Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET"

Transkript

1 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

2 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET

3 det är din utstrålning som sitter i min ryggrad det är din andedräkt som är mitt syre det är din röst som flyter i mina ådror -Lii Stening

4 INNEHÅLL 6 Inledning bakgrund 7 Förord 8 Historik 10 Att arbeta med samlevnad och sexualitet 13 Medicinska fakta 19 STD-mottagningen 20 Mål delmål för handlingsplanen 22 Mödrahälsovården 23 Kvinnokliniken 24 Smittskyddsenheten 25 Barnhälsovården 26 Distriktsläkarverksamheten 27 Ger/Rehabiliteringen 28 Ungdomsmottagningarna 29 Skolan 30 Socialtjänsten 31 Fritidsgårdarna 32 Idrotten 33 Kyrkan 34 RFSL 35 Uppföljning 36 Att läsa 37 Skribenter Höglund Grafisk Form, 2002 Illustrationer inlaga: Tomas Sandström Omslag: Ola Höglund Tryck: Landstinget Dalarna/Tryckcenter 5

5 Inledning/bakgrund Landstinget Dalarna har sedan 1990 arbetat efter en handlingsplan för att förhindra sexuellt överförbara infektioner (STI) 1 och oplanerade graviditeter. Arbetet har bl.a. resulterat i att det finns Ungdomsmottagningar i alla kommuner, utökade barnmorsketider och olika utbildningsinsatser. Man har också arbetat med provtagning och smittspårning. Könssjukdomarna främst antalet klamydiafall har i Dalarna under talet legat ganska konstant, men har efter 2001 ökat kraftigt. Även ungdomsaborterna ökar och vi ser en viss negativ attitydförändring vad det gäller kondomanvändning. Ett önskemål har växt fram från hälso- och sjukvården om att nå andra aktörer i samhället som också arbetar med dessa frågor, dels för att få igång ett samarbete men även för att kunna inrikta sig mera på det förebyggande arbetet. För att tillsammans ta fram ett länsövergripande handlingsprogram för sex- och samlevnadsfrågor, ansökte och beviljades Landstinget Dalarna och Dalarnas Kommunförbund medel från Statens Folkhälsoinstitut hösten Tanken med programmet är att olika aktörer inom förvaltningar kommuner organisationer i Dalarna skall finna inspiration, få tips på metoder och genomförande och få svar på frågor som: Vilken är vår roll i detta arbete? Hur kan vi inom vår sektor arbeta med detta? Inspiration har hämtats från Kalmar läns handlingsprogram för sexoch samlevnadsfrågor. Programmet har tagits fram i samarbete med resurspersoner i hela länet från skola, fritidsgårdar, socialförvaltningar, ungdomsmottagningar, frivilligorganisationer, idrottsförbund, kyrkan och medicinskt sakkunniga inom Landstinget Dalarna. Ett tack riktas till alla dem som bidragit till programmets förverkligande och som representerar skilda yrken och organisationer inom länet. Christina Sätterberg Projektledare Landstinget Dalarna 6 1. STI=sexual transmitted infections

6 Förord Det är glädjande att aktörer från olika förvaltningar och organisationer tillsammans utarbetat ett länsprogram för att förhindra spridning och uppkomst av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter samt verka för en positiv syn på sexualitet. För att uppnå detta mål måste kunskap spridas bland ungdomar och då är det viktigt att man når ut på så många sätt som möjligt. Endast information från hälso- och sjukvården är inte tillräcklig för att nå ut till alla ungdomar som kan befinna sig i risk för oplanerad graviditet eller få en sexuellt överförd sjukdom. Fler aktörer behövs för att sprida information och på så vis öka kunskapen och få till stånd ett ändrat beteende. Vad som styr våra beteenden förändras över tiden och påverkas av många olika faktorer. Den som levt med abortlagen upplever kanske inte ingreppet lika negativt känsloladdat som tidigare generationer. Det som är lagligt accepteras och är inte så tabubelagt som tidigare. För hundra år sedan var rädslan för utomäktenskaplig graviditet en stark hämmande faktor på sexuallivet. Dödligheten i självmord och komplikationer till illegala aborter bland kvinnor som oplanerat blivit gravida var sannolikt mycket högre än dödligheten i AIDS i våra dagar. Kanske har rädslan för HIV och AIDS minskat, med ändrat sexuellt beteende till följd. HIV-epidemin som en del har förutspått har uteblivit i västvärlden. Situationen är dock annorlunda på andra håll i världen där risken är mer påtaglig och heterosexuell smittspridning dominerar. Då risken för HIV anses mindre, glömmer man bort andra sexuellt överförbara sjukdomar som kan medföra svåra infektioner och ofrivillig barnlöshet som följd. Även oplanerad graviditet kan få konsekvenser för framtiden. Hade vi högst en sexualpartner livet igenom skulle ingen sexuellt överförbar sjukdom kunna spridas. Ett bättre sätt att skydda sig är att använda kondom som skyddar både mot oplanerad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar. Ett annat riskbeteende som är möjligt att påverka är kombinationen alkohol och sex. I påverkat tillstånd tar man risker som man aldrig skulle göra i nyktert tillstånd. Vårt beteende styrs i stor omfattning av sociala normer och förväntningar. Skall en attitydförändring ske måste vi påverka dessa normer. Den information som idag sprids om sexuella beteenden styrs mycket av massmedia, där pornografin har en dominerande roll. Som alternativ till denna bild är detta länsprogram en nödvändig motpol för att sprida en bild av sexualitet som är mer verklighetsförankrad. Falun Anders Lindblom Smittskyddsläkare i Dalarna 7

