Opera aperta. det öppna verket

Transkript

1 Opera aperta det öppna verket

2

3 Opera aperta det öppna verket Tonsättartävling och konstnärlig arbetsprocess på Operaverkstan vid Malmö Opera

4 Åsa Mälhammar En rapport skriven på uppdrag av Operaverkstan, Malmö 2010 grafisk form Pia Lindgren omslagsbild Conny Thimander i Trollguld. Foto: Johan Tötterström

5 Den 19 december 2009 hade operan Trollguld premiär på Malmö Operas stora scen. Stora och små strömmade till i riktning mot ett operahus förvandlat till trollberg! Intill bronsfontänens fackelring tornade berget upp sig i snöglopp, inramat av granskog, isskulpturer och höga gröna ljuspelare. Premiärbesökarna välkomnades med en lika grön trollbrygd inne i foajén. Operan om det föräldralösa trollbarnet Simon, som genom sitt osjälviska och modiga handlande räddar både sig själv och alla de barn som blivit bergtagna av trollen, var resultatet av den nordiska tonsättartävlingen Opera aperta. Den hade utlysts tre år tidigare och då lockat ett tjugotal tävlingsbidrag. Tre lika väsensskilda som kvalificerade verk vann och upphovsmännen belönades med stipendier. Skaparna till ett av dessa verk fick en beställning på en familje opera. Det blev Trollguld.

6 Innehåll 1. Inledning 9 Ny opera med förhinder 9 Ett högriskprojekt får finansiär 10 Tävlingens villkor och målsättningar 12 Rapportens disposition Opera aperta från utlysning till vinnare 15 Vinnarbidragen 16 Upphovsmännen Tre vinnare och en verkbeställning 19 Workshop I: Tennsoldaten blir Trollguld 20 Young Composers in Residence 21 Kreativt team i musikalens anda 23 Workshop II: Kvalitetssäkring av beställningsverket 24 Tonhuvudperspektivet. Operaupplevelse i realtid 25 Tonspråk och samarbete 26 Lärdomar från workshoparbetet 27 6

7 4. En triumf för Operaverkstan. Trollgulds mottagande. 29 Fantasy, GPS-skattjakt och bygdehistoria i lansering och pedagogik Om att tävla i operakomposition, internationella villkor 32 Systertävling i norska Bodø Kreativ process och medverkan. Ung opera i dag. 35 Stockholm 37 Göteborg och Karlstad 38 Östersund och Umeå 39 Norge, Danmark, Finland Operabeställaren mellan maffiaboss och dialogpartner 41 Tydlighet, chefsbyten och målbilder 42 Teambuilding 43 Vikten av kommunikation och lusten som drivkraft 44 Framtida workshops: riskminimering och tonsättarpraktik 45 Referenser 47 7

8 Operaverkstan vid Malmö Opera startades 2002 som ett projekt finansierat av en unik donation från Sparbanksstiftelsen Skåne. År 2006 permanentades Operaverkstan som en sektion av Malmö Opera med inriktning på musikdramatik för och med barn och ungdomar. Sektionen har en öronmärkt årsbudget med finansiering från Malmö Stad och Region Skåne, samt en egen scen, Verkstan, med anslutande kontorslokaler. Operaverkstans konstnärliga ledare är sedan starten Maria Sundqvist, regissör, librettist, dramaturg, pedagog, kapellmästare m.m. Fasta medarbetare är pedagog och skådespelare Lars Fembro, och producent David Johansson, som i vissa produktioner också medverkar. Under sin snart tioåriga verksamhet har Operaverkstan producerat cirka 17 föreställningar (räknat t.o.m. 2009), där varje säsong har innehållit minst en större och en lite mindre föreställning som turnerat. Därutöver bedrivs en variationsrik kulturpedagogisk verksamhet såsom studiebesöken titta bakom kulisserna, temakvällar, fortbildning av lärare m.m. Totalt mer än personer bevistade Operaverkstans föreställningar och aktiviteter under 2009 (inkl. genrep). Man underhåller även ett omfattande kontaktnät i form av musik- och kulturskolor, fria grupper, nätverk och kollegor på institutioner i Sverige och utomlands. Operaverkstans föreställningar har gott renommé som professionella, lustfyllda och angelägna. Verksamheten anses vara en föregångare i både pedagogiskt och konstnärligt hänseende. Ledaren Maria Sundqvist har bland annat belönats med Svenska Dagbladets Operapris (2007), Kvällspostens Thaliastatyett (2007) och Lunds kommuns kulturpris (2008).

