Redovisning av uppdrag U2006/3296/K

Transkript

1 Statens kulturråd Svenska institutet Redovisning av uppdrag U2006/3296/K 1 Inledning Regeringen har den 27 april 2006 gett Statens kulturråd och Svenska institutet i uppdrag att utarbeta och föreslå en samordnad och långsiktig strategi för att stärka litteratur från Sverige. Utgångspunkter för verksamheten skall vara Kulturrådets kulturpolitiska ansvar för att utveckla den internationella kulturverksamheten och Svenska institutets ansvar för litteraturinsatser som en del i det allmänna Sverigefrämjandet. Strategin skall utarbetas efter samråd med berörda bransch- och kulturarbetarorganisationer. Vidare skall respektive myndighets uppdrag och roll förtydligas. Under uppdragstiden har Svenska institutet och Kulturrådet sammanträtt vid ett flertal tillfällen i olika konstellationer. Från Kulturrådet har kanslichefen Anna Cokorilo, handläggaren Maria Ågren, biträdande avdelningschefen Signe Westin, chefsjuristen Max Granström samt generaldirektören Kristina Rennerstedt deltagit i beredningen. Från Svenska institutet har projektledarna Daniel Gustafsson och Helen Sigeland, enhetschefen Hans Lepp, t.f. generaldirektören Anki Dahlin samt generaldirektören Olle Wästberg deltagit i beredningen av ärendet. Möte har hållits med avdelningschefen Annika Magnusson och handläggaren Kristin Olsson, Sida. Samråd har skett med företrädare för Sveriges författarförbund, Svenska förläggareföreningen, Nordiska föreningen för mindre förlag samt KLYS. Samråd har även skett med direktören Jesper Söderström, Sveriges författarfond. 2 Sammanfattning Kulturrådet och Svenska institutet välkomnar en diskussion om de statliga insatserna för den svenska litteraturen i ett internationellt perspektiv, då frågan har stor betydelse både för utvecklingen av konstområdet och för bilden av Sverige i utlandet. Särskild vikt har lagts vid hur stödet till översättning och lansering av litteratur från Sverige i utlandet bör hanteras. Vilken myndighet som skall hantera stödet bör analyseras med utgångspunkt i vilket syfte som anses vara överordnat. Om det Sverigefrämjande syftet skall stå främst är det rimligt att även fortsättningsvis låta verksamheten bedrivas av SI, med beaktande av den nationella kulturpolitiken. SI bedömer att myndighetens möjligheter att både bedriva en proaktiv främjandeverksamhet och ett kulturutbyte som följer de

2 kulturpolitiska målen, talar för att verksamheten bör bedrivas i dess regi. Eftersom SI både aktivt lanserar svenska författare utomlands och ger olika typer av stöd till översättningar och översättare, är SI en viktig aktör i det internationella kultursamarbetet, dessutom med lång erfarenhet på området. I Regeringens skrivelse 2005/06:188, Kulturlivets internationalisering, beskrivs också hur kulturutbytet utgör ett centralt inslag i Sverigefrämjandet och fungerar som inkörsport till fördjupat samarbete. En fortsatt litteraturverksamhet på SI kräver en samordning med Kulturrådet av vissa bidrag som delvis överlappar varandra. Kulturrådet bedömer att det kulturpolitiska syftet bör stå i förgrunden och att rådet bör handha stödet. Ett sådant synsätt står väl i samklang med vad som anförts i skrivelsen Skr 2005/06:188 om kulturlivets internationalisering, och skulle leda till samordningsvinster inom litteraturområdet och på kulturområdet i stort. En sådan ordning skulle också undanröja de otydligheter, inkonsekvenser och kulturpolitiskt sett mindre ändamålsenliga resultat som följer av den nuvarande uppdelningen av stödformerna. Ett tydligare kulturpolitiskt perspektiv på stödet skulle också kunna leda till en utveckling av Sverigefrämjandebegreppet. Värdet av att presentera Sverige som en progressiv och framåtblickande kulturnation bör tas tillvara. Om verksamheten skall föras över måste Kulturrådet få full kostnadstäckning. Oavsett var verksamheten skall bedrivas är det viktigt att utveckla samarbetet mellan myndigheterna med utgångspunkt i det övergripande målet. Som ansvarsfördelningen mellan myndigheterna ser ut idag bör samordning ske vad gäller ny webbsida samt stöd till dramatik, litteratur på minoritetsspråk och vissa organisationer. Därutöver förordar SI bland annat en periodisk publikation om svensk litteratur riktad mot utlandet, medel för provöversättningar och stöd till översättning av facklitteratur i utlandet. SI bedömer att en utveckling av verksamheten enligt denna beskrivning skulle fordra en personell förstärkning med minst två heltidstjänster, samt ett ökat basanslag. Nära sammanlänkad med uppgiften att stärka den svenska litteraturen i utlandet är frågan om det kulturella utbytet på litteraturområdet. Kulturrådet och Svenska institutet har därför, med utgångspunkt i respektive myndighets uppdrag, tagit även detta i beaktande. Myndigheterna anser att främjandet av den svenska litteraturen inte kan frikopplas från det internationella litteratursamarbetet. Mot bakgrund av de olika uppfattningar som framkommit under arbetet med att redovisa uppdraget, önskar såväl SI som Kulturrådet att regeringen förtydligar syftet med och förutsättningar för det internationella litteratursamarbetet. 2 (18)

