KKN-AKTÖRER I JÖNKÖPINGS LÄN

Transkript

1 KKN-AKTÖRER I JÖNKÖPINGS LÄN

2 [2]

3 INLEDNING Forskning framhäver ofta att de kulturella och kreativa näringarna kommer att ha en avgörande betydelse för städernas framtid. De städer som är attraktiva nog att locka till sig dessa personer, kommer också att vara de städer som växer, när det gäller såväl befolkning, nyföretagande som kultur. Traditionellt starka industriregioner, som Jönköpings län, kan snabbt förlora i tillväxt vid kommande strukturomvandlingar om man inte stärker och stimulerar den kulturella och kreativa sektorn i god tid. (Ur SWOT-analys, Kulturella och kreativa näringar Jönköpings län, Regionförbundet). I den SWOT-analys som Regionförbundet Jönköpings län har tagit fram framgår bland annat att de verksamma kreatörerna i länet behöver synliggöras. Visa att de finns och lyfta fram goda exempel. Det finns en låg kunskap generellt inom samtliga förvaltningar på kommunal nivå samt hos politiker, näringsliv, stödsystem och allmänheten för begreppet och att synliggöra är ett steg i rätt riktning. Företag inom de kulturella och kreativa näringarna är oftast små och har inte alltid resurser för marknadsföring. Det är därför extra viktigt att de får träffa andra kreatörer och företag från näringslivet för att samverka och inspireras. KKN-aktörer behöver tydliga mötesplatser eller nätverk att vända sig till. Dels för att få utveckling i sina kreativa näringar men också för att samverka och möta övriga näringslivet för att visa att de finns. I denna rapport intervjuas några olika KKN-aktörer (små enskilda företagare, eldsjälar och företag som samverkar med KKN-aktörer) och de berättar om sin syn på de kulturella och kreativa näringarna i Jönköpings län. De branscher som tillhör kulturella och kreativa näringar, enligt Tillväxtverket, är; arkitektur, dataspel, design och formgivning, konst, kulturarv, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, slöjd och hantverk samt upplevelse baserat lärande. [3]

4 Projektledare: Anna Lindahl, Regionförbundet Jönköpings län Kontaktperson: Britt Wennerström, Regionförbundet Jönköpings län webbplats: Formgivning & processtöd: Katrin Bååth Illustratör: Annefrid Sjöman [4]

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING CAJO Formgivning och keramik 6 Designmarknad en kreativ mötesplats 8 LaserCentrum i Gnosjö AB 10 V-art Den virtuella kulturarenan 11 Annika Giannini Animatör och illustratör 12 Katarina Vallbo Konstnär 14 Anna Boström Illustratör 16 Telesteps AB, Tranås 17 Susanne Rydén Smålands kulturfestival 18 [5]

6 FORMGIVNING OCH KERAMIK Carina Johansson är kreatör och arbetar under företagsnamnet CAJO. Hon är främst keramiker och formgivare men har även målandet som stor passion. Företaget CAJO startade hon för drygt ett år sedan och innan dess var Carina anställd på ett stort möbelföretag som produktutvecklare och projektledare. Att starta eget har varit en dröm länge då hon parallellt med sin anställning har målat och arbetat som keramiker i flera år. Det var först när hennes barn blev stora som Carina vågade satsa på sitt hantverk hela vägen ut. Hon flyttade från sitt hus i innerstaden ut till sommarstugan på landet för att få mindre boendekostnader men samtidigt stora ytor. På tomten har hon påbörjat inredningen av en ateljé och kurslokal. bland annat serveras mat på hennes tillverkade tallrikar och skålar. Där finns även hennes produkter till försäljning. Våren 2013 ställde CAJO ut sina produkter på Designmarknaden (läs mer på sida 8) i Jönköping. Ett bra forum och mötesplats, enligt Carina. Ett fönster ut till sin publik. Det är viktigt att sådant finns i länet. Carina efterfrågar till exempel en mässa på Elmia i Jönköping som skulle kunna fokusera på konsthantverk, blandat med konstdesign och antika produkter. Hon anser att Jönköping och de kunder hon har här har uppskattat hennes verk och varit väldigt stöttande, hon har inte tittat så mycket utanför kommunen och ut i länet men tar var sak i sin tur. Carina berättar att det är svårt att marknadsföra sig som litet företag, det finns ont om resurser. Hon har haft turen att hennes verk har spridit sig från mun till mun och därför inte behövt fokusera i nuläget på dyr marknadsföring. Hon är aktiv på de sociala medierna och har en informationsrik hemsida vilket är A och O för att komma igång med marknadsföring, anser hon. Carina har valt att gå ihop med en agent och grossistföretag för att försöka stärka ekonomin från olika håll. Hon levererar en prototyp till agenten som i sin tur tillverkar i Asien, marknadsför och säljer produkterna vidare i Sverige samt ute i Europa. Carina får då royalty på sin produkt. Detta är ett sätt som flera konstnärer och designer använder sig av för att sprida sina produkter och tjäna pengar. Förfrågningar från länet och övriga landet har trillat in och hon uppskattar att cirka 95 procent av försäljningen är beställningsjobb till offentlig eller privat miljö. Carina samarbetar med restaurangerna Galleri Tegel och Den Smålänska kolonin i Jönköping där det Carina berättar om en stödverksamhet i Jönköping som hon tog kontakt med i samband med att hon började frilansa. Att de hade i uppgift att ta fram en mentor till Carina för affärsrådgivning och företagsfinansiering. Det tog ett halvår innan hon hörde något och då hade de inte kunnat lösa uppgiften. En tes är att de affärs stödverksamhetsom finns i länet kanske inte riktigt förstår det kreativa yrket. Här behöver länet utbildas. Carinas tips till länet är att starta ett forum där kreatörerna kan synas. En bank med namn, yrke och hemsida. En samlad portal för att hitta kreatörerna samt för att kreatörerna ska kunna hitta varandra. FAKTA Ägare Carina Johansson Formgivning, keramik och bild Jönköpings kommun [6]

7 ATT SKAPA UTAN ATT SPRIDA DET VIDARE ÄR LIKA MENINGSLÖST SOM ATT TALA UTAN ATT NÅGON HÖR. Anne Grete Preus [7]

8 EN KREATIV MÖTESPLATS Designmarknaden i Jönköpings kommun firade tioårs jubileum De anordnade då två utställningar istället för en och uppslutningen var enorm från både allmänheten och från kreatörernas sida. Det började på en vind i Kulturhuset i Jönköping år Det var kompisarna Linda och Bitte som gav unga kreatörer tillfälle att ställa ut och sälja sina alster. Konceptet uppskattades och både besökare och utställare ville att marknaden skulle upprepas. Här föddes en mötesplats, en plattform för kreatörer inom de kulturella och kreativa näringarna. Arrangörerna har ändrats och sedan några år tillbaka är det nu Maja, Ida och Josefine som styr skeppet. Från början var det kompisars kompisar som ställde ut sina verk men marknaden har vuxit och så även konkurransen om utställningsplatser. Nu får intresserade ansöka om en plats och det är de tre arrangörerna som väljer ut vem som kommer med. Det finns i nuläget inte tillgång till någon permanent lokal utan marknaden kan äga rum på olika platser från år till år. Syftet med marknaden är att visa vilka duktiga och kreativa människor som finns i Jönköpings län. Lokala designers prioriteras på marknaden men dörrarna är inte stängda för kreativa människor även utanför länet. FAKTA Arrangörer Maja, Ida och Josefine Kreativ mötesplats Jönköpings kommun [8]

9 KREATIVITET ÄR UPPFINNA, EXPRIMENTERA, VÄXA, TA RISKER, BRYTA REGLER, GÖRA MISSTAG OCH HA ROLIGT. Mary Lou Cook [9]

10 MED STRÅLANDE KOMPETENS. LaserCentrum i Gnosjö grundades av Bengt Johansson och Stefan Frylebäck 1993 då de kom över en trasig gammal maskin som användes för skärning i plast. De renoverade maskinen med egna händer och snart var LaserCentrums första laserskärare i bruk och företaget var igång. Idag har företaget vuxit med ett antal medarbetare och maskiner. Det brinnande intresset för laser och dess oändliga möjligheter är dock sig likt från starten. De erbjuder en komplett lösning, från ritning till färdig produkt. Att arbeta med enskilda designers är något som LaserCentrum bland annat tagit fasta på. Allt började med att ett erkänt konstnärspar hörde av sig och ville ta fram en egen designprodukt, en ko i järn, som sedan följdes av ett får, en häst och en älg med mera. Detta var startskottet för LaserCentrum när det gäller att arbeta med enskilda designers och vara med i processen att ta fram produkter för bland annat heminredning. Idag står en fjärdedel av omsättningen för enskilda framtagna designprodukter. Stefan Frylebäck, en av grundarna, berättar att de har kontakt med olika designskolor i Sverige och hjälper där eleverna med bland annat deras examensarbete. Han berättar även att de ständigt letar efter nya duktiga kreatörer att samarbeta med. Stefan menar att det smidigaste sättet att hitta dem är att besöka designmässor. Där finns ofta montrar med upcoming designers från hela Sverige. Länsbakgrund på kreatören är inget de har prioriterat. Självklart är det roligt att arbeta med folk i länet men det är inget de aktivt letar efter. Mycket kan bero på att den enskilde kreatören i länet är svårhittad. Vissa större KKN-företag i länet samarbetar de med så som Källemo AB i Värnamo där de till exempel har hjälpt till att ta fram stolen Theselius i järn. LaserCentrum ser däremot gärna mer samarbeten med länets olika kreatörer och har påbörjat diskussioner med Vandalorum i Värnamo. Men de har inte kommit i mål där riktigt ännu. Stefan ser fördelar med att arbeta med länet och hoppas att de kan vara med och ta fram bland annat provserier med elever på till exempel Vandalorum om det startas utbildningar där. Stefan anser att Jönköpings län har stor potential att växa inom de kulturella och kreativa näringarna. Jönköpings län präglas av tillverkningsindustrin och att sammanstråla den med KKNaktörer gör det perfekt. Det är viktigt att gräva där vi står och att inse att skolorna är grogrunden för att utveckla KKN. Det finns till exempel stora möjligheter att visa upp det vi har på underleverantörsmässan eller andra mässor som äger rum på Elmia i Jönköping varje år. FAKTA Ägare Bengt Johansson och Stefan Frylebäck Gnosjö kommun [10]

11 DEN VIRTUELLA KULTURARENAN Grundarna av V-art, den virtuella kulturarenan i Jönköpings län, är Christian Immonen och Stefan Bedin. De brinner båda för kreativitet och kultur och Christian som själv är konstnär har drivit många olika kulturprojekt tidigare som till exempel konstmässor i Värnamo. Stefan kommer från näringslivet, främst inom internet och digital samhällsutveckling, och att mixa deras två bakgrunder bidrar till ett bra samarbete inom deras projekt V-art. Projektet med den virtuella kulturarenan är unikt på flera olika sätt men framför allt för att den skapar förutsättningar för kulturproducenter att leverera konstnärliga och kulturella aktiviteter i realtid utan att behöva tänka på komplicerade tekniska lösningar. Visionen med den virtuella kulturarenan är att skapa nya upp levelser men även att på ett kreativt och modernt sätt öppna nya vyer. Christian och Stefan är helt övertygade om att projekten i kulturarenan kommer att skapa förståelse och kunskap om den samtida samhällsutvecklingens snabba framfart, där hälften av 3-åringarna idag använder internet. Många behöver ta till sig det nya och förstå dess konsekvenser. I dagsläget arbetar V-art med att försöka skapa en kulturkanal för de äldre. Målet är att kunna visa konst och kultur via virtuella mötesplatser två gånger i veckan på äldreboendena. De vill erbjuda konst och kultur för de personer som inte har möjlighet att ta sig till konserthallarna. Christian påpekar att det är viktigt att kreatörerna själva tar tag i det de vill göra inom begreppet KKN, för allmänheten, politikerna och näringslivet förstår inte annars vad det är man strävar efter. Vi måste visa dem! V-art vill skapa helt nya kulturella ekosystem, nya infrastrukturer. När Christian pratar om de kulturella och kreativa näringarna i länet så påpekar han att det är otroligt viktigt att utbilda pedagoger inom bland annat digitalkulturen, det är brist på dessa i länet och det finns ingen som kan lära ut. Stor potential finns i länet för att satsa på KKN, men som Christian nämnt tidigare så måste kreatörerna driva på och visa vad som behövs för att något ska haka på spåret. Det vill Christian och Stefan göra nu! FAKTA Ägare Stefan Bedin och Christian Immonen Virtuell kulturarena Värnamo kommun [11]

12 ANIMATÖR, SERIETECKNARE OCH ILLUSTRATÖR. Annika Giannini arbetar som animatör, serietecknare och illustratör och är bosatt i Jönköpings kommun. Hon undervisar även i animation på Sörängens folkhögskola. Annika tycker det är svårt att vara verksam kreatör i Jönköpings län. Hon anser att hon skulle haft fler frilansjobb om hon bott på annat ställe. Som kreatör behöver man vara nära andra i branschen för att hålla sig uppdaterad, konkurrera och hjälpa varandra. Hon behöver även vara nära sina kunder som i hennes fall mest finns i Malmö och Stockholm. Annika tycker inte heller att länet tar vara på hennes kompetens, det är därför inte så konstigt att hennes fakturor oftast går utanför länet. Där finns hennes beställare. För att utveckla länet och för att uppmärksamma hennes bransch mera så skulle hon önska mötesplatser och tillåtande miljöer för att skapa. Både för professionella och amatörer antingen var för sig eller tillsammans. Kreatörer behöver utbyte och inspiration. Det finns fler mötesplatser för den som vill konsumera kultur än den som vill producera, exempelvis kulturhuset Spira i Jönköping. Dit går endast de som redan är vana kulturkonsumenter, som inte är så många. Det skulle kunna bli fler om fler kände sig delaktiga, bland annat genom att deras egen vilja att skapa och göra avtryck värdesätts, menar Annika. En attitydförändring behövs och en kreativ miljö som låter växa fritt. En miljö där både kreatörer och näringslivet kan skörda och baka ihop till brödfödan. Här borde man börja från rötterna, vilket kan ske på olika sätt. Inte minst genom att tänka långsiktigt och satsa på barnen. Det finns en del styrkor i länet. Så som att musiken har en stor tradition. Kvalitet och kunskap finns bland både utövare och konsumenter, anser Annika. Även inom design verkar det finnas höjd på utbudet. Kanske för att det är kopplat till produktutveckling som är närmare kopplat till näringslivet och går lättare att mäta i ekonomisk framgång. Men det finns tyvärr också många svagheter inom KKN i länet och kanske är viljan att mäta allt i ekonomisk framgång en bidragande faktor. Exempelvis bildkonsten innefattande illustration, film, serier och andra bilduttryck visar på dåligt utbud och variation, enligt Annika. Det saknas kreatörer eller kanske saknas det kreativa beställare. Även beställarna, alltså producenterna, galleristerna, reklambyråerna, festivalarrangörerna måste vara kreativa. De måste våga pröva nya vägar. Det är minst lika viktigt som att det finns kreatörer. Något som Annika vill poängtera är att det inte alltid är en bra väg att koppla samman konst och näringsliv. I alla fall inte utan eftertanke. Det ska ske på ett sätt där båda aktörerna kan verka fritt inom sitt område. Olika värden styr. De ekonomiska värdena får inte styra ett konstprojekt. Då är det inte konst längre och kommer aldrig att hitta nya uttryck som gör avtryck. FAKTA Annika Giannini Animatör, serietecknare och illustratör Jönköpings kommun [12]

13 ALLA BARN ÄR KONSTNÄRER SVÅRIGHETEN ÄR ATT FORTSÄTTA VARA KONSTNÄR EFTER ATT MAN BLIVIT VUXEN. Pablo Picasso

14 SKULPTÖR, BILDKONSTNÄR OCH FORMGIVARE Katarina Vallbo är konstnär, mest inom installationer och skulptur, och bor i Aneby sedan 25 år tillbaka. Hon är uppvuxen i Umeå och har studerat vid konstskolor i bland annat London och Stockholm. Det finns fördelar med att bo i Aneby för en konstnär, anser Katarina. Fördelarna med att bosätta sig på landsbyggden är många och största fördelen är de billiga boendekostnaderna. Katarina har ett stort hus och en verkstad, något hon aldrig skulle kunna få i storstäderna för samma peng. Jönköpings län har även en stor fördel i att det geografiska läget är så bra. Katarina kan åka till utställningar och andra konstnärliga arrangemang smidigt, det som behövs är i stort sätt en bil. Konstnärer är ofta en grupp med låg inkomst och ibland en grupp som behöver stora ytor för att kunna arbeta med sin konst och just därför anser Katarina att landsbygden är bra. Länet kan med de billiga boendekostnaderna på landsbygden locka till sig bra kompetens inom de kulturella och kreativa näringarna. Katarina känner ett konstnärspar som har bosatt sig utanför Tranås just av dessa anledningar och de jobbar enbart internationellt med sin konst. Katarina har drivit sitt företag i 25 år och hon känner sig inte som en vanlig företagare som har ett vinstdriv. Hon är en fri konstnär och vill arbeta med den konst som berör henne. Hon har vid sidan av sitt konstnärskap sedan något år tillbaka ett samarbete med Designtorget i Stockholm där hon säljer produkter. Detta för att stärka sin ekonomi men hon har inte varit främmande att ta andra jobb för att kunna ägna sig åt sin konst som inte alltid har genererat så mycket pengar. Sin konstnäriga verksamhet ser Katarina stå på två huvudsakliga ben. Ett där hon gör utställningar, oftast installationer och skulpturer, vilket är svårt att sälja. Vilket i sin tur gör att det nästan alltid blir förlustaffärer. Det andra benet står i det offentliga arbetet, att utsmycka något. Här får du ofta en summa pengar att utgå ifrån som ska räcka till material, transporter och egen lön. Inte heller detta genererar så hög inkomst. När det gäller nätverk och mötesplatser så behövs det fler i Jönköpings län, absolut inte i varje kommun, utan utspritt på några få, menar Katarina. Att Vandalorum finns är jättebra för konstens utveckling. Katarina har 16 mil dit men åker så fort det finns intressant utbyte med de utställningar och annat som visas. Om undervisningar skulle arrangeras på Vandalorum är Katarina gärna med och både undervisar och blir undervisad. Hon delar gärna med sig av sina erfarenheter till andra konstnärer och kreatörer. På de 25 åren som Katarina har varit verksam konstnär har hon fått två tidningsrecensioner. Hon har haft hemma hos-artiklar om sitt hus och sin familj men enbart två som kommenterat den konst hon faktiskt arbetar med. Det är något som hon anser vara förfärligt. Här behöver länet bredda och göra något. Varför skrivs det inte mer om konstkulturen? Likaväl som det har skrivits om till exempel OS inom sport kan det skrivas om världens viktigaste konstutställning som äger rum i Kassel var femte år, Documenta. Det är OS fast för konsten! Media är fönstret mellan konstvärlden och allmänheten och om vi ska öka bildningsnivån behöver vi börja där. Länet behöver ta in några kreatörer som kan skaka om och vara lite besvärliga och högljudda för att det ska hända något. Personer som ser till att det blir verksamhet av vissa beslut! FAKTA Katarina Vallbo Skulptör, bildkonstnär och formgivare Aneby kommun [14]

15

16 ILLUSTRATÖR OCH INFORMATIONSDESIGNER Anna Boström har frilansat som grafisk designer och illustratör sedan Hon är född, uppvuxen och utbildad i Stockholm men flyttade till en liten by utanför Nässjö för några år sedan. Nu bor hon i Jönköping och använder hela länet och landet som arbetsområde. Anna vill gärna arbeta i länet. Här har hon framför allt kunder som beställer tekniska illustrationer. Hon vänder sig till tillverkningsindustrin och gillar närheten till sina kunder i länet. Anna anser att det finns stor potential för näringslivet och KKN att samarbeta. Alla företag ser dock inte nyttan med att anlita en professionell illustratör och många vet nog inte hur de ska gå tillväga för att hitta en. Sina kunder har Anna hittat genom att ringa runt och presentera sig, det är sällan företag kontaktar henne direkt. Vissa företag undrar vad en kreatör skulle kunna bidra med och tycker att de har personal inom företaget som kan göra samma sak. Andra ser värdet av att anlita en kreatör som dagligen arbetar med bilder, information och pedagogik för att deras produkter ska framställas och användas på bästa sätt. Ofta tycker företagen att det finns en vinst i att en anställd inte behöver göra exempelvis manualer utan kan fokusera på sina huvudsakliga arbetsuppgifter. Det innebär kanske en extra liten ansträngning att hitta en extern kreatör och samarbetspartner, menar Anna, men det ger möjligheter att förbättra sina arbetsflöden och resultat. Annas kundkrets har byggts upp under många år och hennes verksamhet har i viss mån spridits från mun till mun. Hon har tankar om att jobba genom en agent eller liknande, för att lättare nå ut och få mer varierade illustrationsuppdrag inom reklam, information och magasinsbranschen. Hon tror att en förmedling i länet eller en agent skulle kunna underlätta för både köpare och frilansande kreatörer att hitta varandra. Bland annat gör Anna handböcker för företaget Telesteps i Tranås sedan många år. De tillverkar teleskopiska stegar och samarbetet är väl inarbetat och smidigt. Många företag sätter sina egna konstruktörer på att göra handböcker lite vid sidan om. Att anlita en professionell illustratör som Anna, ska ge bättre kvalitet på instruktionerna. Det underlättar för slutkunden, förenklar certifieringsprocesser, minskar supportärenden, felanvändning och reklamationer. Som bildköpare kan det vara svårt att veta vad man egentligen får för pengarna, upplever Anna. Illustrationer kan vara så mycket mer än fin dekoration. Möjligheterna med att jobba med illustrationer är stora och en professionell kreatör kan teknikerna. Illustratörer använder sig av färger, texturer, bildkomposition och symboler för att förmedla budskap. De tänker på sådant som barnperspektiv, bläddringseffekter, metaforer och humor. De tar bort, förenklar, förtydligar och de lägger till känsla och attityd. I botten ligger ett noggrant researcharbete som gör bilderna relevanta. En inarbetad arbetsprocess ser till att få fram rätt bilder i rätt tid. FAKTA Anna Boström Grafisk designer, illustratör och informationsdesigner Jönköpings kommun [16]

17 TELESTEPS AB TRANÅS Telesteps i Tranås grundades 1996 och är ledande inom sin bransch med att tillverka teleskopiska stegar. Företaget arbetar med en extern teknisk illustratör för framtagning av bland annat handböcker och Marcus Holmberg, utvecklingschef, ser stora fördelar med det. En av fördelarna med att samarbeta med en enmansföretagare istället för ett större företag eller organisation är långsiktigheten. Uppstartsprocessen blir smidigare och det är oftast lättare att kommunicera, menar Marcus. Marcus själv har bakgrund inom marknadsföring och ser självklart det som en fördel när han anlitar externa kreatörer, de pratar samma språk. Det kan vara en av anledningarna till att Telesteps gentemot en del andra företag förstår vikten av att ta in professionella kreatörer, istället för att låta en konstruktör på företaget göra samma arbete lite vid sidan av sin ordinarie arbetsuppgift. En av de viktigaste delarna är det budskap som en illustratörs arbete ger, det kan vara en svårare kreativ process, än vad folk som inte har insyn, förstår. Att ha förmågan att kunna illustrera eller framföra informationen så att en annan person förstår kan vara en utmaning. Om man inte är van så kan det vara lätt att hoppa över flera nödvändiga steg i processen. Telesteps AB tillverkar produkter (stegar) som kan utgöra en stor säkerhetsrisk om de används på fel sätt, därför är det självklart extra viktigt att användaren tolkar informationen korrekt. Marcus arbetar gärna med lokala kreatörer då det blir lättare att träffas för genomgång av material och annat. Självklart har det blivit lättare nu än för tio år sedan att arbeta med kreatörer även i övriga landet, då internet har expanderat. Men vid en kreativ process vill han gärna träffas och då underlättar det med en kreatör från länet. Telesteps AB är ledande inom sin bransch och de vill visa en professionell framtoning, som bygger förtroende och deras varumärke. Det är viktigt att kommunikationen är på rätt nivå i både text och bilder till kunden. En professionell teknisk illustratör förenklar, tar bort, förtydligar och lägger till känsla och attityd. De hjälper till att nå kunden på rätt sätt. FAKTA Tillverkar teleskopiska stegar Samarbetar med externa kreatörer Tranås kommun [17]

18 INITIATIVTAGARE OCH PROJEKTLEDARE FÖR SMÅLANDS KULTURFESTIVAL Susanne Rydén har många strängar på sin lyra. Hon arbetar som sångerska, pedagog, vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin och är framförallt initiativtagare, projektledare och konstnärligt ansvarig för Smålands Kulturfestival. Susanne är en tydlig eldsjäl i länet då hon har visat att hon prioriterar regionens bästa och utvecklar en vision från tanke till en internationell verksamhet helt utan personlig ekonomisk vinning. Hon är initiativtagare för exempelvis Smålands kulturfestival som har arrangerats två år. Arrangemanget är förlagt till hösten då regionen behöver ytterligare dragkraft. Det är ett kulturevent där sju kommuner i Småland medverkar och som pågår under en veckas tid. Samarbete och kvalitet är ledorden och Susanne tillsammans med den organisation som arbetar med festivalen vill visa upp Småland ur en kulturell synvinkel samt visa på nyskapande samarbeten med näringslivet. Länet och Småland har mycket att ta vara på och visa upp. Att bli en del av den regionala kulturplanen är ett mål som inte alla projekt har kvalifikationer att nå, men som Smålands Kulturfestival arbetar för. När det gäller begreppet KKN upplever Susanne att det är många som inte har en riktigt klar uppfattning av vad det innebär. Få aktörer omfamnar och skapar något konkret. Man väljer inte att se potentialen i kombinationen av kulturella och kreativa näringar, utan fortsätter separera de båda likvärdiga delarna. Susanne anser att på tjänstemannanivå finns det från kulturens sida en mycket större vilja och öppenhet för kreativa samarbeten och lösningar. I hennes verksamhet träder kulturen in i nya sammanhang i nära symbios med de kreativa näringarna och man behöver utveckla stödformer som stöder den kombination man aviserar som önskevärd. Hon menar att båda sidor, det vill säga även Regionförbundet, behöver bidra med lika delar. Ett stort stöd har från start funnits i ryggen från Landstinget, Länsstyrelsen, allmänheten, kommunerna och näringslivet. Hon anser att ovanstående instanser för hennes del har varit väldigt hjälpsamma. Under projekteringen har den goda viljan varit stark. Det generella problemet är när projektet övergår från uppbyggnad till permanent verksamhet. I en verksamhet som aldrig av egen kraft kan bära sig ekonomiskt, men som är oändligt värdefull för hela regionen, måste man fundera på fler nya och långsiktigt hållbara former för ekonomiskt stöd. Det är dags att näringslivet och även politiker och tjänstemän ser potentialen i kultursamverkan som en viktig tillväxt faktor. För att få bort den låga kunskapen för begreppet KKN som generellt finns bland politiker, tjänstemän, näringsliv och allmänhet så behöver man visa och berätta om konkreta och lyckade exempel. Att göra studiebesök i verkligheten! FAKTA Eldsjäl Initiativtagare och projektledare Smålands kulturfestival [18]

19 ACTION SPEAKS LOUDER THAN WORDS. Unknown

20 Postadress: Box 255, Jönköping Besöksadress: Västra Storgatan 18 A Telefon: E-post: regionforbundet@regionjonkoping.se