9 1. Inledning Nyskriven musikdramatik är ett av Operaverkstans hjärtebarn. Sedan starten har Operaverkstan vid sidan av klassikerbearbetningar och moderna klassiker framgångsrikt satt upp ett tiotal nya operor av olika omfång. Av dessa har fyra varit egna beställningsverk och fem andra nyskrivna verk (tillkomna inom en tioårsperiod, se faktaruta). Ändå är det ett generellt problem att det skrivs ganska få nya operor i Sverige, och ofta är det skralt med insikter i vad det innebär att skriva musikdramatik. Genom åren har Operaverkstan byggt nytt och byggt om i partitur och libretton, experimenterat med verktyg och med att limma ihop ord och ton på alla upptänkliga sätt, därtill anlitat hantverkare av alla möjliga slag. Alltsammans har skett i en sådan omfattning och med en sådan framgång att det en dag blev naturligt att dela med sig av sin kunskap och anta en eller ett par lärlingar. Så skedde. Projektet Opera aperta sjösattes. Idén att arrangera en tävling för nyskriven opera väcktes hos Maria Sundqvist, Operaverkstans konstnärliga ledare, efter att hon varit med om att lotsa fram en följetongsopera, ett verk skapat av fem tonsättarelever vid Malmö Musikhögskola (MMH) i samarbete med Operaverkstan. Tillvägagångssättet var okonventionellt: utifrån en bestämd musikalisk ram fick eleverna tonsätta varsin del av ett givet libretto och därefter följa verket från instudering, över sceniska repetitioner och fram till mötet med publiken. Resultatet blev Sälskinnet, en kortopera i fem scener för åringar som spelades säsongen 2005/2006. Den blev en publik framgång, men minst lika viktigt var att man hade hittat ett sätt att ge studenterna en realistisk erfarenhet av villkoren för musikdramatiskt arbete, av allt från dramaturgiska överväganden till scentekniska och ekonomiska krav som påverkar deras verk. Det är nämligen tunnsått med möjligheter för kompositionsstudenter att göra erfarenheter av det slaget. Musik dramatik ingår veterligen inte heller i någon aktuell svensk läroplan för tonsättarutbildning. Maria Sundqvist hade förmodligen haft svårt att driva igenom ett samarbete kring Sälskinnet om inte Hans Gefors, en av våra mest etablerade operakompositörer, under sin professur redan hade satt sin prägel på kompositionsämnet vid MMH Ny opera med förhinder Samtida musikdramatik lider av ett glapp mellan musikalisk vision och scenisk realitet, ett glapp som i värsta fall resulterar i att beställda operor blir liggande, ouppförda. På institutionell nivå ligger ansvaret bland annat i att diskutera och tydliggöra beställarens roll, eftersom den är ytterst viktig i den process som överför en tonsättares och/eller librettists vision och konstnärliga temperament från musikskisser och synopsis till urpremiär. I bakgrunden spökar dessutom den gamla romantiska myten om det skapande geniet som drabbas av inspiration och uppgår i ett konstnärligt skaparflöde som absolut inte får störas förrän han (ja, geniet anses vara av hankön) dragit dubbelstreck efter sista takten. Myten ger tonsättarrollen fin nimbus, men inte med samma automatik publik, konstnärlig kontinuitet och levebröd. 9

10 Det är Maria Sundqvists och Operaverkstans övertygelse att tonsättaren behöver och vill störas i sitt arbete. Det är i själva verket, menar hon, den beställande institutionens plikt att störa operaskaparen, allt för att hjälpa denne att bryta igenom alla praktiska hinder för sin musikalisk-dramatiska vision. Inte minst ligger de på partiturnivå. Det kan handla om enkla påpekanden som att en stämma är för komplex för att sångaren skall kunna koncentrera sig på rollgestaltningen, eller att det är för mycket eller för lite musik i vissa passager. Vissa tonsättare har en förkärlek för röstens extremlägen, vilket självklart påverkar sångarens diktion och röstresurser. Operakonstens giganter som Mozart, Wagner, Verdi, Puccini och Rossini stod alla scenen och dramatiken nära. Många avigheter i nya verk förklaras av att det numera ofta är konserten som är den normerande föreställningen om hur musik framförs och lyssnas på. Därför är det vanligt att tonsättare som skriver musikdramatik glömmer att skapa utrymme för scenisk aktion, entréer, sortier och så vidare. Operatonsättare måste tänka teater och inte konsert, säger Maria Sundqvist. Att bortse från scenens tidsmässiga och rumsliga faktorer kan få märkliga konsekvenser. För ett par år sedan skulle en ny opera sättas upp på en stor scen, och hela uppsättningen kom att domineras av en passage i partituret som föreskrev att kören skulle ta plats på scenen under ett fåtal taktslag. Den scenografiska lösningen blev extrem: körmedlemmarna uppenbarade sig i luckor längs med en vertikal väggkonstruktion, vilket låste rörelseutrymme, scenografi och över huvud taget estetik och regi i uppsättningen som helhet. Sådan är bakgrunden till Operaverkstans arbete med nyskriven musikdramatik. Innan Maria Sundqvist började leda verksamheten där hade hon själv sett dessa brister på nära håll i sitt arbete som librettist. Många erfarenheter hade hon delat med tonsättaren Jonas Forssell, vilken hon som librettist har skrivit tre operor tillsammans med. Jonas Forssell har spelat en viktig roll i Opera aperta, inte minst funnits till hands som tjänstgörande hustonsättare, Composer in Residence, vid Malmö Opera Som före detta konstnärlig chef för Norrlandsoperan och för Den anden opera i Köpenhamn har han även tillsammans med Maria Sundqvist kunnat se problematiken utifrån beställarperspektivet. Vi ville plantera våra erfarenheter i en process som var bättre än den vi själva upplevt, säger Jonas Forssell när han berättar om hur de arbetade med tävlingens utformning. 10 Ett högriskprojekt får finansiär Idén om en tonsättartävling vann gehör hos Stiftelsen framtidens kultur genom förmedling av Jan Mark, dramaturg med ett förflutet på bland annat Malmö Opera. Han satt 2006 i stiftelsens ad hoc-grupp, en grupp kvalitetsgranskare som arbetade med att förbereda förslag på kulturella aktörer som borde tilldelas medel till sin verksamhet. Det resulterade i ett bidrag på 1,5 Mkr till Operaverkstans planerade tonsättartävling. Stiftelsen framtidens kultur grundades 1994 på den statliga halva miljard kronor som de upplösta löntagarfonderna gav, och håller nu på att fasa ut sin verksamhet fram till och med Stiftelsen är historiskt sett en engångsföreteelse ur alla aspekter. Bland annat har den tagit chansen att prova nya former av bidragsgivning så-

11 Nyskrivna verk på Operaverkstan Beställningsverk (uruppföranden) Honungshjärta 2003 musik Mattias Svensson libretto Christina Gottfridsson Skuggspel 2005 musik Hans Gefors libretto Maria Sundqvist Sälskinnet 2006 musik Benjamin Staern, Axel Englund, Tobias Broström, Martin Svensson libretto Maria Sundqvist Trollguld 2009 musik Mathias Lissmyr libretto Mathias Lissmyr, Henrik Lagercrantz Uppsättningar av nyskrivna verk En natt i februari 2003 (uruppförande 1995) musik Thomas Lindahl libretto Thomas Lindahl och Judith Benedek Stadsmusikanterna 2003 (1995) musik Jonas Forssell libretto Maria Sundqvist Vid sidan av 2004 (1993) musik och libretto Michael Ramløse Dollys Beauty Shop 2006 (2003) musik Thomas Lindahl libretto Maria Sundqvist Halmhatten och Filttofflan 2007 (2004) musik Markus Fagerudd libretto Tiina och Sinikka Nopola (övers. Janina Orlov)

12 som den proaktiva, vilket innebär uppsökande bidragsgivning som sker på stiftelsens initiativ. Ad hoc-grupper startades 2004 som ett försök att nå ut till verksamheter och projekt som inte hade egna resurser eller helt enkelt tradition att söka stöd, eller projekt av tillfällig karaktär som annars inte skulle blivit av. Opera aperta svarade mot stiftelsens grundsyften med nyckelord som nyskapande, långsiktighet och stimulans av regionalt kulturliv. Men också det okonventionella och lite experimentella i tonsättartävlingen, och hela projektets upplägg som test av arbetsmetod låg i linje med den anda som ad hoc-gruppens spanare arbetade i. 1 Opera aperta ett högriskprojekt kallade Operaverkstan sin idé, en formulering med tydlig signatur av Maria Sundqvist och hennes förmåga att tryffera Operaverkstans projekt med ord- och tonsäkra oneliners. Sedermera fick projektet en mer funktionell devis: Opera aperta ett verk är aldrig klart förrän det är mottaget. Latinets opera betyder verk och aperta betyder öppet öppet verk. 2 Öppenheten var avsedd att prägla hela tävlingen, både genom att deltagandet var anonymt och utan ålders- eller nationalitetsrestriktioner, och genom att arbetsprocessen var öppen. Opera aperta står dock i första rummet för en syn på skapandet av musikdramatik som en pågående process där verket in i det längsta är öppet för modifikation. Devisen förtydligar: ett verk är aldrig klart förrän det är mottaget, alltså mottaget av publiken vid en urpremiär. Denna verkets öppenhet motsvarar de villkor som alltid gällt för musikdramatiska verk och som även dagens kompositörer, ofta oförberedda, ställs inför. Tävlingens villkor och målsättningar Tonsättartävlingen Opera aperta var öppen för nyskrivna bidrag på svenska, danska eller norska språket. De skulle presenteras i form av en verkskiss med synopsis och maximalt 10 minuters musikmaterial. Inga gränser för deltagarnas ålder eller nationalitet sattes ut, och noggranna instruktioner gavs för att garantera bidragens anonymitet under urvalsarbetet. De viktigaste ramarna var att verket skulle ha barn eller ungdomar i ett visst ålderssegment som målgrupp och även ge rum för unga medverkande. Deltagarna utlovades möjligheten att testa och utvärdera bidragen i workshops, vilket mest direkt motsvarar öppenhetstanken i opera aperta, och som förstapris (ett eller flera) utfästes en nybeställning av en 60 minuter lång opera. Utlysningen av tävlingen innehöll formuleringar om ett par av projektets viktigaste målsättningar: att stimulera intresset för att skriva musikdramatik för och med barn och ungdomar att uppmuntra form- och innehållsmässigt gränsöverskridande och nyskapande verk. Ett visdomsord som ger uttryck för Operaverkstans grundinställning till sin uppgift är Lennart Hellsings All pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk. Från starten har tanken varit att avhända sig det 1 Stiftelsens konstruktion och verksamhet beskrivs i Kraftfält. Stiftelsen framtidens kultur , red. Gunilla Kindstrand, Malmö Maria Sundqvist hämtade opera aperta från boken Opera aperta, utgiven 1962 av romanförfattaren, semiotikern m.m. Umberto Eco. Där argumenterar Eco för en syn på det litterära konstverket som ett öppet verk, ett dynamiskt meningsfält som är verksamt på många fler plan än det enkelt meningsbärande.

13 Opera aperta ett verk är inte klart förrän det är mottaget Nordisk tonsättartävling Operaverkstan, Malmö Operas barn- och ungdomsverksamhet, utlyser en tonsättartävling. Syftet är att stimulera tonsättares kunskap och intresse för att skriva musikdramatik för och med barn/unga. Vi vill uppmuntra genreöverskridande och nyskapande uppsättningar i form och innehåll. Operaverkstan kommer under framtagningens gång låta upphovsmännen få möjlighet att testa och utvärdera arbetet i workshops. Alla sökande är välkomna, oavsett ålder, kön eller nationalitet. Alla bidrag måste vara tidigare opublicerade verk, ej professionellt inspelade, ej vara förlagda eller ha varit iscensatta. Uppdrag: Presentera ett koncept inklusive ett synopsis enligt givna förutsättningar för en opera och ett musikmaterial, 8-10 minuter. Musikexemplet ska presenteras med fullständigt partitur eller klaverutdrag samt ljudfil i 3 exemplar. Materialet ska vara anonymt. På ett separat papper uppges tonsättarens namn, personnummer, kontaktuppgifter, kompositionens namn samt vald målgrupp för publik och medverkande (6-9 år, år eller år). Orkestrering 4 röster, max 6 instrument och barnensemble (röster/instrument). Språk Svenska, danska eller norska. Inlämningsdatum Senast 30 april Jury Maria Sundqvist (konstnärlig ledare Operaverkstan), Jonas Forssell (tonsättare), Lars Tibell (operachef Malmö Opera) och Martin Tulinius (konstnärlig ledare Teater Kaleidoskop). Förfarande Juryn väljer ut 3 bidrag vilka granskas under en sexdagars workshop under september Vinnande bidrag presenteras under oktober Pris Förstapristagaren/-na erhåller en nybeställning av en opera, durata max 60 minuter och enligt sättning ovan. Ytterligare information Christine Thoulouis projektledare, , christine.thoulouis@malmo.se Projektet kan genomföras tack vare bidrag från Stiftelsen Framtidens Kultur.

14 pedagogiska ok som traditionellt varit förknippat med barnkultur, allt vad plikt och undervisning heter, liksom vuxenvärldens baktanke att fostra morgondagens publik. Vi spelar inte för morgondagens publik utan för dagens. Men den skillnaden har lite svårt att sjunka in hos alla, säger Maria Sundqvist. Närhet och tillgänglighet är centrala i verksamheten, och därför är den breda kontaktytan med barn och unga i Malmö och i regionen en av sektionens mest värdefulla resurser. Ett uttalat önskemål i Opera aperta är följaktligen också utökade och förstärkta samarbetsformer med den unga målgruppen och de institutioner där de finns. Den konstnärligt nydanande ambitionen formuleras som vi sett tydligt i målsättningarna. I det här fallet har dock de största förväntningarna inte så mycket legat på resultatet som på vägen som leder dit. Projektet är upplagt för ett fördjupat och genomfört test av workshopen som arbetsmetod och samarbetsform. Ett projektmål i sig har nämligen varit: att hitta otraditionella framtagnings- och produktionsformer för en musikdramatisk institution. 3 På den punkten har Operaverkstan i projekt Opera aperta agerat progressivt för att, mot bakgrund av den problematik som samtida musikdramatik dras med, försöka finna och etablera en förbättrad institutionell arbetsmetod och hållning. Rapportens disposition I denna rapport kommer jag allteftersom att återknyta till de målsättningar som Opera aperta startade med, men lägger en särskild vikt vid utvärdering av det fullskaliga test av workshoparbete som Maria Sundqvist och Operaverkstan har genomfört i Opera aperta. Erfarenheter och slutsatser sammanställs, och eftersom även mycket av de unga tävlingsvinnarnas upplevelse av processen återges, kan rapporten också vara av intresse för blivande tonsättare och librettister. Därutöver beskrivs projektets olika faser under perioden Grundidén och tävlingsarrangemanget har redan presenterats, och vi följer strax projektet vidare fram tills dess att den nya familjeoperan mottogs av publik och media. Även marknadsföring och andra pedagogiska aktiviteter i anslutning till spelperioden 19 december 2009 till 5 januari 2010 kommer att dokumenteras översiktligt. I givet fokus står det nya verket Trollguld och dess upphovsmän Mathias Lissmyr och Henrik Lagercrantz, men flera av de andra tävlingsbidragen kommer också att följas upp. En av Maria Sundqvists förhoppningar var nämligen att genom tävlingens upplägg kunna uppmuntra och hjälpa fram fler kompositörer och/eller librettister än 3 Denna och ovan refererade målformuleringar finns i dels i tävlingsutlysningen (se faksimil på sid 13), dels i en intern halvtidsredovisning av projektet skriven av Anders Mattsson, daterad

15 vinnarna, så att i slutändan flera nya verk får möta sin publik. Ett särskilt avsnitt ägnas frågan om operabeställarens ansvar. En grundpelare i projektet har nämligen varit att tydliggöra och diskutera detta utifrån ett institutionellt perspektiv. Seminariet Beställarens ansvar som hölls i Malmö i december 2009 var därför ett viktigt inslag i projektet. Det syftade till att ge ett branschperspektiv på frågan, bland annat genom att dra paralleller till andra branscher med liknande beställarposition. Slutligen finns ambitionen att sätta in Opera aperta i ett större sammanhang genom ett par jämförelser med villkoren för ny opera och med andra tävlingar i operakomposition i Europa. En bild ges även av var barn- och ungdomsopera befinner sig i dag på de större nordiska institutionerna, liksom av trenden på europeiskt område. För en mer omfattande presentation av den nordiska barn- och ungdomsoperan vill jag gärna hänvisa till den bakgrund som Ylva Gislén ger i en rapport från 2006 om Operaverkstans tre första år, Opera för nya öron. Tre år med Operaverkstan Opera aperta från utlysning till vinnare Tävlingen var fruktansvärt rolig. Det kändes väldigt lustfyllt och spännande att öppna kuverten och se vilka som hade skrivit de bidrag vi hade valt ut, berättar Maria Sundqvist om den dag de stod inför av slöjandet av vinnarna. Tonsättartävlingen hade utlysts i mitten av december Efter deadline drygt fyra månader senare, 30 april, låg 18 bidrag på juryns bord. Juryn bestod av Maria Sundqvist, Jonas Forssell, Malmö Operas dåvarande chef Lars Tibell och Martin Tulinius, konstnärlig ledare för Teater Kaleidoskop. Maria Sundqvist och Jonas Forssell inledde urvalsarbetet med att kategorisera bidragen utifrån hur möjliga de var att realisera. En knapp månad efter deadline stod det klart att huvudparten, nio stycken, inte bedömdes som möjliga att arbeta vidare med. Tre var klart möjliga och ytterligare tre (ev. fem) var kanske möjliga att arbeta vidare med. Ett av verken var snarare en kyrkoopera och vidarebefordrades därför till en korist vid operan som var engagerad i kyrkospel. 4 Ylva Gislén, Opera för nya öron. Tre år med Operaverkstan, Malmö Rapporten finns att ladda ner från Malmö Operas hemsida under adress Annonsering i dagspress 15

16 Efter flera möten med bland andra Lars Tibell och en referensgrupp med teaterpedagoger öppnades den 13 juni tre kuvert som röjde identiteten på upphovsmännen till de bidrag som hade bedömts som klart möjliga att arbeta vidare med. Finalbidragen blev följande: A boom-boom fika musik och libretto Knut Anders Vestad På andra sidan, musik Johan Ullén libretto Kosma Ranuer Tennsoldaten musik (även libretto) Mathias Lissmyr libretto Henrik Lagercrantz Upphovsmännen till dessa verk bjöds in till en fyra dagar lång workshop på Malmö Opera i mitten av oktober. Där skulle de med hjälp av sångare och musiker framföra delar av verken inför tävlingsjuryn Maria Sundqvist, Jonas Forssell och Lars Tibell (Martin Tulinius medverkade ej), allt i syfte att pröva och analysera bidragen musikaliskt och dramaturgiskt. Den första dagen ägnades åt dessa enkla framföranden av verken, den andra åt musikaliska aspekter i respektive verk med dirigenten Andreas Lönnqvist som gäst. Dag tre behandlade verkens dramaturgi med Jan Marks hjälp och workshopens fjärde och sista dag tog upp verkens förutsättningar för barn- och ungdomsmedverkan med hjälp av gästen Lisa Fry, regissör och pedagog vid Drömmarnas hus i Rosengård. Sångare och musiker var på plats även under dag 2-4. Vinnarbidragen De tre tävlingsbidragen som bearbetades i workshopen hade helt olika karaktär och kvaliteter. En kort presentation: A boom-boom fika beskrivs av kompositören själv som en popopera med popmusikprägel och talpartier. Den handlar om en pojke, en bagargumma och Bengt på banken som söker en fru. Jonas Forssell har beskrivit det som ett verk med en absurd kvalitet och med enkel musik som kan få stor scenisk verkan och är full av rytmisk energi. På andra sidan har beskrivits som ett poetiskt upphöjt verk med inslag av allegori. Innehåller bland annat en duett mellan en fisk och en stjärna och är den mest renodlade operan av tävlingsbidragen. Kompositionsmässigt drivet och elegant med vokala partier som tilltalade sångarna mycket. Juryn satte operans musikaliska halt mycket högt, men det visade sig under workshopen att det var svårt att hitta en scenisk-rumslig gestaltning av verket som inte plattade till den poetiska hållningen. Graden av musikalisk komplexitet krävde dessutom dirigent, vilket skapade tvekan eftersom beställningsverket också var tänkt att kunna turnera i ett smalt format, utan dirigent. 16

17 Tennsoldaten beskrevs som en barnopera byggd på HC Anderssons saga Den ståndaktiga tennsoldaten. Bidraget hade enligt Jonas Forssell en oslagbar melodik. En annan styrka var det gedigna textarbetet i librettot som tog sig uttryck i form av en stark legering mellan text och musik. Upphovsmännen Tävlingsbidragens upphovsmän hade helt olika bakgrunder och inriktningar. De anlände följaktligen till dessa fyra oktoberdagars workshop med helt olika förväntningar, och reste därifrån med ganska olika upplevelser i bagaget: Knut Anders Vestad (A boom-boom fika), född 1969, är en norsk organist, kompositör och lärare på komposi tionslinjen vid Trondheims Institut för musikk. Av sina musikdramatiska kompositioner har han nyligen fått kammaroperan Unge Hamsun uppförd i Kristiansund och på nya Oslooperans scen 2. Såmår tå goill ( Sommaren av guld ), en jordgubbsopera som han kallar den, har dessutom blivit uppförd utanför Trondheim. A boom-boom fika utvecklade han och renskrev efter workshopen i Malmö. Norrlandsoperan och Estrad Norr i Östersund har varit intresserade, liksom en norsk festival, men det verket väntar ännu på sitt första uppförande. Opera apertaworkshopen i oktober 2007 beskriver Knut Anders Vestad i efterhand så här: Workshopdagene i Malmø var veldig givande fagleg. Eg fekk møtt toppfolk som har vore lenge i bransjen. Eg brukte dagene nettop som workshop, og jobba og endra på tekstane og musikken før og etter fellesøktene. Dette var ikkje alle som gjorde. Det ligg kanskje ikkje for alle å snu om på ting i ein slik samanheng, men for meg var dette veldig bra. 5 Johan Ullén (På andra sidan), född 1972, är konsertpianist och kompositör utbildad vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Sibelius-Akademin. Var SR/P2:s Artist in Residence Komponerar för närvarande bland annat ett halvsceniskt verk för piano och mezzo på uppdrag av Sveriges Radio, och har skrivit musik till och ackompanjerar i en föreställning av regissören Mario Gonzales, Don Quijote, som för närvarande finns på Operaimperiets repertoar. Varken Johan Ullén eller librettisten Kosma Ranuer, född 1975, har jobbat vidare med På andra sidan. De har visat upp den i befintligt skick vid ett par tillfällen, men hittills fått prioritera andra kompositionsuppdrag, respektive en stigande karriär i barytonfacket. Johan Ullén berättar att de åkte till Malmö i oktober 2007 med, efter vad de i efterhand förstått, en missuppfattning om syftet med workshopen: 5 Citerat ur e-postbrev från Knut Anders Vestad, daterat

18 Det var en märklig erfarenhet! Vi trodde det var en final där vi skulle tala oss varma för vårt verk, så vi förberedde oss till tänderna för att visa hur bra På andra sidan skulle bli, minns han. I det sammanhanget var det inte så bra att vårt bidrag var så långt utarbetat, konstaterar han och förklarar att för dem var den naturliga arbetsmetoden att ha helheten klar för sig även om de bara visar tio minuter av ett verk. När workshopens skilda specialister började arbeta med tävlingsbidraget upplevde de det därför möjligen som att mer av investerat arbete stod på spel i jämförelse med de andra upphovsmännen. Mathias Lissmyr (Tennsoldaten) är född 1979 och därmed tävlingens yngsta deltagare. Han avslutar för tillfället en utbildning på kompositionslinjen på Gotlands Tonsättarskola. Han har spelat piano sedan barnsben och gått Kulturamas musikallinje i Stockholm och därefter varit verksam som musikalartist, inklusive en och annan dansroll. Han har också arbetat som korist på bland annat Malmö Opera. Det senare gäller även librettisten Henrik Lagercrantz, född 1973, som även han gått Kulturamas musikallinje och har länge varit inne på att skriva manus och libretto till film och musikal. För tillfället vidareutbildar han sig som tenorsolist i en diplomutbildning vid Birmingham Conservatoire i England. Om den tid de kom att tillbringa i Malmö med Opera aperta säger Mathias Lissmyr såhär i efterhand: Det finns ingen bättre skola än den jag fått av det här samarbetet. Jag har alltid varit intresserad av dramatisk musik som är kopplad till ett annat medium, av berättande, episk musik. Men det finns inte så mycket i svenska kompositionsutbildningar som berör musikdramatik. Ett högst påtagligt resultat av deltagandet i Opera aperta är med andra ord att Mathias Lissmyr påbörjade sin utbildning till tonsättare i Visby. Jag hade väldigt länge haft planer på att studera komposition, men jobben har rullat på och jag har inte riktigt vågat satsa. Jag har alltid skrivit musik, sen innan jag kunde spela piano tror jag, så det har alltid varit naturligt för mig, berättar han. Henrik Lagercrantz menar också att Opera aperta varit en mycket lärorik upplevelse, och avslöjar att det inte är otänkbart att han och Mathias kommer att samarbeta i liknande former i framtiden. Vi kommer att följa Henrik och Mathias arbete i Malmö vidare, men först skall vi se hur tävlingens fortlöpte rent formellt. Eftersom juryn ansåg att alla tre bidrag var av så pass hög kvalitet och samtidigt var svåra att jämföra i sin genremässiga olikhet, beslöt man att alla tre skulle vinna tävlingen och att samtliga fem upphovsmän skulle belönas med arbetsstipendier om vardera kr. Utdelning skedde i anslutning till den årliga julkonserten på Malmö Opera. Lösningen rimmade väl med den ursprungliga tanken på att få fram så många verk som möjligt genom tävlingsformens bredd. Under den tid som följde gjordes också en del ansträngningar för att alla verk skulle kunna få sitt uruppförande. Maria Sundqvist var exempelvis i kontakt med Artisten i Göteborg för att försöka få till stånd ett konsertant framförande av Ullén/Ranuers På andra sidan, eftersom det var en så kvalificerad komposition och 18

19 sångarna hade tyckt det låg så bra för rösten. Vestads A boom-boom fika fick en ambassadör i regissören Helena Röhr, som hade gästat den första workshopen. Under en tid efter tävlingen försökte hon finna en scen för verket, bland annat på Norrlandsoperan, dock än så länge utan framgång. Framgångsrikt var däremot det tävlingsbidrag som hade kategoriserats som en kyrkoopera. Det hette Maria från Nasareth och var skrivet av Staffan Lundberg, kompositör och före detta hornist i Hovkapellet. Maria Sundqvist var behjälplig med att lösa vissa rättighetsfrågor innan verket kunde uruppföras våren 2009 i Norra Nöbbelövs Kyrka i Lund. Verket utannonserades som musikal och framfördes av en professionell ensemble (varav två sångare från Malmö Opera), jämte en ungdomskör från församlingen. Lundbergs eget libretto hade bearbetats av regissören Anna Larsson Fridh. 3. Tre vinnare och en verkbeställning Tävlingsutlysningen hade deklarerat att vinnarbidragen skulle meddelas i oktober 2007 och att Förstapristagaren /-na erhåller en nybeställning av en opera. Tre vinnare men ett (första) pris således? Distinktionen var både välment och välgörande, vilket de generösa arbetsstipendierna visar, men den har uppenbart varit svår att kommunicera. I pressens rapportering kring urpremiären har det till exempel inte hetat annat än att Trollguld var vinnaren av tonsättartävlingen Opera aperta. Förstapriset gick alltså till Mathias Lissmyr och Henrik Lagercrantz för deras verkskiss Tennsoldaten. I janu ari 2008 påbörjades arbetet med beställningsverket. Under en periodvis mycket intensiv arbetsprocess förvandlades tävlingsbidraget till familjeoperan Trollguld och uruppfördes den 19 december året därpå, nästan två år senare. Till ungefär 70 % är det samma material som fanns i Tennsoldaten, säger Mathias Lissmyr. Henrik Lagercrantz & Mathias Lissmyr. Foto: Johan Tötterström 19