7 Historik Att förebygga olika sjukdomar har en lång historia. Detta blev en samhällsangelägenhet redan under 1700-talet pga att sjukdomar tog många liv. Befolkningens storlek och hälsotillstånd ansågs ha stor betydelse för landets ekonomiska utveckling. Att förebygga sjukdomar blev ett sätt att öka den produktiva delen av befolkningen mödrar, arbetare och soldater. Trots vetskapen om sjukdomarnas samhälleliga orsaker hävdades det att felaktiga vanor, lathet, låg moral, misskötsel, missbruk, okunnighet, halsstarrighet och felaktiga sexualvanor var orsaken till befolkningens dåliga hälsa. Samhällsnyttan stod i centrum, man skulle satsa på dem som kunde botas och arbeta. Senare kom man också till insikt om att ett stort antal människor inte räckte för att bevara Sveriges säkerhet och välfärd, utan det behövdes också friska och starka människor. Under 1800-talet hade befolkningen fördubblats. Fattigdom, dåligt kosthåll, undermåliga bostäder och farliga arbetsmiljöer gjorde att sjukdomar och överdödlighet bredde ut sig i den arbetande befolkningen. Detta ansågs hota samhällsutvecklingen. Medborgarna behövde fostras för att bli medvetna om sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och samhällsekonomi. Goda vanor sågs som en medborgerlig plikt. Sedan dess har förebyggande arbete utgått ifrån att hälsa också är av värde och en rättighet för individen. Förebyggande åtgärder har främst varit upplysning, vård och lagstiftning med både en medicinsk, social och politisk verksamhet. Könssjukdomar hade länge varit ett gissel för människorna. Under 1800-talet var framför allt syfilis mycket spridd och inte möjlig att bota, vilket påkallade åtgärder. För att förhindra spridningen av sjukdomen infördes i Sverige den s.k. reglementeringen av prostitution 1859, vilket innebär att prostituerade kvinnor fick registreras och underkasta sig regelbundna läkarkontroller. Prostituerade kvinnor utpekades som smittspridare. Män som var smittade och kunde sprida smittan vidare var däremot inte underkastade någon lagstadgad skyldighet. Lagen utsattes för stark kritik, framför allt från kvinnorörelsen och ersattes 1918 av Lex veneris, föregångare till dagens smittskyddslag. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, införde ett annat sätt att bedriva prevention började hon med sexualupplysning för skolflickor i övre tonåren. Genom kunskap skulle flickor få ett skydd menade hon. Sexualupplysning, speciellt för unga, var ett känsligt ämne på den tiden. Många farhågor fanns att talet om sexualitet skulle väcka ungas drift för tidigt. Förutom upplysning förekom ibland rekommendationer om användandet av preventivmedel. De medel som fanns var kondong, pessar och natursvamp. Detta väckte många känslor, som resulterade i en lag 1910, som 8

8 förbjöd upplysning om preventivmedel. Lagen som sådan förbjöd inte försäljning eller användandet, utan den skulle gälla just för att förhindra offentlig information om preventivmedel. I stället för att propagera för preventivmedel, skulle man försöka höja framför allt männens moral. I kampen mot preventivmedel föddes RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Elise Ottesen-Jensen, Ottar bildade förbundet 1933 tillsammans med några radikala unga läkare. RFSU ställde först och främst krav på sexualupplysning: Rådgivningsbyrå för vuxna och sexualundervisning i skolan för yngre. Därtill ställdes krav på lagändringar och sociala reformer. Från början fanns ett stort motstånd, men RFSU fick efter hand gehör för sin politik slopades preventivlagen och samma år instiftades Sveriges första abortlag, vilket innebar att kvinnor kunde få abort utförd på vissa indikationer, om särskilda skäl förelåg, t ex sjukdom infördes sexualundervisning i folkskolan och 1955 blev undervisningen obligatorisk för alla barn från årskurs 1. Under hela 1900-talet har arbetet med att förebygga könssjukdomar och oplanerade graviditeter bedrivits på olika sätt. Lagstiftning och upplysning har omväxlande förordats. Medicinens utveckling har också varit viktig för möjligheten att förebygga STI och oplanerade graviditeter. Under och 1940-talet utvecklades sulfa och penicillin, effektiva botemedel mot veneriska sjukdomar. Därmed begränsas kraftigt spridningen av exempelvis syfilis. På 1960-talet introducerades p-piller och spiral, vilket gjorde det lättare att undvika oplanerade graviditeter. Den dominerande preventivstrategin i dag sägs vara sexualupplysning. Upplysningen utgår från att människan är ansvarskännande. Kunskap i kombination med skyddsmedel är den mest effektiva och humana preventionen. Ett samhällsansvar och en skyldighet kvarstår genom smittskyddslagen som kom redan

