviditetsveckan. Efter vecka 18 kan abort medges endast efter beslut av socialstyrelsen. Den svenska abortpolitiken kan sägas ha två uppgifter. Å ena sidan skall den verka för att minska antalet aborter genom att förebygga oplanerade graviditeter. Å andra sidan ska varje kvinna som så önskar, få abort utförd och dessutom bli bemött med respekt. Utgångspunkten i abortpolitiken är att förebygga och samtidigt fullt acceptera och respektera varje kvinnas abortbeslut. Därför är det bra att inte fixera alltför mycket på siffror, i den meningen att det är bra när abortsiffrorna går ner och omvänt, dåligt när de går upp. Aborter kan inte alltid uppfattas som misslyckande ur preventionssynpunkt. Många kvinnor bestämmer sig tidigt för abort. Därför är det viktigt att erbjuda kvinnan stödsamtal inför sitt beslut. Den som ansvarar för samtalet skall erhålla utbildning i etisk rådgivning och alla stödsamtal skall vara kostnadsfria. Abortbeslutet är formellt enligt lagen kvinnans. För dagens kvinnor i fruktsam ålder är aborträtten sedan länge institutionaliserad och självklar. De har vuxit upp med den fria aborten och det inverkar troligen också på hur de förhåller sig till abort. Psykologiska aspekter på aborter Abort är alltid en krissituation. Abortkrisen skiljer sig dock från andra kriser genom att den kräver ett aktivt beslut under tidspress. Motstridiga känslor finns ofta efter aborten. Lättnadsupplevelsen är ofta samtidigt med känslor av fysisk tomhet, tillfälliga ångertankar och skuldfunderingar eller olust. Detta är normala psykologiska reaktioner. Det förebyggande arbetet bör trots allt ha med i beräkningen att alla aborter inte kan förebyggas av olika skäl. 14

14 STI - Sexuellt överförbara infektioner Klamydia Symtom Besvär: Minst hälften av de som är infekterade med klamydia har inga som helst besvär, eller så små, att man ej söker för dem. Vid symtom är sveda och flytningar 1-3 veckor efter smitta vanligast. Kvinnor kan få blödningar. Både män och kvinnor med symtomfri infektion är smittsamma. Bakterien kan också ligga vilande långa tider och sedan ge besvär eller utan besvär direkt leda till komplikationer. Provtagning: Klamydiainfektion orsakas av en bakterie. Bakterien kan påvisas i sekretprov som tas från urinrör och livmodertapp. För män kan urinprov räcka. Det tar ca en vecka att få provsvar. Behandling: Klamydiainfektion behandlas med antibiotikum. Det är lämpligt med kontroller efter behandling. Partner i pågående relation måste undersökas och behandlas därefter oberoende av undersökningsresultat. Tidigare partner undersöks och behandlas om undersökningen visar tecken på infektion. Komplikationer: Obehandlad klamydiainfektion kan hos kvinnor ge äggledarinflammation som i sin tur kan leda till utomkvedshavandeskap eller framtida barnlöshet. Både man och kvinna kan få ögoninfektion och ledinflammation. Klamydiainfektion hos mamman kan under förlossningen smitta barnet, med infektion i ögon och lungor som följd. Förekomst: Klamydiainfektion är den vanligaste sexuellt överförda bakterieinfektionen. I Dalarna har antalet infektioner ökat med 100 det senaste året. År 2001 rapporterades 640 infekterade personer i vårt län till Smittskyddsenheten. De senaste åren har klamydia ökat med 40 % i Dalarna, 60 % i hela landet. Mycoplasma genitalium Mycoplasma genitalium är en bakterie som smittar vid samlag. Kunskaper om infektionen är relativt nya. Infektionen är drygt hälften så vanlig som klamydia för närvarande och ger primärt liknande besvär eller avsaknad av besvär. Aktuella resultat talar för att den obehandlad kan leda till äggledarinflammation hos kvinnor och bitestikelinflammation hos män. Liksom klamydia ska Mycoplasma genitalium behandlas med antibiotika men av en annan typ. Partnerundersökning och behandling vid tecken på infektion hos partner är lika viktigt som vid klamydia. 15