3 3 (18) 3 Statens kulturråd 3.1 Myndighetens uppdrag Kulturrådet skall främja konst och kultur för att tillgodose alla medborgares rätt till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. I myndighetens allmänna uppdrag ingår att främja ett starkt, utvecklat och varierat internationellt utbyte och samarbete, bl.a. genom utveckling av ett internationellt perspektiv i verksamheten. Från och med 2006 har Kulturrådet ett nytt uppdrag på det internationella området, genom regeringens skrivelse om kulturlivets internationalisering (2005/06:188). 3.2 Bidragsgivning m.m. För att utreda om det finns samordningsvinster med att integrera delar av Svenska institutets verksamhet i Kulturrådets ges nedan en kortfattad översikt av bidrag och annan verksamhet som är relevanta i sammanhanget Bidrag till organisationer Av Kulturrådets totala medel för internationellt kulturutbyte fördelas en stor del som årligen återkommande stöd till organisationer och institutioner. Flera av dem har verksamhet som tar sikte på det internationella kultursamarbetet inom litteraturområdet. Bidrag ges exempelvis till Barents litteraturcentrum och Östersjöns författar- och översättarcentrum som båda bidrar till att stimulera översättningsverksamhet och internationellt samarbete på litteraturområdet inom sina respektive regioner. Andra exempel är bidragen till Svenska Pen och International Board on Books for Young People (IBBY) som båda verkar för främjande av demokrati och yttrandefrihet. Svenska Pen med sitt fokus på författare, IBBY genom sitt uppdrag att verka för barns tillgång till litteratur. IBBY i Sverige arbetar dessutom för att sprida kännedom om svensk barnlitteratur utomlands. Också bidragen till Hanaholmen, finsk-svenskt kulturcentrum i Helsingfors samt Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo har relevans för litteraturområdet Lansering av svensk dramatik i utlandet Sedan 1999 lämnar rådet bidrag för lansering av svensk dramatik utomlands. Svenska teaterförlag kan beviljas stöd för bidrag till översättningar. De väljer själva vilka pjäser som skall översättas. Förutom rent översättningsstöd innefattas också andra insatser, t.ex. utgivning av en katalog över svensk dramatik i översättning och readings vid teaterfestivaler. Svensk Teaterunion har med medel från Kulturrådet lagt upp en databas med flera hundra kontakter med intresse för svensk dramatik i olika länder: teatrar, förlag, översättare m fl. Unionen har också ett register över svensk dramatik spelad utomlands. Dra-

4 4 (18) matikerförbundet har överfört den digitala pjäsbanken DramaDirekt ( till engelska och under 2003 också till tyska. I detta sammanhang bör anmärkas att också Svenska institutet lämnar stöd till översättning av svensk dramatik. Stödet kan sökas av teatrar i utlandet. Som villkor för Svenska institutets bidrag gäller att verket redan har antagits av en utländsk teater. Kulturrådets och Svenska institutets stöd för att lansera den svenska dramatiken överlappar delvis varandra. En skillnad är att det för Kulturrådets stöd inte gäller något villkor om att de verk som översätts skall vara antagna. Kulturrådets översättningsstöd bedöms av branschen ha mycket stor betydelse för lanseringen av svensk dramatik. I denna stödform ligger också ett incitament för teaterförlagen att själva lansera de översatta verken. Att kunna lansera dramatik genom att skicka en redan översatt pjäs ökar, enligt förlagen, starkt möjligheten att få verk producerade utomlands. Förlagen påpekar också att arbetet med att lansera översatta pjäser är mycket långsiktigt, resultatet kan komma flera år efter att en pjäs har översatts och skickats ut Kulturellt utbyte mellan Sverige och Sydafrika Sedan 2003 har Statens kulturråd också ett uppdrag från Sida att gemensamt med kulturdepartementet i Sydafrika administrera och genomföra ett kultursamarbete mellan Sverige och Sydafrika. De övergripande målen för samarbetet är att minska fattigdomen, att stärka och fördjupa demokratin samt att skapa förutsättningar för ett bredare och mer långsiktigt samarbete mellan länderna Produktion och distribution av litteratur Kulturrådets bidrag till litteraturproduktion syftar till att främja en mångfald i bokutgivningen. I detta ingår självfallet att verka för ett internationellt utbyte. Fokus ligger emellertid för närvarande på inflödet. Kulturrådet fördelar stöd till produktion och distribution av litteratur, bl.a. för översättning av utländsk litteratur till svenska. Här kan också nämnas att rådet under senare år ökat sina insatser för att främja översättningar av litteratur från språkområden som är svagt representerade på svenska. Bidrag ges också för översättningar av svenska barn- och ungdomsböcker till invandrarspråk. Syftet med stödet är att ge barn i Sverige med annat modersmål än svenska tillgång till böcker på sitt hemspråk. Men de översatta böckerna sprids även utanför Sveriges gränser, dels genom förlagens egna nätverk, men också genom exempelvis Diakonia som med stöd av Sida verkar för spridning av barnböcker bl.a. i Mellanöstern. Stöd till svenska förlag för översättningar av svensk skönlitteratur för vuxna ryms inte inom stödet. Det finns en efterfrågan härvidlag, men såväl förordningens lydelse som tillgängliga medel gör att Kulturrådet inte kunnat priori-