9 Att arbeta med samlevnad och sexualitet Etiska principer I arbetet med HIV/AIDS och andra STI-sjukdomar på olika nivåer nationellt och internationellt kan några viktiga principer urskiljas. Dessa kan också jämföras med de lagar och mål som finns för hälso- och sjukvården och som gäller för alla sjukdomar. Mänskliga rättigheter. Varje individ som bor i Sverige har rätt till kunskap som gör att han eller hon kan undvika smitta. Detta innebär att insatserna måste anpassas till olika gruppers och individers förutsättningar att ta till sig kunskap. Varje individ som bor här har också rätt till vård och behandling på lika villkor. Självbestämmande. Genom kunskaper och andra verktyg bör människor ges ökade möjligheter att göra medvetna val, t ex när det gäller sexuellt risktagande. Frivillighet och integritet. Samhällets insatser skall bygga på frivillighet med respekt för individens integritet inom ramen för gällande lagar. Bot, lindring och tröst. Den smittade individen skall i första hand erbjudas bot, och om sådan inte finns största möjliga lindring. Om sjukdomen inte kan lindras bör patienten ges tröst. Här avses såväl medicinska som psykologiska och sociala insatser. Även den smittade individens närstående bör uppmärksammas. Delaktighet och inflytande. Frivilliga organisationer och enskilda smittade skall ges största möjliga inflytande. Här avses dels den enskilde patientens inflytande över vård/behandling, men också berörda organisationers inflytande över generella insatser inom HIV/AIDS och STI-området. Sexuell hälsa en riskfaktor En viktig utgångspunkt att ta fasta på är det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsorisken inom området samlevnad och sexualitet. Detta är också utgångspunkten för begreppet sexualitet och reproduktiv hälsa, där hälsa definieras i positiva termer som sexuell njutning och gemenskap, samtidigt som det innebär ett säkert sexualliv utan STI och oplanerade graviditeter. 10

10 Kostnader för att inte förebygga STI Åtgärder som leder till förändring av livsstilen påverkar ibland olika sjukdomstillstånd och risker samtidigt. Ökad kondomanvändning kan minska riskerna för HIV, klamydia och oplanerade graviditeter. En person som ändrar sin livsstil påverkar indirekt också livsstilen hos sin omgivning. Forskning visar t ex att flickor ärver mödrars sexuella reproduktiva mönster. När det gäller insatser inom hälso-och sjukvården finns olika exempel på hur man beräknar kostnader för botbar STI, för att behandla infektioner och eventuella komplikationer. Ett exempel är klamydia, där äggledarinflammation kan vara en komplikation som i sin tur kan leda till ofrivillig barnlöshet. Utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet kan beräknas till ca kronor. Ansvar för det preventiva arbetet Att arbeta med samlevnad och sexualitet innebär, att man kommer in på viktiga livsfrågor. Ett brett samhällsengagemang krävs. En viktig roll i det preventiva arbetet spelar kommunen, med främst verksamheter som skola, socialtjänst, kultur och fritid. Det preventiva arbetet stöds av såväl socialtjänstlagen som skolans läroplaner. Hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen samt abortlagen stöder och uppmanar landstingen att förutom vård också bedriva förebyggande arbete. På nationell nivå regleras olika nationella statliga myndigheters ansvar för preventionsarbetet. Skolverket skall bl.a. följa upp kommunernas skolplaner. Socialstyrelsen har ansvar för tillsyn av HIV/AIDS-frågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt övergripande ansvar för att smittskyddet fungerar tillfredsställande. Samarbete Samarbetet mellan landsting och kommun är viktigt. Ett tvärsektoriellt arbetssätt förutsätter samarbete på olika nivåer. I Dalarna finns ett samarbete mellan landstinget och Högskolan Dalarna där personal inom skola, ungdomsmottagning och kommunal förvaltning erbjuds en 10 p- kurs i ämnet sex- och samlevnadsundervisningen i ett lärandeperspektiv. De lokala folkhälsoråden och folkhälsoplanerarna kan ses som en resurs i det preventiva arbetet inom kommun och landsting. Samarbete bör ge följande vinster: Underlätta strävan mot gemensamma mål och gemensam syn på förebyggande arbete. Uppmuntra och stödja de som arbetar i nätverk. Skapa förutsättningar för gemensamt ansvar. Ge arbetet lättare kontinuitet. Att tidigt fånga upp förändringar i samhället. 11

11 Samarbete bör också ske mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Allt samarbete måste grundas på ömsesidig respekt för de skilda rollerna. Viktiga målgrupper Ungdomar. I Sverige har lyckligtvis inte HIV fått något större fäste i ungdomsgruppen under 25 år. Vi vet däremot att klamydia har ökat i Dalarna i den yngre ungdomsgruppen de sista två åren med ca 100 fall. Detta kan tolkas som ett riskbeteende för sexuellt överförbara sjukdomar. Ungdomstiden är en tid då man inte hunnit fastna i ett visst beteende, man är fortfarande påverkbar. Preventiva insatser riktade till tonåringar är lättast, eftersom alla går att nå via skolan. De kan också nås på fritidsgårdar och ungdomsmottagningar, som är fler viktiga arenor för denna målgrupp. Det är också viktigt att nå ut med det preventiva budskapet från gymnasieåldern fram till årsåldern. Ungdomar är ingen enhetlig grupp. Mognadsnivån skiftar och därmed också åldern då de är mest mottagliga för information. Andra aspekter som bör uppmärksammas är könsperspektivet, samt ungdomar som är socialt utsatta, handikappade, homo- och bisexuella och ungdomar med invandrarbakgrund. Invandrare. Invandrare är självklart ingen enhetlig grupp. Många olika kulturer finns representerade i vårt land. Kärnan i alla kulturer är synen på relationer och på sexualitet. En framgångsrik sexualupplysning bland invandrare måste därför alltid vila på respekt för olika kulturers sätt att närma sig frågor om sexualitet och samlevnad. Detta inom ramen för svensk lagstiftning. Att ge nyanserad information om och skapa samtal kring svensk syn på sexualitet, kan vara ett led i att skapa dialog och förståelse för dessa frågor mellan olika etniska grupper. Det finns många sätt att nå invandrare med information. Skolan, fritidsverksamheten och ungdomsmottagningarna når ungdomarna. Dialog med invandrare skapas inom alla verksamhetsområden som finns representerade i detta program. 12

12 Medicinska fakta Sexualitet Sexualitet kopplad till lust upptar en stor plats i en människas liv. Lusten har vi ursprungligen fått för att kunna överleva som art. Kvinna attraheras av man och man av kvinna för att kunna mötas i samlaget, som är förutsättningen för nya liv och för att samhällen inte skall dö ut. Grundförutsättningen är vår sexuella identitet och de erfarenheter som vi fått med oss av även icke sexuellt färgade relationer mellan människor. Vi påverkas också av hur människor använder ord och kroppsspråk. Våra upplevelser av olika sinnen som syn, hörsel, doft och beröring inverkar på lusten. Studier visar att lusten finns kvar högt upp i åldern. Lusten finns där som en återskapande, vederkvickande och rekreativ ingrediens i våra liv. Könshormoner Det hormonella inflytandet på vår sexualitet har en stor betydelse. Ett tydligt samband finns mellan hormoner och sexuell lust och längtan. Det finns ett klart samband mellan lust (libido) och androgener (manligt könshormon/testosteron) hos både män och kvinnor. Detta gäller både den sexuella lusten och den sexuella fantasin samt fysiologiska reaktioner på sexuell stimulering. Graviditet Graviditet påverkar den sexuella lusten på olika sätt. Man ser både ökad och minskad lust. Vid en normal graviditet finns ingen anledning att avråda från sexuell aktivitet, och det finns t.o.m. det som talar för kortare förlossningsarbete och mindre behov av smärtlindring hos dem som är sexuellt aktiva i sista tredjedelen av graviditeten. Första tiden efter barnets födelse har vissa kvinnor ingen eller liten lust till sexuell aktivitet. Anledningen kan vara att amningen i sig är lustbetonad, slemhinnorna i slidan är torra, ömmande bristning eller klipp, trötthet eller rädsla för ny graviditet. I samband med efterkontrollen på MVC informeras kvinnan om att det är viktigt att det sexuella samlivet återupptas, med tanke på balansen mellan parrelation och föräldraskap. Aborter Av de totalt aborter som genomförs i Sverige varje år är den kirurgiska aborten vanligast. 75% av aborterna görs inom 9 veckor. Upp till 9 veckor görs aborterna medicinskt (abortpiller) eller kirurgiskt. Abort efter 13 veckor kallas senabort. 13

13 När det gäller oplanerade graviditeter som avslutas med abort, har antalet ökat i Dalarna liksom i hela landet. Under perioden januari till juni 2002 gjordes i vårt län 406 aborter på kvinnor i åldrarna år. Detta skall jämföras med 349 aborter under motsvarande tid Antalet tonårsaborter var 75 stycken under första halvåret 2002, att jämföras med 63 stycken samma tid Man kan inte utesluta att återkommande larm beträffande p-pillers farlighet har medfört att vissa kvinnor blivit oroade och övergått till mindre säkra preventivmetoder. Detta kan ha påverkat abortutvecklingen i ogynnsam riktning. Nuvarande abortlag har funnits sedan 1975 och ger kvinnan rätt till abort till och med 18:e graviditetsveckan. Efter vecka 18 kan abort medges endast efter beslut av socialstyrelsen. Den svenska abortpolitiken kan sägas ha två uppgifter. Å ena sidan skall den verka för att minska antalet aborter genom att förebygga oplanerade graviditeter. Å andra sidan ska varje kvinna som så önskar, få abort utförd och dessutom bli bemött med respekt. Utgångspunkten i abortpolitiken är att förebygga och samtidigt fullt acceptera och respektera varje kvinnas abortbeslut. Därför är det bra att inte fixera alltför mycket på siffror, i den meningen att det är bra när abortsiffrorna går ner och omvänt, dåligt när de går upp. Aborter kan inte alltid uppfattas som misslyckande ur preventionssynpunkt. Många kvinnor bestämmer sig tidigt för abort. Därför är det viktigt att erbjuda kvinnan stödsamtal inför sitt beslut. Den som ansvarar för samtalet skall erhålla utbildning i etisk rådgivning och alla stödsamtal skall vara kostnadsfria. Abortbeslutet är formellt enligt lagen kvinnans. För dagens kvinnor i fruktsam ålder är aborträtten sedan länge institutionaliserad och självklar. De har vuxit upp med den fria aborten och det inverkar troligen också på hur de förhåller sig till abort. Psykologiska aspekter på aborter Abort är alltid en krissituation. Abortkrisen skiljer sig dock från andra kriser genom att den kräver ett aktivt beslut under tidspress. Motstridiga känslor finns ofta efter aborten. Lättnadsupplevelsen är ofta samtidigt med känslor av fysisk tomhet, tillfälliga ångertankar och skuldfunderingar eller olust. Detta är normala psykologiska reaktioner. Det förebyggande arbetet bör trots allt ha med i beräkningen att alla aborter inte kan förebyggas av olika skäl. 14

14 STI - Sexuellt överförbara infektioner Klamydia Symtom Besvär: Minst hälften av de som är infekterade med klamydia har inga som helst besvär, eller så små, att man ej söker för dem. Vid symtom är sveda och flytningar 1-3 veckor efter smitta vanligast. Kvinnor kan få blödningar. Både män och kvinnor med symtomfri infektion är smittsamma. Bakterien kan också ligga vilande långa tider och sedan ge besvär eller utan besvär direkt leda till komplikationer. Provtagning: Klamydiainfektion orsakas av en bakterie. Bakterien kan påvisas i sekretprov som tas från urinrör och livmodertapp. För män kan urinprov räcka. Det tar ca en vecka att få provsvar. Behandling: Klamydiainfektion behandlas med antibiotikum. Det är lämpligt med kontroller efter behandling. Partner i pågående relation måste undersökas och behandlas därefter oberoende av undersökningsresultat. Tidigare partner undersöks och behandlas om undersökningen visar tecken på infektion. Komplikationer: Obehandlad klamydiainfektion kan hos kvinnor ge äggledarinflammation som i sin tur kan leda till utomkvedshavandeskap eller framtida barnlöshet. Både man och kvinna kan få ögoninfektion och ledinflammation. Klamydiainfektion hos mamman kan under förlossningen smitta barnet, med infektion i ögon och lungor som följd. Förekomst: Klamydiainfektion är den vanligaste sexuellt överförda bakterieinfektionen. I Dalarna har antalet infektioner ökat med 100 det senaste året. År 2001 rapporterades 640 infekterade personer i vårt län till Smittskyddsenheten. De senaste åren har klamydia ökat med 40 % i Dalarna, 60 % i hela landet. Mycoplasma genitalium Mycoplasma genitalium är en bakterie som smittar vid samlag. Kunskaper om infektionen är relativt nya. Infektionen är drygt hälften så vanlig som klamydia för närvarande och ger primärt liknande besvär eller avsaknad av besvär. Aktuella resultat talar för att den obehandlad kan leda till äggledarinflammation hos kvinnor och bitestikelinflammation hos män. Liksom klamydia ska Mycoplasma genitalium behandlas med antibiotika men av en annan typ. Partnerundersökning och behandling vid tecken på infektion hos partner är lika viktigt som vid klamydia. 15

