Detta verk skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL 1960:729) och får ej kopieras eller reproduceras utan tillstånd.

Transkript

1

2 Projektledning Detta material är ett samlat arbete av en projektgrupp inom SLAO, sammansatt under ledning av Daniel Roos (Utbildningsansvarig snowboard, SLAO, ). Författare: Stefan Hillström Jonas Edlund Linus Krohn Markus Rehn Daniel Roos Omslagsfoto: Fredrik Jelk Version/år: 3.0/2016 Copyright: SLAO Detta verk skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL 1960:729) och får ej kopieras eller reproduceras utan tillstånd. Tack till: Hans Gerremo (SLAO), Torbjörn Lundqvist (SLAO), Michael Seemann (Kunskapsbanken), Joakim Hammar och Olle Danielsson (Snowboard Team Sweden), Magnus Rasmark, Sara Andersson (Snowsport Sweden), Pontus Ståhlkloo, Kristofer Olsson (Friluftsfrämjandet), Jakob Wilhelmson, Hampus Mosesson, SLAOs Instruktörsteam.

3 De tre utbildningsstegen

4

5 Utbildning 1 Projektledning: Detta material är ett samlat arbete av en projektgrupp inom SLAO, ursprungligen sammansatt under ledning av Daniel Roos (Utbildningsansvarig snowboard, SLAO, ). Författare: Stefan Hillström Jonas Edlund Linus Krohn Markus Rehn Daniel Roos Omslagsfoto: Daniel Roos Version/år: 3.0/2016 Copyright: SLAO Detta verk skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL 1960:729) och får ej kopieras eller reproduceras utan tillstånd. Tack till: Hans Gerremo (SLAO), Torbjörn Lundqvist (SLAO), Michael Seemann (Kunskapsbanken), Joakim Hammar och Olle Danielsson (Snowboard Team Sweden), Magnus Rasmark, Sara Andersson (Snowsport Sweden), Pontus Ståhlkloo, Kristofer Olsson (Friluftsfrämjandet), Jakob Wilhelmson, Hampus Mosesson, SLAOs Instruktörsteam. 2

6 Utbildning 1 INNEHÅLL SNOWBOARDTEKNIK OCH ANALYS DEL VAD ÄR SNOWBOARDTEKNIK?... 6 VÅRA RÖRELSER... 7 SIDA-SIDARÖRELSER (SAGITALPLANET)... 8 VERTIKALA RÖRELSER (SAGITALPLANET)... 9 FRAM-BAKRÖRELSER (FRONTALPLANET) ROTERANDE RÖRELSER (HORISONTALPLANET) GRUNDPOSITION/ REFERENSPOSITION UTFALL BALANS UTFALLSBESKRIVNINGAR AV SVÄNGAR SLADDANDE ELLER SKÄRANDE SVÄNG (CARVING) HASTIGHETEN SVÄNGENS FORM OCH STORLEK SNOWBOARDENS KANTVINKEL BELASTNINGSPUNKTEN LÄNGS SNOWBOARDEN PIVOTROTATION OCH STYRVINKEL KANTBYTET TORISION-TWIST AV SNOWBOARDEN (PEDDLING) SVÄNGENS FASER SVÄNGAR NYBÖRJARSVÄNGEN STYRANDE SVÄNG PIVOTSVÄNG UTBILDNINGSSVÄNG (verktyg till våra utbildningar) FÖRUTSÄTTNINGAR (Inre och Yttre) INRE (Individen) YTTRE (SITUATIONEN)

7 Utbildning 1 UNDERVISNINGSEXEMPEL NYBÖRJARNIVÅ UTRUSTNING SNOWBOARDEN SNOWBOARDENS UPPBYGGNAD OLIKA TYPER AV SNOWBOARDS SPANN 31 KONVEXA ELLER SKEDFORMADE BRÄDOR VRIDSTYVHET BINDNINGAR OCH BOOTS ANNAN UTRUSTNING STANCE VINKLAR BREDDEN MELLAN BINDNINGARNA PRIMÄR ÅKRIKTNING, GOOFY REGULAR CENTRERING PÅ BRÄDAN FORWARD LEAN (BAKKAPPANS LUTNING) MEKANIK DEL Rörelse MASSA OCH MASSCENTRUM MASSCENTRUMS RÖRELSE OCH BALANS SNOWBOARDÅKNINGENS KRAFTER INRE KRAFTER YTTRE KRAFTER ATT UNDERVISA NYBÖRJARE UTRUSTNINGSORIENTERING INTRODUKTION PÅ PLAN MARK GLIDA PÅ SNÖ (BALANS) SLADDA PÅ SNÖ (BALANS + KANT) SLADDA OCH STYRA PÅ SNÖ (BALANS, KANT + ROTATION)

8 Utbildning 1 ÖVNINGAR UTAN KANTBYTE SITT-RULLNING HANDS-ON UNDERVISNING KANTBYTE INTRODUKTION AV NYBÖRJARSVÄNG TÅSVÄNG HÄLSVÄNG SVÄNG I SVÄNG TERRÄNGVAL FÖR NYBÖRJARE ATT ÅKA LIFT FÖR FÖRSTA GÅNGEN PEDAGOGIK DIDAKTIK KOMMUNIKATION RELATIONER BARN- OCH UNGDOMSUNDERVISNING FYSISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT KOMMUNICERA MED BARN

9 Utbildning 1 SNOWBOARDTEKNIK OCH ANALYS DEL 1 Avsnittet Snowboardteknik och analys handlar om hur vi åker snowboard, och hur vi snowboardinstruktörer använder den kunskapen i vår undervisning. VAD ÄR SNOWBOARDTEKNIK? VÅRA RÖRELSER -Ledrörelser FÖRUTSÄTTNINGAR -INRE (INDIVIDEN) -YTTRE (SITUATIONEN) UTFALL -SVÄNGAR -TRICK -MANÖVRAR - BALANS Vi beskriver snowboardteknik som: Hur en snowboardåkare med sina rörelser styr utfallet i snowboardåkningen i varje specifik situation. Fysisk aktivitet som Snowboardåkning är möjlig genom rörelser. Det är med våra kroppsliga ledrörelser vi skapar Snowboardåkning. Med begreppet Utfall menar vi det snowboardåkaren åstadkommer i snowboardåkningen, vare sig det är en speciell typ av sväng ett hopptrick eller kanske bara en manöver för att åka till sidan av backen. Vi kan även se balans som ett utfall av våra rörelser. I en situation där det inte går som vi tänkt oss kan utfallet vara en vurpa. I en undervisningssituation kan vi se elevens mål som utfallet vi strävar efter att uppnå. Med förhållandet Våra rörelser/ Utfall kan vi beskriva vilket rörelsemönster som krävs för att uppnå det specifika utfallet. När vi analyserar våra elever kan vi ställa oss frågan, hjälper dessa rörelser snowboardåkaren att uppnå sina mål (önskat utfall) eller finns det mer funktionella rörelser eleven kan använda för att nå ett bättre resultat? Förutsättningar(inre och yttre) beskriver hur rörelser och utfall anpassas beroende på förutsättningarna för individen(inre) och situationen (yttre). Alltså varje individs fysiska och psykiska förutsättningar samt rådande yttre förutsättningar (utrustning, snöförhållanden, backens lutning m.m.). Vi kallar det för att situations och individ anpassa snowboardtekniken. 6