5 tera detta. Svenska institutet lämnar stöd för sådana översättningar, men stödet kan däremot endast sökas av förlag i utlandet. Detta kan i vissa fall undanta delar av världen där förlagen är få, obefintliga eller p.g.a. brister i yttrandefriheten inte kan trycka viss litteratur. Av intresse i sammanhanget är även de bidrag som lämnas till litteratur på de nationella minoriteternas språk. Utgivningen distribueras i dag främst till en läsekrets i Sverige, men läsekretsen finns i stora delar utanför Sverige. Också för detta stöd gäller att det endast kan sökas av svenska förlag. Bidraget kompletteras av ett större anslag som syftar till att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Inom ramen för ett internationellt kultursamarbete finns det skäl att undersöka hur mervärdet av denna verksamhet kan stärkas. Ett exempel är det Europasamarbete som pågår inom ramen för Roma Library, och som syftar till att översätta och sprida romsk litteratur i ett antal europeiska länder med hjälp av EU-medel Litterära evenemang Från litteraturstödet ges också bidrag till internationellt orienterade litterära evenemang, såsom poesi- och berättarfestivaler och poetry slam. Rådet har för avsikt att öka sitt engagemang på området. Detta möjliggörs av att medel för internationellt kulturutbyte kommer att kunna användas för ändamålet. Det kan också anmärkas att dessa evenemang många gånger av en konstområdesövergripande karaktär. Flera av de arrangemang Kulturrådet stöder får även bidrag från Svenska institutet Läsfrämjande Inom ramen för sitt läsfrämjande uppdrag producerar Kulturrådet årligen en katalog över årets barn- och ungdomsböcker. Där ingår även böcker på andra språk än svenska, utgivna av förlag i Sverige. Just nu framställer rådet även en katalog över de barn- och ungdomsböcker på andra språk som getts ut i Sverige och finns tillgängliga Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne För att stärka barnlitteraturens ställning i ett globalt perspektiv har Kulturrådet sedan 2002 regeringens uppdrag att administrera och årligen dela ut det internationella Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Syftet med priset är att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen och främja barns rätt till kultur. Med en prissumma om fem miljoner svenska kronor är det världens största internationella barn- och ungdomslitteraturpris och det näst största litterära priset i världen. Pristagarna utses av en jury med bred kompetens inom internationell barnoch ungdomslitteratur, läsfrämjande insatser och barns rättigheter. 5 (18)

6 6 (18) Allt fler länder deltar i nomineringsprocessen. År 2005 fanns alla världens kontinenter representerade. Antalet länder som deltar har på ett år ökat från 30 till 55 (+ 45 procent) och antalet organisationer som skickat in nomineringar har stigit från 53 till 85 (+ 37 procent). I arbetet med ALMA ingår att delta i bokmässor och i andra sammanhang på olika platser i världen Kulturtidskrifter Inom anslagsposten fördelas även produktions- och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. Kulturrådet, Svenska institutet, Swedish Information Service (New York), Svenska Akademien m.fl. har under ett flertal år fördelat stöd till tidskriften Swedish Book Review (SBR). SBR är intressant både ur ett kulturpolitiskt och Sverigefrämjande perspektiv. Det är den enda tidskrift som presenterar svenska författare och översättningar av deras verk för engelskspråkiga läsare. SBR ges ut av SELTA (the Swedish-English Literary Translators' Association) och både ägare och redaktion finns i England. Bidraget till tidskriften är dock inte i linje med praxis för Kulturrådets fördelning av stöd till kulturtidskrifter, eftersom den sökande tidskriftens ägare bör ha redaktion och bedriva sin verksamhet i Sverige för att beviljas bidrag. Det finns även flera svenska kulturtidskrifter som bevakar både svensk och utländsk litteratur. De arbetar däremot inte medvetet Sverigefrämjande och når sällan utanför landets gränser. En orsak till detta kan vara att det är dyrt och tidskrävande att översätta artiklar. Kulturrådet kan i dagsläget inte ge stöd för översättningar av artiklar i kulturtidskrifter. Ett exempel på hur innehåll i olika tidskrifter kan spridas är nätverket Eurozine, som delvis är en EUfinansierad verksamhet. På presenteras europeiska kulturtidskrifter. Artiklar från dessa tidskrifter översätts även till ett flertal språk och görs därmed tillgängliga för ett stort antal läsare Biblioteksområdet På biblioteksområdet har Kulturrådet stött flera projekt som syftar till att ge en utökad information om litteratur på flera språk. Internationella biblioteket har byggt upp en webbportal på åtta språk, projektet Ordbron är en mångspråkig nätbaserad frågetjänst. Kulturrådets stöd till mångkulturella organisationer inbegriper också litteratur. Som exempel kan nämnas Kurdiska Biblioteket, som har en unik boksamling som man aktivt sprider kännedom om Övrigt internationellt kulturutbyte Kulturrådet fördelar även stöd till internationella projekt. Projektbidragen avser i första hand resebidrag för turnerande grupper till och från Sverige. Medlen kan avse såväl grupper som turnerar i utlandet som internationella

7 gästspel i Sverige. Kulturrådet har från och med våren 2006 tagit in även ansökningar avseende utbyte på litteraturområdet. Enligt internationella skrivelsen (s. 37) skall medlen för internationellt kulturutbyte också användas för projekt initierade av eller i samarbete med de utsända kulturråden, och, i särskilda fall, även utlandsmyndigheter som inte har kulturråd Kulturkontakt Sverige På Kulturrådet finns Kulturkontakt Sverige, som informerar om EU-stöd till svenskt kulturliv. Statens kulturråd delar den uppgiften med Riksantikvarieämbetet enligt ett särskilt avtal med EU-kommissionen. I första hand avser kontaktkontorets verksamhet EU:s kulturprogram (Kultur 2000). Förlag och utgivare i alla deltagande länder (31 länder år 2006) kan söka stöd för översättning av skönlitteratur av europeiska författare. Stödet avser också minoritetsspråken i de deltagande länderna. Det finns också ett stöd för översättning av europeisk humaniora. Olika förlag kan göra gemensamma ansökningar. Stödet motsvarar översättningskostnaden. Programmet utlyses en gång per år av EU-kommissionen som behandlar och fattar beslut om ansökningarna. Kulturrådet informerar svenska förlag om stödets syfte och villkor och ger de förlag som så önskar individuell hjälp och rådgivning. 7 (18) 4 Svenska institutet 4.1 Myndighetens uppdrag SI har till uppgift att sprida kunskap om Sverige utomlands. SI främjar svenska intressen utomlands inom kultur, utbildning, forskning och samhällsfrågor. Presentationer av svensk kultur utgör en hörnsten i SI:s främjandeverksamhet. Med kultur nås stora målgrupper och därigenom skapas ett intresse för vårt land och vår kultur. En kulturell upplevelse en film, en konstutställning, eller en översatt roman kan för många vara en första kontakt med Sverige. Till Svenska institutets uppgifter hör att stärka den svenska litteraturens närvaro utomlands. Detta sker idag i form av stöd till översättningar, presentationer av författare och deras verk utomlands, samarbete med översättare, aktiv informationsverksamhet samt samarbete med svenskundervisningen i utlandet. Samtliga moment är starkt integrerade i varandra. Litteraturverksamhet bedrivs även inom de biståndsfinansierade områdena, där samarbetet bygger på dels demokratifrämjande, dels fattigdomsbekäm-