15 Gonorré Symtom Besvär: Vanligast är flytningar och sveda när man kissar. Som vid klamydiainfektion kan kvinnor få flytningar, ibland blodblandade. Besvären kommer oftast inom en vecka efter smitta. Både män och kvinnor kan vara besvärsfria trots smitta. Provtagning: Gonorréinfektion orsakas av bakterier. Dessa odlas från sekretprov som tas från urinrör, livmodertapp och ändtarm. Ibland tas även svalgprov. Det tar ca en vecka att få odlingssvar. Behandling: Gonorréinfektion orsakas av en bakterie och botas med lämpligt antibiotikum. Bakterien är ofta resistent (motståndskraftig) mot olika antibiotikatyper. Partner måste också undersökas och behandlas. Komplikationer: Obehandlad gonorré kan ge upphov till komplikationer som vid klamydia (se under klamydia). Förekomst: Gonorréinfektion finns idag knappast i Sverige, men den är vanlig utanför Norden. De senaste åren har emellertid antalet fall ökat, varav ca hälften smittats utomlands. Kondylom Symptom Besvär: Könsvårtor, kondylom, orsakas av vårtvirus. Oftast uppkommer inga andra besvär än att man ser och känner vårtorna, som kan sitta både vid könsorganen och vid ändtarmsöppningen. Ibland uppkommer klåda eller sveda. På grund av sprickbildning kan irritation och sprickbildning uppstå vid samlag. Detta orsakas ofta av s.k. platta vårtor, som kan upptäckas vid en speciell undersökning. Vårtorna uppkommer oftast 2-3 månader efter smittotillfället, men det kan också ta upp till ett år. Provtagning: Vårtvirus kan ej odlas. Vårtorna ses vid undersökning, ofta endast vid förstoring. Ibland kan speciell pensling vara ett hjälpmedel. Behandling: Vårtor kan oftast behandlas med pensling av ett virusdödande ämne. Patienten kan utföra penslingen själv. Även utan behandling självläker oftast infektionen, men det kan ta upp till två år. Komplikationer: Vissa mindre vanliga vårtvirustyper har ett samband med livmoderhalscancer. Rökning är en bidragande orsak till sådan cancerutveckling. Förekomst: Vårtvirusinfektion är idag troligen den vanligaste smittan bland ungdomar. Man kan bära viruset (och vara smittsam) utan att ha synliga vårtor. 16

16 Herpes genitalis Symtom Besvär: Herpesvirus orsakar återkommande utslag med blåsbildning som övergår i sår. Herpesvirus typ 1 sitter vanligen runt munnen. Herpesvirus typ 2 sitter nästan alltid i underlivet. Hälften av alla smittade har aldrig några påtaliga besvär. Ett fåtal får någon vecka efter smittotillfället s k förstagångsinfektion med feber och allmän sjukdomskänsla samt utbredda smärtande sårigheter. Om den första smittan sker till underlivet kommer utbrottet där. Det kan då orsakas av såväl partnerns underlivsherpes som dennes läppherpes. Nya utbrott, som alltid är mindre och kortvarigare, kommer oftast på samma ställe. Utbrottsaktiviteten avtar med åren. Provtagning: Blåsor och sår har oftast ett typiskt utseende. Virus kan påvisas med olika laboratoriemetoder. Behandling: Virus kan inte behandlas bort. Det finns bra virushämmande läkemedel som kan kontrollera infektionen. Komplikationer: För de flesta är herpes i underlivet en betydelselös infektion. Den påverkar inte fruktsamhet eller graviditet. Risken för smitta till barnet vid förlossning är mycket liten. Förekomst: Herpesvirusinfektion har blivit vanligare och drabbar ca 25 % av alla sexuellt aktiva individer. HIV/AIDS Symtom Besvär: HIV (humant immunbristvirus) kan smitta på tre sätt: 1. sexuellt umgänge 2. via blod och blodprodukter 3. från mor till foster/barn Samlag, särskilt analsamlag, är det vanligaste sättet att bli smittad. Kondom skyddar om den används under hela samlaget. Många narkomaner har smittats via orena sprutor. Smittspridning via blodtransfusioner och läkemedel framställda av blod förekommer inte längre i Sverige, eftersom allt blod testas och läkemedlen gjorts ofarliga. Hiv smittar inte vid vardagliga kontakter eller via föremål. Virus finns framförallt i vita blodkroppar, i sädesvätska och i sekret från slidan. Det räcker inte med att få dessa vätskor på huden för att bli smittad, utan virus måste komma in i blodet genom slemhinnorna eller genom injektion direkt i blodet. 17

