SVERIGES UNGDOMSRÅDS KONGRESS

Transkript

1 SVERIGES UNGDOMSRÅDS KONGRESS

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KONGRESSHANDLINGAR 1. Propositionstext Verksamhetsplan Sida 2. Proposition 1: Verksamhetsplan Sida 3. Propositionstext Stadga Sida 4. Proposition 2: Stadga Sida 5. Propositionstext Idéprogram Sida 6. Proposition 3 Idéprogram Sida 7. Proposition 4 Medlemsavgift Sida 8. Verksamhetsberättelse Sida 9. Dagordning Sida 10. Arbetsordning Sida 2

3 1. PROPOSITIONSTEXT VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 Styrelsen har medvetet valt att lägga en mycket kortfattad verksamhetsplan som istället för att i textform förklara vad organisationen ska göra presenterar och fokuserar på ett antal tydliga mål för de prioriterade verksamhetsområdena för nästkommande år. Tanken med detta är att göra det tydligare vad Sveriges ungdomsråd ska uppnå under året och ge medlemsungdomsråden större möjlighet att påverka de viktiga besluten. Självklart kommer organisationen att fortsätta att bedriva den vanliga verksamheten också men vi fokuserar här på det som är nytt eller särskilt viktigt. Sveriges ungdomsråd har gått igenom en stor utveckling de senaste två åren. Vi har ökat tempot och bredden på arbetet och ökat både i medlemsantal och antal anställda på kansliet. Vi har nått ut längre och till fler än vi tidigare gjort med våra idéer i och med Medborgarprojektet som precis avslutat det andra projektåret. Styrelsen tror därför inte att det Sveriges ungdomsråd behöver nu är stora förändringar. Det organisationen behöver är långsiktighet och ett tydligt mervärde till medlemmarna. En ekonomi som ger förutsättningar för tillväxt, ett utvecklat medlemsstöd som skapar starka ungdomsråd och ett politiskt arbete som utgår ifrån de beslut vi fattat gemensamt och som sätter ungdomsråden på kartan. Däremot tror vi att organisationen är redo för att arbeta fram ett politiskt program. Styrelsen föreslår därför Kongressen 2014 att besluta: att anta Verksamhetsplanen för 2014/2015 3

4 2. PROPOSITION 1 VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 Organisation I Sveriges ungdomsråd sker mycket verksamhet för både avdelningar och kommuner. Via medlemsstödet erbjuder vi stöd och service till medlemsungdomsråden och via Medborgarprojektet arbetar vi med kommunernas inflytandevägar för unga. För att organisationen ska kunna verka som en stark aktör i civilsamhället behöver vi fortsätta växa som organisation. Detta både utifrån antalet medlemsungdomsråd och enskilt anslutna. Genom att utveckla organisationen kan vi i förlängningen erbjuda större mervärde för våra medlemsungdomsråd. Vi vill utveckla vår medlemsbas i förort och på landsbygd. Det är där vi ser potential att jämna ut den skeva medlemsfördelning vi har och potential att tillgängliggöra mångfald. Idag är vi är till största del verksamma i större kommuner och innerstad. Mål Sveriges ungdomsråd skall arbeta för att 3 4 av avdelningarna ska finnas representerade på kongressen Sveriges ungdomsråd skall öka antalet anslutna avdelningar med 20 % jämfört med resultatet Sveriges ungdomsråd skall öka antalet enskilt anslutna medlemmar med 20 % jämfört med resultatet Sveriges ungdomsråds styrelse skall under verksamhetsåret 2014/2015 ta fram ett förslag på långsiktig organisatorisk strategi att presentera på kongressen Sveriges ungdomsråd skall satsa på att öka medlemsbasen i förort och på landsbygd. 4

5 Medlemsstöd Sveriges ungdomsråds yttersta syfte är att skapa mervärde för medlemsungdomsråden. Detta genom stöd, utbildningar och möjlighet till utbyte med andra ungdomsråd. Organisationens träffar har uppskattats väldigt högt under de senaste åren samt har visat goda resultat på hemmaplan för de medverkande ungdomsråden. Genom att erbjuda utbildning och nya infallsvinklar kan medlemsungdomsråden växa. De besitter olika kompetenser där en kan lära av varandra på våra träffar. På våra träffar skapas kreativitet, inspiration och lust att lära. Vi blir starka när vi samlar vår kunskap och erfarenhet. Mål Sveriges ungdomsråd skall arrangera minst 4 nationella träffar för avdelningarna. Sveriges ungdomsråds skall under verksamhetsåret erbjuda styrelseutbildningar till alla avdelningar. Sveriges ungdomsråd skall fortsätta erbjuda alla avdelningar gratis och kvalitetssäkrade utbildningar och material. Sveriges ungdomsråd skall fortsätta vara med och bygga upp och stödja det ordförandenätverk som grundades under IRL Sveriges ungdomsråd skall fortsätta att betala ut medlemsbidrag till avdelningarna. Sveriges ungdomsråd skall fortsätta erbjuda bidrag i form av resefond till träffar och verksamhetsfond att söka för avdelningarna. 5

6 Ekonomi Ekonomin i en organisation som Sveriges ungdomsråd är viktig att planera långsiktigt. Idag får Sveriges ungdomsråd nästan uteslutande alla sina ekonomiska medel från Allmänna Arvsfonden och Ungdomsstyrelsen. De beslutar inför varje år om vi ska fortsätta få ekonomiska medel av dem. Det här leder till en ekonomisk osäkerhet som är allvarlig då vi varje år riskerar att stå helt utan ekonomiska medel från våra största finansiärer. Medborgarprojektet som är en stor del av Sveriges ungdomsråd avslutas sista december Därför föreslår styrelsen långsiktiga satsningar under kommande verksamhetsår för att långsiktigt se över finansieringen av organisationen. En stor del i detta är att bredda intäkterna från bara bidrag och satsa mer på extern finansiering. Mål Sveriges ungdomsråd skall under kommande verksamhetsår öka sina intäkter genererat av bokförsäljning till kronor. Sveriges ungdomsråd skall under kommande verksamhetsår öka sina intäkter genererat av sålda utbildningar till kronor. Sveriges ungdomsråd skall under kommande verksamhetsår ta fram projektidéer att söka finansiering för från Sveriges ungdomsråd skall under kommande verksamhetsåret undersöka möjligheterna ytterligare externa finansiering. 6

7 Politisk påverkan Sveriges ungdomsråds påverkansarbete är resultatet av avdelningarnas gemensamma insatser. I mötet mellan ungdomsrådare skapas grunden för vårt påverkansarbete. Vi har en tydlig agenda där vi kämpar för ungas demokratiska fri- och rättigheter. Vi vill skapa en bred medvetenhet bland unga om deras rättigheter i samhället. När vi lyckas skapa ett samhällsklimat där unga vill ta till vara på sina demokratiska fri- och rättigheter kommer hela ungdomsrådssverige få ett lyft. Mål Sveriges ungdomsråd skall under verksamhetsåret synas som en stark, seriös och självklar aktör i frågor som rör ungdomsråd och ungdomars demokratiska fri- och rättigheter. Sveriges ungdomsråd skall värna och utveckla de existerande samarbeten och inleda nya utifrån vårt politiska arbete. Sveriges ungdomsråds styrelse skall i samråd med avdelningarna under verksamhetsåret ta fram förslag på politiskt program att besluta om på kongressen

8 3. PROPOSITIONSTEXT STADGA Styrelsen har under året granskat stadgan för Sveriges ungdomsråd. Vi har då hittat stavfel som bör justeras och upplevt att delar av stadgan varit onödigt krånglig och svår att förstå. Därför har vi valt att föreslå en revidering av stadgan till årets kongress. I huvudsak har vi förenklat språket i vissa meningar så de blir lättare att läsa och förstå, utan att ändra innehåll och betydelse i paragrafen. Styrelsen har även noterat att det gamla numreringen av paragrafer behövs ändras. I och med det har vi ändrat paragrafer och kapitel till moment i olika huvudparagrafer. I den tidigare numreringen har siffersystemet varit onödigt komplicerat. Det har vi rättat till genom att döpa varje kapitel till paragraf och införa moment, som börjar på nummer 1 under varje paragraf. Då är det enklare att hänvisa och läsa. Detta förenklar och gör det smidigare att leta upp olika moment i stadgan. Utöver språkliga ändringar har vi även gjort mer betydande ändringar som ändrar momentets innebörd i en handfull paragrafer/moment. Styrelsen föreslår därför Kongressen 2014 att besluta: att anta förlag på ny stadga 8

9 4. PROPOSITION 2 STADGA TIDIGARE STADGAN: 1 kap. Organisationen 1 Sveriges ungdomsråd är en partipolitiskt och religiöst obunden samarbets- och intresseorganisation för ungdomsråd i Sverige. NY STADGA 1 Organisationen Mom 1 Sveriges ungdomsråd är en partipolitiskt och religiöst obunden samarbets- och intresseorganisation för ungdomsråd i Sverige. 2 Sveriges ungdomsråds syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar samt att arbeta för ungdomsrådens nationella intressen. Mom 2 Sveriges ungdomsråds syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar samt att arbeta för ungdomsrådens nationella intressen. 2 kap. Avdelningar 2 Avdelningar 3 Sveriges ungdomsråd ansluter ungdomsråd I Sverige som autonoma avdelningar. Ett ungdomsråd är en lokal eller regional organisation av och för ungdomar som syftar till att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där ungdomsrådet verkar. Mom 1 Sveriges ungdomsråd ansluter ungdomsråd I Sverige som autonoma avdelningar. Ett ungdomsråd är en lokal eller regional organisation av och för ungdomar som syftar till att skapa en bättre tillvaro för 9

10 ungdomar där ungdomsrådet verkar. 4 För att ett ungdomsråd skall kunna anslutas till Sveriges ungdomsråd krävs: Att ungdomsrådet är demokratiskt styrt. Att ungdomsrådet är partipolitiskt och religiöst obundet. Att ungdomsråd till minst tre fjärdedelar (3/4) är personer under 26 år och över 13 år. Att ungdomsrådet har minst tre (3) medlemmar. Att ungdomsrådet lever upp till och respekterar det som sägs i dessa stadgar. 5 Ett ungdomsråd som är avdelning ska årligen rapportera vilken verksamhet ungdomsrådet bedriver. 6 Styrelsen beviljar avdelningsskap i Sveriges ungdomsråd. Avdelningsskapsåret följer kalenderåret. Mom 2 Mom 3 Mom 4 För att ett ungdomsråd skall kunna anslutas till Sveriges ungdomsråd krävs: Att ungdomsrådet är demokratiskt styrt. Att ungdomsrådet är partipolitiskt och religiöst obundet. Att ungdomsråd till minst tre fjärdedelar (3/4) är personer under 26 år och över 13 år. Att ungdomsrådet har minst tre (3) medlemmar. Att ungdomsrådet lever upp till och respekterar det som sägs i dessa stadgar. Ett ungdomsråd som är avdelning ska årligen rapportera vilken verksamhet ungdomsrådet bedriver. Styrelsen beviljar avdelningsskap i Sveriges ungdomsråd. Avdelningsskapsåret följer kalenderåret. 10

11 3 kap. Medlemmar 3 Medlemmar 7 Medlemmarna hos ett ungdomsråd som är avdelning är också medlemmar hos Sveriges ungdomsråd. Avdelningen skall rapportera medlemmarna till Sveriges ungdomsråd. Mom 1 Medlemmarna hos ett ungdomsråd som är en avdelning är också medlemmar hos Sveriges ungdomsråd. Avdelningen skall rapportera medlemmarna till Sveriges ungdomsråd. 8 Styrelsen beviljar medlemskap i Sveriges ungdomsråd. Medlemskapsåret följer kalenderåret. Mom 2 Styrelsen beviljar medlemskap i Sveriges ungdomsråd. Medlemskapsåret följer kalenderåret. 4 kap. Anslutningsavgift 4 Anslutningsavgift 9 Anslutningsavgift för kalenderåret betalas årligen av ungdomsråd som är anslutet som avdelning. För att avdelningen skall erhålla rösträtt vid kongress skall avgiften vara betald senast dagen innan mötets öppnande. Mom 1 Anslutningsavgift för kalenderåret betalas årligen av ungdomsråd som är anslutet som avdelning. För att avdelningen skall erhålla rösträtt vid kongress skall avgiften vara betald senast dagen innan mötets öppnande. 11

12 10 Kongressen beslutar anslutningsavgiften för kommande kalenderår. Mom 2 Kongressen beslutar om anslutningsavgiften för kommande kalenderår. 5 kap. Utträde 5 Utträde 11 Avdelning som önskar utträde ur organisationen anmäler detta skriftligen till styrelsen. Mom 1 En avdelning som önskar utträde ur organisationen ska anmäla detta skriftligen till styrelsen. 12 Styrelsen är skyldig att bevilja en begäran om utträde som är beslutat i demokratisk ordning av behörigt organ hos avdelningen. 6 kap. Uteslutning 6 Uteslutning 13 Avdelning som inte erlägger anslutningsavgiften utesluts automatiskt. 14 Styrelsen kan utesluta avdelning eller medlem som motverkar Sveriges ungdomsråds syfte, principer eller politik som fastslagits av kongressen. Avdelning eller medlem som riskerar uteslutning har, inom rimlig Mom 1 Mom 2 En avdelning som inte erlägger anslutningsavgiften utesluts automatiskt. Styrelsen kan utesluta avdelning eller enskilt anslutna medlemmar som motverkar Sveriges ungdomsråds syfte, principer eller politik som fastslagits av kongressen. Den som riskerar uteslutning ska ges 12