10 Utbildning 1 VÅRA RÖRELSER Fysisk aktivitet som Snowboardåkning är möjlig genom rörelser. Det är med våra ledrörelser vi skapar snowboardåkning. Den mänskliga rörelseapparaten består av muskler, skelett och leder. Musklerna är motorn i rörelseapparaten och de är fäst i skelettet. När musklerna drar ihop sid åstadkoms rörelse i skelettets leder. De är dessa rörelser som räknas till de inre krafterna i snowboardåkning. Läran om den mänskliga rörelseapparaten kallas Funktionell anatomi eller rörelselära. Som snowboardinstruktör kan en grundläggande kunskap i rörelselära hjälpa dig i din förståelse för snowboardteknik då våra rörelser är en stor del i snowboardtekniken. Inom Rörelselära (Funktionell anatomi) beskriver man kroppens alla möjliga rörelser i tre rörelseplan. Sagittalplan, Frontalplan och Horisontalplan. I ämnet snowboardteknik och analys beskriver vi rörelser i fyra riktningar. Dessa fyra riktningar grundar sig i rörelselärans tre plan och anledningen till att det är fyra och inte tre är att vi skiljer på Sida-sida rörelser och Vertikala rörelser som båda är i Sagittalplanet. 1. SIDA-SIDA RÖRELSER (SAGITTALPLAN) 2. VERTIKALA RÖRELSER (SAGITTALPLAN) 3. ROTERANDE RÖRELSER (HORISONTALPLAN) 4. FRAM-BAK RÖRELSER (FRONTALPLAN) I snowboardåkning används inte dessa rörelser var och en för sig utan de koordineras i ett rörelsemönster. Rörelserna påverkar varandra och det är relationen mellan dem och vår förmåga att använda rätt mängd av rätt rörelse vid rätt tillfälle som avgör hur väl vi balanserar och hur framgångsrikt vi åker snowboard. Det är ofta de små rörelserna som gör skillnaden i tekniskt väl utförd snowboardåkning. En snowboardåkare med funktionell teknik gör ofta inte mer och större rörelser än situationen kräver. 7

11 Utbildning 1 Ofta är rörelsernas storlek relativ till hur långt från snowboarden de är utförda. Vi ser ofta mindre erfarna åkare använda sig av stora yviga rörelser i överkroppen medan mer erfarna åkare använder sig av små, mer effektiva rörelser längre ner närmare snowboarden. Stora och yviga rörelser i överkropp och armar är med andra ord ofta en kompensation för brister i eller avsaknad av rörelser längre ner. Stora rörelser högt upp i kroppen kan däremot vara effektiva om vi vill utvinna stor kraft. SIDA-SIDARÖRELSER (SAGITALPLANET) Sida-sidarörelser är rörelser i sidled (i förhållande till snowboarden) i Sagittalplanet. Med dessa rörelser kan vi flytta masscentrum i sidled i balanserande syfte. Vi kan också justera snowboardens kantvinkel. Vi delar in dessa rörelser beroende på vilka leder och vilka delar av kroppen vi använder. Vi delar in dem i fot-knäled, höftled, och lutning av hela kroppen. Fot-knärörelse kan ses som finmotoriken bland dessa rörelser. Att reglera kantvinkeln med höftleden kan skapa större kantvinklar än Fot-knäleden. Om du böjer i höftled för mycket påverkas positionen negativt. Med lutning av hela kroppen kan vi skapa de riktigt stora kantvinklarna. 8

12 Utbildning 1 VERTIKALA RÖRELSER (SAGITALPLANET) Med Vertikala rörelser flyttar vi masscentrum vertikalt i Sagittalplanet. Vi kan med dessa rörelser påverka belastningen mellan snowboarden och underlaget. Exempel på när vi använder dessa rörelser är när vi absorberar ojämnheter i underlaget eller när vi trycker ifrån i uthoppet på ett hopp. 9

13 Utbildning 1 FRAM-BAKRÖRELSER (FRONTALPLANET) Med Fram-bakrörelser kan vi flytta masscentrum i frontalplanet och justera var längs med snowboarden vi vill att belastningspunkten/rotationspunkten ska vara. Dessa rörelser hjälper oss när vi anpassar oss till nya lutningar. Rörelsearbetet i det här ledet är ofta aktivt för att behålla rotationspunkten där vi vill ha den, vanligen strax bakom den främre foten. Andra exempel på när vi använder dessa rörelser är när vi åker i pudersnö och vill flytta trycket längre bak för att avlasta nosen för att få den att lyfta över snön. Eller när vi gör Nosepress eller tailpress flyttar vi belastningspunkten långt bak eller långt fram. Nödvändiga rörelser när vi gör t.ex. nollies, ollies eller butters. 10

14 Utbildning 1 ROTERANDE RÖRELSER (HORISONTALPLANET) Med de roterande rörelserna kan vi rotera snowboarden (pivotrotation) och ändra riktning. Vi delar in de roterande rörelserna i två grundläggande sätt att rotera kroppen: Medrotation och motrotation. MEDRORATION Medrotation betyder att snowboardåkaren roterar hela kroppens massa åt samma håll. Medrotation är den vanligaste rotationen de flesta snowboardåkare använder i sina svängar. I sladdande svängar kan vi initiera rotationen i överkroppen och i underkroppen. För oss instruktörer är det viktigt att ha förståelse för hur det fungerar och vad som är funktionellt i olika situationer. En generell regel som är bra att komma ihåg är att ju mer kraft som krävs för att svänga, desto högre upp i kroppen kan vi börja rotationen. För att mer känsla och direkt kontroll initierar vi med fördel rotationen längre ner närmare snowboarden. MOTROTATION I en motrotation utnyttjar åkaren principen att varje aktion har en reaktion. Om åkaren roterar överkropp åt ett håll kommer underkropp att rotera åt det andra hållet under förutsättning att snowboarden är obelastad. 11

15 Utbildning 1 Motrotation är det snabbaste sättet att rotera snowboarden för att det inte krävs någon förberedelse, men man är dock begränsad i hur långt man kan svänga. Kan användas effektivt i t.ex. speedcheck. Det är vanligt bland självlärda nybörjare och medelgoda åkare att man kraftfullt initierar svängarna med överkropp och detta får till resultat att underkropp roterar i motsatt håll. Detta får ofta till följd att fartkontrollen och styrförmågan blir lidande. För mer avancerade åkare kan detta utnyttjas effektivt i situationer när man snabbt behöver justera farten (speedchecks). FÖRVÄNDNING (SEPARATION) När vi instruerar våra elever att svänga uppmuntrar vi dem ofta att ha hela kroppen parallellt med brädan genom hela svängen. I verkligheten är det inte möjligt att rotera hela kroppen samtidigt om man inte har en kraft utifrån. Förvändning innebär att man i förväg vrider in en del av kroppen en aning i den kommande åkriktningen med kanten på snowboarden som mothåll. Det får till följd att bukmuskulaturen spänns. När snowboarden sedan avlastas strävar bukmuskulaturen mot att återgå till normalläge vilket skapar en kraft som roterar snowboarden. Detta sker i initieringen av den sladdande svängen och det kan vara bra att sträva efter en parallell position i resten av svängen. I en skärande sväng krävs ingen förvändning eftersom den roterande kraften kommer ifrån svängradien i snowboarden. Däremot i en sladdande sväng (medrotation) förvänds en del av kroppen för att skapa kraften till en rotation. Likaså använder vi oss av en förvändning i slutet av en sladdande sväng för att initiera nästa sväng. Grundposition/ Referensposition är den position vi utgår ifrån när vi åker snowboard. Det är också den position vi använder när vi beskriver och analyserar rörelser i snowboardåkning. Det är en balanserad, parallell och neutral position för bästa rörelseberedskap. Den är stabil men ändå avslappnad med en jämn vikt på båda fötter. Den har lätt böjda i vrister, knän och höft. Ryggen är rak och rätt över brädan. Höft, axlar och armar parallell med brädan. Armarna är lätt utsträckta för god balans och blicken är i åkriktningen. Grundpositionen kan ses i både ett statiskt läge och i en dynamisk situation då den ses i förhållande till snowboarden. KOORDINATION OCH TIMING GRUNDPOSITION/ REFERENSPOSITION Koordination behövs för att vi ska kunna få en fungerande helhet i vår snowboardåkning. Genom att koordinera rörelserna väl så får vi ut mer av vår snowboardåkning och behöver använda mindre muskelkraft för att få ut maximal effekt. För 12

16 Utbildning 1 att bli en välkoordinerad snowboardåkare krävs både tid och träning. Barn kan ibland ha svårt med att koordinera sina rörelser, det handlar ofta om deras fysiska utveckling. Koordination handlar mycket om kroppsuppfattning, balans, rytm och anpassningsförmåga. Elever som tidigare idrottat inom någon annan koordinationskrävande idrott har ofta en fördel då de har kroppskontroll och en uppfattning om hur man rör sig. För att få en ut så mycket som möjligt av snowboardens egenskaper så är timing otroligt viktigt. D.v.s. när, och hur länge vi gör olika rörelser. Rätt rörelser i rätt ordning gör att snowboardåkningen blir enkel och effektiv. För att lära ut timing till elever kan till exempel räkneövningar eller verbala tillrop vara bra instrument. Du kan, som exempel, göra en elev medveten om när den kan byta kant eller när den ska trycka ifrån i ett hopp. UTFALL Med begreppet Utfall menar vi det snowboardåkaren åstadkommer i snowboardåkningen, vare sig det är en speciell typ av sväng ett hopptrick eller kanske bara en manöver för att åka till sidan av backen. Vi kan även se balans som ett utfall av våra rörelser. I en situation där det inte går som vi tänkt oss kan utfallet vara en vurpa. I en undervisningssituation kan vi se elevens mål som utfallet vi strävar efter att uppnå. BALANS Balans kan ses som ett utfall av våra rörelser. Är man ur balans är det svårt eller omöjligt att svänga, samtidigt som god balans är en förutsättning för den rytm och harmoni som de flesta snowboardåkare eftersträvar. Balanskraven ökar ju mer avancerad snowboardåkningen blir. För att kunna behålla god balans och ha rörelseberedskap för externa och självförvållade störningar i åkningen krävs det att man har en balanserad position. Med position menas här kroppshållning och masscentrums placering i förhållande till snowboarden. Vi använder oss av och utgår ifrån vad vi kallar en Grundposition, även kallad Referensposition. Tappar man balansen beror det ofta på att man har förlorat sin position, vilket i sin tur kan ha många olika orsaker. Balansen kan delas in i två typer, statisk och dynamisk balans. Grundpositionen kan därför ses i både ett statiskt läge och i en dynamisk situation då den är i förhållande till snowboarden. Statisk balans kallas det när kroppens masscentrum befinner innanför den understödsyta som utgörs av snowboardens yta som är i kontakt med snön. Ju större understödsyta och ju lägre tyngdpunkt desto stadigare står vi. Understödsytans storlek är beroende av om vi åker på kant eller på plant belag. En snowboardåkare som står på plan mark med hela belaget i snön står i statisk balans. Statisk balans 13

17 Utbildning 1 Snowboardåkaren befinner sig i dynamisk balans då man vinklar snowboarden på ena kanten och lutar sig in mot svängens centrum, på samma sätt som man lutar sig inåt i svängarna på en tvåhjulig cykel. Vid denna typ av balansering befinner sig kroppens masscentrum utanför understödsytan och den centripetalkraft som skapas av svängen hindrar åkaren från att falla. Med andra ord krävs rörelse för att upprätthålla dynamisk balans. När vi är i dynamisk balans så träffar alltid resultanten av normalkraften vår tyngdpunkt. Dynamisk balans Att lära sig åka med dynamisk balans handlar om att våga överge den statiska balansen och lita på att snowboarden håller spåret och inte slinter. Att åka med dynamisk balans och samtidigt styra snowboarden är en förutsättning för att vi ska kunna balansera på en kant och svänga. UTFALLSBESKRIVNINGAR AV SVÄNGAR Här bryter vi ner svängar i komponenter och beskriver vad som händer i snowboardens interaktion med underlaget (snön). Svängar går att utföra på väldigt många sätt. Svängen är det huvudsakliga sätt vi kontrollerar hastigheten på och är också det utfall vi snowboardinstruktörer arbetar mest med. Det är således en viktig färdighet för oss att kunna beskriva hur olika typer av svängar är uppbyggda. Vissa av begreppen i Utfallsbeskrivningar är hämtade ifrån Mekaniken. På samma sätt som vi kan se rörelselära som en del av snowboardteknik kan vi använda mekanik för att beskriva vad som händer i snowboardåkningen. Se på dessa beskrivningar som olika verktyg, likt en hantverkare har verktyg i sin verktygslåda. Ju fler verktyg du har i din låda, och förståelse för hur och när du kan använda dem, ju fler och bättre arbeten kan du utföra. Vissa verktyg är alltid närvarande och andra används i specifika situationer. Med vissa av dessa beskrivningar kan vi inte bara beskriva svängar utan även andra manövrar och trick. SLADDANDE ELLER SKÄRANDE SVÄNG (CARVING) Det finns två grundläggande sätt att svänga: Sladdande sväng och Skärande sväng (Carving). I en sladdande sväng förflyttar sig snowboarden i sidled samtidigt som den förflyttar sig framåt. När tailen på snowboarden förflyttar sig mer i sidled än nosen skapas en rotation. Rotationen sker runt en rotationspunkt längds med snowboarden och skapar en styrvinkel. Denna rotation kallas Pivotrotation. Med styrvinkeln (tillsammans med kantvinkel och belastning) kontrollerar vi hur mycket vi vill svänga och formen på svängen. Den roterande kraften kan komma ifrån en rotation vi skapat i kroppen med roterande rörelser. Även peddling kan användas i detta ändamål (Dessa termer kommer att förklaras i detta avsnitt). 14

18 Utbildning 1 Sladdande sväng Hastighetens riktning Snowboardens riktning Rotationspunkt Sladdande kant Pivotrotation Den sladdande svängen är den vanligaste och den typ av sväng man i regel lär sig först just för att det är det lättaste sättet att reglera hastigheten. I en sladdande sväng har vi möjlighet att kontrollera hastigheten genom hela svängen. Detta gör sladden till en ovärderlig färdighet för alla snowboardåkare. En sladdande svängen kan se ut på väldigt många sätt. Nybörjarsvängen och Styrande svängar är båda exempel på sladdande svängar. Skärande svängar (Carving) kan vi beskriva som en svängteknik där vi utnyttjar snowboardens skärning och böjning för att svänga. I en skärande sväng skär snowboardens kant igenom snön utan att sladda. Med andra ord går nosen och tailen på snowboarden samma väg vilket också betyder att styrvinkeln i en skärande sväng är noll. Snowboarden efterlämnar ett knivskarpt spår i snön. Den roterande kraften kommer från skärningen och böjningen på snowboarden och inte ifrån en rotation skapad i kroppen som i en sladdande sväng. Snowboardens skärning och genomböjning 15

19 Utbildning 1 Storleken på svängen bestäms av hur stor svängradie brädan har och hur mycket den kantas och belastas. Ju mer man kantar och belastar snowboarden ju mer kan man böja igenom den och det betyder således snävare svängar. Vi kan säga att vi styr svängens storlek och form genom snowboardens kantvinkel och belastning. Varje snowboard har olika skärning vilket påverkar svängradien. Ju mindre svängradie snowboarden har ju snävare blir den skärande svängen vid samma kantvinkel. Den skärande svängen kan aldrig bli snävare än skärningen på snowboarden tillåter. Skärande sväng En skärande sväng ger oss bl.a. möjlighet att kontrollera högre hastigheter på ett stabilare och säkrare sätt. Här kontrollerar vi hastigheten med hjälp av svängens storlek och form i högre utsträckning. Genom att snowboarden inte sladdar blir friktionen mindre i en skärande sväng. Det innebär att energiförlusten (fartförlusten) är minimal och detta gör den skärande svängen till det snabbaste sättet att svänga. Sladdande sväng Skärande sväng Spåren i snön avslöjar om vi har gjort en sladdande eller en skärande sväng. 16

20 Utbildning 1 HASTIGHETEN MPH Hastigheten är förstås alltid relativ för situationen och individen, men med ökande hastighet ökar behovet av kontroll och stabilitet. Exakt vad för hög hastighet är kan vara svårt att bedöma så här handlar det om att ha fingertoppskänsla och omdöme. En åkare som håller för hög hastighet i förhållande till sin färdighet bör vi förstås uppmana att sänka hastigheten tills det att vi kan komma till rätta med tekniken. Hög hastighet kan även vara något positivt och ge en härlig känsla om du har kontroll. Vi snowboardinstruktörer kan i många situationer med högre hastighet med fördel uppmana eleven att sträva efter skärande svängar alternativt sladdande svängar med mindre styrvinklar. Vi kan skilja på hastigheten vi färdas i svängen och hastigheten vi färdas i fallinjen (I svängen färdas vi ju även i sidled). I för låga hastigheter kan vi istället få problem att balansen och flytet i åkningen. För en nybörjare kan väldigt låg hastighet göra att det blir svårt med balansen och för hög hastighet att det blir svårt med den generella kontrollen. Vad lagom hastighet är för nybörjare är också relativt för situationen och individen. 17

21 Utbildning 1 SVÄNGENS FORM OCH STORLEK Med svängens form och storlek kan åkaren styra hastigheten, både hastigheten man färdas i fallinjen och i svängen. Svängens form och svängens storlek har således avgörande betydelse för fartkontrollen. Man kan beskriva svängens storlek som stor eller liten och svängens form som öppen eller sluten eller som en rund sväng eller som en sick-sack sväng. LITEN / STOR ÖPPEN / SLUTEN RUND / SICKSACK STOR ELLER LITEN SVÄNG Att tala om en svängs storlek blir förstås väldigt relativt. Storleken kan dock vara intressant i många situationer. Terrängen och lutningen avgör ofta vad som är en lämplig storlek på svängen. Många gånger kan det vara funktionellt att åka med små svängar i brant terräng för att kontrollera farten och stora svängar i flack terräng för att behålla farten. Om det finns träd eller andra hinder vägen får man naturligtvis anpassa storleken på svängarna därefter. I en sladdande sväng styr du storleken på svängen med hur mycket pivotrotation du har (ihop med kantvinkel och belastning) i förhållande till hastigheten. I en skärande sväng styr du storleken med snowboardens kantvinkel och belastning. Ett vanligt sätt att mäta svängars storlek är att jämföra dem med en pistmaskins bredd. Ett annat sätt är att jämföra med är de svängar du eller eleven gjort innan. 18

22 Utbildning 1 ÖPPEN ELLER SLUTEN SVÄNG En öppen sväng kan beskrivas som en ofärdig sväng dvs. svängar som avslutas innan åkaren har åkt tvärs över fallinjen. Ofärdiga svängar kan med fördel användas om man vill behålla eller öka hastigheten. Kan vara användbart på flackare terräng, transportsträckor eller långsammare underlag. Med sluten sväng menar man när åkaren i avslutnings fasen av svängen är tvärs över fallinjen. Kan beskrivas som färdiga svängar. Med en sluten sväng kontrollerar man lättare både hastigheten i svängen och hastigheten i fallinjen. Det kan ofta vara att föredra i brantare terräng eller snabbare underlag. Uppmuntra gärna elever till slutna svängar i situationer där fartkontrollen är bristfällig. Ett vanligt fenomen är att en nybörjares hälsväng blir mer sluten och tå svängen blir mer öppen. En anledning till detta kan vara att i avslutningen av tå svängen blir det svårt att se nedåt i backen vilket gör att man vrider ner överkroppen vilket hindrar att färdigställa svängen. RUND ELLER SICK-SACK Om en sväng är rund eller sick-sack beror på pivotrotationen i förhållande till hastigheten. I en rund sväng fördelas rotationen jämnt med hastigheten. Fördelen med rundare svängar kan vara många. Framförallt för att kunna fördela och behålla krafterna jämnare i hela svängen. D.v.s. att kunna kontrollera hastigheten aktivt genom hela svängen. Här får vi även nytta av snowboardens svängegenskaper. I en sick-sack sväng utförs all rotation väldigt snabbt utan att du hinner färdas så mycket framåt. Detta ofta med en stor roterande rörelse ifrån överkroppen. Ett snabbt sätt att byta riktning men det kostar energi både i arbete och i hastighet. Vi ser detta ofta hos självlärda nybörjare. Nybörjare hoppar ofta gärna över att åka i fallinjen i onödan i svängen då det känns läskigt. Här tvingas de att hantera alla krafter på en gång vilket kan vara problematiskt. SNOWBOARDENS KANTVINKEL Med kantvinkeln på snowboarden kan vi ändra riktningen på normalkraften och på så sätt skapa mer eller mindre centripetalkraft. Med andra ord justera hur mycket vi vill svänga. Vi justerar även friktionen med kantvinkeln vilket styr den bromsande effekten i svängen. Ett bra exempel här är när vi åker i en sideslip. Mer kantvinkel mer friktion och således mer bromskraft. Mindre kantvinkel betyder mindre friktion och mindre bromskraft. SNOWBOARDENS KANTVINKEL Underlaget Kantvinkel 19

23 Utbildning 1 Stor kantvinkel kräver hög hastighet. Det är en värdefull färdighet att kunna utnyttja hastighet och svängkrafter till att kanta brädan mer för att få större valmöjligheter att styra brädan. Här spelar förutom åkarens färdighet, underlag och konditionen på kanterna stor roll. Karaktäristiskt för svängar med mindre kantvinkel är att masscentrum följer mer samma bana som snowboardens. Svängar med mer kantvinkel karaktäriseras av att masscentrum går en bana närmare svängens centrum. Sväng med stor kantvinkel Sväng med liten kantvinkel MCs väg MCs väg Brädans väg Brädans väg BELASTNINGSPUNKTEN LÄNGS SNOWBOARDEN Belastningspunkten är den punkt längs snowboarden där belastningen är centrerad. I en sladdande sväng blir belastningspunkten även den punkt snowboarden roterar kring (Rotationspunkt). Du kan med Fram-bak rörelserna justera var du vill ha denna punkt. I en sladdande sväng med rotationspunkten långt fram ökar friktionen mellan kanten och underlaget i fram på snowboarden och minskar i bakdalen. Detta får till följd att rotationen främjas och vi svänger snävare. I en sväng med rotationspunkten långt bak blir läget omvänt, och med rotationspunkten väldigt långt bak blir det svårt att sladda över huvud taget p.g.a. den stora friktionen i bak. Detta ser vi ofta hos nybörjare som håller på att lära sig svänga. 20

24 Utbildning 1 PIVOTROTATION OCH STYRVINKEL En pivotrotation innebär att snowboarden roterar runt en specifik punkt (rotationspunkt) någonstans längs snowboarden. Den roterande kraften i pivotrotationen kan du skapa med de roterande rörelserna. Du kan även skapa en pivotrotation genom Peddling (se avsnitt nedan) samt att snowboardens skärning och genomböjning kan bidra till rotationen. Pivotrotation runt rotationspunkten Alla sladdande svängar innehåller pivotrotation. Pivotrotationen i svängen skapar en styrvinkel. En sladdande sväng kan innehålla mer eller mindre pivotrotation i förhållande till hastigheten. Extrem exemplet på mycket pivotrotation i förhållande till farten är när vi gör en Butter. Andra ändan på spektra är en skärande sväng som är helt utan pivotrotation och således också utan styrvinkel. Styrvinkeln Hastighetens riktning Snowboardens riktning Rotationspunkt Styrvinkel Styrvinkeln är vinkeln mellan snowboardens riktning och hastighetens riktning, alltså den riktning du färdas. För att ändra hastighetens riktning i en sladdande sväng krävs att man roterar snowboarden i 21

25 Utbildning 1 förhållande till hastighetens riktning i kombination med att du kantar och belastar snowboarden. Storleken på styrvinkeln är alltså hur mycket du roterar brädan i förhållande till hastighetens riktning. Pivotrotationen och styrvinkeln i den sladdande svängen styrvinkel Den svängande effekten ökar med ökande styrvinkel till en viss gräns när den minskar igen. Ju större styrvinkeln är i en sväng ju större är den bromsande effekten. KANTBYTET Kantbytet är en viktig och ofta kritisk del i svängen. För att kunna byta kant i svängen krävs att hastighetens riktning och snowboardens riktning pekar i samma riktning (styrvinkeln är noll). Om vi byter kant innan detta sker och snowboarden fortfarande sladdar resulterar detta i ett kanthugg. I många svängar är ofta en fördel att tidigt byta kant för att ha möjligheten att styra hastigheten och formen på svängen aktivt genom hela svängen. Här krävs att du som snowboardåkare har färdigheten att häva en sladd genom att styra snowboardens riktning i hastighetens riktning (se bild nästa sida). 22

26 Utbildning 1 Snowboardens riktning Kantbytet Hastighetens riktning Rotationspunkt Sladdande kant Fallinjen Kantbytet är ofta en kritisk punkt i en nybörjares utveckling. Som nybörjare kan man med fördel genomföra kantbytet genom att styra snowboardens riktning i fallinjen. Här går snowboardens riktning och hastighetens riktning ihop naturligt. Snowboardens riktning Kantbytet Hastighetens riktning Rotationspunkt Sladdande kant Fallinjen 23

27 Utbildning 1 I en skärande sväng är styrvinkeln noll vilket innebär att snowboardens och hastighetens riktning pekar åt samma håll genom hela svängen. Du har således den fördelen att du alltid har möjlighet att byta kant i en skärande sväng sätt ur denna synvinkel. TORISION-TWIST AV SNOWBOARDEN (PEDDLING) Genom att flytta den främre fot-knäleden åt ett håll och den bakre åt de andra hållet i Sagittalplanet kan vi åstadkomma en torision-twist i snowboarden. Genom att du minskar kantvinkeln vid ena änden av snowboarden och ökar kantvinkeln vid den andra kan du skapa en rotation i snowboarden. Rotationen uppstår därför att friktionen är mindre där kantvinkeln är mindre. Detta kallas Peddling och är vida använt av snowboardinstruktörer världen över som en metod att rotera snowboarden i svängar. En fördel med peddling är att rörelserna har direkt kontakt med brädan. Peddling kan ses som en metod där utfallet är en pivotrotation skapad av Sida-sidarörelser. För nybörjare kan detta användas som metod och alternativ till roterande rörelser för att skapa en pivotrotation i Nybörjarsvängen. Det går även att kombinera metoderna. 24

28 Utbildning 1 SVÄNGENS FASER Ibland kan vi vara hjälpta av att isolera och fokusera på en specifik del av svängen. Ett bra sätt kan vara att dela upp svängen i 3 faser. 1 Inledning 2 Styrfas 3 avslutning Svängens tre faser 1. INLEDNINGEN av svängen förbereder och initierar man den nya svängen. I förberedelserna ligger ofta mycket fokus på position och balans och i initieringen ligger mer fokus på rotation. 2. STYRFASEN karaktäriseras ofta av en aktiv kontroll av kantvinkeln. 3. I AVSLUTNINGEN är ofta belastningen i fokus. SVÄNGAR I det här avsnittet har vi samlat beskrivningar av utvalda svängar. Dessa svängar är metoder och redskap till vår undervisning. De innehåller samlad erfarenhet ifrån undervisning som vi vill att du ska dra nytta av. Vi vill ge dig förståelse för att olika typer av svängar är uppbyggda olika för att fylla ett visst behov utefter vilka förutsättningar som gäller, både för individen och för situationen. Syftet är inte att beskriva exakt hur de ska utföras då det skiljer sig beroende på individ och situation. NYBÖRJARSVÄNGEN Nybörjarsvängen är den sväng vi undervisar våra nybörjare. Inte en sväng som nybörjare i allmänhet använder. Det är en sväng som är så okomplicerad och lätt som möjligt för våra nybörjarelever att förstå och utföra. Det är ändå en sväng som främjar den vidare utvecklingen. 25

29 Utbildning 1 Vi delar upp Nybörjarsvängen i hälkant, fallinje och tåkant i stället för den normala indelningen, inledning, styrfas, avslutning. I regel utför man en sväng i taget i början och när svängarna senare sätts ihop kan traversen mellan svängarna vara lite längre för att man ska ha tid att förbereda sig. Vi väljer att beskriva tå-sväng och hälsväng likadant. Tänk på att åk-färdigheten på de olika kanterna kan skilja sig för en nybörjare. BESKRIVNING Nybörjarsvängen är en sluten sladdande sväng där hastigheten är låg och snowboardens kantvinkel är relativt liten. Det mesta av fokus ligger på position och rotation. Vi använder relativt stora rörelser i lugnt tempo. Vi strävar efter runda svängar med jämn styrvinkel för harmoni och kontroll. Farten kontrolleras genom att sladda snowboarden och genom svängen. Vi utgår ifrån Grundpositionen i en kontrollerad travers i låg hastighet. Vi initierar de roterande rörelserna i höften och utför en långsam och jämn medrotation igenom hela svängen. Detta för att höftrotationen är en stor och relativt enkel rörelse, i synnerhet när vi undervisar barn. Peddling kan även vara ett bra alternativ för elever med bra motorik för att få direkt kontroll i brädan. För barn är det dock ofta svårt att kontrollera fötterna på det sättet. Undvik roterande rörelser i överkroppen då de är ineffektiva och har sämst koppling till snowboarden. I en nybörjarsväng utnyttjar vi fallinjen till kantbytet. I fallinjen förflyttar vi masscentrum långsamt innanför svängen med sida-sida rörelser(fot-knä och lutning av hela kroppen). Läs mer om nybörjarsvängen i avsnittet Undervisningsmetoder för nybörjare. STYRANDE SVÄNG Styrande svängar är ofta en referensbild (målbild) i vår undervisning. Vi måste förstå här att vi lagt en specifik mening i Styrande sväng. Självklart styr man på ett eller annat sätt i alla svängar, och på ett mer eller mindre effektivt sätt. BESKRIVNING Styrande svängar kan vi beskriva som runda sladdande svängar med ett tidigt kantbyte. Styrvinkeln och pivotrotationen är jämn och kontrollerad genom hela svängen tillsammans med en aktiv och effektiv kantreglering. Belastningspunkten ligger relativt långt fram för att dra nytta av snowboardens svängegenskaper. De roterande rörelserna är fokuserade nära snowboarden. Den styrande svängen har mjuka vertikala rörelser för att effektivt reglera krafter som uppkommer. PIVOTSVÄNG Anledningen i första hand till att vi beskriver denna sväng är att den är vanlig bland självlärda nybörjare. Det är vanligtvis ingen sväng vi förespråkar utan snarare en sväng vi ofta arbetar med som utgångspunkt. Ofta för att försöka utveckla dem mot mer styrande svängar. BESKRIVNING Pivotsvängen är en sladdande sväng med mer eller mindre sick-sack form. I pivotsvängen kommer mer eller mindre all pivotrotation på en gång i förhållande till hastigheten. De roterande rörelserna startar ofta väldigt kraftfullt i överkroppen. Vi ser ofta motrotationsrörelser vilket kan resultera i att fartkontrollen blir begränsad. Vi ser ofta bakvikt vilket försvårar rotationen och balansen. 26

30 Utbildning 1 UTBILDNINGSSVÄNG (VERKTYG TILL VÅRA UTBILDNINGAR) När vi utbildar våra instruktörer vill vi att de ska hålla en hög nivå åktekniskt. Det är viktigt att en instruktör kan demonstrera det den försöker instruera. Utbildningssvängen innehåller många av de grundläggande tekniska färdigheter vi vill att våra instruktörer ska kunna behärska. Det är en demonstrativ sväng där vi på ett tydligt sätt demonstrerar kontroll och stabilitet. Utbildningssvängen är ingenting annat än ett verktyg till våra instruktörsutbildningar. Ett verktyg för att förmedla många av de åktekniska färdigheter vi vill se hos våra instruktörer, ett verktyg att säkerställa åkfärdigheten hos våra instruktörer. BESKRIVNING Utbildningssvängen är en sluten styrande sväng som demonstrerar fartkontroll, jämn hastighet och rytm i alla svängar. Svängarna är runda och av samma storlek och med ett tidigt kantbyte. Den demonstrerar en balanserad och parallell position med utgångspunkt i grundpositionen. Den demonstrerar roterande rörelser nära snowboarden för att effektivt styra kontroll och överkroppen följer efter. Mjuka vertikala rörelser för att effektivt reglera krafter som uppkommer. FÖRUTSÄTTNINGAR (INRE OCH YTTRE) Hur påverkar förutsättningarna snowboardtekniken? Kan vi ändra förutsättningarna? De förutsättningar som gäller för de elever vi undervisar påverkar snowboardtekniken. Som snowboardinstruktör får vi hela tiden förhålla oss till dessa. En del förutsättningar kan vi ändra men en del måste vi rätta oss efter, och då måste vi anpassa snowboardtekniken därefter. Vissa förutsättningar spelar in på andra. Variabeln på de inre och yttre förutsättningarna kan naturligtvis vara oändliga och det skulle vara möjligt att skriva flera böcker om olika situationer och individer. Vad räknas till inre och yttre förutsättningar? Här följer några exempel: FYSISKA Fysisk status Motorik Fysisk utveckling (ålder, mognad) PSYKISKA Rädsla Självförtroende Ambitionsnivå INRE (INDIVIDEN) 27

31 Utbildning 1 Utrustning (bräda, bindningar, boots) Terräng (lutning på backen etc.) Snöförhållanden Sikt Väder YTTRE (SITUATIONEN) UNDERVISNINGSEXEMPEL De här undervisningssituationerna har vi skrivit som underlag för reflektion och diskussion. Diskutera gärna i grupp eller fundera själv över den snowboardtekniska analysen. VEM NYBÖRJARNIVÅ Pelle är 10 år och har åkt snowboard 5 gånger och tycker det är roligt fast ganska jobbigt. Han trillar ofta när han försöker att svänga. För det mesta är det gröna backar som gäller men även blå ibland. Pelles mål är att lära sig svänga utan att trilla. VAD Vi beger oss till en grön backe som har ordentligt med utrymme och inte alltför mycket folk. När jag ber Pelle visa hur han brukar åka så är han snabbt uppe på brädan. Han glider iväg på hälkanten och till en början ser balansen och positionen bra ut. Om vart annat är det sideslip och om vart annat är det travers framåt. När Pelle har åkt iväg en bra bit på häl kanten kan man se att han tänker försöka sig på en tå sväng. Nu händer det mycket samtidigt. Den balanserade positionen som han visade upp först förändras drastiskt. När brädan börja svänga ner emot fallinjen förflyttas tyngdpunkten dels bakåt över bakbenet men också in över svängen genom att överkroppen viks vid midjan. Pelle visar upp en osäkerhet och det syns tydligt att han inte riktigt vet vad han ska göra. Innan brädan har nått fallinjen stannar rotationen upp och på ett ögonblick får Pelle tå-hugg. När jag ber Pelle åka en travers på tåkanten är den fina positionen som bortblåst. VARFÖR Jag tänker att jag känner väl till situationen från många tidigare lektioner. Det verkar som om Pelle har spenderat den mesta av tiden när han tränat på hälkanten vilket är ganska vanligt. För en nybörjare kan det kännas lite obehagligt att vända ryggen nedåt backen först. Om Pelle överhuvudtaget ska kunna lära sig att svänga så måste han behärska både häl- och tåkant. HUR Jag pekar på att när Pelle åker på hälkanten är positionen och kontrollen väldigt bra. Jag föreslår att vi tittar närmare på hur vi ska kunna behärska snowboarden på tåkanten lika bra. Det är en förutsättning för att du ska kunna svänga att du behärskar både tå och hälkant. Jag ber Pelle öva på tåkanten i en sideslip där vi fokuserar på positionen och kanten. Sen testar vi en travers där vi fokuserar på att kontrollerat styra brädan framåt och jag pekar även på vikten av en parallell position. När Pelle får ett fokus så lär han sig snabbt och jag föreslår att vi ska knyta ihop tå och hälkant till en sväng. Jag introducerar nybörjarsvängen och med de nya förutsättningarna går det 28

32 Utbildning 1 genast mycket bättre. Jag förklarar att om du fortsätter att träna och försök att spendera lika mycket tid på båda kanter så kommer åkningen dessutom att bli mindre jobbig. 29

33 Utbildning 1 UTRUSTNING Som snowboardlärare får man ofta frågor om utrustning av sina elever. Det kan vara vilken typ av utrustning de ska ha eller hur en bindning fungerar. Det är därför viktigt att vi har kunskap om vår utrustning fungerar beroende på form, uppbyggnad, flex, hur och vart vi står m.m. I det här avsnittet förklarar vi olika grundläggande begrepp när det gäller vår utrustning. SNOWBOARDEN Genom de år som snowboardåkning funnits som sport har dess utrustning utvecklats till de brädor som vi ser i dag. Den tekniska utvecklingen har varit direkt beroende av åkarnas krav på bra kvalitet och funktionalitet i de olika discipliner som är snowboard idag. SNOWBOARDENS UPPBYGGNAD Grunden till brädans uppbyggnad är ett top-sheet som är brädans övre lager och ett belag som är brädans undre lager och dess kontakt med snön. Mellan dessa lager finns brädans kärna som vars styvhet bestämmer hur hård brädan är. Stålkanterna löper längs brädans sidor och hjälper till att styra i snön samt få grepp i svängarna. Inserts kallas de skruvhål där bindningarna fästs på brädans överdel. Brädans främre del kallas för nos och den bakre för tail och mellan dessa har brädan en midja som gör brädan timglasformad som underlättar svängen. Måtten på snowboardens delar ger den olika egenskaper som passar för olika typer av åkare. Formen på den bräda du köper är designad för ett ändamål. Brädan beter sig olika beroende på hur den är konstruerad. Ändamålen kan variera från att jibba i parken, åka fort, dra pudersvängar eller göra det lättare för en nybörjare att lära sig åka. Som exempel så har en alpinbräda (se stycket Annan utrustning) platt tail, kort nos och styvt flex vilket ger brädan lång och effektiv kant. Aplinbrädan är också smalare vilket kortar kantbytet mellan svängarna. Som kontrast till denna bräda har vi freestylebrädan (se stycket Freestyle) som är relativt bred, kortare, mjuk i flexet samt har en lika bred nos som tail vilket ger en lättmanövrerad bräda. Flexet på brädan är beroende på materialen i konstruktionen. Vanligtvis är en brädas flex direktionell vilket gör att tailen är styvare än nosen. En sådan konstruktion främjar en snabbare ingång i svängen och en stabilare Utgång. 30

34 Utbildning 1 På en twinbräda är flexet detsamma fram som bak vilket gör att brädan beter sig lika vilket håll du än åker på den vilket är viktigt för en parkåkare. Vridstyvheten är det flex som gör brädan vridbar. Är brädan styv i detta flex blir den stabilare i högre farter och större krafter medans ett mjukare flex ger en brädare som är lättare att manövrera i låga farter. Nybörjarbrädor är mjuka i vridstyvheten och alpinbrädor styva. OLIKA TYPER AV SNOWBOARDS Att kategorisera snowboards kan vara svårt eftersom det handlar om ett spektra där en del typer av snowboards är svåra att sätta i bestämda fack. Trots detta kan man grovdra tre olika typer som till största del stöter på ute i backarna. FREESTYLE En typisk freestylebräda är oftast en så kallad true twin. Det innebär att formen på brädan är helt symmetrisk, alltså att nos och tail är exakt lika. Brädans flex (mjukhet/styvhet) är även den helt symmetrisk och brädans inserts (skruvhål för bindningarna) är centrerade. En bräda som är true twin ger alltså en exakt likadan känsla oavsett vilket håll man åker åt, vilket ofta uppskattas av personer som åker mycket switch då man gärna vill kunna göra trick exakt likadant åt olika håll. Denna typ av brädor används ofta i parken och pipen FREERIDE En direktionell snowboard är gjord för att åka åt ett håll och ger därför bättre prestanda än en true twin åt ena hållet. Detta uppskattas ofta av åkare som sällan åker switch men vill ha hög prestanda, till exempel vid hård carving, offpiståkning eller i boarder-x. ALL MOUNTAIN Vissa freestylebrädor har en twin shape, alltså symmetrisk form, men kärnan är något styvare i tail och något mjukare i nos, samt att brädans inserts ibland har lite set-back (bakmontering), alltså aningen längre nos än tail. En sådan bräda brukar beskrivas som directional twin och kan sägas vara en all-roundbräda. SPANN Spannet på brädan är kurvan som brädan är böjd i när man får när man tittar på brädan från sidan. Denna kurva hjälper oss på olika sätt i snowboardåkningen beroende på dess utseende. I detta avsnitt förklarar vi skillnaderna mellan de tre vanligaste formerna. CAMBER Den klassiska snowboardkonstruktionen är så kallad camber (spann), vilket innebär att brädan är böjd så att endast nos och tail nuddar marken när brädan ligger på plant underlag utan belastning. Mitten av brädan ligger då strax ovanför marken. 31