15 Gonorré Symtom Besvär: Vanligast är flytningar och sveda när man kissar. Som vid klamydiainfektion kan kvinnor få flytningar, ibland blodblandade. Besvären kommer oftast inom en vecka efter smitta. Både män och kvinnor kan vara besvärsfria trots smitta. Provtagning: Gonorréinfektion orsakas av bakterier. Dessa odlas från sekretprov som tas från urinrör, livmodertapp och ändtarm. Ibland tas även svalgprov. Det tar ca en vecka att få odlingssvar. Behandling: Gonorréinfektion orsakas av en bakterie och botas med lämpligt antibiotikum. Bakterien är ofta resistent (motståndskraftig) mot olika antibiotikatyper. Partner måste också undersökas och behandlas. Komplikationer: Obehandlad gonorré kan ge upphov till komplikationer som vid klamydia (se under klamydia). Förekomst: Gonorréinfektion finns idag knappast i Sverige, men den är vanlig utanför Norden. De senaste åren har emellertid antalet fall ökat, varav ca hälften smittats utomlands. Kondylom Symptom Besvär: Könsvårtor, kondylom, orsakas av vårtvirus. Oftast uppkommer inga andra besvär än att man ser och känner vårtorna, som kan sitta både vid könsorganen och vid ändtarmsöppningen. Ibland uppkommer klåda eller sveda. På grund av sprickbildning kan irritation och sprickbildning uppstå vid samlag. Detta orsakas ofta av s.k. platta vårtor, som kan upptäckas vid en speciell undersökning. Vårtorna uppkommer oftast 2-3 månader efter smittotillfället, men det kan också ta upp till ett år. Provtagning: Vårtvirus kan ej odlas. Vårtorna ses vid undersökning, ofta endast vid förstoring. Ibland kan speciell pensling vara ett hjälpmedel. Behandling: Vårtor kan oftast behandlas med pensling av ett virusdödande ämne. Patienten kan utföra penslingen själv. Även utan behandling självläker oftast infektionen, men det kan ta upp till två år. Komplikationer: Vissa mindre vanliga vårtvirustyper har ett samband med livmoderhalscancer. Rökning är en bidragande orsak till sådan cancerutveckling. Förekomst: Vårtvirusinfektion är idag troligen den vanligaste smittan bland ungdomar. Man kan bära viruset (och vara smittsam) utan att ha synliga vårtor. 16

16 Herpes genitalis Symtom Besvär: Herpesvirus orsakar återkommande utslag med blåsbildning som övergår i sår. Herpesvirus typ 1 sitter vanligen runt munnen. Herpesvirus typ 2 sitter nästan alltid i underlivet. Hälften av alla smittade har aldrig några påtaliga besvär. Ett fåtal får någon vecka efter smittotillfället s k förstagångsinfektion med feber och allmän sjukdomskänsla samt utbredda smärtande sårigheter. Om den första smittan sker till underlivet kommer utbrottet där. Det kan då orsakas av såväl partnerns underlivsherpes som dennes läppherpes. Nya utbrott, som alltid är mindre och kortvarigare, kommer oftast på samma ställe. Utbrottsaktiviteten avtar med åren. Provtagning: Blåsor och sår har oftast ett typiskt utseende. Virus kan påvisas med olika laboratoriemetoder. Behandling: Virus kan inte behandlas bort. Det finns bra virushämmande läkemedel som kan kontrollera infektionen. Komplikationer: För de flesta är herpes i underlivet en betydelselös infektion. Den påverkar inte fruktsamhet eller graviditet. Risken för smitta till barnet vid förlossning är mycket liten. Förekomst: Herpesvirusinfektion har blivit vanligare och drabbar ca 25 % av alla sexuellt aktiva individer. HIV/AIDS Symtom Besvär: HIV (humant immunbristvirus) kan smitta på tre sätt: 1. sexuellt umgänge 2. via blod och blodprodukter 3. från mor till foster/barn Samlag, särskilt analsamlag, är det vanligaste sättet att bli smittad. Kondom skyddar om den används under hela samlaget. Många narkomaner har smittats via orena sprutor. Smittspridning via blodtransfusioner och läkemedel framställda av blod förekommer inte längre i Sverige, eftersom allt blod testas och läkemedlen gjorts ofarliga. Hiv smittar inte vid vardagliga kontakter eller via föremål. Virus finns framförallt i vita blodkroppar, i sädesvätska och i sekret från slidan. Det räcker inte med att få dessa vätskor på huden för att bli smittad, utan virus måste komma in i blodet genom slemhinnorna eller genom injektion direkt i blodet. 17

