För att säkerställa att verksamheter genomförs enligt planen och målsättningarna i den, föreslår S-kvinnor även att arbetsgrupper bildas i styrelsen.

Transkript

1 Vi har ryckt upp oss, som arbetarekommun har vi blivit bättre bra möten för nya medlemmar, temamöten, ibland med panel eller föredragning - men vi kan mer! Vi behöver ta fram och prova fler idéer. Vi behöver öppna arbetarekommunen ännu mer och lyfta taket några snäpp till. Vi vill ju bli en folkrörelse igen, eller hur? Vi vill inte bara berätta för andra om hur viktigt det är med delaktighet och praktiskt, vardagligt demokratiarbete vi vill ju själva vara med, faktiskt och praktiskt och rejält. Dessutom behöver vi fler som är villiga ta förtroendeuppdrag, och då är många och engagerade medlemmar en förutsättning. Det är alltså viktigt arbetarekommunen ger ordentlig plats för fler och återkommande politiska samtal och diskussioner, inte bara information. Dessa samtal ska resonera kring såväl kommunal politik som landstings- och regionfrågor och inte minst de visioner vi har om vårt framtida samhälle. Ett första steg kan vara bjuda in till möte och samla dom idéer, förslag, önskemål och behov som finns i S-föreningar och S-fackklubbar. Men vi måste skynda, vi har egentligen förlorat för mycket tid redan. Steg 2 är ta fram och anta en verksamhetsplan för respektive verksamhetsår. Med en sådan blir det lättare kommunicera, göra bra verksamhet och därefter utvärdera densamma. För säkerställa verksamheter genomförs enligt planen och målsättningarna i den, föreslår S-kvinnor även arbetsgrupper bildas i styrelsen.

2 2 (9) Delaktighet är inte bara skyldigheter, engagemang behöver också morötter - och ett parti behöver sina medlemmar. Dessutom: ju fler vi är tillsammans, desto bättre förankring av politiken och desto starkare mandat för det vi vill genomföra. S-kvinnor Karlskrona vill Karlskrona arbetarekommun beslutar: Karlskrona Arbetarekommunen ska ha en verksamhetsplan en verksamhetsplan antas på medlemsmöte senast november året innan aktuellt verksamhetsår utvärdering av verksamhetsplan görs samtidigt med antagandet av en ny styrelsen fördelar ansvaret för genomförande enligt verksamhetsplan genom bilda arbetsgrupper i styrelsen Karlskrona 15 februari, 2010 S-Kvinnor antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Karlskrona Arbetarekommun. Katarina Möller, Ordförande Styrelsens föredragande: Patrik Hansson Styrelsen delar motionärens uppfning om utveckling av verksamhetsplan och utveckling av medlemsvården. Arbetarekommunen har tagit flera stag framåt i avsikten öka medlemmars inflytande och söker skapa diskussionsforum för ge alla möjlighet vara med och diskutera. Vi tycker vi fortfarande är en folkrörelse och vi sätter alltid rörelsen i fokus när vi planerar för de aktiviteter som arbetarekommunen ska genomföra. Vi gör det också med utgångspunkten i vi, som folkrörelse, ska ha trevligt och kanske ibland till och med kul på våra möten och aktivteter. Det var med detta i åtanke som styrelsen året efter valet 2006 gick fram med en bred och långsiktig verksamhetsplan kallad Återtåget Vi valde lägga en plan som sträckte sig över hela mandatperioden för vi såg det fanns många olika delar

3 3 (9) fylla för vi skulle kunna fortsätta vara en folkrörelse. Återtåget 2010 antogs av medlemmarna på årsmötet 2007 varefter styrelsen gjorde en tydlig ansvarsfördelning mellan sig och arbetade i arbetsgrupper för tydliggöra och genomföra Återtåget Styrelsen håller också med motionären om vi kan göra mer och utvecklingen måste fortsätta framåt. När nu vår förra verksamhetsplan går ut så håller vi med motionären om det är på sin plats vi varje år antar en verksamhetsplan. Däremot tycker styrelsen det är dess egen fråga lösa hur man internt i styrelsen fördelar ansvaret och också vilken arbetsmetod man väljer. Det är viktigt styrelsen själv får diskutera vilka arbetsmetoder som passar och lämpar sig bäst för just den styrelse som för tillfället är vald. Det är inte en sak för medlemsmötet besluta om arbetsfördelning i styrelsen. Styrelsen föreslår därför årsmötet besluta: bifall de tre första -satserna anse -sats fyra härmed vara besvarad Styrelsen för Socialdemokraterna Karlskrona I "Rapport från Valanalysgruppen" som presenterades vid arbetarekommunens årsmöte för tre år sedan sägs bl a följande: "En förutsättning för en levande intern demokrati är alla som har uppdrag för partiet visar stor öppenhet. Tillgång till information är en maktfaktor i sig och ambitionen bör därför vara se till alla medlemmar är välinformerade. Arbetarekommunens styrelse och verkställande utskott bör snabbt efter sina möten berätta om sina diskussioner och beslut. Man kan t o m tänka sig information bör gå ut innan vissa viktigare beslut fas så medlemmarna ges möjlighet påverka." Det är enligt vår uppfning nu hög tid dessa rekommendationer omsätts i praktiken. Som det fungerar nu har styrelsen oftast ingen information i förväg om vilka ärenden som ska tas upp vid styrelsemötet utan dagordningen ligger på bordet först när mötet börjar.

4 4 (9) Styrelsen (och medlemmarna) har dessutom ingen annan information om vad som avhandlats på VU-sammanträdena än den som eventuellt lämnas vid styrelsemötena. Något protokoll från VU:s möten skickas aldrig ut till styrelsen. Det här är naturligvis en ordning som inte är godtagbar för ett demokratiskt parti. I SSU-distriktet finns t ex enligt uppgift ett beslut om protokollet från VU:s möte ska vara styrelsen tillhanda senast 2 dagar efter det mötet hållits. Någon diskussion om detaljer i upplägget av arbetarekommunens medlemsmöten förs inte i styrelsen. Därmed diskuterar inte heller styrelsen vilka frågor som är av den karaktären de bör föreläggas medlemsmötet som enligt stadgarna är arbetarekommunens högsta beslutande organ. I Karlskrona Arbetarekommun har vi dessutom den egendomliga ordningen verkställande utskottet, som ju enligt all praxis bör utgöra en mindre del av styrelsen, i praktiken har egen majoritet i styrelsen. Antalet ledamöter är så fördelade mellan VU och styrelse det räcker med en av styrelsens ledamöter på grund av arbete på annan ort inte kan delta i mötena för VU genom ordförandens utslagsröst skulle kunna avgöra styrelsens beslut. Därtill kommer fullmäktigegruppens politiske sekretare som också ingår i styrelsen är adjungerad till VU. Detta missförhållande kan förändras på tre olika sätt: Styrelsen utökas VU minskas Inget VU utses Med tanke på VU oftast verkar sammanträda på fredag innan styrelsemötet som hålls på måndagen vore det enklast inte utse något VU. En större krets skulle också därmed vara både välinformerad och kunna bidra till besluten. I valanalysgruppens rapport står också följande: "Den interna demokratin behöver utvecklas. Det kan t ex handla om göra det möjligt för medlemmarna i högre grad ta ställning till viktiga kommunal- och landstingspolitiska frågor." Enligt partiets stadgar - Regler för behandling av primärkommunala frågor. punkt 6 - ska följande ordning gälla: "Minst en gång årligen ska arbetarekommunens styrelse, fullmäktigegruppens styrelse (Har vi ingen, vår anmärkning) och gruppordförandena i kommunens styrelser och nämnder ha överläggning om den kommunala verksamheten. Arbetarekommunens styrelse kallar till denna överläggning." Syftet med denna regel är naturligtvis bl a arbetarekommunens styrelse ska kunna bilda sig en uppfning om viktigare kommunala frågor för därmed bättre kunna

5 5 (9) bedöma vilka sådana frågor som bör lyftas upp till medlemsmötet för ställningstagande. Någon sådan överläggning har inte ägt rum under i vart fall de senaste tre åren. Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslås Karlskrona Socialdemokatiska Arbetarekommuns årsmöte besluta: förslag till dagordning för styrelsens möten ska tillställas ledamöterna i god tid före mötet avskaffa Verkställande Utskottet i det fall årsmötet beslutar ett verkställande utskott även fortsättningsvis ska utses utöka styrelsen med två ledamöter i det fall årsmötet beslutar ett verkställande utskott även fortsättningsvis ska utses ska protokoll från dess möten tillställas styrelsen senast två dagar efter mötet hållits protokoll från såväl ev verkställande utskott som styrelse ska göras tillgängliga för medlemmarna partiets Regler för behandling av primärkommunala frågor i sin helhet ska tillämpas av Karlskrona Socialdemokratiska Arbetarekommun samt fullmäktigegruppens stadgar ses över i syfte få en bättre övensstämmelse med partiets normalstadga S-KVINNOR KARLSKRONA S-Kvinnor antar motionen som klubbens egen, efter enhälligt beslut på årsmöte 9 februari 2010, och skickar den vidare till Karlskrona Arbetarekommun. Katarina Möller, Ordförande Styrelsens föredragande: Kerstin Haglö Motionären tar upp, för partiets interna arbete, angelägna frågor. Efter rapporter från valanalysgruppen inledde arbetarekommunen snabbt sitt arbete med ta fram et åtgärdsprogram, som kallades Återtåget Styrelsen valde låta programmet

6 6 (9) löpa över hela mandatperioden för lägga en långsiktig strategi i förändringsarbetet. Under den gångna mandatperioden har styrelsen arbetat med Återtåget 2010, med en tydlig ansvarsfördelning i styrelsen och arbetet i arbetsgrupper. Det har också skett flertalet förändringar i arbetarekommunens arbete, inte minst när det gäller ex arbetet med den förestående valplformen. På styrelsens sammanträden finns alltid en punkt kallad Aktuellt i politiken. Här kan såväl oppositionsråd, landstingsråd som kommunfullmäktigegruppens ordförande lyfta för arbetarekommunen viktiga politiska frågor. Motionären påpekar styrelsen aldrig får ut VU:s protokoll. Det är en helt riktig uppgift och något som ligger kvar sen gammalt. Vi har helt enkelt inte av tradition skickat ut protokoll. Vi ska självklart skicka ut VU:s protokoll till styrelsen och kommer lägga ut styrelsen och VU:s protokoll på sosserian. VU:s protokoll kommer tillsändas styrelsens ledamöter senast en vecka innan styrelsemötet. Motionären tar upp VU:s roll i styrelsen. Vi anser VU fyller en viktig funktion och de sammanträder i regel 10 dagar innan styrelsemötet. Det är angeläget för en arbetarekommun av Karlskronas storlek man har ett beredande organ i styrelsen. VU har däremot inte ha majoritet i styrelsen men det problem som motionären lyfter fram är angeläget se närmare på. Vi tycker därför det är rimligt vi fram till nästa årsmöte, av olika anledningar, utreder frågan om antalet ledamöter i styrelsen och detta ska vara klart till ett medlemsmöte under våren Motionären pekar avslutningsvis på brister i arbetarekommunen då det gäller överläggning mellan arbetarekommunens styrelse, fullmäktigegruppens styrelse och gruppordföranden i nämnder och styrelser. Vi har i arbetarekommunen valt en modell där vi har utökat deltagarna på dessa överläggningar till omfa hela fullmäktigegruppen. Men vi har ingenting emot göra ytterligare en överläggning per år, som riktar sig enbart mot styrelsen, gruppstyrelsen och nämndsordförandena men också landtingskommunala gruppstyrelsen. Arbetarekommunens styrelse föreslår således: bifalla -sats 1. avslå -sats 2. anse -sats 3 är besvarad. anse -sats 4 är besvarad. bifalla -sats 5.

7 7 (9) bifalla -sats 6, med tillägget det även omfar landstingskommunala gruppstyrelsen. bifalla -sats 7 och detta genomförs till nästa årsmöte. Vi inom partiet måste ha fördjupad demokrati för uppnå verkan i den kommunala processen. Då skapar vi ett ökat förtroende och delaktighet hos medborgarna. Under de senaste åren har vi flera gånger fått erfara hur beslut fats utan deltagande av de som ska utföra eller av de som ska ha expertkunskaper. Vi kan få en situation där beslut verkar fas: utan iakttagande av uppsa mål (de refereras inte till) utan redovisa konsekvenser (beredning av ärenden saknas) utan förankring hos utförarna (MBL är urholkat. Utförarexpertis lämnas utan hänsyn.) I enstaka fall kan det vara mycket befogat ta ett snabb och kanske obekvämt beslut, för vilket beslutsfaren sedan självklart får stå till svars. Det stora problemet är om detta görs ofta och till och med blir det normala sättet behandla allt fler och allt större frågor. Det leder till utarmning av kompetens hos beslutsfaren och i underliggande organisationer. Det leder till ett samhälle för fåtalet, styrt av fåtalet. För undvika ett fåtalssamhälle, och istället låta kompetens och handlingskraft växa på alla nivåer, måste vi se till en politisk organisation skapas, där den enskilde medlemmen engageras. Ledamöterna i nämnderna ska känna delaktighet och ha möjlighet påverka i ärendeberedning före beslut. Härmed föreslås arbetarkommunens medlemsmöte besluta: en kontaktperson till varje s-förening utses i arbetarkommunens styrelse med uppgift minst en gång per månad ha kontakt med s- föreningen för lämna respektive ta emot information och frågor till/från medlemmarna. uppdra åt s-föreningarna minst en gång per månad genomföra medlemsmöte eller öppet informationsmöte för alla intresserade.

8 8 (9) Arbetarkommunens styrelses beslut ska, när så är möjligt, vara väl förankrat hos medlemmarna. Socialdemokraterna i Karlskrona ska utforma styrdokument för den kommunala och den landstingskommunala verksamheten så mål, budget och verksamhetsutveckling väl förankras hos genomförarna. Åke Stridh Yttrande över motion Ökad kompetens genom ökad demokrati Styrelsen i Trossö Socialdemokratiska förening behandlade Åka Stridhs motion vid sammanträde den 4 februari 2010 och beslöt föreslå föreningens årsmöte anta den som sin egen och överlämna den till Karlskrona Arbetarekommun med följande yttrande: Det är viktigt vi fördjupar den demokratiska processen inom partiet och i de samhällsfunktioner som styrs av politiker. Med Åkes förslag kanske beslutsprocessen tar lite längre tid men blir det rätt från början sparar vi förhoppningsvis både tid och pengar och vi får förtroende hos anställda och medborgare. Med en god förtroendefull dialog mellan politiker och anställda ökar kompetensen hos båda parter. Trossö Socialdemokratiska förening beslöt vid sitt årsmöte den 11 februari 2010 anta motionen som sin egen och överlämna den till Karlskrona Arbetarekommun med tillägget i -sats 4 bör förtydligas det gäller även den landstingskommunala verksamheten. Styrelsens föredragande: Kalle Sandström Motionären vill öka kompetensen genom öka demokratin i partiet. Styrelsen håller till fullo med motionären om vi hela tiden måste fortsätta at utveckla vår verksamhet och vår organisation. I arbetarekommunen arbetar vi hela tiden med utveckla verksamheten. Efter valet 2006 kunde man känna partiets medlemmar bubblade av vilja och kraft få vara med och förändra. Det var också därför som styrelsen då skrev fram dokumentet Återtåget 2010, vilken antogs av medlemmarna. Återtåget 2010 är en långsiktig strategi som har löpt över hela den gångna mandatperioden med avsikt utveckla vår verksamhet och organisation.

9 9 (9) Styrelsen består idag av 15 personer, nominerade av våra s-föreningar och valda av våra medlemmar. Tyvärr har inte alla s-föreningar en representant i styrelsen. Därför har vi valt regelbundet träffa föreningarnas ordförande och kassörer för få en god kontakt och dialog med alla s-föreningar. Arbetarekommunen har till uppgift stötta och samtala med s-föreningarna. Vi kan aldrig styra över föreningarnas verksamhet, det måste stå varje s-förening fritt organisera sig efter sin förmåga och vilja. Styrelsen anser inte arbetarekommunen ska ålägga s-föreningarna ett visst antal medlemsmöten, då verksamheten är väldigt varierande från förening till förening. Arbetarekommunens styrelse har till uppgift bereda viktiga beslut men även ibland fa viktiga beslut. Styrelsen är arbetarekommunens viktigaste redskap för införliva den inriktning som medlemmarna fat beslut om. Arbetarekommunens styrelse håller dock med motionären om vi kan bli bättre på förankra styrelsens beslut bland medlemmarna. Stora och viktiga beslut inom kommunen och landstinget ska behandlas av medlemsmöten i arbetarekommunen. Varje år genomför vi ett medlemsmöte med fokus på landstinget och kommunens ekonomi, för ge alla medlemmar möjligheten sätta sig in i de övergripande verksamheterna. Men styrelsen anser däremot inte vi har till uppgift skapa styrdokument för de kommunala och landstingskommunala verksamheterna. Det är ett arbete som sker i respektive nämnd, styrelse eller fullmäktige. Arbetarekommunens styrelse föreslår således: den första -satsen härmed är besvarad. avslå den andra -satsen. bifalla den tredje -satsen avslå den fjärde -satsen.