8 pande grunder. Stöd till översättningar, översättarnätverk, kontaktskapande verksamhet samt information om svensk litteratur ingår i SI:s demokratiutvecklande samarbete med Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Svenska institutet har under mer än 20 år administrerat kulturutbyte med utvecklingsländer genom ett särskilt avtal med Sida. Att lyfta fram kulturen som drivkraft för utveckling av demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald är SI:s målsättning med samarbetet med världens fattigaste länder. Inom ramen för detta samarbete genomför SI ett flertal litteraturprojekt med utvecklingsländerna i Afrika, Asien och Latinamerika. Samarbetet, som kretsar kring frågor som yttrandefrihet, och grundläggande frågor om mänskliga rättigheter omfattas inom den litterära verksamheten av författarutbyte, seminarier och ett mindre antal översättningsprojekt. 4.2 Bidragsgivning m.m Litteraturstöd Utomnordiska förlag kan söka bidrag för översättningskostnader för utgivning av svensk skönlitteratur: prosa, poesi, dramatik samt barn- och ungdomslitteratur. SI prioriterar modern skönlitteratur men ger även stöd för utgivning av klassiker i språkområden där den svenska litteraturen är svagt representerad. Företräde ges för författarskap som introduceras på ett nytt språk men inget språk prioriteras före ett annat. Beslut fattas av särskild nämnd med fyra externa representanter från litteraturområdet. Verksamheten är efterfrågestyrd, dvs. förlag som fattat beslut om utgivning av en bok ansöker om bidrag. SI beställer aldrig översättningar eller dikterar villkor, utgivning utomlands föregås dock ofta av rådgivning, möten, distribution av informationsmaterial m.m. Flest ansökningar kommer från Tyskland, Nederländerna och Ryssland. För stöd till förlag i Östeuropa används medel från SI:s östanslag. I genomsnitt beviljas 70 procent av ansökningarna, summorna står dock inte i paritet med de sökta beloppen. Efterfrågan på stöd är mycket stor och de resurser SI har för verksamheten är inte tillräckliga för att möta de utländska förlagens ökande intresse för svensk litteratur. Sammanlagt utbetalades ca 1, 7 milj i stöd till översättningar under 2005, det motsvarar stöd till drygt 100 titlar på 23 språk. Fram till år 2005 erhöll SI ett särskilt anslag (ca 1,9 milj) från Utbildnings- och kulturdepartementet, medel som användes till att finansiera framför allt litteraturstödet. Efter att detta anslag drogs in år 2006 finansierar SI litteraturstödet från det egna basanslaget och har således inga särskilda uppdragsmedel för att finansiera stödordningen Översättarstöd Utomlands verksamma översättare kan hos SI ansöka om bidrag för bl.a. resor till och uppehälle i Sverige i samband med översättningsprojekt. SI hyr på 8 (18)

9 årsbasis ett gästrum i Författarnas hus. Servicen till översättarna omfattar också tidskriftsprenumerationer, bokgåvor etc. Seminarier arrangeras i Sverige och utomlands för översättare. Som exempel kan nämnas två seminarier med Kerstin Ekman och hennes översättare världen över, ett seminarium för tjeckiska och slovakiska översättare i Stockholm och ett seminarium med översättare från Balkan i Visby. För att tillgodose översättarnas fortbildning inbjuds årligen ett tiotal till Bok & bibliotek i Göteborg. Svenskstuderande vid utländska universitet och översättare in spe inbjuds till seminarier och till Bok & bibliotek. Under 2005 hade ett trettiotal översättare möjlighet att besöka Sverige för kortare eller längre arbetsvistelser med stöd från SI. Beslut om stöd fattas vid interna beslutmöten. Rådgivning ingår i verksamheten som är både efterfrågestyrd och egeninitierad, dvs. översättarna ansöker om bidrag till resor eller böcker och SI initierar och arrangerar seminarier och möten i samarbete med andra intressenter, t.ex. Sveriges Författarförbund och/eller Östersjöns författar- och översättarcentrum. Verksamheten rymmer åtskilliga utbetalningar av mindre belopp men hanteringen går att rationalisera Information SI producerar och finansierar årligen New Swedish Titles, en skrift på engelska om nyutkommen svensk skönlitteratur inför bokmässan i Frankfurt. Tre frilansande kritiker får i uppdrag att ge en oberoende presentation av det senaste årets utgivning av svensk barn- ungdoms- och vuxenlitteratur. Skriften används på bokmässan i Frankfurt och distribueras till utländska förläggare. New Swedish Titles är ett komplement till den information svenska förlag distribuerar om nyutkommen litteratur. SI bidrar också ekonomiskt till Swedish Book Review utgiven av SELTA (Swedish English Literary Translators Association) i Storbritannien. SI:s enhet för Sverigeinformation publicerade 2003 Ny svensk prosa, en skrift av Ingrid Elam med presentation av tio svenska författarskap på sex språk. En ny omarbetad version på engelska presenteras hösten Därutöver publiceras artiklar och faktablad om svensk litteratur på olika språk, såväl i tryck form som på webben. SI ansvarar för Sveriges officiella webbsida, som har goda förutsättningar att utvecklas som bas för den litterära hemsida som på svenska och andra språk informerar om den nyaste svenska litteraturen och den verksamhet som bedrivs för att stärka svensk litteratur i utlandet. SI har också nyligen inrättat en tjänst i internationell marknadsföring. Förutom medverkan med monter på bokmässan i Frankfurt deltar SI också på bokmässor i London och Moskva. Tillsammans med övriga nordiska länder har SI deltagit med monter på bokmässor i Bologna, Paris, Warszawa och Prag, oftast med ekonomiskt stöd från Nordiska Ministerrådet. Vid flera till- 9 (18)

10 fällen har utländska förläggare inbjudits till Stockholm och Göteborg för seminarier och studiebesök. Beslut om stöd fattas vid interna beslutsmöten. Verksamheten är både efterfrågestyrd och egeninitierad Litterära evenemang Formen och omfattningen för SI:s stöd till litterära evenemang och presentationer styrs av de olika finansieringskällorna. För samtliga geografiska områden gäller dock att SI strävar efter att identifiera projekt som är nyskapande och representerar den svenska samtidslitteraturen. Kvalitet, förankring i svenskt kulturliv och introduktion av nya författarskap är vägledande. Vissa projekt är egeninitierade, dvs. arrangerade och genomförda av SI, andra efterfrågestyrda, dvs. resultat av ansökningar. I båda fallen är samarbete med svensk och utländsk samarbetspart/arrangör en förutsättning för SI:s medverkan. Västeuropa/Nordamerika, Oceanien (Utrikes- och säkerhetspolitik) Bidrag ges till utländska arrangörer att inbjuda svenska författare vid boklanseringar, festivaler, möten kring specifika teman etc. Litterära evenemang i Västeuropa/Nordamerika har mer karaktären av presentationer men rymmer ändå ett moment av utbyte. Exempel på evenemang 2006 är boklansering i London och Prag och författaruppläsningar på bokmässa i Leipzig. Östeuropa (utbyte och samarbete med icke-oda-länder i Central och Östeuropa) SI:s utbyte och samarbete med Central- och Östeuropa har alltid en demokratifrämjande aspekt. Evenemangen följs ofta upp med seminarier. Bidrag ges till utländska och svenska arrangörer vid författarmöten, festivaler etc. Projekten skall vara väl förankrade i svensk och utländsk organisation. Exempel på projekt 2006 är Bellmanfestival med seminarier i Moskva och Samara, litteraturdagar i Moskva och svenska litteraturdagar i Minsk och Pinsk. ODA-länder, (Sidafinansierat utbyte) SI:s utbyte med utvecklingsländer bedrivs med särskilt Sida-anslag. Bidrag ges till utländska och svenska arrangörer och fattigdomsmålet är det främsta styrmedlet. Läs- och demokratifrämjande projekt dominerar. Beslut fattas vid interna beslutsmöten. Verksamheten är både efterfrågestyrd och egeninitierad, SI tar egna initiativ för att öka samarbetet i områden där utbytet är föga utvecklat. Exempel på projekt 2006 är svensk-arabiska poesimöten och kontaktresa för ökat litterärt utbyte med Afrika Svenskundervisning i utlandet SI stöder undervisning i svenska vid ca 200 universitet utomlands genom att bl.a. förmedla lektorstjänster, utbetala rese- och expensbidrag till sändelektorer, arrangera och/eller finansiera konferenser för svensklärare i utlandet och sommarkurser i Sverige för studenter som läser svenska. SI har också gett ut 10 (18)

11 en lärobok i svenska för utländska studenter, Svenska utifrån. Flertalet av de i utlandet verksamma översättarna har studerat svenska vid något av SI:s samarbetsuniversitet. Kontakterna mellan litteraturavdelningen och svenskundervisningen på SI är omfattande och kommer ytterligare att stärkas i den omorganisation som genomförs i september i år. Kontakterna mellan professionella och potentiella översättare kommer då naturligt att förbättras. 11 (18) 4.3 Arbetsformer och synergier mellan SI:s olika ansvarsområden Arbetsformerna för verksamhet i Sverige och i utlandet varierar, projekt kan vara egeninitierade eller efterfrågestyrda. Projektledare är antingen en handläggare på SI eller representant för en extern organisation. Begreppen presentation och utbyte står inte i något motsatsförhållande på litteraturområdet, då varje presentation i utlandet också omfattar ett utbytesmoment. En författare på resa möter alltid en annan författare eller förläggare, översättare, kritiker, bibliotekarie eller festivalarrangör. De fyra momenten litteraturstöd, översättarstöd, information och stöd till litterära evenemang hör samman, förutsätter varandra och ger synergieffekter. Översättning och utgivning av en svensk bok kan vara resultat av information från SI, en översättares enträgna arbete eller möte mellan svensk och utländsk förlagsrepresentant. En utländsk förläggare förhör sig ofta om möjligheterna för stöd till lansering i författarens närvaro i samband med ansökan om litteraturstöd. För att kunna ge tips och förslag till utländsk arrangör bör den svenska myndighet som ansvarar för den litterära verksamheten ha kunskap om vilka böcker som är på väg att översättas. Medverkan på bokmässor är ett sätt att informera men också att få information om aktuella projekt. Samarbetsparter på litteraturområdet är förutom författare, översättare och förlag bl.a. bibliotekarier, kritiker, representanter för författarförbund, PENklubbar, centrumbildningar, och arrangörer av festivaler. I den litterära verksamheten ingår samtliga skönlitterära genrer: prosa, poesi, dramatik, barnoch ungdomslitteratur. 5 Strategi 5.1 Inledning Den idag mest centrala statliga insatsen för att stärka litteratur från Sverige i utlandet hanteras av Svenska institutet inom ramen för Sverigefrämjandet. I de strategiska diskussioner som förts har särskild vikt lagts på frågan hur det internationella litteratursamarbetet skall bedrivas och vilken myndighet som i fortsättningen bör hantera det för att målet att stärka svensk litteratur i utlandet skall uppnås på bästa sätt.

12 Det finns såväl ett kulturpolitiskt som ett Sverigefrämjande syfte med en sådan förstärkning. Ytterligare syften är de rättighets- och demokratifrämjande, som ryms inom den vida definition av fattigdomsbekämpning som Sida har som utgångspunkt för sin verksamhet. Den slutsats som kan dras gällande den organisatoriska hemhörigheten för verksamheten beror naturligen av vilket syfte som skall anses vara överordnat. Skall stärkandet av litteratur från Sverige i utlandet ses som en del av Sverigefrämjandet eller som en del av kulturpolitiken? Om det Sverigefrämjande syftet skall stå främst är det rimligt att även fortsättningsvis låta verksamheten bedrivas av SI, med beaktande av den nationella kulturpolitiken. SI bedömer att verksamheten mot bakgrund av detta även framgent bör bedrivas i dess regi. Om däremot det kulturpolitiska syftet bör stå i förgrunden, anser Kulturrådet att detta talar för att flytta verksamheten till nämnda myndighet. Även med en sådan analys finns det skäl för att behålla verksamheten på Svenska institutet. Kulturrådet bedömer emellertid att fördelarna med en överflyttning överväger. Oavsett var verksamheten skall bedrivas är det viktigt att utveckla samarbetet mellan myndigheterna med utgångspunkt i det övergripande målet. Som ansvarsfördelningen mellan myndigheterna ser ut idag bör samordning ske vad gäller ny webbsida, samt stöd till dramatik, litteratur på minoritetsspråk och vissa organisationer. (Se vidare under 5.3.) Eftersom Kulturrådet och Svenska institutet har kommit till olika slutsatser vad gäller verksamhetens hemhörighet, redovisar myndigheterna sina respektive strategier separat. Mot bakgrund av de olika uppfattningar som framkommit under arbetet med att redovisa uppdraget, önskar Svenska institutet och Kulturrådet att regeringen förtydligar syftet med och förutsättningar för det internationella litteratursamarbetet. 5.2 Strategi: Kulturrådet Kulturrådet vill inledningsvis framhålla att verksamheten idag bedrivs på ett kompetent och skickligt sätt av Svenska institutet. Det står också klart att stödet har kopplingar till annan verksamhet som bedrivs och även fortsättningsvis bör bedrivas av SI. Endast om det finns bärande skäl bör en överflyttning vara aktuell. Som nämnts bör verksamheten, även om det kulturpolitiska syftet står i fokus, kunna bedrivas av SI. Att rådet ändå anser att stödet bör föras över grundar sig på att en sådan ordning ger samordningsvinster, och att tydligheten i förhållande till omvärlden, inte minst när det gäller ansvar, inriktning och omfattning av insatserna ökar. En sådan ordning skulle 12 (18)

13 också ge en ökad stabilitet när det gäller vilka resurser som används på litteraturområdet. Enligt vad som anförts i skrivelsen Skr 2005/06:188 om kulturlivets internationalisering, utpekas det internationella samarbetet på kulturområdet som en alltmer viktig beståndsdel inom kulturen. De bransch- och kulturarbetarorganisationer som medverkat i ärendet har för övrigt samfällt gett uttryck för uppfattningen att stödet har en övervägande kulturpolitisk karaktär och att det kulturpolitiska syftet därför bör vara överordnat. Kulturrådet arbetar för närvarande, i enlighet med det uppdrag som regeringen lämnat, med att utveckla en internationell strategi på kulturområdet. Inom ramen för denna bör frågan om den svenska litteraturens ställning i utlandet vara en central beståndsdel. Kulturrådets uppfattning är att det finns en rad fördelar med att en överflyttning. Verksamheten har för det första en stark koppling till rådets övriga bidragsgivning; inte bara inom litteraturområdet, utan även till det uppdrag att främja svensk kultur i utlandet som följer av rådets regleringsbrev. En överflyttning till rådet skulle alltså leda till samordningsvinster inom litteraturområdet och på kulturområdet i stort. Den nu gällande uppdelningen skapar enligt rådets erfarenhet en otydlighet för dem som berörs av stöden: förlag, utländska myndigheter och andra aktörer som verkar inom det internationella litteratursamarbetet. Den leder också i vissa fall till inkonsekventa och kulturpolitiskt sett mindre ändamålsenliga resultat. Således kan ett i Sverige verksamt förlag beviljas stöd för att ge ut böcker skrivna på t.ex. ett minoritetsspråk eller invandrarspråk i Sverige. Däremot brister det i möjligheten att komma i åtnjutande av stöd för presentationer för samma titlar i andra länder, där dessa språk finns företrädda. Genom stödet till utgivning av litteratur på minoritets- och invandrarspråken finns en tillgång som förtjänar att nå en betydligt större läsekrets än den som finns inom Sveriges gränser. På motsvarande sätt som för minoritets- och invandrarspråkslitteraturen föreligger inkonsekvenser, av ekonomiska prioriteringsskäl, när det gäller Svenska institutets stöd till barnböcker. I och för sig skulle man kunna lösa problem med överlappning genom ökat samarbete. Tidigare erfarenheter visar emellertid att det är otillräckligt. Mot bakgrund av de knappa offentliga resurser som området tilldelats kan det också ifrågasättas om det är lämpligt att dela upp den gedigna kompetens som finns på flera olika myndigheter. Med hjälp av den specialistkompetens på området som SI för närvarande besitter skulle Kulturrådet, som till följd av sitt konkretiserade och utökade internationella uppdrag organisatoriskt uppgraderat verksamheten, vara väl förberett att ta emot de berörda stödfor- 13 (18)

14 merna. Den dimension som skulle tillföras rådet genom en överflyttning skulle också ge ett mervärde i rådets internationella arbete i övrigt. Som framgått är Svenska institutets verksamhet i hög grad egeninitierad. Rådets arbetssätt är, mer än SI:s, inriktat på att stödja initiativ som kommer från aktörer på kulturområdet. Enligt Kulturrådets mening är det möjligt att arbeta strategiskt och offensivt också med en sådan utgångspunkt. Som också framgått har Kulturrådet idag en varierad och omfångsrik verksamhet på området för internationellt litteraturutbyte. Det tar sikte på att tillgodose kravet på att det i Sverige skall finnas ett rikt utbyte av litteratur såväl på svenska som på andra språk. Det tar också sikte på att ge svenska kulturutövare möjlighet att förmedla sin konst i utlandet. Detta utåtriktade kulturstöd ger enligt Kulturrådets erfarenhet i sin tur upphov till ett ökat intresse och inflöde av utländsk kultur i landet. Det är viktigt att de kulturpolitiska stödordningarna främjar en sådan utveckling. Kulturrådet arbetar redan nu långsiktigt med att främja intresset för barnlitteratur globalt genom Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Det internationella intresset för priset tilltar. Kulturrådet har under 2005 deltagit i ett 20- tal internationella sammanhang och samarbetat med ca 50 nationella och internationella partners. Samarbetet med Svenska institutet och kulturråden på de svenska ambassaderna har intensifierats. Även andra svenska myndigheter som arbetar internationellt har aktivt arbetat med svensk barnlitteratur och därmed också spridit kunskap om litteraturpriset. Bland dessa finns Sida, Svenska barnboksinstitutet och Internationella Biblioteket. Resultatet är större spridning av och kännedom om svensk barnlitteratur, profilering och exponering av litteraturpriset i utlandet samt ökad spridning av internationell barnlitteratur. En grundläggande förutsättning för ett internationellt intresse för svensk litteratur är att det ges ekonomisk möjlighet till översättningar. Stödet till utländska förlag möjliggör ett utbud av svensk kvalitetslitteratur i en rad länder. Det finns skäl att utvidga tillämpningsområdet för stödet till att också omfatta svenska förlag. Kopplingen till svenska förlag är stark, varför det finns skäl att hålla samman stöden vid en myndighet. EU:s kontaktkontor besitter kompetens och verkar inom sådana nätverk som har relevans på området, och kan därför ses som ytterligare skäl för samgående. En övergång till Kulturrådet skulle inte behöva innebära att det Sverigefrämjande syftet åsidosätts. Tvärtom skulle ett tydligare kulturpolitiskt perspektiv på stödet t.o.m. kunna leda till en utveckling av Sverigefrämjandebegreppet. 14 (18)

15 Värdet av att också presentera Sverige som en offensiv och visionär kulturnation bör tas tillvara. Det finns goda skäl för att Kulturrådet med gott resultat skulle kunna bedriva verksamhet som finansieras med Sida-medel och i enlighet med målen för fattigdomsbekämpning, demokrati- och rättighetsfrämjande; inte minst mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under uppbyggnaden av kultursamarbetet med Sydafrika. En sådan ordning skulle ligga väl i linje med riktlinjerna för politikområdet. Om verksamheten skall föras över måste Kulturrådet ges full kostnadstäckning, dvs. medel på en nivå som minst motsvarar den nuvarande. För en höjning av ambitionsnivån därutöver måste ytterligare resurser tillföras Särskilt om bidrag till översättare Under förutsättning att den bidragsgivning som idag ges av Svenska institutet flyttas till Kulturrådet, krävs att bidragen till enskilda översättare tas om hand av annan myndighet. Kulturrådets instruktion omfattar inte stipendieverksamhet till enskilda kulturutövare. Som framgår av redogörelsen i Bilaga 1 bedriver Sveriges författarfond redan idag viss bidragsgivning som är överlappande i förhållande till Svenska institutets översättarstöd och till rese- och uppehållsbidragen för svenska författare och skribenter. Möjligheterna är därför goda att låta författarfonden överta ansvaret för dessa bidrag till enskilda litterära yrkesutövare. En sådan lösning skulle även leda till en renodling av verksamheter och ett förtydligande av Författarfondens internationella uppdrag. Medel kan tillföras anslagsposten 28:20, ap. 9. Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker. Om så sker, bör det internationellt syftande konstnärspolitiska uppdraget preciseras. Det sker lämpligen genom att förordningen (1976:52) om bidrag till konstnärer kompletteras med syfte och regelverk för de angivna bidragen och stöden; eventuellt kan också villkor kopplas till den aktuella anslagsposten, 28:20, ap Strategi: Svenska institutet Svenska institutet har under det senaste året strävat efter att tydliggöra sitt uppdrag som en för Sverige viktig och betydelsefull aktör på den internationella arenan. Allt fler länder tävlar med varandra i innovation, kunskap och kultur. Man ökar sina ansträngningar för att synas på världsscenen genom att skapa och vidmakthålla goda relationer med andra länder. Globaliseringen har lett till ett större behov för länder att föra fram sina värderingar och sin kulturella egenart. Med detta perspektiv utgör presentationer av svensk kultur i världen en ovärderlig tillgång för Sverige. SI:s internationella nätverk och nära samarbete med svenska utlandsmyndigheter kombinerat med dagliga 15 (18)

16 kontakter med det svenska kulturlivets olika företrädare har gjort myndigheten till en mycket stark aktör i det internationella kultursamarbetet. Att stärka den svenska litteraturens ställning utomlands och att utöka de internationella kontaktytorna på litteraturområdet, kan därför effektivast ske genom en utveckling av den verksamhet som redan bedrivs på SI. Motsatsen mellan kulturpolitik och Sverigefrämjande upplevs inte på myndigheten som problematisk. De praktiska exemplen på SI:s tillvägagångssätt visar tvärtom på synergierna mellan presentationer å ena sidan och utbyten å den andra. Regeringens skrivelse 2005/06:188, Kulturlivets internationalisering pekar åt samma håll, när den beskriver att kulturutbytet utgör ett centralt inslag i Sverigefrämjandet och öppnar dörrar till utbyte och samarbete. En internationell kulturverksamhet är till sin karaktär inget nollsummespel, utan innehåller alltid aspekter av både främjande och kulturpolitik. För att effektivt kunna arbeta internationellt med svensk litteratur krävs därför en organisation med en långtgående dynamik och flexibilitet. Det sätt på vilket SI kan kombinera presentationer och utbyte, liksom den proaktivitet som genomsyrar SI, borgar för ett expansivt främjande av den svenska litteraturen utomlands och ett berikande av den svenska litteraturen genom influenser utifrån. Det starka engagemanget för demokratifrämjande och arbete med ODA-länder på det litterära området talar sitt tydliga språk ur detta perspektiv. En flytt av SI:s litterära verksamhet skulle därför inte gagna den svenska litteraturen ur ett internationellt perspektiv. Kulturrådet har enligt sitt nuvarande uppdrag en målkonflikt vad gäller den främjande sidan av SI:s verksamhet (presentationer, information). Förslaget att låta överflytta stödet till översättare till Sveriges författarfond är ett annat exempel på hur Kulturrådets nuvarande uppdrag skulle leda till en uppdelning av verksamheten. SI har inga särskilda medel för bidrag och stipendier till enskilda översättare, utan har inom ramen för den allmänna verksamheten kunnat ge resebidrag och stipendier också till översättare. Skulle Sveriges författarfond få uppdrag inom detta område måste nya resurser tillföras. En delning av ansvaret för det internationella litteraturfrämjandet mellan två eller flera myndigheter vore enligt SI:s bedömning inte lämpligt, eftersom det skulle minska de synergier som finns mellan presentationer, utbyte, information, översättningsstöd och stöd till översättare bosatta i utlandet. Tvärtom skulle en sådan delning kunna leda till en långtgående fragmentisering av litteraturfrämjandet. Ett effektivt internationellt litteraturfrämjande kräver ett helhetsgrepp. Det är en verksamhet som bör vara samlad under ett tak, där det kulturpolitiska inslaget och främjandeaspekterna inte står i motsatsförhållande till varandra. 16 (18)

17 Generellt bör samordningen mellan SI och Kulturrådet på litteraturområdet fortsättningsvis ske med större regelbundenhet. Inom följande områden, där myndigheternas verksamheter tangerar varandra, kan särskilda samordningsvinster göras: 17 (18) Stödet till dramatik. Stödet för litteratur på de nationella minoriteternas språk ett mer aktivt främjande även internationellt vore möjligt i samarbete med Kulturrådet. Stödet till organisationer och centra där bägge myndigheter ger överlappande bidrag (t.ex. Östersjöns författar- och översättarcentrum och SELTA). En samverkan med Kulturrådet skulle även kunna ske när det gäller den nämnd som tar beslut om stöd till utomnordiska förslag för översättningar av svensk litteratur. Möjligheterna att få till stånd en gemensam webbsida inom ramen för om svensk litteratur mot en utländsk målgrupp skall också undersökas närmare. Enligt denna analys tjänar den svenska litteraturen och dess aktörer mest på att den internationella litteraturverksamheten förblir på SI, men mindre justeringar bör göras i samråd med Kulturrådet. En utveckling och förstärkning av den rådande organisationen är dock enligt SI nödvändigt för att få till stånd ett starkare internationellt litteraturfrämjande. 6 Övriga åtgärdsförslag Följande åtgärdsförslag baseras på SI:s erfarenheter och önskemål från bransch- och kulturarbetarorganisationer. Kulturrådet delar i huvudsak uppfattningen att dessa förslag skulle stärka den svenska litteraturens ställning i utlandet. SI gör bedömningen att en fortsatt utveckling av det svenska litteraturfrämjandet i utlandet kräver ökade medel. En utblick mot de nordiska grannländerna ger vid handen att större resurser, särskilt märkbart vad gäller personal, tas i anspråk för internationellt litteraturfrämjande i Norge, Finland och Danmark jämfört med Sverige (se bilaga 2). Följande insatser saknas helt eller delvis i SI:s nuvarande internationella litteraturfrämjande: En informativ och aktuell hemsida kring svensk litteratur riktad mot utlandet. Behovet av ökad informationsverksamhet är stort. En webbsida som länkas till både Svenska institutets och Kulturrådets skulle öka den litterära dialogen mellan Sverige och andra länder och stärka nätverket för det svenska språket och litteraturen.

18 18 (18) En periodisk publikation om svensk litteratur riktad mot utlandet. Samarbetet med Swedish Book Review och SELTA, som idag får stöd av både SI och Kulturrådet skulle kunna inkluderas i detta. Artiklar från svenska kulturtidskrifter skulle även kunna översättas (med deras medgivande) för publicering. Medel för provöversättningar i utlandet. En stödform för provöversättningar av svensk skönlitteratur bör tillskapas, i syfte att stimulera utländska förlags intresse för utgivning. Stöd till översättning av facklitteratur i utlandet. Efterfrågan på stöd för översättning av facklitteratur är ständigt ökande. En generös attityd gentemot böcker om svenska ämnen eller svenska kulturpersonligheter bör eftersträvas. När svensk essäistik belyser kulturella fenomen i ett specifikt land bör också översättning till språket i fråga vara möjlig. Stöd till översättning av svensk skönlitteratur till andra språk utgiven av förlag i Sverige. Stödformer för förlag i Sverige som vill ge ut svensk vuxenlitteratur på invandrar/minoritetsspråk saknas idag. Stöd till utgivning av svenska bilderböcker i utlandet. I vissa språkområden är det motiverat att också stödja utgivning av bilderböcker i läsfrämjande syfte. Därutöver bör även den nordiska dimensionen av litteraturfrämjandet diskuteras, mot bakgrund av den omfördelning av medel som just nu sker inom Nordiska ministerrådet, oavsett var den internationella litteraturverksamheten framdeles skall bedrivas. Det gäller såväl översättningsstöd som stöd till evenemang och presentationer. För en utökad litteraturverksamhet där ovanstående förslag ingår bedömer SI att en verksamhetsbudget om minst 6 miljoner kronor är nödvändig. Dessutom förordar SI en personell förstärkning med minst två heltidstjänster för att utveckla det svenska litteraturfrämjande i utlandet.