17 En del av dem som smittats får efter en till tre veckor symtom som påminner om halsfluss eller körtelfeber: ont i halsen, feber, ömma, svullna lymfkörtlar på halsen eller i armhålorna. Vissa får också hudutslag som påminner om mässling. Symtomen går över på ett par veckor och sedan kan det dröja många år innan andra symtom uppträder. Under denna tid kan den som är smittad föra smittan vidare till andra. Provtagning: Antikroppar mot hiv kan genom ett blodprov på visas ca 10 veckor efter smittotillfället. Provsvar fås efter ca 1 vecka. Behandling: Det finns idag ingen bot mot aids, men olika antivirala medel (medel mot virus) kan hämma tillväxten av virus i kroppen. För de flesta av de infektioner som tillstöter under aids-stadiet finns behandling. Förekomst: Hiv/aids är fortfarande ovanligt i Sverige och den inhemska smittspridningen är liten. Varje år diagnostiseras ungefär 250 fall. Syfilis Symtom Besvär: Syfilis kan förlöpa helt symtomfritt. Vanligen uppkommer oömma sår, ca tre veckor efter smittotillfället, på de ställen där bakterien trängt in i kroppen, penis, eller slidöppningen. Ett sår i slidan eller ändtarmen förblir oftast oupptäckt. Även utan behandling försvinner såret efter 3-6 veckor, men bakterien finns kvar i kroppen. Efter ca 3 månader visar sig sjukdomen genom utslag på huden. Andra symtom är feber, trötthet, ledsmärtor och håravfall. Dessa symtom avklingar inom något år och först åratal senare ger sig sjukdomen tillkänna genom skador i hjärta och hjärna. Provtagning: Syfilis orsakas av en bakterie. I sårvätska kan bakterien påvisas i mikroskop. Några veckor efter smittotillfället kan antikroppar påvisas i ett blodprov. Behandling: Syfilis botas med penicillininjektioner i dagar. Efter behandlingen görs upprepade kontrollbesök under minst ett års tid. En infektion som behandlas i tid läker helt. Komplikationer: Syfilis som inte behandlas kan ge skador på hjärnan och hjärtat. Bakterien kan överföras till fostret via moderkakan vid graviditet. Fostret kan då få svåra skador. Det riskabla med syfilis är att sjukdomen kan förbli oupptäckt i sina första stadier. Förekomst: Syfilis är mycket ovanlig i Sverige och förekommer mest bland dem som haft sexuella kontakter utomlands. 18

18 Särskillda bestämmelser för klamydia, gonorré, syfilis och HIV Klamydia, gonorré, syfilis och hiv omfattas av smittskyddslagens bestämmelser om sexuellt överförbara sjukdomar. Det innebär skyldigheter att förhindra att smittan sprids. Den som misstänker sig vara smittad är skyldig att söka läkare, samt följa de föreskrifter som ges. Vårdpersonalen är skyldig att ta hand om den smittade på ett korrekt sätt, samt ge den hjälp och det stöd som kan behövas. Undersökning och behandling är alltid gratis. Man kan inte se på en person på utsidan om han eller hon är smittad! Alla sexuellt överförbara sjukdomar kan vara symtomfria, men ändå smittsamma! Risken att bli smittad minskas avsevärt om kondom används! 2 STD -MOTTAGNINGEN STD-mottagningen på Falu lasarett är en specialistmottagning för personer som söker för misstänkt sexuellt överförbar sjukdom. Sökorsak kan då vara symtom talande för infektion eller efter oskyddat sex utan att besvär föreligger. Trots en stor ökning av patientantalet är väntetiden högst någon vecka. Tidbokning sker via telefon eller direkt på mottagningen, remiss behövs ej. Mottagningen är tillgänglig för män och kvinnor i alla åldrar. Nybesök är alltid gratis. STD-enheten har också som uppgift att ansvara för utveckling och information om STD och förebyggande åtgärder inom och utom sjukvården. Epidemiologisk övervakning görs i samarbete med Smittskyddsenheten och Mikrobiologen. 2 STD= sexual transmitted diseases (sexuellt överförbara sjukdomar) 19

19 De övergripande målen för samtliga verksamheter i detta program är: - Uppkomst och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter har förhindrats. - Vi verkar för en positiv syn på sexualiteten, som präglas av respekt och ansvar för sig själv och andra. - Samtliga aktörer arbetar efter programmet och upplever att det är lätt att följa, samt upplever att deras del i arbetet är viktigt. 20

20 Medverkande i programmet: 21

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 LF 59/2009 Inger Paris 2009-06-16 02.00 1 (11) Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 1 Inledning Detta program utgör det övergripande styrdokumentet i landstinget inom folkhälsoområdet

Läs mer

Övergripande program för. sexuell hälsa

Övergripande program för. sexuell hälsa Övergripande program för sexuell hälsa 1 2009 2014 Förord Sexuell hälsa ett område för hälsofrämjande utveckling I Landstingsplan 2008-2010 angavs att det senast under 2009 skulle finnas ett program mot

Läs mer

frågor och svar om klamydia.

frågor och svar om klamydia. 29 frågor och svar om klamydia. En informationsskrift från Socialstyrelsen och RFSU. Bakgrund Klamydiainfektion bland ungdomar och unga vuxna har ökat under de senaste åren. De flesta unga människor har

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Gonorré Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Gonorré en sexuellt överförbar infektion Gonorré förekommer i Sverige, men är vanligare i vissa andra länder. Gonorré kan infektera

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få.