17 En del av dem som smittats får efter en till tre veckor symtom som påminner om halsfluss eller körtelfeber: ont i halsen, feber, ömma, svullna lymfkörtlar på halsen eller i armhålorna. Vissa får också hudutslag som påminner om mässling. Symtomen går över på ett par veckor och sedan kan det dröja många år innan andra symtom uppträder. Under denna tid kan den som är smittad föra smittan vidare till andra. Provtagning: Antikroppar mot hiv kan genom ett blodprov på visas ca 10 veckor efter smittotillfället. Provsvar fås efter ca 1 vecka. Behandling: Det finns idag ingen bot mot aids, men olika antivirala medel (medel mot virus) kan hämma tillväxten av virus i kroppen. För de flesta av de infektioner som tillstöter under aids-stadiet finns behandling. Förekomst: Hiv/aids är fortfarande ovanligt i Sverige och den inhemska smittspridningen är liten. Varje år diagnostiseras ungefär 250 fall. Syfilis Symtom Besvär: Syfilis kan förlöpa helt symtomfritt. Vanligen uppkommer oömma sår, ca tre veckor efter smittotillfället, på de ställen där bakterien trängt in i kroppen, penis, eller slidöppningen. Ett sår i slidan eller ändtarmen förblir oftast oupptäckt. Även utan behandling försvinner såret efter 3-6 veckor, men bakterien finns kvar i kroppen. Efter ca 3 månader visar sig sjukdomen genom utslag på huden. Andra symtom är feber, trötthet, ledsmärtor och håravfall. Dessa symtom avklingar inom något år och först åratal senare ger sig sjukdomen tillkänna genom skador i hjärta och hjärna. Provtagning: Syfilis orsakas av en bakterie. I sårvätska kan bakterien påvisas i mikroskop. Några veckor efter smittotillfället kan antikroppar påvisas i ett blodprov. Behandling: Syfilis botas med penicillininjektioner i dagar. Efter behandlingen görs upprepade kontrollbesök under minst ett års tid. En infektion som behandlas i tid läker helt. Komplikationer: Syfilis som inte behandlas kan ge skador på hjärnan och hjärtat. Bakterien kan överföras till fostret via moderkakan vid graviditet. Fostret kan då få svåra skador. Det riskabla med syfilis är att sjukdomen kan förbli oupptäckt i sina första stadier. Förekomst: Syfilis är mycket ovanlig i Sverige och förekommer mest bland dem som haft sexuella kontakter utomlands. 18

18 Särskillda bestämmelser för klamydia, gonorré, syfilis och HIV Klamydia, gonorré, syfilis och hiv omfattas av smittskyddslagens bestämmelser om sexuellt överförbara sjukdomar. Det innebär skyldigheter att förhindra att smittan sprids. Den som misstänker sig vara smittad är skyldig att söka läkare, samt följa de föreskrifter som ges. Vårdpersonalen är skyldig att ta hand om den smittade på ett korrekt sätt, samt ge den hjälp och det stöd som kan behövas. Undersökning och behandling är alltid gratis. Man kan inte se på en person på utsidan om han eller hon är smittad! Alla sexuellt överförbara sjukdomar kan vara symtomfria, men ändå smittsamma! Risken att bli smittad minskas avsevärt om kondom används! 2 STD -MOTTAGNINGEN STD-mottagningen på Falu lasarett är en specialistmottagning för personer som söker för misstänkt sexuellt överförbar sjukdom. Sökorsak kan då vara symtom talande för infektion eller efter oskyddat sex utan att besvär föreligger. Trots en stor ökning av patientantalet är väntetiden högst någon vecka. Tidbokning sker via telefon eller direkt på mottagningen, remiss behövs ej. Mottagningen är tillgänglig för män och kvinnor i alla åldrar. Nybesök är alltid gratis. STD-enheten har också som uppgift att ansvara för utveckling och information om STD och förebyggande åtgärder inom och utom sjukvården. Epidemiologisk övervakning görs i samarbete med Smittskyddsenheten och Mikrobiologen. 2 STD= sexual transmitted diseases (sexuellt överförbara sjukdomar) 19

19 De övergripande målen för samtliga verksamheter i detta program är: - Uppkomst och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter har förhindrats. - Vi verkar för en positiv syn på sexualiteten, som präglas av respekt och ansvar för sig själv och andra. - Samtliga aktörer arbetar efter programmet och upplever att det är lätt att följa, samt upplever att deras del i arbetet är viktigt. 20

20 Medverkande i programmet: 21

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

frågor och svar om klamydia.

frågor och svar om klamydia. 29 frågor och svar om klamydia. En informationsskrift från Socialstyrelsen och RFSU. Bakgrund Klamydiainfektion bland ungdomar och unga vuxna har ökat under de senaste åren. De flesta unga människor har

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få.

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Kvinnor emellan Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Njutning Sex är njutning och lust, kåthet och avkoppling.

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Gonorré Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Gonorré en sexuellt överförbar infektion Gonorré förekommer i Sverige, men är vanligare i vissa andra länder. Gonorré kan infektera

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad.

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad. I II l andstinget DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 00 3', BER EDNINGS MEMORIAL Sammanlrädesdalum v 2010-08-30 1O Svar på motion från Ken Swedenborg (-): "Inför automatisk provtagning för Mykoplasma Genitalium

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

Bild: Agnes Moström. Kör du med eller utan kondom?

Bild: Agnes Moström. Kör du med eller utan kondom? Bild: Agnes Moström Kör du med eller utan kondom? Fakta om klamydia Klamydia är en bakterie som smittar vid samlag i både slida och ändtarmsöppning. Petting (smeksex) och munsex kan också sprida smittan.