35 Utbildning 1 ROCKER En såkallad rockerkonstruktion (negativt spann) är där brädan är böjd åt motsatt håll, alltså att endast brädans mitt nuddar marken när den ligger på plant underlag. Brädan svänger sedan upp från marken strax utanför bindningarna. Det finns även många rockervarianter där brädan exempelvis har negativt spann i mitten och traditionellt spann under bindningarna. HYBRID ROCKER De finns olika varianter av hybrid rocker där man blandar camber och rocker längs brädan. Exempel camber mellan fötterna och rocker vid nose och tail, rocker för att få bra flyt i lössnö och camber för att få en bra pop samt att kanten får en jämn kontakt längs hela brädans längd. VAD SKA MAN VÄLJA? Samtliga rockervarianter har blivit väldigt populära, då dessa brädor är lättsvängda och lekfulla. De flyter också bättre i lössnö. I höga farter och stora hopp blir camberbrädor betydligt mer stabila och har oftast även bättre pop (respons vid ifrånskjut) vilket innebär att de allra flesta elitåkare väljer den klassiska camberkonstruktionen före rocker- och hybridkonstruktioner. Som nybörjare finns det stora fördelar i att ha en lättmanövrerad bräda vilket talar för rocker men i slutändan handlar det om tycke och smak och att välja bräda efter vilken typ av åkare man är. KONVEXA ELLER SKEDFORMADE BRÄDOR Det handlar om när brädans undersida är konvex, brädan är alltså tjockare i mitten och smalare längre ut mot häl- och tåkant. Denna form på bräda är mer förlåtande vid kantbyten då man vaggar från ena kanten till den andra och ger lite mer spelrum mellan snön och brädans kant. Det gör den mer förlåtande och formen används därför mycket på brädor för små barn. Det ger även lite mer bärighet i lössnö. 32

36 Utbildning 1 VRIDSTYVHET Vridstyvheten är det flex som gör brädan vridbar från häl till tåkant. Är brädan styv i detta flex blir den stabilare i högre farter och större krafter medans ett mjukare flex ger en brädare som är lättare att manövrera i låga farter. En nybörjarbräda är designad för att man med en mindre rörelse ska kunna starta en sväng genom att den är mindre vridstyv. En alpinbräda är designad för att kunna stå emot större krafter i svängarna och genom att vara mer vridstyv blir den mycket mindre förlåtande. BINDNINGAR OCH BOOTS Bindningarna har, sett ur ett historiskt perspektiv, blivit mer stabila och fått högre bakkappor i takt med att efterfrågan på stabilitet och hållfasthet har ökat. De stora krafterna som åkaren idag utsätts för har lett till att både bindningar och boots blivit styvare för att ge nödvändig respons i åkningen. Som nybörjare kan det finnas fördelar med att hitta mjukare bindningar och boots eftersom man då får en närmare känsla för brädan. Det finns också flera elitåkare som åker med väldigt mjuka bindningar och boots och oftast handlar det då främst om railåkare eller jibbers. Med mjukare boots och bindningar får man större rörlighet och känsla samtidigt som man offrar stabilitet och hållfasthet. ANNAN UTRUSTNING Den utrustning som nämnts tidigare är den överlägset vanligaste vid snowboardåkning och används för de allra flesta typer av åkning. Utöver de vanliga freestyle/freeride-snowboarden, med mjuka boots och bindningar, finns även såkallade alpina snowboards. Dessa används nästan uteslutande vid parallellslalomtävlingar och vid extrem carving i pist. Snowboarden som används är smalare och styvare än en freestyle/freeridebräda för att få snabb respons och bra kantgrepp i isiga pister. I och med att den alpina snowboarden är så smal så ändras även stancen för den som åker och den blir väldigt uppvriden med vinklar på bindningarna på upp emot 65 grader. Detta för att kunna använda höftkantning mer effektivt och för att få mindre skillnad mellan tåsväng och hälsväng. Bootsen som används är så kallade hardboots och liknar mest skidpjäxor. Skillnaden mellan skidpjäxor och hardboots är att hardbootsen har större möjlighet att ställa in forwardlean, alltså framåtlutningen på pjäxan, för att få en bättre position för knät på det bakre benet. Bindningarna som används på en alpin snowboard är antingen så kallade step-in-bindningar eller har ett spänne som man låser över tån för att låsa pjäxan mot den bakre delen av bindningen. En annan typ av bräda som också är värd att ta upp här är splitboarden. Det är en bräda som man kan dela i två delar. Genom att man kan sätta bindningarna på dessa delar kan de användas som skidor. Med detta och ett par stighudar kan man då lätt ta sig upp på berg för att sedan sätta ihop delarna till en snowboard igen och åka ner. Det är den hikeande snowboardåkarens ultimata bräda. STANCE Vi kan börja med att säga att det finns inget rätt eller fel när det gäller stance. Det är olika vilken stance som är optimal beroende på vilken typ av åkning man avser ägna sig åt, vilken utrustning man har eller ens kroppsbyggnad. Olika stance ger olika egenskaper åt brädan och därmed olika 33

37 Utbildning 1 förutsättningar för vilken teknik man kan använda när man åker. Det är också mycket individuellt vilken stance som man känner sig bekväm i. När vi pratar stance pratar vi om: Vilka vinklar man har på bindningarna. Bredden mellan bindningarna. Vilken fot man har fram. Centreringen av bindningarna på brädan. Forward lean, d.v.s. bakkappans lutning. VINKLAR När man beskriver vinklarna så använder man + och framför ett gradtal. Oavsett vilka vinklar du väljer så beskrivs det med framfotens vinkel först och sedan med bakfotens vinkel. Om det står + framför gradtalet betyder det att bindningen pekar framåt mot brädans nos och om det står betyder det att bindningen pekar mot brädans tail. Positiv stance är då båda fötterna pekar något framåt. Till exempel +21/+9. Duckstance är när bindningarna pekar utåt mot snowboardens ändar till exempel +15/-9. Har åkaren en positiv stance med höga vinklar uppåt pratar man ofta om alpin- eller carvingstance. Denna stance används oftast tillsammans med smala alpinbrädor och hardboots för att få så effektiv kantvinkling som möjligt i båda svängarna. 34