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Kvinnor emellan Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Njutning Sex är njutning och lust, kåthet och avkoppling.

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad.

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad. I II l andstinget DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 00 3', BER EDNINGS MEMORIAL Sammanlrädesdalum v 2010-08-30 1O Svar på motion från Ken Swedenborg (-): "Inför automatisk provtagning för Mykoplasma Genitalium

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 Att diskutera mera: Under den här rubriken har jag, funderat och diskuterat med samlevnadsgruppen några

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) Klamydia Gonorré Syfilis HIV Klamydia Anmälningspliktig, smittspårningspliktig och allmänfarlig med förhållningsregler Anmäls

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2011-01-07 Handläggare: Monica Fredriksson Telefon: 08-508 09 032 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer.

Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer. Historik Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer. SMSP: betonades att alls icke skedde av nyfikenhet

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

Frågor och svar i sexualkunskap 1.Vilka delar består penis av? 1.1.svällkroppar, urinrör, förhud, ollon 2.Vilken funktion har förhuden? 2.

Frågor och svar i sexualkunskap 1.Vilka delar består penis av? 1.1.svällkroppar, urinrör, förhud, ollon 2.Vilken funktion har förhuden? 2. 1.Vilka delar består penis av? 1.1.svällkroppar, urinrör, förhud, ollon 2.Vilken funktion har förhuden? 2.1 skyddar ollonet 3.Hur bör penis tvättas och hur ofta? 3.1 varje dag, med vatten, mild tvål 4.Vad

Läs mer

Vad sker under menstruationscykeln?

Vad sker under menstruationscykeln? Sex och samlevnad Menstruationscykeln Under en kvinnas fertila period (fruktsamma=kan få barn), puberteten klimakteriet (ca 45-55 års ålder) frigörs en mogen äggcell ca var 28 dygn. Menstruationen styrs

Läs mer

Bild: Agnes Moström. Kör du med eller utan kondom?

Bild: Agnes Moström. Kör du med eller utan kondom? Bild: Agnes Moström Kör du med eller utan kondom? Fakta om klamydia Klamydia är en bakterie som smittar vid samlag i både slida och ändtarmsöppning. Petting (smeksex) och munsex kan också sprida smittan.

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning Sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009, 2011 form zie Sex kan vara jättehärligt och

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

15. Hiv och hepatiter

15. Hiv och hepatiter Kapitel 15 1 15. Hiv och hepatiter Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus. En Hiv infektion kan förlöpa asymtomatisk under många år. En del nysmittade får en

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009 form *zie* Sex kan vara jättehärligt och innebära

Läs mer

Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8

Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

VADVARJE KILLE BÖR VETA

VADVARJE KILLE BÖR VETA Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex

Läs mer

Gotlands Ungdomsmottagning

Gotlands Ungdomsmottagning Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Projektbeskrivning - Säkrare Sex ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Smittspårning. Ewa Lejelind kurator Venereologmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala

Smittspårning. Ewa Lejelind kurator Venereologmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala Smittspårning Ewa Lejelind kurator Venereologmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala Smittskyddslag 2004 Allmänfarliga, anmälningspliktiga, sexuellt överförbara rbara sjukdomar klamydia gonorré hiv syfilis

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention och hit-/sti-prevention Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter som innehåller fakta, råd och frågor om sexuell hälsa och hiv/sti. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner är förslag från RFSU Stockholms styrelse. Alla medlemmar kan inför och under årsmötet lämna egna förslag. Det kan vara något helt nytt eller

Läs mer

17. Smittspårning/Epidemiologisk utredning vid STI

17. Smittspårning/Epidemiologisk utredning vid STI Kapitel 17 1 17. Smittspårning/Epidemiologisk utredning vid STI Smittspårningen bör påbörjas så fort som möjligt efter konstaterad eller stark misstanke på STI. Vid konstaterad STI ska patienten omgående

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Therese Rostedt Folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län December 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Denna broschyr producerades av

Denna broschyr producerades av Denna broschyr producerades av Lust på resan Det är härligt att resa! Nya platser, nya upplevelser och nya bekantskaper. Det är spännande och berikande. Vare sig du reser i arbete eller för nöjes skull

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer