Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

Transkript

1 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

2 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

3 det är din utstrålning som sitter i min ryggrad det är din andedräkt som är mitt syre det är din röst som flyter i mina ådror -Lii Stening

4 INNEHÅLL 6 Inledning bakgrund 7 Förord 8 Historik 10 Att arbeta med samlevnad och sexualitet 13 Medicinska fakta 19 STD-mottagningen 20 Mål delmål för handlingsplanen 22 Mödrahälsovården 23 Kvinnokliniken 24 Smittskyddsenheten 25 Barnhälsovården 26 Distriktsläkarverksamheten 27 Ger/Rehabiliteringen 28 Ungdomsmottagningarna 29 Skolan 30 Socialtjänsten 31 Fritidsgårdarna 32 Idrotten 33 Kyrkan 34 RFSL 35 Uppföljning 36 Att läsa 37 Skribenter Höglund Grafisk Form, 2002 Illustrationer inlaga: Tomas Sandström Omslag: Ola Höglund Tryck: Landstinget Dalarna/Tryckcenter 5

5 Inledning/bakgrund Landstinget Dalarna har sedan 1990 arbetat efter en handlingsplan för att förhindra sexuellt överförbara infektioner (STI) 1 och oplanerade graviditeter. Arbetet har bl.a. resulterat i att det finns Ungdomsmottagningar i alla kommuner, utökade barnmorsketider och olika utbildningsinsatser. Man har också arbetat med provtagning och smittspårning. Könssjukdomarna främst antalet klamydiafall har i Dalarna under talet legat ganska konstant, men har efter 2001 ökat kraftigt. Även ungdomsaborterna ökar och vi ser en viss negativ attitydförändring vad det gäller kondomanvändning. Ett önskemål har växt fram från hälso- och sjukvården om att nå andra aktörer i samhället som också arbetar med dessa frågor, dels för att få igång ett samarbete men även för att kunna inrikta sig mera på det förebyggande arbetet. För att tillsammans ta fram ett länsövergripande handlingsprogram för sex- och samlevnadsfrågor, ansökte och beviljades Landstinget Dalarna och Dalarnas Kommunförbund medel från Statens Folkhälsoinstitut hösten Tanken med programmet är att olika aktörer inom förvaltningar kommuner organisationer i Dalarna skall finna inspiration, få tips på metoder och genomförande och få svar på frågor som: Vilken är vår roll i detta arbete? Hur kan vi inom vår sektor arbeta med detta? Inspiration har hämtats från Kalmar läns handlingsprogram för sexoch samlevnadsfrågor. Programmet har tagits fram i samarbete med resurspersoner i hela länet från skola, fritidsgårdar, socialförvaltningar, ungdomsmottagningar, frivilligorganisationer, idrottsförbund, kyrkan och medicinskt sakkunniga inom Landstinget Dalarna. Ett tack riktas till alla dem som bidragit till programmets förverkligande och som representerar skilda yrken och organisationer inom länet. Christina Sätterberg Projektledare Landstinget Dalarna 6 1. STI=sexual transmitted infections

6 Förord Det är glädjande att aktörer från olika förvaltningar och organisationer tillsammans utarbetat ett länsprogram för att förhindra spridning och uppkomst av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter samt verka för en positiv syn på sexualitet. För att uppnå detta mål måste kunskap spridas bland ungdomar och då är det viktigt att man når ut på så många sätt som möjligt. Endast information från hälso- och sjukvården är inte tillräcklig för att nå ut till alla ungdomar som kan befinna sig i risk för oplanerad graviditet eller få en sexuellt överförd sjukdom. Fler aktörer behövs för att sprida information och på så vis öka kunskapen och få till stånd ett ändrat beteende. Vad som styr våra beteenden förändras över tiden och påverkas av många olika faktorer. Den som levt med abortlagen upplever kanske inte ingreppet lika negativt känsloladdat som tidigare generationer. Det som är lagligt accepteras och är inte så tabubelagt som tidigare. För hundra år sedan var rädslan för utomäktenskaplig graviditet en stark hämmande faktor på sexuallivet. Dödligheten i självmord och komplikationer till illegala aborter bland kvinnor som oplanerat blivit gravida var sannolikt mycket högre än dödligheten i AIDS i våra dagar. Kanske har rädslan för HIV och AIDS minskat, med ändrat sexuellt beteende till följd. HIV-epidemin som en del har förutspått har uteblivit i västvärlden. Situationen är dock annorlunda på andra håll i världen där risken är mer påtaglig och heterosexuell smittspridning dominerar. Då risken för HIV anses mindre, glömmer man bort andra sexuellt överförbara sjukdomar som kan medföra svåra infektioner och ofrivillig barnlöshet som följd. Även oplanerad graviditet kan få konsekvenser för framtiden. Hade vi högst en sexualpartner livet igenom skulle ingen sexuellt överförbar sjukdom kunna spridas. Ett bättre sätt att skydda sig är att använda kondom som skyddar både mot oplanerad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar. Ett annat riskbeteende som är möjligt att påverka är kombinationen alkohol och sex. I påverkat tillstånd tar man risker som man aldrig skulle göra i nyktert tillstånd. Vårt beteende styrs i stor omfattning av sociala normer och förväntningar. Skall en attitydförändring ske måste vi påverka dessa normer. Den information som idag sprids om sexuella beteenden styrs mycket av massmedia, där pornografin har en dominerande roll. Som alternativ till denna bild är detta länsprogram en nödvändig motpol för att sprida en bild av sexualitet som är mer verklighetsförankrad. Falun Anders Lindblom Smittskyddsläkare i Dalarna 7

7 Historik Att förebygga olika sjukdomar har en lång historia. Detta blev en samhällsangelägenhet redan under 1700-talet pga att sjukdomar tog många liv. Befolkningens storlek och hälsotillstånd ansågs ha stor betydelse för landets ekonomiska utveckling. Att förebygga sjukdomar blev ett sätt att öka den produktiva delen av befolkningen mödrar, arbetare och soldater. Trots vetskapen om sjukdomarnas samhälleliga orsaker hävdades det att felaktiga vanor, lathet, låg moral, misskötsel, missbruk, okunnighet, halsstarrighet och felaktiga sexualvanor var orsaken till befolkningens dåliga hälsa. Samhällsnyttan stod i centrum, man skulle satsa på dem som kunde botas och arbeta. Senare kom man också till insikt om att ett stort antal människor inte räckte för att bevara Sveriges säkerhet och välfärd, utan det behövdes också friska och starka människor. Under 1800-talet hade befolkningen fördubblats. Fattigdom, dåligt kosthåll, undermåliga bostäder och farliga arbetsmiljöer gjorde att sjukdomar och överdödlighet bredde ut sig i den arbetande befolkningen. Detta ansågs hota samhällsutvecklingen. Medborgarna behövde fostras för att bli medvetna om sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och samhällsekonomi. Goda vanor sågs som en medborgerlig plikt. Sedan dess har förebyggande arbete utgått ifrån att hälsa också är av värde och en rättighet för individen. Förebyggande åtgärder har främst varit upplysning, vård och lagstiftning med både en medicinsk, social och politisk verksamhet. Könssjukdomar hade länge varit ett gissel för människorna. Under 1800-talet var framför allt syfilis mycket spridd och inte möjlig att bota, vilket påkallade åtgärder. För att förhindra spridningen av sjukdomen infördes i Sverige den s.k. reglementeringen av prostitution 1859, vilket innebär att prostituerade kvinnor fick registreras och underkasta sig regelbundna läkarkontroller. Prostituerade kvinnor utpekades som smittspridare. Män som var smittade och kunde sprida smittan vidare var däremot inte underkastade någon lagstadgad skyldighet. Lagen utsattes för stark kritik, framför allt från kvinnorörelsen och ersattes 1918 av Lex veneris, föregångare till dagens smittskyddslag. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, införde ett annat sätt att bedriva prevention började hon med sexualupplysning för skolflickor i övre tonåren. Genom kunskap skulle flickor få ett skydd menade hon. Sexualupplysning, speciellt för unga, var ett känsligt ämne på den tiden. Många farhågor fanns att talet om sexualitet skulle väcka ungas drift för tidigt. Förutom upplysning förekom ibland rekommendationer om användandet av preventivmedel. De medel som fanns var kondong, pessar och natursvamp. Detta väckte många känslor, som resulterade i en lag 1910, som 8

8 förbjöd upplysning om preventivmedel. Lagen som sådan förbjöd inte försäljning eller användandet, utan den skulle gälla just för att förhindra offentlig information om preventivmedel. I stället för att propagera för preventivmedel, skulle man försöka höja framför allt männens moral. I kampen mot preventivmedel föddes RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Elise Ottesen-Jensen, Ottar bildade förbundet 1933 tillsammans med några radikala unga läkare. RFSU ställde först och främst krav på sexualupplysning: Rådgivningsbyrå för vuxna och sexualundervisning i skolan för yngre. Därtill ställdes krav på lagändringar och sociala reformer. Från början fanns ett stort motstånd, men RFSU fick efter hand gehör för sin politik slopades preventivlagen och samma år instiftades Sveriges första abortlag, vilket innebar att kvinnor kunde få abort utförd på vissa indikationer, om särskilda skäl förelåg, t ex sjukdom infördes sexualundervisning i folkskolan och 1955 blev undervisningen obligatorisk för alla barn från årskurs 1. Under hela 1900-talet har arbetet med att förebygga könssjukdomar och oplanerade graviditeter bedrivits på olika sätt. Lagstiftning och upplysning har omväxlande förordats. Medicinens utveckling har också varit viktig för möjligheten att förebygga STI och oplanerade graviditeter. Under och 1940-talet utvecklades sulfa och penicillin, effektiva botemedel mot veneriska sjukdomar. Därmed begränsas kraftigt spridningen av exempelvis syfilis. På 1960-talet introducerades p-piller och spiral, vilket gjorde det lättare att undvika oplanerade graviditeter. Den dominerande preventivstrategin i dag sägs vara sexualupplysning. Upplysningen utgår från att människan är ansvarskännande. Kunskap i kombination med skyddsmedel är den mest effektiva och humana preventionen. Ett samhällsansvar och en skyldighet kvarstår genom smittskyddslagen som kom redan

9 Att arbeta med samlevnad och sexualitet Etiska principer I arbetet med HIV/AIDS och andra STI-sjukdomar på olika nivåer nationellt och internationellt kan några viktiga principer urskiljas. Dessa kan också jämföras med de lagar och mål som finns för hälso- och sjukvården och som gäller för alla sjukdomar. Mänskliga rättigheter. Varje individ som bor i Sverige har rätt till kunskap som gör att han eller hon kan undvika smitta. Detta innebär att insatserna måste anpassas till olika gruppers och individers förutsättningar att ta till sig kunskap. Varje individ som bor här har också rätt till vård och behandling på lika villkor. Självbestämmande. Genom kunskaper och andra verktyg bör människor ges ökade möjligheter att göra medvetna val, t ex när det gäller sexuellt risktagande. Frivillighet och integritet. Samhällets insatser skall bygga på frivillighet med respekt för individens integritet inom ramen för gällande lagar. Bot, lindring och tröst. Den smittade individen skall i första hand erbjudas bot, och om sådan inte finns största möjliga lindring. Om sjukdomen inte kan lindras bör patienten ges tröst. Här avses såväl medicinska som psykologiska och sociala insatser. Även den smittade individens närstående bör uppmärksammas. Delaktighet och inflytande. Frivilliga organisationer och enskilda smittade skall ges största möjliga inflytande. Här avses dels den enskilde patientens inflytande över vård/behandling, men också berörda organisationers inflytande över generella insatser inom HIV/AIDS och STI-området. Sexuell hälsa en riskfaktor En viktig utgångspunkt att ta fasta på är det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsorisken inom området samlevnad och sexualitet. Detta är också utgångspunkten för begreppet sexualitet och reproduktiv hälsa, där hälsa definieras i positiva termer som sexuell njutning och gemenskap, samtidigt som det innebär ett säkert sexualliv utan STI och oplanerade graviditeter. 10

10 Kostnader för att inte förebygga STI Åtgärder som leder till förändring av livsstilen påverkar ibland olika sjukdomstillstånd och risker samtidigt. Ökad kondomanvändning kan minska riskerna för HIV, klamydia och oplanerade graviditeter. En person som ändrar sin livsstil påverkar indirekt också livsstilen hos sin omgivning. Forskning visar t ex att flickor ärver mödrars sexuella reproduktiva mönster. När det gäller insatser inom hälso-och sjukvården finns olika exempel på hur man beräknar kostnader för botbar STI, för att behandla infektioner och eventuella komplikationer. Ett exempel är klamydia, där äggledarinflammation kan vara en komplikation som i sin tur kan leda till ofrivillig barnlöshet. Utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet kan beräknas till ca kronor. Ansvar för det preventiva arbetet Att arbeta med samlevnad och sexualitet innebär, att man kommer in på viktiga livsfrågor. Ett brett samhällsengagemang krävs. En viktig roll i det preventiva arbetet spelar kommunen, med främst verksamheter som skola, socialtjänst, kultur och fritid. Det preventiva arbetet stöds av såväl socialtjänstlagen som skolans läroplaner. Hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen samt abortlagen stöder och uppmanar landstingen att förutom vård också bedriva förebyggande arbete. På nationell nivå regleras olika nationella statliga myndigheters ansvar för preventionsarbetet. Skolverket skall bl.a. följa upp kommunernas skolplaner. Socialstyrelsen har ansvar för tillsyn av HIV/AIDS-frågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt övergripande ansvar för att smittskyddet fungerar tillfredsställande. Samarbete Samarbetet mellan landsting och kommun är viktigt. Ett tvärsektoriellt arbetssätt förutsätter samarbete på olika nivåer. I Dalarna finns ett samarbete mellan landstinget och Högskolan Dalarna där personal inom skola, ungdomsmottagning och kommunal förvaltning erbjuds en 10 p- kurs i ämnet sex- och samlevnadsundervisningen i ett lärandeperspektiv. De lokala folkhälsoråden och folkhälsoplanerarna kan ses som en resurs i det preventiva arbetet inom kommun och landsting. Samarbete bör ge följande vinster: Underlätta strävan mot gemensamma mål och gemensam syn på förebyggande arbete. Uppmuntra och stödja de som arbetar i nätverk. Skapa förutsättningar för gemensamt ansvar. Ge arbetet lättare kontinuitet. Att tidigt fånga upp förändringar i samhället. 11

11 Samarbete bör också ske mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Allt samarbete måste grundas på ömsesidig respekt för de skilda rollerna. Viktiga målgrupper Ungdomar. I Sverige har lyckligtvis inte HIV fått något större fäste i ungdomsgruppen under 25 år. Vi vet däremot att klamydia har ökat i Dalarna i den yngre ungdomsgruppen de sista två åren med ca 100 fall. Detta kan tolkas som ett riskbeteende för sexuellt överförbara sjukdomar. Ungdomstiden är en tid då man inte hunnit fastna i ett visst beteende, man är fortfarande påverkbar. Preventiva insatser riktade till tonåringar är lättast, eftersom alla går att nå via skolan. De kan också nås på fritidsgårdar och ungdomsmottagningar, som är fler viktiga arenor för denna målgrupp. Det är också viktigt att nå ut med det preventiva budskapet från gymnasieåldern fram till årsåldern. Ungdomar är ingen enhetlig grupp. Mognadsnivån skiftar och därmed också åldern då de är mest mottagliga för information. Andra aspekter som bör uppmärksammas är könsperspektivet, samt ungdomar som är socialt utsatta, handikappade, homo- och bisexuella och ungdomar med invandrarbakgrund. Invandrare. Invandrare är självklart ingen enhetlig grupp. Många olika kulturer finns representerade i vårt land. Kärnan i alla kulturer är synen på relationer och på sexualitet. En framgångsrik sexualupplysning bland invandrare måste därför alltid vila på respekt för olika kulturers sätt att närma sig frågor om sexualitet och samlevnad. Detta inom ramen för svensk lagstiftning. Att ge nyanserad information om och skapa samtal kring svensk syn på sexualitet, kan vara ett led i att skapa dialog och förståelse för dessa frågor mellan olika etniska grupper. Det finns många sätt att nå invandrare med information. Skolan, fritidsverksamheten och ungdomsmottagningarna når ungdomarna. Dialog med invandrare skapas inom alla verksamhetsområden som finns representerade i detta program. 12

12 Medicinska fakta Sexualitet Sexualitet kopplad till lust upptar en stor plats i en människas liv. Lusten har vi ursprungligen fått för att kunna överleva som art. Kvinna attraheras av man och man av kvinna för att kunna mötas i samlaget, som är förutsättningen för nya liv och för att samhällen inte skall dö ut. Grundförutsättningen är vår sexuella identitet och de erfarenheter som vi fått med oss av även icke sexuellt färgade relationer mellan människor. Vi påverkas också av hur människor använder ord och kroppsspråk. Våra upplevelser av olika sinnen som syn, hörsel, doft och beröring inverkar på lusten. Studier visar att lusten finns kvar högt upp i åldern. Lusten finns där som en återskapande, vederkvickande och rekreativ ingrediens i våra liv. Könshormoner Det hormonella inflytandet på vår sexualitet har en stor betydelse. Ett tydligt samband finns mellan hormoner och sexuell lust och längtan. Det finns ett klart samband mellan lust (libido) och androgener (manligt könshormon/testosteron) hos både män och kvinnor. Detta gäller både den sexuella lusten och den sexuella fantasin samt fysiologiska reaktioner på sexuell stimulering. Graviditet Graviditet påverkar den sexuella lusten på olika sätt. Man ser både ökad och minskad lust. Vid en normal graviditet finns ingen anledning att avråda från sexuell aktivitet, och det finns t.o.m. det som talar för kortare förlossningsarbete och mindre behov av smärtlindring hos dem som är sexuellt aktiva i sista tredjedelen av graviditeten. Första tiden efter barnets födelse har vissa kvinnor ingen eller liten lust till sexuell aktivitet. Anledningen kan vara att amningen i sig är lustbetonad, slemhinnorna i slidan är torra, ömmande bristning eller klipp, trötthet eller rädsla för ny graviditet. I samband med efterkontrollen på MVC informeras kvinnan om att det är viktigt att det sexuella samlivet återupptas, med tanke på balansen mellan parrelation och föräldraskap. Aborter Av de totalt aborter som genomförs i Sverige varje år är den kirurgiska aborten vanligast. 75% av aborterna görs inom 9 veckor. Upp till 9 veckor görs aborterna medicinskt (abortpiller) eller kirurgiskt. Abort efter 13 veckor kallas senabort. 13

13 När det gäller oplanerade graviditeter som avslutas med abort, har antalet ökat i Dalarna liksom i hela landet. Under perioden januari till juni 2002 gjordes i vårt län 406 aborter på kvinnor i åldrarna år. Detta skall jämföras med 349 aborter under motsvarande tid Antalet tonårsaborter var 75 stycken under första halvåret 2002, att jämföras med 63 stycken samma tid Man kan inte utesluta att återkommande larm beträffande p-pillers farlighet har medfört att vissa kvinnor blivit oroade och övergått till mindre säkra preventivmetoder. Detta kan ha påverkat abortutvecklingen i ogynnsam riktning. Nuvarande abortlag har funnits sedan 1975 och ger kvinnan rätt till abort till och med 18:e graviditetsveckan. Efter vecka 18 kan abort medges endast efter beslut av socialstyrelsen. Den svenska abortpolitiken kan sägas ha två uppgifter. Å ena sidan skall den verka för att minska antalet aborter genom att förebygga oplanerade graviditeter. Å andra sidan ska varje kvinna som så önskar, få abort utförd och dessutom bli bemött med respekt. Utgångspunkten i abortpolitiken är att förebygga och samtidigt fullt acceptera och respektera varje kvinnas abortbeslut. Därför är det bra att inte fixera alltför mycket på siffror, i den meningen att det är bra när abortsiffrorna går ner och omvänt, dåligt när de går upp. Aborter kan inte alltid uppfattas som misslyckande ur preventionssynpunkt. Många kvinnor bestämmer sig tidigt för abort. Därför är det viktigt att erbjuda kvinnan stödsamtal inför sitt beslut. Den som ansvarar för samtalet skall erhålla utbildning i etisk rådgivning och alla stödsamtal skall vara kostnadsfria. Abortbeslutet är formellt enligt lagen kvinnans. För dagens kvinnor i fruktsam ålder är aborträtten sedan länge institutionaliserad och självklar. De har vuxit upp med den fria aborten och det inverkar troligen också på hur de förhåller sig till abort. Psykologiska aspekter på aborter Abort är alltid en krissituation. Abortkrisen skiljer sig dock från andra kriser genom att den kräver ett aktivt beslut under tidspress. Motstridiga känslor finns ofta efter aborten. Lättnadsupplevelsen är ofta samtidigt med känslor av fysisk tomhet, tillfälliga ångertankar och skuldfunderingar eller olust. Detta är normala psykologiska reaktioner. Det förebyggande arbetet bör trots allt ha med i beräkningen att alla aborter inte kan förebyggas av olika skäl. 14

14 STI - Sexuellt överförbara infektioner Klamydia Symtom Besvär: Minst hälften av de som är infekterade med klamydia har inga som helst besvär, eller så små, att man ej söker för dem. Vid symtom är sveda och flytningar 1-3 veckor efter smitta vanligast. Kvinnor kan få blödningar. Både män och kvinnor med symtomfri infektion är smittsamma. Bakterien kan också ligga vilande långa tider och sedan ge besvär eller utan besvär direkt leda till komplikationer. Provtagning: Klamydiainfektion orsakas av en bakterie. Bakterien kan påvisas i sekretprov som tas från urinrör och livmodertapp. För män kan urinprov räcka. Det tar ca en vecka att få provsvar. Behandling: Klamydiainfektion behandlas med antibiotikum. Det är lämpligt med kontroller efter behandling. Partner i pågående relation måste undersökas och behandlas därefter oberoende av undersökningsresultat. Tidigare partner undersöks och behandlas om undersökningen visar tecken på infektion. Komplikationer: Obehandlad klamydiainfektion kan hos kvinnor ge äggledarinflammation som i sin tur kan leda till utomkvedshavandeskap eller framtida barnlöshet. Både man och kvinna kan få ögoninfektion och ledinflammation. Klamydiainfektion hos mamman kan under förlossningen smitta barnet, med infektion i ögon och lungor som följd. Förekomst: Klamydiainfektion är den vanligaste sexuellt överförda bakterieinfektionen. I Dalarna har antalet infektioner ökat med 100 det senaste året. År 2001 rapporterades 640 infekterade personer i vårt län till Smittskyddsenheten. De senaste åren har klamydia ökat med 40 % i Dalarna, 60 % i hela landet. Mycoplasma genitalium Mycoplasma genitalium är en bakterie som smittar vid samlag. Kunskaper om infektionen är relativt nya. Infektionen är drygt hälften så vanlig som klamydia för närvarande och ger primärt liknande besvär eller avsaknad av besvär. Aktuella resultat talar för att den obehandlad kan leda till äggledarinflammation hos kvinnor och bitestikelinflammation hos män. Liksom klamydia ska Mycoplasma genitalium behandlas med antibiotika men av en annan typ. Partnerundersökning och behandling vid tecken på infektion hos partner är lika viktigt som vid klamydia. 15

15 Gonorré Symtom Besvär: Vanligast är flytningar och sveda när man kissar. Som vid klamydiainfektion kan kvinnor få flytningar, ibland blodblandade. Besvären kommer oftast inom en vecka efter smitta. Både män och kvinnor kan vara besvärsfria trots smitta. Provtagning: Gonorréinfektion orsakas av bakterier. Dessa odlas från sekretprov som tas från urinrör, livmodertapp och ändtarm. Ibland tas även svalgprov. Det tar ca en vecka att få odlingssvar. Behandling: Gonorréinfektion orsakas av en bakterie och botas med lämpligt antibiotikum. Bakterien är ofta resistent (motståndskraftig) mot olika antibiotikatyper. Partner måste också undersökas och behandlas. Komplikationer: Obehandlad gonorré kan ge upphov till komplikationer som vid klamydia (se under klamydia). Förekomst: Gonorréinfektion finns idag knappast i Sverige, men den är vanlig utanför Norden. De senaste åren har emellertid antalet fall ökat, varav ca hälften smittats utomlands. Kondylom Symptom Besvär: Könsvårtor, kondylom, orsakas av vårtvirus. Oftast uppkommer inga andra besvär än att man ser och känner vårtorna, som kan sitta både vid könsorganen och vid ändtarmsöppningen. Ibland uppkommer klåda eller sveda. På grund av sprickbildning kan irritation och sprickbildning uppstå vid samlag. Detta orsakas ofta av s.k. platta vårtor, som kan upptäckas vid en speciell undersökning. Vårtorna uppkommer oftast 2-3 månader efter smittotillfället, men det kan också ta upp till ett år. Provtagning: Vårtvirus kan ej odlas. Vårtorna ses vid undersökning, ofta endast vid förstoring. Ibland kan speciell pensling vara ett hjälpmedel. Behandling: Vårtor kan oftast behandlas med pensling av ett virusdödande ämne. Patienten kan utföra penslingen själv. Även utan behandling självläker oftast infektionen, men det kan ta upp till två år. Komplikationer: Vissa mindre vanliga vårtvirustyper har ett samband med livmoderhalscancer. Rökning är en bidragande orsak till sådan cancerutveckling. Förekomst: Vårtvirusinfektion är idag troligen den vanligaste smittan bland ungdomar. Man kan bära viruset (och vara smittsam) utan att ha synliga vårtor. 16

16 Herpes genitalis Symtom Besvär: Herpesvirus orsakar återkommande utslag med blåsbildning som övergår i sår. Herpesvirus typ 1 sitter vanligen runt munnen. Herpesvirus typ 2 sitter nästan alltid i underlivet. Hälften av alla smittade har aldrig några påtaliga besvär. Ett fåtal får någon vecka efter smittotillfället s k förstagångsinfektion med feber och allmän sjukdomskänsla samt utbredda smärtande sårigheter. Om den första smittan sker till underlivet kommer utbrottet där. Det kan då orsakas av såväl partnerns underlivsherpes som dennes läppherpes. Nya utbrott, som alltid är mindre och kortvarigare, kommer oftast på samma ställe. Utbrottsaktiviteten avtar med åren. Provtagning: Blåsor och sår har oftast ett typiskt utseende. Virus kan påvisas med olika laboratoriemetoder. Behandling: Virus kan inte behandlas bort. Det finns bra virushämmande läkemedel som kan kontrollera infektionen. Komplikationer: För de flesta är herpes i underlivet en betydelselös infektion. Den påverkar inte fruktsamhet eller graviditet. Risken för smitta till barnet vid förlossning är mycket liten. Förekomst: Herpesvirusinfektion har blivit vanligare och drabbar ca 25 % av alla sexuellt aktiva individer. HIV/AIDS Symtom Besvär: HIV (humant immunbristvirus) kan smitta på tre sätt: 1. sexuellt umgänge 2. via blod och blodprodukter 3. från mor till foster/barn Samlag, särskilt analsamlag, är det vanligaste sättet att bli smittad. Kondom skyddar om den används under hela samlaget. Många narkomaner har smittats via orena sprutor. Smittspridning via blodtransfusioner och läkemedel framställda av blod förekommer inte längre i Sverige, eftersom allt blod testas och läkemedlen gjorts ofarliga. Hiv smittar inte vid vardagliga kontakter eller via föremål. Virus finns framförallt i vita blodkroppar, i sädesvätska och i sekret från slidan. Det räcker inte med att få dessa vätskor på huden för att bli smittad, utan virus måste komma in i blodet genom slemhinnorna eller genom injektion direkt i blodet. 17

17 En del av dem som smittats får efter en till tre veckor symtom som påminner om halsfluss eller körtelfeber: ont i halsen, feber, ömma, svullna lymfkörtlar på halsen eller i armhålorna. Vissa får också hudutslag som påminner om mässling. Symtomen går över på ett par veckor och sedan kan det dröja många år innan andra symtom uppträder. Under denna tid kan den som är smittad föra smittan vidare till andra. Provtagning: Antikroppar mot hiv kan genom ett blodprov på visas ca 10 veckor efter smittotillfället. Provsvar fås efter ca 1 vecka. Behandling: Det finns idag ingen bot mot aids, men olika antivirala medel (medel mot virus) kan hämma tillväxten av virus i kroppen. För de flesta av de infektioner som tillstöter under aids-stadiet finns behandling. Förekomst: Hiv/aids är fortfarande ovanligt i Sverige och den inhemska smittspridningen är liten. Varje år diagnostiseras ungefär 250 fall. Syfilis Symtom Besvär: Syfilis kan förlöpa helt symtomfritt. Vanligen uppkommer oömma sår, ca tre veckor efter smittotillfället, på de ställen där bakterien trängt in i kroppen, penis, eller slidöppningen. Ett sår i slidan eller ändtarmen förblir oftast oupptäckt. Även utan behandling försvinner såret efter 3-6 veckor, men bakterien finns kvar i kroppen. Efter ca 3 månader visar sig sjukdomen genom utslag på huden. Andra symtom är feber, trötthet, ledsmärtor och håravfall. Dessa symtom avklingar inom något år och först åratal senare ger sig sjukdomen tillkänna genom skador i hjärta och hjärna. Provtagning: Syfilis orsakas av en bakterie. I sårvätska kan bakterien påvisas i mikroskop. Några veckor efter smittotillfället kan antikroppar påvisas i ett blodprov. Behandling: Syfilis botas med penicillininjektioner i dagar. Efter behandlingen görs upprepade kontrollbesök under minst ett års tid. En infektion som behandlas i tid läker helt. Komplikationer: Syfilis som inte behandlas kan ge skador på hjärnan och hjärtat. Bakterien kan överföras till fostret via moderkakan vid graviditet. Fostret kan då få svåra skador. Det riskabla med syfilis är att sjukdomen kan förbli oupptäckt i sina första stadier. Förekomst: Syfilis är mycket ovanlig i Sverige och förekommer mest bland dem som haft sexuella kontakter utomlands. 18

18 Särskillda bestämmelser för klamydia, gonorré, syfilis och HIV Klamydia, gonorré, syfilis och hiv omfattas av smittskyddslagens bestämmelser om sexuellt överförbara sjukdomar. Det innebär skyldigheter att förhindra att smittan sprids. Den som misstänker sig vara smittad är skyldig att söka läkare, samt följa de föreskrifter som ges. Vårdpersonalen är skyldig att ta hand om den smittade på ett korrekt sätt, samt ge den hjälp och det stöd som kan behövas. Undersökning och behandling är alltid gratis. Man kan inte se på en person på utsidan om han eller hon är smittad! Alla sexuellt överförbara sjukdomar kan vara symtomfria, men ändå smittsamma! Risken att bli smittad minskas avsevärt om kondom används! 2 STD -MOTTAGNINGEN STD-mottagningen på Falu lasarett är en specialistmottagning för personer som söker för misstänkt sexuellt överförbar sjukdom. Sökorsak kan då vara symtom talande för infektion eller efter oskyddat sex utan att besvär föreligger. Trots en stor ökning av patientantalet är väntetiden högst någon vecka. Tidbokning sker via telefon eller direkt på mottagningen, remiss behövs ej. Mottagningen är tillgänglig för män och kvinnor i alla åldrar. Nybesök är alltid gratis. STD-enheten har också som uppgift att ansvara för utveckling och information om STD och förebyggande åtgärder inom och utom sjukvården. Epidemiologisk övervakning görs i samarbete med Smittskyddsenheten och Mikrobiologen. 2 STD= sexual transmitted diseases (sexuellt överförbara sjukdomar) 19

19 De övergripande målen för samtliga verksamheter i detta program är: - Uppkomst och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter har förhindrats. - Vi verkar för en positiv syn på sexualiteten, som präglas av respekt och ansvar för sig själv och andra. - Samtliga aktörer arbetar efter programmet och upplever att det är lätt att följa, samt upplever att deras del i arbetet är viktigt. 20

20 Medverkande i programmet: 21