13 tid inför beslutet, rätt att yttra sig i ärendet. Utesluten medlem eller avdelning har möjlighet till överklagan av uteslutningsbeslutet. Detta genom att närvara vid nästa kongress med yttranderätt i frågan som rör den egna medlemmens eller avdelningens uteslutning. Överklagan skall vara styrelsen tillhanda senast tio (10) veckor innan kongressen möjlighet att yttra sig inför styrelsen innan beslutet. Avdelning eller medlem som riskerar uteslutning har, inom rimlig tid inför beslutet, rätt att yttra sig i ärendet. Utesluten medlem eller avdelning har möjlighet till överklagan av uteslutningsbeslutet. Detta genom att närvara vid nästa kongress med yttranderätt i frågan som rör den egna medlemmens eller avdelningens uteslutning. Överklagan skall vara styrelsen tillhanda senast tio (10) veckor innan kongressen. 15 Beslut om uteslutning skall motiveras skriftligen och göras tillgängligt för samtliga avdelningar och medlemmar. Mom 3 Beslut om uteslutning skall motiveras skriftligen och göras tillgängligt för samtliga avdelningar och medlemmar. 7 kap. Kongress 7 Kongress 16 Sveriges ungdomsråds högsta beslutande organ är kongressen. Kongress som är stadgeenligt utlyst är alltid beslutsför. Mom 1 Sveriges ungdomsråds högsta beslutande organ är kongressen. En kongress som är stadgeenligt utlyst är alltid beslutsför. 13

14 17 Ordinarie kongress skall äga rum i februari eller mars varje år. 18 Styrelsen ansvarar för att till kongressen kalla samtliga avdelningar och förtroendevalda i Sveriges ungdomsråd. Kallelsen skall meddelas skriftligen och vara samtliga avdelningar och förtroendevalda tillhanda senast åtta (8) veckor före dess inledande. 19 Motionsrätt till kongressen tillkommer ansluten avdelning. Propositionsrätt till kongressen tillkommer styrelsen. 20 Propositioner skall vara samtliga avdelningar och förtroendevalda tillhanda senast åtta (8) veckor före kongressens inledande. 21 Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast fem (5) veckor före kongressens inledande. Motioner med styrelsens motionssvar skall Mom 2 Mom 3 Mom 3 Mom 4 Mom 5 Ordinarie kongress skall äga rum i februari eller mars varje år. Styrelsen ansvarar för att till kongressen kalla samtliga avdelningar och förtroendevalda i Sveriges ungdomsråd. Kallelsen skall meddelas skriftligen och vara samtliga avdelningar och förtroendevalda tillhanda senast åtta (8) veckor före dess inledande. Motionsrätt till kongressen tillkommer en ansluten avdelning. Propositionsrätt till kongressen tillkommer styrelsen. Propositioner skall vara samtliga avdelningar och förtroendevalda tillhanda senast åtta (8) veckor före kongressens inledande. Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast fem (5) veckor före kongressens inledande. Motioner med styrelsens motionssvar skall vara samtliga medlemmar 14

15 vara samtliga medlemmar tillhanda senast tre (3) veckor före kongressens inledande. tillhanda senast tre (3) veckor före kongressens inledande. 22 Nomineringsstopp till styrelse, verksamhetsrevisorer och valberedning träder i kraft sex (6) veckor innan kongressens öppnande 23 Rösträtt vid kongressen tillkommer ombud. Varje ansluten avdelningar har rätt till ett (1) ombud och en (1) ersättare. 24 Yrkanderätt vid kongress tillkommer ombud och förtroendevalda. 25 Yttranderätt vid kongress tillkommer ombud, ersättare och förtroendevalda. 26 Yttrande av övriga kan inhämtas på beslut av kongressen. 27 Kongressförhandlingar förs öppet såvida kongressen inte beslutar om slutet plenum. Vilka som får delta vid slutet Mom 6 Mom 7 Mom 8 Mom 9 Mom 10 Mom 11 Nomineringsstopp till styrelse, verksamhetsrevisorer och valberedning träder i kraft sex (6) veckor innan kongressens öppnande Rösträtt vid kongressen tillkommer ombud. Varje ansluten avdelningar har rätt till ett (1) ombud och en (1) ersättare. Yrkanderätt vid kongress tillkommer ombud och förtroendevalda. Yttranderätt vid kongress tillkommer ombud, ersättare och förtroendevalda. Yttrande av övriga kan inhämtas på beslut av kongressen. Kongressförhandlingar förs öppet såvida kongressen inte beslutar om slutna förhandlingar. Vilka som får 15

16 plenum beslutas av kongressen. Ombud och förtroendevalda har alltid rätt att närvara vid slutet plenum. delta vid slutna förhandlingar beslutas av kongressen. Ombud och förtroendevalda har alltid rätt att närvara vid slutna förhandlingar. 28 Vid kongress skall åtminstone följande punkter behandlas: Mötets öppnande Fastställande av dagordning Val av mötesordförande Val av mötessekreterare Val av två rösträknare Val av två protokolljusterare Fråga om kongressens stadgeenliga utlysande Fastställande av röstlängd Fastställande av arbetsordning för kongressen Behandling av propositioner Behandling av motioner Fastställande av medlemsavgift för kommande kalenderår Fastställande av verksamhetsplan Fastställande av styrelsens verksamhetsberättelse Mom 12 Vid kongress skall åtminstone följande punkter behandlas: Mötets öppnande Fastställande av dagordning Val av mötesordförande Val av mötessekreterare Val av två rösträknare Val av två protokolljusterare Fråga om kongressens stadgeenliga utlysande Fastställande av röstlängd Fastställande av arbetsordning för kongressen Behandling av propositioner Behandling av motioner Fastställande av medlemsavgift för kommande kalenderår Fastställande av verksamhetsplan 16

17 Fastställande av revisorernas revisionsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen för kommande mandatperiod Val av ordförande till styrelsen Val av vice ordförande till styrelsen Val av ledamöter till styrelsen Val av valberedning Val av verksamhetsrevisorer Val av ekonomisk revisor Övriga frågor Mötets avslutande Fastställande av styrelsens verksamhetsberättelse Fastställande av revisorernas revisionsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen för kommande mandatperiod Val av ordförande till styrelsen Val av vice ordförande till styrelsen Val av ledamöter till styrelsen Val av valberedning Val av verksamhetsrevisorer Val av ekonomisk revisor Övriga frågor Mötets avslutande 29 Kongressprotokoll med bilagor skall vara tillgängligt för avdelningar, förtroendevalda och medlemmar senast tio (10) veckor efter kongress avslutande. Mom 13 Kongressprotokoll med bilagor skall vara tillgängligt för avdelningar, förtroendevalda och medlemmar senast tio (10) veckor efter kongress avslutande. 17

18 30 Extra kongress skall hållas om styrelsen, revisorerna eller minst en tredjedel av avdelningarna skriftligen så begär. Vilka frågor som skall behandlas skall framgå av begäran. Vid extra kongress gäller samma bestämmelser som vid ordinarie kongress med följande undantag: Extra kongress kan hållas när som helst under året. Styrelsen skall kalla avdelningar och förtroendevalda till extra kongress senast fyra (4) veckor före dess öppnande. Propositioner skall skickas ut i samband med kallelsen. Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast två (2) veckor innan den extra kongressens öppnande. Möteshandlingar skall vara avdelningar och förtroendevalda tillhanda senast (1) en vecka innan den extra kongressens öppnande. Mom 14 Extra kongress skall hållas om styrelsen, revisorerna eller minst en tredjedel av avdelningarna skriftligen så begär. Vilka frågor som skall behandlas skall framgå av begäran. Vid extra kongress gäller samma bestämmelser som vid ordinarie kongress med följande undantag: Extra kongress kan hållas när som helst under året. Styrelsen skall kalla avdelningar och förtroendevalda till extra kongress senast fyra (4) veckor före dess öppnande. Propositioner skall skickas ut i samband med kallelsen. Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast två (2) veckor innan den extra kongressens öppnande. Möteshandlingar skall vara avdelningar och förtroendevalda tillhanda senast (1) en vecka innan den extra kongressens öppnande. 18

19 Endast de frågor som anges i den skriftliga begäran skall tas upp på dagordningen men minst mötets öppnande, val av mötespresidium, val av mötesfunktionärer samt mötets avslutande. Endast de frågor som anges i den skriftliga begäran skall tas upp på dagordningen men minst mötets öppnande, val av mötespresidium, val av mötesfunktionärer samt mötets avslutande. 31 Om inte annat föreskrivs fattas beslut vid kongressen med enkel majoritet. 32 Vid lika röstetal i omröstning hålls extra omröstning. Om lika röstetal uppstår även i denna omgång äger mötesordföranden utslagsröst. Mom 15 Mom 16 Om inte annat föreskrivs fattas beslut vid kongressen med enkel majoritet. Vid lika röstetal i omröstning hålls extra omröstning. Om lika röstetal uppstår även i denna omgång avgör lotten. 33 Vid lika röstetal i personval hålls en extra omröstning. Om lika röstetal uppstår även i denna omgång äger lotten avgöra. 34 Sluten omröstning skall tillämpas vid personval om någon så yrkar. Övriga omröstningar sker öppet. 35 Fullmaktsröstning är ej tillåtet. Mom 17 Mom 18 Mom 19 Vid lika röstetal i personval hålls en extra omröstning. Om lika röstetal uppstår även i denna omgång avgör lotten. Sluten omröstning skall tillämpas vid personval om någon så yrkar. Övriga omröstningar sker öppet. Fullmaktsröstning är ej tillåtet. 19

20 8 kap. Styrelse 8 Styrelse 36 Styrelsen är Sveriges ungdomsråds högsta beslutande organ då kongressen inte är samlad och svarar inför kongressen. 37 Styrelsen skall bestå av som minst fem (5) och som mest nio (9) ledamöter som väljas av kongressen för en mandatperiod motsvarande tiden intill nästa ordinarie kongress. 38 Styrelsen har det löpande ansvaret för organisationens verksamhet, ekonomi och administration. Styrelsen skall avlägga verksamhetsberättelse för verksamhetsåret vid ordinarie kongress. Ett verksamhetsår avser perioden mellan två ordinarie kongresser. 39 Styrelsen skall sammanträda minst sex (6) gånger per verksamhetsår. Styrelsens möten är slutna om inte annat beslutas av styrelsen. Mom 1 Mom 2 Mom 3 Mom 4 Styrelsen är Sveriges ungdomsråds högsta beslutande organ då kongressen inte är samlad och svarar inför kongressen. Styrelsen skall bestå av som minst fem (5) och som mest nio (9) ledamöter som väljas av kongressen för en mandatperiod motsvarande tiden intill nästa ordinarie kongress. Styrelsen har det löpande ansvaret för organisationens verksamhet, ekonomi och administration. Styrelsen skall avlägga verksamhetsberättelse för verksamhetsåret vid ordinarie kongress. Ett verksamhetsår avser perioden mellan två ordinarie kongresser. Styrelsen skall sammanträda enligt mötesplanerings fastställd på sitt första styrelsemöte under verksamhetsåret. 20

21 Styrelsen kan adjungera enskilda utomstående till mötet. 40 Samtliga av styrelsens beslutande möten skall protokollföras och göras tillgängliga för medlemmarna 41 Ordföranden eller den som ordföranden utser är styrelsens sammankallande. Kallelse till styrelsemöte skall vara samtliga ledamöter tillhanda senast en(1) vecka före mötet. Revisorerna har närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens möten och skall kallas inom samma tid. Mom 5 Mom 6 Mom 7 Samtliga av styrelsens beslutande möten skall protokollföras och göras tillgängliga för avdelningarna och medlemmarna. Ordföranden eller den som ordföranden utser är styrelsens sammankallande. Kallelse till styrelsemöte skall vara samtliga ledamöter tillhanda senast en(1) vecka före mötet. Revisorerna har närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens möten och ska kallas inom samma tid. 42 Styrelsen beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Endast av kongressen valda ledamöter eller ersättare till ledamöter har rösträtt i styrelsen. Mom 8 Styrelsen beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. 43 Varje ledamot av styrelsen har en röst. Ordföranden äger utslagsrösten. Mom 9 Varje ledamot av styrelsen har en röst. Ordföranden äger utslagsrösten. 21

22 9 kap. Revisorer 9 Revisorer 44 Verksamhetsrevisorerna skall vara två (2) till antalet och väljas av kongressen för en mandatperiod som motsvarar tiden intill nästa ordinarie kongress. 5 Minst en (1) ekonomisk revisor väljs av kongressen för en mandatperiod som motsvarar tiden intill nästa kongress. Den ekonomiska revisorn skall vara auktoriserad revisor. 6 Verksamhetsrevisorerna skall granska organisationens verksamhet utifrån av kongressen och styrelsen fastställda styrdokument. Verksamhetsrevisorerna svarar inför kongressen. Vid kongress skall verksamhetsrevisorerna avlägga revisionsberättelse i vilken ansvarsfrihet för den avgående styrelsen till- eller avstyrks. Mom 1 Mom 2 Mom 3 Verksamhetsrevisorerna skall vara två (2) till antalet och väljas av kongressen för en mandatperiod som motsvarar tiden intill nästa ordinarie kongress. Minst en (1) ekonomisk revisor väljs av kongressen för en mandatperiod som motsvarar tiden intill nästa kongress. Den ekonomiska revisorn skall vara auktoriserad revisor. Verksamhetsrevisorerna skall granska organisationens verksamhet utifrån av kongressen och styrelsen fastställda styrdokument. Verksamhetsrevisorerna svarar inför kongressen. Vid kongress skall verksamhetsrevisorerna avlägga revisionsberättelse i vilken ansvarsfrihet för den avgående styrelsen till- eller avstyrks. 22

23 7 Den ekonomiska revisorn skall granska organisationens räkenskaper och bokslut. Den ekonomiska revisorn avlägger revisionsberättelse till kongressen, i vilken ansvarsfrihet för den avgående styrelsen av- eller tillstyrks. Mom 4 Den ekonomiska revisorn skall granska organisationens räkenskaper och bokslut. Den ekonomiska revisorn avlägger revisionsberättelse till kongressen, i vilken ansvarsfrihet för den avgående styrelsen av- eller tillstyrks. 10 kap. Valberedning 10 Valberedning 48 Valberedningen skall bestå av minst tre (3) och mest fem (5) ledamöter, som inte innehar eller kandiderar till andra förtroendeuppdrag i Sveriges ungdomsråd, som väljs av kongressen för en mandatperiod motsvarande tiden intill nästa kongress. 49 Valberedningen skall bereda val till styrelse, verksamhetsrevisor och valberedning. Valberedningen bereder inte utnämningsärenden. Mom 1 Mom 2 Valberedningen skall bestå av minst tre (3) och mest fem (5) ledamöter, som inte innehar eller kandiderar till andra förtroendeuppdrag i Sveriges ungdomsråd, som väljs av kongressen för en mandatperiod motsvarande tiden intill nästa kongress. Valberedningen skall bereda val till styrelse, verksamhetsrevisor och valberedning. 23

24 50 Valberedningens förslag på nya förtroendevalda skall offentliggöras senast fyra (4) veckor innan kongressens öppnande. Mom 3 Valberedningens förslag på nya förtroendevalda skall offentliggöras senast fyra (4)veckor innan kongressens öppnande. 11 kap. Misstroendeförklaring 11 Misstroendeförklaring 51 Förtroendevalda kan avsättas genom beslut av kongress eller extra kongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. 52 Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av de anslutna avdelningarna så begär. Begäran om misstroendevotum skall anmälas skriftligen till styrelsen och revisorerna minst två veckor före kongressens öppnande. Mom 1 Mom 2 Förtroendevalda kan avsättas genom beslut av kongress eller extra kongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av de anslutna avdelningarna så begär. Begäran om misstroendevotum skall anmälas skriftligen till styrelsen och revisorerna minst två veckor före kongressens öppnande. 12 kap. Stadgar 12 Stadgar 53 För ändring av dessa stadgar krävs att en ordinarie kongress så beslutar med minst två tredjedelars majoritet. Mom 1 För ändring av dessa stadgar krävs att en ordinarie kongress så beslutar med minst två tredjedelars majoritet. 24

25 54 Styrelsen äger tolka stadgan. Om så är möjligt skall verksamhetsrevisorernas synpunkt inhämtas. Mom 2 Styrelsen äger rätt att tolka stadgan. Om så är möjligt skall verksamhetsrevisorernas synpunkt inhämtas. 13 kap. Upplösande 13 Upplösande 55 För att upplösa Sveriges ungdomsråd krävs beslut av två (2) på varandra följande kongresser med minst två tredjedelars majoritet. 56 Eventuella likvida medel och tillgångar fördelas i enlighet med kongressens beslut. Skulder betalas i första hand. Mom 1 Mom 2 För att upplösa Sveriges ungdomsråd krävs beslut av två (2) på varandra följande kongresser med minst två tredjedelars majoritet. Eventuella likvida medel och tillgångar fördelas i enlighet med kongressens beslut Skulder betalas i första hand. 25

26 5. PROPOSITIONSTEXT IDÉPROGRAM Sveriges ungdomsråd har ett idéprogram vars roll är att beskriva organisationens idéer och gemensamma principer. I arbetet med idéprogrammet har vi identifierat att vi vill lägga in ytterligare ett kapitel som handlar om åldersmaktsordning. Ordet åldersmaktsordning är ett ord som har börjat användas i ungdomsrådssammanhang allt oftare. Det har dels använts internt men också utav andra organisationer vi har träffat. Åldersmaktsordningen är ett ord som ofta används för att beskriva de problem vi i Sveriges ungdomsråd arbetar med, alltså en skev fördelning av makt mellan ungdomar och vuxna. Ordet är ett allmängiltigt ord som används flitigt i demokratiska debatter för att beskriva just detta problem och vi i styrelsen tror alltså att det är viktigt att även vi börjar ta ordet i mun. För att göra detta behöver vi lägga in åldersmaktsordningen samt en problematisering utav den i idéprogrammet. Vi tror att resultatet kommer att bli att Sveriges ungdomsråd får ett ökat genomslag samt en skarpare ideologi som kritiserar ungdomars avsaknad av makt. Styrelsen föreslår därför Kongressen 2014 att besluta: att anta förlag på uppdaterat Idéprogram 26

27 6. PROPOSITION 3 IDÉPROGRAM Introduktion Detta är Sveriges ungdomsråds idéprogram som antogs av Kongressen Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på ungdomar och på demokrati. Idéprogrammet ligger till grund för all Sveriges ungdomsråds verksamhet och politiska påverkan och genomsyrar hela organisationen. Bakgrund - Ungdomar har rätt att göra samma saker som vuxna I Sverige har vi några av världens starkaste och mest långtgående individuella frioch rättigheter. De regleras till viss del i regeringsformen och i Sveriges grundlagar, till exempel i yttrande-, förenings-, tryck- och religionsfriheterna. De slår fast att alla människor föds fria att säga vad de vill, organisera sig, publicera sina åsikter i tryck och i bild samt tillhöra vilken tro- eller idélära de vill. Det här är rättigheter som alla har, oavsett ålder. Eftersom de är reglerade i regeringsformen och i grundlagen står de dessutom över alla andra lagar. Det betyder att ingen annan lag kan ändra på dessa lagar. De gäller således alltid. Som medborgare i Sverige har en person även många rättigheter i förhållande till den kommun eller det landsting hon bor i och självklart också i förhållande till staten. Dessa rättigheter regleras bland annat i kommunal- och förvaltningslagen och ger medborgare rätt att till exempel kunna överklaga beslut som kommun, stat eller landsting fattar och att kunna kontakta politiker och få svar. Det här är rättigheter som alla svenska medborgare har, oavsett ålder. Ungdomar som är under 18 år är inte myndiga. Detta innebär att de inte är fria att fatta vilka beslut som helst rörande sig själva. Istället är detta ansvar placerat hos deras föräldrar eller hos en förmyndare. Detta en stor skillnad mellan ungdomar 27

28 under 18 år och övriga medborgare. Däremot påverkar detta inte deras demokratiska fri- och rättigheter, som garanteras alla medborgare genom regeringsformen och grundlagen. En förälder kan alltså inte godtyckligt bestämma att en person under 18 år inte får gå med i vilka föreningar hon vill, säga eller tycka vad hon vill eller försöka påverka andra bäst hon vill. Det enda ungdomar inte får göra som har med deltagande i det demokratiska samhället att göra är att rösta eller att kandidera till valbar plats. Ungdomar, även de under 18 år, har alltså i övrigt samma demokratiska fri- och rättigheter som vuxna. Idéprogrammet tar sin grund i Sveriges ungdomsråds vision: Alla ungdomar ska ha samma möjligheter som vuxna att kunna forma sin vardag i sin kommun, stad eller stadsdel. Idéprogrammet är indelat i fem avsnitt och avslutas med ett erkännande av åldersmaktsordningen. Varje avsnitt är i sig ett viktigt ställningstagande, och sammantagna ger de en djupare förståelse för organisationens åsikter. 28

29 Det finns inga stora skillnader mellan ungdomar och vuxna Ungdomar är människor som är mellan 13 och 26 år gamla. Begreppet används för att beskriva människor som alla är mellan 13 och 26 och därför har vissa likheter med varandra. Dessa likheter är inte så många, men de spelar ofta stor roll. Ungdomar går i skolan samtidigt, ungdomar under 18 år är omyndiga, de får handla på Systembolaget när de fyllt 20 och så vidare. I övrigt är det få saker som just ungdomar har gemensamt. Avgörande för vem en person är eller vad hon gör är inte främst ålder utan istället faktorer som klass, kön, etnicitet och utbildningsnivå. Att ungdomar har svårare att få fasta anställningar beror till exempel inte nödvändigtvis på att de är unga utan snarare på att de har mindre erfarenhet av liknande jobb eller kortare utbildning än vuxna. Sveriges ungdomsråd tycker att det är viktigt att skilja på när ett problem beror på ålder och när det beror på andra faktorer. En persons ålder går det inte att göra så mycket åt, men vilken erfarenhet eller vilka resurser hon har är möjligt att påverka. Ungdomar vill påverka i samma frågor och på samma sätt som alla andra grupper. Ungdomar kan bry sig om bostadsfrågor, skattefrågor och jordbrukspolitik, på samma sätt som en 30-årig småbarnsförälder också kan göra det. Ungdomars ålder ska inte hindra dem från att kunna påverka lika mycket som alla andra. Därför anser Sveriges ungdomsråd att det är viktigt att de också får påverka på samma sätt som äldre personer. I vissa fall är det svårt för ungdomar att delta på samma villkor som vuxna ofta på grund av att de inte har samma utbildning, erfarenhet eller resurser som vuxna. Det naturliga sättet att ge ungdomar samma möjlighet att påverka som vuxna borde vara att på olika sätt kompensera för detta, till exempel genom att satsa extra mycket på information till ungdomar eller genom att ge deras ungdomsråd bidrag. 29

30 Ungdomar vinner på att gå samman i egna organisationer Rätten att organisera sig i föreningar är en av grundbultarna i det svenska samhället. Människor har länge gått samman i föreningar för att ta tillvara gemensamma intressen och det bildas hela tiden nya föreningar av olika slag och storlekar. Det finns idrottsföreningar för dem som vill utöva någon form av sport tillsammans, det finns teaterföreningar för dem som vill spela teater tillsammans och det finns politiska föreningar för dem som hargemensamma politiska intressen. Därför rekommenderar vi att ungdomsråd precis alla andra organiserar sig som en förening. Den vanligaste och kanske bästa anledningen till varför personer går samman eller organiserar sig är styrkan i att vara flera. Det är enklare att uppnå sina mål om man är flera som samarbetar. Det är enklare att bilda ett band om man är flera som kan spela instrument och det är enklare att väcka en politikers uppmärksamhet om det är tydligt att det finns många som tycker att samma fråga är viktig. En förening är en så kallad juridisk person. Det innebär att en förening kan ingå avtal och göra saker liknande det som en myndig person kan göra. Genom att skaffa sig ett organisationsnummer hos Skatteverket kan en förening öppna ett bankkonto, teckna avtal, hyra lokaler och mycket mer. Detta gäller i lika hög grad föreningar som bara består av personer som själva är omyndiga. Att ha en förening gör också att många saker blir enklare och tydligare. Det är till exempel alltid tydligt vilka som är avsändare för ett budskap, vilka som är medlemmar och vilka man representerar. Det är alltid tydligt varför föreningen finns och vad den vill uppnå. Det gör det enklare att definiera för er själva vad föreningen är och står för och på så sätt även enklare för andra att förstå och ta ställning till. Att organisera sig i en förening som ung person ger många fördelar som man inte får om man försöker arbeta själv. En sådan sak är att det ofta finns en stor samlad kunskap i en förening. Det är svårt för en person att ensam vara expert på såväl ekonomi som politisk påverkan, att både känna till vart man får tag på stans bästa ljudtekniker och vilket gage en föreläsare ska ha. I en förening kan man vara flera som hjälps åt och som bidrar med olika erfarenheter. En förening kan också få bidrag och söka projektpengar som enskilda personer inte har tillgång till. 30

31 Ungdomar bestämmer över sina egna organisationer I Sverige finns det få lagar som reglerar hur föreningar fungerar. Detta beror på att det anses mycket viktigt att alla ska ha rätt att organisera sig fritt och precis så som de själva vill. Därför är det enkelt att starta och bli en förening. Allt som krävs för att en lös sammanslutning eller grupp ska bli en förening och få alla de rättigheter som vi nämner här är att man är fler än två personer, att man kommer överens om varför och hur man ska göra någonting och att man bestämmer vem som ska leda arbetet. Uppfyller man dessa krav är man en förening. Alla andra som vill göra samma sak kan bli medlemmar i föreningen. Föreningsfriheten är en del av regeringsformen och är en grundlag som slår fast att de enda som får bestämma över en förening är föreningens medlemmar. Ingen annan kan ändra på ett beslut som föreningen har fattat eller tvinga föreningen att fatta ett annat beslut. Föreningsfriheten gäller även för personer som är omyndiga. Ingen annan än de som startar och driver en förening har rätt att bestämma över vad föreningen ska tycka eller göra, oavsett medlemmarnas ålder. Därför rekommenderar Sveriges ungdomsråd att ungdomar i ungdomsråd utnyttjar friheten som finns i att vara en egen förening. 31

32 Kommunen får inte lägga sig i ungdomars organisationer Kommunen, landstinget och alla de verksamheter de driver är en del av staten, det som ofta kallas för det offentliga. Detta innefattar bland annat skolan, polisen, domstolar, sjukvården, och alla verk och myndigheter. Det ställs mycket höga krav på kommunen, landstinget och statens verksamhet att respektera alla grundlagar och de rättigheter de ger medborgarna. En kommun kan till exempel inte hindra någon från att starta en förening eller ändra den föreningens beslut. Om en kommunal verksamhet kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter kan kommunen anmälas till Justitieombudsmannen (JO). För ungdomsråd är det här viktigt. Många ungdomsråd är idag föreningar utan att de själva vet om det och de omfattas därför av föreningsfriheten. Om en kommun försöker säga till ungdomsrådet att de till exempel inte får ha en viss logotyp, att bara ett visst antal personer får vara med i ungdomsrådet eller att ungdomsrådet måste göra en viss sak så kränker alltså kommunen i det här fallet ungdomsrådets föreningsfrihet. Det här ställer till problem för både kommunerna och för ungdomsrådens medlemmar. Ungdomarnas rättigheter undergrävs i och med att deras föreningar inte respekteras, och kommunerna sätter sig själva i en situation där de framstår som att de inte respekterar ungdomars rättigheter lika mycket som övriga medborgares. För att undvika detta borde ungdomsråden tydligt skiljas ifrån det kommunala styret genom att det markeras i stadgar eller genom avtal att ungdomsrådet är självständigt och fattar sina egna beslut 32

33 Åldersmaktsordningen Trots tidigare nämnda fri- och rättigheter som gör ungdomar till likvärdiga demokratiska medborgare som vuxna så har unga inte samma möjlighet att påverka. Unga är ofta underrepresenterade i demokratiska församlingar, i medborgardialog och i beslutandeprocesser som rör samhället de lever i. Att ungdomar inte är lika representerade som vuxna i demokratiska sammanhang är ingen slump utan en maktordning. Denna maktordning kallas heter åldersmaktsordningen. Precis som könsmaktsordningen eller rasmaktsordningen gör så att kvinnor eller rasifierade personer blir underrepresenterade i olika sammanhang och extra utsatta så funkar åldersmaktsordingen på samma sätt. Genom s.k. vuxennormer som normaliserar vuxet deltagande i demokratiska sammanhang och avnormaliserar ungas demokratiska deltagande så befästs åldersmaktsordningen och upprättar ett missgynnande strukturer mot unga. Åldersmaktsordningen bygger också på myter och nidbilder av unga. När vuxna refererar till unga som lata, ointresserade eller inkompetenta så är det lika lite slump som att unga är underrepresenterade i demokratiska sammanhang. Unga är inte en homogen grupp. Synen att unga är en homogen grupp är en del av åldersmaktsordningen och därför ett strukturellt missgynnande som hindrar unga att delta i demokratiska sammanhang på lika villkor. Därför måste åldersmaktsordningen motarbetas och avskaffas för att unga ska kunna delta på lika villkor i samhället och i demokratiska strukturer, som vuxna. 33

34 7. PROPOSITION 4 MEDLEMSAVGIFT Varje år ska Sveriges ungdomsråds kongress anta medlemsavgifter för de olika medlemsformerna inom Sveriges ungdomsråd. Sedan 2010 har Sveriges ungdomsråd anslutit både ungdomsråd och ungdomsrådens egna medlemmar till organisationen. Detta är nytt för organisationen men har fungerat bra. Det är ungdomsråden som har en rösträtt var på årsmötet och det är ungdomsråden som därför ska erlägga medlemsavgift till Sveriges ungdomsråd, inte varje enskild ungdomsrådsmedlem. Styrelsen tycker att det är viktigt att det ska vara så enkelt som möjligt både att som ungdomsråd vara anslutet till Sveriges ungdomsråd och som individ att vara medlem i sitt ungdomsråd. Därför vill vi hålla medlemsavgifterna så låga som möjligt. Många ungdomsråd kan ha ont om pengar, därför är det viktigt för Sveriges ungdomsråd att medlemsavgifterna kommer ungdomsråden till godo. Alla medlemsavgifter som erläggs från ungdomsråden går därför in i vår medlemsfond, från vilken ungdomsråden kan söka bidrag för resor till Sveriges ungdomsråds träffar. Styrelsen föreslår i den nya stadgan som också presenteras på kongressen att ta bort observatörsmedlemskapet i organisationen vilket kan innebära att attsatsen om medlemsavgift för dessa stryks om den nya stadgan träder i kraft. Styrelsen yrkar att fastställa medlemsavgiften för verksamhetsåret till 500 kronor per år för anslutna ungdomsråd. att fastställa medlemsavgiften för det första året som nyanslutet ungdomsråd till 0 kronor. att fastställa medlemsavgiften för enskild medlem ansluten till Sveriges ungdomsråd genom sitt ungdomsråd till 0 kronor. 34

35 8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sveriges ungdomsråds vision är att alla ungdomar ska ha samma möjligheter som vuxna att kunna forma sin vardag i sin kommun, stad eller stadsdel. Det här är vår utgångspunkt i all vår verksamhet och har varit så även under På kongressen 2013 valdes följande personer till styrelse för Sveriges ungdomsråd: Hanna Nyberg, Umeå Centrala ungdomsråd, ordförande Jorge Londoño, Sollentuna ungdomsråd, vice ordförande Karolina Berntsson, Göteborgs ungdomsfullmäktige, ledamot Lucas Johansson, Mönsterås ungdomsråd, ledamot Karin Mahieu, Umeå Centrala ungdomsråd, ledamot Per Markus Risman, Enköpings ungdomsråd 0171, ledamot Johanna Koberg, Kalmars ungdomsråd, ledamot Till revisorer valdes: Linus Hannedahl Johanna Alm Till valberedning valdes: Emma Hansson, Gävle Ungdomsråd Agnes Nordberg, Nynäshamns ungdomsfullmäktige Sean Janse, Karlstads ungdomsfullmäktige Auktoriserad revisor: Lena Normann, BDO 35

36 Medborgarprojektet 2013 var andra året på Medborgarprojektet. Under projektet har vi testat 12 olika metoder för att öka medborgarinflytande i 12 pilotkommuner. Dessa har under augusti och september skrivits ned till en bok som heter Metodboken och som lanserades i oktober. Boken är en steg-för-steg-bok där andra kommuner, stadsdelar och regioner kan läsa sig till hur de själva kan förbättra sin medborgardialog med fokus på unga. Sveriges ungdomsråds syn på inflytande, makt och påverkan står tydligt i boken och boken hjälper till att sprida Sveriges ungdomsråds idéer. För att marknadsföra Metodboken och för att sprida våra idéer har vi gjort en turné runt om i Sverige där politiker och tjänstepersoner kommit på en heldags workshop. Under workshopen har vi gått igenom varje metod och kommunerna har fått börja utveckla sitt eget arbete. Vi har sålt drygt 700 exemplar av boken innan årsskiftet. 12 nya turnéstopp kommer att göras under året. Inom medborgarprojektet driver vi Ledarakademin. Under hösten har 14 antagna deltagare träffats i Stockholm under fyra helger. På ledarakademin har deltagarna fått utveckla sitt ledarskap genom att delta på workshops, föreläsningar, lösa utmaningar och genomföra olika typer av uppdrag. Kommunikation Under året har vi skrivit fram en kommunikationsplan vars syfte är att få en tydligare och mer konsekvent kommunikation under verksamhetsåret. För att utveckla vår kommunikation under året och få hjälp med att skriva fram en bra kommunikationsplan har vi anställt Johline Lindholm på 20% under hösten. Vi har använt oss av sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram i högre utsträckning än tidigare för att synas och hålla en tät medlemskontakt. Arbetet med en förenklad hemsida är igång och kommer att vara klar innan kongressen Sveriges ungdomsråd har under verksamhetsåret synts mer i media såsom tidningar, radio och TV. Mycket tack vare medborgarprojektet och lanseringen av metodboken men också i andra samband som t.ex. under Almedalsveckan där 36

37 bland annat #lyssna ett event och uppmaning som gjordes tillsammans med ungdomar.se och Fryshuset. Medlemsstöd Den enskilt största delen av medlemsstödet är våra medlemsträffar. Detta verksamhetsår har Sveriges ungdomsråd anordnat 4 medlemsträffar utöver kongressen. Organisationen har aktivt arbetat för att göra träffarna bättre och få en större variation innehållsmässigt. Under IRL, som är den största träffen och som i år hölls i Gävle, deltog ca 170 medlemmar och är den träff som fått bäst feedback någonsin. Avgörande för Sveriges ungdomsråds medlemsstöd är kanslipersonalen. De finns tillgängliga för frågor och har daglig kontakt med medlemmar. Både kansli och styrelse gör medlemsbesök och allt material och alla utbildningar är gratis. Under verksamhetsåret har organisationen börjat dela ut två nya typer av ekonomiskt stöd. Verksamhetsfonden där medlemmar kan ansöka om pengar för verksamhet och material som underlättar deras arbete samt medlemsbidraget som delas ut till ungdomsråden baserat på hur många enskilda medlemmar de har. Resefonden har funnits kvar i samma form men marknadsförts hårdare. Det har resulterat i att alla pengar i resefonden användes upp för fösta gången sedan den infördes. Som ett steg i att bredda vår verksamhet och vårt medlemsstöd har vi i år för första gången deltagit under Pride-veckan. Tillsammans med medlemmar deltog vi på seminarier och gick Pridetåget i Sveriges ungdomsråds namn. Ekonomi Sveriges ungdomsråds verksamhet finansieras genom stadsbidrag från Ungdomsstyrelsen och genom projektbidrag från Allmänna Arvsfonden. Detta år har vi fått ett högre bidrag än tidigare då vår organisation har gynnats av nya bidragsregler från Ungdomsstyrelsen. Det har inneburit att vi kunnat bedriva 37

38 verksamheten utan att spara in och ändå klara målet om att spara kronor till kapitalet. I år har vi arbetat för att utveckla rutiner kring det ekonomiska i organisationen. Vi använder oss i dag av KPMG som redovisningsfirman som underlättar ekonomihanteringen. Statsbidraget och projektbidraget är också det som möjliggör att vi kan ha tre heltidsanställda samt ett arvoderat presidiepar. Ekonomiskt har organisationen det väldigt bra detta och kommande verksamhetsår! Representation Som tidigare nämnt har Sveriges ungdomsråd synts mer, bland annat i Almedalen. Där höll vi ett strandmingel tillsammans med ungdomar.se och Fryshuset för att visa på hur många ungdomar som faktiskt befinner sig i Almedalen. Minglet hette #lyssna och samma hashtag användes flitigt på Twitter både av oss och av många andra aktörer. Vi hade även en tältplats där vi informerade om Sveriges ungdomsråd. Med oss och som hjälp i tältet hade vi ca 15 medlemmar, de och styrelsen var också på många seminarier där uppdraget var att synas och ställa frågor till paneler och arrangörer för att lyfta våra frågor. Ordförande har också deltagit på flera samrådsmöten på olika departement. Tillsammans med Samarbeten Redan förra verksamhetsåret inledde vi ett samarbete med ungdomar.se- I år har vi tillsammans med, bland andra, ungdomar.se deltagit på hållbarhetsturnén we_change under våren. Samarbetet fortsatte även under Almedalen. Fryshuset är en aktör som vi allt oftare haft kontakt med under året. Vi arrangerade #lyssna i Almedalen tillsammans med dem och ungdomar.se. Efter sommaren har vi fortsatt hitta gemensamma idéer som vi kommer att arbeta vidare med. I våras reste sig många förorter och började uttrycka sin kritik mot systemet och 38

39 marginalisering. Sveriges ungdomsråd arrangerade tillsammans med Megafonen och Rädda Barnens Ungdomsförbund ett samtal om segregation, känsla om mellanoch utanförskap och rasism i maj. Antagna styrdokument Sveriges ungdomsråd har antagit en tillgänglighetsplan som ska genomsyra hela organisationen och all verksamhet. Ekonomisk styrning, ett dokument som visar på den interna uppdelningen av ekonomiansvar och hur rapportering ska gå till. En ny delegationsordning. Delegationsordningen är det dokument som reglerar ansvarsområden och arbetsfördelning mellan olika funktioner i organisationen. För att summera så har verksamhetsåret 2013/2014 varit ett seger-år för Sveriges ungdomsråd! Vi har fyllt 10 år, haft helt fantastiska träffar, ökat i medlemsantal, fått ännu bättre rykte, synts mer, hörts mer, gjort mer, haft en fantastisk omgång av Ledarakademin, sålt massor av böcker och spridit våra idéer över hela landet. För att inte tala om allt fantastiskt ni gör i era orter! Sveriges ungdomsråds styrelse Stockholm januari