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Vad sker under menstruationscykeln?

Vad sker under menstruationscykeln? Sex och samlevnad Menstruationscykeln Under en kvinnas fertila period (fruktsamma=kan få barn), puberteten klimakteriet (ca 45-55 års ålder) frigörs en mogen äggcell ca var 28 dygn. Menstruationen styrs

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning Sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009, 2011 form zie Sex kan vara jättehärligt och

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009 form *zie* Sex kan vara jättehärligt och innebära

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention och hit-/sti-prevention Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter som innehåller fakta, råd och frågor om sexuell hälsa och hiv/sti. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket

Läs mer

Denna broschyr producerades av

Denna broschyr producerades av Denna broschyr producerades av Lust på resan Det är härligt att resa! Nya platser, nya upplevelser och nya bekantskaper. Det är spännande och berikande. Vare sig du reser i arbete eller för nöjes skull

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter

Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter Folkhälsoenheten 2011-11-21 Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter Inledning Landstinget Kronoberg antog

Läs mer

Råd och fakta om. Sexuellt överförda infektioner

Råd och fakta om. Sexuellt överförda infektioner Råd och fakta om Sexuellt överförda infektioner Folkhälsomyndigheten Råd och fakta om sexuellt överförda infektioner Sjätte reviderade upplagan, första tryckningen 2014 Denna titel kan beställas från:

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Råd och fakta om. Sexuellt överförda infektioner

Råd och fakta om. Sexuellt överförda infektioner Råd och fakta om Sexuellt överförda infektioner Folkhälsomyndigheten Råd och fakta om sexuellt överförda infektioner Sjätte reviderade upplagan, andra tryckningen 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun

Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Ingemarsgatan 4b, 113 54 Stockholm. www.forskningsgruppen.se. i samarbete med Nynäshamns kommun Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Joachim Timander, FSI februari 2010

Läs mer

RÅD OCH FAKTA OM Sexuellt överförda infektioner

RÅD OCH FAKTA OM Sexuellt överförda infektioner tart RÅD OCH FAKTA OM Sexuellt överförda infektioner 1 Förord Den här broschyren ger kunskap om hur du kan ha sex på ett säkrare sätt och därmed skydda dig mot sexuellt överförda infektioner. Klamydia

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung

VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung UNG & VÄLDIGT PÅ..? Tjej träffar gosig grabb. Grabb träffar kille. Kille råkar strula med söt tjej som just blivit ihop med en annan tjej. Pröva sin sexualitet.

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet.

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Frågor om sex Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Här kan du få personlig och sekretessbelagd rådgivning och hjälp.

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Sexuell och reproduktiv hälsa

Sexuell och reproduktiv hälsa 9 Sexuell och reproduktiv hälsa Sammanfattning Sexuell och reproduktiv hälsa avspeglar i hög grad vårt sätt att leva och våra livsvillkor. I ett långt perspektiv har den ökande välfärden i kombination

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Preventivmedel till dig som fött barn

Preventivmedel till dig som fött barn Preventivmedel till dig som fött barn Tiden efter förlossningen Tiden efter förlossningen kallas puerperiet och omfattar sex till åtta veckor. Under denna period sker hormonella förändringar som bland

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 2 Detta dokument innehåller mål och inriktning för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3 Lärarhandledning Webbspelet Reslust handlar om sexuella äventyr utomlands och innehåller tre berättelser från ungdomar på resa. Spelet används för att lära ut och prata om säkrare sex och ömsesidighet,

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

STI, hiv och kondomer. STI, hiv och kondomer

STI, hiv och kondomer. STI, hiv och kondomer STI, hiv och kondomer 1 Checklista Allmänt om STI Kondom som skydd mot klamydia och hiv Kondomkunskap Kondomhaveri Fakta om hiv och STI Fakta Allmänt om STI STI ger oftast inga symptom, du kan bära på

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer

Motiv för klamydiatest

Motiv för klamydiatest Motiv för klamydiatest Författare Pia Gustafsson, barnmorska, samordnare Ungdomsmottagning Primärvården Skaraborg Agneta Johansson, sjuksköterska Smittskyddsenheten, Västra Götalandsregionen Projektredovisning

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Veronika Augustsson. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 6 2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare. Veronika Augustsson

Veronika Augustsson. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 6 2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare. Veronika Augustsson Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Sommarkampanjen... 2 Brännboll och beachfest.. 3 Vad betyder klubben... 4 Fakta om

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl. Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information

Läs mer

Behovsanalys Sexuellt överförbara sjukdomar, STD 1

Behovsanalys Sexuellt överförbara sjukdomar, STD 1 1 (15) Behovsanalys Sexuellt överförbara sjukdomar, STD 1 Inledning Sexuellt överförbara sjukdomar har följt människan i årtusenden och är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. I antikens Grekland beskrevs

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer